The occupational structure in Sweden 2007 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Transkript

1 AM 33 SM 0901 Yrkesstrukturen i Sverige 2007 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2007 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag Endast små förändringar i könssegregeringen Andelen anställda kvinnor och män som arbetade i kvinno- respektive mansdominerade yrkesgrupper har varit stabil mellan 2002 och Även i yrkesgrupper där andelen anställda var jämnt fördelad mellan könen har förändringarna varit små. Männens andelar var i stort sett oförändrade. Andelen kvinnor ökade något i yrkesgrupper som var svagt mansdominerade eller balanserade. Men samtidigt ökade andelen kvinnor som arbetade i starkt kvinnodominerade yrkesgrupper. Män relativt överrepresenterade bland chefer i kommunal- och landstingsektorn Andelen män var kraftigt underrepresenterade i kommunal- och landstingssektorn, samtidigt som männen hade en förhållandevis stor del av chefspositionerna. Bland anställda, ej i chefsposition, i landstingssektorn var 19 procent män. Men bland cheferna i landstinget var 46 procent män, en skillnad på 27 procentenheter. Mer än dubbelt så stor andel av cheferna var män jämfört med andelen män bland de anställda. I kommunal sektor var andelen män bland de anställda 20 procent, jämfört med 37 procent av chefstjänsterna. Männen var relativt överrepresenterade även bland chefer i privat sektor, men den relativa överrepresentationen var mindre. Männen hade 77 procent av chefstjänsterna jämfört med 62 procent av andelen män bland övriga anställda, en skillnad på 15 procentenheter. Minst relativ överrepresentation var det i staten där könsfördelningen bland de anställda var 50/50 och männen hade 62 procent av chefstjänsterna. Större andel utrikes födda i yrken med lägre kvalifikationskrav än bland inrikes födda Utrikes födda var i större utsträckning än inrikes födda anställda i yrken med lägre kvalifikationskrav, oavsett utbildning och kön. Minst skillnad med avseende på yrkeskvalifikation var det för forskarutbildade, där hade över 80 procent av både de som är inrikes födda och utrikes födda en anställning i ett yrke som normalt kräver teoretisk specialistkompetens. Freja Lundgren, SCB, tfn , förnamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie AM Arbetsmarknad. Utkom den 5 mars URN:NBN:SE:SCB-2009-AM33SM0901_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Mats Wadman, SCB.

2 SCB 2 AM 33 SM 0901 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Yrkesstrukturen i riket Könssammansättningen inom olika yrken 4 Chefsyrken 8 Yrkesfördelningen på den svenska arbetsmarknaden för inrikes och utrikes födda 11 Regionala skillnader 13 Tabeller Anställda år efter yrke, kön och medelålder Anställda år inom varje läns största yrken fördelade på kön, a Yrken med högst andel anställda över 60 år, b Yrken med lägst andel anställda över 60 år, a. Yrken med högst andel anställda utrikes födda, b. Yrken med lägst andel anställda utrikes födda, Fakta om statistiken 26 Detta omfattar statistiken 26 Definitioner och förklaringar 26 Så görs statistiken 27 Statistikens tillförlitlighet 27 Bra att veta 28 Annan statistik 28 In English 29 Summary 29 List of tables 29 List of terms 29

3 SCB 3 AM 33 SM 0901 Statistiken med kommentarer Yrkesstrukturen i riket 2007 En tredjedel av de anställda arbetade inom yrkesområden som kräver högskolestudier Tabell 1 visar yrkesstrukturen 2007 efter yrkesområde, enligt Svensk yrkesnomenklatur (SSYK96) på ensiffernivå. Det största yrkesområdet för anställda, år, var Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. Två av tio anställda hade ett yrke inom detta område. Yrkesområdet omfattar yrken som Vård- och omsorgspersonal, Storhushåll och restaurangpersonal och Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Det andra och tredje största yrkesområdet var Arbete som kräver kortare högskoleutbildning samt Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens. Båda områdena omfattar yrken som kräver högskolekompetens till exempel läkare, sjuksköterskor, ingenjörer. Totalt arbetade drygt var tredje anställd inom dessa två områden. De två minsta yrkesområdena var Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske samt Militärt arbete. Tabell 1. Antal anställda år efter yrkesområde i riket 2007 Yrkesområde 1 Samtliga anställda Kvinnor Män Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Militärt arbete Uppgift saknas Totalt SSYK1 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). Tabell 2 visar yrkesstrukturen efter yrke (SSYK96 fyrsiffernivå) för de 30 största yrkena i riket De två största yrkena, Vårdbiträden personliga assistenter m.fl. och Undersköterskor, sjukbiträden m.fl. hänförs båda till yrkesområdet Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. Båda dessa yrkesgrupper var klart kvinnodominerade 84 respektive 93 procent.

4 SCB 4 AM 33 SM 0901 Tabell 2. De 30 största yrkena i riket för anställda år, Antal kvinnor: Antal män: Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Barnskötare m.fl Försäljare, fackhandel Övrig kontorspersonal Grundskollärare Företagssäljare Systemerare och programmerare Lagerassistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Verktygsmaskinoperatörer Byggnadsträarbetare, inredningssnickare Fastighetsskötare Datatekniker Övr. maskinoperatörer o montörer Handpaketerare och andra fabriksarbetare Övriga servicearbetare Universitets- och högskollärare Förskollärare och fritidspedagoger Hotell- och kontorsstädare m.fl. Försäljare, dagligvaror Skötare och vårdare Köks- och restaurangbiträden Adm. i offentlig förvaltning Bokförings- och redovisningsassistenter Övriga sjuksköterskor Administrativa assistenter Läkare Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. Kockar och kokerskor Könssammansättningen inom olika yrken Kvinnors och mäns yrken Överst på listan över de 20 vanligaste yrkena bland kvinnor 2007, som visas i tabell 3 fanns Undersköterskor, sjukvårdbiträden. Totalt sett hade antalet anställda i yrket ökat med anställda sedan föregående år. Näst vanligaste yrket bland kvinnor, och det vanligaste yrket totalt var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. med anställda, en ökning med anställda sedan Noterbart är att andelen män hade ökat med en procentenhet i yrket till 16 procent och fanns med på en elfte plats i listan över de 20 vanligaste yrken för män, tabell 4. Största yrket för män var Företagssäljare som hade ökat med anställda. Yrket fanns med på 18:e plats på kvinnornas lista.

5 SCB 5 AM 33 SM 0901 Tabell 3. De 20 största yrkena för anställda kvinnor, år 2007 Yrke 1 Antal Andel Kv M Kv M Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Barnskötare m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Övrig kontorspersonal Grundskollärare Försäljare, fackhandel Hotell- och kontorsstädare m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Övriga sjuksköterskor Skötare och vårdare Försäljare, dagligvaror Köks- och restaurangbiträden Administratörer i offentlig förvaltning Administrativa assistenter Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl Socialsekreterare och kuratorer Företagssäljare Kockar och kokerskor Receptionister m.fl SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). Tabell 4. De 20 största yrkena för anställda män, år 2007 Yrke 1 Antal Andel M Kv M Kv Företagssäljare Lastbils- och långtradarförare Systemerare och programmerare Lagerassistenter m.fl Verktygsmaskinoperatörer Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Försäljare, fackhandel Fastighetsskötare Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Datatekniker Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Övriga maskinoperatörer och montörer Installationselektriker Administratörer i offentlig förvaltning Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer Handpaketerare och andra fabriksarbetare Grundskollärare Övriga servicearbetare Övrig kontorspersonal Försäljare, dagligvaror ) SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). Civilingenjörer, arkitekter m.fl. och Ingenjörer och tekniker ingår inte p.g.a. otillräcklig kvalitet. Arbetsmarknaden lika könssegregerad 2007 som 2002 En vanlig definition på könssegregering 1 är att ett yrke/arbetsområde som samlar mer än 60 procent av kvinnor eller män benämns som kvinno- eller mansdominerad. Medan yrken som samlar mellan 40 och 60 procent av kvinnor/män anses vara balanserade. Tabell 5 visar att andelen anställda som arbetade i ett yrke som domineras av det ena eller det andra könet respektive yrkesgrupper där könsfördelningen var i balans ändrat sig mycket lite mellan 2002 och Männens andelar hade i stort sett inte ändrat sig alls. Andelen kvinnor ökade visserligen något i yrkesgrupper som är svagt mansdominerade eller balanserade. Men samtidigt hade andelen kvinnor som arbetade i starkt kvinnodominerade yrkesgrupper också ökat. 1 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. SOU 2004:43.

6 SCB 6 AM 33 SM 0901 Tabell 5. Andel anställda i yrken med olika grad av könsdominans Andel anställda i yrkesgrupper med: Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga >90 % män % män % män/kvinnor % kvinnor >90% kvinnor Totalt Antal (anställda) Anställda där uppgift om yrke saknas ingår inte i tabellen. 72 av 355 yrken hade balanserad könsfördelning SSYK96, omfattar enligt den finaste indelningsnivån 355 yrken. Av dessa hade 72 yrken (20 procent) en balanserad könsfördelning Tabell 6 omfattar de fem yrken som hade jämnast könsfördelning. Fem av 29 chefs/ledningsyrken var balanserade, till exempel Verksamhetschefer inom utbildning, Ekonomi- och administrativa chefer eller Personalchefer. Flest yrken, 40 stycken, med balanserad könsfördelning var det bland yrken som kräver kort eller lång högskoleutbildning 2. Exempel på yrken som kräver akademisk utbildning och som hade balanserad könsfördelning 2007 är Kemister, Företags-, förvaltnings och organisationsjurister, Revisorer och Läkare. Tabell 6. De 5 yrkena med mest balanserad könsfördelning 2007 Yrke 1 Samtliga anställda Andel Kvinnor Män Kemister Försäkringsrepresentanter Tågmästare m.fl Agronomer och hortonomer Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). I yrkesregistret 2002 var det 66 yrkesgrupper 3, som var mansdominerade. Bland dessa hade andelen kvinnor ökat i 32 yrkesgrupper I tabell 7 finns de fem mansdominerade yrkesgrupper där andelen kvinnor ökade mest, där ibland Poliser där andelen kvinnor ökade med sju procentenheter. Chefstjänstemän i intresseorganisationer samt Fysiker, kemister m.fl. är yrkesgrupper som var mansdominerade 2002 men som hade balanserad könsfördelning Samtidigt finns det 23 yrkesgrupper som var mansdominerade 2002 och där andelen kvinnor minskat ytterligare till exempel Slaktare, bagare konditorer m.fl. och Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. Ingen av de 27 yrkesgrupper som dominerades av kvinnor 2002 hade balanserad könsfördelning I 16 av yrkesgrupperna hade andelen män ökat, se tabell 9. Närmast balanserad könsfördelning 2007 var det i yrkesgruppen Storhushålls- och restaurangpersonal, där andelen män hade ökat med sju procentenheter och var 39 procent I åtta av de kvinnodominerade yrkesgrupperna hade andelen män minskat, till exempel bland Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 2 Yrkesområde 2 och 3 enligt SSYK96 på ensiffernivå. 3 Yrkesregistret 2002 publicerades enligt SSYK96 på tresiffernivå, så kallade yrkesgrupper, som är en grövre indelning än yrken på fyrsiffernivå. För att möjliggöra jämförelser mellan 2002 och 2007 har den grövre indelningen med yrkesgrupper används.

7 SCB 7 AM 33 SM 0901 Tabell 7. Mansdominerade yrkesgrupper där andelen kvinnor ökat Yrkesgrupp 1 Samtliga Andel kvinnor Matematiker och statistiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Poliser Präster Garvare, skinnberedare och skomakare SSYK3 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). Tabell 8. Mansdominerade yrkesgrupper där andelen kvinnor minskat Yrkesgrupp 1 Samtliga Andel kvinnor Lantmästare, skogsmästare m.fl Industrirobotoperatörer Slaktare, bagare, konditorer m.fl Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl SSYK3 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). Tabell 9. Kvinnodominerade yrkesgrupper där andelen män ökat Yrkesgrupp 1 Samtliga Andel män Storhushålls- och restaurangpersonal Kundinformatörer Resevärdar m.fl Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Övrig kontorspersonal SSYK3 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). Tabell 10. Kvinnodominerade yrkesgrupper där andelen män minskat Yrkesgrupp 1 Samtliga Andel män Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster Biomedicinska analytiker Speciallärare Arkivarier, bibliotekarier m.fl SSYK3 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96).

8 SCB 8 AM 33 SM 0901 Chefsyrken Landstinget hade jämnast könsfördelning bland anställda i chefsposition Diagram 1 visar andelen kvinnor och män i chefsposition efter sektor. I landstingssektorn hade kvinnorna 54 procent av chefspositionerna och männen 46 procent. Därmed uppvisade landstinget den mellan könen mest jämlika fördelningen. Under 2007 var mindre än var fjärde chef inom privat sektor kvinna. Privat sektor uppvisade därmed den ojämnaste fördelningen inom yrkesgruppen chefer. I kommunal sektor var det något större andel kvinnliga chefer och i statlig sektor en något större andel manliga chefer. Diagram 1. Andel kvinnor och män i chefsposition efter sektor 100% 80% Procent 60% 40% Män Kvinnor 20% 0% Kommun Landsting Privat Stat men andelen manliga chefer var överrepresenterade i förhållande till andelen män som helhet i landstinget Det är även viktigt att beakta den underliggande könsfördelningen bland anställda i respektive sektor när andelen kvinnor och män i chefsposition analyseras. Andelen män som inte var chefer var kraftigt underrepresenterade i kommunal- och landstingssektorn. Bland anställda, ej i chefsposition, i landstingssektorn var endast 19 procent män. Men bland cheferna i sektorn var 46 procent män. Alltså en skillnad på 27 procentenheter, mer än dubbelt så stor andel av cheferna var män jämfört med andelen män bland de anställda. Vid detta beaktande var andelen män relativt överrepresenterade inom chefsyrkena jämfört med andelen kvinnor. Även i kommunal sektor var andelen män i chefsposition nästan dubbelt så stor jämfört med andelen anställda män. Andelen män bland de anställda var 20 procent, jämfört med 37 procent av chefstjänsterna. Männen var relativt överrepresenterade även bland chefer i privat sektor, men den relativa överrepresentationen var mindre. Männen hade 77 procent av chefstjänsterna jämfört med 62 procent av andelen män bland övriga anställda, en skillnad på 15 procentenheter. Minst relativ överrepresentation var det inom statlig sektor där könsfördelningen bland de anställda är 50/50 samtidigt som männen hade 62 procent av chefstjänsterna.

9 SCB 9 AM 33 SM 0901 Obalanserad könsfördelning bland chefer jämfört med könsfördelningen bland övriga anställda i alla branscher I samtliga branscher var andelen kvinnor som var chefer lägre än andelen kvinnor bland övriga anställda, diagram 2. I genomsnitt var andelen kvinnor som var chefer tolv procentandelar lägre. Störst skillnad var det inom branschen utbildning och forskning där kvinnorna utgjorde 74 procent av de anställda, jämfört med 55 procent av chefstjänsterna. Minst skillnad var det i byggbranschen där skillnaden var en procentenhet mellan andelen kvinnliga chefer och andelen kvinnliga anställda. Dock var det en bransch där andelen kvinnor var mycket låg, endast åtta procent av de anställda. Diagram 2. Andel anställda efter kön jämfört med andelen chefer som var kvinnor efter näringsgren (SNI grov nivå) 100% 80% 60% Anställda män 40% Anställda kvinnor Andel kvinnor bland de i chefsposition 20% 0% Vård och omsorg Utbildning och forskning Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning mm Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel och kommunikation Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering Byggverksamhet Antalet kvinnor i chefs/ledningsyrken har ökat sedan 2002 Totalt fanns det anställda mellan 16 och 64 år i ledningsarbete 4, vilket omfattar olika chefer, ämbetsmän och politiker. Det var en ökning av antalet anställda i yrkesområdet med 13 procent från 2002 till 2007, då antalet anställda i ledningsarbete var Antalet anställda i ledningsarbete hade ökat med kvinnor och män. Andelen kvinnor i yrkesområdet ökade med två procentenheter sedan Yrkesområdet dominerades dock fortfarande av män, 71 procent av de anställda i ledningsarbete 2007 var män. 4 Yrkesområde 1, enligt SSYK96 ensiffernivå.

10 SCB 10 AM 33 SM 0901 I diagram 3 redovisas andelen kvinnor i olika ledningsyrken. I tre chefsyrken dominerade andelen kvinnor, två av dessa var chefsyrken inom vård och omsorgssektorn. Knappt 80 procent av cheferna för mindre enheter och 75 procent av verksamhetscheferna inom vård och omsorg var kvinnor. Vidare var en majoritet av cheferna för mindre enheter inom utbildning, knappt 70 procent, kvinnor. Som nämnts tidigare hade fem av ledningsyrkena balanserad könsfördelning, där ibland Personalchefer, Reklam- och PR-chefer och Ekonomichefer och administrativa chefer. Övriga 22 chefsyrken dominerades av män. Bland anställda Verkställande direktörer och verksamhetschefer var nio av tio män. Diagram 3. Andel kvinnor i olika chefs/ledningspositioner år Chef mindre enhet, vård o.omsorg Verksamhetschefer vård o. omsorg Chef mindre enhet utb.förvaltn. Verksamhetsch. utb. Personalchef Chef mindre enhet utb.förvaltn. Reklam- och PR-chefer Ekonomichef / Adm.chef Chefstjänstemän i intresseorg. Verksamhetsch. Offentlig förvaltning Högre ämbetsmän o. politiker Driftch. handel, hotell och rest. m.m Chef mindre ftg. handel, hotell, rest mm. Chefer för övr. mindre ftg. och enheter Övr. chefer inom specialområden Övr. drift- och verksamhetschefer Chef mindre ftg. bank mm. Försäljn. o. markn.chef Driftch. bank mm. IT-chefer Forsknings- och utv.chefer Inköps- o. distributionschef Chef mindre ftg. inom jordbruk m.m Driftch. inom jordbruk m.m Driftch. inom tillverkning m.m. VD, verkschefer m.fl. Chef mindre ftg. inom tillverkning m.m. Driftchef inom byggftg Chef mindre byggftg. Andelen kvinnor Jämnare könsfördelning bland chefer i de yngre åldersgrupperna Förändringar i yrkesstrukturen sker långsamt. En förändring inom ett yrkesområde med ojämn könsfördelning sker när nya tjänster tillsätts med en jämn könsfördelning. I diagram 4 syns könsfördelningen för chefer i olika åldersgrupper 2002 och Diagrammet visar att skillnaden i andelen chefer som var män jämfört med andelen kvinnor minskade mellan 2002 och 2007 för alla åldersgrupper. Dessutom var fördelningen mellan könen betydligt jämnare i de yngre åldersgrupperna. Men bland de nytillträdda chefer sedan 2002 var endast var tredje kvinna.

11 SCB 11 AM 33 SM 0901 Diagram 4. Könsfördelningen i chefsyrken efter ålder 2002 jämfört med Procent Kvinnor 2002 Kvinnor 2007 Män 2002 Män år år år år år år år år Yrkesfördelningen på den svenska arbetsmarknaden för inrikes och utrikes födda Större andel av de utrikes födda i yrken med lägre kvalifikationskrav än bland inrikes födda Tabell 11 visar att utrikes födda i större utsträckning än inrikes födda var anställda i yrken med lägre kvalifikationskrav, oavsett utbildning och kön. Minst skillnad med avseende på yrkeskvalifikation var det för forskarutbildade, där hade över 80 procent av både de som var inrikes födda och utrikes födda en anställning i ett yrke som normalt kräver teoretisk specialistkompetens. Störst andel med ett yrke inom ledningsarbete var det bland inrikes födda män, lägst andel var det bland utrikes födda kvinnor. Inrikes födda kvinnor och utrikes födda män hade i ungefär lika stor utsträckning ett yrke inom ledningsarbete, i förhållande till utbildningsnivån.

12 SCB 12 AM 33 SM 0901 Tabell 11. Andel anställda i yrken med olika kvalifikationskrav efter kön, utbildning samt födelseland 2007 Kön Yrkeskvalifikation Förgymnasial utbildning Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Gymnasial utbildning Utrikes födda Kort eftergymnasial utbildning Inrikes födda Utrikes födda Lång eftergymnasial utbildning Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Forskarutbildning Utrikes födda Kvinnor Ledningsarbete Arbete som normalt kräver teoretisk specialistkompetens kortare högskoleutb gymnasiekompetens utan krav på utbildning Militärt arbete Uppgift saknas Antal (anställda) Män Ledningsarbete Arbete som normalt kräver teoretisk specialistkompetens kortare högskoleutb gymnasiekompetens utan krav på utbildning Militärt arbete Uppgift saknas Antal (anställda) Var fjärde Läkare var utrikes född Yrket med högst andel utrikes födda var Koreografer och dansare, där 41 procent av de anställda var utrikes född. Nästan var tredje Apotekare och var fjärde Läkare var utrikes född. Detta att jämföra med tolv procent utrikes födda bland alla anställda Det var något lägre än befolkningen 16 år och äldre där 15 procent var utrikes födda Diagram 5. Andelen utrikes och inrikes födda i tio yrken som kräver teoretisk specialistkompetens 0% 20% 40% 60% 80% 100% Koreografer och dansare Språkvetare, översättare och tolkar Apotekare Läkare Tandläkare Fysiker och astronomer Universitets- och högskollärare Kemister Filosofer, historiker och statsvetare Skulptörer, målare m.fl. Utrikes födda Inrikes födda

13 SCB 13 AM 33 SM 0901 Regionala skillnader Jämfört med övriga landet återfanns i Stockholmsregionen större andelar anställda i yrkesområden med högre kvalifikationskrav. Stockholmsregionen var den region som hade de klart största andelarna anställda inom yrkesområdena med Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens och Arbete som kräver kortare högskoleutbildning. I Stockholmsregionen var det 24 procent som var anställda inom yrkesområdet Arbete som kräver specialistkompetens och 21 procent inom Arbete som kräver kortare högskoleutbildning. Detta jämfört med 18 procent för respektive yrkesområde i riket. Service-, omsorgs- och försäljningsarbete var rikets största yrkesområde och så var fallet i alla regioner utom Stockholmsregionen där det var det tredje största yrkesområdet. Störst andel var det i Mellersta Norrland där 22 procent av de anställda hade ett yrke inom yrkesområdet. Därefter följer Norra Mellansverige och Övre Norrland med 22 procent vardera. Småland med öarna och Norra Mellansverige var de regioner med högst andel anställda inom Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbetare m.m. med 15 respektive 14 procent. Detta kan jämföras med Stockholmsregionen där endast fem procent av de anställda arbetade i ett yrke inom yrkesområdet. Tabell 12. Andel anställda år (dagbefolkning) i yrkesområdet efter region Yrkesområde 2 Sydsverige Västsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Ledningsarbete Arb. som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutb Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arb. inom jordbruk, trädgård, skogsbruk o. fiske Hantverksarb. inom byggverksamhet o. tillverkning Process- o. maskinoperatörsarb., transportarb Arb. utan krav på särskild yrkesutb Militärt arbete Uppgift saknas Andel anställda Antal anställda forts. Tabell 12. Yrkesområde 2 Stockholm Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Ledningsarbete Arb. som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutb Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arb. inom jordbruk, trädgård, skogsbruk o. fiske Hantverksarb. inom byggverksamhet o. tillverkning Process- o. maskinoperatörsarb., transportarb Arb. utan krav på särskild yrkesutb Militärt arbete Uppgift saknas Andel anställda Antal anställda Regionindelningen NUTS2 finns beskriven i MIS 2007:1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari SSYK1 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96).

14 SCB 14 AM 33 SM 0901 Tabeller 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder Employed persons aged years by occupation, sex and mean age, 2007 Yrke 1 Kvinnor Män Samtliga Andel Andel Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Driftchefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Driftchefer inom tillverkning, el-, värme-/vattenförsörjning m.m Driftchefer inom byggverksamhet Driftchefer inom handel, hotell/rest., transport/kommunikation Driftchefer inom finans. verksamhet, fastighetsbolag, ftg.tjänster m.m Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m Verksamhetschefer inom utbildning Verksamhetschefer inom vård och omsorg Övriga drift- och verksamhetschefer Ekonomichefer och administrativa chefer Personalchefer Försäljnings- och marknadschefer Reklam- och PR-chefer Inköps- och distributionschefer IT-chefer Forsknings- och utvecklingschefer Övriga chefer inom specialområden Chefer, m. ftg inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Chefer, m. ftg inom tillverkning, el-, värme/vattenförsörjning m.m Chefer, m. byggftg Chefer, m. ftg inom handel, hotell/rest., transport/ kommunikation Chefer, m. ftg inom finans.verksamhet, fastighetsbolag, ftgstjänster m.m Chefer, m. enheter inom offentlig förvaltning m.m Chefer, m. enheter inom utbildning Chefer, m. enheter inom vård och omsorg Chefer, övriga m. ftg och enheter Fysiker och astronomer Meteorologer Kemister Geologer, geofysiker m.fl Matematiker Statistiker Systemerare och programmerare Övriga dataspecialister Civilingenjörer, arkitekter m.fl Biologer Farmakologer m.fl Agronomer och hortonomer Jägmästare m.fl Läkare Tandläkare Veterinärer Apotekare Logopeder Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister Barnmorskor Avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning Akutsjuksköterskor m.fl Barnsjuksköterskor Distriktssköterskor Andra sjuksköterskor med särskild kompetens Universitets- och högskollärare Gymnasielärare i allmänna ämnen Gymnasielärare i yrkesämnen ) SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). 2) Civilingenjörer/Ingenjörer och tekniker redovisas på grund av otillräcklig kvalitet endast på SSYK3 och omfattar därför flera yrken.

15 SCB 15 AM 33 SM 0901 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder 2007 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and mean age, 2007 Yrke 1 Kvinnor Män Samtliga Andel Andel Lärare i estetiska och praktiska ämnen Grundskollärare Speciallärare Skol- och utbildningskonsulenter m.fl Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens Revisorer m.fl Personaltjänstemän och yrkesvägledare Marknadsanalytiker och marknadsförare Organisationsutvecklare Övriga företagsekonomer Advokater och åklagare Domare Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister Övriga jurister Arkivarier, museitjänstemän m.fl Bibliotekarier m.fl Nationalekonomer Sociologer, arkeologer m.fl Filosofer, historiker och statsvetare Språkvetare, översättare och tolkar Journalister, författare, informatörer m.fl Skulptörer, målare m.fl Kompositörer, musiker och sångare inom klassisk musik Koreografer och dansare Regissörer och skådespelare Formgivare Präster Administratörer i offentlig förvaltning Administratörer i intresseorganisationer Psykologer m.fl Socialsekreterare och kuratorer Ingenjörer och tekniker Datatekniker Dataoperatörer Fotografer Ljud- och bildtekniker Kopplingstekniker, radioassistenter m.fl Sjukhusingenjörer och sjukhustekniker Maskinbefäl Fartygsbefäl m.fl Piloter m.fl Flygledare Flygtekniker Byggnads- och brandinspektörer Säkerhetsinspektörer m.fl Lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl Skogsmästare m.fl Arbetsterapeuter Miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl Dietister Optiker Tandhygienister Sjukgymnaster m.fl Djursjukvårdare Receptarier Övriga terapeuter Sjuksköterskor, medicin/kirurgi ) SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). 2) Civilingenjörer/Ingenjörer och tekniker redovisas på grund av otillräcklig kvalitet endast på SSYK3 och omfattar därför flera yrken.

16 SCB 16 AM 33 SM 0901 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder 2007 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and mean age, 2007 Yrke 1 Kvinnor Män Samtliga Andel Andel Operationssjuksköterskor Geriatriksjuksköterskor Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Röntgensjuksköterskor Övriga sjuksköterskor Biomedicinska analytiker Förskollärare och fritidspedagoger Andra lärare och instruktörer Värdepappersmäklare Försäkringsrepresentanter Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl Reseproducenter Företagssäljare Inköpare Värderare och auktionister Banktjänstemän och kreditrådgivare Övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl Agenter Speditörer Platsförmedlare och arbetsvägledare Övriga agenter m.fl Administrativa assistenter Boutredare Redovisningsekonomer m.fl Tulltjänstemän Taxeringstjänstemän Socialförsäkringstjänstemän Övriga tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän Poliser Behandlingsassistenter m.fl Fritidsledare m.fl Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl Presentatörer i radio, TV m.m Musiker, sångare, dansare m.fl. inom underhållning Cirkus- och varietéartister m.fl Idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl Inspicienter, rekvisitörer m.fl Pastorer Dataregistrerare Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Lagerassistenter m.fl Transportassistenter Biblioteksassistenter m.fl Brevbärare m.fl Övrig kontorspersonal Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl Bank- och postkassörer Croupierer m.fl Pantlånare Inkasserare m.fl Resebyrå- och turistbyråtjänstemän Receptionister m.fl Telefonister Trafikinformatörer m.fl Flygvärdinnor m.fl Tågmästare m.fl ) SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96).

17 SCB 17 AM 33 SM 0901 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder 2007 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and mean age, 2007 Yrke 1 Kvinnor Män Samtliga Andel Andel Guider och reseledare Storhushållsföreståndare m.fl Kockar och kokerskor Hovmästare, servitörer och bartendrar Barnskötare m.fl Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Skötare och vårdare Tandsköterskor Övrig vård- och omsorgspersonal Frisörer, hudterapeuter m.fl Begravningsentreprenörer Övrig servicepersonal, personliga tjänster Brandmän Väktare och ordningsvakter Kriminalvårdare Övrig säkerhetspersonal Fotomodeller m.fl Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Kaféföreståndare Kioskföreståndare Bensinstationsföreståndare m.fl Bil-, båt- och husvagnsförsäljare Demonstratörer, uthyrare m.fl Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare Trädgårdsodlare Trädgårdsanläggare m.fl Husdjursuppfödare och husdjursskötare Fjäderfäuppfödare Övriga djuruppfödare och djurskötare Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Skogsbrukare Fiskodlare Fiskare Jägare Gruv- och bergarbetare Stenhuggare m.fl Murare m.fl Betongarbetare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Anläggningsarbetare Övriga byggnads- och anläggningsarbetare Takmontörer Golvläggare Isoleringsmontörer Glasmästare VVS-montörer m.fl Installationselektriker Fastighetsskötare Övriga byggnadshantverkare Målare Lackerare Skorstensfejare och saneringsarbetare Gjutare Svetsare och gasskärare Tunnplåtslagare ) SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96).

18 SCB 18 AM 33 SM 0901 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder 2007 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and mean age, 2007 Yrke 1 Kvinnor Män Samtliga Andel Andel Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare Riggare och kabelsplitsare Dykare Smeder Verktygsmakare m.fl Verktygsuppsättare Slipare m.fl Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Flygmekaniker och flygreparatörer Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer Elmontörer och elreparatörer Tele- och elektronikreparatörer m.fl Distributionselektriker Finmekaniker Musikinstrumentmakare m.fl Guld- och silversmeder Drejare m.fl Glashyttearbetare m.fl Glasgravörer Dekorationsmålare Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m Text- och bildoperatörer m.fl Etsare och gravörer, tryckmedier Privatbokbindare Screen- och schablontryckare Slaktare, styckare m.fl Bagare och konditorer Provsmakare och kvalitetsbedömare Möbelsnickare m.fl Korgmakare och borstbindare Skräddare, modister och ateljésömmerskor Körsnärer Tillskärare Sömmare Tapetserare Garvare och skinnberedare Skomakare m.fl Operatörer, stenkross- och malmförädlingsanläggning Brunnsborrare m.fl Ugnsoperatörer m.fl Valsverksoperatörer Värmebehandlingsoperatörer Tråddragare m.fl Gjuterioperatörer Processoperatörer, glas och keramiska produkter Sågverksoperatörer Processoperatörer, träfiberindustri Processoperatörer, pappersmassa Processoperatörer, papper Processoperatörer, kemisk basindustri Driftmaskinister m.fl Industrirobotoperatörer Verktygsmaskinoperatörer Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror Maskinoperatörer, läkemedelsindustri och hygienteknisk industri Maskinoperatörer, ammunitions- och sprängämnesindustri Maskinoperatörer, ytbehandling ) SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96).

19 SCB 19 AM 33 SM 0901 Forts 1. Anställda år efter yrke, kön och medelålder 2007 Cont. 1. Employed persons aged years by occupation, sex and mean age, 2007 Yrke 1 Kvinnor Män Samtliga Andel Andel Maskinoperatörer, fotografiska produkter Övriga maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Maskinoperatörer, gummiindustri Maskinoperatörer, plastindustri Maskinoperatörer, trävaruindustri Maskinoperatörer, tryckeri Maskinoperatörer, bokbinderi Maskinoperatörer, pappersvaruindustri Maskinoperatörer, garnberedning Maskinoperatörer, vävning och stickning Symaskinoperatörer Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning Maskinoperatörer, skoindustri m.m Övriga maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri Maskinoperatörer, kött- och fiskberedning Maskinoperatörer, mejeri Maskinoperatörer, kvarnindustri Maskinoperatörer, bageri och konfektyrindustri Maskinoperatörer, frukt- och grönsaksberedning Maskinoperatörer, sockerindustri Maskinoperatörer, te-, kaffe- och kakaoberedning Maskinoperatörer, bryggeri m.m Maskinoperatörer, tobaksindustri Fordonsmontörer m.fl Montörer, el- och teleutrustning Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Montörer, träprodukter m.m Montörer, papp- och textilprodukter m.m Övriga maskinoperatörer och montörer Lokförare Bangårdspersonal Bil- och taxiförare Buss- och spårvagnsförare Lastbils- och långtradarförare Förare av jordbruks- och skogsmaskiner Anläggningsmaskinförare m.fl Kranförare m.fl Truckförare Däckspersonal Torg- och marknadsförsäljare Hembiträden m.fl Hotell- och kontorsstädare m.fl Fönsterputsare Köks- och restaurangbiträden Tidningsdistributörer m.fl Vaktmästare m.fl Mätaravläsare Renhållnings- och återvinningsarbetare Övriga servicearbetare Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Grovarbetare inom bygg och anläggning Handpaketerare och andra fabriksarbetare Godshanterare och expressbud Militärer ) SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96).

20 SCB 20 AM 33 SM Anställda år inom varje läns största yrken fördelade på kön, Employed persons aged years in each county s largest occupations, by sex, 2007 Län Yrke Antal Kvinnor Antal män Stockholms län Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Systemerare och programmerare Barnskötare m.fl Företagssäljare Övrig kontorspersonal Datatekniker Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Försäljare, fackhandel Försäljare, fackhandel Lagerassistenter m.fl Totalt i länet Totalt i länet Uppsala län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Universitets- och högskollärare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Verktygsmaskinoperatörer Barnskötare m.fl Lastbils- och långtradarförare Övriga sjuksköterskor Militärer Förskollärare och fritidspedagoger Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Totalt i länet Totalt i länet Södermanlands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lagerassistenter m.fl Barnskötare m.fl Valsverksoperatörer Förskollärare och fritidspedagoger Lastbils- och långtradarförare Grundskollärare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Totalt i länet Totalt i länet Östergötlands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Barnskötare m.fl Systemerare och programmerare Förskollärare och fritidspedagoger Företagssäljare Grundskollärare Lagerassistenter m.fl Totalt i länet Totalt i länet Jönköpings län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Förskollärare och fritidspedagoger Lagerassistenter m.fl Övrig kontorspersonal Företagssäljare Grundskollärare Övriga maskinoperatörer och montörer Totalt i länet Totalt i länet Kronobergs län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Övrig kontorspersonal Lagerassistenter m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Företagssäljare Barnskötare m.fl Maskinoperatörer, trävaruindustri 900 Totalt i länet Totalt i länet ) SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). Civilingenjörer, arkitekter m.fl. och Ingenjörer och tekniker ingår inte p.g.a. otillräcklig kvalitet.

21 SCB 21 AM 33 SM 0901 Forts. 2. Anställda år inom varje läns största yrken fördelade på kön, 2007 Cont. 2. Employed persons aged years in each county s largest occupations, by sex, 2007 Län Yrke Antal Kvinnor Antal män Kalmar län Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Verktygsmaskinoperatörer Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Lastbils- och långtradarförare Förskollärare och fritidspedagoger Handpaketerare och andra fabriksarbetare Grundskollärare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Övriga sjuksköterskor Övriga maskinoperatörer och montörer Totalt i länet Totalt i länet Gotlands län Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare 400 Skötare och vårdare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 300 Barnskötare m.fl. 600 Fastighetsskötare 300 Övrig kontorspersonal 500 Försäljare, fackhandel 300 Grundskollärare 500 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 200 Totalt i länet Totalt i länet Blekinge län Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Övriga maskinoperatörer och montörer Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Militärer Förskollärare och fritidspedagoger Fastighetsskötare 700 Övrig kontorspersonal Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 700 Grundskollärare Lastbils- och långtradarförare 700 Totalt i länet Totalt i länet Skåne län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Företagssäljare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lastbils- och långtradarförare Barnskötare m.fl Systemerare och programmerare Förskollärare och fritidspedagoger Lagerassistenter m.fl Övrig kontorspersonal Försäljare, fackhandel Totalt i länet Totalt i länet Hallands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Lastbils- och långtradarförare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lagerassistenter m.fl Barnskötare m.fl Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Företagssäljare Övrig kontorspersonal Verktygsmaskinoperatörer Totalt i länet Totalt i länet Västra Götalands län Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Företagssäljare Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Lagerassistenter m.fl Barnskötare m.fl Lastbils- och långtradarförare Förskollärare och fritidspedagoger Verktygsmaskinoperatörer Övrig kontorspersonal Systemerare och programmerare Totalt i länet Totalt i länet ) SSYK4 enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96). Civilingenjörer, arkitekter m.fl. och Ingenjörer och tekniker ingår inte p.g.a. otillräcklig kvalitet.