Ung novis eller gammal och vis? en kartläggning av kompetens hos personal som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung novis eller gammal och vis? en kartläggning av kompetens hos personal som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga"

Transkript

1 Ung novis eller gammal och vis? en kartläggning av kompetens hos personal som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Publicerad april

3 Förord Socialstyrelsen har kartlagt kompetensen för personer som arbetar med att utreda eller följa upp ärenden som rör barn och unga enligt socialtjänstlagen (2001:45) eller lagen om vård av unga (1990:52). Kompetens är dock inte ett entydigt begrepp som är lätt att mäta. I denna studie har kompetens avgränsats till att avse personalens erfarenhet, utbildning och rörlighet. Socialstyrelsen har under flera år arbetat med att förtydliga vilken kompetens som behövs för att arbeta med handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga. Det har resulterat i en kunskapsöversikt och ett allmänt råd om personalens kompetens. I dessa dokument slås fast att myndighetsutövning med barn och unga hör till det mest komplexa och krävande sociala arbetet, vilket ställer höga krav på personalens kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Rapporten har författats av utredarna Gunnel Hedman Wallin och Annika Öquist. Utredaren Anna Flöjte har deltagit i kartläggningsdelen och statistikern Anna Hagman svarar för de statistiska metoderna. Arbetet har genomförts i samarbete med projektet Kompetensbeskrivningar för socialtjänstpersonal som leds av Monica Norrman. Ett stort antal personer som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga har tagit sig tid att besvara enkäten. Ett stort tack till er alla. Inger Widén Cederberg Enhetschef Individ och familjeenheten Socialtjänstavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Inledning...7 Bakgrund...7 Syfte...8 Resultat...10 Hela gruppen...10 Resultat utifrån befattningar...14 Resultaten i korthet...18 Kommentarer...19 Könsfördelning...19 Grundutbildning...19 Vidareutbildning...20 År i yrket...21 Rörlighet...22 Slutkommentar...22 Referenser...25 Bilagor...27 Kvalitetsdeklaration av statistiska metoder...34 Inledning...34 Datainsamling...34 Statistikens innehåll...34 Tillförlitlighet

6 6

7 Inledning Arbetet med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, och deras familjer, är ett av socialtjänstens svåraste uppdrag. Uppgiften att utreda, besluta om och följa upp insatser som rör barn och unga enligt socialtjänstlagen 2001:45 (SoL) och lagen 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kräver särskilda kunskaper och ett professionellt förhållningssätt. Personalens kompetens är en viktig förutsättning för en god kvalitet i det sociala arbetet och 1998 infördes en paragraf i socialtjänstlagen om att det för utförande av socialnämndens uppgifter ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet (3 kap 3 SoL). Bakgrund Socialstyrelsen arbetar sedan flera år med frågor kring socialtjänstens kunskapsuppbyggnad, för att insatserna i större utsträckning ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Hösten 2001 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att skapa programmet Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten, 1 och syftet var att åstadkomma en närmare koppling mellan utbildningen, forskningen och det sociala arbetet i praktiken. Kompetensbeskrivningar för socialtjänstpersonalen 2 var ett av delprogrammen, där utgångspunkten var att förtydliga vilka krav som klienterna och brukarna kan ställa på de professionella yrkesutövarnas kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Det första området som programmet berörde var vilken utbildning och erfarenhet som är lämplig för att arbeta med ärenden som rör barn och unga i utsatta situationer. Kompetensbeskrivningen grundar sig på lagstiftning, forskningsresultat, utvärderingar och tillsyner samt etiska principer. Den förtydligar också vad som menas med kompetens. I beskrivningen sammanfattas en lämplig kompetens på detta sätt: Relevant grundutbildning, det vill säga socionomexamen. Fördjupade kunskaper om socialt arbete med barn och unga i utsatta situationer. Det innebär erfarenhet och fördjupat praktiskt kunnande samt fördjupade teoretiska kunskaper. Personlig lämplighet och ett etiskt förhållningssätt. 3 1 Förslag till program för Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. SoSrapport 2000:12. Socialstyrelsen Socialt arbete med barn och unga i utsatta situationer. Förslag till kompetensbeskrivningar. Socialstyrelsen A.a 7

8 Flera undersökningar som genomfördes inom regeringsuppdraget 4 visar att kommunerna också vill anställa personer med socionomexamen för arbetet med att handlägga och följa upp ärenden som rör barn och unga. Undersökningarna visar dessutom att det är önskvärt att personalen har en specialiserad vidareutbildning för att hantera arbetets komplexitet. 5 Utifrån lagstiftningen och kompetensbeskrivningen för socialtjänstens personal gav Socialstyrelsen hösten 2006 ut ett allmänt råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga (bilaga 1) 6. Enligt det allmänna rådet bör denna personal ha socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet inom socialt arbete. Den personal som saknar erfarenhet av arbetet bör få introduktion och stöd. I det allmänna rådet beskrivs också de kunskapsområden som bedöms som allra viktigast för att personalen självständigt ska kunna handlägga och följa upp ärenden. 7 Inom dessa områden behöver handläggarna ha både teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Vidare läggs vikt vid personalens förhållningssätt och bemötande. Genom vidareutbildningar på magisternivå bör personalen successivt och planerat fördjupa sina kunskaper inom de olika områdena, till exempel samtal med barn, barns och ungas utveckling och systematiska analys- och bedömningsinstrument. Under tiden kompetensutvecklingsarbetet pågått har det från olika håll kommit signaler om bristande kontinuitet och stor rörlighet i arbetsgrupperna. I Socialstyrelsens kontakter med kommuner och andra samarbetspartners har även framförts en oro över att det är de minst erfarna som får ansvaret för att utreda och följa upp ärenden enligt SoL och LVU. Socialstyrelsen ville få en nationell bild över kompetensen hos personerna som arbetar med dessa arbetsuppgifter för barn och unga, men även få en bild av vilken kontinuitet som råder i arbetsgrupperna. Därför beslutade myndigheten att genomföra en enkätundersökning. Syfte Syftet med kartläggningen är att få en nationell bild av kompetensen hos de personer som arbetar med att utreda eller följa upp ärenden som rör barn och unga enligt SoL eller LVU. För att få en uppfattning om kontinuiteten inom arbetsområdet innehåller enkäten även en fråga om hur lång tid personen varit i sin nuvarande arbetsgrupp. 4 För en kunskapsbaserad socialtjänst. Redovisning av ett regeringsuppdrag åren Socialstyrelsen och Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Socialstyrelsen A.a 6 Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 (S) 7 De kunskapsområden som tas upp är barns och ungas utveckling och behov, utredningsmetodik, samtalsmetodik, samverkan, regelverk och rättsutveckling, insatser och dess effekter samt uppföljning och utvärdering. 8

9 Avgränsningar Kompetens är inte ett entydigt begrepp som är lätt att mäta. Detta framgår även av den ovan nämnda kompetensbeskrivningen och det allmänna rådet. Med lämplig kompetens menas där grundutbildning, fördjupade teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter, personlig lämplighet och ett etiskt förhållningssätt. Allt går inte att mäta i en enkät men i denna studie ställdes frågor kring utbildning, vidareutbildning på högskolenivå och erfarenhet. Studiens genomförande Enkätundersökningen (bilaga 2) genomfördes under hösten 2006, och ett stratifierat obundet slumpmässigt urval av kommuner ingick i datainsamlingen. Samtliga personer som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga i de olika kommunerna ingick i urvalet och tillvägagångssättet var alltså ett stratifierat klusterurval. Enkäten riktades till personal som arbetar med utredning eller uppföljning av ärenden som rör barn och unga enligt SoL eller LVU, hädanefter benämnt som myndighetsutövning för barn och unga. Utskicket sändes till individ- och familjeomsorgens chef eller motsvarande, för vidarebefordran till den som leder arbetet för de nämnda medarbetarna. Arbetsledarna i sin tur ombads att dela ut enkäten till samtliga medarbetare och efter ifyllandet samla in enkäterna och skicka dem till Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen var inledningsvis låg men efter påminnelser per e-post och telefon blev svarsfrekvensen cirka 70 procent. Ett bortfall på 30 procent är relativt stort, och därför måste resultaten tolkas med viss försiktighet. Om de kommuner och handläggare som inte har besvarat enkäten skiljer sig från de svarande finns ett bortfallsfel som kan vara betydande och som inte går att beräkna. Vid resultatframställningen har statistiska metoder använts för att beräkna resultatet till riksnivå. En mer detaljerad beskrivning finns i bilaga 3, Kvalitetsdeklaration av statistiska metoder. Enkäten För att fånga delar av personalens kompetens innehåller enkäten frågor om personernas högsta genomförda utbildning, all vidareutbildning på högskolenivå som är relevant för socialt arbete med barn och unga, samt yrkesverksam tid inom socialt arbete och med myndighetsutövning för barn och unga. För att få en bild av personalrörligheten ingick även en fråga om hur länge personen arbetat i sin nuvarande arbetsgrupp. Resultatredovisning I nästa avsnitt redovisas resultatet från kartläggningen, mätt i genomförd utbildning och yrkesverksam tid. Resultaten redovisas både för gruppen i sin helhet och utifrån personalens olika befattningar. 9

10 Resultat Enkäten besvarades av personer som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga. Svaren kommer från 132 arbetsgrupper fördelade på 84 kommuner. I redovisningen har resultaten beräknats till riksnivå. Resultaten visar inga skillnader mellan stora och små kommuner. Hela gruppen Diagram 1 visar fördelningen mellan olika befattningar inom arbetsfältet. Fyra kategorier har använts i kartläggningen: socialsekreterare, utredare eller handläggare (hädanefter används socialsekreterare som benämning för den kategorin), arbetsledare eller chef, familjehemssekreterare och annan befattning. Diagram 1. Fördelning mellan olika befattningar 8% 7% 8% Socialsekreterare Familjehemssekreterare Arbetsledare eller chef Annan 77% Män och kvinnor Av de personer som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga är 90 procent kvinnor och 10 procent män. Det går inte att utläsa några statistiskt säkerställda skillnader mellan mäns och kvinnors befattningar, även om det finns vissa tendenser. Det är vanligare att cheferna är män, och uppskattningsvis tolv procent av männen har en arbetsledande befattning mot sju procent av kvinnorna. Fem procent av männen arbetar som familjehemssekreterare jämfört med nio procent av kvinnorna. 10

11 Det syns inga större skillnader mellan män och kvinnor när det gäller andelen som har genomgått en fort- eller vidareutbildning på högskolenivå och som är relevant för arbetet med barn och unga. 41 procent av männen och 42 procent av kvinnorna uppger att de har genomgått en sådan utbildning. Ålder I hela gruppen är åldersspridningen relativt jämn. Nästan hälften är 40 år eller yngre, och en nästan lika stor andel är mellan 41 och 60 år. I diagram 2 redovisas åldersfördelningen för gruppen. Diagram 2. Åldersfördelning år 20% 61+ år 5% -30 år 18% år 29% år 28% Utbildning För att få en bild av utbildningsnivån för gruppen ställdes frågor om högsta genomförda utbildning, fort- eller vidareutbildning som är relevant för arbetet med barn och unga, samt ifall vidareutbildningen omfattar magisterexamen inom socialt arbete. Frågan om fort- eller vidareutbildningar avgränsades till att endast gälla högskoleutbildningar inom socialt arbete och som var relevanta för arbetet med barn och unga. Flera kommuner har dock påpekat att personalen har genomgått andra fort- och vidareutbildningar som inte fångades av kartläggningen. Nästan samtliga (97 procent) som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga har en universitetsutbildning som är tre år eller längre. Det är små skillnader i utbildningsnivå mellan åldrarna men något fler av dem som är under 30 år har en universitetsutbildning som är tre år eller längre (99 procent) jämfört med dem i åldrarna år (93 procent). 84 procent har en socionomexamen, och andelen är ungefär lika mellan de olika befattningarna. Däremot är de yngre i någon högre grad socionomer (87 procent) och i åldersgruppen över 61 år är nästan lika många utbildade 11

12 socionomer (84 procent). Siffrorna får dock tolkas med försiktighet eftersom särskilt den äldre gruppen består av få personer. De som inte är socionomer har vanligtvis utbildningar i psykologi, sociologi och pedagogik. Knappt hälften (42 procent) har vidareutbildat sig på högskolenivå och 8 procent har tagit en magisterexamen i socialt arbete. Yrkeserfarenhet I kartläggningen har yrkeserfarenheten ringats in genom en tvådelad fråga: antal yrkesverksamma år inom socialt arbete, varav år med myndighetsutövning för barn och unga. Med socialt arbete menas allt arbete inom fältet, både öppenvård och myndighetsutövning såväl för barn och unga som för andra målgrupper. Yrkesverksam tid inom socialt arbete Merparten har flerårig erfarenhet av socialt arbete. Diagram 3 visar antalet yrkesverksamma år för gruppen inklusive myndighetsutövning och annat socialt arbete. En mindre andel, 7 procent, har mindre än ett års yrkesverksam tid inom socialt arbete. Diagram 3. Antal yrkesverksamma år inom socialt arbete Procent <1 år 1-3 år 4-6 år 7-9 år år 20+ år Yrkesverksam tid inom myndighetsutövning för barn och unga Av de personer som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga har 40 procent ägnat tre år eller mindre till arbetsområdet. Omkring 10 procent har arbetat mindre än ett år, och knappt en tredjedel har arbetat tio år eller mer. I diagram 4 redovisas antalet yrkesverksamma år med myndighetsutövning för barn och unga. 12

13 Diagram 4. Antal yrkesverksamma år med myndighetsutövning för barn och unga Procent <1 år 1-3 år 4-6 år 7-9 år år 20+ år Resultaten visar också att det finns en grupp, närmare 40 procent, som saknar erfarenhet från annat socialt arbete än myndighetsutövning för barn och unga, se diagram 5. Deras yrkesverksamma tid inom socialt arbete sammanfaller helt med det antal år de arbetat med myndighetsutövning för barn och unga. Det förefaller vara ett förhållande som har gällt och fortfarande gäller. Både bland dem som arbetat något enstaka år och bland dem med lång yrkesverksam tid finns det personer som saknar erfarenhet från annat socialt arbete än myndighetsutövning för barn och unga. Diagram 5. Erfarenhet från annat socialt arbete än myndighetsutövning för barn och unga 38% 62% Saknar erfarenhet Har erfarenhet från annat socialt arbete 13

14 Tid i nuvarande arbetsgrupp Enkätresultaten visar inte hur stabila arbetsgrupperna är över tid, men en viss bild av personalens rörlighet får vi genom svaren på frågan om hur lång tid man varit i sin nuvarande arbetsgrupp. Närmare 60 procent har arbetat mindre än 3 år i sin nuvarande arbetsgrupp. Se diagram 6. Diagram 6. Antal år i nuvarande arbetsgrupp Procent < 1 år 1-3 år >3-10 år > 10 år 20 0 Socialsekreterare Familjehemssekreterare Arbetsledare/chef Annan Hela gruppen Resultat utifrån befattningar Av resultaten syns vissa skillnader mellan de olika befattningarna, till exempel när det gäller rörlighet, åldrar, vidareutbildning och yrkeserfarenhet, faktorer som vi här redovisar särskilt. Tid i nuvarande arbetsgrupp Diagram 6 ovan visar att rörligheten är störst bland socialsekreterarna. Två tredjedelar av socialsekreterarna har jobbat tre år eller mindre, och mer än en fjärdedel (26 procent) har arbetat mindre än ett år i samma arbetsgrupp. Drygt hälften (53 procent) av familjehemssekreterarna har varit i samma arbetsgrupp i 3 år eller mindre. Av arbetsledarna har drygt hälften (52 procent) varit i samma arbetsgrupp mer än 3 år, varav 20 procent arbetat över 10 år i sin nuvarande arbetsgrupp. Huruvida personen har varit arbetsledare under hela tiden eller inledningsvis haft en annan befattning inom arbetsgruppen framgår dock inte av kartläggningen. Gruppen annan befattning skiljer sig från de övriga befattningarna på så sätt att mer än två tredjedelar (69 procent) har varit mer än 3 år i sin nuvarande arbetsgrupp. Jämför detta med till exempel socialsekreterarna där endast 34 procent har jobbat i samma arbetsgrupp så länge. Det är tänkbart att 14

15 en del av befattningarna som ryms inom kategorin annan kan vara alternativa karriär- och utvecklingsvägar för personer som arbetar med myndighetsutövning med barn och unga. Orsakerna till personalrörligheten har emellertid inte efterfrågats i kartläggningen. Åldrar Diagram 7 visar åldersfördelningen för de olika befattningarna. Socialsekreterargruppen har en större andel yngre personer jämfört med de andra befattningarna. Diagram 7. Åldersfördelning för olika befattningar Socialsekreterare Familjehemssekreterare Arbetsledare/chef Annan Procent år år år år 61+ år Socialsekreterare Den vanligaste befattningen är socialsekreterare, utredare eller handläggare. 90 procent är kvinnor. Kartläggningen ger dock inte svar på om andelen kvinnor är lika stor i barn- och familjegrupperna som i ungdomsgrupperna, eller om det ser olika ut. Nästan en fjärdedel av socialsekreterarna är under 30 år och drygt 80 procent är 50 år eller yngre. Drygt en tredjedel (35 procent) av socialsekreterarna har vidareutbildat sig på högskolenivå. Nästan hälften av dem har läst 10 poäng eller mindre. Se diagram 8. 15

16 Diagram 8. Fort- eller vidareutbildning inom socialt arbete på högskolenivå Procent Ingen vidareutbildning 1-5 poäng 6-10 poäng poäng poäng 0 Socialsekreterare Familjehemssekreterare Arbetsledare/chef Annan befattning Fler än 40 poäng Arbetet som socialsekreterare med myndighetsutövning för barn och unga har för många, 43 procent, varit ingångsjobbet i socialt arbete. För knappt 10 procent av de nya socialsekreterarna, dvs. de som jobbat mindre än ett år, har arbetet med myndighetsutövning rörande barn och unga varit det första jobbet inom området. Av socialsekreterarna uppger omkring 40 procent att de har tio års yrkeserfarenhet eller mer inom socialt arbete. Nästan hälften av socialsekreterarna har arbetat med myndighetsutövning för barn och unga i tre år eller mindre. Se diagram 9. Diagram 9. Yrkesverksam tid med myndighetsutövning 100 Procent <1 år 1-3 år 4-6 år 7-9 år år 20+ år 0 Socialsekreterare Familjehemssekreterare Arbetsledare/chef Annan befattning 16

17 Familjehemssekreterare Av familjehemssekreterarna är 94 procent kvinnor, och mer än hälften (63 procent) är 51 år eller äldre. Familjehemssekreterarna är den grupp där flest (71 procent) har genomgått någon vidareutbildning inom socialt arbete på högskolenivå. Se diagram 8. Merparten av familjehemssekreterarna har lång erfarenhet av socialt arbete och av myndighetsutövning för barn och unga. Tre av fyra har arbetat mer än 10 år inom området. Dessutom har mer än hälften av familjehemssekreterarna mer än 10 års erfarenhet av arbete med myndighetsutövning för barn och unga. Se diagram 9. Arbetsledare Av arbetsledarna är 85 procent kvinnor och 15 procent män. Andelen män är högre inom arbetsledargruppen jämfört med inom de övriga befattningarna. Närmare två tredjedelar (63 procent) av dem som är arbetsledare är 51 år eller äldre. Resultaten visar att 62 procent av arbetsledarna har genomgått någon vidareutbildning, jämfört med 35 procent av socialsekreterarna. En femtedel har läst mer än 40 poäng. Se diagram 8. Arbetsledarna har mångårig yrkeserfarenhet av socialt arbete och av myndighetsutövning inom barn- och ungdomsvården. Nästan samtliga (96 procent) har mer än 10 års erfarenhet av socialt arbete och ingen med befattningen arbetsledare har mindre än 3 års erfarenhet. Av diagram 9 framgår att majoriteten (65 procent) har arbetat mer än 10 år med myndighetsutövning rörande barn och unga. Annan befattning Sju procent uppger att de har annan befattning, men arbetar med myndighetsutövning för barn och unga. I svaren anges ett tjugotal alternativa benämningar på befattningar. De vanligast förekommande är metodhandledare, utvecklingsledare, utredningshandledare, 1:e socialsekreterare, gruppledare, samordnare, mottagningssekreterare eller fältassistent. Nästan alla är kvinnor (92 procent) och majoriteten (62 procent) är 50 år eller yngre. Något mer än hälften (55 procent) har genomgått någon forteller vidareutbildning på högskolenivå. De som ingår i gruppen är huvudsakligen personer med lång erfarenhet av socialt arbete och myndighetsutövning för barn och unga. Drygt 90 procent har arbetat fyra år eller längre inom området. 17

18 Resultaten i korthet Vanligaste befattningen för dem som arbetar med att utreda och följa upp ärenden som rör barn och unga är socialsekreterare, utredare eller handläggare. Merparten (90 procent) som arbetar inom området är kvinnor. 97 procent har en universitetsutbildning på 3 år eller längre. 84 procent har socionomexamen. Knappt hälften har vidareutbildat sig på högskolenivå. 8 procent har tagit magisterexamen inom socialt arbete. 40 procent har arbetat 3 år eller mindre med myndighetsutövning för barn och unga. Av socialsekreterarna har nära hälften arbetat 3 år eller mindre med myndighetsutövning för barn och unga. Drygt 60 procent har varit mindre än 3 år i sin nuvarande arbetsgrupp. 18

19 Kommentarer Kartläggningen ger en nationell bild över kompetensen hos den personal som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga vid undersökningstillfället hösten I kartläggningen avgränsas kompetens till att omfatta grundutbildning, vidareutbildning på högskolenivå och erfarenhet. För att få en bild av kontinuiteten i arbetsgrupperna ställdes också en fråga om hur länge man arbetat i sin nuvarande arbetsgrupp. I följande avsnitt kommenteras några av resultaten. Könsfördelning Kvinnor är överrepresenterade inom den offentliga sektorn och inom hela individ- och familjeomsorgen är andelen kvinnor 78 procent. 8 Även denna kartläggning bekräftar bilden. Kvinnorna överväger särskilt stort i arbetet med barn och unga, mer än inom den övriga individ- och familjeomsorgen. Samtidigt som personalen främst består av kvinnor är en större andel av männen beslutsfattare, vilket kan påverka hur socialtjänstens verksamhet utformas för manliga respektive kvinnliga brukare. 9 Det saknas dock kunskap om detta, och studier och forskning inom området vore intressant. Grundutbildning Så gott som samtliga som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga har en grundutbildning på mer än 3 år på högskolenivå, och 84 procent har en socionomexamen. Resultatet ligger i linje med det allmänna råd om personalens kompetens som Socialstyrelsen publicerade I rådet framgår att alla som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga bör ha socionomexamen. I dagsläget finns det dessutom gott om socionomer i landet. Antalet utbildningsplatser på socionomprogrammet har utökats de senaste åren, vilket troligen innebär att tillgången på socionomer kommer att vara god även i framtiden. Som nämndes inledningsvis vill kommunerna också anställa socionomer till dessa arbetsuppgifter. Sammantaget är det inget som tyder på att antalet socionomer inom detta arbetsfält skulle minska de närmaste åren, utan snarare tvärtom. Detta är också önskvärt eftersom kartläggningen visat att 16 procent av personalen som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga saknar socionomexamen. 8 Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten. Socialstyrelsen A.a 10 Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 (S) 19

20 Vidareutbildning Enligt 3 kap. 3 SoL ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för att utföra socialnämndens uppgifter. I Socialstyrelsens allmänna råd 11 står det: Personalen bör genom vidareutbildning på magisternivå successivt och planerat fördjupa sina kunskaper inom området, till exempel samtal med barn, barns och ungas utveckling och systematiska analys- och bedömningsinstrument. Kunskaperna inom yrkesområdet behöver ständigt uppdateras eftersom nya krav hela tiden ställs på verksamheterna. Social barnavård är ett av de områden inom socialt arbete där det finns mest forskning, och förutsättningarna för att bedriva ett kunskapsbaserat arbete har ökat under senare år. Kartläggningen visar dock att det i dag är långt mellan det allmänna rådets rekommendationer kring vidareutbildning och den verkliga situationen bland dem som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga. Mindre än hälften har vidareutbildat sig efter grundutbildningen, och av dessa är det en betydande andel som endast har några få högskolepoäng. Det finns dock spår av kontinuerligt lärande. Grupperna arbetsledare eller chef, familjehemssekreterare och annan befattning är äldre än socialsekreterarna och har i högre utsträckning vidareutbildat sig. Dessa yrkesgrupper har också tagit fler akademiska poäng än socialsekreterarna. Det kan möjligen indikera att vissa har möjlighet att fylla på med kunskap över tid. Däremot visar inte kartläggningen om vidareutbildningen möjliggör en karriär eller om det är när man blir exempelvis arbetsledare som man får möjlighet att vidareutbilda sig. Socialsekreterargruppen är dock den största gruppen i kartläggningen och av dem saknar drygt 60 procent helt vidareutbildning. Detta visar att det finns ett stort behov av vidareutbildning på magisternivå för gruppen. Kartläggningen har inte efterfrågat vidareutbildningar som ligger utanför högskolan, och flera kommuner har lyft fram att de erbjuder sin personal andra utbildningar av varierande omfattning. Det kan röra sig om allt från endagarsutbildningar till omfattande utbildningssatsningar över flera år. Dessa utbildningar är ofta metodinriktade och övar den praktiska färdigheten på olika sätt, vilket också är en viktigt led i personalens kompetensutveckling. Kvaliteten på den mångfald av kurser och utbildningar som erbjuds inom det sociala arbetsområdet är dock varierande och i många fall svår att bedöma. Komplexiteten i det sociala arbetet med barn och unga ställer krav på att socialarbetaren kan göra komplicerade bedömningar och avvägningar. Socialarbetaren måste kunna arbeta på ett självständigt och korrekt sätt, både för att bedöma barns behov och för att bedöma vilken insats som är lämplig. Den formella utbildningen ger främst en teoretisk kunskapsgrund med 11 Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 (S) 20

21 inslag av färdighetsträning men är inte skräddarsydd för att arbeta med social barnavård. En tillräcklig kunskapsgrund kan knappast uppnås utan en specialiserad vidareutbildning som ställer mer djupgående kunskapskrav än vad en grundutbildning kan göra. 12 En yrkesträning som kombinerar teoretisk fördjupning på högskolenivå med färdighetsträning inom arbetsfältet behövs för att uppnå den kunskaps- och kompetensnivå som krävs för arbetet med socialtjänstens utsatta barn och ungdomar och deras familjer. År i yrket Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 13 bör personalen ha minst ett års erfarenhet från annat socialt arbete när de börjar arbeta med dessa arbetsuppgifter. Resultaten visar dock att nästan 40 procent saknade tidigare yrkeserfarenhet inom socialt arbete när de började arbeta med myndighetsutövning för barn och unga. Det har således genom åren varit möjligt att börja arbeta med myndighetsutövning för barn och unga utan tidigare erfarenhet av socialt arbete. En inte helt obetydlig andel (10 procent) av socialsekreterarna är att betrakta som helt oerfarna eftersom de inte har någon tidigare erfarenhet av socialt arbete och har arbetat mindre än ett år med myndighetsutövning. Om flera av dessa arbetar i samma arbetsgrupp kan belastningen på de mer erfarna bli hög och kvaliteten på arbetet riskerar att sjunka. Som framgår av Socialstyrelsens allmänna råd 14 bör personer som saknar erfarenhet och är nya i yrket få en introduktion och stöd för att successivt kunna ta ansvar för ärenden. Detta förutsätter att det finns stöd från arbetsledningen och tillgång till erfarna kollegor som kan handleda och vägleda den nyanställda kollegan på ett lämpligt sätt. Tidigare undersökningar har visat att kommunerna ofta har ambitionen att ge de nyanställa en planerad introduktion, en mentor och successivt mer ansvar, men att det sällan finns fastställt i en skriftlig policy. 15 För den erfarna socialsekreteraren kan mentorskap och handledning till nya kollegor antagligen också vara en stimulerande uppgift som bidrar till den egna utvecklingen. En förutsättning är dock att nyrekryteringarna inte sker oupphörligen, för då kommer uppgiften i stället att bli en arbetsbörda och ett hinder för utvecklingen av arbetet. Resultatet visar att nästan hälften av socialsekreterarna har jobbat tre år eller mindre med myndighetsutövning för barn och unga. Riktigt lång erfarenhet, mer än tio år, har bara en femtedel av socialsekreterarna. Möjligtvis finns de erfarna socialsekreterarna även inom gruppen annan befattning där hälften har mer än tio års erfarenhet inom området. Arbetsledarna är de med längst erfarenhet av myndighetsutövning för barn och unga, cirka 70 procent har arbetat mer än tio år med dessa arbetsuppgifter. 12 Socialt arbete med barn och unga i utsatta situationer förslag till kompetensbeskrivningar, Socialstyrelsen Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 (S) 14 A.a 15 För en kunskapsbaserad socialtjänst. Socialstyrelsen

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 4 juni 2014 Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrund Frågan om arbetsbelastning och hög personalomsättning inom socialtjänsten är akut. Akademikerförbundet SSR har länge

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård PLUS-föreläsning socionomprogrammet Norrköping 2014-03-25 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård

Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård 2014:7 (S) Föreskrifter Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens

Läs mer

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Socialrätt för arbetsledare - rättssäkerhet och kvalitet inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorger om personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Tredjeland används som beteckning på länder som inte omfattas av första stycket.

Tredjeland används som beteckning på länder som inte omfattas av första stycket. Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2014:X (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter

Läs mer

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206 Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2013-04-08 1(9) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206 Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2010-07-02 1(8) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter

Läs mer

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén i socialt barnavårdsarbete Framför allt

Läs mer

Program för stabilitet och kompetensutveckling. En överenskommelse mellan kommunerna i Uppsala län

Program för stabilitet och kompetensutveckling. En överenskommelse mellan kommunerna i Uppsala län , Program för stabilitet och kompetensutveckling En överenskommelse mellan kommunerna i Uppsala län Enköping Håbo Tierp Älvkarleby Heby Knivsta Uppsala Östhammar Bakgrund Kompetensutveckling i social barnavård

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun

Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för familjerådgivning i Varbergs kommun är antagna av socialnämnden 2015-01-29 14. Dessa ersätter tidigare kvalitetskrav

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar & Medier medievardagen för barn och unga 2013-04-12 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Föräldraundersökning 2012 2013-02-09 Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

SOSFS 2008:34 (M) Föreskrifter. Praktisk tjänstgöring för psykologer. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:34 (M) Föreskrifter. Praktisk tjänstgöring för psykologer. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:34 (M) Föreskrifter Praktisk tjänstgöring för psykologer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006

Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006 Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006 SO0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Stöd och service till funktionshindrade. A.3 Statistikprodukten ingår i

Läs mer

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 1 Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 2 Innehållsförteckning Inledning -Bakgrund och syfte 5 -Urval och svarsfrekvens 6 -Bortfallsanalys 9 -Frågorna 11 -Läsanvisning 13 Resultat -Bakgrund 14 -Totalresultat

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Öppna Jämförelser Sociala barn och ungdomsvården 2015 Regionrapport för Region Jönköpings län

Öppna Jämförelser Sociala barn och ungdomsvården 2015 Regionrapport för Region Jönköpings län Öppna Jämförelser Sociala barn och ungdomsvården 2015 Regionrapport för Region Jönköpings län 2015-04-21 Henrik Ahlgren, FoUrum, Kommunal utveckling 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Familjerätt 2012 SO0201

Familjerätt 2012 SO0201 2013-04-16 1(7) Familjerätt 2012 SO0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Högskoleutbildning i LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 7,5 högskolepoäng, Ht 2015 Stockholm

Högskoleutbildning i LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 7,5 högskolepoäng, Ht 2015 Stockholm rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå== = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Högskoleutbildning i LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 7,5 högskolepoäng, Ht 2015 Stockholm Inledning Sedan 2011

Läs mer

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Kontaktperson: Ann-Marie Karlsson Enhet: Statistikenheten e-postadress: statistik@jordbruksverket.se Datum: 2013-03-04 Kort beskrivning av

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer