Planering i Mora och Orsa fokus centrumutveckling

Transkript

1 Planering i Mora och Orsa 2012 fokus centrumutveckling

2 2 Utgivare: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Framsida: Fotot längst ner till höger: Kola Productions Baksida: Stora fotot och fotot längst ner till höger: Kola Productions Foto: Mora kommun, om inget annnat anges. Tryck: Centrumtryck Mora AB 2012

3 Förord 3 Förra året gav Stadsbyggnadsförvaltningens planenhet ut skriften Planering i Mora och Orsa Skriften blev väl mottagen och det var naturligt att det skulle bli en ny upplaga detta år. Det är många faktorer som påverkar känslan och upplevelsen av att en kommun är attraktiv att bo i. En av nyckelfaktorerna är att man har ett snyggt, modernt och tryggt centrum. Staden är en mötesplats. Årets skrift fokuserar därför lite extra på kommunernas arbete med centrumutveckling och bakgrunden till varför det arbetet är så viktigt. När förändringar planeras är de viktiga att förankra hos allmänheten. Det kan röra sig om privatpersoner, näringsidkare, ideella föreningar med flera. Det är väl använd tid som vi måste värna om. Årets skrift innehåller information om de uppgifter Stadsbyggnadsförvaltningens olika enheter har: planenheten, bygglovenheten och kartenheten. Anders Bogg, ordförande i Byggnadsnämnden Mora Mars, 2012 Lennart Rosell, ordförande i Byggnadsnämnden Orsa Mars, 2012

4 4 Mora och Orsa Orsa Mora Mora och Orsa kommun har sedan den 1 januari 2011 en gemensam Stadsbyggnadsförvaltning. Förvaltningen är placerad i Mora och har besökskontor i Orsa.

5 Innehållsförteckning 5 Förord 3 Mora och Orsa 4 Innehållsförteckning 5 Centrumutveckling 6 Tillgängligt centrum 8 Mora centrum 10 Planer i Mora 12 På gång i Mora 14 Orsa centrum 16 Planer i Orsa 18 På Gång i Orsa 20 Avslutade planer 22 Kontaktinformation 23

6 6 CENTRUmutveckling Möten mellan människor skapar utveckling och kreativitet. Attraktiva centrum är mötesplatser, där samtal, handel, aktiviteter och företagande uppstår. Genom att skapa möjligheter för möten skapar vi utveckling. Kommunen och andra aktörer som till exempel fastighetsägare och affärsidkare kan tillsammans skapa den attraktiva miljö som får centrumkärnan att blomstra. För att uppnå det myller som ofta förknippas med stadskärnor behövs en blandning av funktioner. I centrumkärnan måste det finnas bostäder, handel, kultur, aktiviteter och möjligheten att bara vara. Dessa funktioner samsas i stadskärnan på ett helt annat sätt än i andra delar av staden. Det är därför viktigt att det sker en utveckling som är väl genomdiskuterad mellan alla parter. Kommunen är en viktig drivkraft för att samla och aktivera de krafter som verkar i stadskärnan, men kan inte på egen hand driva på utvecklingen. Foto: Kola Productions

7 centrumutveckling 7 Det offentliga rummet är en viktig del av centrumkärnan. Det är allas vårt vardagsrum. Det är där vi sätter oss på en uteservering och tittar på alla människor som går förbi eller där vi stannar vid ett gathörn och har ett samtal med en vän. Att denna miljö är trivsam är en nödvändighet för att vi ska vilja upphålla oss där. Rummet som vi rör oss i måste vara tydligt och leda oss till de funktioner vi söker. Skalan på byggnader måste vara rätt. För att uppnå en attraktiva och myllrande centrumkärna så pågår nu arbeten i Mora och Orsa kommuner för att skapa en dialog kring fysiska förändringar i stadsmiljön. För att sätta igång en utveckling som gör våra centrum till bättre platser att leva, handla och arbeta i.

8 8 Tillgängligt centrum Fysisk tillgänglighet handlar om att ge människor med funktionsnedsättning möjlighet att delta i samhället, förutsättningar att leva självständigt och göra egna val. För att uppnå fysisk tillgänglighet ska den byggda miljön utformas på ett sådant sätt att alla människor kan ta del av den. Olika funktionsnedsättningar ställer olika krav på den staden. Tillgänglighet berör många olika delar i den byggda miljön. Vid planering, projektering och produktion av ny bebyggelse och ombyggnad måste kunskap om fysisk tillgänglighet finnas med hela vägen för att på ett bra sätt komma tillrätta med hinder som kan uppstå för personer med funktionsnedsättning. Det finns lagkrav på att byggnader, tomter och allmänna platser ska utformas på ett sådant sätt att de är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Ovan: Ledstråk gör det möjligt att röra sig i staden även om du har nedsatt syn. Är du nyfiken kan du testa själv, blunda och se om du kan hålla dig på stråket. Exemplet är från Luleå. Till höger: Stopplattor i natursten varnar för övergångsställe i Köpenhamn.

9 Tillgängligt centrum 9 För befintliga byggnader och platser gäller att så kallade enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i publika lokaler och på allmänna platser. Med publika lokaler menas bl. a. butiker, bibliotek och restauranger. Allmänna platser kan vara gator, torg och parker. Om ett hinder är enkelt avhjälpt avgörs genom en bedömning huruvida hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna kan anses enkelt att avhjälpa. Ovan: Automatiska dörröppnade och entré i samma höjd som gatan gör entrén tillgänglig. Åtgärder kan vara att avhjälpa mindre nivåskillnader, installera dörröppnare, kontrastmarkeringar av olika slag eller ledstänger. Ansvarig för att avhjälpa dessa hinder är den som rättsligt råder över hindret, ofta är det fastighetsägaren. Till vänster: För entréer som ligger högre än gatan kan en ramp göra entrén tillgänglig. Dörröppnare finns också med armbågskontakt.

10 10 Mora centrum Under 2011 påbörjades arbetet med att ta fram en ny centrumutvecklingsplan för Mora centrum. En stor del av arbetet har hittills bestått av att olika aktörer som verkar i centrum har träffats för att under workshopform diskutera och resonera kring frågor om hur Mora centrum kan utvecklas. Syftet med centrumutvecklingsplanen är att stärka centrala Moras roll som en attraktiv bostadsort med ett levande handelscentrum och som ett tilltalande besöksmål i regionen och med en väl fungerande trafikstruktur för olika trafikslag. Ovan: Stadsvandring för att titta på området i verkligheten Nedan: En workshopgrupp ritar på idéer för centrum Mora har idag höga trafikmängder för en ort med sin storlek. Detta beror till viss del på att E45, riksväg 26 och 70 leder genom centrum. Dessutom dominerar biltrafiken på bekostnad av kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Det finns även problem med att gång- och cykelstråk inte är sammanhängande i ett nät. Kommunen planerar dessutom att anlägga ett resecentrum vilket behöver få en bra koppling till centrum.

11 Mora centrum 11 Det finns även behov av bättre möjligheter till bilparkeringsplatser. Framkomlighet, säkerhet och väl gestaltade gaturum är viktiga delar i detta arbete. Ovan: Gågatan är ett av områdena som behandlas på i centrumutvecklingsprojektet. Nedan: Kajenområdet och vattenkontakten är viktig för Mora och utvecklingen av kajen har diskuterats under workshopparna. Intresset för förra årets workshoppar har varit stort och grupperna som deltagit har bestått av politiker, fastighetsägare, affärsidkare och tjänstemän från kommunen och Trafikverket. Under workshopparna har gruppen stegvis tittat på vilka problem och möjligheter som finns i centrum för att sedan gå över i mer konkreta övningar där man skissat på olika lösningar som kan tänkas vara möjliga. Centrumutvecklingsplanen har också diskuterats i olika fokusgrupper. Det viktiga i arbetet har varit att få in synpunkter från många olika källor och att få de olika aktörerna i centrum att träffas och diskutera. Under 2012 fortsätter arbetet med att, utifrån det som framkommit 2011, utforma ett förslag för en utveckling av centrum. Arbetet ska till slut mynna ut i en fördjupad översiktsplan för Mora centrum.

12 12 Planer i Mora Noret Norra Idén att utveckla Noret norra, området norr om Mora lasarett har funnits under flera år. Ovan: Skisser på idéer från planprogrammet hetstänk med en blandad bebyggelse som skapar en variation i området. Under 2009 togs ett idéunderlag fram för stadsutveckling i området. Det finns ett uttalat mål att området ska utvecklas till ett så hållbart område som möjligt. Idéunderlaget tog språng i ett hel- Planbesked Sedan den nya plan- och bygglagen började gälla! den 2 maj 2011 är kommunen skyldig att lämna planbesked inom 4 månader till den som är intresserad av att planlägga marken för något ändamål. Under 2011 fortsatte arbetet genom att ett planprogram för området precis norr om Mora lasarett togs fram och programmet var ute på samråd under hösten. Området föreslås få en blandad bebyggelse längs ett centralt huvudstråk. Genom området föreslås även ett väl tilltaget grönområde som underlättar närrekreation. Förslaget ger möjlighet till förskola och närbutik. Extra fokus har lagts på cyklister och möjligheten att ta Inlandsbanan i bruk för pendeltrafik. Nästa steg är att detaljplanera området.

13 Planer i Mora 13 Prästholmen Prästholmen är ett centralt beläget område i Mora som innehåller en mängd olika funktioner så som camping, konferensanläggning, badplats och idrottsanläggningar. Ett planprogram för områdets fortsatta utveckling har tagits fram. Det föreslår bland annat nya idrottshallar och en ny infartsväg från Oxbergsvägen. Vasaloppets och allmänhetens möjlighet att röra sig obehindrat genom Prästholmen ska säkras i det fortsatta arbetet med områdets utveckling. Ovan: Två av ideérna från planprogrammet för Prästholmen ÖRJASTÄPPAN Planering pågår för att utöka Örjastäppans industriområde österut längs Vinäsvägen. Planområdet omfattar ca 35 hektar. Näringslivskontoret bedömmder att förslaget kan möjliggöra upp till 300 nya arbetsplatser. Planförslaget har varit ute för samråd och kommer att ställas ut under Ovan: Föreslagen utvidgning av Örjastäppan.

14 14 på gång i Mora När planeringen av ett område är klar har arbetet för de som ska bygga bara börjat. Andra kommunala eller privata aktörer ser till att projekt genomförs. Överst: I korsningen mellan Vasagatan och Hantverkaregatan bygger det kommunala bostadsbolaget Morastrand AB 42 lägenheter. Underst: Handelsområdet i Noret ska utvidgas åt öster. Tekniska förvaltningen påbörjade arbetet med en ny lokalgata under hösten Foto: Morastrand AB! När behöver jag bygglov? Du behöver vanligtvis söka bygglov, rivningslov eller marklov för att: Bygga en ny byggnad eller flytta en befintlig byggnad till en ny plats Bygga till en byggnad Inreda ytterligare en bostad eller använda byggnaden på ett nytt sätt Riva en byggnad eller en del av en byggnad Ändra tomtens utseende, till exempel genom att schakta bort eller fylla på jord

15 på gång i Mora 15 Överst: Tekniska förvaltningen färdigställer under 2012 arbetet med att bygga ut lokalgator och va på Lundstigen och Ljungvägen i det såkallade Canadaområdet i Morkarlby. Förskolan på Ljungvägen färdigställs under Underst: Mora Bygg AB bygger ett område med parhus i Noret. Vid årsskiftet 2011/2012 var tre av de planerade fem huslängorna uppförda i korsningen mellan Skålmyrsvägen och Mitjelåsvägen.! När behöver jag göra en anmälan enligt PBL? Exempelvis vid: installation av eldstad eller rökkanal installation av vatten och avlopp ändring av en byggnad så att bärande konstruktioner berörs eller planlösningen avsevärt påverkas

16 16 Orsa centrum Centrumutveckling Orsa Centrumutvecklingsarbetet i Orsa fokuseras framförallt på att öka attraktiviteten i centrumkärnan och förbättra trafikmiljön för oskyddade trafikanter. Ett sammanhängande gångstråk längs Järnvägsgatan och Frelins gränd samt nya placeringar av parkeringsplatser ska inbjuda till att ställa ifrån sig bilen i utkanten av centrum. Parkeringsplatserna föreslås i första hand placeras på den sida av Järnvägsgatan där de flesta affärer ligger, för att minska behovet att korsa gatan. Då bryts också Järnvägsgatans raka linje vilket signalerar till bilister att hastigheten på gatan ska vara låg. Foto: Kola Productions Framför kulturhuset finns en torgyta som är tänkt att utformas som gångfartsområde, vilket är en typ av shared space. Shared space kan översättas med delad yta och betyder att olika trafikanter delar på samma yta utan att vara åtskilda från varandra genom exempelvis en trottoar eller någon typ av markering.

17 Orsa centrum 17 När en yta delas mellan trafikanterna prioriterar inte trafiksituationen varken bilister eller gående på ett tydligt sätt. Detta uppmanar till samspel mellan trafikanterna. Ovan: Skvallertorget i Norrköping är ett tidigt exempel på shared space. Utvärderingar har visat att de gående känner sig trygga när de passerar över torget och att bilister anpassar hastigheten. Nedan: Bälter Swens torg i Mora är ett lokalt exempel på gångfartsområde, den vanligaste typen av shared space i Sverige. Shared space kan se lite olika ut både mellan länder och inom länder. I Sverige är gångfartsområden den vanligaste typen av shared space. I gångfartsområden har bilister och cyklister väjningsplikt för gående, och fordon får bara framföras i gånghastighet.! Gula gubbar Ser du gulklädda personer som går omkring på din eller grannens tomt? De kommer säkert från från Stadsbyggnadsförvaltningens kartenhet och kan alltid legitimera sig. Deras arbetsuppgifter är bland annat att: Mäta in hus mm för att hålla kartan ajour Mäta in bredband och fjärrvärme Mäta för nybyggnadskarta till bygglov Göra utsättningar av byggnader enligt bygglov

18 18 Planer i Orsa Översiktsplan för Orsa kommun Foto: Kola Productions Arbetet med en ny översiktsplan för Orsa kommun har precis påbörjats och förväntas ta ungefär två år.! Vad är LIS? Sedan 2009 är det möjligt att upphäva strandskyddet om exploateringen bidrar till en positiv utveckling på landsbygden, exempelvis genom ökat serviceunderlag eller nya arbetstillfällen. För att möjliggöra för detta ska kommunen peka ut så kallade LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen). En översiktsplan ska redovisa befintlig och framtida användning av mark- och vattenområden i kommunen. Översiktsplanen för Orsa kommun kommer bland annat redovisa lämpliga nya bostads- och verksamhetsområden, LIS-områden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. Parallellt med översiktsplanen ska också en kommunal utvecklingsplan tas fram. Den kommunala utvecklingsplanen ska hantera frågor som vanligtvis ingår i en översiktsplan men som det finns behov av att fördjupa och koppla till kommunens budget.

19 Planer i Orsa 19 Grönklitt Grönklitt expanderar och det ställer krav på samordning för att utvecklingen ska bli bra. Kommunen har under 2011 påbörjat arbetet med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Grönklittsområdet. Parallellt med framtagandet av den fördjupade översiktsplanen pågår detaljplanearbetet med Ski-lodge på Grönklittstoppen. Projektet möjliggör fritidsboende i flerfamiljshus som byggs på ett klimatsmart sätt. Bild: Mondo Arkitekter Ovan: Visualisering av bebyggelse på Grönklittstoppen. Projekt Green Wood Ski-lodge Styversbacken/Lisselhed I västsluttningen ner mot Orsasjön planeras för ett större antal tomter för friliggande småhus i kommunal regi. I området finns också möjligheten att bygga en förskola och en utvidgning av småbåtshamnen. Planen var utsänd för samråd under 2011 under våren 2012 ställs detaljplaneförslaget ut.! Strandskydd Vid havet, insjöar och vattendrag gäller strandskydd som vanligtvis är 100 meter från strandkanten, både upp på land och ut i vattnet. Inom strandskyddat område är det inte är tillåtet att uppföra nya byggnader, privatisera marken eller på andra sätt förändra den, t ex genom att sätta upp staket eller anlägga en gräsmatta.

20 20 På Gång i Orsa 2011 var de publika lokalernas år i Orsa. Många projekt har varit tillbyggnader på befintlig bebyggelse. Överst: Orsa Lokaler har byggt till den gamla brandstationen på Lillågatan. I huset ryms nu Fritid- och servicekontoret, Mora och Orsa kommuners gemensamma Miljökontor, Orsabostäder och Orsa Lokaler samt besökskontoret för Stadsbyggnadsförvaltningen. Underst: Orsa församling har invigt sitt nya församlingshem. Tillbyggnaden har skett för att bland annat uppfylla krav på tillgänglighet och inomhusmiljö.! En ny plan- och bygglag Den 2 maj 2011 började en ny plan- och bygglag att gälla. Några viktiga förändringar som gjorts är att: Handläggningstiden för bygglov får uppgå till max 10 veckor efter det att kompletta handlingar inkommit till byggnadsnämnden. Arbetsplatsbesök kommer att göras av byggnadsinspektör.

21 På GÅnG i Orsa 21 Överst: Lagom till höstterminen 2011 hade Orsa Lokaler färdigställt den nya tillbyggnaden på Bergetskolan. I tillbyggnaden ligger klassrum samlade runt en central umgängesyta. Underst: I Grönklitt har nya byggnader stått klart på flera olika ställen, men den mest omtalade byggnaden under 2011 är den nya Toppstugan med plats för 300 gäster. Placerad högst upp på Grönklittstoppen har den utsikt över både Orsasjön och Finnmarksbygden. Toppstugan syns i bakgrunden högst upp till höger på den understa bilden.! Tillsyn I samband med den nya plan- och bygglagen så har det blivit dyrare att bryta mot lagen. Byggsanktionsavgifterna har i flera fall mångdubblats så se därför till att du vet vad som gäller innan du börjar bygga. Visste du till exempel att det krävs ett startbesked för att få börja bygga och ett slutbesked för att ta de delar som omfattas av startbeskedet i bruk?

22 22 Avslutade planer Mora Antagna översiktsplaner Vindbruksplan Mora (överklagad) Orsa Lagakraftvunna översiktsplaner Vindbruksplan Orsa Lagakraftvunna detaljplaner Vasagatan/Hantverkaregatan Noret östra handelsområde Morkarlbyvägen, handel och service Hantverkaregatan, handel Förskolan Humlan, Våmhusvägen Lagakraftvunna detaljplaner Öster om toppstugan, Grönklitt Hotellområdet, Grönklitt Upphävda detaljplaner Svale Idrottsplats, Vika (del av detaljplan) Godtagna utredningar Båthusplatsutredning, Sollerön

23 Kontaktinformation 23 Vill du komma i kontakt med Stadsbyggnadsförvaltningen? Har du frågor om något av det som du läst i broschyren eller något av våra andra ärenden? Mora (huvudkontor) Fredsgatan 12 Öppettider: måndag fredag och Orsa (besökskontor) Gamla Brandstationen Lillågatan 2 Öppettider: måndag, tisdag, torsdag, fredag: E-post: stadsbygg@mora.se Förvaltningschef Christina Holback Stadsarkitekt Tommy Ek Bygglovenhet Byggnadsinspektör Lennart Sticko Byggnadsinspektör, Rolf Larsson Planenhet Planchef Håkan Persson Plankoordinator Susann Bergman Kartenhet Mätningsingenjör Börje Svensson Karttekniker Siv Ryttar Hedlund Stadsbyggnadsförvaltningen har fler medarbetare. Kontaktuppgifter finns på Mora kommuns hemsida och hos Mora kommuns växel

24 Planering i Mora och Orsa 2012 Möten mellan människor skapar utveckling och kreativitet. I attraktiva centrum vill människor vistas och uppehålla sig vilket leder till dessa viktiga möten. Ett attraktivt centrum är tillgängligt för alla, även de som har någon typ av funktionsnedsättning. I både Mora och Orsa pågår arbete med att utveckla centrum. Centrumutvecklingsarbetet har olika inriktning i de två kommunerna, vilket är fullt naturligt eftersom Mora och Orsa är olika. I denna skrift presenteras bland annat arbetet med centrumutveckling i Mora och Orsa, men också andra planer och en inblick i vad som händer när planer och bygglov är klara. Byggnadsnämnden Mora Byggnadsnämnden Orsa Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Besöksadress: Fredsgatan 12 Postadress: MORA Telnr: E-post: stadsbygg@mora.se