DEN BARMHÄRTIGA ENTREPRENÖREN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN BARMHÄRTIGA ENTREPRENÖREN"

Transkript

1 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 1 DEN BARMHÄRTIGA ENTREPRENÖREN Från privatisering till socialt företagande

2 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 2

3 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 3 DEN BARMHÄRTIGA ENTREPRENÖREN Från privatisering till socialt företagande Karl Palmås AGORA

4 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 4 Drottninggatan Stockholm Telefon Telefax Tankesmedjan Agora har till ändamål; att stimulera en framtidsinriktad samhällsdebatt och sprida kunskap i centrala samhällsfrågor, att verka utifrån värderingar baserade på jämlikhet, jämställdhet, social rättvisa, demokrati och frihet och att arbeta för ett debattklimat präglat av dialog och ömsesidig respekt. Agoras verksamhet ska drivas obundet av politiska partier och intresseorganisationer. Agora grundades Tankesmedjan Agora ingår i Arenagruppen den radikala sfär som också består av bokförlaget Atlas, tidskriften Arena, seminarieverksamheten Arena Program och pockettidskriften Media i fokus. Analyserna och rekommendationerna i denna skrift delas inte nödvändigtvis av Agora. Den här boken publiceras inom ramen för Agoras projekt privat/offentligt/kooperativt. Agora och författaren, 2003 Produktion: tankesmedjan Agora Sättning: Gyllene Snittet, Helsingborg Omslag: Adore Communications AB Tryck: Mediaprint Uddevalla AB, 2003 ISBN ISSN

5 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 5 I NNEHÅLL Introduktion... 7 Prolog... 9 DEL I: PRIVATISERINGSVÅGEN OCH DESS KONTEXT Privatiseringen 20 år Pragmatik och ideologi Svunna guldår Massamhällets död underminerar välfärdsstaten och en individualiserad kultur rotar sig Privatiseringsvågen sprids Dagens privatiseringsdebatt Effektivitet, innovation, kundnytta Nytta åt kunder; välfärd åt medborgare Kundnyttans ideologi Privatiseringens utfall Facit från Storbritannien Aktiebolagets baksida Näringslivets bristande legitimitet Kris i styrningsfrågan DEL II: IDÉN OM DET SOCIALA SYFTET Företag i allmänhetens tjänst Fallstudie I: Railtrack blir Network Rail Fallstudie II: Miraklet i Claymore Socialt företagande... 47

6 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 6 5. Visionen som glömdes Företagandets socialt medvetna ursprung Mills vision Vänsterstatism, högerprivatism Modernismen och sociala bieffekter Företagandets nya samhällsroll Styrningsfrågans lösning? De mjuka bieffekternas återkomst Omdefinitionen av företagandet DEL III: SOCIALA FÖRETAG I PRAKTIKEN Från PPP till PIC Mot mitten från två håll Partnerskapets politik Vad är PPP? Vad är PFI? Storbritanniens erfarenheter av PFI Socialt företagande i vården En tredje väg mot jämlikhet Hjälp till självhjälp Expanderande sektor, stagnerande företag Fallstudie III: Paul Collins vanskliga balansgång Hinder 1: Avsaknad av legala strukturer Hinder 2: Olämpliga finansieringsmekanismer Hinder 3: Luckor i företagsledningskunskap Hinder 4: Bristande förståelse och erkännande Varför har New Labours framgångar uteblivit? Socialt företagande i Sverige En ny punkt på den politiska agendan Svenska hinder mot utveckling Svensk-brittiska paralleller Ett punktprogram för Sveriges sociala företagsamhet Epilog Referenser Noter

7 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 7 I NTRODUKTION Ett test: Droppa termen socialt företagande inför någon eminent person. Vänta i två sekunder. Sannolikt kommer vederbörande att instinktivt hosta ur sig ett Lidbomskt Trams!. Alternativt följer en utläggning om att det faktiskt inte går att sammanföra socialt och företagande till ett meningsfullt koncept. De båda begreppen är ju ömsesidigt uteslutande; det sociala står i motsats till företagandet. På senare år har idén om sociala företag kommersiellt självfinansierande företag som skapats för direkta sociala syften icke desto mindre hamnat på den samhällspolitiska agendan. Nya företagsformer lyfts fram som lämpliga leverantörer av offentliga tjänster såsom vård, skola och omsorg. Vidare anses de nya företagen kunna skapa ett samhälle med mindre social utslagning. Följande text syftar till att ge en bred orientering i ämnet. Resonemanget utgår från privatiseringsvågen, eftersom denna till stor del utgjort kontexten såväl som bränslet för rörelsen mot nya företagsformer. Merparten av tankarna är hämtade från Storbritannien; ett land som gått i bräschen för både privatisering och sedermera även socialt företagande. Textens första del är en genomgång av privatiseringsvågens ursprung och utfall. Det inledande kapitlet berättar historien om hur konceptet först lanserades i åttiotalets Storbritannien, medan kapitel 2 redogör för den debatt som följt privatiseringen. Kapitel 3 utvärderar sedermera privatiseringsprogrammet, och lyfter frågan huruvida etablerade former för att organisera välfärden är tillräckliga. Den andra delen introducerar idén om företag vars syften är direkt sociala. Kapitel 4 går igenom två exempel på sådana företag, och specificerar vad som menas med socialt företagande. Därefter förs ett resonemang över hur idén om det sociala syftet undanträngts under de 7

8 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 8 senaste 150 åren (kapitel 5), och varför den nu återigen hamnat på den samhällspolitiska agendan (kapitel 6). I den tredje, avslutande delen behandlar praktikaliteterna kring socialt företagande. Kapitel 7 och 8 redogör för hur stor- respektive småskaligt socialt företagande lanserats i Storbritannien inom ramen för New Labours politik. I kapitel 9 överförs erfarenheterna från Storbritannien till en svensk kontext. Delen och texten som helhet avslutas med ett kondenserat åttapunktsprogram för hur socialt företagande kan främjas i Sverige (kapitel 10). Materialet spänner således över ett relativt brett område, och kan läsas selektivt. Exempelvis kan den som vill veta mer om privatiseringens nutidshistoria inrikta sig på del I. På samma sätt kan den som främst är intresserad av praktiska policyaspekter inom socialt företagande med fördel fokusera på den tredje delen. Jag vill passa på att tacka Ursula Berge, Agora, för visat förtroende inför sammanställningen av publikationen. Vidare står jag i tacksamhetsskuld till Dr Don Slater, London School of Economics & Political Science, vars inflytande har gjort följande text mer omfångsrik, samt Dr Mats Magnusson, Chalmers Tekniska Högskola, vars stöd alltid är lika välbehövligt. Även Jan Cornillie, Oxford Economic Research Associates, och Dr Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm förtjänar ett tack för visad välvilja. 1 Karl Palmås, London, oktober

9 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 9 P ROLOG: G ODA INTENTIONER OCH FÖRETAGSAMHET Den barmhärtiga samariten skulle knappast blivit ihågkommen om han bara haft goda intentioner. Han hade pengar också. Margaret Thatcher, 1980 Under åttiotalet genomdrev Margaret Thatcher en omvandling av det politiska och ekonomiska landskapet som kom att sträcka sig långt bortom de brittiska öarnas stränder. Sedan hon 1975 utnämnts till ledare för landets konservativa parti iförde hon sig rollen som uttolkare av det nyliberala marknadstänkandet, avrundat med traditionella konservativa värden. Det var dock först 1979, som premiärminister, hon kunde börja bygga sitt idealsamhälle, baserat på marknadsmekanismen, privat ägande och människans inneboende företagsamhet. Enligt Thatchers vision skulle konkurrens, valmöjlighet, effektivitet och incitament skapa så mycket värde i både ekonomisk och samhällelig mening att rent sociala syften var varken behövda eller önskvärda. Det goda samhället skulle nås genom att pengar, i stället för goda intentioner, tilläts växa. Från Thatchers korsbefruktning mellan nyliberalism och konservatism föddes bilden av entreprenören som vår tids barmhärtiga samarit. 2 Införandet av ett företagsamhetsperspektiv i snart sagt alla samhällsfunktioner har medfört en rad positiva effekter, inte i borgandet av välfärden. Samtidigt tyder den marknadsliberala politikens utfall på att förbiseendet av goda intentioner kan ge upphov till orättvisor, i vissa fall förödelse. Tanken att en socialt agnostisk marknadsmekanism i sig själv skapar överlägsen samhällelig nytta har visat sig vara 9

10 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 10 en överförenkling. Den barmhärtiga samariten hade ju trots allt inte blivit ihågkommen om han bara haft pengar och helt saknat goda intentioner. Samhället måste därför finna sätt att sammansmälta företagsamhet och goda intentioner. Detta skulle kunna skapa offentliga tjänster som är effektiva såväl som rättvisa, samt även motverka den ökade sociala utslagningen. Huvudtesen i följande text är att dagens organisation av ekonomi och samhälle systematiskt underminerar en sådan sammansmältning. Entreprenörer tillåts inte vara barmhärtiga, barmhärtiga tillåts inte vara entreprenörer. Detta förhållande är knappast någon ekonomisk eller social nödvändighet. Det är snarare en historisk kvarleva, från vilken samhället kommit att analyseras och organiseras i termer av antingen statsstyrning eller privat vinstintresse. Det är nu dags att ompröva dessa samhällspremisser. 10

11 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 11 D EL I: P RIVATISERINGSVÅGEN OCH DESS KONTEXT Mot bakgrund av de ekonomiska och sociala förändringar som västvärlden genomgick under sjuttiotalet blev den Thatcheristiska samhällsvisionen som nämndes i prologen väl mottagen. Idéerna lever i allra högsta grad vidare i diverse skepnader. Deras mest påtagliga och kanske även mest bestående legat kan påvisas i världens alla hörn: I västregeringarnas utförsäljningar av statliga verksamheter; i de sätt med vilka de gamla öststaterna omstruktureras; och i de villkor under vilka utvecklingsländer assisteras av IMF och Världsbanken. 3 I skrivande stund är det exakt 20 år sedan den process som sedermera kommit att kallas privatiseringsvågen sattes i rörelse. Följande utspelar sig i juli

12 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida PRIVATISERINGEN 20 ÅR Finansminister Geoffrey Howe och de pliktskyldiga tjänstemännen i Her Majesty s Treasury hade ett problem. Storbritannien behövde digitala växlar. Finansmännen i Londons Citydistrikt, som just börjat känna av åttiotalets uppsving för finansiella tjänster, hade påtalat behovet av ökad kapacitet inom telekommunikationer. Frågan var därför av relativt hög dignitet. På spel fanns inte bara välbehövliga jobb inom telekomsektorn, utan även britternas framskjutna position inom finansiella tjänster. Pragmatik och ideologi En utbyggnad av telekommunikationer kunde bara utföras av British Telecom, ett nationaliserat bolag ägt av den brittiska staten. Visserligen hade ett privat företag, Mercury Communications, licens att verka inom industrin, men i praktiken var den ett statligt monopol. Då tjänstemännen förutsåg att det statliga bolagets dominans inom överskådlig framtid skulle fortgå, drogs slutsatsen att det enda sättet att säkra utbyggnaden var att skjuta till mer kapital till British Telecom. Detta skulle inte varit ett problem om inte den konservativa regeringen hade dragits med ett oangenämt arv från den utgående Labourregeringen hade Storbritannien genomgått en ekonomisk kris och förödmjukad tvingats söka stöd från IMF. I stödvillkoren ingick att britterna skulle sätta ett tak för den offentliga sektorns upplåning. Detta krav kom att införlivas i den makroekonomiska plan som efter valsegern blev de konservativas käpphäst. Howes händer var således bundna; staten kunde inte stå för telekomfinansieringen. Paradoxen i sammanhanget var att satsningen med all sannolikhet varit en lysande investering, även med kommersiella mått mätt. 12

13 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 13 Tjänstemännen började således laborera med andra möjligheter, såsom att erbjuda allmänheten obligationer så kallade Buzby bonds, döpta efter en tecknad figur från British Telecoms reklamkampanjer. Efter livlig debatt avslogs detta förslag, och i slutändan beslutade regeringen att sälja ut 51 procent av sitt innehav i British Telecom på aktiemarknaden och på så vis blåsa in friskt riskkapital i verksamheten. Manövern gavs namnet privatisering. Drygt två år senare, i november 1984, introducerades en kraftigt övertecknad British Telecom-aktie på Londonbörsen. Börskursen steg som sedermera har blivit brukligt kraftigt de närmaste dagarna efter introduktionen, och privatiseringen ansågs vara en framgång. Med friskt självförtroende kunde nu regeringen driva igenom det omfattande privatiseringsprogram som sträckte sig fram till Under denna period avyttrade den brittiska staten sina samtliga innehav inom telekommunikation, vatten, gas och elektricitet, samt en samling statliga företag såsom British Airways, Rolls Royce, British Steel och British Rail. Beslutet att privatisera British Telecom var således ursprungligen ett pragmatiskt sätt att lösa ett finansieringsproblem. Thatcher var dock snabb med att kapitalisera politiskt på privatiseringsuppståndelsen. Valframgången 1979 var till stor del resultatet av Labourregeringens misslyckande att hantera en långdragen fejd med de på den tiden starka fackföreningarna inom den offentliga sektorn. Följaktligen var privatiseringen tacksam att lyfta fram som ett led i att minska fackföreningarnas makt och dessutom skapa en mer flexibel arbetsmarknad. Privatiseringen ska således ses som en process med både pragmatiska och ideologiska förtecken. 4 Den ideologiska överbyggnaden för programmet kom dock att ta överhanden allteftersom Thatcherismen och dess utländska motsvarigheter vann mark. Privatiseringsvågen måste därför ses i kontexten av de historiska förändringar som drev nyliberalismens frammarsch. Vilka var då dessa förändringar? 13

14 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 14 Svunna guldår Labourregeringen som tvingades lämna ifrån sig makten 1979 hade inte bara misslyckats att hålla facket i schack, den hade även misskött finanserna. Den ekonomiska kris Storbritannien hamnat i 1976 var dock bara en av flera kriser i sjuttiotalets världsekonomi. Missnöjet med hanteringen av finanserna överskuggades därför av en mer djupt rotad oro över det ekonomiska systemet. Något hade hänt med den oöverträffade tillväxt som hade präglat efterkrigstiden. Företrädarna för den dystra vetenskapen befarade att kapitalismens trettio guldår var över. De konservativa ljöt dock hopp i massorna genom att påstå att det i själva verket var keynesianismens gyllene år som var över. Under sjuttiotalet hade nationalekonomer börjat peka på brister i den makroekonomiska doktrin som legat till grund för efterkrigstidens ekonomiska politik. Främst var det antagandet att staten kunde byta arbetslöshet mot inflation och vice versa genom expansiv respektive kontraktiv budgetpolitik som ifrågasattes. Sjuttiotalets erfarenheter visade att ekonomin mycket väl kan hamna i onda cirklar där både arbetslöshet och inflationen ökar. 5 Milton Friedman på Chicagouniversitetet var den mest inflytelserike företrädaren för den nya tankeströmningen, som kom att kallas monetarism. Namnet kommer av att teorin stipulerar att inflationen främst beror på mängden pengar som cirkulerar i ekonomin. Det finns således ingen teoretisk grund för att med statlig budgetpolitik försöka släta ut ekonomins konjunktursvängningar tvärtom. Friedman menade att statlig inverkan i ekonomin i bästa fall är verkningslös, och i värsta fall direkt skadlig. I stället för att fokusera på att reglera efterfrågan i ekonomin, sade den nya doktrinen vidare att ekonomisk politik bör fokusera på att stimulera ekonomins utbudssida företagandet genom att lätta på skattetrycket och liberalisera marknader. Lagom till åttiotalets början hade monetarismen, via politiskt engagerade akademiker och tankesmedjor, sipprat igenom till den praktiska politiken. 6 Teorierna passade naturligtvis som hand i handske för högerpolitiker runt om i världen, och ekonomiskt skolade finansmi- 14

15 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 15 nister Howe var en av de som tidigt ansåg sig vara monetarist. Stödd av vetenskapen kunde Thatcherregeringen börja montera ned keynesianismens tillhörande välfärdsstat. Men varför hade då keynesianismen fungerat tidigare, och varför uppstod kriserna just på sjuttiotalet? Ett kort svar som ofta ges av ekonomer är att under sjuttiotalet råkade en samling externa chocker främst 1973 års oljekris sammanfalla, vilka rubbade det ekonomiska systemets jämvikt. En något längre förklaring är att samhällssystemet som helhet gick igenom en kvalitativ förändring under sjuttiotalet. Västländerna utvecklade en ny typ av kapitalism, där spelreglerna för politik, ekonomi och samhälle inte längre var desamma. Massamhällets död underminerar välfärdsstaten Kapitalismens trettio guldår var i grund och botten resultatet av de produktivitetsökningar som fabrikssamhällets massproduktion möjliggjorde. Tayloristisk arbetsorganisation långt gången arbetsdelning av manuellt arbete, utfört av lågutbildad arbetskraft tillsammans med löpande band-principen gav upphov till avsevärda skalfördelar för företagen. Stora volymer av standardiserade konsumtionsvaror kunde således produceras till relativt låga kostnader. Skalfördelarna skapade uppåtgående spiral av ökande produktivitet, stigande löner, ökande efterfrågan och full sysselsättning. 7 Tekniker för masstillverkning av konsumtionsvaror var visserligen inget nytt fenomen: taylorismen och löpande bandet grundlades redan under 1800-talet. Det var dock först efter andra världskriget som produktionssätten sattes i en institutionell kontext där massproduktion kunde matchas av massefterfrågan. En sådan institution var korporatismen, som säkerställde att fabriksarbetarnas löner steg i takt med produktivitetsökningarna och inflationen. Detta i sin tur gjorde att de breda massorna hade köpkraft nog att svälja det ökade utbudet av konsumtionsvaror. En annan institution var kärnfamiljen. Denna medförde en konformitet i konsumenternas preferenser, vilket var en nödvändighet med tanke på massprodukternas standardiserade natur. En tredje 15

16 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 16 institution var den keynesianska välfärdsstaten, vars aktiva finans- och utjämningspolitik upprätthöll en stadig efterfrågan. 8 Staten var, även den, konstruerad efter massproduktionens principer. Efterkrigssamhället var som en maskin med ett ändligt antal rörliga delar, vars funktionssätt var relativt överblickbart. Ekonomi och samhälle kunde styras cybernetiskt. Begreppet (lånat från systemteori) innebär att det socio-ekonomiska systemet balanserades via central reglering, stödd av omfattande informationsöverföring. Den reglerande instansen (staten) antogs besitta fullödig information om systemets funktion. Vidare antogs styrcentrumet kunna kontrollera systemet genom att sända signaler som översätts till effektiv handling då de når dess ingående delar. 9 Staten kunde liknas med en fabrik som inhyste samhällsmaskinen. Från kommandobryggan kunde sedan produktionen fintrimmas, och ut från löpande bandet strömmade en välfärd av tidigare ej skådade mått. Kring sjuttiotalet började detta system växa ur sitt skal. Produktivitetsökningar genom ytterligare expanderad massproduktion blev allt svårare att uppnå; dels på grund av tekniska begränsningar, men även som följd av ökande svårigheter att finna arbetskraft för monotont arbete vid löpande bandet. Vidare var kärnfamiljen och den kulturella konformitet som kännetecknat efterkrigstiden i upplösning, vilket drastiskt minskade efterfrågan för massproducerade varor. Det ekonomiska system som växte fram var mer komplext än maskinmetaforen medgav, och därför mindre lämpat för cybernetisk styrning. Principens största svaghet, särskilt framträdande i planeringsekonomierna inom det forna östblocket, började göra sig gällande. I komplexa ekonomier kan den omfattande informationsöverföring som systemet är beroende av inte administreras av statsapparaten. Som resultat präglas ekonomin av återkommande missberäkningar och underskott. 10 Medan denna svaghet sedermera blev planeringsekonomiernas fall, var dess uttryck inte tillnärmelsevis lika framträdande i sjuttio- och åttiotalens välfärdsstater. Icke desto mindre stod det klart att västländernas offentliga tjänster blivit svårare att leverera genom cybernetisk styrning. 11 Tjänsternas mål hade blivit mer mång- 16

17 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 17 facetterade och komplexa. Vidare var avvägningen mellan de olika målen och det bästa sättet att uppnå desamma stadd i ständig förändring. Slutligen hade det blivit svårare för staten att avgöra vilka mål som är möjliga att uppnå på lokal nivå. 12 Tilltron till centralstyrning började vika. Samtidigt hade den offentliga sektorn inte kunnat matcha guldårens produktivitetsökningar inom privata sektorn, vilket gjorde att välfärdsstaten upplevdes som dyrare att underhålla. Vidare började inhemska marknader mättas av massprodukterna, och företag tvingades alltmer söka nya marknader för att fortsatt kunna dra nytta av skalfördelar. I takt med globaliseringen av företagandet började välfärdsstatens finansiering att erodera. Tillsammans ledde dessa faktorer till att välfärdsstatens politiska legitimitet försvagades. Den nya kapitalismen innebar även nya villkor för näringslivet, som tvingades möta ett behov av mer specialiserade produkter och, inte minst, tjänster. Förkortade produktlivscykler och ökat tjänsteinnehåll i företags verksamhet motverkade möjligheterna för produktivitetsökningar stödda av skalfördelar. Källan till ökad effektivitet stavades i stället innovation dels i termer av teknologisk utveckling, dels i den vidare bemärkelsen såsom varande konstant förändring av verksamheten. Det nya företaget var därför mer beroende av kunskapsarbete, snarare än manuellt dito. Teorier inom företagsledning kom att haka på den ökade förändrings- och kunskapstrenden. Toppchefers huvudbry hade tidigare varit deras företags branschpositionering och de sätt med vilka de kunde behålla sin position, allt enligt Harvard Business School-professorn Michael Porter. 13 Allteftersom åttiotalet förlöpte började positioneringssynsättet alltmer betraktas som statiskt och otidsenligt. 14 Företagsledare började i stället tänka som London Business Schools Gary Hamel. Företagsstrategi var inte längre att defensivt finna en position och behålla den, utan att bygga en plan för förändring. För att en sådan plan ska vara konkurrenskraftig måste den bygga på de kunskaper och tillgångar som var unika för företaget dess kärnkompetens. 15 Den intellektuella tidsandan underströk även att etablerade företag 17

18 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 18 ofta är mindre beskickade att förändras än nykomlingar. Utmanare har alltid en fördel eftersom de saknar barlast i form av uttjänta verksamheter, resurser och leverantörsrelationer. 16 Från investerarhåll skapades därför ett tryck på företag att göra sig av med gammal barlast och endast se efter sina nödvändiga och unika tillgångar. Det numera närmast klichéartade managementmantrat fokusera på kärnverksamheten hade sett dagens ljus. Fokus på kärnverksamheten var inte bara en fråga om långsiktig konkurrenskraft, utan även ett sätt att förebygga ett nytt fenomen: Plötslig ägardöd. Åttiotalet var nämligen en tid då den finansiella grunden för företagandet förändrades radikalt. Finansgurun Michael Milkin visade upprepade gånger hur man genom så kallade leveraged buy-outs kunde göra fientliga uppköp med kapital från högriskpapper. Företag bestående av spridda verksamheter med varierande vinstpotential de som inte i tillräckligt hög utsträckning erbjöd aktieägarvärde var de hetaste uppköpskandidaterna. Företag kunde därför inte längre kosta på sig att vara de närmast feodala hierarkier som präglade efterkrigstiden. 17 Milkins legat blev att gamla ägarstrukturer med storkapitalister och industrialister bröts upp till förmån för institutionellt ägande. I samma led ökade ägartrycket att prestera goda (kortsiktiga) finansiella resultat. Det ökande trycket från finansiella marknader och företagandets globalisering gjorde den nationella skattebasen mer bräcklig. Nationell konkurrenskraft blev en nyckelfråga för både företag och stat. 18 Statens ekonomiska roll blev alltmer snävt inriktad på att främja inhemsk innovation med hjälp av utbudsstimulerande åtgärder, till stora delar i linje med de skattelättnader och liberaliseringar som monetarismen föreskrev. Den av monetarismen dödförklarade keynesianska välfärdsstaten hade ersatts av en konkurrenskrafts- och industriorienterad stat. 19 och en individualiserad kultur rotar sig De förändringar inom ekonomin och affärsvärlden som stödde Thatchers omstöpning av samhället sammanföll med mer kulturellt betingade förändringar. Som redan nämnts var kärnfamiljen en av massam- 18

19 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 19 hällets fundament, och den minskade efterfrågan på standardiserade varor kan till viss del förklaras av upplösningen av sådana rigida familjestrukturer. Kärnfamiljens upplösning kan ses i en bredare kontext av individualisering, vilket innebär att samhällsmedborgarna alltmer frångår industrisamhällets kollektiva traditioner och normer, exempelvis beträffande äktenskap, karriärval och sexuella preferenser. I stället har medborgarna blivit mer fria att fatta sina egna beslut skriva sina egna biografier oberoende av gemensamma seder. 20 Uppluckringen av de konformiserande traditionerna var ytterst driven av att samhällena i väst blev mer pluralistiska och mångkulturella. Processen bör inte ses som en ny form av egoism eller brist på medkänsla; åttio- och nittiotalens yngre har på många sätt striktare ideal än tidigare generationer hade. Den konservativa uppfattningen att det vilda sextiotalets härjningar lett till moraliskt förfall är således inte försvarbar. 21 Thatcher lyckades dock skickligt kapitalisera på myten om moraliskt förfall, paradoxalt nog samtidigt som hon vann stöd genom att hylla individualiseringen. Hennes hållning kan summeras upp i följande välciterade uttalande: Det finns inget samhälle, bara individer och deras familjer. Förespråkandet av individens frigörelse från en konformistisk statsapparat var en nyliberal uppmaning att anamma samtiden. Till de som skrämdes av den desorienterande samhällsomvandlingen gavs en traditionsbaserad motvikt, tillägget och deras familjer. Citatet är även en god metafor för Thatcherismen i stort, såsom en ständig (och ofta självmotsägande) jämkning av nyliberalism och konservatism. 22 En vanligt förekommande uppfattning inom vänstern är att individualiseringen var en följd av nyliberalismen; att nedmonteringen av välfärdsstaten tvingat individer att först och främst se efter sitt eget hus. Ovanstående tyder på att så inte var fallet; det var snarare så att samhällets förändringar återigen spelade Thatcherismen i händerna. Dock har individualismen med tiden institutionaliserats. Exempelvis 19

20 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 20 är välfärdssystemen alltmer uppbyggda kring den enskilde individen som minsta enhet. Medborgaren tvingas alltmer planera sina liv som en enskild individ, snarare än som del av en familj eller anställd på ett företag. 23 Denna institutionaliseringsprocess kan sägas vara påverkad av liberaliseringen. Thatcherregeringen insåg vikten av nämnda institutionalisering, och försökte aktivt hjälpa samhällsmedborgaren att agera som en rationell individ dels som en aktiv konsument, dels som en företagsam ekonomisk aktör. 24 Utförsäljningen av British Telecom var ursprungligen tänkt att vara inriktad på institutionella investerare som köpare. Intresset var dock svalt från investmentbankerna i Londons City, eftersom statliga företag antogs vara lågpresterande investeringsobjekt. Som alternativ plan iscensattes en massiv reklamkampanj riktad mot allmänheten. När så börsintroduktionen genomdrivits visade det sig att en stor del av de som tilldelats aktier aldrig tidigare ägt värdepapper. Därefter kom privatiseringen att framhållas som en politik för att sprida aktieägandet till gemene man, allt i ett led att odla en företagsamhetskultur. Då följande utförsäljningar inte genomfördes som ett sätt att förbättra de statliga finanserna, kunde regeringen kosta på sig att göra introduktionerna mer förmånliga för allmänheten. Detta visade sig vara ett effektivt sätt att mobilisera fortsatt politiskt stöd för programmet. 25 Det politiska stödet för en (ny)liberal politik kom även från intelligentian. De två skeenden som beskrivits ovan välfärdsstatens minskade legitimitet och individualiseringen förändrade många intellektuellas världsbild. Inom samhällsvetenskaperna övergavs teorier baserade på ekonomiska strukturer till förmån för mer kulturella analyser. I stället för kapitalism, talade akademiker hellre om modernism och postmodernism. 26 Detta hade även implikationer för politiken. Ekonomisk omstrukturering och fördelningspolitik blev ointressanta i jämförelse med de kulturella skeenden som inramar våra individuella liv. Politikens kulturella vändning gav således ett uppsving för identitetspolitiken, vars syfte är att respektera och anamma, snarare än att utjämna skillnader. 27 Frihet, snarare än jämlikhet, blev den intellektu- 20

21 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 21 ella och politiska debattens kärnvärde. Detta kan inte minst skönjas i att den socialdemokrati som styrt Europa under merparten av efterkrigstiden alltmer lämnat kollektivismen för liberalismen. 28 Privatiseringsvågen sprids Det var alltså en samling faktorer som låg till grund för Thatcherismens intåg under det tidiga åttiotalet: Monetarismens genombrott inom nationalekonomin; kollapsen av massamhället och dess inverkningar på ekonomi, näringsliv och stat; individualiseringen av kulturen; samt den politiska retorikens kulturella vändning. Som vi sett ovan lyckades de konservativa från dessa historiska råvaror bygga en ideologi till stor del kopplad till privatisering för den nya tiden. Privat ägande och marknadsmekanismen var de enda modeller som passade det nya samhället. De vänsterintellektuella, å andra sidan, insåg inte vidden av dessa förändringar förrän slutet av åttiotalet, då fröet till tredje vägens politik såddes. Fram tills dess gavs Thatcherismen fritt spelrum att dra politisk vinning av att intellektuellt kapa de nya tiderna. 29 I Storbritannien, såväl som USA, kom åttiotalet att tillhöra högern. Under denna tid väcktes intresset för privatisering även utanför Storbritannien. Kunskap och tekniker kring ämnet blev en av landets mest framgångsrika exportvaror. Londons bankirer och konsulter var hett eftertraktade rådgivare i övriga västländer. 30 Intresset kom även från Sverige, där efterkrigstidens socialiseringsdebatt under Thatcheråren ersattes av en privatiseringsdebatt. 31 Först efter jordskredssegern i 1997 års val kunde ett förnyat Labour åter inta regeringsbyggnaden Whitehall. Drygt fyra år senare, efter sin första mandatperiod som statsminister, sade Tony Blair i ett tal till sina anhängare: Framgång i politik är inte att omvända sitt egna parti, utan att omvända oppositionen

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Kapitalförsörjning och riskkapital

Kapitalförsörjning och riskkapital Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) Kapitalförsörjning och riskkapital Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Vad är det som händer inom den offentliga välfärdstjänstesektorn från ingången av 1990-talet? Tor Larsson 21 maj 2013 Organisationsteori

Vad är det som händer inom den offentliga välfärdstjänstesektorn från ingången av 1990-talet? Tor Larsson 21 maj 2013 Organisationsteori Vad är det som händer inom den offentliga välfärdstjänstesektorn från ingången av 1990-talet? De långa vågorna i den ekonomiska och politiska utvecklingen 40-50 åriga ekonomiska strukturcykler [Strukturkris

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Överskottsmålet ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Disposition Bakgrund Empiri Nettoförmögenhetens utveckling Hur högt bör överskottsmålet vara? Ett ändrat överskottsmål Bakgrund Överskottsmålet: en kort

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.

DN debatt: Så kan arbetslösheten sänkas. Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Brister i EMU-utredningen

Brister i EMU-utredningen Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

JOAKIM OLLEN: har nu pågått i tio år. Sjutton

JOAKIM OLLEN: har nu pågått i tio år. Sjutton JOAKIM OLLEN: Privatisering i Storbritannien - en succehistoria Privatiseringarna i Storbritannien har nu pågått i tio år. Sjutton omfattande projekt har genomförts och 655 000 arbetstillfällen har överförts

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN 1 KEYNESIANISMENS PROBLEM Stagflation, dvs. hög inflation och hög arbetslöshet ska enligt Keynes inte kunna förekomma. Keynes menar att en ekonomi kan välja mellan arbetslöshet

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

IT& Telekomföretagens synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

IT& Telekomföretagens synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet 2016-09-16 IT & Telekomföretagen ealmeoa gemensamma_principer@pts.se IT& Telekomföretagens synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet IT& Telekomföretagen tackar för möjligheten

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Business relationship alignment: on the commensurability of value capture and mutuality in buyer and supplier exchange Andrew Cox Sammanfattning Inledning Artikeln syftar till att ge ytterligare klarhet

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung*

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* LARS CALMFORS Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* I en artikel i föregående nummer av Ekonomisk Debatt diskuterar Lars Jonung hur nationalekonomerna ska kunna kombinera rollen

Läs mer

Globaliseringen och den svenska ägarmodellen

Globaliseringen och den svenska ägarmodellen Globaliseringen och den svenska ägarmodellen Magnus Henrekson & Ulf Jakobsson 8 september 2008 Bygger på förf:s expertrapport till Globaliseringsrådet 2 Bakgrund Snabb ändring i ägarstrukturen Ökat utländskt

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer