DEN BARMHÄRTIGA ENTREPRENÖREN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN BARMHÄRTIGA ENTREPRENÖREN"

Transkript

1 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 1 DEN BARMHÄRTIGA ENTREPRENÖREN Från privatisering till socialt företagande

2 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 2

3 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 3 DEN BARMHÄRTIGA ENTREPRENÖREN Från privatisering till socialt företagande Karl Palmås AGORA

4 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 4 Drottninggatan Stockholm Telefon Telefax Tankesmedjan Agora har till ändamål; att stimulera en framtidsinriktad samhällsdebatt och sprida kunskap i centrala samhällsfrågor, att verka utifrån värderingar baserade på jämlikhet, jämställdhet, social rättvisa, demokrati och frihet och att arbeta för ett debattklimat präglat av dialog och ömsesidig respekt. Agoras verksamhet ska drivas obundet av politiska partier och intresseorganisationer. Agora grundades Tankesmedjan Agora ingår i Arenagruppen den radikala sfär som också består av bokförlaget Atlas, tidskriften Arena, seminarieverksamheten Arena Program och pockettidskriften Media i fokus. Analyserna och rekommendationerna i denna skrift delas inte nödvändigtvis av Agora. Den här boken publiceras inom ramen för Agoras projekt privat/offentligt/kooperativt. Agora och författaren, 2003 Produktion: tankesmedjan Agora Sättning: Gyllene Snittet, Helsingborg Omslag: Adore Communications AB Tryck: Mediaprint Uddevalla AB, 2003 ISBN ISSN

5 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 5 I NNEHÅLL Introduktion... 7 Prolog... 9 DEL I: PRIVATISERINGSVÅGEN OCH DESS KONTEXT Privatiseringen 20 år Pragmatik och ideologi Svunna guldår Massamhällets död underminerar välfärdsstaten och en individualiserad kultur rotar sig Privatiseringsvågen sprids Dagens privatiseringsdebatt Effektivitet, innovation, kundnytta Nytta åt kunder; välfärd åt medborgare Kundnyttans ideologi Privatiseringens utfall Facit från Storbritannien Aktiebolagets baksida Näringslivets bristande legitimitet Kris i styrningsfrågan DEL II: IDÉN OM DET SOCIALA SYFTET Företag i allmänhetens tjänst Fallstudie I: Railtrack blir Network Rail Fallstudie II: Miraklet i Claymore Socialt företagande... 47

6 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 6 5. Visionen som glömdes Företagandets socialt medvetna ursprung Mills vision Vänsterstatism, högerprivatism Modernismen och sociala bieffekter Företagandets nya samhällsroll Styrningsfrågans lösning? De mjuka bieffekternas återkomst Omdefinitionen av företagandet DEL III: SOCIALA FÖRETAG I PRAKTIKEN Från PPP till PIC Mot mitten från två håll Partnerskapets politik Vad är PPP? Vad är PFI? Storbritanniens erfarenheter av PFI Socialt företagande i vården En tredje väg mot jämlikhet Hjälp till självhjälp Expanderande sektor, stagnerande företag Fallstudie III: Paul Collins vanskliga balansgång Hinder 1: Avsaknad av legala strukturer Hinder 2: Olämpliga finansieringsmekanismer Hinder 3: Luckor i företagsledningskunskap Hinder 4: Bristande förståelse och erkännande Varför har New Labours framgångar uteblivit? Socialt företagande i Sverige En ny punkt på den politiska agendan Svenska hinder mot utveckling Svensk-brittiska paralleller Ett punktprogram för Sveriges sociala företagsamhet Epilog Referenser Noter

7 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 7 I NTRODUKTION Ett test: Droppa termen socialt företagande inför någon eminent person. Vänta i två sekunder. Sannolikt kommer vederbörande att instinktivt hosta ur sig ett Lidbomskt Trams!. Alternativt följer en utläggning om att det faktiskt inte går att sammanföra socialt och företagande till ett meningsfullt koncept. De båda begreppen är ju ömsesidigt uteslutande; det sociala står i motsats till företagandet. På senare år har idén om sociala företag kommersiellt självfinansierande företag som skapats för direkta sociala syften icke desto mindre hamnat på den samhällspolitiska agendan. Nya företagsformer lyfts fram som lämpliga leverantörer av offentliga tjänster såsom vård, skola och omsorg. Vidare anses de nya företagen kunna skapa ett samhälle med mindre social utslagning. Följande text syftar till att ge en bred orientering i ämnet. Resonemanget utgår från privatiseringsvågen, eftersom denna till stor del utgjort kontexten såväl som bränslet för rörelsen mot nya företagsformer. Merparten av tankarna är hämtade från Storbritannien; ett land som gått i bräschen för både privatisering och sedermera även socialt företagande. Textens första del är en genomgång av privatiseringsvågens ursprung och utfall. Det inledande kapitlet berättar historien om hur konceptet först lanserades i åttiotalets Storbritannien, medan kapitel 2 redogör för den debatt som följt privatiseringen. Kapitel 3 utvärderar sedermera privatiseringsprogrammet, och lyfter frågan huruvida etablerade former för att organisera välfärden är tillräckliga. Den andra delen introducerar idén om företag vars syften är direkt sociala. Kapitel 4 går igenom två exempel på sådana företag, och specificerar vad som menas med socialt företagande. Därefter förs ett resonemang över hur idén om det sociala syftet undanträngts under de 7

8 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 8 senaste 150 åren (kapitel 5), och varför den nu återigen hamnat på den samhällspolitiska agendan (kapitel 6). I den tredje, avslutande delen behandlar praktikaliteterna kring socialt företagande. Kapitel 7 och 8 redogör för hur stor- respektive småskaligt socialt företagande lanserats i Storbritannien inom ramen för New Labours politik. I kapitel 9 överförs erfarenheterna från Storbritannien till en svensk kontext. Delen och texten som helhet avslutas med ett kondenserat åttapunktsprogram för hur socialt företagande kan främjas i Sverige (kapitel 10). Materialet spänner således över ett relativt brett område, och kan läsas selektivt. Exempelvis kan den som vill veta mer om privatiseringens nutidshistoria inrikta sig på del I. På samma sätt kan den som främst är intresserad av praktiska policyaspekter inom socialt företagande med fördel fokusera på den tredje delen. Jag vill passa på att tacka Ursula Berge, Agora, för visat förtroende inför sammanställningen av publikationen. Vidare står jag i tacksamhetsskuld till Dr Don Slater, London School of Economics & Political Science, vars inflytande har gjort följande text mer omfångsrik, samt Dr Mats Magnusson, Chalmers Tekniska Högskola, vars stöd alltid är lika välbehövligt. Även Jan Cornillie, Oxford Economic Research Associates, och Dr Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm förtjänar ett tack för visad välvilja. 1 Karl Palmås, London, oktober

9 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 9 P ROLOG: G ODA INTENTIONER OCH FÖRETAGSAMHET Den barmhärtiga samariten skulle knappast blivit ihågkommen om han bara haft goda intentioner. Han hade pengar också. Margaret Thatcher, 1980 Under åttiotalet genomdrev Margaret Thatcher en omvandling av det politiska och ekonomiska landskapet som kom att sträcka sig långt bortom de brittiska öarnas stränder. Sedan hon 1975 utnämnts till ledare för landets konservativa parti iförde hon sig rollen som uttolkare av det nyliberala marknadstänkandet, avrundat med traditionella konservativa värden. Det var dock först 1979, som premiärminister, hon kunde börja bygga sitt idealsamhälle, baserat på marknadsmekanismen, privat ägande och människans inneboende företagsamhet. Enligt Thatchers vision skulle konkurrens, valmöjlighet, effektivitet och incitament skapa så mycket värde i både ekonomisk och samhällelig mening att rent sociala syften var varken behövda eller önskvärda. Det goda samhället skulle nås genom att pengar, i stället för goda intentioner, tilläts växa. Från Thatchers korsbefruktning mellan nyliberalism och konservatism föddes bilden av entreprenören som vår tids barmhärtiga samarit. 2 Införandet av ett företagsamhetsperspektiv i snart sagt alla samhällsfunktioner har medfört en rad positiva effekter, inte i borgandet av välfärden. Samtidigt tyder den marknadsliberala politikens utfall på att förbiseendet av goda intentioner kan ge upphov till orättvisor, i vissa fall förödelse. Tanken att en socialt agnostisk marknadsmekanism i sig själv skapar överlägsen samhällelig nytta har visat sig vara 9

10 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 10 en överförenkling. Den barmhärtiga samariten hade ju trots allt inte blivit ihågkommen om han bara haft pengar och helt saknat goda intentioner. Samhället måste därför finna sätt att sammansmälta företagsamhet och goda intentioner. Detta skulle kunna skapa offentliga tjänster som är effektiva såväl som rättvisa, samt även motverka den ökade sociala utslagningen. Huvudtesen i följande text är att dagens organisation av ekonomi och samhälle systematiskt underminerar en sådan sammansmältning. Entreprenörer tillåts inte vara barmhärtiga, barmhärtiga tillåts inte vara entreprenörer. Detta förhållande är knappast någon ekonomisk eller social nödvändighet. Det är snarare en historisk kvarleva, från vilken samhället kommit att analyseras och organiseras i termer av antingen statsstyrning eller privat vinstintresse. Det är nu dags att ompröva dessa samhällspremisser. 10

11 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 11 D EL I: P RIVATISERINGSVÅGEN OCH DESS KONTEXT Mot bakgrund av de ekonomiska och sociala förändringar som västvärlden genomgick under sjuttiotalet blev den Thatcheristiska samhällsvisionen som nämndes i prologen väl mottagen. Idéerna lever i allra högsta grad vidare i diverse skepnader. Deras mest påtagliga och kanske även mest bestående legat kan påvisas i världens alla hörn: I västregeringarnas utförsäljningar av statliga verksamheter; i de sätt med vilka de gamla öststaterna omstruktureras; och i de villkor under vilka utvecklingsländer assisteras av IMF och Världsbanken. 3 I skrivande stund är det exakt 20 år sedan den process som sedermera kommit att kallas privatiseringsvågen sattes i rörelse. Följande utspelar sig i juli

12 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida PRIVATISERINGEN 20 ÅR Finansminister Geoffrey Howe och de pliktskyldiga tjänstemännen i Her Majesty s Treasury hade ett problem. Storbritannien behövde digitala växlar. Finansmännen i Londons Citydistrikt, som just börjat känna av åttiotalets uppsving för finansiella tjänster, hade påtalat behovet av ökad kapacitet inom telekommunikationer. Frågan var därför av relativt hög dignitet. På spel fanns inte bara välbehövliga jobb inom telekomsektorn, utan även britternas framskjutna position inom finansiella tjänster. Pragmatik och ideologi En utbyggnad av telekommunikationer kunde bara utföras av British Telecom, ett nationaliserat bolag ägt av den brittiska staten. Visserligen hade ett privat företag, Mercury Communications, licens att verka inom industrin, men i praktiken var den ett statligt monopol. Då tjänstemännen förutsåg att det statliga bolagets dominans inom överskådlig framtid skulle fortgå, drogs slutsatsen att det enda sättet att säkra utbyggnaden var att skjuta till mer kapital till British Telecom. Detta skulle inte varit ett problem om inte den konservativa regeringen hade dragits med ett oangenämt arv från den utgående Labourregeringen hade Storbritannien genomgått en ekonomisk kris och förödmjukad tvingats söka stöd från IMF. I stödvillkoren ingick att britterna skulle sätta ett tak för den offentliga sektorns upplåning. Detta krav kom att införlivas i den makroekonomiska plan som efter valsegern blev de konservativas käpphäst. Howes händer var således bundna; staten kunde inte stå för telekomfinansieringen. Paradoxen i sammanhanget var att satsningen med all sannolikhet varit en lysande investering, även med kommersiella mått mätt. 12

13 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 13 Tjänstemännen började således laborera med andra möjligheter, såsom att erbjuda allmänheten obligationer så kallade Buzby bonds, döpta efter en tecknad figur från British Telecoms reklamkampanjer. Efter livlig debatt avslogs detta förslag, och i slutändan beslutade regeringen att sälja ut 51 procent av sitt innehav i British Telecom på aktiemarknaden och på så vis blåsa in friskt riskkapital i verksamheten. Manövern gavs namnet privatisering. Drygt två år senare, i november 1984, introducerades en kraftigt övertecknad British Telecom-aktie på Londonbörsen. Börskursen steg som sedermera har blivit brukligt kraftigt de närmaste dagarna efter introduktionen, och privatiseringen ansågs vara en framgång. Med friskt självförtroende kunde nu regeringen driva igenom det omfattande privatiseringsprogram som sträckte sig fram till Under denna period avyttrade den brittiska staten sina samtliga innehav inom telekommunikation, vatten, gas och elektricitet, samt en samling statliga företag såsom British Airways, Rolls Royce, British Steel och British Rail. Beslutet att privatisera British Telecom var således ursprungligen ett pragmatiskt sätt att lösa ett finansieringsproblem. Thatcher var dock snabb med att kapitalisera politiskt på privatiseringsuppståndelsen. Valframgången 1979 var till stor del resultatet av Labourregeringens misslyckande att hantera en långdragen fejd med de på den tiden starka fackföreningarna inom den offentliga sektorn. Följaktligen var privatiseringen tacksam att lyfta fram som ett led i att minska fackföreningarnas makt och dessutom skapa en mer flexibel arbetsmarknad. Privatiseringen ska således ses som en process med både pragmatiska och ideologiska förtecken. 4 Den ideologiska överbyggnaden för programmet kom dock att ta överhanden allteftersom Thatcherismen och dess utländska motsvarigheter vann mark. Privatiseringsvågen måste därför ses i kontexten av de historiska förändringar som drev nyliberalismens frammarsch. Vilka var då dessa förändringar? 13

14 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 14 Svunna guldår Labourregeringen som tvingades lämna ifrån sig makten 1979 hade inte bara misslyckats att hålla facket i schack, den hade även misskött finanserna. Den ekonomiska kris Storbritannien hamnat i 1976 var dock bara en av flera kriser i sjuttiotalets världsekonomi. Missnöjet med hanteringen av finanserna överskuggades därför av en mer djupt rotad oro över det ekonomiska systemet. Något hade hänt med den oöverträffade tillväxt som hade präglat efterkrigstiden. Företrädarna för den dystra vetenskapen befarade att kapitalismens trettio guldår var över. De konservativa ljöt dock hopp i massorna genom att påstå att det i själva verket var keynesianismens gyllene år som var över. Under sjuttiotalet hade nationalekonomer börjat peka på brister i den makroekonomiska doktrin som legat till grund för efterkrigstidens ekonomiska politik. Främst var det antagandet att staten kunde byta arbetslöshet mot inflation och vice versa genom expansiv respektive kontraktiv budgetpolitik som ifrågasattes. Sjuttiotalets erfarenheter visade att ekonomin mycket väl kan hamna i onda cirklar där både arbetslöshet och inflationen ökar. 5 Milton Friedman på Chicagouniversitetet var den mest inflytelserike företrädaren för den nya tankeströmningen, som kom att kallas monetarism. Namnet kommer av att teorin stipulerar att inflationen främst beror på mängden pengar som cirkulerar i ekonomin. Det finns således ingen teoretisk grund för att med statlig budgetpolitik försöka släta ut ekonomins konjunktursvängningar tvärtom. Friedman menade att statlig inverkan i ekonomin i bästa fall är verkningslös, och i värsta fall direkt skadlig. I stället för att fokusera på att reglera efterfrågan i ekonomin, sade den nya doktrinen vidare att ekonomisk politik bör fokusera på att stimulera ekonomins utbudssida företagandet genom att lätta på skattetrycket och liberalisera marknader. Lagom till åttiotalets början hade monetarismen, via politiskt engagerade akademiker och tankesmedjor, sipprat igenom till den praktiska politiken. 6 Teorierna passade naturligtvis som hand i handske för högerpolitiker runt om i världen, och ekonomiskt skolade finansmi- 14

15 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 15 nister Howe var en av de som tidigt ansåg sig vara monetarist. Stödd av vetenskapen kunde Thatcherregeringen börja montera ned keynesianismens tillhörande välfärdsstat. Men varför hade då keynesianismen fungerat tidigare, och varför uppstod kriserna just på sjuttiotalet? Ett kort svar som ofta ges av ekonomer är att under sjuttiotalet råkade en samling externa chocker främst 1973 års oljekris sammanfalla, vilka rubbade det ekonomiska systemets jämvikt. En något längre förklaring är att samhällssystemet som helhet gick igenom en kvalitativ förändring under sjuttiotalet. Västländerna utvecklade en ny typ av kapitalism, där spelreglerna för politik, ekonomi och samhälle inte längre var desamma. Massamhällets död underminerar välfärdsstaten Kapitalismens trettio guldår var i grund och botten resultatet av de produktivitetsökningar som fabrikssamhällets massproduktion möjliggjorde. Tayloristisk arbetsorganisation långt gången arbetsdelning av manuellt arbete, utfört av lågutbildad arbetskraft tillsammans med löpande band-principen gav upphov till avsevärda skalfördelar för företagen. Stora volymer av standardiserade konsumtionsvaror kunde således produceras till relativt låga kostnader. Skalfördelarna skapade uppåtgående spiral av ökande produktivitet, stigande löner, ökande efterfrågan och full sysselsättning. 7 Tekniker för masstillverkning av konsumtionsvaror var visserligen inget nytt fenomen: taylorismen och löpande bandet grundlades redan under 1800-talet. Det var dock först efter andra världskriget som produktionssätten sattes i en institutionell kontext där massproduktion kunde matchas av massefterfrågan. En sådan institution var korporatismen, som säkerställde att fabriksarbetarnas löner steg i takt med produktivitetsökningarna och inflationen. Detta i sin tur gjorde att de breda massorna hade köpkraft nog att svälja det ökade utbudet av konsumtionsvaror. En annan institution var kärnfamiljen. Denna medförde en konformitet i konsumenternas preferenser, vilket var en nödvändighet med tanke på massprodukternas standardiserade natur. En tredje 15

16 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 16 institution var den keynesianska välfärdsstaten, vars aktiva finans- och utjämningspolitik upprätthöll en stadig efterfrågan. 8 Staten var, även den, konstruerad efter massproduktionens principer. Efterkrigssamhället var som en maskin med ett ändligt antal rörliga delar, vars funktionssätt var relativt överblickbart. Ekonomi och samhälle kunde styras cybernetiskt. Begreppet (lånat från systemteori) innebär att det socio-ekonomiska systemet balanserades via central reglering, stödd av omfattande informationsöverföring. Den reglerande instansen (staten) antogs besitta fullödig information om systemets funktion. Vidare antogs styrcentrumet kunna kontrollera systemet genom att sända signaler som översätts till effektiv handling då de når dess ingående delar. 9 Staten kunde liknas med en fabrik som inhyste samhällsmaskinen. Från kommandobryggan kunde sedan produktionen fintrimmas, och ut från löpande bandet strömmade en välfärd av tidigare ej skådade mått. Kring sjuttiotalet började detta system växa ur sitt skal. Produktivitetsökningar genom ytterligare expanderad massproduktion blev allt svårare att uppnå; dels på grund av tekniska begränsningar, men även som följd av ökande svårigheter att finna arbetskraft för monotont arbete vid löpande bandet. Vidare var kärnfamiljen och den kulturella konformitet som kännetecknat efterkrigstiden i upplösning, vilket drastiskt minskade efterfrågan för massproducerade varor. Det ekonomiska system som växte fram var mer komplext än maskinmetaforen medgav, och därför mindre lämpat för cybernetisk styrning. Principens största svaghet, särskilt framträdande i planeringsekonomierna inom det forna östblocket, började göra sig gällande. I komplexa ekonomier kan den omfattande informationsöverföring som systemet är beroende av inte administreras av statsapparaten. Som resultat präglas ekonomin av återkommande missberäkningar och underskott. 10 Medan denna svaghet sedermera blev planeringsekonomiernas fall, var dess uttryck inte tillnärmelsevis lika framträdande i sjuttio- och åttiotalens välfärdsstater. Icke desto mindre stod det klart att västländernas offentliga tjänster blivit svårare att leverera genom cybernetisk styrning. 11 Tjänsternas mål hade blivit mer mång- 16

17 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 17 facetterade och komplexa. Vidare var avvägningen mellan de olika målen och det bästa sättet att uppnå desamma stadd i ständig förändring. Slutligen hade det blivit svårare för staten att avgöra vilka mål som är möjliga att uppnå på lokal nivå. 12 Tilltron till centralstyrning började vika. Samtidigt hade den offentliga sektorn inte kunnat matcha guldårens produktivitetsökningar inom privata sektorn, vilket gjorde att välfärdsstaten upplevdes som dyrare att underhålla. Vidare började inhemska marknader mättas av massprodukterna, och företag tvingades alltmer söka nya marknader för att fortsatt kunna dra nytta av skalfördelar. I takt med globaliseringen av företagandet började välfärdsstatens finansiering att erodera. Tillsammans ledde dessa faktorer till att välfärdsstatens politiska legitimitet försvagades. Den nya kapitalismen innebar även nya villkor för näringslivet, som tvingades möta ett behov av mer specialiserade produkter och, inte minst, tjänster. Förkortade produktlivscykler och ökat tjänsteinnehåll i företags verksamhet motverkade möjligheterna för produktivitetsökningar stödda av skalfördelar. Källan till ökad effektivitet stavades i stället innovation dels i termer av teknologisk utveckling, dels i den vidare bemärkelsen såsom varande konstant förändring av verksamheten. Det nya företaget var därför mer beroende av kunskapsarbete, snarare än manuellt dito. Teorier inom företagsledning kom att haka på den ökade förändrings- och kunskapstrenden. Toppchefers huvudbry hade tidigare varit deras företags branschpositionering och de sätt med vilka de kunde behålla sin position, allt enligt Harvard Business School-professorn Michael Porter. 13 Allteftersom åttiotalet förlöpte började positioneringssynsättet alltmer betraktas som statiskt och otidsenligt. 14 Företagsledare började i stället tänka som London Business Schools Gary Hamel. Företagsstrategi var inte längre att defensivt finna en position och behålla den, utan att bygga en plan för förändring. För att en sådan plan ska vara konkurrenskraftig måste den bygga på de kunskaper och tillgångar som var unika för företaget dess kärnkompetens. 15 Den intellektuella tidsandan underströk även att etablerade företag 17

18 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 18 ofta är mindre beskickade att förändras än nykomlingar. Utmanare har alltid en fördel eftersom de saknar barlast i form av uttjänta verksamheter, resurser och leverantörsrelationer. 16 Från investerarhåll skapades därför ett tryck på företag att göra sig av med gammal barlast och endast se efter sina nödvändiga och unika tillgångar. Det numera närmast klichéartade managementmantrat fokusera på kärnverksamheten hade sett dagens ljus. Fokus på kärnverksamheten var inte bara en fråga om långsiktig konkurrenskraft, utan även ett sätt att förebygga ett nytt fenomen: Plötslig ägardöd. Åttiotalet var nämligen en tid då den finansiella grunden för företagandet förändrades radikalt. Finansgurun Michael Milkin visade upprepade gånger hur man genom så kallade leveraged buy-outs kunde göra fientliga uppköp med kapital från högriskpapper. Företag bestående av spridda verksamheter med varierande vinstpotential de som inte i tillräckligt hög utsträckning erbjöd aktieägarvärde var de hetaste uppköpskandidaterna. Företag kunde därför inte längre kosta på sig att vara de närmast feodala hierarkier som präglade efterkrigstiden. 17 Milkins legat blev att gamla ägarstrukturer med storkapitalister och industrialister bröts upp till förmån för institutionellt ägande. I samma led ökade ägartrycket att prestera goda (kortsiktiga) finansiella resultat. Det ökande trycket från finansiella marknader och företagandets globalisering gjorde den nationella skattebasen mer bräcklig. Nationell konkurrenskraft blev en nyckelfråga för både företag och stat. 18 Statens ekonomiska roll blev alltmer snävt inriktad på att främja inhemsk innovation med hjälp av utbudsstimulerande åtgärder, till stora delar i linje med de skattelättnader och liberaliseringar som monetarismen föreskrev. Den av monetarismen dödförklarade keynesianska välfärdsstaten hade ersatts av en konkurrenskrafts- och industriorienterad stat. 19 och en individualiserad kultur rotar sig De förändringar inom ekonomin och affärsvärlden som stödde Thatchers omstöpning av samhället sammanföll med mer kulturellt betingade förändringar. Som redan nämnts var kärnfamiljen en av massam- 18

19 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 19 hällets fundament, och den minskade efterfrågan på standardiserade varor kan till viss del förklaras av upplösningen av sådana rigida familjestrukturer. Kärnfamiljens upplösning kan ses i en bredare kontext av individualisering, vilket innebär att samhällsmedborgarna alltmer frångår industrisamhällets kollektiva traditioner och normer, exempelvis beträffande äktenskap, karriärval och sexuella preferenser. I stället har medborgarna blivit mer fria att fatta sina egna beslut skriva sina egna biografier oberoende av gemensamma seder. 20 Uppluckringen av de konformiserande traditionerna var ytterst driven av att samhällena i väst blev mer pluralistiska och mångkulturella. Processen bör inte ses som en ny form av egoism eller brist på medkänsla; åttio- och nittiotalens yngre har på många sätt striktare ideal än tidigare generationer hade. Den konservativa uppfattningen att det vilda sextiotalets härjningar lett till moraliskt förfall är således inte försvarbar. 21 Thatcher lyckades dock skickligt kapitalisera på myten om moraliskt förfall, paradoxalt nog samtidigt som hon vann stöd genom att hylla individualiseringen. Hennes hållning kan summeras upp i följande välciterade uttalande: Det finns inget samhälle, bara individer och deras familjer. Förespråkandet av individens frigörelse från en konformistisk statsapparat var en nyliberal uppmaning att anamma samtiden. Till de som skrämdes av den desorienterande samhällsomvandlingen gavs en traditionsbaserad motvikt, tillägget och deras familjer. Citatet är även en god metafor för Thatcherismen i stort, såsom en ständig (och ofta självmotsägande) jämkning av nyliberalism och konservatism. 22 En vanligt förekommande uppfattning inom vänstern är att individualiseringen var en följd av nyliberalismen; att nedmonteringen av välfärdsstaten tvingat individer att först och främst se efter sitt eget hus. Ovanstående tyder på att så inte var fallet; det var snarare så att samhällets förändringar återigen spelade Thatcherismen i händerna. Dock har individualismen med tiden institutionaliserats. Exempelvis 19

20 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 20 är välfärdssystemen alltmer uppbyggda kring den enskilde individen som minsta enhet. Medborgaren tvingas alltmer planera sina liv som en enskild individ, snarare än som del av en familj eller anställd på ett företag. 23 Denna institutionaliseringsprocess kan sägas vara påverkad av liberaliseringen. Thatcherregeringen insåg vikten av nämnda institutionalisering, och försökte aktivt hjälpa samhällsmedborgaren att agera som en rationell individ dels som en aktiv konsument, dels som en företagsam ekonomisk aktör. 24 Utförsäljningen av British Telecom var ursprungligen tänkt att vara inriktad på institutionella investerare som köpare. Intresset var dock svalt från investmentbankerna i Londons City, eftersom statliga företag antogs vara lågpresterande investeringsobjekt. Som alternativ plan iscensattes en massiv reklamkampanj riktad mot allmänheten. När så börsintroduktionen genomdrivits visade det sig att en stor del av de som tilldelats aktier aldrig tidigare ägt värdepapper. Därefter kom privatiseringen att framhållas som en politik för att sprida aktieägandet till gemene man, allt i ett led att odla en företagsamhetskultur. Då följande utförsäljningar inte genomfördes som ett sätt att förbättra de statliga finanserna, kunde regeringen kosta på sig att göra introduktionerna mer förmånliga för allmänheten. Detta visade sig vara ett effektivt sätt att mobilisera fortsatt politiskt stöd för programmet. 25 Det politiska stödet för en (ny)liberal politik kom även från intelligentian. De två skeenden som beskrivits ovan välfärdsstatens minskade legitimitet och individualiseringen förändrade många intellektuellas världsbild. Inom samhällsvetenskaperna övergavs teorier baserade på ekonomiska strukturer till förmån för mer kulturella analyser. I stället för kapitalism, talade akademiker hellre om modernism och postmodernism. 26 Detta hade även implikationer för politiken. Ekonomisk omstrukturering och fördelningspolitik blev ointressanta i jämförelse med de kulturella skeenden som inramar våra individuella liv. Politikens kulturella vändning gav således ett uppsving för identitetspolitiken, vars syfte är att respektera och anamma, snarare än att utjämna skillnader. 27 Frihet, snarare än jämlikhet, blev den intellektu- 20

21 Barmhärtiga Entreprenören omb Sida 21 ella och politiska debattens kärnvärde. Detta kan inte minst skönjas i att den socialdemokrati som styrt Europa under merparten av efterkrigstiden alltmer lämnat kollektivismen för liberalismen. 28 Privatiseringsvågen sprids Det var alltså en samling faktorer som låg till grund för Thatcherismens intåg under det tidiga åttiotalet: Monetarismens genombrott inom nationalekonomin; kollapsen av massamhället och dess inverkningar på ekonomi, näringsliv och stat; individualiseringen av kulturen; samt den politiska retorikens kulturella vändning. Som vi sett ovan lyckades de konservativa från dessa historiska råvaror bygga en ideologi till stor del kopplad till privatisering för den nya tiden. Privat ägande och marknadsmekanismen var de enda modeller som passade det nya samhället. De vänsterintellektuella, å andra sidan, insåg inte vidden av dessa förändringar förrän slutet av åttiotalet, då fröet till tredje vägens politik såddes. Fram tills dess gavs Thatcherismen fritt spelrum att dra politisk vinning av att intellektuellt kapa de nya tiderna. 29 I Storbritannien, såväl som USA, kom åttiotalet att tillhöra högern. Under denna tid väcktes intresset för privatisering även utanför Storbritannien. Kunskap och tekniker kring ämnet blev en av landets mest framgångsrika exportvaror. Londons bankirer och konsulter var hett eftertraktade rådgivare i övriga västländer. 30 Intresset kom även från Sverige, där efterkrigstidens socialiseringsdebatt under Thatcheråren ersattes av en privatiseringsdebatt. 31 Först efter jordskredssegern i 1997 års val kunde ett förnyat Labour åter inta regeringsbyggnaden Whitehall. Drygt fyra år senare, efter sin första mandatperiod som statsminister, sade Tony Blair i ett tal till sina anhängare: Framgång i politik är inte att omvända sitt egna parti, utan att omvända oppositionen

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Företagsekonomi och marknadsföring

Företagsekonomi och marknadsföring Företagsekonomi Företagsekonomi och marknadsföring Företagsekonomi syftar till att bidra med teorier, modeller och verktyg som stärker förmågan att driva och utveckla företag Ekonomiskt system Planekonomi

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor Tio gyllene regler för aktieinvesteringar En samling insiktsfulla pärlor Förord Tio gyllene regler för aktieinvesteringar Aberdeen har arbetat med placeringar i mer än 30 år. Under den tiden har marknadscykler

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1 FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014 1 MILJÖN: SVENSKA BOLAG KÖPS UPP eller når aldrig börsen Page 2 FRÅN AVHANDLING TILL

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Välkommen till Kollektiva

Välkommen till Kollektiva Välkommen till Kollektiva Vi är ett företag som hjälper vanliga människor att ta makten över sina egna pengar. Vi gör det tillsammans som ett kollektiv med hjälp av enkla och smarta mobila tjänster. Vi

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Privata investeringar i friskolor

Privata investeringar i friskolor Privata investeringar i friskolor Slutsatser Den ackumulerade vinsten under perioden 2006-2010 var närmare 820 miljoner Extern finansiering via upplåning uppgick till omkring 670 miljoner Nyemissioner

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Med egenavgifter menas avgifter som

Med egenavgifter menas avgifter som Egenavgifternas roll som finansieringskomplement Med egenavgifter menas avgifter som individen betalar för tillgång till eller användning av offentliga tjänster. Avgiften kan motsvara hela kostnaden eller

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006 Styrelsens ordförande Jacob Wallenbergs och Anders Rydins redogörelse för principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen samt om långsiktigt incitamentsprogram för bolagsledningen

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin 2014-05-22, 08:30 - Bergforskdagarna 2014, Luleå........................................ Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin JOHAN FRISHAMMAR Ph.D., Professor

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer