INLEDNING. Detta dokument skall ses som ett översiktligt samlat och komprimerat material, ett underlag att arbeta vidare utifrån.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING. Detta dokument skall ses som ett översiktligt samlat och komprimerat material, ett underlag att arbeta vidare utifrån."

Transkript

1 1 INLEDNING Detta dokument skall ses som ett översiktligt samlat och komprimerat material, ett underlag att arbeta vidare utifrån. Inom varje sektorsområde finns dagsläget beskrivet, vilka gällande riktlinjer och ställningstaganden som finns samt vilka hänsyn och samverkande intressen som framkommer. Vidare nämns de frågeställningar som ska tas med i det framtida planeringsarbetet. Till de flesta områden hör en karta. Dessa är uppdelade mellan tätortsövergripande (Forsheda tätort) och områdesövergripande (Forshedaområdet). Kartorna återfinns efter respektive avsnitt. Här intill kan du se vilka områden som tas upp och beskrivs närmare. Övergripande mål / miljömål Tidigare utredningar Strategiska ställningstaganden Statistik Bebyggelse och markanvändning Kommunalt markinnehav Naturvårdsintressen Kulturmiljövårdsintressen Jord och skogsbruk Näringsliv och service Rekreation och friluftsliv Vatten Trafik och kommunikation Tekniska försörjningssystem Miljö och riskfaktorer Markförhållanden (Geoteknik, radon) Energi Mellankommunala frågor Riksintressen Forsheda är orten du trivs i utan ansträngning. Här känner du dig hemma direkt. I skolan, på gympan, i affären, på arbetsplatsen eller bara när du går genom centrum på väg till järnvägsstationen. Du bara trivs helt enkelt.

2 ÖVERGRIPANDE MÅL / MILJÖMÅL 2 Det finns ett antal olika mål för alla sektorer som behandlas i en översiktsplan. Här redovisas de mest grundläggande målen för planarbetet, samt de miljömål som särskilt ska beaktas i det fortsatta arbetet / utvecklingen av Forshedaområdet. MILJÖKVALITETSMÅL Nationellt Vi ska arbeta med utgångspunkt från de 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen antagit. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. De 16 målen är. 1- Begränsad klimatpåverkan, 2- Frisk luft, 3- Bara naturlig försurning, 4 Giftfri miljö, 5 skyddande ozonskikt, 6 Säker strålmiljö, 7 ingen övergödning, 8 Levande sjöar och vattendrag, 9 Grundvatten av god kvalitet, 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård, 11 Myllrande våtmarker, 12 Levande skogar, 13 Ett rikt odlingslandskap, 14 Storslagen fjällmiljö, 15 God bebyggd miljö samt 16 Ett rikt växt och djurliv. Regionalt Länsstyrelsen har regionalt anpassat, preciserat och konkretiserat de nationella målen till länet. I Jönköpings län berörs vi av 14 miljömål. Varje mål har brutits ner i regionala mål och delmål. Hav i balans samt levande kust och skärgård behandlas i de delar som berör vårt län under Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag. Lokalt I Värnamo kommun har de regionala miljömålen förts ner på kommunnivå. I kommunens miljöprogram som antogs av kommunfullmäktige under 2006 har lokala målsättningar och åtgärdsförslag tagits fram. Värnamo kommun har lagt till ett eget miljömål om miljömedvetenhet och folkhälsa. I kommunens miljöprogram konstateras även att det finns fem stora miljöproblem som är särskilt viktiga att beakta för kommunen. Dessa är: Försurningen Förorenade vattendrag Lokala föroreningskällor till mark, vatten och luft Buller Minskad biologisk mångfald samt igenväxning. MÅL I KOMMUNTÄCKANDE ÖP 2002 Lokalt Värnamo ska bli ännu attraktivare som kommun, att bo och arbeta i. Här ska även i framtiden finnas väl utbyggd samhällsservice, goda kommunikationer, rikt kulturliv och möjligheter till en aktiv fritid. Detta tillsammans med ett blomstrande näringsliv samt en trygg och säker miljö ska ge en fortsatt positiv bild av kommunen. Regionalt GGVV-regionen ska vara en livskraftig region med ett huvudsakligt karaktärsdrag av expansiva och starka små och medelstora företag, en region som är nationellt och internationellt (er)känd för att ligga i framkanten bland industriella distrikt. En region som erbjuder en attraktiv livsmiljö att leva och arbeta i för såväl män som kvinnor. Nationellt Kommunens handlingsmönster och beslut ska vara inriktade mot ett robust och säkert samhälle, med en samhällsutveckling som är i tillväxt, där det hushållas med resurserna och erbjuds en god livsmiljö för alla invånarna.

3 TIDIGARE UTREDNINGAR 3 Värnamo kommun har ett stort antal planer, program och andra utredningar som används som underlag i kommunens dagliga planeringsarbete och som i olika omfattning berör Forshedaområdet. Nedan redovisas en del av detta material, vilket kan vara aktuellt för Forsheda. Kommunomfattande översiktsplan 2002 Miljöprogram 2006 Markradonundersökning 1992 Materialhushållningsplan 2003 Parkeringsnorm 1993 Kulturhistoriska industrimiljöer i Jönköpings län 1998 Värt att värna i Värnamo kommun Kulturmiljöutredning 2000 Idag finns också en gällande översiktsplan för delområde Forsheda från Nu aktuell fördjupning av Forshedaområdet tar över denna. Inom Forsheda tätort finns även ett antal gällande detaljplaner. Se kartan nedan. TRAFIK En förstudie (2005) är gjord av Vägverket för väg 27 mellan Kärda-Furukull. I förstudien redovisas ett flertal tänkbara åtgärder av trafiksäkerhetshöjande art längs hela den aktuella sträckan. Därefter har även en trafikteknisk utredning gjorts för att ge Vägverket mer underlag inför beslut. Denna omfattar Fänestadskrysset och infarten till Forshedaverken. Förbi Forsheda har under 2006 fartkameror satts upp. Några beslut på åtgärder i övrigt är ännu inte tagna.

4 STRATEGISKA STÄLLNINGSTAGANDEN Nedan redovisas de överväganden / ställningstaganden som gjorts i planförslaget och som har betydelse för fortsatt planering av tätorten/området. Här redovisas också vilka allmänna intressen vi ska jobba vidare med och vilka miljö och riskfaktorer som är särskilt viktiga att beakta i den framtida planeringen. Vägreservatet för ny sträckning av väg 27 finns med i planförslaget. Trafikfrågorna utmed befintlig väg 27 diskuteras kontinuerligt och åtgärder i bl a Fänestadskrysset är mycket angeläget ur trafiksäkerhetssynpunkt. 4 Vid planering av nya bostadsområden i anslutning till tätorten skall hänsyn tas till att dessa får goda gång och cykelförbindelser till skolan och fritidsområdet. Det innebär att en utbyggnad av Kolabo-området får ses som första prioritet. Det ger även nu utbyggda områden på Kolabo bättre kontakt med skolan och tätorten i övrigt. Möjligheter skall skapas för bostäder i centrum. Detta är ett sätt att ge äldre invånare möjlighet att bo kvar på orten i en centralt placerad lägenhet. Det kan i sin tur ge lediga villor och möjlighet till inflyttning. Vägreservat för ny överfart över/ under järnvägen och Storån är utlagt. Detta får ses som en beredskap för en större inflyttning och en långsiktig lösning då den södra delen av tätorten växer. Forsheda kommer att få sitt vatten från Ljusseveka vattenverk i Värnamo via en överföringsledning. Denna dimensioneras för ytterligare 150 personer. Nuvarande vattentäkt bibehålls som reservvattentäkt med skyddsområdena intakta. Det ska finnas mark förberedd för nya verksamhetsområden. Område nr 7 är det som ligger närmast i tiden då behovet uppstår. Kommunala markförvärv görs inom området. Fritidsområdet vid skolorna är en del av Forshedas attraktivitet. Vid utbyggnad av tätorten skall hänsyn tas till områdets möjligheter för expansion och utveckling. Liksom dricksvattnet kommer avloppsvattnet, via en överföringsledning, att avledas till ett nytt avloppsreningsverk inne i Värnamo. Även denna dimensioneras för att klara ytterligare 150 personer.

5 5 MILJÖ OCH RISKFAKTORER Med hänsyn till att vårt väder har en tendens att bli alltmer extremt, är det angeläget att man vid all planering tar särskild hänsyn till risken för översvämningar och skred. Detta gäller särskilt i områdena runt Storån. Verksamheter med transporter av farligt gods ska i så stor utsträckning som möjligt placeras i områden i utkanten av tätorten. Detta för att undvika att transporter går genom områden med bostäder, skolor eller andra samlingslokaler. ALLMÄNNA INTRESSEN Hur tar vi vara på Storån genom Forsheda. Framtiden för denna ortens livsnerv, vilken idag fungerar som grönstråk, recipient och attraktiv närmiljö för boende m m skall finnas med i diskussionen kring ortens / områdets framtida utveckling. Storån är förstås ett allmänt intresse inte bara genom tätorten utan även genom övriga Forshedaområdet. Som möjlig rekreationskälla och som fiskevatten. Storån är också en mellankommunal fråga. Planering av nya bostadsområden/ trafikleder etc ska ske så att nya olägenheter på grund av trafikbuller inte uppkommer.

6 6 STATISTIK BEFOLKNINGSUTVECKLING I tabell 1 visas befolkningsutvecklingen i Forsheda församling och tätort åren 1995 till Av tabellen framgår att folkmängden i församlingen har minskat något, från 1792 personer till Inflyttningen under tidsperioden har varit något mindre än utflyttningen (ca 6 personer per år) men detta har nästan kompenserats av att antalet födda har varit något fler än antalet döda. Relationen mellan in och utflyttning visas i diagram 1 nedan. Tabell 1: Befolkningsutveckling Forsheda församling och tätort (SCB) år folkmängd förändring folkmängd förändring församling tätort Diagram 1: In och utflyttning Forsheda församling IN- OCH UTFLYTTNING FORSHEDA FÖRSAMLING ANTAL PERSONER inflyttare utflyttare år 1995 år 1996 år 1997 år 1998 år 1999 år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 ÅR Av tabell 1 framgår också att befolkningen i tätorten under tidsperioden har minskat från 1510 invånare till Detta betyder att tätorten har minskat mer än församlingen i såväl absoluta som relativa tal.

7 7 När det gäller demografisk utveckling så visar tabell 2 att åldersgruppen äldre än 80 år har ökat med 31 personer (74%) under tidsperioden. Åldersgruppen 0-5 år har minskat med 33 personer (-24 %) och åldersgruppen år har minskat med 22 personer (-21%) under tidsperioden. Det är dock viktigt att notera att det fanns ett stort antal barn inom förskolan i början av tidsperioden eftersom det föddes många barn under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal. Att det sedan skett en viss minskning är således naturligt. Under 2006 genomfördes inom Värnamo kommun en befolkningsprognos som syftade till att ta fram underlag för den framtida befolkningsutvecklingen i Värnamo kommun och dess tätorter och landsbygd. Enligt prognosen skulle tätorten kunna komma att minska med 5% under perioden Det kan emellertid nämnas att prognosen för Forsheda tätort perioden 2002 till 2012 var negativ. Enligt prognosen skulle tätorten minska med 4% under tidsperioden. Denna minskning har dock (t o m år 2003) till stor del redan skett. Tabell 2: Befolkningsförändringar i åldersklasser , Forsheda tätort (källa SCB) Åldersklass Förändring 0-5 år -33 (-24%) 6-15 år 9 (4%) år -22 (-21%) år -34 (-4%) år 21 (+16%) 80 + år 31 (+74%) NÄRINGSSTRUKTUR Diagram 2 (källa SCB) FÖRVÄRVSARBETANDE I FORSHEDA 2003 (NATTBEFOLKNING) 1,4 3,6 1,2 0,8 11,4 6,7 5 11,6 54,3 Jordbruk m.m. Tillverkning m.m. energiprod m.m. bygg handel företagstjänster,finans utbildning vård personliga tjänster offentlig förvaltning ej spec 3,5 0,5

8 8 Statistiska centralkbyrån (SCB) redovisar årligen antalet förvärvsarbetande med bostad och arbetsplats i olika tätorter och områden. I diagram 2 redovisas inom vilka branscher som invånarna (nattbefolkningen) i Forsheda tätort arbetar. Notera att hela 54% av invånarna i Forsheda tätort arbetar inom tillverkningsindustrin m m. I diagram 3 redovisas inom vilka branscher som arbetstillfällena i Forsheda finns (dagbefolkning). Det är en uppseendeväckande stor andel arbetstillfällen som finns inom tillverkningsindustrin (73%). Motsvarande uppgifter för Värnamo kommun är ca 33% och för riket ca 20% FÖRVÄRSARBETANDE I FORSHEDA 2003, DAGBEFOLKNING 0 6,4 2,5 0,1 0,8 Diagram 3 (källa SCB) 1 11,6 Jordbruk m.m. Tillverkning m.m. energiprod m.m. bygg 2,8 handel 1,5 företagstjänster,finans 0 utbildning vård personliga tjänster offentlig förvaltning 73,4 ej spec ARBETSPENDLING Av diagram 4 framgår varifrån inpendlingen av arbetskraft till Forsheda kommer. De flesta inpendlarna kommer ifrån Värnamo tätort (195) därefter från omlandet runt Forsheda (72) samt från Bredaryd (33). Av diagram 5 framgår till vilka orter som Forshedaborna pendlar för att arbeta. Hela 380 personer pendlar till Bredaryd, 217 personer till Värnamo och 19 personer arbetar i Forshedas omland. Diagram 4 (källa SCB) INPENDLING TILL FORSHEDA 250 ANTAL PENDLARE Värnamo Bredaryd Bor Kärda Omlandet Bredaryd 72 Omlandet Forsheda 9 Dannäs

9 9 Diagram 5 (källa SCB) UTPENDLING FRÅN FORSHEDA ANTAL PENDLARE Värnamo Bredaryd Bor Rydaholm Omlandet Forsheda KÖNSUPPDELAD STATISTIK Villkoren för män och kvinnor att leva i Forsheda bör kunna jämföras med kommunen i övrigt, varför ingen statistik för Forsheda separat har tagits fram. Detta har heller inte varit en parameter som diskuterats i de samrådsmöten som förevarit i Forsheda och därmed inte ansetts som ett problem/en aktuell fråga för tätorten/ området. Tittar man på Värnamo kommun som helhet, kan man konstatera att för kommunen är t ex både antalet förvärvsarbetande kvinnor och män större än i riket/länet i övrigt. Kommunen har även i förhållande till länet/riket en lägre öppen arbetslöshet för såväl kvinnor som män och ungdomar. I Forsheda finns ett relativt brett utbud av arbetsplatser, både typiskt kvinnliga och manliga. Ett stort antal arbetstillfällen återfinns inom industrin men här finns även skola i årskurserna F-9 samt barn och äldreomsorg. Värnamo kommun har även ett betydligt lägre ohälsotal bland både män och kvinnor jämfört med länet/riket i övrigt. Ohälsotalet för kvinnor är dock något högre än för män, vilket är fallet även för länet/riket.

10 10 IAKTTAGELSER Folkmängden i Forsheda församling har minskat mycket lite under perioden , från 1792 personer till Inflyttningen under tidsperioden har varit något mindre än utflyttningen (ca 3 personer per år) Befolkningen i Forsheda tätort har under tidsperioden minskat från 1510 invånare till 1482 invånare (-2%), därmed har tätorten minskat mer än församlingen i såväl absoluta som relativa tal. Enligt befolkningsprognosen skulle Forsheda tätort kunna komma att minska med 5% under perioden Det bör noteras att hela 54% av de förvärvsarbetande invånarna i Forsheda tätort arbetar inom tillverkningsindustrin m m. Av det totala antalet arbetstillfällen i Forsheda tätort är det en stor andel som finns inom tillverkningsindustrin, nämligen hela 73%. De flesta inpendlarna kommer ifrån Värnamo stad (195) därefter från omlandet runt Forsheda (72) samt från Bredaryd (33). Av Forshedaborna arbetspendlar hela 380 personer till Bredaryd, 217 personer till Värnamo och 19 personer till Forshedas omland. NÅGRA REFLEKTIONER Befolkningsminskningen har inte utgjort något stort problem på församlingsnivå och tätortsnivå. Befolkningsprognosen för Forsheda tätort år 2006 innebär viss befolkningsminskning. En stor del av tätortsborna arbetar i tillverkningsindustrin. Detta kan vara ett tecken på sårbarhet vid kraftig strukturomvandling. En stor andel av arbetstillfällena i Forsheda tätort finns inom tillverkningsindustrin. Detta kan vara ett tecken på sårbarhet vid kraftig strukturomvandling. De som pendlar in till Forsheda för att jobba kommer från Värnamo och från omlandet runt Forsheda. Forshedaborna jobbar - förutom i Forsheda - till stor del i Bredaryd men också i Värnamo. Detta betyder att Forshedaborna är ett viktigt tillskott till Bredaryds arbetsmarknad men också att jobben i Bredaryd är viktiga för Forshedabornas försörjning.

11 BEBYGGELSE OCH MARKANVÄNDNING 11 BEBYGGELSE Hela Forsheda tätort är med avseende på bebyggelsen småskalig med huvudsakligen villabebyggelse/enbostadshus. Söder om Storån utmed Kyrkogatan har dock Finnvedsbostäder ett område med flerbostadshus i två våningar, vilket även detta måste räknas som småskaligt. Tätorten kan sägas vara uppdelad i tre områden. Ett område söder om Storån, ett område mellan järnvägen och Storån samt ett tredje område norr om järnvägen. Dessutom fortsätter nu tätorten norr om väg 27 med verksamhetsområden. MARKANVÄNDNING Bostäder och industrier ligger i allmänhet åtskiljda och inom väl avgränsade områden. Inom området söder om Storån ligger såväl de större bostadsområdena som planerade kommande bostadsområden. Här ligger också många mjuka verksamheter som skola, dagis, kyrka, församlingshem och fritids/friluftsområden samlade. Området mellan Storån och järnvägen är planlagt enbart för industri och innehåller också bortsett från en bostad enbart industrifastigheter. Därutöver finns två områden avsatta för enbart industri. Det är området i östra delen av Forsheda vid infarten (Trelleborg Forsheda AB), och det lite nyare området norr om väg 27. Centrala delarna av tätorten, d v s området mellan järnvägen och väg 27 är till största delen bostäder. Här finns också centrumfunktioner och ett par mindre områden planlagda för bostäder alternativt industri. Inom ett av dessa områden bedrivs också industriverksamhet. Befintlig markanvändning stämmer huvudsakligen med gällande detaljplaner. I nuläget finns inga behov av planändringar. Fastigheterna Forsheda 3:57 och 3:58 som ligger utmed den östra delen av Storgatan är idag planlagda som allmän platsmark, gata. Tanken var då denna plan togs fram 1968, att Forsgatan skulle fortsätta söderut med en bro över Storån. Detta är inte längre aktuellt och möjligheten har också i senare detaljplan från 1990, söder om Storån, tagits bort eftersom inget vägreservat lagts ut. GRÖNSTRUKTUR Ett viktigt grönstråk genom Forsheda är Storån med omgivningar. Utmed en relativt lång del av åsträckan löper gång och cykelvägar, vilket möjliggör en viss kontakt med vattnet/ån. Storån är en tillgång för Forsheda och bör prioriteras. I övrigt finns inga sammanhängande grönstråk genom tätorten. Här borde man kunna jobba med t ex Slättövägen söderifrån och in mot korsningen med Dannäsvägen. Förbi skolan finns goda möjligheter att, på båda sidor av vägen, skapa attraktivitet genom planteringar. Även fortsättningen förbi kyrkan bör ge vissa möjligheter till detta. I centrum finns Forsparken (området runt stationsbyggnaden) som är en anlagd park. Denna är viktig för att förstärka centrumkaraktären och även denna bör prioriteras vid framtida exploateringar och byggnationer i centrum.

12 12

13 13

14 KOMMUNALT MARKINNEHAV 14 ALLMÄNT Kommunens markinnehav i Forsheda omfattar områden enligt bifogad karta. I huvudsak all gatu och parkmark i tätorten ägs av kommunen, liksom markområden för skola, barn och äldreomsorg. BOSTADSOMRÅDEN I övrigt äger kommunen den mark söder om tätorten som enligt planförslaget avsätts för kommande bostadsområden. Någon eller några mindre fastigheter inom dessa områden är privata, men bör kunna passas in i kommande bebyggelseområden. INDUSTRIOMRÅDEN Norr om väg 27 äger kommunen den mark som redan idag är planlagd för industri, samt marken öster om industriområdet. För att klara av en utökning av industri-/ verksamhetsområdena enligt planförslaget kommer markförvärv att krävas i framtiden, främst inom området norr om kraftledningsgatan.

15 15

16 NATURVÅRDSINTRESSEN 16 ALLMÄNT Inom Forshedaområdet och dess närhet finns ett rikt utbud av olika intressanta naturmiljöer. Här redovisas först de områden som är reglerade genom lagstiftning, riksintressen och Natura 2000-områden. Även exempel på ej lagskyddade naturvärden inom Forshedaområdet tas upp. Stora opåverkade områden är skyddade enligt miljöbalken 3:2. Inom Forshedaområdet finns dock inga sådana områden, varken utpekade på länsnivå eller i kommunens miljöprogram. Närmaste stora opåverkade område är Store mosse nationalpark med omgivningar. (Berör även Gnosjö och Vaggeryds kommuner.) RIKSINTRESSEN FÖR NATUR- VÅRD/NATURA 2000-OMRÅDE Naturvårdsverket beslutar om vilka områden i Sverige som är av riksintresse enligt 3 kap 6 i miljöbalken. Att ett område klassats som riksintresse betyder att det väger tyngre än lokala allmänna intressen vid en avvägning i den fysiska planeringen och att områdets värde eller betydelse inte påtagligt får skadas. Områden av riksintresse ska prioriteras i den fysiska planeringen och det ska framgå av översiktsplanen hur de ska tillgodoses. Områden som är av riksintresse för naturvården skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Inom Forshedaområdet finns idag två områden som är av riksintresse för naturvården. Det är Slättö sand och Källunda- Åminne. Slättö sand Området avsattes som naturreservat 1976 med motiveringen att området är ett av sydsvenska inlandets största flygsandfält med geologiska och botaniska värden. Det är också ett Natura 2000-områden. Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av skyddsvärda och skyddade naturområden som håller på att byggas upp inom EUländerna. De områden som blir uttagna till Natura 2000 ska säkerställas av respektive land. För Sveriges del genom t ex nationalparker eller naturreservat. Slättö Sand har därmed redan ett skydd i och med att det sedan tidigare är naturreservat. Motiv för riksintresset Slättö sand är ett av Sveriges intressantaste inlandsflygsandfält. Området är förhållandevis stort och välbevarat. I området finns flera ovanliga och sällsynta insektsarter som man annars finner vid kusternas sanddynstränder. Området har stor betydelse för faunan och är också geologiskt intressant. Målsättningen med området Målsättningen med riksintresset Slättö Sand är enligt ett upprättat förslag till skötselplan att synliggöra dynerna, skapa öppna sandytor och i begränsad omfattning även tillåta sanden att röra sig. Skötselplanen som är från 1997 utarbetades av Länsstyrelsen i samråd med bl a berörda markägare. Beslut rörande riksintresset fattas enligt skötselplanens intentioner. Källunda-Åminne Några kilometer sydost om Forsheda samhälle ligger Källundasjön. Runt sjön finns ett storslaget herrgårdslandskap med en väl hävdad odlingsmark. Inslaget av såväl ädla träd som andra lövslag är stort och ger området höga naturvärden och en speciell karaktär. Området är med sina bokbestånd, gamla ekar och sin kulturhistoriskt intressanta bygd också ett vackert område med stora värden som strövområde. Gårdarna runt sjön (Schedingsnäs, Källunda gård och Åminne gård) har anor från 1300-talet och representerar skilda tidsepoker och byggnadsstilar.

17 17 Förutom riksintresse för naturvård är området också av riksintresse för kulturmiljövård. En del av området är naturreservat och en del av reservatet är i sin tur ett Natura 2000-område. Inom riksintresseområdet finns dessutom ett biotopskyddsområde. Motiv för riksintresse Området har höga bokskogs och sumpskogsvärden. Förekomsten av nyckelbiotopen grova ädellövträd med en värdefull kryptogamflora (sporväxter) är stor. Genom den höga variation och mångformighet som finns i området lever många växt och djurarter här. Målsättningen med området Målsättningen med Källunda-Åminne är att bevara området och att få en kontinuitet i dagens markanvändning och hävd. En spridd bebyggelse, utöver de areella näringarnas behov, är inte förenligt med motivet för riksintresseområdet. Ny bebyggelse skall därför prövas restriktivt, liksom förändringar av byggnader med ursprunglig karaktär. Hur tar vi hand om riksintresset Området vårdas idag på privat initiativ. För de areella näringarna gäller hänsynsregler enligt särskild lagstiftning. NATURMINNEN Enligt miljöbalken 7:10 får ett särpräglat naturföremål av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturminne, om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. Enligt en inventering gjord av länsstyrelsen finns idag 16 registrerade objekt inom Värnamo kommun Ett av dom är enen som finns på vägen mellan gamla Åminne och Vallerstad. ÖVRIGA EJ LAGSKYDDADE NATURVÄRDEN Här har vi tagit med områden som finns upptagna i Länsstyrelsens bok Natur Jönköpings län från Boken som är en del i naturvårdsprogrammet för Jönköpings län innehåller en samlad redovisning av länets från naturvårdssynpunkt värdefullaste områden. Storån uppströms Forsheda Storån som avvattnar stora delar av Store Mosse, är flera meter djupt nedskuren i sandavlagringar med tydliga, ibland stora meandrar med djupa hålor, näs och avsnörda korvsjöar och ävjor. I ån finns vattenväxter som olika arter igelknoppar och vattenblink. Det bottenlevande djurlivet i ån är ganska artfattigt på grund av försurningsskador och föroreningar. Ån omges omväxlande av öppna jordbruksmarker och lövskog. Storåns sträckning söder om Forsheda finns inte med i denna redovisning. Men även här är Storån av geologiskt intresse med sina många meanderbågar. Den är också ett värdefullt inslag i landskapsbilden och har betydelse genom sin vegetation och som rekreationsområde. Storån bör få utvecklas på ett naturligt sätt, och lövskogsbården utefter stränderna bör i huvudsak bevaras. Våtmarker norr om Bolmen Landskapet mellan Bolmen och Forsheda präglas av stora myrmarker som delvis underlagras av sand och grusmaterial som avsatts i Fornbolmen. Till stor del är de starkt dikade, men vidsträckta områden är fortfarande ganska orörda. Norr om Bolmen ligger Långe mosse, Djurö mosse och Västra mossen, som är ett stort komplex av skilda mossetyper med höljor, tuvor och rikligt med dråg. Vid vattenrika kärrdråg i norr växer myrlilja, klockljung och dvärgbjörk. Här och var bryts mossarna av fastmarksholmar, som vid Ljungaberg i väster består av mäktiga åsar och kullar. Tyvärr har flera åsar skadats av täkt.

18 18 Största delen är helt öppen och trots torvtäkt och att en hel del diken har dragits genom myren, är den värdefull på grund av sin storlek och de delar som fortfarande är orörda. Närmare Forsheda ligger Frillsö mosse och Store mosse som är välvda mossar med höljor, strängar och kärrdråg. De har dock dikats på flera ställen. Bland annat i norra delen av Frillsö mosse har stora torvtäkter tagits upp. Rannäsa sjö med omgivningar Rannäsa sjö ligger 3 km söder om Forsheda och både i södra och norra änden ansluter stora och värdefulla myrmarker. Karaktäristiskt för myren är de många uppstickande moränryggar som löper parallellt med åsen. På flera av dem är skogen nästan orörd med torrakor och ihåliga stammar. Detta tillsammans med att myren inte dikats i någon större omfattning ger området vildmarksprägel. På sydsluttningen väster om Rannäsa sjö ligger byn Rannäs. En vacker by där bebyggelsen omges av ett småskaligt odlingslandskap inramat av lövträd. De naturliga betesmarkerna är små och ligger utspridda. Ett fint, öppet kärrdråg förbinder Rannäsa sjö med den lilla Barnasjön i söder. Barnasjöns östra strand kantas av den markanta rullstensås som går igenom hela myren från söder till norr. Bokskog, Åminne gård. Slättö sand (Foto från 1996)

19 19 STRANDSKYDDSOMRÅDEN Strandskydd regleras i miljöbalken 7:13 m fl, och råder generellt vid havet, insjöar och vattendrag. Syftet med skyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växtlivet. Strandskyddet omfattar land och vattenområdet intill 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Området får utvidgas till högst 300 m från strandlinjen, om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Det finns också reglerat vad som inte får utföras inom strandskyddsområde, t ex får bebyggelse inte uppföras. Om det finns särskilda skäl kan dispens från strandskyddet ges. Inom Forshedaområdet finns endast det generella strandskyddet på 100 m runt sjöarna samt även 100 m strandskydd utmed Storån. Bolmen som gränsar till Forshedaområdet i söder har dock ett utökat strandskydd på 200 m. ÄNGS OCH BETESMARKSIN- VENTERING Sveriges ängs och betesmarker inventerades i fält av länsstyrelserna under perioden Inventeringen syftar till att ge en aktuell och samlad kunskap om länets värdefulla betesmarker och slåtterängar. I arbetet med inventeringen har ingått att notera både natur- och kulturvärden t.ex. särskilda växter, träd, buskar, stenmurar, odlingsrösen, byggnadslämningar, bäckar, källor samt markförhållanden. Inom Forshedaorådet finns ett antal mindre områden som pekats ut som skyddsvärda i inventeringen. Dessa återfinns finns i byarna Rannäs och Torskinge, där hänsyn till dessa får tas vid en ev. framtida bebyggelsekomplettering.

20 20

21 KULTURMILJÖVÅRDSINTRESSEN 21 ALLMÄNT Våra kulturmiljöer skyddas genom kulturminneslagen som inleds med skrivningen: Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. I miljöbalkens 3 kapital 6 står också att: Mark och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Även i plan och bygglagstiftningen har det skett en förstärkning när det gäller kulturvärdenas betydelse i den kommunala fysiska planeringen. Detta innebär bl a att kulturlandskapet och den byggda miljön ska förvaltas och utvecklas så att det nationella målet om en hållbar utveckling kan nås. ÖVERGRIPANDE MÅL De miljömål som vi valt att arbeta med i denna översiktsplan för Forshedaområdet är också mål som i hög grad handlar om kulturmiljön. Vi ska arbeta för att förverkliga miljömålen om Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö genom att: Både landsbygd och stadsmiljö ska visa att kulturmiljövärdena bibehålls och förstärks kontinuerligt, med varsamhet och kvalitet. Numera finns också en kulturpolitisk målsättning, där ett av de övergripande målen är att: Bevara och bruka kulturarvet. Detta ska ske bl a genom att värna om kulturvärden i bebyggelsen och i landskapet samt bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande. MÅL FÖR FORSHEDA I Forsheda jobbar man i samarbetsprojekt mellan föreningarna med olika projekt som syftar till att på olika sätt lyfta fram de kulturmiljöer som finns inom Forshedaområdet. T ex arbetar man med att få till en gång och cykelväg som går runt till olika platser med kulturell/historisk anknytning. Detta jobb går i linje med våra övergripande mål men främjar också förståelsen för vårt kulturella arv och ger fler människor möjlighet att ta del av detta. Kulturturism är också ett relativt nytt begrepp inom turistnäringen, med innebörden att olika kulturhistoriskt intressanta miljöer kopplas ihop och marknadsförs. Här ligger Forshedas projekt väl framme..

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Behovsbedömning MKB (checklista)

Behovsbedömning MKB (checklista) Åmåls kommun Översiktskarta med planområdets läge Ändring av detaljplan för Del av Åmål 2:1, Måkeberg Åmåls kommun, Västra Götalands län Behovsbedömning MKB (checklista) Åmål den 28 Januari 2010 PIN-Enheten

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning för MKB 1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Gråträsk Byaområde. Förutsättningar och förslag

Gråträsk Byaområde. Förutsättningar och förslag Gråträsk Byaområde 1 Gråträsk Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Antalet boende i Gråträsk har under åren 1996-2005 minskat med ca 20 %. Andelen äldre är större än i övriga kommunen. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

PLANPROGRAM FÖR OMRÅDE I SVARTNORA

PLANPROGRAM FÖR OMRÅDE I SVARTNORA PLANPROGRAM FÖR OMRÅDE I SVARTNORA Del av Svartnora 2:2. Nora församling, Kramfors kommun B E S K R I V N I N G Bakgrund I aktuellt område finns sedan tidigare efterfrågan och exploateringsintresse av

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Ändring av Detaljplan för NYFORS KURS- OCH FRITIDSANLÄGGNING. Älvsbyns kommun Norrbottens län. Tillägg till planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING

Ändring av Detaljplan för NYFORS KURS- OCH FRITIDSANLÄGGNING. Älvsbyns kommun Norrbottens län. Tillägg till planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING Ändring av Detaljplan för NYFORS KURS- OCH FRITIDSANLÄGGNING Älvsbyns kommun Norrbottens län Tillägg till planbeskrivning HANDLINGAR - plankarta med bestämmelser - planbeskrivning (denna handling) - Fastighetsförteckning

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser MARKANVÄNDNING Förutsättningar Planområdet består till stora delar av obebyggd mark; skog, öppna beteshagar och strandremsor. I områdets sydöstra del ligger golfbanan som omfattar en stor markyta. Befintliga

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer