INLEDNING. Detta dokument skall ses som ett översiktligt samlat och komprimerat material, ett underlag att arbeta vidare utifrån.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING. Detta dokument skall ses som ett översiktligt samlat och komprimerat material, ett underlag att arbeta vidare utifrån."

Transkript

1 1 INLEDNING Detta dokument skall ses som ett översiktligt samlat och komprimerat material, ett underlag att arbeta vidare utifrån. Inom varje sektorsområde finns dagsläget beskrivet, vilka gällande riktlinjer och ställningstaganden som finns samt vilka hänsyn och samverkande intressen som framkommer. Vidare nämns de frågeställningar som ska tas med i det framtida planeringsarbetet. Till de flesta områden hör en karta. Dessa är uppdelade mellan tätortsövergripande (Forsheda tätort) och områdesövergripande (Forshedaområdet). Kartorna återfinns efter respektive avsnitt. Här intill kan du se vilka områden som tas upp och beskrivs närmare. Övergripande mål / miljömål Tidigare utredningar Strategiska ställningstaganden Statistik Bebyggelse och markanvändning Kommunalt markinnehav Naturvårdsintressen Kulturmiljövårdsintressen Jord och skogsbruk Näringsliv och service Rekreation och friluftsliv Vatten Trafik och kommunikation Tekniska försörjningssystem Miljö och riskfaktorer Markförhållanden (Geoteknik, radon) Energi Mellankommunala frågor Riksintressen Forsheda är orten du trivs i utan ansträngning. Här känner du dig hemma direkt. I skolan, på gympan, i affären, på arbetsplatsen eller bara när du går genom centrum på väg till järnvägsstationen. Du bara trivs helt enkelt.

2 ÖVERGRIPANDE MÅL / MILJÖMÅL 2 Det finns ett antal olika mål för alla sektorer som behandlas i en översiktsplan. Här redovisas de mest grundläggande målen för planarbetet, samt de miljömål som särskilt ska beaktas i det fortsatta arbetet / utvecklingen av Forshedaområdet. MILJÖKVALITETSMÅL Nationellt Vi ska arbeta med utgångspunkt från de 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen antagit. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. De 16 målen är. 1- Begränsad klimatpåverkan, 2- Frisk luft, 3- Bara naturlig försurning, 4 Giftfri miljö, 5 skyddande ozonskikt, 6 Säker strålmiljö, 7 ingen övergödning, 8 Levande sjöar och vattendrag, 9 Grundvatten av god kvalitet, 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård, 11 Myllrande våtmarker, 12 Levande skogar, 13 Ett rikt odlingslandskap, 14 Storslagen fjällmiljö, 15 God bebyggd miljö samt 16 Ett rikt växt och djurliv. Regionalt Länsstyrelsen har regionalt anpassat, preciserat och konkretiserat de nationella målen till länet. I Jönköpings län berörs vi av 14 miljömål. Varje mål har brutits ner i regionala mål och delmål. Hav i balans samt levande kust och skärgård behandlas i de delar som berör vårt län under Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag. Lokalt I Värnamo kommun har de regionala miljömålen förts ner på kommunnivå. I kommunens miljöprogram som antogs av kommunfullmäktige under 2006 har lokala målsättningar och åtgärdsförslag tagits fram. Värnamo kommun har lagt till ett eget miljömål om miljömedvetenhet och folkhälsa. I kommunens miljöprogram konstateras även att det finns fem stora miljöproblem som är särskilt viktiga att beakta för kommunen. Dessa är: Försurningen Förorenade vattendrag Lokala föroreningskällor till mark, vatten och luft Buller Minskad biologisk mångfald samt igenväxning. MÅL I KOMMUNTÄCKANDE ÖP 2002 Lokalt Värnamo ska bli ännu attraktivare som kommun, att bo och arbeta i. Här ska även i framtiden finnas väl utbyggd samhällsservice, goda kommunikationer, rikt kulturliv och möjligheter till en aktiv fritid. Detta tillsammans med ett blomstrande näringsliv samt en trygg och säker miljö ska ge en fortsatt positiv bild av kommunen. Regionalt GGVV-regionen ska vara en livskraftig region med ett huvudsakligt karaktärsdrag av expansiva och starka små och medelstora företag, en region som är nationellt och internationellt (er)känd för att ligga i framkanten bland industriella distrikt. En region som erbjuder en attraktiv livsmiljö att leva och arbeta i för såväl män som kvinnor. Nationellt Kommunens handlingsmönster och beslut ska vara inriktade mot ett robust och säkert samhälle, med en samhällsutveckling som är i tillväxt, där det hushållas med resurserna och erbjuds en god livsmiljö för alla invånarna.

3 TIDIGARE UTREDNINGAR 3 Värnamo kommun har ett stort antal planer, program och andra utredningar som används som underlag i kommunens dagliga planeringsarbete och som i olika omfattning berör Forshedaområdet. Nedan redovisas en del av detta material, vilket kan vara aktuellt för Forsheda. Kommunomfattande översiktsplan 2002 Miljöprogram 2006 Markradonundersökning 1992 Materialhushållningsplan 2003 Parkeringsnorm 1993 Kulturhistoriska industrimiljöer i Jönköpings län 1998 Värt att värna i Värnamo kommun Kulturmiljöutredning 2000 Idag finns också en gällande översiktsplan för delområde Forsheda från Nu aktuell fördjupning av Forshedaområdet tar över denna. Inom Forsheda tätort finns även ett antal gällande detaljplaner. Se kartan nedan. TRAFIK En förstudie (2005) är gjord av Vägverket för väg 27 mellan Kärda-Furukull. I förstudien redovisas ett flertal tänkbara åtgärder av trafiksäkerhetshöjande art längs hela den aktuella sträckan. Därefter har även en trafikteknisk utredning gjorts för att ge Vägverket mer underlag inför beslut. Denna omfattar Fänestadskrysset och infarten till Forshedaverken. Förbi Forsheda har under 2006 fartkameror satts upp. Några beslut på åtgärder i övrigt är ännu inte tagna.

4 STRATEGISKA STÄLLNINGSTAGANDEN Nedan redovisas de överväganden / ställningstaganden som gjorts i planförslaget och som har betydelse för fortsatt planering av tätorten/området. Här redovisas också vilka allmänna intressen vi ska jobba vidare med och vilka miljö och riskfaktorer som är särskilt viktiga att beakta i den framtida planeringen. Vägreservatet för ny sträckning av väg 27 finns med i planförslaget. Trafikfrågorna utmed befintlig väg 27 diskuteras kontinuerligt och åtgärder i bl a Fänestadskrysset är mycket angeläget ur trafiksäkerhetssynpunkt. 4 Vid planering av nya bostadsområden i anslutning till tätorten skall hänsyn tas till att dessa får goda gång och cykelförbindelser till skolan och fritidsområdet. Det innebär att en utbyggnad av Kolabo-området får ses som första prioritet. Det ger även nu utbyggda områden på Kolabo bättre kontakt med skolan och tätorten i övrigt. Möjligheter skall skapas för bostäder i centrum. Detta är ett sätt att ge äldre invånare möjlighet att bo kvar på orten i en centralt placerad lägenhet. Det kan i sin tur ge lediga villor och möjlighet till inflyttning. Vägreservat för ny överfart över/ under järnvägen och Storån är utlagt. Detta får ses som en beredskap för en större inflyttning och en långsiktig lösning då den södra delen av tätorten växer. Forsheda kommer att få sitt vatten från Ljusseveka vattenverk i Värnamo via en överföringsledning. Denna dimensioneras för ytterligare 150 personer. Nuvarande vattentäkt bibehålls som reservvattentäkt med skyddsområdena intakta. Det ska finnas mark förberedd för nya verksamhetsområden. Område nr 7 är det som ligger närmast i tiden då behovet uppstår. Kommunala markförvärv görs inom området. Fritidsområdet vid skolorna är en del av Forshedas attraktivitet. Vid utbyggnad av tätorten skall hänsyn tas till områdets möjligheter för expansion och utveckling. Liksom dricksvattnet kommer avloppsvattnet, via en överföringsledning, att avledas till ett nytt avloppsreningsverk inne i Värnamo. Även denna dimensioneras för att klara ytterligare 150 personer.

5 5 MILJÖ OCH RISKFAKTORER Med hänsyn till att vårt väder har en tendens att bli alltmer extremt, är det angeläget att man vid all planering tar särskild hänsyn till risken för översvämningar och skred. Detta gäller särskilt i områdena runt Storån. Verksamheter med transporter av farligt gods ska i så stor utsträckning som möjligt placeras i områden i utkanten av tätorten. Detta för att undvika att transporter går genom områden med bostäder, skolor eller andra samlingslokaler. ALLMÄNNA INTRESSEN Hur tar vi vara på Storån genom Forsheda. Framtiden för denna ortens livsnerv, vilken idag fungerar som grönstråk, recipient och attraktiv närmiljö för boende m m skall finnas med i diskussionen kring ortens / områdets framtida utveckling. Storån är förstås ett allmänt intresse inte bara genom tätorten utan även genom övriga Forshedaområdet. Som möjlig rekreationskälla och som fiskevatten. Storån är också en mellankommunal fråga. Planering av nya bostadsområden/ trafikleder etc ska ske så att nya olägenheter på grund av trafikbuller inte uppkommer.

6 6 STATISTIK BEFOLKNINGSUTVECKLING I tabell 1 visas befolkningsutvecklingen i Forsheda församling och tätort åren 1995 till Av tabellen framgår att folkmängden i församlingen har minskat något, från 1792 personer till Inflyttningen under tidsperioden har varit något mindre än utflyttningen (ca 6 personer per år) men detta har nästan kompenserats av att antalet födda har varit något fler än antalet döda. Relationen mellan in och utflyttning visas i diagram 1 nedan. Tabell 1: Befolkningsutveckling Forsheda församling och tätort (SCB) år folkmängd förändring folkmängd förändring församling tätort Diagram 1: In och utflyttning Forsheda församling IN- OCH UTFLYTTNING FORSHEDA FÖRSAMLING ANTAL PERSONER inflyttare utflyttare år 1995 år 1996 år 1997 år 1998 år 1999 år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 ÅR Av tabell 1 framgår också att befolkningen i tätorten under tidsperioden har minskat från 1510 invånare till Detta betyder att tätorten har minskat mer än församlingen i såväl absoluta som relativa tal.

7 7 När det gäller demografisk utveckling så visar tabell 2 att åldersgruppen äldre än 80 år har ökat med 31 personer (74%) under tidsperioden. Åldersgruppen 0-5 år har minskat med 33 personer (-24 %) och åldersgruppen år har minskat med 22 personer (-21%) under tidsperioden. Det är dock viktigt att notera att det fanns ett stort antal barn inom förskolan i början av tidsperioden eftersom det föddes många barn under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal. Att det sedan skett en viss minskning är således naturligt. Under 2006 genomfördes inom Värnamo kommun en befolkningsprognos som syftade till att ta fram underlag för den framtida befolkningsutvecklingen i Värnamo kommun och dess tätorter och landsbygd. Enligt prognosen skulle tätorten kunna komma att minska med 5% under perioden Det kan emellertid nämnas att prognosen för Forsheda tätort perioden 2002 till 2012 var negativ. Enligt prognosen skulle tätorten minska med 4% under tidsperioden. Denna minskning har dock (t o m år 2003) till stor del redan skett. Tabell 2: Befolkningsförändringar i åldersklasser , Forsheda tätort (källa SCB) Åldersklass Förändring 0-5 år -33 (-24%) 6-15 år 9 (4%) år -22 (-21%) år -34 (-4%) år 21 (+16%) 80 + år 31 (+74%) NÄRINGSSTRUKTUR Diagram 2 (källa SCB) FÖRVÄRVSARBETANDE I FORSHEDA 2003 (NATTBEFOLKNING) 1,4 3,6 1,2 0,8 11,4 6,7 5 11,6 54,3 Jordbruk m.m. Tillverkning m.m. energiprod m.m. bygg handel företagstjänster,finans utbildning vård personliga tjänster offentlig förvaltning ej spec 3,5 0,5

8 8 Statistiska centralkbyrån (SCB) redovisar årligen antalet förvärvsarbetande med bostad och arbetsplats i olika tätorter och områden. I diagram 2 redovisas inom vilka branscher som invånarna (nattbefolkningen) i Forsheda tätort arbetar. Notera att hela 54% av invånarna i Forsheda tätort arbetar inom tillverkningsindustrin m m. I diagram 3 redovisas inom vilka branscher som arbetstillfällena i Forsheda finns (dagbefolkning). Det är en uppseendeväckande stor andel arbetstillfällen som finns inom tillverkningsindustrin (73%). Motsvarande uppgifter för Värnamo kommun är ca 33% och för riket ca 20% FÖRVÄRSARBETANDE I FORSHEDA 2003, DAGBEFOLKNING 0 6,4 2,5 0,1 0,8 Diagram 3 (källa SCB) 1 11,6 Jordbruk m.m. Tillverkning m.m. energiprod m.m. bygg 2,8 handel 1,5 företagstjänster,finans 0 utbildning vård personliga tjänster offentlig förvaltning 73,4 ej spec ARBETSPENDLING Av diagram 4 framgår varifrån inpendlingen av arbetskraft till Forsheda kommer. De flesta inpendlarna kommer ifrån Värnamo tätort (195) därefter från omlandet runt Forsheda (72) samt från Bredaryd (33). Av diagram 5 framgår till vilka orter som Forshedaborna pendlar för att arbeta. Hela 380 personer pendlar till Bredaryd, 217 personer till Värnamo och 19 personer arbetar i Forshedas omland. Diagram 4 (källa SCB) INPENDLING TILL FORSHEDA 250 ANTAL PENDLARE Värnamo Bredaryd Bor Kärda Omlandet Bredaryd 72 Omlandet Forsheda 9 Dannäs

9 9 Diagram 5 (källa SCB) UTPENDLING FRÅN FORSHEDA ANTAL PENDLARE Värnamo Bredaryd Bor Rydaholm Omlandet Forsheda KÖNSUPPDELAD STATISTIK Villkoren för män och kvinnor att leva i Forsheda bör kunna jämföras med kommunen i övrigt, varför ingen statistik för Forsheda separat har tagits fram. Detta har heller inte varit en parameter som diskuterats i de samrådsmöten som förevarit i Forsheda och därmed inte ansetts som ett problem/en aktuell fråga för tätorten/ området. Tittar man på Värnamo kommun som helhet, kan man konstatera att för kommunen är t ex både antalet förvärvsarbetande kvinnor och män större än i riket/länet i övrigt. Kommunen har även i förhållande till länet/riket en lägre öppen arbetslöshet för såväl kvinnor som män och ungdomar. I Forsheda finns ett relativt brett utbud av arbetsplatser, både typiskt kvinnliga och manliga. Ett stort antal arbetstillfällen återfinns inom industrin men här finns även skola i årskurserna F-9 samt barn och äldreomsorg. Värnamo kommun har även ett betydligt lägre ohälsotal bland både män och kvinnor jämfört med länet/riket i övrigt. Ohälsotalet för kvinnor är dock något högre än för män, vilket är fallet även för länet/riket.

10 10 IAKTTAGELSER Folkmängden i Forsheda församling har minskat mycket lite under perioden , från 1792 personer till Inflyttningen under tidsperioden har varit något mindre än utflyttningen (ca 3 personer per år) Befolkningen i Forsheda tätort har under tidsperioden minskat från 1510 invånare till 1482 invånare (-2%), därmed har tätorten minskat mer än församlingen i såväl absoluta som relativa tal. Enligt befolkningsprognosen skulle Forsheda tätort kunna komma att minska med 5% under perioden Det bör noteras att hela 54% av de förvärvsarbetande invånarna i Forsheda tätort arbetar inom tillverkningsindustrin m m. Av det totala antalet arbetstillfällen i Forsheda tätort är det en stor andel som finns inom tillverkningsindustrin, nämligen hela 73%. De flesta inpendlarna kommer ifrån Värnamo stad (195) därefter från omlandet runt Forsheda (72) samt från Bredaryd (33). Av Forshedaborna arbetspendlar hela 380 personer till Bredaryd, 217 personer till Värnamo och 19 personer till Forshedas omland. NÅGRA REFLEKTIONER Befolkningsminskningen har inte utgjort något stort problem på församlingsnivå och tätortsnivå. Befolkningsprognosen för Forsheda tätort år 2006 innebär viss befolkningsminskning. En stor del av tätortsborna arbetar i tillverkningsindustrin. Detta kan vara ett tecken på sårbarhet vid kraftig strukturomvandling. En stor andel av arbetstillfällena i Forsheda tätort finns inom tillverkningsindustrin. Detta kan vara ett tecken på sårbarhet vid kraftig strukturomvandling. De som pendlar in till Forsheda för att jobba kommer från Värnamo och från omlandet runt Forsheda. Forshedaborna jobbar - förutom i Forsheda - till stor del i Bredaryd men också i Värnamo. Detta betyder att Forshedaborna är ett viktigt tillskott till Bredaryds arbetsmarknad men också att jobben i Bredaryd är viktiga för Forshedabornas försörjning.

11 BEBYGGELSE OCH MARKANVÄNDNING 11 BEBYGGELSE Hela Forsheda tätort är med avseende på bebyggelsen småskalig med huvudsakligen villabebyggelse/enbostadshus. Söder om Storån utmed Kyrkogatan har dock Finnvedsbostäder ett område med flerbostadshus i två våningar, vilket även detta måste räknas som småskaligt. Tätorten kan sägas vara uppdelad i tre områden. Ett område söder om Storån, ett område mellan järnvägen och Storån samt ett tredje område norr om järnvägen. Dessutom fortsätter nu tätorten norr om väg 27 med verksamhetsområden. MARKANVÄNDNING Bostäder och industrier ligger i allmänhet åtskiljda och inom väl avgränsade områden. Inom området söder om Storån ligger såväl de större bostadsområdena som planerade kommande bostadsområden. Här ligger också många mjuka verksamheter som skola, dagis, kyrka, församlingshem och fritids/friluftsområden samlade. Området mellan Storån och järnvägen är planlagt enbart för industri och innehåller också bortsett från en bostad enbart industrifastigheter. Därutöver finns två områden avsatta för enbart industri. Det är området i östra delen av Forsheda vid infarten (Trelleborg Forsheda AB), och det lite nyare området norr om väg 27. Centrala delarna av tätorten, d v s området mellan järnvägen och väg 27 är till största delen bostäder. Här finns också centrumfunktioner och ett par mindre områden planlagda för bostäder alternativt industri. Inom ett av dessa områden bedrivs också industriverksamhet. Befintlig markanvändning stämmer huvudsakligen med gällande detaljplaner. I nuläget finns inga behov av planändringar. Fastigheterna Forsheda 3:57 och 3:58 som ligger utmed den östra delen av Storgatan är idag planlagda som allmän platsmark, gata. Tanken var då denna plan togs fram 1968, att Forsgatan skulle fortsätta söderut med en bro över Storån. Detta är inte längre aktuellt och möjligheten har också i senare detaljplan från 1990, söder om Storån, tagits bort eftersom inget vägreservat lagts ut. GRÖNSTRUKTUR Ett viktigt grönstråk genom Forsheda är Storån med omgivningar. Utmed en relativt lång del av åsträckan löper gång och cykelvägar, vilket möjliggör en viss kontakt med vattnet/ån. Storån är en tillgång för Forsheda och bör prioriteras. I övrigt finns inga sammanhängande grönstråk genom tätorten. Här borde man kunna jobba med t ex Slättövägen söderifrån och in mot korsningen med Dannäsvägen. Förbi skolan finns goda möjligheter att, på båda sidor av vägen, skapa attraktivitet genom planteringar. Även fortsättningen förbi kyrkan bör ge vissa möjligheter till detta. I centrum finns Forsparken (området runt stationsbyggnaden) som är en anlagd park. Denna är viktig för att förstärka centrumkaraktären och även denna bör prioriteras vid framtida exploateringar och byggnationer i centrum.

12 12

13 13

14 KOMMUNALT MARKINNEHAV 14 ALLMÄNT Kommunens markinnehav i Forsheda omfattar områden enligt bifogad karta. I huvudsak all gatu och parkmark i tätorten ägs av kommunen, liksom markområden för skola, barn och äldreomsorg. BOSTADSOMRÅDEN I övrigt äger kommunen den mark söder om tätorten som enligt planförslaget avsätts för kommande bostadsområden. Någon eller några mindre fastigheter inom dessa områden är privata, men bör kunna passas in i kommande bebyggelseområden. INDUSTRIOMRÅDEN Norr om väg 27 äger kommunen den mark som redan idag är planlagd för industri, samt marken öster om industriområdet. För att klara av en utökning av industri-/ verksamhetsområdena enligt planförslaget kommer markförvärv att krävas i framtiden, främst inom området norr om kraftledningsgatan.

15 15

16 NATURVÅRDSINTRESSEN 16 ALLMÄNT Inom Forshedaområdet och dess närhet finns ett rikt utbud av olika intressanta naturmiljöer. Här redovisas först de områden som är reglerade genom lagstiftning, riksintressen och Natura 2000-områden. Även exempel på ej lagskyddade naturvärden inom Forshedaområdet tas upp. Stora opåverkade områden är skyddade enligt miljöbalken 3:2. Inom Forshedaområdet finns dock inga sådana områden, varken utpekade på länsnivå eller i kommunens miljöprogram. Närmaste stora opåverkade område är Store mosse nationalpark med omgivningar. (Berör även Gnosjö och Vaggeryds kommuner.) RIKSINTRESSEN FÖR NATUR- VÅRD/NATURA 2000-OMRÅDE Naturvårdsverket beslutar om vilka områden i Sverige som är av riksintresse enligt 3 kap 6 i miljöbalken. Att ett område klassats som riksintresse betyder att det väger tyngre än lokala allmänna intressen vid en avvägning i den fysiska planeringen och att områdets värde eller betydelse inte påtagligt får skadas. Områden av riksintresse ska prioriteras i den fysiska planeringen och det ska framgå av översiktsplanen hur de ska tillgodoses. Områden som är av riksintresse för naturvården skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Inom Forshedaområdet finns idag två områden som är av riksintresse för naturvården. Det är Slättö sand och Källunda- Åminne. Slättö sand Området avsattes som naturreservat 1976 med motiveringen att området är ett av sydsvenska inlandets största flygsandfält med geologiska och botaniska värden. Det är också ett Natura 2000-områden. Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av skyddsvärda och skyddade naturområden som håller på att byggas upp inom EUländerna. De områden som blir uttagna till Natura 2000 ska säkerställas av respektive land. För Sveriges del genom t ex nationalparker eller naturreservat. Slättö Sand har därmed redan ett skydd i och med att det sedan tidigare är naturreservat. Motiv för riksintresset Slättö sand är ett av Sveriges intressantaste inlandsflygsandfält. Området är förhållandevis stort och välbevarat. I området finns flera ovanliga och sällsynta insektsarter som man annars finner vid kusternas sanddynstränder. Området har stor betydelse för faunan och är också geologiskt intressant. Målsättningen med området Målsättningen med riksintresset Slättö Sand är enligt ett upprättat förslag till skötselplan att synliggöra dynerna, skapa öppna sandytor och i begränsad omfattning även tillåta sanden att röra sig. Skötselplanen som är från 1997 utarbetades av Länsstyrelsen i samråd med bl a berörda markägare. Beslut rörande riksintresset fattas enligt skötselplanens intentioner. Källunda-Åminne Några kilometer sydost om Forsheda samhälle ligger Källundasjön. Runt sjön finns ett storslaget herrgårdslandskap med en väl hävdad odlingsmark. Inslaget av såväl ädla träd som andra lövslag är stort och ger området höga naturvärden och en speciell karaktär. Området är med sina bokbestånd, gamla ekar och sin kulturhistoriskt intressanta bygd också ett vackert område med stora värden som strövområde. Gårdarna runt sjön (Schedingsnäs, Källunda gård och Åminne gård) har anor från 1300-talet och representerar skilda tidsepoker och byggnadsstilar.

17 17 Förutom riksintresse för naturvård är området också av riksintresse för kulturmiljövård. En del av området är naturreservat och en del av reservatet är i sin tur ett Natura 2000-område. Inom riksintresseområdet finns dessutom ett biotopskyddsområde. Motiv för riksintresse Området har höga bokskogs och sumpskogsvärden. Förekomsten av nyckelbiotopen grova ädellövträd med en värdefull kryptogamflora (sporväxter) är stor. Genom den höga variation och mångformighet som finns i området lever många växt och djurarter här. Målsättningen med området Målsättningen med Källunda-Åminne är att bevara området och att få en kontinuitet i dagens markanvändning och hävd. En spridd bebyggelse, utöver de areella näringarnas behov, är inte förenligt med motivet för riksintresseområdet. Ny bebyggelse skall därför prövas restriktivt, liksom förändringar av byggnader med ursprunglig karaktär. Hur tar vi hand om riksintresset Området vårdas idag på privat initiativ. För de areella näringarna gäller hänsynsregler enligt särskild lagstiftning. NATURMINNEN Enligt miljöbalken 7:10 får ett särpräglat naturföremål av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturminne, om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. Enligt en inventering gjord av länsstyrelsen finns idag 16 registrerade objekt inom Värnamo kommun Ett av dom är enen som finns på vägen mellan gamla Åminne och Vallerstad. ÖVRIGA EJ LAGSKYDDADE NATURVÄRDEN Här har vi tagit med områden som finns upptagna i Länsstyrelsens bok Natur Jönköpings län från Boken som är en del i naturvårdsprogrammet för Jönköpings län innehåller en samlad redovisning av länets från naturvårdssynpunkt värdefullaste områden. Storån uppströms Forsheda Storån som avvattnar stora delar av Store Mosse, är flera meter djupt nedskuren i sandavlagringar med tydliga, ibland stora meandrar med djupa hålor, näs och avsnörda korvsjöar och ävjor. I ån finns vattenväxter som olika arter igelknoppar och vattenblink. Det bottenlevande djurlivet i ån är ganska artfattigt på grund av försurningsskador och föroreningar. Ån omges omväxlande av öppna jordbruksmarker och lövskog. Storåns sträckning söder om Forsheda finns inte med i denna redovisning. Men även här är Storån av geologiskt intresse med sina många meanderbågar. Den är också ett värdefullt inslag i landskapsbilden och har betydelse genom sin vegetation och som rekreationsområde. Storån bör få utvecklas på ett naturligt sätt, och lövskogsbården utefter stränderna bör i huvudsak bevaras. Våtmarker norr om Bolmen Landskapet mellan Bolmen och Forsheda präglas av stora myrmarker som delvis underlagras av sand och grusmaterial som avsatts i Fornbolmen. Till stor del är de starkt dikade, men vidsträckta områden är fortfarande ganska orörda. Norr om Bolmen ligger Långe mosse, Djurö mosse och Västra mossen, som är ett stort komplex av skilda mossetyper med höljor, tuvor och rikligt med dråg. Vid vattenrika kärrdråg i norr växer myrlilja, klockljung och dvärgbjörk. Här och var bryts mossarna av fastmarksholmar, som vid Ljungaberg i väster består av mäktiga åsar och kullar. Tyvärr har flera åsar skadats av täkt.

18 18 Största delen är helt öppen och trots torvtäkt och att en hel del diken har dragits genom myren, är den värdefull på grund av sin storlek och de delar som fortfarande är orörda. Närmare Forsheda ligger Frillsö mosse och Store mosse som är välvda mossar med höljor, strängar och kärrdråg. De har dock dikats på flera ställen. Bland annat i norra delen av Frillsö mosse har stora torvtäkter tagits upp. Rannäsa sjö med omgivningar Rannäsa sjö ligger 3 km söder om Forsheda och både i södra och norra änden ansluter stora och värdefulla myrmarker. Karaktäristiskt för myren är de många uppstickande moränryggar som löper parallellt med åsen. På flera av dem är skogen nästan orörd med torrakor och ihåliga stammar. Detta tillsammans med att myren inte dikats i någon större omfattning ger området vildmarksprägel. På sydsluttningen väster om Rannäsa sjö ligger byn Rannäs. En vacker by där bebyggelsen omges av ett småskaligt odlingslandskap inramat av lövträd. De naturliga betesmarkerna är små och ligger utspridda. Ett fint, öppet kärrdråg förbinder Rannäsa sjö med den lilla Barnasjön i söder. Barnasjöns östra strand kantas av den markanta rullstensås som går igenom hela myren från söder till norr. Bokskog, Åminne gård. Slättö sand (Foto från 1996)

19 19 STRANDSKYDDSOMRÅDEN Strandskydd regleras i miljöbalken 7:13 m fl, och råder generellt vid havet, insjöar och vattendrag. Syftet med skyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växtlivet. Strandskyddet omfattar land och vattenområdet intill 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Området får utvidgas till högst 300 m från strandlinjen, om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Det finns också reglerat vad som inte får utföras inom strandskyddsområde, t ex får bebyggelse inte uppföras. Om det finns särskilda skäl kan dispens från strandskyddet ges. Inom Forshedaområdet finns endast det generella strandskyddet på 100 m runt sjöarna samt även 100 m strandskydd utmed Storån. Bolmen som gränsar till Forshedaområdet i söder har dock ett utökat strandskydd på 200 m. ÄNGS OCH BETESMARKSIN- VENTERING Sveriges ängs och betesmarker inventerades i fält av länsstyrelserna under perioden Inventeringen syftar till att ge en aktuell och samlad kunskap om länets värdefulla betesmarker och slåtterängar. I arbetet med inventeringen har ingått att notera både natur- och kulturvärden t.ex. särskilda växter, träd, buskar, stenmurar, odlingsrösen, byggnadslämningar, bäckar, källor samt markförhållanden. Inom Forshedaorådet finns ett antal mindre områden som pekats ut som skyddsvärda i inventeringen. Dessa återfinns finns i byarna Rannäs och Torskinge, där hänsyn till dessa får tas vid en ev. framtida bebyggelsekomplettering.

20 20

21 KULTURMILJÖVÅRDSINTRESSEN 21 ALLMÄNT Våra kulturmiljöer skyddas genom kulturminneslagen som inleds med skrivningen: Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. I miljöbalkens 3 kapital 6 står också att: Mark och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Även i plan och bygglagstiftningen har det skett en förstärkning när det gäller kulturvärdenas betydelse i den kommunala fysiska planeringen. Detta innebär bl a att kulturlandskapet och den byggda miljön ska förvaltas och utvecklas så att det nationella målet om en hållbar utveckling kan nås. ÖVERGRIPANDE MÅL De miljömål som vi valt att arbeta med i denna översiktsplan för Forshedaområdet är också mål som i hög grad handlar om kulturmiljön. Vi ska arbeta för att förverkliga miljömålen om Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö genom att: Både landsbygd och stadsmiljö ska visa att kulturmiljövärdena bibehålls och förstärks kontinuerligt, med varsamhet och kvalitet. Numera finns också en kulturpolitisk målsättning, där ett av de övergripande målen är att: Bevara och bruka kulturarvet. Detta ska ske bl a genom att värna om kulturvärden i bebyggelsen och i landskapet samt bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande. MÅL FÖR FORSHEDA I Forsheda jobbar man i samarbetsprojekt mellan föreningarna med olika projekt som syftar till att på olika sätt lyfta fram de kulturmiljöer som finns inom Forshedaområdet. T ex arbetar man med att få till en gång och cykelväg som går runt till olika platser med kulturell/historisk anknytning. Detta jobb går i linje med våra övergripande mål men främjar också förståelsen för vårt kulturella arv och ger fler människor möjlighet att ta del av detta. Kulturturism är också ett relativt nytt begrepp inom turistnäringen, med innebörden att olika kulturhistoriskt intressanta miljöer kopplas ihop och marknadsförs. Här ligger Forshedas projekt väl framme..

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta

Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Checklista för översiktlig behovsbedömning Ålsta/Aspvik/Ensta Checklistan utgör underlag för behovsbedömning om huruvida planprogram kan tänkas medföra betydande

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län 2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5 Datum 2016-09-27 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0274 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Behovsbedömning för MKB november 2008

Behovsbedömning för MKB november 2008 Stadsarkitektkontoret MKB-gruppen Detaljplan för ILÄNDA 1:6 m fl Behovsbedömning för MKB november 2008 Dnr 2007.20.214 1(7) Behovsbedömning BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 118 regeringsbeslut 2006-06-26 NORMALT PLANFÖRFARANDE Planprogram för Arlandastad Norra Omfattande del av fastigheterna Broby

Läs mer

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter. bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Centralorten, Oskarshamns kommun BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om detaljplanen kan

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Detaljplan för Gällö samhälle

Detaljplan för Gällö samhälle Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta

Läs mer

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Behovsbedömning. Storgatan i Högsby samhälle

Behovsbedömning. Storgatan i Högsby samhälle Storgatan i Högsby samhälle Programområdets läge i Högsby. Planprogram för fastigheterna längs med Storgatan i Högsby, Högsby 1:32 m.fl., Högsby samhälle, Högsby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Högsby

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Haparanda med Färjan 2 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Avvägning

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING Samrådshandling 23 oktober 2014 HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Planbeskrivning med illustrationer Plankarta med

Läs mer