Europeiska investeringsbanken kommer att lägga särskild vikt vid projekt som stödjer innovation i Europeiska Unionen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska investeringsbanken kommer att lägga särskild vikt vid projekt som stödjer innovation i Europeiska Unionen."

Transkript

1 Europeiska investeringsbanken 2;200C Bulletinen Nr 105 ISSN InnehâlI Innovation inltlatlvet RàdsmedIemmama diskuterade ElBis viktigaste prioriteringar Innovation och informationssamhâllet: EU mot USA I och Japan I riskkapitalverksamhet i unionen - I 7..T ; - 'V",' Att förbättra kvaliteten pâ utbildningen i hela Europa 1 EIB anpassar sina operativa strukturer till nya uppgifter 1 Det nya AVS-EU Partnerskapsavtalet 20 Fokusering pà regional konvergens: "Mer är Inte alltid bättre" EIB-Forum 2000 i Bremen Europeiska investeringsbanken kommer att lägga särskild vikt vid projekt som stödjer innovation i Europeiska Unionen. Denna omorientering av bankens verksamhet görs som en uppföljning av den strategi som faststâlldes av Europeiska ràdet vid dess mote i Lissabon i mars, vilken betonar Europas behov att utveckia en mer konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi. Bankens räd - som bestàr av EU:s finansministrar - godkände vid sitt arsmöte i juni bankens "Innovation 2000-initiativ", vilket stödjer investeringar som frâmjar informationssamhâllet. forskning och utveckling, innovation och konkurrenskraft samt humankapital. Ett utiàningsprogram pà 12 till 15 miljarder euro för de tre kommande àren kommer att inrättas för detta ändamal. Bankens rad beslutade ocksà att fördubbia omfattningen av EIB:s riskkapitaltransaktioner för smä och medelstora företag tili 2 miljarder euro. EIB:s president Philippe Maystadt underströk för râdsmediemmarna att ett framgângsrikt genomförande av programmet kommer att kräva ett nära samarbete med nationella och lokala myndigheter, bankens partner i den finansiella sektorn och EU-kommissionen.

2 Innova tion 2000-initia ti vet' Râdsmediemmarna godkände under detta initiativ riktlinjer som är avsedda att kanalisera EIB:s finansiering till fôljande fem omrâden: Uppbyggnad av humankapital: genom att finansiera datorutrustning till skolor, högskolor och universitet och utiàning till stöd för utbildningscentrum för IT; Forskning och utveckling: genom att samfinansiera den offentliga och privata sektorns forskningsprogram, företagsinvesteringar i FoU, infrastruktur för forskning, vetensk<3pliga center och ätgärder som möjliggör smâ och medelstora Riskkapital och reform av EIF Informations- och kommunikationsteknologinät: företags tillgâng till forskningsprogram; genom att finansiera transeuropeiska bredbands- och multimedianät samt fysisk och digital infrastruktur, En central del av "Innovation 2000-initiativet" är bankens ökade verksamhet inom riskkapitalfinansiering för smâ och medelstora företag. Râdsmediemmarna ökade reserven, som har upprättats för att täcka den risk som är förknippad med sâdana transaktioner, frân 1 till 2 miljarder euro. Denna reserv finansieras frân EIB:s rörelseöverskott och har redan en avsättning pâ en miljard euro frân 1996, 1997 och En ytterligare avsättning pâ 500 miljoner euro frân 1999 ârs rörelseöverskott har nu gjorts och saldot kominer att överföras efter behov frân resultaten för âren 2000 till Râdsmediemmarna godkände ocksâ reformen av Europeiska investeringsfonden i syfte att gora denna institution till ElB-gruppens specialiserade riskkapitalgren. Samtidigt som fondens trepartsstruktur bibehâlls (vars kapital gemensamt ags av ElB, EU-kommissionen och affärsbanker) är mâlsattningen för denna reform att gora EIE till majoritetsägare med uppgift att leda Institutionen. Att samla EIB-gruppens sammanlagda riskkapitalverksamhet (1,2 miljarder euro beviljade) under ElF:s forvaltning kommer att avsevärt förbättra fondens finansiella och operativa kapacitet. Det kommer även att möjliggöra att transaktioner pâ detta mycket specialiserade omrâde kan riktas mer effektivt. Detta nya förhailande mellan EIB och EIF kommer även att uppmuntra tili att bankens och fondens sakkunskap kombineras pâ ett produktiv! satt, genom Introduktionen av ytterligare finansieringsinstrunn-nc för att stödja smâ och medelstora företag. Samtidigt kommer detta att öka katalysatoreffekten av EIB-gruppens insatser i Europas bank- och finansvärld. som ger lokal tillgâng till sâdana nät, särskilt i EU:s mindre gynnade regioner. Pâ detta omrâde kommer banken att inrikta sin utiäning pâ innovativa teknologiprojekt som ASDSU xdsl och UMTS; Spridning av innovation: genom att finansiera "on-line-hälsovardstjänster'" och anvàndningen av informationsteknik för att fora Europas invànare närmare lokala myndigheter och offentliga tjänster, samt genom att utrusta företag, i synnerhet smâ och medelstora företag, med avancerade former av informationsteknik. Utveckling av smâ och medelstora företag och entreprenörskap: genom att stärka riskkapitalstöd för utvecklingen av innovativa smâ och medelstora företag, stödja forskningsbyar och företagskuvöser, samt introducera nya produkter som motsvarar de behov som mycket smâ företag har. Stöd tili dessa nya verksamhetsomrâden för EIB kommer att tillhandahâllas under ett särskilt utiàningsprogram pâ 12 till 15 miljarder euro för de tre kommande âren. Istället för att endast innebära en ökning ί bankens utiâningsvolym, kommer detta att utgöra en kvalitativ omorientering av EIB:s traditionella verksamhet tili sektorer med ett bögt teknologiskt mervärde, som har en positiv effekt pâ ekonomin. För detta ändamal kommer banken att bâde utöka bredden pâ sina finansieringsinstrument och nâ nya partner och kunder, särskilt för att beakta det faktum att bankens finansieringstransaktioner har utvidgats tili att omfatta immateriella investeringar. Sida EIB BULLETINEN

3 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Râdsmediemmarna diskuterade EIB:s viktigaste prioriteringar Vid bankens arsmöte den 5 juni i Luxemburg: ElB-.s president Philippe Maystadt och ordföranden i bankens ràd, Gordon Brov/n, finansminister, Förenade kungariket Radsmedlemmarna diskuterade EIB:s viktigaste prioriteringar / sitt anförande till ElB-.s ràdsmediemmar framhöll Philippe Maystadt Innovation initiativet och finansieringen i kandidatländerna som de viktigaste prioriteringarna: "Slutsatserna frân Europeiska râdets mote i Lissabon inbegriper ett stärkt stöd för bankens Innovation initiativ pâ fôljande fem omrâden: humankapital, smâ och medelstora företag och entreprenörskap, forskning och utveckling, informations- och kommunikationsteknologinät samt spridning av innovation. En väsentlig del av Innovation 2000-inltiativet gäller förslaget att stalla ytterligare en miljard euro frân bankens rörelseöverskott till förfogande för riskkapital till smâ och medelstora företag. Detta förslag kommer lägligt dâ banken redan har tilldelat den ursprungliga miljarden, som ni godkände 1997, antingen direkt eller genom det ETF-mandat som gavs tili EIF. "En mindre Marshallplan " Bankens finansiering i Centraloch Osteuropa kommer att uppga tili totalt mer an 17 miljarder euro under de nârmaste âren för att förbereda dessa lander för mediemskap i EU. Jag vili inte överdriva betydelsen av detta âtagande, men jag noterar att vissa observatörer redan har jämfört detta med en "mindre Marshallplan"' för vara östeuropeiska grannar. Jag skulle ocksâ vilja poängtera att hälften av detta belopp, 8,5 miljarder euro under Perioden kommer att ställas tili förfogande pâ bankens egen risk. Den resterande delen, dvs. 8,7 miljarder euro under Perioden , kommer frân det nya utiâningsmandatet som tilldelades banken av râdet. Jag är naturligtvis füllt medveten om att en god användning av detta mycket stora belopp är en av de största utmaningarna för banken under de kommande âren, och jag kan försäkra er om att övervakningen av detta program kommer att vara en av bankens högsta prioriteringar. Av den anledningen har direktionen precis beslutat om en större omstrukturering av bankens operativa avdelningar. Den nya strukturen kommer att fora samman kandidatländerna och medlemsstaterna, vilket kommer att gora det enklare att överföra procedurer och förfaringssätt samt kunnande och pâskynda anslutningen av kandidatländerna tili Europeiska unionen (se även sidorna 16-19). EIB BULLETINEN Sidû 3

4 EIB under 1999 Avtalade lân - inom EU - utanför EU Upplàning Utestâende lân Egenkapital Nettovinst Balansomslutning Tecknat kapital (per den 31 dec.) (miljoner euro) Bankens verksamhet i kandidatländerna kommer att föija samma berättigandekriterier som i EU, och vâr mälsättning är att öka andelen av den totala utiàningen för miljöprojekt tili 25 %. För att säkerställa en maximal effekt kommer banken att fortsatta sitt nära samarbete med Europeiska kommissionen och dess nya ISPAprogram samt med de multilaterala institutionerna som är verksamma i regionen. Philippe Maystadt om: Utiàningen "Inom EU skulle jag vilja nämna verksamheten till stöd för smâ och medelstora företag, genom globala lân med vara finansiella partners (2,8 miljarder euro) och genom deltagandet i riskkapitalfonder (470 miljoner euro beviljades under 1999). Banken ökade ocksâ sina ansträngningar till förmän för transeuropeiska transport-, energiöverförings- och telekommunikationsnät (dar mer an 10 miljader euro tillhandahölls i finansiering). Merparten av vâr verksamhet utanför Europeiska unionen har genomfôrts i kandidatländerna i Central- och Osteuropa samt Cypern. 1 Central- och Osteuropa är banken det ojämförligt största multilaterala finansinstitutet". Upplâningen "Bankens upplàning i euro utgjorde 41 % av bankens totala upplàning under 1999, varav hälften genomfördes inom bankens EARN - Euro Area Reference Note - program. Banken har som mälsättning att tillhandahälla ett förstklassigt komplement till statliga lântagare och vi anser oss ha gjort betydande framsteg mot detta mal. Bankens emissioner i GBP och USD utgjorde cirka hälften av bankens totala upplàning under forra âret". Balansräkningen "Bruttorörelseöverskottet var miljoner euro forra âret, vilket motsvarar en avkastning pâ eget kapital pâ 5,8 %. Minskningen i bruttoresultatet jämfört med 1998 (1 345 miljoner euro) kan förklaras av en kombination av minskade bruttointäkter frân finansförvaltningen och minskad räntemarginal netto. Administrativa kostnader ökade brutto med 12,4 % jämfört med Det huvudsakiiga skälet tili detta är bidraget pâ 10 miljoner euro till HlPC-iniriativet (se sidan 22) och exceptionella bidrag för jordbävningarna i Turkiet och Grekland samt gâvan till Kosovo (totalt 2,6 miljoner euro)". Finansministrar hos EIB: Didier Reynders, Belgien (som nu tar over ordförandeskapet i bankens räd) och Laurent Fabius, Frankrike. Till följd av beslutet vid Europeiska rädets mote i Helsingfors att erkänna Turkiet som kandidatland, kommer banken sjäivfallet att inkludera Turkiet i länderförteckningen under bankens förmedlemskapsfacilitet. Liksom för samtliga andrà kandidatländer kommer transaktioner under förmedlemskapsfaciliteten att vara beroende av bankens sedvanliga kriterier, i synnerhet vad beträffar utfärdade säkerheter." Sitia 4 EIB BULLETINEN

5 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Innovation och informationssamtiället EU mot USA och Japan: Pà väg att komma ikapp, men fortfarande âterstâr mycket att gora Innovation och informationssamhâllet Europeiska râdets mote i Lissabon i mars beslutade om att vidta âtgârder för att säkerställa att Europa blir en globalt konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi. Var befinner sig dà Europeiska unionen idag betrâffande innovation, forskning och utveckling samt informationssamhâllet jämfört med USA och Japan? Tvà bakgrundsrapporter som har tagits fram av ElB.s Direktorat för projekt belyser nuläget. renterna (USA och Japan). FoUutgifter i Europa motsvarar 1,8 % av BNP. Detta kan jämföras med 2,8 % för USA och 2,9 % för Japan. Det finns lite bevis för att Europa hâller pâ att komma ikapp dessa lander pâ sikt. Det finns dessutom mycket stora skillnader (i storleksordningen 7:1) vad beträffar forhâliandet FoU/BNP i EU-länderna. (Bild I) EU.s privata sektor màste spenderà mer pà FoU Teknologisk innovation är motorn för tillväxt, och de fiesta innovationer är resultatet av övervägda ekonomiska beslut om resurser som skall avsättas för att kunskap. utveckia i synnerhet för forskning och utveckling (FoU) - jämfört med de viktigaste internationella konkur- I. FoU/BNPnyckeltal (i %) i EU-länderna Pâ grund av en kombination av krafter som är förbundna med innovationsverksamhet (dvs. för att Europa avsätter relativt lite resurser till kunskapsframställning - Kalla: OECD SE Fl DE FR DK UK EU BE AU IR IT NL ES PT GR HIB BULLETINEN Sida 5

6 II. Antal forskare I i industrin i % av totalt antal anställda UE USA JAPAN Kalla: OECD denna skall vara framgângsrik behövs bâde lämplig forskningsinfrastruktur och andrà incitament som är attraktiva för de som utför forskning), finns det en risk att teknologiska skillnader ökar mellan regioner i Europa. Politiska ätgärder som uppväger detta är nödvändiga för att öka mindre utvecklade regioners kapacitet att införa ny teknologi. Medan de resurser som avsatts tili grundforskning och den som utförs av offentliga institutioner i EU följer USA, finns det stora skillnader när det gäller FoU som utförs av företagssektorn. Europas privata företag bedriver mycket mindre FoU an den amerikanska och japanska industrin. Dessutom tillägnas mindre mänskliga resurser tili FoU i Europa: 5 anställda per 1000 är forskare i Europa, medan siffrorna är 7 respektive 9 för USA och Japan. För övergangen tili en kunskapsbaserad ekonomi är Europa alltsâ mindre väl utrustat med humankapital an USA och Japan. (Bild II) Det handlar inte sä mycket att öka finansieringen av forskning som utförs av offentliga institutioner, utan snarare om att forma den privata sektorn att spenderà mer pâ FoU. Det finns likväl ett betydande utrymme att öka effektiviteten för FoU som utförs av den offentliga sektorn i EU, i synnerhet genom att förbättra samordningen av offentliga FoU-utgifter i medlemsländerna. Detta skulle kunna hjälpa tili att undvika onödiga dupliceringar och förbättra synergieffekterna. Av den FoU som privatfinansieras i Europa tillhandahâlls 80 % av stora företag och 20 % av smâ och medelstora företag. De smâ och medelstora företagens andel är jämförelsevis lägre i USA (15 %) och Japan (6 %). Följaktligen är innovation i EU proportioneilt mer beroende av smâ och medelstora företag an pâ andrà hall. De smâ och medelstoia företagens innovationsprestationer blir därför viktiga. Smâ och medelstora företag har mindre lätt att f<i tillgâng till offentliga medel an större företag, dâ endast 9 % av smä och medelstora företags FoU-utlägg finansieras av staten, jämfört med 13 % av de stora företagens FoU-utlägg. Att underlätta smâ och medelstora företags tillgâng till finansiering för innovationsverksamhet skulle därför hjälpa tili att väsentligt öka den europeiska industrins innovationsresultat. Det finns bevis för att européerna inte tillräckligt skyddar resultaten av sin innovationsverksamhet genom patent. Europeiska företag III. Den teknologiska bytesbalar sen (i mrd) η ^ UE Kalla: OECD 1 USA JAPAN har en relativt lag benägenhet att patentera jämfört med företag i USA och Japan. Detta resulterar i en försämrad teknologisk bytesbalans (som inkluderar inkomster frân licenser, patent, kunskap, etc.). Balansen är positiv för USA och Japan. För att vända denna negativa trend bör europeiska uppfinnare (universitet, företag, privata forskningsinstitut) uppmuntras att i högre grad patentera sina upptäckter och immateriella rättigheter. (Bild III) Riskkapitalindustrin är en alltmer viktig källa tili finansiering av innovation och hjälper nya idéer att bli affärsframgangar. Denna industri har tagit längre tid att komma igäng i Europa an i USA och följaktligen är den europeiska marknaden mindre utvecklad. Riskkapital i Europa är fortfarande i hög grad inriktat pâ det senare stadiet i den sä kallade riskkapitalcykeln. Finansiering pâ ett tidigt Stadium och av nystartade företag star för endast en mycket liten del av riskkapitalfinansieringen i Europa. Det är i denna fas som merparten av innovativa affärsidéer skapas och därför behöver stödjas. Harald Gruber, Direktoratet för projekt , E-post Sida 6 I EIB BULLETINEN

7 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Innovation och informationssamhâllet Behov av offentliga âtgârder inom EU.s informationssamhëlie Informationssamhâllet (IS) utvecklas i snabb takt inom EU (1), vilket till exempel illustreras av den explosionsartade ökningen i antalet internetanvändare sedan EU ser ut att komma ikapp USA pâ detta omrâde, även om IS fortfarande är mycket mindre utveckiat i EU an i USA: totala utgifter för informations- och kommunikationstekniker (ICT) utgör nu cirka 6% av BNP för EU som helhet, medan denna andel är 7,5% i USA och 7,4% i Japan. Utbredningen av ICT pâ marknaden sker inte i samma takt i de olika lânderna och regionerna, i synnerhet i början av marknadspenetreringen fanns det stora skillnader mellan EU-länder avseende antalet persondatorer per 100 invànare, som varierar mellan 10 till mer an 50 och samma gällde för Internets spridning: antalet internetleverantörer varierade frân färre an 5 till mer an 90. Spridningen av ICT skiljer sig ocksâ mellan socialgrupper - vilket i huvudsak beror pâ deras inkomstnivâer - och mellan ekonomiska sektorer i de olika lânderna. Det finns en risk att lâginkomstgrupper och de mindre utvecklade regionerna i EU inte kommer att lyckas att anta de nya teknologierna, med allvarliga följder för deras framtida ekonomiska utveckling - eller om de lyckas med att införa dessa, att de endast kommer att bli passiva aktörer i processen, medan merparten av fördelarna kommer att skördas av enskilda individer, företag och institutioner i centrala regioner dar hindren för deltagande i IS kan vara lägre. Det uppskattas att "industrier som arbetar med informationssamhâllet"' i EU redan bidrar tili cirka 15 % av BNP-tillväxten och skapar 25 % av nya jobb i den europeiska ekonomin (2). Efter USA:s erfarenhet star det klart för EU att ekonomin erfar en snabbare innovationstakt. Detta bör öka produktiviteten och Produktionen pâ lang sikt, tillsammans med en vag av omstruktureringar och framväxandet av nya företag som är utan motstycke. Innovation är sjäivfallet inte begränsat tili informationsteknologi utan teknologiska framsteg kan ocksâ hittas i mânga sektorer, andrà men informat ionsteknologi är en betyde Isef u 11 faktor i denna process av ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt. Effekten av ny teknologi pâ den ekonomiska utvecklingen beror däremot tili stor del pâ hur flexibel ekonomin är att anpassa sig tili förändringar och vissa EU-ekonomier uppvisar fortfarande en betydande stelhet. Internet har förstärkt den historiska trenden mot en snabb ökning av datatrafik over telekommunikationsnätet. Utvecklingen av Internet i världen drivs pä av tvâ huvudfaktorer: en dramatisk ökning av antalet användare och en ökning i dataintensiva internetapplikationer. Detta innebär i allt högre grad att anslutning tili höghastighetstjänster tili rimliga priser (i synnerhet fasta priser) är en förutsättning för utvecklingen av informationssamhâllet. Dramatiska förändringar inom telekommunikation Data kommer mycket snart att utgöra den övervägande delen av trafiken i telekommunikationsnät och kommer att marginalisera rösttrafiken. Vissa analytiker tror att tili är 2005 kommer sä mycket som 90 % av den totala trafiken vara kopplad tili data, medan rösttrafik kommer att utgöra endast 10 %. Detta innebär en dramatisk förändring pä alla satt för telekommunikationsindustrin, frân struktureringen av industrin, prispolitik och nätkonfiguration tili investeringsstrategier. Expansionen av Intemet och övrig datatrafik ökar efterfrâgan av höghastighetsöverföring eller större bandbredd. Den begränsade kapaciteten i majoriteten av lokala accessnät i telekommunikationsnät utgör en stor flaskhals för expansionen av datatjänster. För att kunna hävda sig i denna situation är tvâ större initiativ pâ gang i syfte att dels uppgradera de existerande konventionella telefonlinjerna och kabelnäten och dels att uppgradera tradlösa nät, i synnerhet mobiltelefoninät. Dessa trender, kombinerat med inträdet av nya aktörer pâ mark- (1) Begreppet "Informationssamhâllet" definieras här som "det samhälle som för nârvarande växer fram dar billig information och datalagring samt överföringstekniker används generellt" (EG DG V, 1997). (2) Europeiska kommissionen, 1999 ars kommunikationsöversyn. EIB BULLETINEN Sida 7

8 Det finns en risk att lâginkomstgrupper och de mindre utvecklade regionerna i EU inte kommer att lyckas att införa den nya teknologin naden, är drivkraften bakom en ökning i investeringar i telekommunikationssektorn. Den nya investeringscykeln kommer att drivas pâ av det kapital som behövs för att underhâlla, uppgradera och utvidga näten samt att mota behoven av högre hastighet. Kapitalinvesteringar för att tillmötesgä den framtida expansionen av data- och höghastighetstjänster kommer att représentera merparten av den samiade framtida investeringen. Utvecklingen av informationssamhâllet driver ocksâ pâ den snabba expansionen av nya ICTföretag, särskilt de som är kopplade till Internet. Övergangen till IS viktig prioritering en Den ökade användningen av ICT innebär ofta förändrade arbetssätt, Organisation av företag och livsstil. Även om människors uppfattning om fördelarna med denna teknologi förändras mycket snabbt, sä finns det fortfarande en stor andel av konsumenter och smaföretag som inte kan se fördelarna med att använda ICT. Omfattande offentliga ätgärder behövs för att ta itu med de hinder som finns för utvecklingen av ICT, i synnerhet för laginkomsttagare och mindre utvecklade regioner i EU. I överenskommelse med detta är majoriteten av de tio prioriterade atgärderna för e-europe-initiativet kopplade tili liknande ätgärder, som exempelvis fôljande: Utbiidning och kompetensutveckling mäste ses over för att passa ICT-revolutionen, sä att människor är medvetna om den nya teknologins möjligheter och kan använda dem. Läroinstitut mäste inöta de ICT-behov som företag och industri har. Ätgärder mäste vidtas för att öka införandet av informations- och kommunikationsteknologi i smä och medelstora företag. Den offentliga sektorn i allmänhet mäste stödjas för att gora det möjligt för den att införa ICT snabbt och att anpassa sig tili de förändrade arbetssätten. Marknadsliberalisering är den viktigaste politiska ätgärden för att utveckia telekommunikationssektorn och närstaende affärssektorer i Europa och pâ sâ satt underlätta utbredningen av informationssamhâllet. Övergangen tili konkurrens är däremot langt ifrân fullständig. De etablerade operatörerna kommer att fortsatta ha en dominerande stâllning pä telekommunikationsmarknaden under mânga âr framöver. Därför mäste bestämmelser säkerställa att dominerande aktörer inte missbrukar sin marknadsställning och främja konkurrens Regleringen kommer att minskas i takt med att marknaderna blir mer konkurrensutsatta. Liberaliseringen av EU:s telekommunikationsmarknad sedan den 1 januari 1998 har dramatiskt förändrat den traditionella telekommunikationssektorn tili en dynamisk industri, som kan anpassa sig snabbt tili nya utmaningar pä nationeil och global nivà. Den snabba utvecklingen av konkurrens framgâr av sjunkande priser, en ökning i nya innovativa tjänster och ett större urval. Priserna pä den internationella och inhemska längdistansmarknaden har sjunkit kraftigt: cirka 70 % sedan liberaliseringen i vissa EU-länder. Konkurrensen pä lokala marknader har däremot fortsatt att vara mycket begränsad i EU. Det är skälet tili att konkurrensen i telekommunikationssektorn behöver stärkas, i synnerhet pä lokal nivâ. Av den anledningen föreslär Europeiska kommissionen att använda sina befogenheter för att främja okombinerade tjänster avseende tillgângen till lokala accessnät i hela EU. Nya aktörer och innovativa / bredbandsleverantörer kommer att först inrikta sig pä de optimala marknadssegmenten. Dessa segment finns tili största delen i de mest utvecklade regionerna och i grupperna av stora telekommunikationskunder. Introduktionen i de mindre attraktiva Segmenten av marknaden kommer att föija senare. Detta försätter smaföretag, laginkomsttagare och mindre utvecklade regioner i en generellt sett sämre situation. Därför mäste man ta itu med frâgan om att tillhandahälla lika anslutning tili bredbandstjänster (tili exempel genom det svenska initiativet nyligen). Offentliga ätgärder kopplade tili nya ICT-affärsomräden mäste ses i ett strategiskt sammanhang för att stödja utvecklingen av innovation i stort. De tidigare punkterna âskâdliggôr den betydande ekonomiska och sociala inverkan av informationssamhâllet. Det utgör en möjlighet att förbättra levnadsstandarder, men skulle kunna hota framstegen om EU inte lyckas att anta de nya teknikerna i tid. Juan Alario, Direktoratet för projekt , E-post: Sida 8 EIB BULLETINEN

9 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EIB:s riskkapitalverksamhet i unionen ElB har pà tre àr blivit en viktig offentlig aktör pà den europeiska r isk kapitalmarknaden Det anses allmänt att morgondagens arbetstillfâllen huvudsakligen kommer att skapas av nystartade smâ och medelstora fôretag inom nya industri- och tjänstesektorer med inriktning pâ teknologi. Det är utifrân dessa fakta som ΕΙΒ inrättat sitt initiativ för utveckling av smâ och medelstora företag med hög tillväxtpotential, vars utveckling i hög grad är beroende av tillskott av egenkapital. Sedan denna idé formaliserades av Europeiska rädet i Amsterdam, i resolutionen om tillväxt och sysselsättning av den 15 juni 1997, har EIB säväl direkt som genom mandat till sin närstaende organisation Europeiska investeringsfonden anslagit over en miljard euro till ett brett utbud av riskkapitalfonder, Därmed har EIB blivit en viktig offentlig aktör pä denna marknad i Europa. Med hänvisning tili detta positiva résultat uppmanade det särskilda Europeiska rädet i Lissabon vid mötet i mars 2000, banken att 50 miljoner euro till paneuropeisk bioteknologifond t'ib har ingätt ett avtal pä 50 miljoner curo (33 miljoner pund) med Merlin European Biosciences Fund för att tillhandahälla egenkapital tili icdandc europeiska bioteknologiföretag. Merlinfonden kommer att förvaltas och râdgivas av Merlin Biosciences i Cambridge, som är en ledande europeisk riskkapitalgrupp som specialiserar sig pâ investeringar i bioteknologiföretag. EIB ville delta i fonden dâ biotcknologisektorn är av strategisk betydelse för att hjälpa tili att understödja den europeiska konkurrenskraften. Den nya bioteknologindustrin växer snabbt i Europa och har en stor potential när det gäller att skapa tillväxt och sysselsättning. t^ib och Westdeutsche Landesbank (WestLB) är huvudinvesterare i fonden, som har ett finansieringsmâl pâ 250 miljoner euro (160 miljoner pund). Fonden kommer att inriktas pâ att förvärva minoritetsandelar eller aktierelaterade andelar i cirka onoterade töretag som har bekräftat goda historiska résultat i läkemedels-, hälsovards-, livsmedels-, dryckes- och den kemiska proccssindusrrin. EIB BULLETINEN Sida 9

10 utvidga sin riskkapitalverksamhet och betonade den positiva roll som detta instrument spelat i förberedandet av "en konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi." En marknad i snabb omvandling Den europeiska riskkapitalindustrin har under perioden utvecklats mycket snabbt och de upplânade medlen har nàtt rekordnlvâer (nära 21 miljarder euro under 1998). Uppgângen beror bl a pâ utvecklingen av de "nya marknader" som uppstâtt i Europa under de senaste âren, vilka erbjuder investerarna fôrdelaktiga villkor och även möjligheter att âterinvestera vinsten. Andelen teknologiinvesteringar i Europa, som ökar konstant, är dock fortfarande lag jämfört med Förenta staterna. De utgör ungefär en tredjedel av de totala investeringarna, jämfört med tvä tredjedelar pä andrà sidan Denna industri är emellertid fortfarande inriktad pâ stora transaktioner, synnerhet via "management-buy-out"(mbo). Atlanten. Dessutom har de stora europeiska riskkapitalmarknaderna ocksâ mycket olika utvecklingsnivâer. Tyskiand, Italien och Frankrike utgör tillsammans volymmässigt en marknad som är hälften sä stor som Förenade kungariket. Men Förenade kungariket koncentrerar sig framför allt pâ stora transaktioner som huvudsakligen gäller MBO-verksamhet, med mycket begränsade belopp avsedda för teknologiinvesteringar (mindre an 5 % av det totala beloppet). Investeringar i "start-ups" inom teknologi däremot drar tili sig avsevärda medel i Tyskiand, Skandinavien och Finland. De marknader som är relativt lite utvecklade, som Grekland, Portugal eller Spanien, visar positiva tecken pâ uppgâng och nya talanger inom fondförvaltning har dykt upp. Bland de positiva tecknen kan ocksâ nämnas det alltjämt ökande antalet alleuropelsk.i fonder, vilka oftast är inriktade pâ investeringar i smâ och medelstora teknologiföretag. De syftar tili att förvärva en kritisk massa som kan jämföras med de stora amerikanska fonderna. Dessa fonder blir allt mer aktiva i Europa, vilket ger ett positivt bidrag när det gäller saminvesteringar eller överföring av know-how. Den största flaskhalsen för den europeiska marknaden bestar i bristen pâ branschfolk med erfarenhet. Eftersom bristen pâ anställda är sä stor i förhailande tili investeringsmöjligheterna - vilket i sin tur beror pâ att yrket är sä nytt - är det motiverai att stödja inrättandet av team med hög kapacitet eller överföring av know-how mellan utiändska förvaltare och de europeiska team som nyligen inrättats. EIB:s strategi EIB strävar efter att pâ basta satt införlivas i denna marknad som utvecklas kontinuerligt, genom att sä langt det är möjligt satsa pä segment dar dess verksamhet har ett mervärde. Banken vili att dess finansiering skall fâ en "katalysator-effekt" och satsar därför pâ fonder som utan bankens stöd inte skulle ha kunnat starta sä snabbt, i samma omfattning eller lika framgângsrikt. EIB-finansierat bredbandsnät kopplar samman de nordiska lânderna Den svenska data- och telekommunikationsoperatören Utförs inrättat ett nordiskt internetprotokollbaserat bredbandsnät. Bredbandsnätet kommer att lillhandahälla höghastighetstjänster tili företag och privatkunder. Ar 2001 kommer Utförs att slutföra det km lânga bredbandsnätet för data och telefoni, som knyter samman 75 av de största städerna i Sverige samt bl a Oslo, Köpenhamn och Helsingfors. EIB stödjer finansieringen av detta bredbandsnät genom sina investeringar i tvâ nordiska riskkapitalfonder, som har investerat i företaget. Dessa fonder förvaltas av svenska Litorina Capital Management och CapMan Capital Management i Helsingfors. EIB-invesreringarna i fonderna uppgâr till totalt 11 miljoner euro respektive 64 miljoner euro. Utförs deltar ocksâ i uppförandet av ett I 100 km längt bredbandsnät utmed kusten i norra Sverige. Företaget planerar dessutom att koppla samman det svenska fibernätet med andrà europeiska nät och de amerikanska. Sida 10 I EIB BULLETINEN

11 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EIB:s riskkapitalverksamhet i unionen Bankens roll gör dessutom att den mâste föregripa marknadsutvecklingen. Den försöker agera dar bristen pâ egenkapital hindrar att en effektiv och enhetlig europeisk riskkapitalmarknad inrättas. Bristerna kan galla investeringarnas storlek och lokalisering eller vilken sektor man satsar pâ. EIB:s investeringar syftar till att lindra dessa brister. Kreativa och attraktiva strukturer, som kan uppmuntra till privata investeringar, behöver därför utnyttjas. I gründen mâste banken ocksä visa prov pâ stor flexibilitet, eftersom marknaden hela tiden utvecklas. Den elektroniska handeln, som för bara tre àr sedan inte erhöll tillräckligt med finansiering, har nyligen fâtt ett massivt tillskott av investerare. EIB som aktivt investerade i denna sektor för tvâ eller tre âr sedan ändrade dà snabbt sin strategi för att ta hänsyn tili denna utveckling. En sektor som är av strategisk betydelse för Europa, nämligen biotekniken, far däremot fortfarande inte tillräckligt med stöd frân investerarna, som anser att det är ett alltför riskfyllt omrâde. EIB har därför ökat sin satsning pâ detta omrâde. Banken mâste alltsâ reagera mycket snabbt och mâste ha kapacitet att omedelbart anpassa sig, för att dess investeringsstrategi skall kunna fungerà som drivkraft och överensstämma med dess roll som unionens finansinstitut. Over en miljard euro i finansieringsinsaster i slutet av 1999 Fördelningen av utiàningen mellan banken och dess närstaende organisation EIF, sedan "Utlâningsfônstret för smà och medelstora fôretag" inrâttades i mitten av 1997, âterges i tabellen pâ sid. 12. Det gäller dels transaktioner som banken genomfört direkt med fonder eller finansiella mellanhänder, dels indirekt genom mandat till Europeiska investeringsfonden (EIF) som genomfôrts via tvâ lân om vardera 125 miljoner euro, avsedda fôr den Europeiska finansieringsordningen fôr teknologi. Frân slutet av 1997 fram till dags dato har banken genomfört 30 làn i egenkapital eller kvasi-egenkapital, till ett totalbelopp om 600 miljoner euro. Till detta kommer de 250 miljoner som tillförts Europeiska finansieringsordningen för teknologi, vilken förvaltas av EIF. Ytterligare 257 miljoner euro, som gäller 12 andrà lân, har godkänts och skall tecknas. Bankens totala âtaganden i egenkapital eller kvasi-egenkapital i unionen uppgâr därmed till over 1,1 miljarder euro - i alla medlemsstater - och detta mindre an tre àr efter att EIB:s verksamhet Inletts pâ detta omrâde. Den avgjort största delen av verksamheten gäller Introduktion eller medfinansiering av riskkapitalföretag som huvudsakligen är inriktade pà investeringar i egenkapital fôr smâ och medelstora teknologiföretag. EIB har satsat pâ utvecklingen av regionala fonder, framför allt i Förenade kungariket (HSBC Enterprise Funds bidrar med finansiering till 10 regionala fonder) och i Tyskiand (även i de nya delstaterna). Inrättandet av ny riskkapitalverksamhet i lander dar denna marknad är mindre utvecklad an i övriga unionen har varit en annan mälsättning. Det var fallet i Grekland, Spanien och Portugal, liksom i Irland. Banken lämnade omfattande stôd (totalt 152 miljoner) till utvecklingen av den Sat^adp medel italienska marknaden genom att 1999 satsa pâ 5 fonder som nyligen inrättats av banker eller riskkapitalföretag. I Frankrike har banken deltagit i de offentliga myndigheternas satsningar till fôrmàn för innovativa smà och medelstora fôretag. I Finland har banken ocksâ bidragit pâ ett betydande sâtt genom att stödja tvâ fonder som är mycket aktiva när det gäller finansiering av smà och medelstora fôretag inom omrâdet informations- och telekommunikationsteknik. Slutligen har ElB àven bidragit till att inrätta fiera alleuropeiska fonder och finansierat inrättandet av nya team av fondfôrvaltare. Banken har även bidragit med finansiellt kunnande vid inrättandet av regionala fonder. EIF har till dags dato tecknat 20 lân inom ramen fôr den Europeiska finansieringsordningen fôr teknologi, till ett totalbelopp om 98 miljoner euro. Till detta kommer ytterligare 35 miljoner som godkänts och nu hâller pâ att tecknas. Enligt de av banken utarbetade riktiinjerna fôr mandatet har EIF inriktat den Europeiska finansieringsordningen fôr teknologi pâ riskkapitalsegmentet med nystartade hôgteknologifôretag. Delvis tack vare denna positiva inledning har EIF, som förvaltar en blandning bestâende av egenkapital och medel fràn Europeiska finansieringsordningen fôr teknologi samt "ETF-Start up" (ett instrument som förvaltas av EIF och finansieras med Europeiska unionens budgetmedel) skaffat sig en stâllning :nutna till dessa satsningar med partnerfonderna. När det gäller "Utlâningsfônstret fër smâ och medelstora företag" utnyttjas bankens rörelseöverskott frân dess traditionella lângfristiga utianing för att täcka risken. Bankens râd godkände 1997 att ett belopp om en miljard euro skulle utnyttjas för att täcka investeringar fram till âr Râdet har nyligen godkänt att ytterligare en miljard skall tas ur rörelseöverskottet frân budgetâren , varav 500 miljoner euro för budgetâret EIB BULLETINEN Sida

12 UTLÂNINGSFÔNSTRET FÖR SMÂ OCH MEDELSTORA FÖRETAG - udâning med riskdelning som förvaltas av EIB {j)er ) Bolagets namn Tecknat lielopp Land dar fbrvaltaren (miljoner euro) är belägen IMI Risk Sharing ICO-/\xis Risk Sharing Loan Sofaris Technological Development SNCI SME Development LTH-SME Venture Capital Fund ABN iamro Causeway Mezzanine P. BPI Venture Capital Allied Capital Germany Fund Litorina Development Capital Cajas/ING Barings Risk Sharing HSBC Enterprise Funds CDC Fonds Capital-Risque ACT 99 Venture Capital Fund ICC 98 Venture Capital Fund The Baring Growth Funds ES Venture Capital CapMan Finnmezzanine Fund DVCG Venture Capital Fund Innov.-fonds Schlesw-Holst./Hamb. Invest Equity Beteiligungs-AG Area Venture Capital Fund Euromobiliare Venture Capital Fund Retevisiòn Venture Capital Retevisiòn Venture Capital Funds Mediobanca Venture Capital Fund Dresdner KB Venture Capital Fund Eqvitec Technology Mezzanine Fund The Merlin European Biosciences Fund CapMan Finnventure V Fund The ICC Private Equity Fund Π , , TOTALT (utöver Europeiska fînansieringsord - ningen for teknologi som förvaltas av EIF ; 250 M) 601,3 Europeiska finansieringsordningen for teknologi (förvaltas av EIF) (per ) Fond Belopp som Europeis ka finansieringsologi bidrar med ordningen for tekn (miljoner euro) Advent Private Equity Fund 2 Amadeus 1 Auriga Ventures 1 Banexi Ventures 2 Baring European Private Equity Fund L.P. Elderstreet Capital Partners Enabling Technology Limited Partnership Eqvitec Technology Fund I L.P. Galileo 2 Horizonte Technologiefonds Österreich B.V. IT Partners N.V. Kennet 1 Limited Partnership Kiwi Venture Partners 1 NeSBIC CTE Fund B.V. SFK99 Technology Fund Ky Sofinnova Capital 3 SPEF Pre IPO European Investment Fund TEC Plus III Technostart Trinity Venture Fund la Vision Capital L.P. TOTALT 9,2 5,0 4,7 4,6 9,5 4,5 4,9 3,0 4,6 2,2 4,5 5,0 7,0 2,3 5,5 4,6 2, ,6 1,9 5,2 98,1 I E F L D UK Ρ D S E UK F IRL IRL UK Ρ FIN D D A 1 1 E E I I FIN UK FIN IRL Land dar ftirvaltaren är belägen UK UK F F UK UK D FIN F A Β UK 1 NL FIN F F E D IRL UK som viktig europeisk institutionell investerare inom denna sektor. Fonden spelar i det sammanhanget en viktig roll som katalysator när det gäller att lana upp startkapital, och dess insats pâskyndar och utvidgar starten for berörda riskkapitalföretag som är verksamma inom lovande branscher säsom informationsteknologi, telekommunikation och bioteknik. Framtidsutsikter För att bemôta de mal som faststâlldes i Lissabon och för att kunna bli fullständigt delaktig i marknadens utveckling kommer EIB och EIF att fortsatta att koncentrera sin verksamhet pà fonder som är speciellt inriktade pä inrättandet av nya företag ("start-up" och "eariy-stage"), företrädesvis med stärkt teknologiskt innehäll. Man kommer vidare att fortsatta att prioritera alleuropeiska fonder och stödja regionala fonder. I anslutning tili "Innovation initiativet" kommer för övrigt betoningen i framtiden att ligga pâ att utveckia Interaktionen mellan forskning, spridning av innovationer och inrättande av företag. I det hänseendet förtjänar fôrbindelserna mellan universitet och nya företag att undersökas och strukturer av typen "företagskuvöser" eller "kompetenscentrum" kommer särskilt att studeras. Denna utveckling borde leda till att banken och EIF stödjer nya team av fondfôrvaltare. Organisationsmässigt kommer de närmare operativa fôrbindelserna mellan EIB och EIF (genom inrättande av en gemensam struktur som är speciellt inriktad pà egenkapital och kvasiegenkapital) att förbättra synergin mellan samtliga finansieringsmöjligheter när det gäller riskkapital inom Europeiska Unionen, och dar mâlsattningen är tillväxt och skapande av sysselsättning. Marc Schublin Informationsoch kommunikationsavdelningen , E-post: Sida 12 I EIB BULLETINEN

13 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Att förbättra kvaliteten pà utbildningen i hela Europa Att förbättra kvaliteten pâ utbildningen i hela Europa ^^ί» - > ^ Ί.^Α Dei finns en allvarlig eftersläpning i Europeiska unionen vad beträffar underhàllet och renoveringen av skolbyggnader och ett angeläget behov av nya utbildningslokaler. Ytterligare investeringar för att höja standarden i skolor och universitet vad gäller datorhjäipmedel och tillgângen till internet behövs för att utveckia kunskapssamhàllet. Samtidigt har mànga europeiska lander minskat sina offentliga utgifter och sitt utrymme för att stalla nya medel till förfogande för sina utbildningssystem. ElB.s insatser i utbildningssektorn utgör nu en kärnverksamhet och är pà väg att utvidgas till kandidatländerna EIB:s verksamhet i utbildningssektorn Utvidgades avsevärt under ett mandat som stats- och regeringscheferna gav banken vid Europeiska râdets mote i Amsterdam i juni Efter rekommendationerna fràn Europeiska râdets mote i Köln i juli 1999 blev bankens utbildningsmandat permanent och utvidgades till att àven omfatta kandidatländerna. Europeiska râdets mote i Lissabon i mars 2000 underströk ytterligare denna uppgift och lyfte fram utbiidning samt informationsoch kommunikationsteknologier som verktyg fôr att skapa ett samhälle baserat pà innovation och kunskap. Som ett résultat därav är EIB nu beredd att finansiera ett brett spektrum av utbildningsinfrastruktur och investeringar, frân modernisering och byggande av skolor och universitet (allmânna och yrkesinriktade) till mer allmânna utbildningsinvesteringar som omfattar informations- och kommunikationsteknologi, utbildningsprogram och stôd fôr forskning och utveckling. Utbildningsresurser och Studenternas prestationer Fördelarna med utbiidning är välkända. Högre uppnàdda utbildningsnivâer är förknippade med en bättre integration pâ arbetsmarknaden och högre inkomster under arbetslivet. Dessutom pàverkar utvecklingen av kunskaper, färdigheter och fôrmâgor inte enbart prestationer pâ arbetet, utan ocksâ socialt beteende, som exempelvis bättre hälsa, lägre brottslighet, ökad miljömedvetenhet, bättre föräldraskap och ett större politiskt deltagande och samhällsdeltagande. Att ha tillgâng tili ett livslângt lärande och att aktivt delta pà arbetsmarknaden är sàledes viktiga förutsättningar för social sammanhàllning och ekonomisk utveckling. Men vilka är dà de faktorer som avgör hur effektivt ett utbildningssystem är, och vilket bidrag ger investeringar i utbildningsresurser tili att dessa fördelar uppnâs? Sambandet mellan utbildningsnlvâ och inkomst är väletablerat. De huvudsakiiga faktorer som pàverkar elevernas prestationer i skolan är dock mindre väl fôrstàdda, men ytterst viktiga. Det finns bevis för att Studenternas prestationer pàverkas av kvaliteten pâ skolmiljön. Att investera i skolans resurser (t.ex. skolbudget, kvoten EIB BULLETINEN I Sida I3

14 Cirka 90 % av utbildningsprojekten som finansierats av ElB är belägna i stödomräden lärare-elever), kvaliteten pà skolbyggnader För stora skolklasser pàverkar och skolans utformning lärarnas fôrmàga att ge en (t.ex. klasstorlek, byggnadernas undervisning av hôg kvalitet och pà skick) har en inverkan pâ motsvarande sàtt Ieder elevernas och studenternas prestationer. till en förbättrad under minskningar i klasstorlekar Det finns bevis visning i klassrummet. Forskning har gjorts om för att Byggnader kan därför den effekt som byggnader Studenternas genom deras skick och kan ha pâ utbiidning - genom undervisningsmiljôn prestationer prestationer. Man har pâverka bâde lärarnas och pàverkas av kommit fram till att inverkan elevernas beteende, och kan komma frân tvâ skolmiijöns följaktligen de utbildnings- huvudsakiiga hall. Ett av dessa är genom ytterligare kvalitet nivâer som uppnâs. och förbättrad skolutrustning, som Skolans storlek kan liksom omfattar exempelvis laboratorier och moderna undervisningshjäipmedel som informations- och kommunikationsteknologi. Den andrà vagen klasstorleken ocksä spela en roll. I Förenade kungariket har studier om sambandet mellan skolans storlek och examensbetyg pâ är genom läromiljön för att mellan- och högstadiet visat att säkerställa den basta miljôn fôr att öka elevernas och Studenternas ambitioner. examensbetyg ökar med storleken pà skolan om an i en avtagande takt. Det är därför viktigt att omorganisera skolor. Förbättrade byggnader har en positiv inverkan pä elevernas For att kunna höja utbildningsresultatei prestationer (matt i provresultat) och studentuppförande (matt i finns det därför behov av bade arbetsinsats - dvs. lärarnas närvaro och utslagning). Betrâffande och ledningens fôrmàga, en skolans utformning sä är deltagande i smä skolklasser i de tidiga ärskurserna förknippat med lämplig läroplan etc. - samt en god kapitalförsörjning. Om man tar hänsyn till den snabba tekniska nägot bättre provresultat, i utvecklingen och den ökande synnerhet för elever frân minoritetsbakgrund pâverkan som kunskapssamhàllet eller fattiga socio- har finns det en roll fôr ElB att ekonomiska miljöer. Studier i hjälpa till att bemôta dessa Frankrike har visat pâ de negativa växande utbildningsbehov. effekter som en olämplig utformning av skolbyggnader kan ha pâ projektutvärdering elevernas prestationer. Banken utvärderar utbildningsinvesteringar ur ett utbildningssystems- och landstäckande perspektiv. Projekten mäste uppvisa ett ekonomiskt värde om de skall komma 1 fraga för finansiering. En viktig del av en investeringsanalys är att överväga projektets effekt pä hur utbildningssystemet fungerar och dess läniplighet i förhailande tili de fastställda prioriteringarna eller malen pâ nationeil eller regional nivâ. Eftersom utbiidning är en immateriell tillgâng finns det stora utmaningar vid av utbildningsprojekt (1). utvärderingen Det àr därför av avgörande betydelse att ha en lämplig "vägkarta" för att besluta om ett projekt àr ekonomiskt och socialt godtagbart eller inte (2). Tillgângen till den privata sektorn har pà senare tid i vissa lander ansetts vara ett sâtt att minska de restriktioner betrâffande offentliga medel, som gäller fôr finansiering av nya utbildningsanlàggningar. Ingripandet av privata partner gôr det möjligt att delà pà riskerna mellan aktôrerna och utveckia innovativa lösningar för byggande och renovering av skolbyggnader. EIB:s utbildningsinsatser De totala direktinvesteringarna i utbildningsprojekt som hittills har finansierats av ElB uppgâr till cirka 2,3 miljarder euro. Projekt i utbildningssektorn är relativt smâ jämfört med andrà infrastrukturprojekt. Αν de projekt som har finansierats sedan 1997 är cirka 90 % belägna i stödomräden. Ett résultat av bankens ingripande är att en kombination av regional- och stadsutveckling samt kompetensutveckling äger rum. Betrâffande fördelningen mellan de olika utbildningsnivâerna sâ avsâg cirka tvâ tredjedelar av de finansierade projekten hôgre (1) De viktigaste ekonomiska utvärderingsmetoderna är analyser om kostnaderlfôrdelar eller kostnadseffektivitetsanalyser. Vid utvärderingen identifierar banken fördelarna och kostnaderna som är förknippade med projektet och étskiljer de som kan asättas ett penningbelopp. Det är inte alltid som uppgifterna tillâter att den ekonomiska avkastningen (ERR) kan beräknas. (2) Utvärderingen av ett utbildningsprojekt mäste ocksä överväga de olika finansieringsalternativen som star till buds. Finansieringsalternativen kan omfatta: offentlig budget, lan, finansiell leasing, leasing for verksamheten, kontraktera ut eller privata finansieringsalternativ. Sida 14 I EIB BULLETINEN

15 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Att förbättra kvaliteten pà utbildningen i hela Europa utbiidning, exempelvis universitet i smâ och medelstora fôretag, Spanien, Italien och Grekland. Dessa omfattar bâde universitet och hôgre yrkesutbildningsinstitut. Banken har nyligen börjat att finansiera ett ôkat antal skolprojekt pâ lâg-, mellan- och hôgstadienivâ. Dessa har omfattat projekt fôr att minska eftersläpningen i underhàll, modernisera skolinfrastruktur och införa de senaste informations- och kommunikationsteknologierna i skolorna. Vissa av projekten genomförs genom partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn, som försöker hôja standarden vad beträffar planläggning, àndamàlsenlighet och flexibilitet fôr att kunna svara upp mot läroplaner och sociala behov som förändras. Projekt som avser bibliotek och konstakademier àr fôr nârvarande ocksà under utvardering. Man far inte glömma bort att i ett samhälle som baserar sig pà livslângt lärande finns det även ett behov att stödja utbildningen av lärare, chefer, anställda etc. inom och utanför de traditionella läroinstitutionerna. Sambandet mellan utbiidning och arbetsmarknad kan ytterligare fràmjas av investeringar i forskning och utveckling tillsammans med kompletterande insatser pâ omrâden som stödjer innovation i den privata sektorn, som i teknologiska The Appraisal of Investments In Educational Facilities ^ri forskningsbyar etc. Förbättringar i utbildningsnivân kommer därför att fâ vidare fôljdeffekter. Slutsatser Den "nya ekonomin" har skapat nya förväntningar pâ utbildningssystemet, som kräver innovativa investeringar i skolbyggnader och tjänster samt utveckling av nya undervisningsmetoder, Tillhandahâllandet av en utbildningsstandard som är av hôg kvalitet frân skolor och universitet fortsätter att ge anledning till oro bade för offentliga myndigheter, föräldrar och deras barn. Kapitalinvesteringar har en roll att spela vad gäller utbildningsinfrastruktur som byggnader och utrustning samt verktyg som behövs för att driva och leda skolor, universitet och andrà utbildningsinstitut. Under sitt utvidgade utbildningsmandat kan EIB ge ett viktigt bidrag tili byggandet av nya utbildningscentrum för Europa. Olivier Debande & Eugenia Kazamaki Ottersten Direktoratet för projekt tei: "Boken "The Appraisal of Investments in Educational Facilities" som nyligen publicerades av EIB och OECD undersöker särskilt den effekt som investeringar i skolbyggnader har pâ Studenternas prestationer och den ekonomiska avkastningen pâ investeringar i utbiidning. Dessutom finns det ett antal andrà faktorer som pàverkar utbildningsresultat inkluderande sociala faktorer, dar familjebal^rund, traditioner och ambitioner samtliga spelar en viktig roll. LÂN TILL UTBILD NINGSSEKTORN I SPANIEN I Spanien finns tre goda exempel pâ ElB-finansierade utbildningsprojekt, som uppgâr till totalt 314 miljoner euro och som tar itu med klart definierade utbildningsproblem. I ett decentraliserat utbildningssystem är de regionala myndigheterna - Comunidades Autonómas - särskilt medvetna om den viktiga roll som utbildningen mâste spela i utvecklingen av sina regioner. Investeringarna utgör del av flerâriga omfattande program inom ramen for en lângsiktig strategi. 1 Galicien, som är en eftersatt region i nordvästra Spanien, drar cirka 160 utbildningsinstitut nytta av investeringar för att modernisera skolbyggnader, minska klasstorlekar, ombesörja Introduktionen av nya ämnen och utbilda skollärare. Förbättringarna kommer att galla cirka elever mellan 10 och 16 âr. Investeringarna i högre utbiidning kommer att förbättra anläggningar vid universiteten i Alicante, Castellón, Elche, Valencia, Almeria, Cadiz, Granada, Huelva, Malaga och Sevilla i regionerna Valencia och Andalucia. Bâde tekniska högskolor och universitet kommer att dra nytta av nya och upprustade byggnader, inklusive föreläsningssalar, bibliotek, administrativa byggnader och laboratorier samt anskaffandet av utrustning. Prioritet har givits tili akademiska institut som inriktat sig pâ att utbilda yrkesmän tili industrin och tillgodoser de forsknings- och utvecklingsbehov som industrin har. EIB BULLETINEN 2-2OO0 I Sida I5

16 i^- -^ ο ^-^ S^ 4 I Västeuropa \ Mellaneuropa, Partnerländer Förenade Kungariket Irland Skandinavien/Finland Spanien Portugal Frankrike Benelux." '*- ' } / Tyskiand -?-->ç^ Österrike / ψ^~;<^ Γ / ò S«; Central- och Osteuropa & baltiska staterna italien Grekiand/Malta/Cypern "^r- Maghreb-Mashrek \ Mellanöstern, Balkan Turkiet Afrika, Västindien Stillahavsomradet/ Sydafrika Asien och Latinamerika EIB anpassar sina operativa 3Μ! Som EU.s finansinstitut anpassar banken regelbundet sina operativa metoder och strukturer för att pä basta satt kunna vara till nytta för ekonomin och kreditpolitikens prioriteringar och stödja unionens malsättningar. Banken har nyligen genomfört en omstrukturering av sina tjänster för att ta hänsyn tili de riktlinjer som drogs upp av Europeiska râdet i Helsingfors (december 1999) och Lissabon (mars 2000), vilka betonar utanför unionen, är avdelningarna som ansvarar för EIB:s läneverksamhet samiade i ett "Direktorat för lân". Direktoratet bestar av tre pelare, som var och en ansvarar för ett geografiskt omrâde. förberedelserna inför utvidgningen och utvecklingen av kunskaps- och innovationssamhället som drivkraft Direktoratet för lân är organiserat kring verkscimheten i : för tillväxten i Europa. Dessa förändringar aterspeglas i den nya Organisationen för EIB:s enheter, som regelbundet uppdateras pä EIB:s hemsida: ' "Västeuropa" (nordiska lânderna, brittiska öarna, Beneluxländerna och Frankrike samt Iberiska halvön; ' "Mellaneuropa" (lân i Tyskiand, Österrike, Grekland, Italien samt kandidatländerna i Central- och Osteuropa, Cypern och Malta) och slutligen; ' "Partnerländer", dvs. Medelhavsländerna, ateruppbyggnaden av Balkan, Afrika, Västindien, Stillahavsomradet, Asien och Latinamerika. Ny Organisation för utiàningen För att underlätta för kandidatländerna att bli mediemmar, och för att genom enhetliga operativa tillämpningar bemôta efterfrâgan frân bankens partner och kunder pâ liknande produkter inom och Sida l6 I EIB BULLETINEN

17 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EIB anpassar sina operativa strukturer till nya uppgifter Denna nya fôrdelning âterspeglar bankens strävan efter att snabbt infôrliva kandidatländerna, genom enhetliga operativa tillämpningar när det gäller lân och urval av projekt. I kandidatländerna har ElB som huvudsakiig mälsättning att underlätta infôrlivandet av "gemenskapens regelverk", inte bara via lân genom mandat fràn unionen utan àven genom att utnyttja sin "fôrmedlemskapsfacilitet" som inrättats pà egen risk, till ett vägledande belopp om 8,5 miljarder euro fôr perioden Den nya strukturen vittnar även om den ökande utvecklingen av làneverksamheten i tredje land, vilken genomfôrts med stôd av industri- eller bankpartner i de europeiska lânderna. Den nya Organisationen syftar även till att fôrenkia utnyttjandet av expertkunnande i integrerade operativa team, vilka har ett gemensamt funktioneilt ansvar fôr EIB:s hela làneverksamhet, sâsom införandet av nya produkter, finansiering av projekt, uppföljning av lân, etc. En Samordningsavdelning som är gemensam fôr de tre pelarna i "Direktoratet fôr lân" förvaltar gemensamma funktioner när det gäller operativi stöd till bankens kunder, samordning med övriga enheter, övervakning av lànen samt utnyttjande av budget- och personalresurser. Tillsammans med samordningen av "Direktoratet för projekt" har samordningen av Direktoratet för län även tili uppgift att sköta den operativa forbindelsen med Europeiska kommissionen och de internationella finansinstituten. Pä sä satt stöds även pä operativ nivâ bankens strävan att fullständigt delta i dialogen med de europeiska och internationella institutionerna, för att nâ optimal synergi mellan bankens och unionens ätgärder, liksom med övriga aktörer inom det internationella samfundet. Direktoratet för projekt: Expertkunskap för utvardering av investeringar Direktoratet för projekt har tili uppgift att sköta ekonomisk, teknisk och miljömässig analys av investeringar som föresläs för finansiering av banken. Enheten omfattar ca 75 ingenjörer och ekonomer som har ett nära samarbete med Direktoratet för lân. Direktoratet är uppdelat i tre avdelningar, som arbetar med infrastruktur (transport, vatten och aviopp), energi, telekommunikation och avfallsbearbetning samt industri och tjänster. Denna sektorsvisa uppdelning, som kompletterar det geografiska synsättet inom Direktoratet för làn, gör det enklare att sprida expertkunnandet mellan ansvariga ekonomer och ingenjörer inom respektive omrâde. Fördelningen underlättar även utvärderingen av projekt, säväl inom som utom unionen. Genom sina finansieringsbeslut bidrar EIB tili att omsätta gemenskapens politik i konkret ekonomisk verklighet. Detta direktorat har ocksä ett övergripande ansvar som förvaltas av en Samord 1 ^ ningsavdelning under generaldirektörens direkta ansvar. Dessa horisontella omrâden gäller i synnerhet miljöpolitik, regional utveckling och metodologi. Avdelningen ansvarar även för bankens samordning med kommissionens enheter och de nationella myndigheterna när det gäller att genomföra gemenskapspolitiken. Den nya strukturen betonar framför allt utformningen och genomförandet av projektens miljöutvärdering. En miljösamordnare som rapporterar direkt tili generaldirektoren ansvarar för att ta fram handlingsplaner samt kriterier och metoder pä detta omràde, och skall även se till att de beaktas av ingenjörer och ekonomer inom olika avdelningar när projekten utvärderas. Samordnaren och den biträdande samordnaren har därför kontaktpersoner inom de olika avdelningarna, som ser tili att de förfogar over de mest avancerade verktygen pâ detta omrâde när det gäller utformning och teknik. Samordnaren ansvarar även för information till bankens ledningsstrukturer när det gäller miljöfrägor. Tack vare det kunskapskapital som Direktoratet för projekt förfogar EIB BULLETINEN I Sida 17

18 over kan EIB utöka sitt stöd till projektens initiativtagare när det gäller att fastställa, genomföra och föija upp investeringsprojekt, bl.a. i unionens mindre utvecklade omrâden och i kandidatländerna. Utvidgade strukturer för kontroll Reformen av Strukturerna för finansiering och utvardering av projekt ätföljs av en organisation för intern kontroll inom banken, som tar hänsyn tili utvecklingen av "best practice" inom bankvärlden. Direktoren för den sjäivständiga avdelningen för finansiell kontroll rapporterar direkt tili bankens president. Han har hjälp av de avdelningar som har tillgâng till EIB:s hela finansflöde och ansvarar för genomförande och kontroll av ärsredovisningshandlingar samt bankens allmânna redovisning och analytiska utveckling. Direktoren för finansiell kontroll analyserar utifrân dessa grunder resultatet av institutionens finansiella forvaltning när det gäller fastställda finansiella malsättningar och lämnar rekommendationer för att optimera denna forvaltning. Han deltar även i kontrollen av den finansiella förvaltningen och utformningen av bankens finanspolitik, genom att lämna motiverade yttranden om finanspolitikens valmöjligheter, exempelvis nar det gäller utiäning, kreditrisker, likviditet, upplàning, forvaltning av tillgângar och skulder samt budget. Direktoren för finansiell kontroll samordnar sin verksamhet med den externa r^visorns (för nârvarande företaget Ernst & Young) för att tili bankens revisionskommitté överlämna ärsredovisningshandlingar som faststâllts och kontrollerats enligt de högsta normerna när det gäller öppenhet. Han blir därför en viktig samtalspartner för revisionskommittén, som bestar av tre oberoende personer vilka utsetts av bankens râd. Det arbete som utförs av direktören för finansiell kontroll kompletterar verksamheten inom bankens interna revision, som objektivt och oberoende skall utvärdera institutionens system och förfaranden för kontroll. Enheten arbetar i enlighet med de normer som faststâllts av det internationella institutet för internrevisorer och har direkt tillträde tili bankens president. Utnämningar De tre pelarna inom Direktoratet för län leds av generaldirektörerna Michel Deleau ("Västeuropa"), Terence Brown ("Mellaneuropa") respektive Jean-Louis Biancarelll ("Partnerländerna"). Direktor Jos van Kaam är ansvarig för den gemensamma samordningsavdelningen, under ledning av Michel Deleau. Eberhard Uhlmann har utnämnts tili generaldirektôr för rättsfrägor. ' Walter Cernoia har utnämnts tili generaldirektôr för Europeiska investeringsfonden (EIF), toratet för projekt med titeln biträdande direktor. «Andreas Verykios har utsetts tili direktor för personalavdel- ningen. Per Jedefors har utsetts tili vice direktor för utiäning och infrastruktur inom avdelningen för kreditrisker. som inom EIB-grppen är specialiserad pä riskkapitaltransaktioner. Emanuel Maravic har utnämnts tili direktor för avdelningen för lân i Central- och Osteuropa. Dominique de Crayencour har utnämnts tili direkter för EIB:s representationskontor i Bryssel. Constantin Christofidis har utnämnts tili Direktor för avdelningen för industri och tjänster mom Direktoratet för projekt. Patrice Géraud ansvarar för Samordningsenheten inom Direk- Sida l8 I EIB BULLETINEN

19 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EIB anpassar sina operativa strukturer till nya uppgifter Nationalekonom, examen fràn École Polytechnique, väg- och vatteningenjör, forskarkarriär, undervisning och ekonomisk expertbedömning, bl a vid ekonomiministeriet i Paris. Kom till EIB 1986 som direktor för ekonomiska utredningar inom unionen, generaldirektôr för finansiering utanför Europeiska unionen (1994), sedan generaldirektôr för finansiering inom Europeiska unionen (1995). Jurist, kom till följd av Osterrikes, Finlands och Sveriges mediemskap till EIB 1996, som direktor för finansieringen i Tyskiand och Österrike. Har tidigare arbetat inom österrikiska Creditanstalt i London och Λ/eiv York samt Deutsche Bank i Hong Kong, Sydney och Manila. First-class honours degree in Commerce, Master of Business Studies (Hons.). Kom till EIB 1978 som lânehandlàggare vid Direktoratet for finansiering utanför Europeiska unionen, chef for samordningsavdelningen (1983) sedan divisionschef for tredje land i Medelhavsomrâdet (1986). Under 1990 inledde han bankens verksamhet i Central- och Osteuropa och 1992 utnâmndes han till direktor for enheten. Han har varit administrator for EBRD ( ) och utsàgs 1996 till att inrätta en oberoende avdelning for kontroli av kreditrisker. Nationalekonom, karriär inom Världsbanken och Morgan Guaranty Trust. Kom till EIB 1980 som làneansvarig, blev ansvarig for EIB:s Lissabonkontor (1986) och sedan chef for enheten for organisation och metodik (1990). Flyttade 1993 till avdelningen for krediter och kontroli och utnâmndes 1997 till direktor for avdelningen for informationsteknik. Jean-Louis Biancarelll Nationalekonom, examen i statsvetenskap. Kom till EIB 1977 efter en karriär inom Världsbanken (1973), ansvarig for lànetransaktioner och sedan divisionschef for Västafrika (1983) och divisionschef for finansiering I Frankrike (1986), direktor for làneverksamheten i Afrika (1992) och sedan for AVS-länderna (1994) och tredje land i Medelhavsomrâdet (1996). Kemiingenjör. Efter en karriär inom den privata industrin I Grekland, kom han till EIB 1983 som teknisk ràdgivare och expert pä omrâdet kemisk industri, som divisionschef inom avdelningen for industri (1992) ansvarade han bl a for utvardering av projekt inom omrâdena olja, petrokemi och läkemedel. Constantin Christofidis Nationalekonom. Kom till EIB 1971 dar han gjorde karriär vid Direktoratet for finansiering inom Europeiska unionen, bl. a. som divisionschef for transaktioner I Förenade kungariket (1983) och Spanien (1993). Sedan den 1 januari 2000 leder han samordningsavdelningen vid Direktoratet for finansiering inom Europeiska unionen. Examen inom matematik och ekonomi. Kom till EIB 1977 som ekonom inom transport och telekommunikation. Han blev chef for divisionen infrastruktur inom Direktoratet for utredningar 1986 och sedan divisionen for allmän politik, och blev 1995 chef for divisionen for samordning vid Direktoratet for projekt. Eberhard Uhlmann Jurist, examen fràn Ecole Nationale d'administration som utiändsk medborgare. Efter en karriär inom banksektorn kom han till EIB 1979 dar han hela tiden arbetat vid Direktoratet för finanser, först som ansvarig för Finansförvaltning, sedan som chef för enheten för planering och kontroll (1983) och sedan den som direktor för avdelningen "Planering och genomförande av transaktioner". Ekonom med examen fràn INSEAD (Fontainebleau). Efter en karriär inom det privata näringslivet 1 Förenade kungariket och Grekland kom han tili EIB 1981 som divisionschef för lànetransaktioner i Förenade kungariket och är sedan 1996 direktor för bankens representationskontor i Bryssel. Examen i företagsekonomi. Karriär inom banksektorn i Milano och London. Kom tili EIB 1982 som ansvarig för làneverksamheten i Ostafrika och Indiska oceanen, sedan som chef för divisionen för Spanien (1986) och divisionen för Polen, Ungern, f. d. Jugoslavien och de baltiska staterna (1992). Leder sedan 1996 avdelningen för làn i Central- och Osteuropa. Kom tili EIB 1 mars 2000 efter att ha arbetat inom Världsbanken som Program Manager för Korea. Han kom tili Världsbanken fràn Skandinaviska Enskilda banken (SEB) dar han var ansvarig för EMU-gruppen, totalansvarig för krediter, ansvarig för kundrelationer samt arbetat som ekonomidirektör. Innan han kom tili SEB var han Senior Engagement Manager i McKinsey & Company och arbetade 1 privata företag i New York. EIB BULLETINEN Sida ig

20 Det nya AVS-EU Partnerskapsavtalet Viktiga förändringar och en större roll for EIB Cotonou, den 23 juni Den ekonomiska huvudstaden Benin valdes som plats for undertecknandet av det nya AVS-EU Partnerskapsavtalet, som ger kontinuitet till 25 är av pà varandra fôljande Lomékonventioner De cirka 400 delegaterna, som bland annat re presente rad e 71 AVS-stater (Afrika, Västindien och stillahavsomradet), de 15 medlemsstaterna i EU, EU-kommissionen och EIB, gjorde tillfället till en stor händelse. Det nya avtalet är resultatet av langvariga förhandlingar, som officlellt startade i September 1998 och slutade i början av februari EIB kommer att förvalta den nya Investerjngsfaclliteten Det nya AVS-EU Partnerskapsavtalet bygger pâ erfarenheter frân tidigare konventioner, särskilt Lomé, som gav positiva résultat, även om de inte helt levde upp till förväntningarna. Det tar hänsyn till dagens globala ekonomi och handeismiljô, demografiska utvecklingar, miljömedvetande och den ökande skillnaden i tillväxttrender mellan de fiesta AVS-länder och resten av utvecklingsländerna. Med anledning av detta introducerar partnerskapet ett annorlunda tillvàgagàngssatt fôr utvecklingssamarbete: medan tonvikten fortsatt läggs pâ ekonomisk utveckling, innehâller avtalet en förstärkning av den politiska dimensionen. En Strategi för ekonomisk utveckling Det centrala màlet för partnerskapet är att minska och slutligen utrota fattigdom. Detta mài skall underbygqa samtliga strategier, som fràmjar en hâllbar utveckling som "fokiiseras pà mànniskan". Avtalet faststâller tydiigt att AVS-staterna sjäivständigt skall fatta beslut om ekonomiska modeller och strategier, men det understryker behovet av ett integrerai tillvàgagângssàtt för att fastställa specifika strategier som tar hänsyn till politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga aspekter av utveckling. Den bakomliggande filosofin inkluderar ett antal nya inslag: erkännandet av en grundiâggande roll för den privata sektorn i varje utvecklingsstrategi, behovet av en större inblandning av vanliga medborgare och tillämpningen av marknadsekonomiska principer. Sâledes hänvisas det uttryckligen tili att utveckia den privata sektorn, förbättra tillgângen till produktiva och finansiella resurser, öka sysselsättningen, respektera individens rättigheter och mota grundiâggande behov, främja social utveckling och skapa förutsättningar för "en rättvis fördelning av resultaten av tillväxt". Sida 20 I EIB BULLETINEN

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003 PROVISORISK TEXT. DEN SLUTLIGA TEXTEN FÖR TALET SOM HÖLLS UNDER ÅRSMÖTET FINNS I PROTOKOLLET. TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003 Välkomna till

Läs mer

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002 TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002 Mina damer och herrar! Jag hälsar er välkomna till detta årsmöte i Europeiska investeringsbankens råd. Jag

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR

BUDGETFÖRFARANDET FÖR EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2004 2 juli 2003 ARBETSDOKUMENT om transeuropeiska nät (TEN) Budgetutskottet Föredragande: Jan Mulder och Franz Turchi DT\498696.doc PE

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 SÄRSKILDA MÅL 3 Entreprenörskap 4

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Nycketal. (miljoner euro) 2000 1999. Avtalade lån 36 033 31 800. I Europeiska unionen 30 644 27 765

Nycketal. (miljoner euro) 2000 1999. Avtalade lån 36 033 31 800. I Europeiska unionen 30 644 27 765 EIB-gruppen år 2000 Nycketal (miljoner euro) 2000 1999 Avtalade lån 36 033 31 800 I Europeiska unionen 30 644 27 765 Kandidatländerna 2 948 2 373 (varav förmedlemskapsfacilitet) (1 618) (1 467) Partnerländerna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport december 2014

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport december 2014 Nordic Secondary II AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 7 2 Kvartalsrapport december 2014 Huvudpunkter

Läs mer

US Recovery AB. Kvartalsrapport december 2014

US Recovery AB. Kvartalsrapport december 2014 US Recovery AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7 Allmänt om bolaget 7 2

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Lansering av COSME 4 april 2014 Twitter #COSMEse

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Lansering av COSME 4 april 2014 Twitter #COSMEse SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Lansering av COSME 4 april 2014 Twitter #COSMEse 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 BUDGETPROFIL 3 SÄRSKILDA MÅL 4 Entreprenörskap

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ

.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ ,3 Bryssel den 1 mars 2002.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ.RPPLVVLRQHQ YlONRPQDGH GH VOXWVDWVHU VRP GHQQD H[SHUWJUXSS Sn K J QLYnXQGHU0DULD-RDR5RGULJXHVRUGI

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET

INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET UPPDATERING INFÖR EUROPEISKA RÅDETS VÅRMÖTE DEN 14-15 MARS 2013 INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET UPPDATERING INFÖR EUROPEISKA RÅDETS VÅRMÖTE DEN 14 15 MARS

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET GENERALDIREKTORATET FÖR FORSKNING ARBETSDOKUMENT FÖRKORTAD UTGÅVA

EUROPAPARLAMENTET GENERALDIREKTORATET FÖR FORSKNING ARBETSDOKUMENT FÖRKORTAD UTGÅVA EUROPAPARLAMENTET GENERALDIREKTORATET FÖR FORSKNING ARBETSDOKUMENT FÖRKORTAD UTGÅVA EGENFÖRETAGANDETS TILLVÄXT OCH MÖNSTER I EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER Serien för socialfrågor SOCI 101a SV Denna

Läs mer

1999 Årsredovisning. Europeiska investeringsbanken

1999 Årsredovisning. Europeiska investeringsbanken 1999 Årsredovisning Europeiska investeringsbanken Nyckeltal (miljoner euro) 1999 1998 Avtalade lån 31 800 29 526 I Europeiska unionen 27 765 25 116 Utanför Europeiska unionen 4 035 4 410 I kandidatländerna

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014 Nordic Secondary AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 7 2 Kvartalsrapport december 2014 Huvudpunkter Aktiekursen

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

att fastställa en ram för Stockholms läns landstings samlade upplåning på 95 ooo ooo ooo kronor

att fastställa en ram för Stockholms läns landstings samlade upplåning på 95 ooo ooo ooo kronor Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-01-16 LS 1212-1659 Landstingsstyrelsen 7 3-07- 29 0000 7 Ram för Stockholms läns landstings samlade upplåning inklusive leasing Föredragande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd inom det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning; SFS 2009:982 Utkom från trycket den 3 november 2009 utfärdad

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag DETTA PRESSMEDDELANDE FÅR INTE DISTRIBUERAS ELLER PUBLICERAS, DIREKT ELLER INDIREKT, INOM ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN ELLER NÅGON ANNAN JURISDIKTION DÄR SÅDAN DISTRIBUTION ELLER PUBLICERING

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.01.2004 C(2004)261 Ärende: Statligt stöd N 269/2003 Finland Bidrag och lån till teknisk forskning och utveckling Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-11-28 i (i) LS 1209-1261 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 2 *12-1 1 00 009 - Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

Investeringsplanen. Frågor och svar

Investeringsplanen. Frågor och svar Investeringsplanen Frågor och svar Innehåll 1. Vad är nytt och annorlunda med den här strategin för investeringar?... 2 2. Varför behövs en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi)?... 2

Läs mer

EVENEMENTIELLES SUEDE INTEGRATION

EVENEMENTIELLES SUEDE INTEGRATION BEI PUBLICATIONS OPERATIONS UE SUEDE INTEGRATI ON S V = FONDS BEI SOUS-FONDS PUBLICATIONS SERIES EVENEMENTIELLES SOUS-SERIES : OPERATIONS UE DOSSIERS SUEDE PIECES INTEGRATION DATES VERSIONS LINGUISTIQUES

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer