KOMPETENSER FÖR HANDLINGSKRAFT. Baskunskaper viktig grund men handlingskompetenser gör skillnaden!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMPETENSER FÖR HANDLINGSKRAFT. Baskunskaper viktig grund men handlingskompetenser gör skillnaden!"

Transkript

1 KOMPETENSER FÖR HANDLINGSKRAFT Baskunskaper viktig grund men handlingskompetenser gör skillnaden!

2 INNEHÅLL Sammanfattning 3 1. Undersökningen 4 2. Handlingskompetenser i ett internationellt perspektiv Vad händer nu? Vad ska göras och vem ska göra det? 16 Källor och övriga undersökningar 18 2

3 SAMMANFATTNING Dålig samverkan mellan skola och näringsliv. Okunskap hos skolpolitiker om näringslivets behov. Nästan obefintliga karriärmöjligheter för lärare vilket gör att det saknas incitament till att utvecklas i sin lärarroll eller att utveckla undervisningen utifrån omvärldens behov. Detta är tre av de viktigaste hindren för att utveckla gymnasiet och högskolan till högklassiga plantskolor. I den bästa av världar utbildar gymnasie- och högskola människor som efterfrågas av näringslivet och genast får jobb. Idag är det inte så. Almega har gjort en undersökning som visar vad svenska tjänsteföretag tycker att gymnasiet och högskolan ska bli bättre på, och vilka kompetenser man saknar hos dem som söker jobb direkt efter gymnasiet eller högskolan. Denna rapport sammanfattar undersökningen och ger förslag på lösningar på de problem som finns. En av de viktigaste slutsatserna är att företagen vill anställa människor som har stor förståelse för hur människor fungerar och som därmed kan möta kunder och kollegor på ett bra sätt. Detta är för många viktigare än baskunskaper. Det enda basämne som kan konkurrera med detta är kunskaper i svenska. Det betyder inte att baskunskaper ska ställas mot vad man traditionellt kallat mjuka kompetenser, de ska tvärtom komplettera varandra. Mjuka kompetenser kallas numera ofta handlingskompetenser, ett mer rättvisande begrepp. Skolan behöver alltså fokusera mer på handlingskompetenser. Det betyder inte att man ska arbeta mindre med kunskaper i svenska, matematik, historia, religion och främmande språk. Kunskaper i dessa ämnen är basen för nästan alla handlingskompetenser. Den som saknar insikt i historiska och religiösa frågor har förmodligen svårt att ge bra service i ett land med många religioner. Några viktiga slutsatser är att: Två tredjedelar av alla företag i tjänstesektorn säger att de anställer personer med enbart gymnasiekompetens. Gymnasieskolan är alltså mycket viktig för tjänstesektorn. Den sammantagna bilden är att eleverna som går ut gymnasiet och högskolan inte är förberedda på den verklighet de hamnar i på sitt första jobb. De kunskaper de har med sig räcker inte för att ge hög service, att samarbeta eller att kommunicera på ett bra sätt. Sverige är inte ensamt om att misslyckas med att ge elever de handlingskompetenser de behöver för att lyckas i sitt första jobb. Flera internationella undersökningar visar på liknande resultat. Skolan och näringslivet har mycket att erbjuda varandra. Ett utbyte av både erfarenheter och tjänster. Exempelvis kan projektarbeten i skolan göras ute på riktiga företag och organisationer, och användas i deras verksamhet. Detta eftersom det är mycket tydligt att elever gör ett bättre jobb i skolan, och lär sig mer, när de får arbeta med verkliga projekt och med omvärlden. Rapporten baseras på en undersökning bland Almegas medlemsföretag utförd under 2010/11. Ansvarig för projektet har varit Almegas kompetens- och utbildningsexpert Björn Axelsson. Texten har sammanställts av Paula Hammarskog, Paulas Byrå AB. 3

4 1. UNDERSÖKNINGEN De flesta är överens om att det är viktigt att svenska ungdomar får en utbildning som är relevant för arbetsmarknaden, och som leder till jobb. För att skolan ska lyckas leverera sådana utbildningar måste vi veta vilka kompetenser som efterfrågas, inte minst inom tjänstesektorns olika branscher. Det är just detta denna rapport handlar om. Arbetsmarknaden ser annorlunda ut i dag än den gjorde tidigare. Sverige har gått från att vara en ren industrination till att bli en tjänstenation. Några fakta: 76% av jobben på den svenska arbetsmarknaden ingick i tjänstesektorn ,4 miljoner svenskar arbetade i tjänstesektorn 2010, drygt 2 miljoner av dessa i det privata näringslivet. Tjänster präglas av höga krav på tillgänglighet och flexibilitet samt en konkurrens som ständigt skiftar karaktär. Tjänsteföretag är personalintensiva, och det är också i personalen den största omkostnaden ligger. I tjänsteföretag är individen i mycket hög grad en del av själva produktionssystemet. Därför är individens kompetens avgörande för hans eller hennes prestation och därmed även för resultatet av arbetet. Kompetensen är den enskilt viktigaste konkurrensfaktorn enlig Almegas Innovationsundersökning Almegas medlemsföretag finns i ca 60 olika branscher. I denna undersökning har vi delat upp tjänsteföretagen i två grupper, de serviceintensiva och de kunskapsintensiva, för att bättre kunna analysera och förstå kompetensbehoven i hela sektorn. Indelningen bygger huvudsakligen på vilken typ av tjänst som utförs, utbildning och utbildningsnivå är här inte lika viktigt. Kunskapsintensiva företag De kunskapsintensiva företagen utför tjänster med rådgivande och problemlösande karaktär som går ut på att överföra kunskap. Tjänsten som utförs söker en lösning på ett okänt behov och involverar kunden i processen. Kännetecknande för denna grupp är att den uppgift som ska lösas ofta är mindre tydlig. Man vet alltså inte på förhand hur lösningen ska se ut. Tjänsten består ofta i både att förstå och definiera problemet, samt komma fram till och ibland genomföra en lösning. Tjänsterna som erbjuds är behovsanpassade, skräddarsydda och ofta av utredningskaraktär. I den kunskapsintensiva gruppen ingår bland annat finansbranschen, IT- och telekombranschen, marknadsföring, mediaföretag och utbildningsföretag. Serviceintensiva företag De serviceinriktade företagen säljer lösningar på kända problem, behovet är alltså väl definierat. Det kan också beskrivas som att man säljer resurser och kapacitet. Kunskapen i dessa branscher handlar om kunskap kring att effektivt utföra tjänsten. Tjänsten syftar ofta till att avlasta kunden genom att utföra en väl paketerad tjänst enligt tydlig kravspecifikation. Några av de branscher som ingår i den serviceintensiva gruppen är hemservice, vård och behandling, reseföretag, bemanning, fastigheter och säkerhetsföretag. Serviceintensiva branscher Kunskap att UTFÖRA Känt behov Känd lösning Avlastar kunden Kravspecifikation Timdebiterad Kontrakt Paketerad Kunskapsintensiva branscher Kunskap att ÖVERFÖRA Okänt behov Okänd lösning Involverar kunden Behovsanpassad utredning Köper tid Skräddarsydd Alla som börjar gymnasiet höstterminen 2011 gör det i den nya gymnasieskolan. Många av dem kommer att försörja sig inom tjänstesektorn inom några år. De frågor vi ställt handlar både om vad de faktiskt behöver kunna, och vilka förmågor och egenskaper de behöver ha. 1.1 METODBESKRIVNING Undersökningen startade med en intervjurunda med nio HR-chefer från olika branschsegment. Syftet var att testa och säkerställa frågornas relevans och formuleringar. Efter deras feedback bestämdes vilka frågor som skulle vara med 4

5 och hur de skulle formuleras. Undersökningen har utförts med hjälp av en enkät som skickats till Almegas medlemsföretag med fem eller fler anställda. Totalt skickades enkäter ut företag svarade vilket ger en svarsfrekvens på 18,2%. Både antalet enkätsvar och svarsfrekvensen är så pass höga att det går att dra statistiskt säkra slutsatser av undersökningen. Antalet svar inom några enskilda branscher är dock i vissa fall för lågt för att delresultaten ska vara statistiskt säkra, dessa svar finns med i helheten men branschen redovisas inte för sig. Denna rapport fokuserar på de övergripande resultaten och i de fall resultat för enskilda branscher kommenteras är svarsgruppen tillräckligt stor om annat inte särskilt anges. Enkäten innehöll sammanlagt 20 frågor, inklusive frågor för att klassificera den som svarade till bransch etc. 1.3 DE VIKTIGASTE FRÅGORNA OCH SVAREN Nedan följer en sammanfattning av enkäten. De viktigaste frågorna och svaren gås igenom och analyseras. Detta avsnitt avslutas med en övergripande sammanfattning och slutsatser utifrån resultaten. Vi har delat upp frågorna i olika områden, dessa är: 1. Krav på utbildning. 2. Vad krävs för att klara jobbet? 3. Baskunskapernas betydelse i det dagliga arbetet. 4. Generiska kompetenser som efterfrågas. 5. Kompetenser som saknas hos personer med gymnasieutbildning. 6. Kompetenser som saknas bland personer med högre utbildning. 7. Synen på den nya gymnasieskolan. 1.2 BEGREPPEN MJUKA KOMPETENSER OCH HANDLINGSKOMPETENS Som kommer att framgå av enkätresultaten nedan lyfter undersökningsdeltagarna från tjänsteföretagen fram andra kompetenser än de traditionella skolämnena som de allra viktigaste. I många sammanhang brukar dessa kompetenser sammanfattas som mjuka kompetenser. Den benämningen innebär inte att dessa kompetenser är någon slags fernissa som målas utanpå de verkliga kompetenserna utan kan vara verkliga nyckelkompetenser, både för tjänsteföretag och för andra. Vissa av dessa kompetenser eller förmågor är generella, som till exempel förmågan att arbeta i team, men de flesta mjuka kompetenser är yrkesspecifika och behöver läras i sitt sammanhang. Begreppet handlingskompetens används därför ibland för att betona kompetensernas tyngd. Vi har valt att i denna rapport använda begreppet handlingskompetenser. I frågan som ställdes i enkäten användes ordet generiska kompetenser för detta. 5

6 1.3.1 Krav på utbildning En central fråga är vilken utbildningsnivå som tjänsteföretagen kräver hos de personer de anställer. Två frågor i enkäten berör detta område, nämligen: Vilka krav har ni på de anställdas utbildningsnivå/kvalifikationsnivå inom ert företag? Om ni skulle anställa idag, skulle ni vara intresserade att anställa någon med gymnasiekompetens (utan eftergymnasial utbildning)? Figur 1 visar resultaten för den första frågan. Resultaten för den andra frågan visar ungefär samma mönster. Diskussion Kraven på utbildningsnivå varierar ganska kraftigt mellan olika branscher inom tjänsteföretagen. Inte helt oväntat är kraven högre inom kunskapsintensiva branscher än i serviceintensiva. Sammantaget säger dock nästan två tredjedelar av alla företag att man kan tänka sig att också anställa personer med enbart gymnasiekompetens. Gymnasieskolan är alltså mycket betydelsefull för tjänstesektorn i stort. Att vi har en gymnasieskola som ger de kompetenser och färdigheter som företagen i Sverige behöver borde därför vara en självklarhet. Serviceintensiva branscher Som framgår av diagrammet kräver en majoritet av företagen i serviceintensiva branscher gymnasiekompetens eller mindre av sina anställda. Spridningen inom gruppen är dock stor. Till exempel kräver en relativt stor andel av företagen inom vård och behandlingsverksamhet eftergymnasial utbildning medan en bransch som serviceentreprenörerna har en hög andel företag som rekryterar personer utan formell utbildning eller med yrkesförberedande gymnasium. Kunskapsintensiva branscher Företagen i kunskapsintensiva branscher ställer generellt högre krav på de anställdas utbildning. Spridningen här är också betydligt mindre även om branschen Teknik & Design sticker ut med 63% av företagen som kräver eftergymnasial utbildning Vad krävs för att klara jobbet? I detta avsnitt av enkäten ombads företagen att svara på vilka egenskaper eller förmågor som krävs för att klara arbetsuppgifterna i deras företag. Svaret angavs på en skala mellan 0 och 5 där 0 betyder att arbetsuppgifterna inte alls kräver denna egenskap/förmåga och 5 betyder att arbetsuppgifterna i hög grad kräver dem. Figur 1 Vilka krav har ni på de anställdas utbildningsnivå/ kvalifikationsnivå inom ert företag? Normalt ställs inga eller små krav på utbildning Normalt krävs gymnasiekompetens Normalt krävs en kortare utbildning (högst 3 år) Normalt krävs en längre utbildning (3-4 år eller mer) och en akademisk examen Serviceintensiva branscher Kunskapsintensiva branscher 6

7 I figur 2 redovisas de högst rankade egenskaperna/ förmågorna medan lägre rankade har utelämnats av utrymmesskäl. De kunskapsintensiva branscherna har några ytterligare högt rankade arbetsuppgifter och de redovisas i textavsnittet nedan. Diskussion Bland de högst rankade arbetsuppgifterna i undersökningen finns en påfallande dominans av så kallade mjuka, eller sociala, kompetensområden. Tjänsteföretagen prioriterar alltså i stor utsträckning annat än de traditionella baskunskaperna. Det stora undantaget är att de flesta företag kräver god kunskap i svenska. En god förståelse för vad det innebär att leverera tjänster till kunder kommer på olika sätt till uttryck i enkätsvaren vilket tyder på att ett närmare samarbete mellan skola och företag behövs. Serviceintensiva branscher Bland de serviceinriktade branschernas arbetsuppgifter prioriteras en serviceinriktning, samarbetsförmåga, kundorientering och förmåga att arbeta självständigt. Inom samtliga dessa områden råder stor enighet med liten spridning i svaren. Några branscher sticker dock ut en del, om än med väntade svar. Exempelvis prioriterar reseföretagen som kommunikationsförmåga på engelska mycket högre än genomsnittet medan distributionsföretagen värderar muntlig framställning och kritiskt tänkande klart lägre än genomsnittet. Bland de minst förekommande arbetsuppgifterna finns bland annat göra matematiska sammanställningar, kommunicera på engelska, telefonsupport och att hantera monotont arbete. Spridningen i dessa svar är dock betydligt högre än för de högst prioriterade arbetsuppgifterna vilket innebär att det finns större skillnader mellan de ingående branscherna. Kunskapsintensiva branscher Företagen i de kunskapsintensiva branscherna värderar många egenskaper relativt högt. Utöver de arbetsuppgifter som finns med i tabellen ovan prioriterar dessa företag även kommunikation högt. De som arbetar i kunskapsintensiva tjänsteföretag behöver alltså kunna argumentera och övertyga, göra skriftliga presentationer och muntliga framställningar samt att använda IT för kommunikation och information. De ska också vara kritiskt tänkande och ha förmåga att administrera och strukturera. Branscher som avviker från genomsnittet är Teknik & Designföreta- Figur 2 De högst rankade egenskaperna/förmågorna för att klara jobbet? Vara serviceinriktad Arbeta i team/samarbeta med andra Arbeta självständigt Möta kunder Ta egna initiativ Självständigt lösa problem Använda dator som arbetsredskap Att hantera många olika arbetsuppgifter Kunskapsintensiva branscher Serviceintensiva branscher 7

8 gen som naturligt nog tycker att tekniskt kunnande är mycket viktigt medan den regelstyrda finansbranschen inte prioriterar egna initiativ lika högt som genomsnittet. Arbetsuppgifter som förekommer i liten omfattning är till exempel att använda utrustning (verktyg/maskiner), hantera monotont arbete, telefonsupport och göra matematiska/ekonomiska sammanställningar. Även här är spridningen relativt stor vilket visar på skillnader mellan ingående branscher Baskunskapernas betydelse i det dagliga arbetet Nästa avsnitt behandlar just baskunskapernas betydelse i det dagliga arbetet i företagen. Företagen fick bedöma olika skolämnen på en skala från 0 till 5 där 0 betyder att baskunskapen/kompetensen inte alls är viktig och 5 betyder att den är i hög grad viktig. Frågan löd: Hur viktiga anser du följande baskunskaper/kompetenser vara för de anställda i det dagliga tjänstearbetet? I figur 3 visas resultaten för de baskunskaper som rankats högst. Bland lägre rankade kompetenser som inte visas i diagrammet återfinns religionskunskap, historia, naturkunskap och ytterligare språk. Diskussion I denna fråga är samstämmigheten mellan serviceintensiva och kunskapsintensiva branscher stor. I båda grupperna prioriteras kunskaper i svenska (talad, läst och skriven) betydligt högre än alla andra baskunskaper. En andra grupp utgörs av kunskaper i engelska, matematik och samhällskunskap. Detta visar en annan sida av det tidigare beskrivna behovet av att kunna möta kunder i en servicesituation. Om man inte kan kommunicera väl på kundens språk, i det här fallen normalt svenska, blir hela kundens upplevelse lidande. Utländska språk, både engelska och andra, prioriteras tydligt högre av resebranschen medan förskolorna har lägre fokus på engelskan än genomsnittet. Hemservice- och vårdbranscherna ger tydligt lägre prioritet till matematik än genomsnittet. Figur 3 Hur viktiga anser du följande baskunskaper/kompetenser vara för de anställda i det dagliga tjänstearbetet? Svenska (muntligt) Läsförståelse (svenska) Svenska (skriftligt) Engelska Matematik Samhällskunskap Idrott och hälsa Kunskapsintensiva branscher Serviceintensiva branscher 8

9 1.3.4 Generiska kompetenser som efterfrågas Nästa fråga behandlade så kallade generiska kompetenser. Med det menas kompetenser i form av olika egenskaper som förmåga att ta ansvar, serviceförmåga och kommunikationsförmåga. De högst prioriterade kompetenserna visas i figur 4. Hur viktiga anser du följande generiska kunskaper/kompetenser vara för de anställda i det dagliga tjänstearbetet?. Företagen får även ta ställning till hur det prioriterar de generiska kompetenserna i förhållande till de yrkesspecifika. Diskussion Återigen är det handlingskompetenser som efterfrågas. Yrkesspecifika kompetenser värderas lägre oavsett om det handlar om praktiska eller teoretiska färdigheter. Ett bra exempel på detta är IT-kunskap där företagen rankar grundläggande kunskaper på mellannivå, medan man värderar professionella IT-kunskaper lågt. Denna skillnad beror sannolikt på att i princip alla jobb idag kräver att man kan använda datorer, däremot har få behov av djupare kunskaper inom just IT (utom självfallet IT-branschen själv). Lågt ner på prioritetslistan finns också sådant som entreprenörsanda och ledarskap. En förklaring till det är att entreprenörskap kan uppfattas som att starta företag eller agera alltför kreativt eller till och med okontrollerat i en existerande organisation. HR-chefernas svar skulle kunna tolkas så att de snarare prioriterar anpassningsförmåga. Det finns mindre avvikelser mellan de två grupperna men skillnaderna påverkar inte slutsatserna. Förutom de tidigare diskuterade kompetenserna som på olika sätt stöder kommunikation med kunden (svenska, vara serviceinriktad, samarbetsförmåga) lyfter företagen här fram förmåga till ansvarstagande men samtliga prioriterade kompetenser gäller alltså mjuka eller sociala kompetenser. Hur viktiga handlingskompetenserna är framgår tydligt om man slår samman resultaten för hur företagen svarar på frågan om vilka baskompetenser som är viktiga, och vilka handlingskompetenser (generiska kompetenser) som är viktiga. Den enda baskompetens som kan konkurrera är svenska. Absolut viktigast, både för kunskapsintensiva och serviceintensiva företag, är att de anställda är serviceinriktade. Figur 4 Hur viktiga anser du följande generiska kunskaper/kompetenser vara för de anställda i det dagliga tjänstearbetet? Kommunikationsförmåga (samtala/diskutera/resonera) Samarbetsförmåga Förstå servicemedvetenhet/ kunders behov Ansvarstagande Anpassningsförmåga/flexibilitet Lyhördhet, förstå och läsa olika situationer Kunskapsintensiva branscher Serviceintensiva branscher 9

10 Serviceintensiva branscher De serviceintensiva branscherna prioriterar tre områden högre än övriga, nämligen ansvarstagande, samarbetsförmåga och servicemedvetenhet. Bland de lägst prioriterade kompetenserna återfinns professionella IT-kunskaper, miljökunskap och förmåga att hålla muntliga presentationer. Grundläggande IT-kunskaper är något som efterfrågas mycket högre än genomsnittligt i resebranschen och bland säkerhetsföretagen medan den tidtabellsstyrda spårtrafiken har låg prioritet på förmågan att disponera sin egen tid. Kunskapsintensiva branscher De kunskapsintensiva delar de tre högst rankade kompetenserna med de serviceintensiva branscherna men rankar också kommunikationsförmåga på högsta nivå. Bland de lägst rankade kompetenserna finns professionella IT-kunskaper och miljökunskap. De kunskapsintensiva branscherna ger en hög ranking till flera kompetenser vilket indikerar behov av bredare kompetens. Spridningen är också stor mellan branscherna. De som utmärker sig tydligast är finansbranschen samt marknadsförings- och undersökningsbranschen som alla tre prioriterar affärsmässighet mycket högt, medan IT- och telekomföretagen inte helt oväntat prioriterar professionell IT-kunskap högre än genomsnittet Kompetenser som saknas hos personer med gymnasieutbildning Genom två frågor ombads företagen ange vilka kompetenser man upplever saknas hos anställda som nyss har gått ut gymnasiet och om man anser att dessa kompetenser bör förstärkas i gymnasieutbildningen framöver. Frågorna var: Anser du att det är någon eller några av följande kompetenser/kunskaper som saknas bland anställda som nyligen genomgått en gymnasieutbildning?. Svaren på denna fråga redovisas under respektive textavsnitt nedan. Är de kompetenser du i föregående fråga angav att du saknar, kompetenser som bör förstärkas i utbildningen redan på gymnasiet? Resultaten för den andra frågan redovisas i figur 5. Diskussion Likheterna mellan grupperna överväger skillnaderna. Högt rankade saknade kompetenser hos den ena är också högt rankade hos den andra. Den inbördes ordningen skiljer sig något åt men den sammanlagda bilden är ändå att likheterna överväger. Det är också entydigt att servicemedvetenhet är den mest efterfrågade bristvaran hos Figur 5 80 Är de kompetenser du i föregående fråga angav att du saknar, kompetenser som bör förstärkas i utbildningen redan på gymnasiet? ,6 51,8 36, , ,9 5 Ja Nej Vet ej Kunskapsintensiva branscher Serviceintensiva branscher 10

11 dagens gymnasister. Över huvud taget är det även här handlingskompetenser som efterfrågas, med undantag av skriftlig svenska. Över 50 procent av de som svarat anser att det är skolans uppgift att ge eleverna de handlingskompetenser som behövs. Få anser att skolan inte har detta som uppgift men gruppen Vet ej är relativt stor. Den stora frågan blir då på vilket sätt gymnasieskolan ska råda bot på bristen på sociala kompetenser. Ett närmare samarbete med företagen ligger nära till hands eftersom detta skulle ge gymnasisterna insikter om vad det faktiskt innebär att arbeta i tjänstesektorn. Serviceintensiva branscher Företagen i serviceintensiva branscher anger att de kompetenser som personer med nyligen genomgången gymnasieutbildning saknar mest är i tur och ordning: Servicemedvetenhet Svenska (skriftligt) Lyhördhet Initiativförmåga Ansvar för sin egen utveckling Affärsmässighet Dessa sex första kompetenser klassades relativt lika, svaren låg i samtliga fall mellan 23 och 28%. Ca 52% av de som svarat anser att gymnasieskolan bör förstärka utbildningen för att komma till rätta med dessa brister. Rankingen av vilka kompetenser som saknas varierar relativt kraftigt mellan branscherna. Särskilt spårtrafik, reseföretag och hemservice lyfter fram delvis andra kompetenser än de serviceintensiva branscherna som helhet. Kompetenser som ges en högre prioritet hos dessa är bland annat religionskunskap och övriga samhällsorienterade ämnen, ytterligare språk samt förmåga att samla och strukturera information. Kunskapsintensiva branscher I de kunskapsintensiva branscherna placerade sig följande högst i prioritet bland de kompetenser som saknas: Servicemedvetenhet Affärsmässighet Ansvar för sin egen utveckling Svenska (skriftligt) Servicemedvetenhet sticker ut ur detta resultat där ca 36% av de som svarat anser att denna kompetens saknas. Nästa grupp, de tre övriga på listan ovan, ligger på 25 27%. De kunskapsintensiva företagen visar alltså entydigt på en brist på servicemedvetenhet i gruppen. Ca 61% av svaren anger att gymnasieskolan bör göra något åt dessa brister. Branschspecifika synpunkter är bland annat att finansbranschen och marknadsföringsföretagen önskar sig mer kunskap i svenska (muntlig och skriftlig) medan marknadsförings- och mediabranscherna lyfter fram samhällsorienterade ämnen mer än genomsnittet Kompetenser som saknas hos personer med högre utbildning Undersökningen innehöll också en fråga om vilka kompetensbrister företagen ser hos anställda med eftergymnasial utbildning. Svarsalternativen var desamma som för gymnasieutbildade i fråga 9, vilket gör det möjligt att dra slutsatser om hur kompetensbrister kvarstår eller åtgärdas på högre nivå. Frågan löd: Anser du att det är någon eller några av följande kompetenser/kunskaper som saknas bland anställda som nyligen genomgått en högre utbildning? Diskussion Samstämmigheten är mycket stor mellan svaren från samtliga tjänsteföretag. Samstämmigheten är också stor mellan resultaten för anställda med endast gymnasieutbildning och för dem med eftergymnasial utbildning. Detta antyder att de brister som tjänsteföretagen ser vad gäller kompetens ifrån gymnasiet fortplantar sig i systemet och att dessa inte heller åtgärdas i högre utbildningar. I det eftergymnasiala resultatet har bristen på skriftlig svenska tonats ned vilket skulle kunna betyda att den skriftliga förmågan ökar på högskolenivå. Sammantaget blir det dock påfallande hur handlingskompetenserna genomsyrar resultatet och att dessa är de kompetenser som svenska tjänsteföretag saknar mest i sina anställda, oavsett utbildningsnivå. 11

12 Serviceintensiva branscher De kompetenser som företagen i de serviceintensiva branscherna saknar hos högskoleutbildade är i prioritetsordning: Servicemedvetenhet Affärsmässighet Entreprenörsanda Lyhördhet Ledarskapsförmåga Ansvar för sin egen utveckling Servicemedvetenhet står i en klass för sig där ca 23% av svaren anger att denna förmåga saknas. Affärsmässighet och entreprenörsanda bildar en andra gruppering på ca 16 17% medan de sista två förmågorna ligger på ca 13% av svaren. Även om företagen i de serviceintensiva branscherna är överens om vad som är viktigast, alltså servicemedvetenhet, finns stora skillnader längre ner på rankinglistan. Särskilt gäller det baskunskaper som svenska, engelska, samhällsorienterade ämnen och idrott som alla är relativt lågt rankade (plats 22 35) för gruppen som helhet. Här lyfter flera branscher, inklusive distribution, hemservice, spårtrafik och säkerhetsföretag fram dessa kompetenser bland de som saknas bland högskoleutbildade. Man vill alltså ha högre kunskaper i dessa ämnen. Kunskapsintensiva branscher Hos de kunskapsintensiva företagen är de översta sex kompetenserna desamma som för de serviceintensiva. Servicemedvetenhet är ännu mer markerat där hela 31% av svaren anger att man saknar dessa kompetenser hos de högskoleutbildade. Affärsmässighet rankas nästan lika högt med ca 28% av svaren medan övriga ligger mellan 16 och 18%. Avvikelser från genomsnittsresultatet finns här i finansbranschen som söker bättre kunskaper i svenska och i mediabranschen som söker bättre kunskaper i samhällsorienterade ämnen än genomsnittet för undersökningen Synen på den nya gymnasieskolan Undersökningen innehöll avslutningsvis frågor om hur den nya gymnasieskolan uppfattas av företagen. Enkäten innehöll en kort beskrivning av respektive program och följdes av en serie frågor om dessa. Reformen GY2011 ska enligt alliansregeringen skapa en skola som ger högre kunskaper, och håller högre kvalitet, än den nuvarande gymnasieskolan. En av de viktigaste skillnaderna mot tidigare är att GY2011 innehåller två olika gymnasieexamina, en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. De flesta av de som svarat på enkäten är neutrala eller försiktigt positiva till den nya skolan men det är ändå inte självklart att man tror att man skulle anställa fler från dessa program eller att man skulle få fler sökande om programmen var bättre anpassade till branschen. Resultaten på frågorna om den nya gymnasieskolan måste tolkas med försiktighet eftersom kunskapen om den nya gymnasieskolan var liten vid frågetillfället och de som har svarat på enkäten endast haft begränsade möjligheter att sätta sig in i ämnet Sammanfattning Många tjänsteföretag rekryterar personal utan eftergymnasial utbildning (60% av serviceintensiva och 15% av kunskapsintensiva företag) men variationen är stor mellan olika branscher. Handlingsförmågor, eller mjuka förmågor såsom till exempel serviceinriktning/kunna möta kund, initiativförmåga/självständighet och samarbetsförmåga framhålls. Viktiga nyckelord när arbetsgivare i tjänstesektorn ska beskriva sina framtida anställda är ord som ansvarstagande, servicemedvetenhet, samarbetsförmåga och kommunikationsförmåga. Flera av dessa generiska kompetenser prioriteras högre än yrkesspecifika kunskaper av företagen. Troligen beror detta på att människor med dessa förmågor gör stor skillnad i relationen med kunden. Bland baskunskaper framhålls svenska (läsförståelse, muntlig och skriftlig framställning) långt före alla andra baskunskaper. Engelska, matematik och samhällskunskap följer därefter men anses inte alls lika viktiga. Servicemedvetenhet återkommer också i toppen på de kompetenser som företagen anser saknas både hos gymnasieutbildade och eftergymnasialt utbildade medarbetare. Man är försiktigt positiva till den nya gymnasieskolan men avsaknaden av djupare kunskap om hur den kommer att bli gör det svårt att dra alltför långtgående slutsatser av resultatet. 12

13 Sammantaget växer det fram en bild som säger att tjänsteföretagen efterfrågar en utbildning som förbereder eleverna för företagens verklighet där förmåga att möta kunden, kommunicera och ge service är viktigare än enskilda baskunskaper. Men det är inte så enkelt att man kan säga att baskunskaperna är mindre viktiga än handlingskompetenserna. På många sätt är baskunskaperna en förutsättning för att handlingskompetenserna ska kunna komma fram. Till exempel kan kunskap i skolämnet religion påverka en persons förmåga att bemöta kunder av skiftande etnicitet på ett korrekt och bra sätt. Förmågan att hantera språk är en förutsättning för att man ska kunna kommunicera effektivt. När man läser resultaten från undersökningen bör man hålla i minnet att baskunskaperna troligen förutsätts medan fokus hamnar på andra saker som är de som gör skillnad i det dagliga arbetet. Ifrån tjänsteföretagens perspektiv är baskunskaperna nödvändiga de är dock inte i sig inte tillräckliga. 13

14 2. HANDLINGSKOMPETENSER I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Medvetenheten om handlingskompetensernas betydelse för arbetslivet har funnits på ett internationellt plan sedan 1980-talet. Betydelsen har på senare år förstärkts av tjänstesektorns starka tillväxt. Tjänstesektorns har en närhet till kunden som industrisektorn ofta saknar, därför blir de anställdas förmåga till interaktion viktigare för att kunden ska känna att han får fullt utbyte av tjänsten. Ett bra beteende tillsammans med nödvändiga yrkeskunskaper är det främsta konkurrensmedlet. I länder som nu möter en ökande global konkurrens kommer dessa handlingskompetenser att göra en stor skillnad i konkurrensförmåga. OECD uppmärksammar denna utveckling och lyfter den i sina analyser (Levy and Murnane) och i sitt Ahelo projekt riktat mot den högre utbildningen. En hämmande faktor för handlingskompetensernas status och roll i utbildningssystemet har varit att de är svårare att mäta. Nu finns emellertid nya metoder (många av dem IT-baserade) att mäta förmågor vilket underlättar uppföljning/resultat av undervisningen. En annan hämnande faktor är uppfattningen att handlingskompetenser är en del av den så kallade flumskolan. Det finns dock en internationell samsyn på att det inte handlar om att ersätta basämnenas betydelse utan att integrera träningen av handlingskompetenser inom basämnenas ramar. Frågan är var Sverige vill befinna sig i denna ökande internationella insikt i framkant eller som efterföljare? EU introducerade redan 2007 åtta så kallade nyckelkompetenser som har likartade syften. I USA har man startat en satsning, Partnership for 21st Century Skills, där hittills 16 delstater arbetar med att integrera motsvarande handlingskompetenser. I en undersökning beställd av EU visade svaren från 7000 arbetsgivare i medlemsländerna att handlingskompetenserna är allt viktigare och i många fall högre prioriterade än de yrkesspecifika kunskaperna. Undersökningen gällde högre utbildningar. I Danmark har regeringen skapat ett 16-punktersprogram för bättre näringslivsintegration i den högre utbildningen. Även om syftet där inte i första hand varit handlingskompetensernas betydelse, kommer programmet att öppna för sådana prioriteringar. Inom ramen för ServiceCollege arbetar Almega tillsammans med Fastighets-, Handels-, Kommunalanställdas förbund och Svensk Handel med att introducera servicekompetenser och andra viktiga handlingskompetenser. Initiativet är ännu i ett tidigt skede med två certifierade regioner. 14

15 3. VAD HÄNDER NU? Hösten 2011 träder den nya gymnasiereformen i kraft (GY2011). Den införs eftersom den borgerliga alliansregeringen med denna reform vill höja kvaliteten och statusen på yrkesutbildningarna samt höja kraven på de teoretiska utbildningarna. På yrkesprogrammen minskar tiden som läggs på allmänna teoretiska ämnen. I stället ökar tiden för de yrkesspecifika ämnena. En yrkesexamen införs och näringslivet ska ges större inflytande över utbildningarna. På de teoretiska programmen införs en högskoleförberedande examen och kraven för denna är högre än vad som tidigare krävts för att få grundläggande behörighet till högskolan. Vi har i denna undersökning tagit reda på vad svenska tjänsteföretag söker för kompetenser hos unga personer de ska rekrytera. Vi har valt att se på gymnasiet som helhet, och alltså inte skilja mellan ungdomar som gått högskoleförberedande program och yrkesförberedande program. dock inga verktyg som lärarna kan använda för att genomföra det i praktiken. Det saknas också incitament för att ge det prioritet. Även inom själva undervisningen saknas generellt förmågan att kommunicera skolämnenas relevans för elevernas framtid ute i näringslivet. Lärarnas incitament och drivkrafter för att utvecklas i sin roll måste bli bättre. Intresset till förnyelse och förbättringar i takt med arbetslivets behov behöver premieras. Lärarkarriären måste därför ses över på ett antal punkter och lärarens viktiga roll måste betonas så att det ger status att vara lärare. Karriärvägar måste finnas så att duktiga lärare som bidrar till de övergripande utbildningspolitiska målen och till lokala och regionala mål får erkännande och bättre betalt. Här kan man till exempel titta på hur skolan i England arbetar med olika nivåer av lärarbehörighet. Undersökningen visar att det finns två tydliga förbättringsområden i både gymnasieskolan och högskolan. De är: 1. Förbättrad samverkan mellan skola och näringsliv och 2. Utveckling av lärarnas kompetens kring arbetslivets kompetenser och karriär. De nationella råden som nu startar/planeras som en del av gymnasiereformen är ett mycket viktigt instrument för ökad samverkan. Rätt använda kan de bli ett bra verktyg för näringslivet att närma sig den annars ganska slutna skolvärlden. Men även i det konkreta skolarbetet behöver de två sidorna närma sig varandra. Det är mycket tydligt att elever gör ett bättre jobb, och lär sig mer, när de får arbeta med verkliga projekt och med omvärlden. Samtidigt är detta också en möjlighet för företagen att få en rekryteringskanal där kompetensen stämmer bättre överens med företagens behov. Varken lärarutbildningen eller skolan som organisation stöder ett systematiskt skapande av inte bara för tjänsteföretagen viktiga kompetenser. Mål stöds inte alltid av medel. Ett exempel på det är att läroplanen säger att undervisning SKA integreras med näringslivet det finns 15

16 4. VAD SKA GÖRAS OCH VEM SKA GÖRA DET? I avsnitten nedan presenterar vi våra förslag till åtgärder som de olika intressenterna bör vidta. Följande grundfrågor måste hanteras för att skolan ska kunna hjälpa eleverna att möta de kompetenskrav företagen har i det 21:a århundradet. Utmaningarna är: Samarbete. Skolan och näringslivet har mycket att ge varandra. Bara genom ett samarbete, där elever får tillgång till näringslivet, kan eleverna skaffa sig de handlingskompetenser som svenska tjänsteföretag efterfrågar. Ge eleverna handlingskompetens. Den viktigaste handlingskompetensen är förmågan att relatera till andra människor. Serviceförmåga, kommunikationsförmåga och förmåga att arbeta i grupp lyfts särskilt fram. Dessa handlingskompetenser kan integreras i alla ämnen och i alla projekt. Mäta och bedöma. Även handlingskompetenserna bör följas upp och mätas hos varje enskild elev på samma sätt som skolan följer upp och mäter projekt, ämneskunskaper, presentationer och andra uppgifter inom skolan. Här nedan följer ett antal förslag på hur ovanstående utmaningar ska mötas. Vi pekar också ut de ansvariga för varje åtgärd. 4.1 POLITIKENS ANSVAR (NATIONELL OCH LOKAL NIVÅ) Avsätt en Samverkansmiljard för att i efterskott belöna bra genomförda samverkansprojekt. Uppmuntra företag som stöder skolan. Det ska vara varumärkesstärkande för företag att stödja gymnasieskolan och universiteten. Sänkt arbetsgivaravgift för personal i företag som engagerar sig i avtalad samverkan med skolan. Det måste handla om en varaktig insats, och ingå i den ordinarie undervisningen. Medverka till att skapa insikter och visioner i gymnasier och högre utbildning om individens och arbetslivets behov av ytterligare kompetenser för att möta det 21:a århundradets nya utmaningar. Detta kräver involverande av flera parter för att kunna genomföras och skolan måste vara ägare av denna process för att det ska vara långsiktigt hållbart. För att åstadkomma detta måste skolans och den högre utbildningens styrdokument innehålla tydliga skrivningar om de efterfrågade kompetenserna och hur de ska utvecklas och integreras i undervisningen. Skolors och högskolors ledning får omsätta detta i sina lokala och regionala mål. Utveckla anställnings- och lönepolicyn för lärare som bidrar till förnyelse och resultat i denna riktning, till exempel att nya lärare som har eller skaffar yrkeserfarenhet utanför skolan inom dessa nya kompetenser ska värderas högre vid tillsättning eller vid lönesättning. Skapa karriärvägar och belöningssystem för lärare som premierar de goda exemplen. Kontakter mellan skola och näringsliv ska premieras och förutsättningar för personer att röra sig åt båda hållen ska skapas. 16

17 4.2 MYNDIGHETERNAS ANSVAR (NATIONELL OCH LOKAL NIVÅ) Involvera alla intressentgrupper, inklusive näringslivet, i utvecklingen av de övergripande målen för skolan. Utveckla läroplan och kursplaner så att baskunskaper används i autentiska sammanhang och så att arbetslivsanpassad helhetskompetens, tydligt integreras i undervisningen. Utveckla läroplaner och kursplaner så att beteendevetenskap, ledarskap och kommunikation får större utrymme. Utveckla betygskriterierna så att de mjuka faktorerna bedöms tillsammans med ämneskunskaperna. Utveckla lärarutbildningar som stödjer integrationen av handlingskompetenser i undervisningen i traditionella ämnen. Till exempel kritiskt tänkande och kommunikation med matematik och kreativitet och datorkunskap med språk. Öka antalet obligatoriska moment i lärarutbildningarna inom områdena beteendevetenskap, ledarskap och kommunikation. Utveckla handledarutbildning för mottagare av praktikanter i näringslivet så att mottagarna av elever i företagen får bättre kunskap om vilka färdigheter praktiken förväntas bidra till. Involvera producenter av läromedel så att baskunskaperna sätts i sitt sammanhang och stödjer lärandet av handlingskompetenserna. 4.3 SKOLANS ANSVAR Skolan bör bjuda in det lokala näringslivet till regelbundna möten i rådsgrupper för att gemensamt hitta sätt att rusta eleverna för arbetsmarknadens krav på handlingskompetenser. Värdera yrkeserfarenhet från världen utanför skolan både vid tillsättning och genom att lärare med annan erfarenhet ges högre lön. Bryt lärarnas isolering. Skapa kontaktytor utåt, genom samverkan med näringslivet eller mellan lärare/skolor, som bidrar till att de kan utveckla sina kunskaper och färdigheter. Skolan måste ta till sig näringslivets kunskap om projektarbete för att göra lärandet i skolans grupparbeten mer effektivt. Mycket finns publicerat men sök också samverkan där företags projektkompetens tas till vara. Skapa studieuppgifter där baskunskaper ges relevans genom att sättas i sina sammanhang. Använd näringslivet för att göra exemplen och uppgifterna mer konkreta (casemetodik) och inriktade på relevant handlingskompetens. 17

18 4.4 FÖRETAGENS ANSVAR Inför skolplikt för företag. Näringslivet måste ta ett större ansvar för sin egen framtida kompetensförsörjning. Branscher och företag som inte syns i skolans miljöer får allt svårare att attrahera unga till sina utbildningar. Medverka i skolors branschråd eller motsvarande forum för att öka utbildningens arbetslivskopplingar. Ta emot praktikanter, examens- och projektarbetare och utbilda mottagarna av dessa så att de förstår sin roll i elevernas utbildning och företagens kompetensförsörjning. Praktikanter och examensarbetare är ett bra sätt att sprida kännedom och goodwill om företaget och underlätta rekrytering. Erbjud och uppmuntra lärargrupper till studiebesök på företaget, det vidgar lärarnas referensramar och skapar bra kontakter med skolan. Eftersom kompetensförsörjning är så viktigt för alla företag borde det finnas en funktion med ansvar för skolkontakter. Avsätt en budget för samverkan. Att någon äger och driver frågorna gör att företaget blir mer systematiskt och kvalitetsmedvetet i kontakterna. Medverka i skolors program- eller branschråd, styrelser och motsvarande för bättre arbetslivskopplingar och information om branschers kompetensbehov. Delta i dialogen om hur deras utbildning kan utvecklas i takt med samhället och arbetslivet. Låt personal medverka som handledare för examens-, projekt- och praktikarbeten. Handledare kan i särskilt hög grad bidra till att just handlingskompetenserna kvalitetssäkras och värderas/ betygssätts bättre. Bidra med problemställningar och fakta till fallbeskrivningar för undervisningen. Att få omsätta de teoretiska kunskaperna i praktiken är stimulerande och efterfrågat av en stor majoritet av alla elever och studenter. Erbjud skolor föreläsningar om vanliga yrkesroller inom företaget. Föreläsningar som helt fokuserar på yrkesrollens arbetsuppgifter och viktiga handlingskompetenser. Föreläsningar som med fördel kan integreras i ämnen som kopplar till yrkesrollens uppgifter. Erbjud skolor/studenter mentorer/intern praktikgång som komplement till undervisningen, särskilt där det finns kopplingar till tydliga yrkesroller. KÄLLOR OCH ÖVRIGA UNDERSÖKNINGAR EU-undersökning av 7000 arbetsgivares syn på den högre utbildningens prestationer: OECD:s AHELO-projekt för högre utbildning: Information om ServiceCollege och definition av servicekompetenser m fl arbetslivskompetenser: Danmarks regerings 16 punkters program för att öka den högre utbildningens kopplingen till näringslivet: Nyckelkompetenser för livslångt lärande en europeisk referensram: Partnership for the 21st Century Skills: 18

19 Forskning Offentlig köpkraft Regelverk & skatter Kompetens Entrepenörskap Arbetsliv Diamanten är Almegas modell för att förklara vad som skapar tillväxt i tjänstesamhället. Prismorna i diamanten representerar alla de områden där förändringar måste ske för att tillväxten ska bli möjlig. Slipar vi diamanten rätt kommer dess ädla egenskaper att lyftas fram. Bakom varje prisma, varje område, finns en enorm mångfald och stora olikheter. Men det som förenar är Den Mänskliga Faktorn. Där människan är en resurs, inte ett hinder. I ett tjänsteföretag är Den Mänskliga Faktorn själva motorn. DEN MÄNSKLIGA FAKTORN SVERIGES MEST VÄRDEFULLA TILLGÅNG 19

20 PRODUKTION: Rapsodi Kommunikation TRYCK: Digaloo BEST.NR: WS Almega Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag är en förbundsgrupp som har cirka medlemsföretag med sammanlagt anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt näringsliv.

KOMPETENSER FÖR HANDLINGSKRAFT. Baskunskaper viktig grund men handlingskompetenser gör skillnaden!

KOMPETENSER FÖR HANDLINGSKRAFT. Baskunskaper viktig grund men handlingskompetenser gör skillnaden! KOMPETENSER FÖR HANDLINGSKRAFT Baskunskaper viktig grund men handlingskompetenser gör skillnaden! INNEHÅLL Sammanfattning 3 1. Undersökningen 4 2. Handlingskompetenser i ett internationellt perspektiv

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning Sammanfattning av undersökningen Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan stora och små företag i hur man ser på olika kompetenser, men framför allt hur man ser på skolans uppdrag och

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101 Lönepolicy Beslutat av Personalchef Gäller från 100101 Lönepolicy för Linnéuniversitetet Inledning Linnéuniversitetets lönepolicy skall skapa förutsättningar att attrahera och behålla medarbetare med rätt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt!

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! 1 (5) Vad är det? Om du saknar den formella grundläggande behörigheten, dvs. du har t.ex. inte ett slutbetyg

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Validering för kompetens?

Validering för kompetens? Validering för kompetens? 2016-11-25 Nils Karlson, vd, docent Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se Projektet Kompetens för tillväxt 2012-2017 http://ratio.se/projekt/kompetens-for-tillvaxt/

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott. Hans Grönlund

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott. Hans Grönlund Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014 05 20 Hans Grönlund Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010.

Läs mer

- servicekompetens för morgondagens arbetsmarknad

- servicekompetens för morgondagens arbetsmarknad - servicekompetens för morgondagens arbetsmarknad Vad är ServiceCollege? ServiceCollege är en modell för samverkan mellan utbildningsanordnare och det regionala arbetslivet. Syftet är att ge studerande

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer 2 Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

SKOLPLAN 11 jan 2008

SKOLPLAN 11 jan 2008 SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser

Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas er En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop Augusti 2011 Förord En skola i världsklass

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Entreprenörskap i styrdokumenten

Entreprenörskap i styrdokumenten Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Underlag till Tillväxtverket 17 februari 2015 Henrik Malm Lindberg Ratio Näringslivets forskningsinstitut Stora omvärldsförändringar Globalisering,

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) 246 gymnasieskola 2011 (NA) Examensmål för naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola

Läs mer

En fjärilseffekt i näringslivet

En fjärilseffekt i näringslivet APRIL 2013 En fjärilseffekt i näringslivet En rapport om små val som kan få oförutsägbara konsekvenser på framtidens arbetsmarknad Förord Det är i företagen jobben skapas och det är också där som grunden

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi Ekonomi På görs flera studiebesök på lokala företag och domstolar och du får möjlighet att lyssna till intressanta föreläsare! Du som söker EKONOMIPROGRAMMET väljer en studieförberedande utbildning inom

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 Lära känna ett yrke sida 1 Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 Lära känna ett yrke sida 2 ELEVSIDA Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 OMFATTNING: 2-3 lektionstimmar

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer