Utlysning 2014 CEF (Fonden för sammanlänkat Europa transporter)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utlysning 2014 CEF (Fonden för sammanlänkat Europa transporter)"

Transkript

1 Utlysning 2014 CEF (Fonden för sammanlänkat Europa transporter) Sammanställning av inkomna projektförslag med svenska partners Denna sammanställning baseras på information som inkommit till CEF-sekretariat vid Trafikverket per den 14 januari Under respektive projektförslag anges inom vilken del av utlysningen som ansökan avser. Utlysningen är indelad i en årlig och en flerårig del, inom dessa finns också prioriteringar. Varje projekt som redovisas nedan avslutas med information om regeringens beslut om att stödja projektansökan eller inte. Ett beslut om stöd är obligatoriskt för att ett projekt ska få ansökan om medel ur Fonden för ett sammanlänkat Europa. Årliga programmet (AP) har som övergripande mål och prioritetsindelning. Avlägsnande av flaskhalsar och att överbrygga luckor/hinder i transportnätet, förbättra driftskompatibiliteten för järnvägen och, i synnerhet, förbättra områden för gränspassager. Säkerställande av hållbara och effektiva transporter på lång sikt, med sikte på att förbereda för förväntade framtida transportflöden. Skapa förutsättningar för alla trafikslag att gå över till lågfossila och energieffektiva transport-teknologier, samtidigt som säkerheten optimeras. Öka integreringen, sammankopplingen och kompabiliteten mellan trafikslagen samtidigt som man säkerställer tillgången till infrastrukturen. 1. Järnvägar, inre vattenvägar och vägprojekt i stomnätet, även förbindelser till och utveckling av inlands- och sjöfartshamnar samt flygplatser. 2. Projekt i det övergripande transportnätet (järnvägar, inre vattenvägar, vägar, inlands- och sjöfartshamnar). 3. Projekt som förbinder TEN-T med infrastruktur i angränsande länder särskilt infrastruktur vid gränspassager (järnvägar, inre vattenvägar, vägar, inlands- och sjöfartshamnar). 4. Tillämpning av nya tekniker och innovationer, som inte omfattas av det fleråriga arbetsprogrammet. 5. Befraktningstjänster. 6. Åtgärder för att reducera oljud och buller från järnvägstransporter, även ombyggnation av existerande vagnpark. 7. Telematiska tillämpningssystem, som inte omfattas av det fleråriga programmet. 8. Åtgärder för ökad tillgänglighet till transportinfrastrukturen för funktionshindrade personer. 9. Åtgärder som införlivar transportinfrastruktur till knutpunkter i stomnätet, även knutpunkter i städer. 10. Förbindelser till och utveckling av multimodala logistikplattformar. AP, Priority 2 Projects on the comprehensive network 1. Skellefteå Airport Annual Programme, Priority 2 Projects on the comprehensive network (works). Skellefteå Airport och dess ägare Skellefteå kommun söker finansiering för att klara en ny klassificering av rullbana i syfte att bibehålla och framtidssäkra dagens trafikutbud med anledning av ny EU-certifiering. Utan åtgärden kommer flygplatsen inte att få ta emot lika stora flygplan i fortsättningen. Detta kommer att innebära att tillgängligheten påtagligt försämras. Denna investering beräknas uppgå till ca 40 mkr och Skellefteå kommun är den partner som ska delfinansiera åtgärden. Produktionstid för åtgärden är under Flygplatsen har idag alla 1

2 tillstånd klara för kommunens detaljplan. Flygplatsen gällande miljötillstånd är från 1999 och arbete med nytt tillstånd är påbörjat. Detta miljötillstånd omhändertar dessutom förväntade trafikökningar och övriga infrastrukturella investeringar. Skellefteå Airport är idag den enda flygplatsen norr om Arlanda som har reguljär direkttrafik till tre europeiska storstäder. Med anledning av detta pågår arbete med en plan för framtida krav på bland annat landningsbana och passagerarterminal samt miljöförbättrande åtgärder. De beräknade kostnaderna för planering av och produktion av en ny landningsbana med tillhörande terminal med förstärkt terminalkapacitet beräknas uppgå till ca 200 miljoner kronor. Regeringen meddelade avslag på ansökan om stöd den 20 februari Development of the Inland Ports of Mälaren, for increased environmentally friendly transports Annual Programme, Priority 2 projects on the Comprehensive Network, Inland Waterways and Ports (Study). Sökande är Västerås kommun (koordinator), Köpings kommun och Mälarhamnar AB. Ansökan avser studier, förberedelser och projektering i Västerås och Köpings hamnar i syfte att kunna ta emot fler och större fartyg och för att effektivisera lastning och lossning samt transporter till och från hamnarna. De åtgärder som ska projekteras är förstärkning av kajer, förstärkning och planering av hamnens ytor, sanering av förorenade områden i Västerås hamn, omläggning av järnvägsspår inom hamnområde, anslutande vägar inklusive inpassager, terminaler och förbättrad logistik inom hamnområde. Mälaren är definierad som en inre vattenväg i stomnätet. Hamnarna i Västerås och Köping är både vanliga hamnar och inlandshamnar. Båda kommunerna förbereder kommunstyrelsebeslut om medfinansieringen av ansökan, Västerås den 4 februari och Köping den 10 februari. Den långsiktiga finansieringen (även för investeringar) är säkrad i Västerås och för Köpings del sker det i en politisk process som förväntas avslutas med ett beslut till sommaren. 3. South Lapland Airport Projektansökan återkallad. 4. Studies and permission procedures for the relocation and expansion of the port of Norrköping Annual Programme, Priority 2 Projects on the Comprehensive Network (studies). Norrköpings Hamn och Stuveri AB upprättar ansökan för genomförande av studier som till viss del redan är påbörjade och som kommer att slutföras under Syftet med studierna är att ta fram tekniska underlag för en utbyggnad av hamnen och för att beskriva projektets miljökonsekvenser. Projektet motiveras av kopplingen till det övergripande nätets infrastruktur med säkra transportvägar utan flaskhalsar, ett ökat godsunderlag för hållbara och konkurrenskraftiga multimodala transporter samt ett effektivare utnyttjande av gjorda och planerade investeringar i den anslutande infrastrukturen. Arbetena har redan påbörjats och kommer att genomföras även om CEFfinansiering inte beviljas Visby Harbour Expansion 2018 Annual Work Programme, Priority 2, Projects on the comprehensive network (works) Region Gotland leder projektet med avsikt att projektet ska lösa kapacitetsbristen i Visby hamn genom utveckling och utbyggnad av en ny kryssningskaj strax söder om befintlig hamn i syfte att 2

3 kunna ta emot fler och större fartyg och i syfte att koppla ihop Gotland med i synnerhet stomnätshamnarna Köpenhamn och Malmö. Projektet stämmer även överens med EU:s Östersjöstrategi, mål 2 och 3: att länka samman regionen respektive att öka välståndet. Sammanlänkningen sker genom att tillgängliggöra Visby hamn och därmed hela Gotland med dagens allt större fartyg samtidigt som samarbetet med stomnätshamnarna i Malmö och Köpenhamn fördjupas. Välståndet ökas genom att Gotland kan utveckla och stärka sin konkurrenskraft som central ö-region tillsammans med Malmö och Köpenhamn. På Gotland förväntas projektet leda till nya arbetstillfällen samt ökad omsättning för det gotländska näringslivet. Arbetena har till viss del startats och kommer att genomföras även utan CEF-medel. AP, Priority 3 Other sections of the Core Network 6. East Coast Line. Completing of doubletrack Uppsala - Gävle (The section through old Uppsala), double track Skutskär-Furuvik,. Annual Programme, Other Sections on the Core Network (works). Sökande är Trafikverket. Projektet syftar till att minska sårbarheten i systemet, underlätta tidtabellskonstruktioner och trafikledning samt öka kapaciteten för både gods och persontåg. Ansökan avser: Gamla Uppsala: Utbyggnad av järnvägen till dubbelspår, 4km. 610 m av sträckan läggs i tunnel. Samt ombyggnad av väg 676 Vittulsbergsvägen och Vattholmavägen. Totalt fyra plankorsningar byggs bort. Skutskär-Furuvik: Bygga ny 4.8 km dubbelspårig bana med möjligheter att köra fortare och med tyngre laster. Banan kommer att vara 900 meter kortare än dagens sträckning. 7. Gävle Port increased safety and capacity access fairway and quays Annual Programme, Priority 1 Projects on the Core Network, stomnätet (works). Sökande är Trafikverket. Gävle hamn är medsökande. Ansökan avser muddring av hamnen som genomförts under 2014 (åtgärder under 2014 är också stödbara under CEF 2014) och utbyggnad av kajer i Gävle hamn. Projektet syftar till ökad säkerhet och farledskapacitet för att kunna ta emot större fartyg på ett säkrare sätt. Kajen i Fredriksskans måste också byggas ut för att kunna ta emot större fartyg. AP, Priority 3 Projects to connect with neighboring countries 8. MidNordic Corridor - Electrification and reconstruction of Stora Helvetet, a Cross Border Link Annual Programme, Priority 3 Projects to connect with neighboring countries (studies). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser upprättande av järnvägsplan för Stora helvetet, en hög järnvägsbank på gränsen till Norge, i syfte att kunna öppna banan mellan Sverige och Norge som idag är stängd p.g.a. rasrisk. I järnvägsplanen ingår även att förbereda för elektrifiering mellan Storliens station och norska gränsen, en järnvägssträcka som idag inte är elektrifierad. Norge planerar för en elektrifiering av sträckan från svenska gränsen till Trondheim. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. 3

4 AP, Priority 4 Development of new technologies and innovations 9. Feasibility, environmental and preparation study of multi-modal LNG supply in Baltic ports of Lübeck and Trelleborg and retro-fitting of existing ferries for LNG propulsion Annual Programme, Priority 4 Development of new technologies and innovations (studies). Lübecks hamnmyndighet leder projektet som omfattar en grundläggande genomförandestudie, förberedelse och planeringsstudie med sikte på en framtida LNG-terminal i Lübecks hamn. Studien kommer även att innefatta tillbyggnad av befintliga RoPax-fartyg som ägs och förvaltas av TT-Line samt trafikerar MOS-länken Lübeck/Travemünde-Trelleborg. I enlighet med artikel 2 (6) i CEFförordningen kommer de sökande att studera ett generellt genomförande, nödvändig grundläggande planering och förberedelse när det gäller utvecklingen av en liten till mellanstor multimodal LNGterminal i TEN-T:s stomnätshamn i Lübeck. Partners är Trelleborgs Hamn AB och TT-Line GmbH & Co. KG. Samtliga styrelser har godkänt föreslagna budgetar i ansökan och kvalificerad och lämplig personal har utsetts, men CEF-medel är en förutsättning för projektet i denna form. AP, Priority 7, Telematic applications systems other than those covered by the multi-annual work programme 10. The Nordic Way Ansökan görs i Annual Programme, Priority 7, Telematic applications systems other than those covered by the multi-annual work programme, (studies). Transportstyrelsen i Finland upprättar ansökan och Trafikverket (SE), Statens Vegvesen (NO) och Vejdirektoratet (DK) deltar som medsökande. I projektet kommer Sverige, Norge, Danmark och Finland att tillhandahålla trafiksäkerhets- och framkomlighetsrelaterad information till trafikanter och fordon genom s.k. samverkande system. Projektet avser en pilotstudie i enlighet med utlysningens prioritering, och implementering av system där fordonen är uppkopplade mot vägsida och trafikledning (samverkande system) på den nordiska delen av Scan-Med-korridoren. Ansökan stämmer väl överens med Trafikverkets inriktning och färdplan och motivet för att delta är att lyfta fram samverkande system i den egna framtida verksamheten. Problemformuleringar och lösningar ger Sverige och svenskt näringsliv möjlighet att påverka den europeiska problemformuleringen och den framtida europeiska marknaden. Projektet har klara kopplingar till näringslivet genom planerad medverkan av bl.a. Ericsson, Volvo Car och Volvo AB. Trafikverkets beslut om finansiering för kommande år är inte klar, interna tydliga finansieringsbeslut saknas. Eftersom projektet är i överensstämmelse med Trafikverkets prioriteringar och projektvolymen är begränsad, så underlättas hanteringen av projektet i den kommande processen. Projekttiden är med tyngdpunkt på senare år. AP, Priority 9 Core Networks Nodes 11. Enhanced and developed multimodal personal transports in the urban node Norrköping, Region of Östergötland Annual Programme, Objective 3, Priority 9, Core Network Nodes (studies). Sökande är Norrköpings kommun tillsammans med Region Östergötland och Östgötatrafiken. Ansökan avser nio förstudier gällande framkomlighet, gångvägar, trafikinformation m.m. inför beslut om utveckling av främst kollektivtrafiken i anslutning till nytt resecentrum i samband med Ostlänken. 4

5 Syftet med projektet är att skapa optimala förutsättningar för övergångar mellan trafikslagen med fokus på de mer hållbara transportsätten gång, cykel och kollektivtrafik. Prioriterat p.g.a. Ostlänken. Finansieringen är beslutad och medel finns i kommunal budget, länstransportplan (statlig finansiering) och hos Östgötatrafiken. Projektet kommer att genomföras även om fullt bidrag inte erhålls men i mindre omfattning. 12. Integration of national and regional traffic systems in the Urban node, C Linköping, on the Scandinavian-Mediterranean Corridor Annual Programme, Objective 3, Priority 9, Core Network Nodes (studies). Sökande är Linköpings kommun, enda part. Ansökan avser planering för anslutande vägar till nytt resecentrum och ytor för angöring, uppställning, parkering, förbindelser, och hållplatser i anslutning till resecentrumet. Anslutande vägar omfattar bland annat broar och gator för kollektivtrafik, cykeltrafik, biltrafik och för gångare. Syftet är att skapa effektiva transporter till/från resecentrum vid Ostlänkens järnvägsstation i Linköping. Finansieringen är beslutad (Kommunstyrelsen). Om projektet inte erhåller sökt stöd genomförs det ändå. Regeringen meddelade avslag på ansökan om stöd den 20 februari

6 Fleråriga programmet (MAP) har som övergripande mål och prioritetsindelning. Ändamål 1. Avlägsnande av flaskhalsar och att överbrygga luckor/hinder i transportnätet, förbättra driftskompatibiliteten för järnvägen och, i synnerhet, förbättra områden för gränspassager. 1. Föridentifierade projekt i stomnätskorridorerna 2. Föridentifierade projekt i andra delar av stomnätet. 3. Driftskompatibilitet för järnvägen 4. European Rail Traffic Management Systems (ERTMS) Ändamål 2. Säkerställande av hållbara och effektiva transporter på lång sikt, med sikte på att förbereda för förväntade framtida transportflöden. Skapa förutsättningar för alla trafikslag att gå över till lågfossila och energieffektiva transport-teknologier, samtidigt som säkerheten optimeras. 1. Tillämpning av nya tekniker och innovationer för alla trafikslag, med focus på fossila bränslen, säkerhet och hållbarhet. 2. Säker och trygg infrastruktur, däribland säker och trygg parkering inom vägstomnätet. Ändamål 3. Öka integreringen, sammankopplingen och kompabiliteten mellan trafikslagen samtidigt som man säkerställer tillgången till infrastrukturen. 1. Single European Sky SESAR 2. River Information Services (RIS) 3. Intelligent Transport Services for road (ITS) 4. Motorways of the Sea (MoS) MAP, Funding Objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors 13. Removal of bottlenecks on the Core Rail Network off the Scandinavian - Mediterranean corridor between Åstorp and Teckomatorp in Sweden Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors, (works). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser ombyggnad av signalsystemet på banan för att möjliggöra fjärrstyrning, upprustning av banan, byggande av ersättningsvägar och stängning av plankorsningar i syfte att minska störningskänsligheten samt förbereda banan för persontrafik. Projektet kommer också att göra det möjligt för tåg som idag framförs över Hallandsåsen att istället framföras över sträckan Ängelholm-Åstorp-Teckomatorp. Detta ger kortare transporttider och plats för fler godståg på spåren. Statlig finansiering genom den Nationella transportplanen. Finansiering är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå 14. Elimination of bottlenecks on the Core Rail Network of the Scandinavian - Mediterranean corridor between Malmö Fosieby-Trelleborg in Sweden Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (works). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser kapacitetsutbyggnad av banan för att möjliggöra regionaltågstrafik och fortsatt godstrafik i syfte att anpassa Trelleborgsbanan för persontrafik (idag enbart godstrafik). Man kommer att bygga nya pågatågssationer i Trelleborg, Östra Grevie och Västra 6

7 Ingelstad. För att öka säkerheten på banan byggs samtliga obevakade järnvägskorsningar bort (5st). Nya mötesspår byggs och vissa förlängs. Det görs även kringåtgärder som ramper och trappor till plattformarna, parkeringsplatser, busshållplatser, samt väder- och bullerskydd. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. Statlig finansiering genom den Nationella transportplanen. 15. The West Coast Line - railway tunnel in Varberg Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser framtagande av järnvägsplan, systemhandling och bygghandling för projektering i syfte att bygga dubbelspår i tunnel genom Varberg, resecentrum i Varberg samt dubbelspår mellan Varberg och Hamra. Dessa åtgärder kommer att öka kapaciteten och hastigheten på banan. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. 16. The Western Link - Railway Tunnel in Gothenburg Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). Sökande är Trafikverket. Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Region Halland är medsökande. Ansökan avser studier och förberedande arbeten (projektering framtagande av förfrågningsunderlag och bygghandlingar) för en tågtunnel under centrala Göteborg som kommer att underlätta resandet i Göteborg och Västsverige. Tågtunneln kommer att medföra ökad kapacitet för pendeltågstrafiken och ökad tillgänglighet till staden samt minska sårbarheten i järnvägssystemet. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller ansökt bidrag genomförs det ändå. Projektet har tidigare fått TEN-T-medel (2011-SE S Western Link - railway tunnel in Gothenburg). 17. Gothenburg Port Line Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (works. Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser att bygga ut delar av hamnbanan i Göteborg till dubbelspår i syfte att säkerställa framtida godstransporter till och från hamnen, öka järnvägens kapacitet och bidra till överflyttning av godstrafik från väg till järnväg. De delar av hamnbanan som ska byggas ut i detta projekt är Marieholmsbron, Kvillebangården och Pölsebo Skandiahamnen. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. Tidigare TEN- T finansiering för planering och projektering enligt beslut 2010-EU P (MoS Hubes and Spokes Project) och byggande 2012-SE P (Gothenburg Port Line - railway bridge at Marieholm). 18. High-speed line Landvetter Airport Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). 7

8 Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser studier för utbyggnad till nytt dubbelspår för höghastighetsjärnväg via Landvetter flygplats mellan Göteborg och Borås och ny station under Landvetter flygplats (järnvägsplan, systemhandling och bygghandling för projektet). Åtgärderna kommer att öka järnvägssystemets kapacitet för all tågtrafik inklusive höghastighetståg och knyta samman regionens två största städer och ansluta dem till Landvetter. Vid förra sammanställningen av vad som ska tillåtlighetsprövas beslutade man att inte ta med banan. Men för att vara säker på att man inte gjorde en missbedömning gör man nu en ny genomlysning av banan. Sannolikt kommer man inte anse att den behöver tillåtlighetsprövas. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. 19. Sweden's Core Network for freight Hallsberg-Degerön. Section Stenkumla - Dunsjö Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (works). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser utbyggnad till dubbelspår mellan Stenkumla Dunsjö. Syftet är att öka kapaciteten på godsstråket genom Bergslagen och eliminera den flaskhals som finns idag. Åtgärderna ökar möjligheten till miljövänliga transporter till kontinenten genom ökad kapacitet, ökar säkerheten genom planskilda korsningar och eliminerar flaskhals. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller ansökt bidrag genomförs det ändå. OBS Trafikverket har upprättat en motsvarande ansökan för upprättande av järnvägsplaner (studies) se ansökan East Link, development of a High-speed railway between Linköping and Södertälje Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser järnvägsplaner, systemhandlingar och miljökonsekvensbeskrivningar för höghastighetsspår från Järna till Linköping i syfte att skapa Sveriges första höghastighetsbana, vilket kommer medföra kortare restider och mindre störningskänsligt system. Tillåtlighetsprövning för sträckan Järna och 3-4 km innan Linköping kommer att skickas in i mars Beträffande Linköping avser man inte att söka tillåtlighetsprövning eftersom man inte anser att det behövs. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller sökt bidrag genomförs det ändå. Tidigare EU-finansiering har erhållits i projekt 2007-SE P Ostlänken. 21. Sweden's Core Network for freight Hallsberg-Degerön. Section Dunsjö Degerön. Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). Sökande är Trafikverket. Ansökan avser framtagande av järnvägsplaner och bygghandlingar som syftar till att förbereda utbyggnad, dubbelspår mellan Dunsjö och Degerön. Syftet är att öka kapaciteten på godsstråket genom Bergslagen och eliminera den flaskhals som finns idag. Åtgärderna ökar möjligheten till miljövänliga transporter till kontinenten genom ökad kapacitet, ökar säkerheten genom planskilda korsningar och eliminerar flaskhals. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller ansökt bidrag genomförs det ändå. Trafikverket har upprättat av ytterligare en ansökan (no 19) för Sweden's Core Network for freight Hallsberg-Degerön. 8

9 22. Design studies for expansion to four tracks of Mediterranean cooridor at Lund-Flackarp in Sweden Multi-annual Programme, Funding objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors (studies). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser framtagande av järnvägsplan, MKB och systemhandling i syfte att bygga bort en flaskhals på Södra stambanan (från två till fyra spår på sträckan Lund-Flackarp), minska störningskänsligheten och möjliggöra ökad kapacitet för tågtrafik mellan Malmö och Lund (ny station för regionaltåg i Lund) Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller ansökt bidrag genomförs det ändå. Projektet har tidigare beviljats TEN-T-finansiering (2012-SE S Design studies for expansion to four tracks of Nordic Triangle at Arlöv Flackarp in Sweden). MAP, Funding Objective 1, Priority 1, Pre-identified project of the core network corridors 23. Norrbotniabanan, Studies, railway plans and technical design, Phase 1 Umeå-Skellefteå Multi Annual Programme, Funding objective 1, Priority 2 other sections of the Core network (studies) Sökande är Norrbotniabanan AB (NNAB) och Trafikverket. Ansökan avser framtagande av järnvägsplaner med MKB för sträckan Umeå-Skellefteå, detaljerad teknisk specifikation för sträckan Umeå-Dåva samt projektledning och kommunikation. Järnvägsplanerna kommer att genomföras av Trafikverket. Syftet med projektet är att inleda planeringsarbetet för Norrbotniabanan, en ca 27 mil lång ny järnväg mellan Umeå och Luleå, och därigenom bidra till lösa upp flaskhalsar för godstransporter och komplettera Bottniska korridoren. Norrbotniabanan finns sedan 2012 prioriterad i länstransportplanerna, där Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Norrbotten har prioriterat 80 miljoner respektive 20 miljoner kronor i respektive Länstransportplan. Finansieringen är beslutad. Om projektet inte erhåller ansökt bidrag genomförs det med lägre ambitionsnivå vilket innebär ett färre antal färdigställda järnvägsplaner år Double track Iron Ore Line - increased capacity MAP, Funding objective 1, Priority 2, Pre-identified project of the other sections of the core network (studies). Sökande är Trafikverket, enda part. Ansökan avser framtagande av järnvägsplaner för utbyggnad till dubbelspår, i syfte att öka kapaciteten på Malmbanan för att möjliggöra för mer gods och persontrafik samt bättre punktlighet. Järnvägsplaner ska upprättas för två delsträckor: Peuravaara- Krokvik-Rautas-Rensjön-Bergfors och Kopparåsen-Vassijaure. Någon tillåtlighetsprövning behövs sannolikt inte för detta projekt. Finansieringen är beslutad eftersom Trafikverket har avsatt erforderliga medel i verksamhetsplan Statlig finansiering. Även om projektet inte erhåller sökt bidrag kommer det ändå att genomföras. MAP, Funding Objective 2, Priority 1, Deployment of new technologies and innovation 25. GREAT Green Region for Electrification and Alternatives fuels for Transport Multi-Annual Programme, Objective 1 Priority Deployment of new technologies and innovation (studies and works). 9

10 Region Skåne söker medfinansiering för ett pilotprojekt för alternativbränsleinfrastruktur inkluderande CNG, LNG samt snabbladdning. Vätgas omfattas via annat HIT2 vilket är ett annat beviljat CEF projekt. Projektet syftar också till att fånga upp användarerfarenheter och att sprida kunskap och resultat. Infrastruktur för alternativa bränslen är tydligt efterfrågat i denna utlysning och ansökan har en stark koppling till strategin för Clean Power for Transport samt direktiv 2014/94/EG. DG MOVE, har uttryckt sig mycket positiv till detta projekt. Om projektet inte erhåller ansökt belopp så kommer projektet inte att genomföras. MAP, Funding Objective 2, Priority 2, Safe and secure infrastructure 26. 3C - Bromma Stockholm Airport Annual Programme Sökande är Swedavia AB. Syftet med projektet är att genomföra infrastrukturella åtgärder för att uppgradera Bromma Stockholm Airport från säkerhetsklass 2C till säkerhetsklass 3C. I dagsläget har man en dispens från Transportstyrelsen som bara gäller fram till För att hantera nuvarande trafikprogram har flygplatsen opererat med flertalet beviljade undantag som möjliggjort operationer med luftfartyg med annan klassning än för den tiden gällande certifikatet. I ansökan hos Transportstyrelsen har Swedavia åtagit sig att genomföra flertalet säkerhetshöjande åtgärder för att uppfylla Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS) samt åtgärder kopplat till flygplatsens unika utformning och hindersituation. Projektet kommer att genomföras även om finansiering inte erhålls. MAP, Funding Objective 3, Priority 1 SESAR 27. Remote Tower Services RTS Ansökan görs i Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 1 SESAR (Grupp B) Sökande är LFV. Samarbete kommer dock att göras med andra ANSPer i Europa med avsikt att implementera RTS kommer att genomföras i syfte att säkra en harmoniserad och effektiv implementering baserad på internationella förutsättningar rörande bl a safety och operativ användning. Implementering av Remote Tower Services (RTS) är en lokal nationell företeelse, som dock har stor betydelse för regional utveckling genom att flygplatser kan hållas öppna och tillhandahålla anslutningar till större flygplatser. Detta har stor betydelse i ett glest befolkat land som Sverige. Dessutom stödjer det flexibilitet för tillhandahållande av flygtrafiktjänst på flygplatser som i Sverige är konkurrensutsatt. Om en flygplats väljer att byta leverantör av flygtrafiktjänst, får detta minimal socio/ekonomisk inverkan då personal inte behöver byta flytta. Tillhandahållandet av flygtrafikledningstjänst på flygplatser från anläggningar som inte befinner sig på flygplatserna är beskrivet i ATM Master Plan. Lösningen kan användas för att säkra kontinuerlig drift på flygplatser av alla storlekar i händelse av att ordinarie torn av någon anledning (sabotage, brand etc) inte längre kan användas. Lösningen är också attraktiv för flygplatser med begränsad trafik då öppethållningen kan säkras till rimliga kostnader. Alternativet vore annars i många fall att stänga flygplatserna. Projektet innefattar såväl studie samt implementering. Implementering av RTS i Sverige planeras expandera successivt från 2014 till

11 28. COOPANS evaluation step B2.6 and B3 towards harmonization and convergence in support of SES implementation Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 1 SESAR. Sökande är ACG (AS) tillsammans med leverantörerna av flygtrafikledningstjänsterna i IE, SE, DK och CO. Projektet ska bedrivas i form av ett utvecklings- och implementeringsprojekt. Deltagande partners är de parter som ingår i samarbetet COOPANS (COOPeration between Air Navigation Service providers), som är ett samarbete mellan fem leverantörer av flygtrafikledningstjänster (ANSP) i Danmark, Irland, Österrike, Kroatien och Sverige (LFV). COOPANS samarbetet syftar till harmonisering av kravbild för att kunna bedriva inte bara gemensam utveckling, gemensam validering, gemensam utbildning för att få en kostnadseffektiv utvecklingskostnad och produktion av flygtrafikledningstjänsten. Om fler flygledningsleverantörer använder samma system minskar kostnaden för flygbolag och flygplatser och därmed minskar kostnaden för resenärerna. Sedan juni 2014 använder alla fem ANSP:erna i alla våra sju flygtrafikledningscentraler (ATCC) samma programvara. Detta är ett stort steg mot en harmonisering och defragmentering av det europeiska flygtrafikledningssystemet. Detta projekt avser en fortsatt gemensam utveckling av COOPANSsystemet med målet att ytterligare förbättra interoperabilitet, harmonisering och prestanda, samt att förbereda systemet för implementering av nya funktioner som tagits fram inom ramen för SESAR. Budgeten uppgår till euro varav euro söks i bidrag. LFV beräknas finansiera euro. 29. Lower Airspace Optimisation Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 1 SESAR. Sökande är LFV. Luftrummet i Sverige ändrades 1998 i samband med ny kravbild på kontrollerat luftrum i det övre luftrummet. Nya och förändrade lagar och regelverk samt Försvarsmaktens behov av bibehållen prioritet i luftrummet medför att en översyn för nytt luftrum bör initieras och det har även framförts som ett behov från Transportstyrelsen. Skälet till detta är att lufrummets utformning skall långsiktigt ge utrymme för den civila trafiken som nyttjar luftrummet. Luftfartslagen, anger att luftrumsförvaltaren, i det här fallet flygplatsägaren, har ansvar för att luftrummet runt en flygplats följer satt kravbild, att vägarna som flygplanen tar är publicerade i rätt dokument och godkända av Transportstyrelsen. Bland annat medför kravbilden enligt EU Performance-förordningen mål på kapacitet vid Arlanda flygplats samt i det övre luftrummet, sk enroute luftrummet där LFV har huvudansvaret. Det innebär att det finns EU direktiv som reglerar hur ett antal flygplatser skall utnyttja det luftrum som de ansvarar för. Detta är et sätta att säkerställa kapacitet i europeiskt luftrum. Det finns en önskan från Swedavia AB på Stockholm/Arlanda flygplats samt Malmö flygplats att översyn med nya flygprocedurer skall genomföras för att bland annat möta ny förordning gällande ny metod för inflygningar. Uppgiften i detta projekt är att gära en översyn över de förändringar som behöver göras för att möte den krav som finns från EU, samt även genomföra dem. Översynen vid dessa flygplatser medför tillika ändringar i angränsande luftrummet. Då det är olika ägare av de berörda flygplatserna innebär det att flera kravbilder skall vävas ihop för att mötas. 11

12 30. Borealis FRA Free Route Airspace Ansökan görs i Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 1 SESAR (studie samt implementering). Sökanden är LFV (eventuellt Borealis som är ett samarbetsforum mellan de olika leverantörerna av flygtrafiktjänster i Danmark, Finland, Norge, Island, Lettland, Estland, United Kingdom och Irland). Projetket syftar till att förbättra luftrumsbrukarnas flygvägar genom att införa möjlighet att flyga rakaste och kortaste vägen senast Genom detta ger flygtrafiktjänstleverantörerna luftrumsbrukarna möjlighet att flyga rakaste vägen från t ex västra delen av Europa, Atlanten till östra delen av Europa, gränsen mot Ryssland. Det innebär såväl reducerade kostnader för luftrumsbrukarna och i förlängningen även deras kunder samt en positiv miljöaspekt. Projektet startade med konceptframtagande mellan DK SE FAB (Sverige och Danmark) och NEFAB (Norge, Finland, Estland, Lettland) 2013 med planerad implementering Därefter kommer UKs och Irlands luftrum att kopplas ihop med DK SE FAB och NEFAB från Målet är att från 2020 samtliga berörda länders luftrum är hopkopplade och tillåter raka flygvägar. Projektet kommer att ta vara på de bästa sättet gällande investeringar, teknologi, för att ge kunderna bästa förutsättningar för att förutse militär verksamhet i luften samt vädersituationer. 31. Upgrade of Stockholm Skavsta Airport to CAT III Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 1 SESAR (studies and works) Syftet med detta projekt är att genomföra åtgärder på Stockholm Skavsta flygplats som en del av det europeiska transportsystemet. Åtgärderna kommer att öka tillgängligheten till flygplatsen, till Stockholmsområdet och till Sverige. Åtgärderna kommer att skapa anslutningar mellan flyg, järnväg och väg infrastruktur och skapa en nod med hög tillgänglighet och säkerhet inom den europeiska stomnätskorridoren (Scan-Med-Corridor). Projektet är indelad i fem delar: 1. Uppgradering av huvudbanan och landningssystem för att öka tillgängligheten för flygbolag (öst till väst landningsriktningen). 2. Redundans planering och vidareutveckling av system. Detta avser förbättrade operationsmöjligheter för större Stockholmsregionen i ogynnsamma väderförhållanden genom samarbete mellan flygplatser logistik beslutsfattande mellan Arlanda, Bromma och Skavsta. 3. Utbyggnad av bansystem för att öka kapaciteten genom att utöka Cat III-system med väst till öst landningsriktningen och en taxi bana. 4. Utveckling och integration av en järnvägsstation på flygplatsen för att ansluta den till höghastighetsjärnvägslinjen Ostlänken. 5. Ytterligare planering och investeringar i väginfrastruktur och system kollektivtrafik för effektiv anslutning till Ostlänken. Projektet kommer sannolikt att genomföras även om projektet inte beviljas medel. Projektet bedöms inte påverkas av EU:s statsstödsregler. 32. Enhancement of Airport Safety Nets at Stockholm Arlanda Airport Objective 3 priority 1 SESAR. Söakanden är Swedavia. De viktigaste målen för detta projekt är att förbättra prestandan av övervakningsfunktion för det gemensamma system som finns för europeiska flygplatser och då även för Stockholm Arlanda flygplats. Syftet är att möjliggöra ett tillhandahållande av högkvalitativa och tillförlitliga uppgifter från övervakning för integration i den avancerade Airport Safety NET systemet. 12

13 Det innebär att flygplatsen skapar förutsättningar för att övervaka och analysera mönster i flygplatsdriften. Spåra och analysera hur fordon och flygplan rör sig på marken. Det är avgörande för det fortsatta flygsäkerhetsarbetet. Detta samt utvecklingen av ökad säkerhet för Europas flygplatser och utvecklingen av gemensamma säkerhetsledningssystem som möjliggöra gemensam utveckling i Europa. Projektet är förutsättningsskapande för ett genomförande av övervakningen av flygplatsens funktion av flygsäkerhetsövervakning. Möjliggöra framtida expansion av A-SMGCS-systemet som är en Europa standard, för att möjliggöra framtida funktionalitet och för att säkerställa kompatibilitet med nya komponenter i framtiden. Detta skapar en fortsatt kostnadseffektiv uppgradering av flygplatsens system. SESAR arbetar med de gemensamma standards som skall utvecklas för de stora flygplatserna i Europa. Stockholm Arlanda Airport är en Core Network flygplats samt en viktig del i SESAR och därmed en avgörande del i den europeiska utvecklingen. Totala budgeten för projektet är euro varav CEF-finansiering söks för euro. Swedavias kostnader förutsätts finansieras i verksamheten. 33. Airport Collaborative decision Making (A-CDM) Optimization Project Objective 3 prioritet 1 SESAR Sökanden är Swedavia. Syftet med projektet är att underlätta samarbetet mellan olika organisationer och samtidigt höja kvaliteten på informationsspridning, lokalt på Stockholm Arlanda Airport och inetwork Manager Operating Center (NMOC) vilket är en gemensam central i Bryssel. Stockholm Arlanda Airport har med det gemensamma systemet tillgång till information till varje avgång och ankomst samt kvaliteten på den information som ligger till grund för meddelanden som skickas till NMOC (DPI = Avgång Planeringsinformation). En utveckling av denna teknik skapar nya möjligheter att tidigt hindra försenignar. Att utnyttja luckor i kapaciteten. Att skapa nya utrymmen för utökad kapacitet. Med ny och gemensam information så ökar dessa möjligheter Ansökan är relaterad till ett projekt som avser förbättring av planerade genomförandet av flygplatsens beslutsfattande i samarbete (A-CDM). A-CDM står för Airport Collaborat decision making. Projektet skall fortsätta arbetet med gemensam beslutsstöd, Ansökan är i linje med EGförordning genomförande (EG) IR 716/2014. Denna specifika ansökan är en förutsättning för genomförandet enligt IR 716/2014 och är därmed föremål för finansiering enligt fleråriga programmet CEF för Systemet är avgörande är en viktig del i SESAR och kräver systemlösningar av olika slag. Detta är en viktig komponent för ökad informationsspridning och gemensamt beslutsstöd för operatörer på flygplatsen men även utanför. Dessa verktyg skapar en smidigare och säkrare flygplatsverksamhet.de viktigaste målen för att förbättra nuvarande A-CDM är att underlätta samarbetet mellan olika organisationer. Detta i kombination med att höja kvaliteten på informationsspridning på Stockholm Arlanda Airport och Network Manager Operations Centre (NMOC). MAP, Funding Objective 3, Priority 3 Intelligent Transport Services for Road 34. NEXT-ITS Multi-annual Programme, Funding objective 3, Priority 3 Intelligent Transport Services for Road (works). Sökande är Trafikverket med Bundesministerium (DE), Vejdirektoratet (DK) samt finska Trafikverket (FI) som medsökande. Projektet avser samordnad vägtrafikledning och kontinuerliga tjänster 13

14 Projektet är en fortsättning på det tidigare arbetet inom VIKING-grupperingen men med delvis ny inriktning med mer fokus på trafikledning. Merparten av arbetet planeras utföras under år Liksom tidigare år tar Trafikverket in beslutad/planerad verksamhet som kan förväntas bli finansierad. Planeringen för detta pågår enligt uppgift. Trafikverkets delar kommer därför att genomföras oavsett om EU-finansiering beviljas. 35. EU ITS Platform Multi-annual Programme, Funding objective 3, Priority 3 Intelligent Transport Services for Road (studier). Sökanden är Transportministeriet I Italien tillsammans med 23 transportministerier eller vägmyndigheter. Ansökan avser European ITS Platform (studies) som syftar till att etablera gemensam EU-samordningsfunktion, tematiska expertgrupper och utpekade samarbetsprojekt. Projektet avser arbeta med en mängd aktiviteter avseende standardisering, checklistor för implementering, utvärdering, möjlighetsstudier m.m. MAP, Funding Objective 3, Priority 5 Actions in nodes of the Core Network 36. Multimodal e-mobility connectivity for the Öresund Region (MECOR) Multi Annual Programme, Objective 3, prioritet 5, Actions in nodes of the Core Network ( Studies and works). Öresundsregionen genom CLEVER A/S (Danmark) och Öresundskraft AB (Sverige) söker medfinansiering för ett pilotprojekt för att e-mobilitet i kombination med intermodalitet i regionen. Målet är att bygga 120 laddningsstationer på 60 olika platser. Samtliga platser är lokaliserade till en tåg- eller busstation för att möjliggöra pendlartrafik som kombinerar elbil och (regional) kollektivtrafik. Arbetspendling är stor i regionen inklusive mellan Sverige och Danmark via noderna Malmö respektive Köpenhamn. MAP, Funding Objective 1, Priority 4 ERTMS 37. ERTMS onboard retrofit for Jönköpings länstrafik JLT Multi Annual Programme, Objective 4, Priority 3 ERTMS (works). Jönköpings länstrafik (JLT) söker medfinansiering för typ- och serieinstallation på fordonstyperna Itino (12 stycken) och X61 (2 stycken). Antalet fordoninstallationer uppgår totalt till 14 varav två typinstallationer för de båda fordonstyperna. Projektets syfte är att möjliggöra fortsatt trafik med JLT:s fordon när ERTMS installeras på Södra stambanan. När ERTMS är installerad på Södra stambanan krävs att alla fordon har denna utrustning. Projektet avses påbörjas under 2015 och avslutas under Om inte projektet inte erhåller full EU-finansiering kommer projektet ändå att genomföras, åtminstone i begränsad omfattning, dvs. sannolikt med färre fordonsinstallationer. Erforderliga styrelsebeslut saknas i nuläget. 38. ERTMS Retrofit of maintenance vehicles Multi Annual Programme, Objective 4, Priority 3 ERTMS (works) 14

15 Infranord AB söker medfinansiering för typ- och serieinstallation på totalt 39 arbetsfordon varav åtta spårriktare, åtta ballastplogar, åtta stycken lok littera B, nio liftmotorvagnar littera MTW samt sex motortrallor littera MTR. Projekten syftar till skapa bättre förutsättningar för Infranord AB att verka på en marknad där underhållsentreprenörer med ERTMS-utrustade arbetsfordon kommer att efterfrågas i allt högre grad. Om inte projektet inte erhåller full EU-finansiering kommer projektet ändå att genomföras, åtminstone i begränsad omfattning, dvs. sannolikt med färre fordonsinstallationer. 39. ERTMS onboard retrofit for Arlanda express link Multi Annual Programme, Objective 4, Priority 3 ERTMS (works). A-train AB söker medfinansiering för typ- och serieinstallation på fordonstypen av typ X3 som används på Arlanda Express. Ansökan som används på Arlanda Express. Syftet är bidra till viktmakthållandet och utvecklingen av tågtrafiken till och från Arlanda. Under 2013 har A-Train AB genomfört en förstudie för vad införande av ERTMS skulle innebära. Förstudien ledde fram till en översiktlig plan för hur ERTMS ska införas. Om inte projektet inte erhåller full EU-finansiering kommer projektet ändå att genomföras, åtminstone i begränsad omfattning, dvs. med färre fordonsinstallationer 40. Installation of ERTMS onboard system in locomotive TMZ Multi Annual Programme, Objective 4, Priority 3 ERTMS (works). Inlandsbanan AB tillsammans med Nordic RE-Finance, Tågåkeriet i Bergslagen AB, Nordic Trial AB och Three T AB, söker medfinansiering för typ- och serieinstallation av ERTMS i totalt 16 fordon av fordonstypen av typ TMZ. Syftet med projektet är att möjliggöra för mindre fordonsägare med fordonstypen TMZ att installera ERTMS i sina fordon. Parterna äger totalt 16 av 23 fordon av denna typ. Om inte projektet inte erhåller full EU-finansiering kommer projektet ändå att genomföras, åtminstone i begränsad omfattning, dvs. med färre fordonsinstallationer. 41. Procurement of ERTMS for the Commuter Trains in Stockholm, Sweden Multi Annual Programme, Objective 4, Priority 3 ERTMS (works). Trafikförvaltningen i Stockholms län söker medfinansiering (ERTMS) för typ- och serieinstallation på fordonstyperna X60 och X60A, totalt 83 fordon. I ansökan ingår även kostnader för montage av nya GSM-filter i 129 fordon i syfte att minimera störningar i GSM-nätet när signalstyrkan i GSM-nätet ökar pga nya frekvenser i GSM-nätet. Projektet kommer att genomföras, dock i reducerad omfattning dvs. med färre installationer om projektet inte beviljas bidrag. 15

16 42. Upgrading and sustaining competitive sea-based transport service on Baltic MoS Klaipeda- Karlshamn Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4, Motorways of the Sea (works). AB DFDS Seaways Lithuania söker medfinansiering för uppgradering av miljöförbättrande åtgärder ombord inklusive installation av Hybrid skrubber på två fartyg och effektiviseringar i hamnarna. Åtgärden är prioriterad med anledning av de nya reglerna om svavelhalt i marint bränsle från den 1 januari Projektpartners är JSC Central Klaipeda Terminal, Karlshamn Hamn AB, Klaipeda är stomnätshamn och Karlshamn är hamn i det övergripande TEN-nätet. Arbetena har redan påbörjats och projektet och kommer att slutföras även om CEF-medel inte erhålls. Rökgastvätt, s.k. skrubber Vid årsskiftet 2014/2015 infördes hårdare regler för svavelhalten i marint bränsle i det så kallade SECA-området. Reglerna innebär att svavelhalterna för bränslen inte får överskrida 0,1 procent. Det finns flera olika metoder för att minska utsläpp av svavel och partiklar från fartyg. En av dessa metoder är så kallade skrubbers för rening av avgaserna. Genom rening av avgaserna minskar utsläppen av svavel och partiklar. Fartyg som har en skrubber installerad kan fortsätta att köra på högsvavligt fartygsbränsle, så kallad tjockolja, och ändå minska utsläppen av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Skrubbers delas in i olika kategorier och har olika syften. Det finns torrskrubber och våtskrubber (saltvattenskrubber, färskvattenskrubber och hybridskrubber). Torrskrubber I en torrskrubber leds rökgaserna genom kalkpellets. Resultatet blir en restprodukt av gipspellets som sedan lagras ombord på fartyget tills det kommer till en hamn där pelletsen kan lämnas som avfall. Flera olika typer av våtskrubbers Våtskrubber är den vanligaste typen av skrubber ombord på fartyg. De kan delas in i tre olika typer; saltvattenskrubber, färskvattenskrubber och hybrid. Saltvattenskrubbern, även kallad öppen skrubber, renar rökgaserna med hjälp av saltvatten. Saltvattnet pumpas till skrubbern där rökgaserna tvättas. Därefter leds processvattnet till en reningsenhet som avskiljer restprodukten från vattnet. Restprodukten lagras i en tank ombord medan vattnet pumpas ut i vattnet igen från fartyget. Systemet fungerar bara i så kallat hårt vatten, d.v.s. alkaliskt vatten. I en färskvattenskrubber, även kallad closedloop skrubber, används färskvatten som blandas med kaustiksoda som tvättvatten. En färskvattenskrubber hämtar vattnet från en tank ombord. Skrubbern är därmed oberoende av vilket vatten fartyget trafikerar. Hybridskrubbern är en blandning mellan saltvatten- och färskvattenskrubbern. Då använder man saltvattentekniken när fartyget trafikerar hårt vatten och färskvattenskrubbern när det behövs. Closed loop skrubber Ett slutet system använder färskvatten som är kemiskt behandlat t.ex. genom kaustiksoda. Vätskan återcirkuleras ombord med endast ett minimalt vattenintag och utsläppen av avloppsvatten. Dessa system undviker frågor om utsläpp till havet men är mer komplexa, dyrare att köra, och skapar avfall lagring och hantering ombord. 43. STM (Sea Traffic Management) Validation project a MONALISA project, Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (studies). Sjöfartsverket avser att bedriva ett projekt som syftar till att demonstrera och validera målkonceptet för Sea Traffic Management som tagits fram i MONALISA 2.0. Projektet är ett studie-/pilotprojekt och innefattar omfattande tester av olika delkomponenter i Sea Traffic Management. Projektet har en tydlig koppling till prioriteringarna i utlysningstexten för Motorways of the Sea, exempelvis Mo Scan enable co-funding for large ICT projects of EU added value, in particular those focusing on the various 16

17 aspects of e-maritime systems. Svenska partners: Sjöfartsverket (koordinator), Chalmers, SAAB TransponderTech AB, Preem, SSPA, Viktoria Swedish ICT, SMHI, Inport, HiQ, Svitzer och GS1. Vid mötet den 9 januari fattade sjöfartsportföljstyrelsen beslut om att säkra medfinansieringen för de offentliga svenska partnerna i STM Validation Project. Projektet i sin helhet kommer inte att kunna genomföras utan stöd från CEF. 44. Green Bridge on Nordic Corridor Part 2 Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (studies and works). TT-Line GmbH & Co. KG söker medfinansiering för uppgradering av miljöförbättrande åtgärder ombord på två fartyg inklusive installation av Hybrid skrubber och effektiviseringar i de båda deltagande stomnätshamnarna. Detta projekt är en naturlig fortsättning av det avslutade TEN-T finansierat projektet 2011-EU M Green Bridge, där man installerat en skrubber på att fartyg. Åtgärden är prioriterad med anledning av de nya reglerna om svavelhalt i marint bränsle från de 1 januari Partners är Trelleborgs Hamn AB, Lübecker Hafen-Gesellschaft. Förberedande arbeten har redan påbörjats och kommer antagligen att genomföras till viss del även utan CEFmedel. 45. The Northern ScanMed Ports Bridging the Baltic Markets Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (studies and works). Stockholm Hamnar AB söker medfinansiering för projekt med inriktningen för en effektiv och smidig övergång mellan sjö- och landtransporter i de finska och svenska hamnarna. Detta sker genom att uppgradera hamninfrastrukturen på båda sidor Östersjön. Stockholms Hamnar AB kommer att genomföra större nybyggnationer i hamnarna Stockholm och Kapellskär. Här ingår utbyggnad och uppgradering av pirer och kajer; effektiviserad logistik och trafikflöden, järnvägsanslutningar; terminalutbyggnad för effektiva gods- och passagerarflöden; modernisering och uppgradering av kranar, ramper och angöringssystem; moderna övervakningssystem och ITS. Projektet omfattar förbättringar i intermodala transportförbindelserna mellan Sverige och Finland och innebär eliminering av flaskhalsar mellan trafikslag och mellan länder. Partners är Helsingfors Hamn, Åbo Hamn och Nådendals Hamn. Åtgärderna i Stockholms Hamnar, utbyggnad i Värtahamnen och Kapellskär, är mogna och utförandefasen pågår sedan 2013 med finansiering enligt tidigare beslut, medan den nya ansökan avser en fortsättning. Samtliga tillstånd finns, finansiering är säkrad och upphandlingarna genomförda. Även åtgärderna i Nådendal, Åbo och Helsingfors har en hög mognadsgrad. Arbetena kommer att genomföras även utan CEF-medel. 46. Wider benefit MoS in the Baltic and North Sea, Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (studies and works). DFDS A/S upprättar ansökan och projektet omfattar miljöuppgradering i hamnarna, pilotutbyggnad av en ny typ av skrubberteknik på Nordsjötrafiken och genomförandet av åtgärder för energieffektivitet som antas bidra för MoS i Östersjön och i Nordsjöregionen. Följande partners ingår i ansökan DFDS Seaways B.V., Göteborgs RORO Terminal, Karlshamn Hamn AB, DFDS Seaways Plc, DFDS Seaways NV. Exempel på åtgärder inom projektet är att tillhandahålla landbaserad el, 17

18 pilotinstallation av skrubber på ett fartyg med en ny open loop skrubberteknik(som är förberedd för konvertering till Hybrid) och energieffektivitetsåtgärder i hamnarna t.ex. ledbelysning. Arbetena är redan påbörjade och kan antas genomföras utan CEF-medel. 47. Sweden Poland Sustainable Sea Hinterland Services Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4, Motorways of the Sea (studies and works). Trelleborgs Hamn upprättar ansökan för ett projektet som syftar till att förbättra integrationen mellan korridorerna Scandinavian-Mediterranean och Baltic Adriatic Corridor. Genom ett ökat samarbetet mellan parterna i korridorerna väntas skapa bättre möjlighet till fortsatt tillväxt i Polen inte minst när det gäller den intermodala trafiken. Man moderniserar kajer och ramper med huvudsyftet att öka sammodalitet vid sjötransporter, öka kapaciteten på terminalen samtidigt som den nya infrastrukturen kommer att göra det möjligt för hantering av längre och bredare färjor. I Trelleborg pågår första fasen i hamnutbyggnaden som innebär att hamnen flyttar sin verksamhet 550m sydost. Aktiviteterna i detta projekt är av yttersta vikt för den fortsatta utbyggnaden och utvecklingen av Trelleborgs Hamn och Trelleborgs Kommun. I projektet ingår också en utredning om en ny anslutning till hamnen och nytt truck- och logistikcentrum i anslutning till den nya vägen. Syftetär att trafiken till hamnen ska gå runt centrala Trelleborg istället för rakt igenom centrala delen av staden. Utvecklar en ny hybrid Reach stacker, som beräknas reducera bränsle förbrukning och CO2 utsläpp med 30 %, ge en bättre arbetsmiljö samt mindre UH kostnader. Genomförandet av projektet är av synnerligt EU-gemensamt intresse då det inte bara förbättrar förbindelserna mellan två stomnätshamnar på det utpekade stamnätet, utan dessutom utgör en direkt förbindelse genom en sjömotorväg mellan två av de utpekade stamnätskorridorerna. Arbetena i Sverige är pågående men på den polska sidan är CEF-finansieringen en förutsättning för projektet. Partners är Trelleborg kommun, Konecranes Lifttrucks AB, Hamnen i Szczecin/ Swinoujscie och Unity Line. Mera information om tillståndsprocessen i Polen kommer att redovisas i nästa steg. 48. FAMOS Freja: Finalising Surveys for the Baltic Motorways of the Sea Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4, Motorways of the Sea (studies and works). Sjöfartsverket leder detta projekt som syftar till att genomföra sjömätning av ca km² i Östersjön (över 20 % av Östersjöns totala yta), för att slutföra ytorna av intresse för sjöfarten i den internationella planen BSHC-HELCOM re-survey scheme. Projektet omfattar dels arbete med sjömätning och studier för förbättrad hantering av data. Partners är Sjöfartsverket, Finnish Transport Agency, Maritime Administration of Latvia, Estonian Maritime Administration, German Federal Maritime and Hydrographic Agency, Danish Geodata Agency, German Federal Agency for Cartography and Geodesy, Technical University of Denmark National Space Institute, German Research Centre for Geosciences, Lantmäteriet och Lithuanian Maritime Safety Administration (associated partner). För alla inblandade nationella sjömätningsmyndigheter utgör sjömätningen en del av ordinarie verksamhet, med säkrad finansiering gällande eget bidrag, och eventuella tillstånd. Projektet föreslås stödjas. 18

19 49. ScrubbIT New Generation Scrubber Installations on five vessels operating in the Northern European Sulphur Emission Control Area Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (works). Stena AB är huvudsökande i denna ansökan som avser installation av skrubber på olika typer av fartyg och på olika linjer. De fyra fartygslinjerna opererar alla från stomnätshamnar inom det transeuropeiska transportnätet, Motorways of the Sea (MoS) och syftet är att utveckla dessa linjer kostnadseffektivt så att de kan bibehålla och öka sin konkurrenskraft i enlighet med EU:s målsättning. De aktuella fartygslinjerna är del i de stomnätskorridorer som prioriteras av EU. Förstudien har genomförts och upphandling pågår. Projektet bedöms kunna genomföras även utan CEF-medel. 50. MoS Scrubbers Closing the loop Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4 Motorways of the Sea (studies and works). Sökanden är Stena UK Ltd (koordinator), Wärtsilä Oy (FI), Stena Line BV (NL). Harwich Ports (UK), Ports of Killingsholme (FI), Lloyds Register EMEA (UK) och EMEA Svenska miljöinstitutet (SE). Projektet avser arbete med installation av skrubber på olika typer av fartyg. Projektet syftar också till att bevisa att ett slutet skrubbersystem (closed loop) både är ett steg mot hållbar utveckling och kommersiellt möjligt, samt att vara en pionjär i arbetet med hantering av avfall från skrubbrar genom att skapa riktlinjer för en sömlös hantering av avfallet från fartyget till omhändertagandet iland. Projektet bedöms kunna genomföras även utan CEF-medel. 51. HEKLA-Helsingborg & Klaipeda LNG Infrastructure Facility Deployment Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4, Motorways of the Sea, Emission reduction and LNG deployment (Study and Work). Medel söks även från sammanhållningsfonden Sökande är Helsingborgs Hamn AB (koordinator) och AB Klaipdos Nafta (LT). Ansökan avser fem aktiviteter. 1. Projektkoordinering 2. Helsingborgs hamn: Studie, design och byggnation av förvätskningsanläggning för LNG-produktion. 3. Klaipeda: Investering i en landbaserad omlastningsanläggning (ca m 3 ) för LNG bunkerfartyg och för LNG-tankbilar. 4. Klaipeda: Slutlig design av mobil multitankstation (Mobile Multifunctional Refilling Station, MMRS) 5. LNG-kampanj och marknadsutveckling. Syftet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för tillgänglighet till LNG till ett konkurrenskraftigt pris. Nätverket med LNG-distribution blir mer hållbart och flexibelt då Klaipeda kan användas både som export- och importterminal. Finansieringen av de svenska aktiviteterna är beslutade. I början av 2015 inleds arbetet med tillståndsansökan (ingår i aktivitet 2). Det är osäkert om projektet genomförs om EU-bidrag inte erhålls. Projektet är en fortsättning och en praktisk omsättning av kunskaper förvärvade i två tidigare projekt som erhållit EU-medel; 2011-EU S, Baltic Sea Ports och 2013-EU S Baltic Sea Ports II. 52. Compliance Monitoring for Annex VI (CompMon) Multi Annual Programme, Objective 3, Priority 4, Motorways of the Sea, Wider Benefit (Study). Sökande är Finnish Transport Safety Agency (Trafi). Parter i projektet är: 19

20 Finland Sverige Danmark NL Belgien Trafi och Finnish Meteorological Institute (koordinator), Åbo Akademi University. Chalmers Tekniska högskola och Transportstyrelsen. Danish Environment Agency, Danish Technological Institute och Explicit (tekniklösningar) Inspectie Leefomgeving en Transport (ILT)och Royal Dutch Meteorological Institute. Royal Belgian Institute of Natural Sciences, FOD Mobiliteit en Vervoer. Ansökan avser fjärrmätning av rökgasplymer från fartyg och kommer att genomföras i fem EU-länder. Resultaten kommer därefter att kopplas samman och användas av hamnstatsmyndigheter i arbetet med urval av de fartyg som ska kontrolleras genom en ombordbesiktning. Målet är att skapa lika konkurrensvillkor för sjöfarten genom kontroller av att fartygen uppfyller kraven IMO MARPOL Annex VI och EU:s svaveldirektiv. Den svenska delen består av certifiering av mätflygsystem, fasta mätningar i Göteborg och Öresund, mobil mätning och mätning från flyg. TS medfinansiering ska användas til inköp av ett mobilt instrument för direktanalys i realtid av inhämtade data, vilket kan användas ombord vid kontroller av fartyg. Finansieringen är i huvudsak genom statliga medel och den är beslutad i några länder medan andra fortfarande avvaktar beslut. Chalmers aktiviteter är baserade på finansiering via medel som redan erhållits eller kommer att erhålla från Vinnova ( Euro, IGPS-Plius samt styrkeområde transport), Göteborgs hamn (36346 Euro) samt interna universitetsmedel ( Euro). Transportstyrelsen del kommer att finansieras via redan beslutade medel från deras ordinarie verksamhet. Projektet är inte i sin slutgiltiga form då det kommer att stärkas ytterligare innan det skickas in till EU i slutet av februari (möte med DG Move och INEA den 6 februari). 53. Solution4 Future comprehensive reduction of air emissions and increased energy efficiency in the SECA Multi Annual Programme, Objective 3, Motorways of the Sea, Wider benefit (Study and Work). Sökande är Terntank Rederi A/S (DK) som koordinerar projektet tillsammans med Tärntank Ship Management AB (SE) och North European Oil Trade Oy NEOT (FI). Associerade enheter som inte söker CEF-medel med den här ansökan är Preem (SE), Göteborgs hamn AB (SE), Gesab (SE), Wärtsilä (FI) och Bureau Veritas (FR). Ansökan avser åtgärder för att minska miljöpåverkan för tre nybyggda fartyg. upphandling av ett 2-takts-motorsystem, med LNG som bränsle en kombinerad katalysator och avgaspanna, tillsammans med annan ny miljöeffektiv teknik för fartyg. Upphandling och installation av nytt LNG-motorsystem till ett existerande fartyg. Utveckling och upphandling av avancerade och trygga arbetsmiljöer ombord för besättningen i tuffa vinterförhållanden. Utveckling av trygga LNG-bunkringsprocesser och utbildning, kunskaps- och erfarenhetsspridning. Syftet med projektet är att minimera utsläpp och öka energieffektiviteten för sjöfartstransporter av rena petroleumprodukter (clean petroleum products, CPP) i Östersjön och Nordsjön och att förbättra hamnarnas infrastruktur att ta emot LNG-drivna fartyg. Projektet är moget. Nybyggena är beställda och är under byggnadsfas. Finansieringen till projektet finns och är säkrad. Det är osäkert om projektet genomförs om EU-bidrag inte erhålls. Projektet är en fortsättning på Baltic SO 2lution projektet som erhållit EU-finansiering. 20

Projektförslag CEF 2014 - svenska partners

Projektförslag CEF 2014 - svenska partners 1 Skellefteå Airport AP, Priority 2 Projects on the comprehensive network Byggande av vändzoner, platta och anslutning rullbana Skellefteå flygplats EJ GODKÄND AV REGERINGEN 3 736 305 1 868 153 1 868 153

Läs mer

The Kvarken Multimodal link

The Kvarken Multimodal link The Kvarken Multimodal link TEN-T blev en del av EU-samarbetet efter Maastrichtfördraget 1992. Syftet är att en väl utbyggd infrastruktur gör det möjligt för unionsmedborgare, ekonomiska aktörer samt regionala

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet TMALL 0141 Presentation v 1.0 Lena Erixon Generaldirektör Europaparlamentet och Rådets förordning nr 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Framtiden. Flygtrafiktjänsten

Framtiden. Flygtrafiktjänsten Framtiden Flygtrafiktjänsten SES Single European Sky FIR i Europa 3 SES Single European Sky Ett sätt att lagvägen lösa de problem som för närvarande belastar flyget men även möjliggöra för ATM att hantera

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Planläggningsbeskrivning 2016-03-30 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020?

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? och en inbjudan till innovationspris 2013 Presentation Kalmar November 2012 Vision Maritime Transport Strategy 2009-2018 Vision zero Ingen modal back-shift

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services Flygtrafik & Logistik World Traffic 2 Innehåll Introduktion Historia Roller och styrningar Flygsäkerhet Luftrum Före flygning Flygplatskontrolltjänst Inflygningskontrolltjänst

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

En ny generation järnväg

En ny generation järnväg TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg Peter Uneklint Programchef, En ny generation järnväg 2016 Infrastrukturpropositionen 11 oktober

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson

Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson Kapacitetsbrister - fyra trafikslag Lennart Lennefors Einar Tufvesson Vad styr järnvägens kapacitet? Enkelspår: avstånd mellan mötesspår Dubbelspår: blandning av tåg och uppehållsbild Mötesstationernas

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Remissvar: Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren

Remissvar: Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren 1(5) Trafikverket TRV2011/17304 Datum Diarienummer 2011-08-30 RS110332 Remissvar: Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren 2012-2021 Region Hallands syn på satsningar på järnvägstrafik

Läs mer

Samråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum

Samråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum Samråd 5-19 maj Nyköpings Resecentrum Nyköpings resecentrum - Samråd Övergripande information om Ostlänken Samrådets syfte Syftet med projektet - ändamål Järnvägsplan Nyköpings kommun informerar Miljöförutsättningar

Läs mer

ITS från potential till förutsättning

ITS från potential till förutsättning TMALL 0141 Presentation v 1.0 ITS från potential till förutsättning Avrapportering av regeringsuppdraget Norra Latin, Stockholm 14 maj 2014 Inledning 20 september 2013 5 maj 2014 14 maj 2014 2 PROGRAM

Läs mer

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

Projekt Göteborg Borås Sara Distner, projektchef

Projekt Göteborg Borås Sara Distner, projektchef Projekt Göteborg Borås Sara Distner, projektchef 1 Höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges två största städer 2 En ny generation järnväg Stora behov av att öka kapaciteten på järnvägen i södra Sverige

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Göteborgs Stads strategiska påverkansarbete i Bryssel

Göteborgs Stads strategiska påverkansarbete i Bryssel Göteborgs Stads strategiska påverkansarbete i Bryssel Stadens samlade EU arbete Påverkan Hur gör vi? Representation i Bryssel Verksamhetsutveckling Erfarenhetsutbyte Profilering Prioritering av Kommunstyrelsen

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Remissvar N/2013/6347TE Förslag från Europeiska kommissionen om det 4:e Järnvägspaketet

Remissvar N/2013/6347TE Förslag från Europeiska kommissionen om det 4:e Järnvägspaketet Hans Brändström/Ulf Andersson Näringsdepartementet SWEDTRAINs styrelse genom Magnus Davidsson Remissvar N/2013/6347TE Förslag från Europeiska kommissionen om det 4:e Järnvägspaketet SWEDTRAIN är branschföreningen

Läs mer

UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER

UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER EN SVENSK FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE OCH SAMVERKANDE TRANSPORTER Stefan Myhrberg, Ericsson Forum för innovation inom transportsektorn 2014-09-03 1 FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER En gemensam

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Interreg Nordsjön Halmstad 20 november 2014 Sofie Vennersten, CLOSER Lindholmen Science Park CLOSER - Nationell arena för transporteffektivitet Closer är en

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Projekt Ostlänken. Vi tar de första stegen mot en ny generation järnväg i Sverige. Anna Forslund Hållbarhetschef Bitr Projektchef

Projekt Ostlänken. Vi tar de första stegen mot en ny generation järnväg i Sverige. Anna Forslund Hållbarhetschef Bitr Projektchef Projekt Ostlänken Vi tar de första stegen mot en ny generation järnväg i Sverige. Anna Forslund Hållbarhetschef Bitr Projektchef En del av ny generation järnväg Byggandet av höghastighetsjärnväg är det

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:

Läs mer

Hur går det för järnvägen? Cecilia Mårtensson

Hur går det för järnvägen? Cecilia Mårtensson Hur går det för järnvägen? Cecilia Mårtensson Järnväg hur svårt kan det vara? Järnväg hur svårt kan det vara? Tidskriften Kupé Nr 01/02 2015 Vad är det som är så svårt? Trafik Avreglerad tågtrafik RKM

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom transport från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar transport över

Läs mer

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist

Läs mer

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hållbar stadsutveckling Forskning och innovation Satsningar och medfinans 2017-01-20 Inriktning 2017 och pågående forskning Trafikverket bedriver/beställer forskning

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR

FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR Utveckling av regional gasinfrastruktur 13.8.2014 -året 2013 Omsättning 1 147,5 miljoner euro Rörelsevinst 36,8 miljoner euro Balansräkningens slutsumma 769 miljoner euro

Läs mer

Elektrifiering av Svenska gruvtransporter - en realistisk framtid

Elektrifiering av Svenska gruvtransporter - en realistisk framtid Elektrifiering av Svenska gruvtransporter - en realistisk framtid Answers for infrastructure and cities. Elektrifiering av transporter då.. Page 2 ..och nu. Page 3 Varför elektrifierade gruvtransporter?

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för persontrafik

Läs mer

ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025

ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län Nationell transportplan för 2014 2025 Regeringens beslut den 3 april 2014 I beslutet den 3 april 2014 har regeringen

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef

Läs mer

ERTMS. Nytt signalsystem

ERTMS. Nytt signalsystem ERTMS Nytt signalsystem Nytt signalsystem i Sverige Ställarställverket i Luleå har över 65 år på nacken Det gamla signalsystemet i Sverige, ATC, bygger på en nationell standard som försvårar trafik över

Läs mer

Nytt signalsystem i Europa

Nytt signalsystem i Europa ERTMS i Sverige Nytt signalsystem i Europa Det blir enklare att resa och transportera med tåg mellan länder na med det nya signalsystemet European Railway Transport Management System, ERTMS. Idag byter

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Den bredare korridoren

Den bredare korridoren Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig

Läs mer

The Kvarken Link projektansökning till TEN-T

The Kvarken Link projektansökning till TEN-T The Kvarken Link projektansökning till TEN-T 1. Kort beskrivning av projektet/studien Projektet, The Kvarken Multimodal Link, avser göra en uppgradering av en transportlänk mellan Sverige och Finland.

Läs mer

Trelleborgsbanan. Snart kommer tåget!

Trelleborgsbanan. Snart kommer tåget! Trelleborgsbanan Snart kommer tåget! Ett Pågatåg varje halvtimme När Trelleborgsbanan öppnar i december 2015 kommer Pågatågen att gå varje halvtimme mellan Trelleborg och Malmö via de nya stationerna i

Läs mer

Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv?

Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv? Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv? Stefan Andersson 2014-11-06 Så beslutar EU EU-kommissionen Ministerrådet Europaparlamentet Direktivet EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige?

Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige? Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige? Niklas Lundin Vad är TEN? Trans European Network Finns för transporter (TEN-T) och energi (TEN- E) Blev en del av EU efter Maastrichtföredraget

Läs mer

Framtiden. Flygtrafiktjänsten

Framtiden. Flygtrafiktjänsten Framtiden Flygtrafiktjänsten Att lära av historien Flygsäkerhet Att flyga är potentiellt mycket riskfyllt. Det är därför som det är så säkert att flyga. På grund av de många haverier som hände i flygets

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Nicklas Hansson White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan

Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Gemensamma prioriteringar i Arlandaregionen Ökad kapacitet på Ostkustbanan Gemensamt yttrande från Arlandaregionen över - Ny länsplan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Under

Läs mer

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

Initiativtagare till projektet

Initiativtagare till projektet Initiativtagare till projektet Region Skåne LEADPARTNER Viktigt att visa på vårt engagemang i frågan. Viktigt att vara en Region som gör skillnad för omställning av transportsektorn. Ur Skånes regionala

Läs mer

Projekt Green Flights. LG Stridsman ANS / Development

Projekt Green Flights. LG Stridsman ANS / Development Projekt Green Flights LG Stridsman ANS / Development Syfte & Mål med Green Flights Samordna miljörelaterade projekt inom ATM området som påverkar genomförandet av en flygning i Svenskt luftrum. Genom ökad

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Pernilla Ngo

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Pernilla Ngo GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Pernilla Ngo White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

EU-projekt COINCO North II

EU-projekt COINCO North II 01054 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Josefin Selander, utvecklingsledare infrastruktur 035-179825 Datum Diarienummer 2011-08-31 RS110354 Regionstyrelsen EU-projekt COINCO North II Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

En ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult

En ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö Publicering av förhandskopior Andreas Hult 2017-03-01 Dagens presentation Bakgrund Trafikverkets

Läs mer

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik 2012-06-13 Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för att stråket i framtiden ska ha en viktig roll

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Projekt Göteborg-Borås. Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås. Film om projektet

Projekt Göteborg-Borås. Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås. Film om projektet Projekt Göteborg-Borås Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås Sex mil dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges två största städer. Film om projektet VAR: Göteborg Borås VAD: 6 mil dubbelspårig

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Sveriges största satsningar på infrastruktur

Sveriges största satsningar på infrastruktur Sveriges största satsningar på infrastruktur 2015 Sveriges allra största satsningar på infrastruktur Trafikverket är samhällsutvecklaren som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer