Kvinnor måste vara dubbelt duktiga MARIE GÖRANZON: S-kvinnors tidning. ALIDA M. BLACK: Hillary är tillbaka till valet 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnor måste vara dubbelt duktiga MARIE GÖRANZON: S-kvinnors tidning. ALIDA M. BLACK: Hillary är tillbaka till valet 2012"

Transkript

1 S-kvinnors tidning Nummer 4 oktober 2008 ÅRGÅNG 104 ALIDA M. BLACK: Hillary är tillbaka till valet 2012 MIA SUNDELIN: S-kvinnor står oss närmast DEBATT Livmodern är ingen handelsvara MARIE GÖRANZON: Kvinnor måste vara dubbelt duktiga

2 När billiga poäng blir dyra INNEHÅLL NR 4 När Hillary Clinton erkände sig besegrad av Barack Obama i kampen om att bli demokraternas presidentkandidat, slocknade hoppet om att få se en kvinnlig president i USA. I och med nomineringen av Alaskas guvernör Sarah Palin till republikanernas vice presidentkandidat kan det bli en kvinna i toppen ändå. Om Sarah Palin får vi veta att hon är en konservativ, kristen NRA-medlem med tydligt abortmotstånd. Skrämmande åsikter naturligtvis, men jag kan ändå inte låta bli att fascineras, för det är främst som fembarnsmamma Sarah Palin porträtteras. Att en politikers familj tar stor plats är ett vanligt inslag i amerikansk politik, men det påverkar kvinnliga politiker särskilt. De tvingas hela tiden förhålla sig till mammarollen, som anses spegla deras duglighet som politiker. Sarah Palins syn på Irakkriget sammankopplas med att hennes sons militärtrupp nyligen åkt dit, hennes familjepolitiska hållning med hennes val att föda ett barn med downs syndrom och tonårsdotterns graviditet. När däremot George Bushs tonårsdöttrar hamnar i fylleriskandaler är det ett tecken på presidentfrun Laura Bushs misslyckande. George Bush ges möjligheten att iklä sig rollen som familjefader eller statsman när det passar honom, men Sarah Palin är alltid hockeymamman. Även demokraternas Hillary Clintons föräldraskap kopplas ständigt ihop med hennes förmåga att leda landet. Singeltjejen Condoleezza Rice däremot har ingen mammaroll att förhålla sig till, vilket upplevs som lite för suspekt för att hon ska kunna bli presidentkandidat. Duktiga barnlösa singeltjejer kan vara användbara som utrikesministrar, men är knappast något man visar upp som affischnamn. Även svenska kvinnliga politiker lockas av frestelsen att plocka billiga politiska poäng på familjen, exempelvis Stockholms landstingsråd Filippa Reinfeldt i tidningen Mama. Sådant riskerar inte bara att slå tillbaka när det börjar uppfattas som smaklöst, det riskerar även att skapa en förväntan på kvinnliga politiker som det är bäst vi håller oss borta ifrån. Foto: Ylva Säfvelin Foto: Marika Sivertsson Foto:LM Otero/Scanpix NALIN HAR ORDET Förslaget om en tredelning är ett stort steg mot ett jämställt familjeliv... 4 AKTUELLT En ny rapport kräver krafttag för jämnare könsbalans inom forskningen, och ny kartläggning av våld mot kvinnor visar att fördomar styr hjälpen... 4 KVINNORNAS USA Glastaket fick sig en omgång i demokraternas primärvalskampanj Men det kan bli Sarah Palin som får skörda frukterna... 8 NYA DO Backlash eller en modernisering som gör det möjligt att effektivt motverka diskriminering? Vi har pratat med Katri Linna KYRKOVALET Det drar ihop sig till det val där en röst väger tyngre än i andra kyrkovalet. Vi har pratat med Gun Andersson (s) MARIE GÖRANZON Som i andra yrken måste kvinnor vara mer kompetenta än män för att nå framgång, säger Marie Göranzon om jämställdheten på teatern...14 HALLON OCH HAT Vi har diskuterat författarskap med de två tidigare Morgonbris-redaktörerna Eva Swedenmark och Annica Wennström...16 Foto: Anette Andersson 11 8 FEMINISM I HBT-NÄTVERK S-kvinnor ligger ungefär 50 år före oss, säger Mia Sundelin, ordförande för nätverket hbt-socialdemokrater i Stockholm STINA TOUMA FÖRBUNDSSEKRETERARE Män lyssnar till män och kvinnor lyssnar ofta också till män. Dessvärre gäller det i hög utsträckning fortfarande. Margareta Winberg QUEER-FEMINISM PÅ SCEN Malin Hellkvist Sellén har skapat en feminsitisk plattform inom danskonsten KULTUR Lärarinna i politikens hårda skola Margareta Winberg bjöd på en presentation utöver det vanliga när hennes bok kom ut INTERNATIONELLT Tre generationer kvinnor i Grekland för en kvinnokamp på de villkor som bjuds. Det går långsamt framåt KORSORD DEBATT Risken finns att kvinnor och barn blir handelsvaror om surrogatmödraskap legaliseras. Billiga poäng om föreställningen att svenska skolan är i kaos AKTUELLT I FÖRBUNDET Omslagsbild: Ulla Richter Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta 3

3 NALIN HAR ORDET Nu väntar kampen för föräldraförsäkringen Den socialdemokratiska välfärdsgruppens förslag om en tredelning av uttaget i föräldraförsäkringen ligger nära vårt eget ställningstagande och är ett stort steg mot ett jämställt familjeliv och en jämställd arbetsmarknad. Men än är tredelningen inte inskriven i försäkringsvillkoren. Ett opinionsarbete som kräver S-kvinnors medverkan och engagemang väntar oss. Den socialdemokratiska partikongressen måste vinnas för förslaget. Sedan kommer valrörelsen. Om tredelningen ska bli verklighet måste vi kunna förklara för både partikamrater och väljare hur det kommer sig att individuell valfrihet kan få negativa följder för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Vi måste förklara att individuella val kan få strukturella konsekvenser. Så länge kvinnor tar huvudansvaret för omsorgen om barn och gamla kommer kvinnors kunskaper och erfarenheter på arbetsmarknaden att värderas lägre. Om tredelningen ska bli verklighet måste vi kunna förklara för både partikamrater och väljare hur det kommer sig att individuell valfrihet kan få negativa följder för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Arbetsgivare vet att kvinnor i allmänhet i större utsträckning är frånvarande från arbetet. Även kvinnorna själva tar med i beräkningen att de kommer att behöva vara frånvarande från arbetet och söker sig till jobb som går att förena med omsorg om barn och gamla. Med högre risk för frånvaro följer osäkrare anställningsförhållanden, lägre lön och sämre karriärmöjligheter. Får vi igenom en tredelning är mycket vunnet, men jämställda villkor i föräldraförsäkringen räcker inte. Det är självklart bra att papporna tar sin del av omsorgen om barnen men om båda föräldrarna ska arbeta heltid måste den offentligt finansierade barnomsorgen fungera bättre än i dag. Vi håller på att få oacceptabla kvalitetsskillnader med sämre och bättre förskolor. På vissa förskolor förväntas föräldrarna, för det mesta mamman, hämta barnen senast klockan fyra. Fritidsverksamheten för skolbarn hankar sig fram med lite personal och föräldrarna får försöka hitta andra lösningar. Deltid för mamman är en möjlighet. Under det senast decenniet har anhörigas insatser i äldreomsorgen ökat. Om anhörigas del i omsorgen om de gamla ska få rimliga proportioner måste den offentligt finansierade äldreomsorgen få mer resurser. Orimligt är det att en heltidsarbetande medelålders kvinna ska pressas av att ingen annan hjälper äldre anhöriga med personlig omvårdnad, handling eller städning. Orimligt är det också att en gammal människa, ofta en kvinna, ska behöva våndas över att omsorgen om maken/makan blir övermäktig. Om vi någonsin ska uppnå målet att kvinnor ska ha en inkomst som går att leva på livet ut måste vi lyfta den orimliga och orättvisa omsorgsbördan från kvinnors axlar. Jämställd föräldraförsäkring är ett sätt. Mer resurser till barnomsorgen och äldreomsorgen är ett annat sätt. Båda sätten är nödvändiga! N A L I N P E K G U L F Ö R B U N D S - O R D F Ö R A N D E AKTUELLT Krav på n Europaparlamentet har med överväldigande majoritet godkänt rapporten Women in Science av den danska parlamentsledamoten Britta Thomsen (s). Det faktum att få kvinnor når toppen i vetenskapliga karriärer är ett gemensamt europeiskt problem. Enligt rapporten är mer än 50 procent av studenterna, och 43 procent av de doktorsexaminerade, kvinnor ändå återfinns bara 15 procent kvinnor på höga akademiska befattningar. T E X T: M A R I K A S I V E R T S S O N Högskoleverkets rapport Kvinnor och män i högskolan visar samtidigt att andelen kvinnliga studenter på högre utbildning ökar i Sverige, från att redan tidigare ha varit i majoritet. Kvinnor tar också i större utsträckning än män examen. Det betyder att kvinnor i Sverige från ett redan bra utgångsläge blir alltmer välutbildade. Detta förhållande har inte påverkat maktstrukturerna i samhället, männen besitter trots den ökade kvinnliga kompetensen fortsatt de höga positionerna. Inom universitetsvärlden speglas det av att bara 18 procent av professorerna är kvinnor, detta trots att antalet professorer har fördubblats de senaste tio åren. Andelen kvinnnliga professorer har ökat med endast en procentenhet per år, detta trots uttalade att ambitioner att minska snedrekryteringen. Och utanför universiteten har män fortsatt Rebelliska kvinnor Vi har växt så att det knakar. Rent av med lite växtvärk. Vi har blivit en etablerad förening, och vi anser oss ha lyckats stoppa att skatteavdrag för hushållsnära tjänster blev s-politik... Här hejdar sig ordföranden Linnea Björnstam för att konstatera att hon kanske är lite kreativ 4 Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta

4 ny könsbalans Kvinnors löner sämre än EU-snittet Lönegapet mellan män och kvinnor i EU var 15,9 procent 2007 enligt en ny rapport från Eurofound, EUs arbetsmarknadsinstitut. Året innan var skillnaden 16,2 procent. För Sverige redovisas en större skillnad än genomsnittet, 16 procent. Det gör att svenska kvinnolöner hamnar först på tionde plats i jämförelse med männen inom EU15. I EUs femton första medlemsländer (EU15) var skillnaden något mindre, 14,4 procent. I Slovenien och Belgien är skillnaden på sju procent den minsta redovisade. Kompetens är manlig; på Lunds universitet erkänner man utan omsvep att det finns en könsbias i utvärderingarna. högre lön än kvinnor oavsett utbildningsnivå, men störst är skillnaderna i gruppen med minst tre år eftergymnasial utbildning. Universitetskansler Anders Flodström har efterlyst debatt med anledning av siffrorna. Han säger att det är orimligt att högutbildade kvinnor blir omsprungna av män som struntar i utbildning och tar en genväg till toppjobben. En utvärdering vid kemiska institutionen vid Lunds universitet belyser emellertid problemet inom självaste universitetsvärlden mycket tydligt: Män uppfattas som mer kompetenta av ingen annan anledning än kön. Kvinnliga forskare rankades lägre än de manliga kollegorna, trots likvärdiga prestationer. Två av de kvinnliga forskarna som utvärderats gjorde en kontroll av utvärderingens resultat genom att använda forskarnas h-index3, ett mått som kombinerar publikationer och citeringar. Resultatet visade sig då inte ha någon relation till kön. Dekanen på fakulteten ifråga ger de kvinnliga forskarna sitt stöd; han anser att det finns en könsbias i utvärderingarna. I rapporten Women in Science finns förslag på hur man kommer tillrätta med sådana situationer: där ställs krav på könsbalans inom beslutande organ, jämställdhet inom forskarprogram, och ett aktivt karriärstöd för kvinnliga forskare. Ett särskilt krav är att Europeiska kommissionen och EU-länderna garanterar att bedömningsgrupper och särskilda utskott ska bestå av minst 40 procent kvinnor och minst 40 procent män. Kan det vara något att ta till sig som en inledning till debatten på de svenska universiteten? Foto: Matton Library 50/50-kampanj i EU 2009 är det val till Europaparlamentet då en ny kommission, ledd av en ny ordförande och en ny president för Europaparlamentet kommer att utses. Hur många av EU-parlamentarikerna kommer att vara kvinnor? Kommer EUs båda högsta ledare bära kostym och slips? Mer än hälften av EUs befolkning är kvinnor. I dag är kvinnorna underrepresenterade i beslutsfattandet på alla nivåer inom EU-institutionerna. En verklig demokrati i EU förutsätter att alla medborgare är företrädda, såväl kvinnor som män skriver lobby-organisationen European Women s lobby 50/50- campaign som har startat en kampanj för att grantera jämställdhet såväl på EU-nivå som i medlemsstaterna. Organisationen uppmanar alla europeiska och nationella politiska partier att ha jämställda vallistor och program och att kvinnor och män ska göra sina röster hörda och delta i valet 2009 för att ge skjuts åt demokrati, jämställdhet och rättvisa. Läs mer på firade sitt femårsjubileum med historieskrivningen, men hur som helst: Vi har fått upp föräldraförsäkringsfrågan på kongressen, även om det nu inte gick som vi ville. Kort sagt: vi har försökt påverka strukturerna i partiet genom att lära oss mer och att stötta varandra till att åstadkomma förändringar. Och det finns mycket kvar att göra, säger hon, så i Rebella känns inte tioårsjubileumet som så särskilt långt borta. De omkring 60 medlemmarna firade sitt femårsjubileum med ett seminarium och en fest i början av september. Seminariet diskuterade intersektionalitet, och hur idén om intersektionalitet ska kunna omsättas i politisk verklighet. När den ena rättvisan inte utesluter den andra var rubriken, och bland annat diskuterades hur den nuvarande föräldraförsäkringen passar hbt-familjer bättre än en tredelad försäkring. Hållbar jämställdhet Sveriges kommuner och landsting ska ha fyra regionala konferenser hösten 2008 under rubriken Hur kan du integrera jämställdhet i ledningssystem och i kvalitetsarbete? Bland de som medverkar finns Margot Wallströms särskilda rådgivare Minna Gillberg och Marianne Melkersson som är jämställdhetssamordnare i Västra Götalandsregionen. En skrift om 10 års erfarenheter av praktiskt jämställdhetsarbete i kommuner och landsting ska också presenteras. Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta 5

5 Kvinnor löper högre risk för whiplash Bilsäten är konstruerade för män. Därför utsätts kvinnor för tre gånger så stor risk som män att få whiplashskador vid en krock bakifrån. I en doktorsavhandling vid den medicinska fakulteten vid Universitet i Umeå undersöker Bertil Jonsson saken. Han finner dessutom att kvinnor sitter annorlunda i bilstolarna än män; de sitter högre upp och närmare ratten. Den docka som används vid krockförsök stämmer överens med två av tre män, men bara var tredje kvinna i fråga om vikt. När det gäller längd stämmer dockan bara för en av tjugofem kvinnor. Sammantaget innebär kvinnors sittbeteende och bilstolarnas utformning en väsentligt högre risk för whiplashskador. För medsystrar i länder där kvinnors medellängd inte når upp till skandinaviskornas är situationen ännu värre. Tillskott i floran av kvinnoklubbar Två nya klubbar har nyligen bildats i Uppsala och Västerås. Och Yekbun Alp, medlemsutvecklare, har ett till nytillskott på gång. Om någon månad har vi en klubb också i Gottsunda i Uppsala. Hon är uppenbart glad över engagemanget. Den klubb som har hunnit komma igång är HEVI kvinnoklubb i Uppsala. De 20 medlemmarna i klubben kommer att arbeta med särskild inriktning på att motverka våld mot kvinnor. HEVI står för Hopp om en värld fri från psykisk och fysisk individmisshandel. Här finns det massor av ambitioner, och en stor vilja att förändra. Och klubben har också fått ett stort stöd att komma igång från både s-distriktet och arbetarekommunen. Och naturligtvis kvinnoförbundet, fortsätter Yekbun Alp. Klubben i Västerås ska rikta in sig på integrationsfrågor och har bildats av sex medlemmar. För att nära engagemanget ska medlemmarna att gå skrivarkurser och studiecirklar. AKTUELLT Utbildning mot En kvinna som utsätts för våld i nära relation är heterosexuell och i fertil ålder. T E X T: M A R I K A S I V E R T S S O N Lite hårddraget är den föreställningen ett av de problem som länsstyrelsens kartläggning av socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor har koncentrerat sig på. 25 kommuner samt Stockholms stad har kartlagts; det är en del i regeringens handlingsplan för kvinnofrid. För de s-kvinnor som under åren har motionerat om insatser för kvinnor som drabbas av våld säger kartläggningen inte mycket nytt. Morgan Johansson utsåg under sin tid som folkhälsominister Heléne Fritzon som utredare, varför det redan fanns en god kunskap om problemen: En del i denna mycket grundliga utredning har regeringen anammat. Vi vet att det finns många kvinnor som är särskilt utsatta: det gäller äldre kvinnor, funktionshindrade kvinnor och särskilt kvinnor med missbruk, säger Carina Ohlsson, som är ordförande i Svenska kvinnojourers riksförbund. Hon har skrivit många av de motioner som under åren har lagts fram i ämnet, till exempel i samband med den handlingsplan regeringen la fram i höstas. Lunds Universitet avlägset. Foto: Pentti Karppinen/AiBild Skyddet för utsatta kvinnor måste förbättras. Men frågan vi måste ställa oss nu, är hur vi ska få våldet att minska. Carina Ohlsson uppskattar ambitionen, och kartläggningen, eftersom någon sådan inte finns sedan tidigare. Men hon skulle önska ett mer komplext perspektiv. Bättre insatser för att skydda kvinnor är uppenbart nödvändigt: Resultatet av länsstyrelsens kartläggning visar en väldigt låg kompetens i omsorgerna om äldre och funktionshindrade kvinnor. Där finns i stort sett ingen kunskap alls. Också när det gäller frågor som rör de män som utövar våld, eller frågor som rör hedersrelaterat våld, är kompetensen särskilt låg. Ett annat problem är att underlaget är för litet för satsningar i varje kommun. För att möta det kommer länsstyrelsen i framtiden att kunna samordna resuser, så att små kommuner kan samsas om utbildning, och om till exempel mansjourer eller stöd till kvinnor och barn som bevittnat våld, säger Birgitta Vigil, utvecklingsledare för kvinnofrid vid Länsstyrelsen i Stockholm. Långt till högre s Möjligheter till arbete hänger ihop med utbildningsnivån, det är en sanning som gäller alldeles särskilt för funktionshindrade. Men tröskeln är mycket högre för unga funktionshindrade kvinnor. De prioriterar inte utbildning, säger Madeleine Linder. T E X T: M A R I K A S I V E R T S S O N Forum Kvinnor och Funktionshinder har genomfört en pilotstudie i Göteborg som projektledaren Madeleine Linder hoppas leder till 6 Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta

6 KRÖNIKA våld Frånvaron av rutiner och statistik blir också belyst av kartläggningen. Många kvinnor söker för något annat än att de har varit utsatta för våld, och det måste därför finnas rutiner och checklistor för att i varje ärende undersöka om kvinnan ifråga har blivit slagen. Och vet man inte ärendemängden så vet man inte heller hur man ska anpassa resurserna. Det är märkligt att statistiken är så dåligt skött, säger Birgitta Vigil. Carina Ohlsson menar emellertid att allt inte får handla om de kvinnor som redan är ärenden. De förebyggande insatserna måste få ett större utrymme: Vi har arbetat under många år för att man ska se hela gruppen kvinnor. Skyddet måste förbättras för de kvinnor som är särskilt utsatta. Men frågan vi måste ställa oss nu, är hur vi ska få våldet att minska. Vi ser inte att det gör det. Man måste arbeta förebyggande, poängterar hon. På förskolor, skolor, arbetsplatser... man måste tala om maskulinitet, om normer för män. Vi vet att problemen följer med in på arbetsplatsen. Såväl utsatta som förövare kommer till exempel ofta för sent till jobbet. Det är en bra plats att bedriva utbildning på, avslutar Carina Ohlsson. studier för funktionshindrade insatser och ett ökad intresse för kunskaper på området. Ett stödprojekt för att stimulera till studier planeras nu i föreningen. I de fokusgrupper som har ingått i undersökningen har det visat sig att kvinnor hålls tillbaka av rädsla för att förlora den försörjning de har, och av rädsla för att misslyckas på grund av en för tuff studiesituation. De som avbrutit studierna angav att studietakten var för hög. Dels är det svårt att upprätthålla studiemotivationen för den som kommer efter, och dels riskerar studielånen att bli alltför höga. Det kunde också vara svårt att få tag i studiematerial i tid, om mediet behövde anpassas. Under sommar- och juluppehåll riskerar studenter stå utan försörjning om de inte hittar jobb, samtidigt som funktionshinder kan innebära ett särskilt stort behov av återhämtning. Det kunde också vara svårt att få vägledning till ett lämpligt studieval för den som är funktionshindrad. Det leder till att funktionshindrade försvinner från den offentliga arenan. Det saknas förebilder, och vi får svårt att föra vår talan. Det är en mångfaldsfråga, säger Madeleine Linder. Undersökningen pekar på vikten av anpassade studieförhållanden för funktionshindrade. Det behövs coaching, ekonomiskt stöd och mer hjälp från universitetet. Foto: Mathias Bohman/AiBild Erfarenhetsutbyte om könsbaserat våld Demokratiska Republiken Kongo är ett land förött av militära konflikter sedan mitten av 1990-talet. Hundratusentals kvinnor och flickor har våldtagits och många har samtidigt stympats på det mest fruktansvärda sätt. Sexuellt våld mot kvinnorna används som strategi i krigföringen för att tortera, förödmjuka och skrämma. Genom våldtäkterna förstör förövarna familjer och hela samhällstrukturer. Där verkar en man som tagit som sin uppgift att försöka rädda och sy ihop några av dessa sargade kvinnor. Hans namn är Denis Mukwege, numera världsberömd kirurg på Panzi-sjukhuset. Jag träffade honom på en Sida-konferens om könsbaserat våld. Han har en omedelbar värme och utstrålar djup empati. Han beskriver de patriarkala strukturer och sociala stigma som dessa svårt traumatiserade och skadade kvinnor blir utsatta för när de lämnar sjukhuset. De blir utstötta ur familje- och bygemenskapen. Doktorn är djupt bekymrad. Han vill ändra människors attityder, han vill nå in i mäns hjärtan och få dem att förstå kvinnornas lidande. Det händer att även män utsätts för detta sexualiserade våld. Han berättar om en man som fått sitt könsorgan avskuret. Mannen är förvirrad. Vem är han nu? Doktorn försöker övertala mannen att berätta öppet om sitt öde i hopp om att flera män ska kunna identifiera sig med honom och därmed även kunna förstå kvinnor i liknande situation. Vi diskuterar behovet av psykosociala insatser för kvinnorna när de ska lämna sjukhuset. Vikten av att ha skyddade mötesplatser, samtalsgrupper och möjlighet till försörjning är en erfarehet som Kvinna till Kvinnas partners på Balkan har. I höst börjar därför ett unikt erfarenhetsutbyte mellan Dr Mukewege och hans team i Kongo och kvinnogrupper från Balkan. Bottom line: det handlar om kvinnors och mäns lika värde och rättigheter. L E N A A G G E N E R A L S E K R E T E R A R E, W W W W. K V I N N AT I L L K V I N N A. S E...han vill nå in i mäns hjärtan och få dem att förstå kvinnornas lidande. Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta 7

7 Hillary kom Allida M. Black har känt Hillary Clinton i 17 år och i våras kampanjade de tillsammans i 14 delstater. Målet var att krossa det glastak som har hindrat kvinnor från att nå den amerikanska politikens absoluta topp: skrivbordet i det Ovala Rummet i Vita Huset. Men resultatet av deras kamp kan istället bli att en kvinna med helt andra värderingar, republikanernas vicepresidentkandidat Sarah Palin, hamnar där. TEXT: ERIC SUNDSTRÖM Jag växte upp i Tennessee och pluggade i Georgia. Inom alla politikområden som intresserade mig, kvinnors rättigheter, skola, hälsovård, hänvisades jag till en kvinna som hade flyttat till grannstaten Arkansas, förklarar Allida M. Black. Den kvinnan var naturligtvis Hillary Clinton. Allida M. Black har levt sitt liv i gränslandet mellan akademi, politik och kampen för kvinnors rättigheter. Hon doktorerade vid The LM Otero/Scanpix Det är kvinnliga väljare som kan avgöra

8 mmer igen 2012 George Washington University och leder i dag ett forskningsprojekt om Eleanor Roosevelt vid samma universitet. Eleanor Roosevelt lyckades till slut kliva fram ur sin make Franklin D. Roosevelts skugga och anses vara den kanske mest betydelsefulla kvinnan i USAs nutida politiska historia. Blacks förhoppning var att Hillary Clinton inte bara skulle fortsätta klivet ur sin makes skugga. Hillary Clinton skulle även flytta in i det Ovala Rum där både Franklin D Roosevelt ( ) och Bill Clinton ( ) har huserat. Jag är feminist, men mitt stöd till Hillary handlar inte bara om att hon är kvinna. Jag har jobbat med henne i 17 år och stödjer hennes politiska linje i en rad frågor som är viktiga för mig, säger Black och slår samtidigt ett slag för Clintons erfarenhet och imponerande karaktär. Slutet av primärvalskampen mot Barack Obama var väldigt känslosam för mig. Att det framställdes som ett val mellan kön och etnicitet krossade nästan mitt hjärta. Jag träffade Hillary när hon arbetade för de svartas rättigheter i Arkansas, jag har sett hennes insatser i Afrika, hur etniskt blandad hennes stab är, säger Black innan rösten sviker henne för en sekund. Eric Sundström/AiBild Allida M. Black tror på valseger för Hillary Clinton Jag är feminist, men mitt stöd till Hillary handlar inte bara om att hon är kvinna. Jag har jobbat med henne i 17 år och stödjer hennes politiska linje i en rad frågor som är viktiga för mig. På en vägg i hennes arbetsrum hänger en affisch med Nelson Mandelas leende ansikte samt en valsedel från det första fria valet i Sydafrika. På den andra väggen hänger ett porträtt på Eleanor Roosevelt. Jag fick en tröja av Hillary i förra veckan. På framsidan står det 18 miljoner sprickor. Över ryggen lyder texter ge aldrig upp. Hillary Clintons 18 miljoner röster i demokraternas primärval skapade viktiga sprickor i det glastak som är en förklaring till att den amerikanska politiken är synnerligen ojämställd. I vakuumet efter Hillary Clinton dök Sarah Palin upp, menar Black. Det är ännu en anledning till att Obama borde ha valt Hillary som sin vicepresident. På frågan om en sådan valsedel, en afroamerikan och en kvinna, inte skulle vara väl historisk för de amerikanska väljarna svarar Black lika bestämt. De hade vunnit i en handvändning. Black menar att John McCains utnämning av Sarah Palin var ett genidrag. Inte för att Palin kommer att locka över horder av osäkra kvinnliga mittenväljare eller gamla Hillarysupporters. Abortfrågan, vapenlagar, lika lön för lika arbete de sakpolitiska skillnaderna är för stora för en kvinnlig väljare i en förort som lutar åt demokraterna. De senaste mätningarna visar på ett i princip dött lopp mellan Barack Obama och John McCain. Allida M. Black menar att de kvinnliga väljarna kan avgöra valet. T E X T : E R I C S U N D S T R Ö M Historien har lärt oss att om demokraterna ska vinna ett presidentval, så måste man vinna de kvinnliga väljarna med god marginal, säger Black. Efter Sarah Palins framfart har McCain nu stöd av en majoritet av de vita kvinnliga väljarna, medan Obama har en knapp ledning bland samtliga kvinnliga väljare. För att vinna måste valet återigen bli ett val mellan Obama och McCain, och inte mellan Obama och Palin, menar flera centralt placerade demokrater som AiP har talat med. Obama måste uppträda som en president och inte som en professor. Han ska kampanja i små städer och inte genom stora möten. Och han måste vinna en av debatterna mot Mc- Cain, säger Black. Will Marshall, grundare av tankesmedjan Progressive Policy Institute, anser att Obama ska prioritera det som ofta glöms bort i rapporteringen av amerikansk politik: sakfrågorna. Det är tydligt att det är ekonomin som egentligen oroar människor. Ekonomin är frågan som kan bryta jämviktsläget och föra Obama till Vita Huset. Samtidigt är säkerhetspolitiken den fråga som kan göra att han inte når dit, säger Marshall. Bloggaren Matthew Yglesias, som är knuten till tankesmedjan Center for American Progress, oroas över att Obamas kampanj verkar ha problem med att dominera den dagliga nyhetscykeln, som oftast kretsat kring McCain och Palin. Kevin Croke, doktorand vid universitetet Johns Hopkins SAIS, delar Yglesias oro men påpekar att Obamas kampanj verkar prioritera arbetet på marken ute i delstaten: registrering och mobilisering av möjliga väljare. Min främsta oro är att republikanerna redan har börjat driva en klart negativ kampanj mot Obama, precis som man gjorde Den här gången måste Obama sätta hårt mot hårt, och sedan göra varje diskussion till ett val mellan Obama och McCain och skillnaderna dem emellan, säger Croke. Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta 9

9 Hillary Clinton kampanjade även i delstater där der traditionellt varit svårt för kvinnliga politiker. En övergiven banderoll. Hillary Clinton förlorade demokraternas primärval. Paul Sakuma/Scanpix Eric Sundström/AiBild Charles Rex Arbogast/Scanpix Primärvalet är över och Hillary ställer upp bakom sin tidigare rival, Barack Obama. Men visst, om Palin lockar över någon procent i ett jämnt val så kan det avgöra. Och i synnerhet har hon fått fart på de kristna evangelikerna, vapenlobbyn och abortmotståndarna förklarar Black. Många republikanska kvinnor, som tror att det där med feminism bara handlar om abort och homosexuellas rättigheter, upplever nu en energi som Hillary framkallade i vårt läger. Även dessa kvinnor har upplevt manschauvinism och nu ser de en kvinna som är evangeliker precis som de, som har kämpat mot grabbnätverken och som är karismatisk. Klart att det gynnar republikanerna. En fråga som hela tiden hänger i luften är sprickorna i det där glastaket. Vilken är den viktigaste förklaringen till att taket verkar ha fått sig en rejäl omgång i valrörelsen 2008? Finns det någon enskild händelse som kan illustrera utvecklingen? Allida M. Black menar att det var väntat att Hillary skulle få ett överväldigande stöd bland kvinnor i demokraternas primärval, och även ett relativt starkt stöd bland svarta kvinnor. Men Black såg även Hillary Clinton kampanja i delstater och miljöer där kvinnliga politiker brukar ha det svårt. Stålstater som Ohio, Pennsylvania, Indiana, och i Texas. Det jag tycker var ett genombrott var hur en kvinna kunde tilltala män i den traditionella arbetarklassen. Hur de respekterade henne, såg henne som en kämpe som alltid reste sig. Att hon kom med seriösa och begripliga reformer som skulle göra en skillnad i just deras vardag. Att hon stannade och svarade på varenda fråga, och att de arbetare som ställde frågor kände att hon respekterade dem och deras oro. Att Hillary Clinton anpassade sig till männens värld och påminde om de goda tiderna när hennes make var president, alltså? Visst, namnet Clinton och det ekonomiskt goda 1990-talet var en faktor. Men Hillary blev verkligen en kandidat på egna meriter, inte alls bara hennes makes representant. Hon blev en omtyckt profil som stod för en politik som demokraternas kärnväljare ville ha, erfarenhet men också förändring. Demokraternas tuffa primärvalskamp vanns som bekant av den kandidat som verkligen upplevdes stå för förändring, Barack Obama. Det är ingen tvekan om att det är ett nederlag Jag är feminist, men mitt stöd till Hillary handlar inte bara om att hon är kvinna. Jag har jobbat med henne i 17 år och stödjer hennes politiska linje i en rad frågor som är viktiga för mig. FAKTA/Kvinnor i USAs politik I senaten: 16 av 100. I representanthuset: 74 av 435. Guvernörer: 8 av 50. Historia: Geraldine Ferraro (D) var 1984 Walter Mondales kandidat som vicepresidentkandidat. Madeleine Albright (D) blev 1997 den första kvinnliga utrikesministern. Nancy Pelosi (D) blev 2007 första kvinnliga talman i representanthuset. Kuriosa: Sedan 1789 har 35 av senatorer varit kvinnor (1,85 procent). som svider, och det var inte bara en majoritet av svarta kvinnor som valde Obama. I många delstater var yngre kvinnor bland Obamas mest hängivna supporters, något som brukar förklaras med att såväl Obamas person som hans moderna och ungdomliga kampanj tilltalar yngre väljare. Det är en förklaring. Men äldre kvinnor har också mer erfarenhet av diskriminering än yngre kvinnor, som kan leva på frukterna av vårt arbete. Hillary Clinton var den kandidat under min livstid som verkligen borde bli president. Ingen annan kvinna är ens nära att klara en jämförelse med hennes erfarenhet och kvaliteter, slår Black fast. I presidentvalet kommer Allida M. Black naturligtvis att rösta på Barack Obama. Att en seger för John McCain skulle innebära att Sarah Palin tar sig igenom glastaket till posten som vicepresident ser hon som en möjlig parantes på fyra år, innan det riktiga glastaket krossas en gång för alla. Då ställer Hillary upp i valet Och om Obama vinner? Då kommer hon att bli den naturliga ledaren i senaten. I vilken position i senaten vill du helst se henne, som majoritetsledare? Allida M. Black tänker högt en stund och resonerar kring det maktspel som alltid inträffar i senaten efter ett presidentval. Hon tar fram en kalender som listar senatens olika utskott, diskuterar vilken senator som är mest senior och hur Hillary Clinton bör spela sina kort. Sedan tystnar hon för en sekund och ser ut genom fönstret mellan affischerna på Nelson Mandela och Eleanor Roosevelt. Jag vill bara att Hillary ska vara Hillary, säger hon till slut. 10 Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta

10 Jämställdhet ska inte reserveras för svenskor Nästa år slås JämO, DO, HomO och HO ihop till en enda myndighet: Diskrimineringsombudsmannen under ledning av Katri Linna. En backlash för jämställdhetskampen eller en modern helhetssyn på diskrimineringsfrågor? T E X T : J A N S Ö D E R S T R Ö M Det är dags att vi tittar lite bredare på jämställdhetsfrågan. På den gamla etniska ombudsmannen kom tre fjärdedelar av alla anmälningar från romska kvinnor. I många av anmälningarna fanns ett tydligt könsperspektiv, men det kom i skymundan. Till slut blir det ohållbart att behålla en myndighet bara för svenska kvinnor, säger Katri Linna. S-kvinnor har kritiserat sammanslagningen. Förbundet varnar för att jämställdhetsarbetet riskerar att få en minskad tyngd. S-kvinnors förbundsledamot Carina Hägg ser reformen som ett led i en backlash. Arbetet för ett jämställt samhälle väcker starka känslor och motreaktioner. Nu har denna motreaktion också kommit att slå till mot JämO som nu ska tämjas. Begreppet feminism är satt på undantag, hävdar Hägg i en riksdagsmotion. Samtidigt som EU inrättar en jämställdhetsmyndighet tar Sverige, som varit ledande i det internationella jämställdhetsarbetet, ett kliv tillbaka, anser Hägg. Även förra JämO, Claes Borgström, i dag s-talesperson i jämställdhetsfrågor, är kritisk. Jämställdhetsarbetet har inget att vinna på en sammanläggning. Antidiskrimineringsarbetet är en sak. Men när det gäller de aktiva, främjande åtgärder som behövs skiljer det sig mycket mellan de olika diskrimineringsgrunderna. Jämställdhetsperspektivet, att halva samhället måste ge upp sin makt, är så centralt att reformen riskerar att marginalisera den, menar Borgström. Katri Linna håller som bäst på att bygga upp strukturen på den nya myndigheten som startar vid årsskiftet. Klart är att DO absolut inte får någon särskild jämställdhetsavdelning. Nya DO Katri Linna är övertygad om sin sak: Det behövs en myndighet som inkluderar samtliga diskrimineringsgrunder. Jämställdhetsarbetet har ingenting att vinna på en sammanslagning. Antidiskrimineringsarbetet är en sak. Men när det gäller de aktiva, främjande åtgärder som behövs skiljer det sig mycket mellan de olika diskrimineringsgrunderna. Claes Borgström Förutsättningarna kan skilja sig mycket åt mellan olika kvinnor. Det finns ofta en samverkan mellan olika diskrimineringsgrunder. Den aspekten lyfts bättre fram i den nya myndigheten, säger Katri Linna. Foto: Anette Andersson Ett exempel är åldersdiskriminering som också får ett bättre skydd i den nya diskrimineringslagstiftning som nya DO får att utöva tillsyn över. Det är väldigt tydligt att just kvinnor drabbas av åldersdiskriminering, på grund av synen på kvinnorollen att behaga. Det blev passande, en kvinna med utländsk bakgrund (finsk) som fick jobbet som super- DO. Linna har tidigare bland annat varit förbundsjurist på LO-TCO och chefsjurist på SIF och HTF. Därefter blev hon diskrimineringsombudsman. Så som sådan drev hon en skärpning av lagstiftningen, som hon ansåg för mesig. Hon hade också en positiv inställning till kvotering för att öka antalet studenter med invandrarbakgrund. Symboliskt nog fälldes Linnas eget gamla universitet, Uppsala, dock senare för att genom kvotering ha diskriminerat svenska studenter. Den nya diskrimineringslagen omfattar förutom diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder även diskriminering på grund av ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Den nya lagen skyddar mot fler situationer än i dag och ger möjlighet till högre ersättning till dem som drabbas. Till exempel blir det förbjudet för personal inom socialtjänsten eller sjukvården att diskriminera på grund av etnisk tillhörighet eller religion. Linna har som DO tidigare poängterat vikten av folkbildning och opinionsbildning. Det är inget värt med en lag och en myndighet om de berörda inte känner till sina rättigheter eller inte vågar ta strid för dem. Man kan inte sitta och vänta på välformulerade anmälningar, man måste aktivt se till att de får kunskapen och tilliten, säger Linna. Frågan är om den nya DO kommer att kunna föra den debatten bättre eller sämre nu. Linna kommer i vilket fall som helst att få föra fler debatter än tidigare. Myndigheten får ju göra det. Det är klart att personligen kommer jag inte att hinna med allt, man hinner ju knappt tala med alla journalister på den gamla DO. Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta 11

11 Varje r Nästa höst, närmare bestämt 20 september, är det kyrkoval. Ett val lika viktigt som alla andra, tycker Gun Andersson (s), som är ledamot i kyrkomötet, kyrkans riksdag, och förtroendevald i sin hemförsamling Sofia i Stockholm. Hon uppmanar alla socialdemokrater att gå och rösta och att ställa upp som kandidater. TEXT & FOTO: ULLA RICHTER I kyrkovalet kan några enstaka röster göra skillnad, säger hon, eftersom avståndet mellan blocken är litet i många församlingar. Hos oss i Sofia var det 14 röster som avgjorde en gång. Ibland får Gun Andersson frågan varför det ska vara politik i kyrkan. Då brukar hon vända på steken. Vad ska vi ha i stället? Hon konstaterar att de flesta inte vill ha något annat system i samhället. Inte ens de som tycker att politiker myglar och ställer till med skandaler. Vad tror man då att kyrkan är? Jo, kyrkan är helt enkelt en samling människor som ska enas om olika beslut. Konstigare är det inte. Vi socialdemokrater värnar om folkkyrkan, en kyrka med demokratiskt inflytande. Det fina med Svenska kyrkan är att den finns i hela landet och är till för alla, också för dem som inte är medlemmar. Alla är alltid välkomna. Gun Andersson är övertygad om att utan de stora partierna i kyrkomötet, framför allt s, m och c, så hade många av de radikala förändringarna som skett i modern tid inte kunnat genomföras.

12 röst väger tungt Trots att det är 50 år sedan kvinnor fick rätten att prästvigas, är trakasserier mot dem vanliga. Ett exempel är de homosexuellas rätt. Det hade aldrig gått om besluten hade fattats av en mängd individualister som röstar efter eget huvud. De nya grupperingarna inom kyrkan, som till exempel Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är nämligen ingen homogen grupp. Inom sig har de allt från radikalfeminister till riktiga mörkermän. Under hösten har socialdemokraternas partistyrelse ställt sig bakom ett valmanifest i tolv punkter. Begreppet öppenhet löper som en röd tråd genom texten. Socialdemokraterna vill att tonvikten i kyrkans verksamhet ska ligga på dop, konfirmation, vigslar och begravningar och att goda kyrkliga traditioner ska förenas med människors önskemål. Kravet att välkomna samkönade par att gifta sig i Svenska kyrkan har starkt folkligt stöd. Svenska kyrkan ska bli en mönsterarbetsplats, också ur jämställdhetssynpunkt, klassklyftor ska bekämpas och Svenska kyrkan ska bidra till att Sverige blir ett mångreligiöst samhälle. Kyrkans företrädare ska höja rösten för internationell solidaritet och rättvisa. Jämställdhetsarbetet är Gun Anderssons hjärtefråga. I flera år var hon ordförande för Kvinnor i Svenska kyrkan. Numera har hon samma uppdrag på regional nivå, i Stockholms stift. Hon tycker att det finns mycket kvar att göra. Trots att det i år är 50 år sedan kvinnor fick rätten att prästvigas, är trakasserier mot dem vanliga. Därför är hon tacksam för att Socialdemokraterna värnar om folkkyrkan, en kyrka med demokratiskt inflytande som är till för alla. Gun Anderssons hjärtefråga är jämställdhet. Jämo undersökt arbetsförhållandena och skrivit en, som hon tycker, intressant rapport. Men hon är förskräckt över att inte ens alla biskopar vill kännas vid att det finns problem och helst vill tona ner debatten. Gun Andersson tycker att man ska göra tvärtom och föra en öppen dialog. Nu när det gäller nästa stora fråga som är homosexuellas rätt att vigas i kyrkan, får vi inte göra samma misstag som vid beslutet om kvinnliga präster, säger hon. Då lät vi kvinnoprästmotståndarna fortsätta som vanligt. Vi måste hitta en lösning, men det är ingen enkel sak. Utgångspunkten för oss är allas rätt till allt i kyrkan. När Gun Andersson ska motivera andra att engagera sig i kyrkan och att rösta, utgår hon ifrån sitt eget engagemang. Det bygger på att det finns kvinnor runt omkring henne, i kvinnoklubben och i övrigt i hennes närhet, som står bakom henne som kyrkopolitiker. De vill att jag ska vara aktiv i kyrkan. Det gäller alla oss förtroendevalda, säger hon. Vi är beroende av att vi har stöd av våra partikamrater. Under hösten ska personer nomineras till socialdemokraternas valsedlar. Det blir alltså nomineringsmöten över hela landet. Just nu är det väldigt roligt att vara kyrkopolitiker, säger Gun Andersson. Intresset för andlighet och existentiella frågor har ökat mycket på senare år. Så jag tycker att många fler ska ta chansen att komma med på valsedeln där de bor. Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta 13

13 Kvinnors roller går igen på teatern Teatern är en spegel av samhället, brukar det heta. Hur är det då ställt med jämställdheten på teatern? Har det gått framåt, som i samhället i stort? Skådespelaren Marie Göranzon är tveksam till att det blivit så mycket bättre, varken i samhället eller på teatern. T E X T : U L L A R I C H T E R Just nu spelar hon huvudrollen i Garcia Lorcas pjäs Bernardas Hus, en av världslitteraturens klassiker, på Dramaten i Stockholm. Den 29 november får alla teaterintresserade svenskar chansen att se pjäsen live när Folkets Hus och Parker sänder direkt från Dramaten i sina Digitala Hus över hela landet. Jag tror att det är ungefär likadant över lag med jämställdheten, säger Marie Göranzon. De kvinnor som kommer fram inom teatern, som får de eftertraktade rollerna eller blir teaterchefer, de är extremt starka. Precis som i politiken, näringslivet och bankvärlden. Men bland skådespelare i allmänhet är det inte så. Så fort det finns en chans att trycka till, så gör man det. Det känner männen på sig, men de trycker aldrig på fel knappar. Det skulle de aldrig våga, för då tar det hus i helsike. Och den man finns inte som skulle trycka till en kvinna med makt, inte heller i det här huset. Så dumma är de inte. Marie Göranzon vet vad hon talar om. Svenskt teaterliv, i synnerhet Dramatens värld, känner hon utan och innan efter mer än 40 i branschen. Hon kom till Stockholm från Linköping Foto: Roger Stenberg Scen ur Dramatens Bernardas hus. De kvinnor som kommer fram inom teatern, som får de eftertraktade rollerna eller blir teaterchefer, de är extremt starka. Precis som i politiken, näringslivet och bankvärlden. Men bland skådespelare i allmänhet är det inte så. som 19-åring. Åren gick hon på Dramatens elevskola och fick direkt efteråt engagemang på Dramaten. Och där har hon stannat kvar. Men tjänstledighetsperioderna har blivit många, sammanlagt tolv år, då hon medverkat i pjäser på andra teatrar, i tv-teaterns uppsättningar och spelat in filmer. Det var Ingemar Bergman som anställde mig, säger hon. På den tiden fanns inga fasta kontrakt, utan man fick ett år i taget. Tillvaron var osäker, men det var lika för alla. Åhmanlagarna* kom ju inte förrän 1973, då också skådespelare fick anställningstrygghet. Marie Göranzon tror alltså inte att jämställdheten ser annorlunda ut på teatern än på andra ställen. Jag tror att det där med männens makt går igen på de flesta arbetsplatser. Inom politiken är det säkert likadant. Till exempel visste väl Göran Persson precis vilka knappar han skulle trycka på. Men det finns en och annan kvinna som tar för sig i kraft av sin kompetens och som ingen ger sig på. Däremot får resten stryk, ibland mycket. Och som i andra yrken måste de kvinnor som är framgångsrika vara mer kompetenta än sina manliga kollegor. Standarden på tjejerna är väldigt hög. I dag är Marie Göranzon pensionär, en möjlighet som öppnades redan när hon var 58 år. Hon tog chansen, friheten hägrade. Men hon fortsätter att jobba, för hon får intressanta erbjudanden. Nu bestämmer jag själv om jag ska säga ja eller nej när jag får ett erbjudande. Får jag inga erbjudanden, då får jag väl vara utan jobb. Jag känner att jag gjorde alldeles rätt. I dag är de flesta skådespelare kvar till 67 år, något som hon tycker är både på gott och ont. Eftersom möjligheterna för yngre blockeras. De behöver fast anställning för att kunna få banklån och få alla sociala förmåner. De äldre behöver inte det längre och borde se mer ill de yngre. Fast när det gäller bra roller, både för kvinnor och män, tycker Marie Göranzon inte att problemen är så stora, trots att man ibland hör kvinnliga skådespelare beklaga sig över att det blir mer och mer tunnsått med intressanta roller upp i åren. Och att pjäsernas kvinnor ofta drar kortaste strået. Det blir en naturlig avgång, man sållas ut 14 Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta

14 Visst finns det mer att välja på för männen, men det är inte alltid alla rollerna är så bra. Mycket utfyllnad blir det. Så det är inte säkert att tjejerna skulle vilja göra det de manliga skådespelarna gör. Marie Göranzon tycker att gamla könsroller går igen, både på teatern som i samhället i övrigt. på vägen. Folk försvinner, de orkar inte, blir sjuka, går bort, och ägnar sig åt annat än skådespeleri. I min kull är det bara Rolf Skoglund, Irene Lindh och jag kvar här på Dramaten. I kullarna före och efter oss är mindre än en handfull kvar i teatervärlden. Marie Göranzon konstaterar att situationen är den samma på andra teatrar i landet. Skarorna från hennes generations elevkullar har tunnats ut. Så rollerna räcker till. Foto: Ulla Richter/AiBild Själv har hon gjort många av de stora kvinnoporträtten. Har hon någon favorit? Hon resonerar fram och tillbaka och nämner till exempel Lars Norén, som hon tycker har skrivit många intressanta roller både för kvinnor och män. Och Kristina Lugn. Men också hos henne är män och kvinnor lika goda kålsupare. Hos Strindberg finns starka kvinnoporträtt, fast de manliga rollerna är många fler. Visst finns det mer att välja på för männen, men det är inte alltid alla rollerna är så bra. Mycket utfyllnad blir det. Så det är inte säkert att tjejerna skulle vilja göra det de manliga skådespelarna gör. Nu vet jag, säger hon efter ytterligare en stunds funderande; Alice i Strindbergs Dödsdansen. Hon är lika stark som sin man i deras äktenskapsdrama. Jag tycker om den också för att det är en pjäs som handlar om relationer och som står sig över tid. Inte minst är slutrepliken allmängiltig, den går ut på att man ska stryka ett streck över det som varit och gå vidare med sitt liv. Det är livsvisdom i vilket livsskede som helst, om man missar en bra roll eller om det är lågkonjunktur. Marie Göranzon tror att det att bli skillnad när Dramaten får en kvinna som chef vid årsskiftet, nämligen Marie-Louise Ekman. Fast jag vet inte på vilket sätt. Jag kan tänka mig att hon kommer att leta efter fler kvinnliga regissörer och fler kvinnliga författare, vilket inte är så enkelt. Men Staffan Waldemar Holm har verkligen inte varit någon som sparkat undan kvinnorna här på teatern. Han är en mjuk person och långt ifrån macho. Framtiden får utvisa hur det blir, men jag tror nog att Marie-Louise kan vara tuffare. * Åhman-lagarna innebar att arbetsgivarens rätt att fritt avskeda upphörde. Ingen kunde avskedas utan giltiga skäl, vilka specificerades genom lagstiftning. Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta 15

15 Skönlitterär penna ger sannare bild Två av Morgonbris tidigare redaktörer, Eva Swedenmark och Annica Wennström, är nu författare på heltid. De tycker att man som författare ofta kan måla en sannare bild av verkligheten än som journalist. T E X T & F O T O : Y L V A S Ä F V E L I N Ett samtal med de två innehåller bra många boktitlar. De debuterade som författare så sent som 1998 men har varit produktiva. Deckare, ungdomsböcker, nu senast romanen Hallon och hat men allt startade med Morgonbris och kvinnliga politiker som hoppade av. Annica Wennström var redaktör för S-kvinnors tidning 1997 och tyckte att hon träffade väldigt många kvinnliga politiker som ville Ibland finns en vilja i etablissemanget att dölja problemen. När jag växte upp fick jag höra att vi var världens mest jämställda land. Det kanske är sant men det innebär inte att vi hade samma möjligheter. Det har vi fått kämpa för. hoppa av. Hon sa till Eva Swedenmark och Maria Herngren, kollegor från ABFs tidning Fönstret, att det var värt att göra någonting av. Det började med ett temanummer av Morgonbris. Sedan fick vi stipendium av Nordiska rådet för att skriva om att det var ett strukturellt problem i hela Norden. De tre musketöserna, som de kallar sig, reste runt och intervjuade många kvinnor. Många sa att de hade själv inga problem, men när journalisterna hade stängt av bandspelaren fick de höra historierna men också lova att du inte skriver det här. Det kändes som om man kunde komma närmare sanningen genom fiktion, säger Annica Wennström. Det var en dramatisk upplevelse. Ju mer vi hittade på desto sannare blev det, instämmer Eva Swedenmark. Resultatet blev boken Krossa glastaket och insikten om att de kunde skriva tillsammans och arbeta med varandras texter. De enades om att börja skriva skönlitterärt. Debutboken var barnboken Flickan i medaljongen och därefter kom deckaren Kattjakt under pseudonymen Emma Vall. Det är det som är så himla roligt med oss. Tillsammans har vi jätteroligt och kan stödja och stötta varandra men vi har också frigjort varandra. Vi skriver eget också, säger Annica Wennström. De har båda varit redaktörer för Morgonbris. I dag är litterära uttrycket. Senaste boken Hallon och hat är Sedan dess har det blivit åtskilliga böcker, tillsammans eller en och en. Att kunna variera det ensamma skrivandet med samarbetet är ett privilegium, anser Eva Swedenmark. Att vara författare kan annars vara lite ensligt. Å andra sidan är det en upplevelse att möta sina läsare. När vi möter läsare får vi deras historier tillbaka. Det är de mest fascinerande levnadsöden, säger Annica Wennberg. Det är en så underbar grej med att vara författare. Människor vill berätta för oss, säger Eva Swedenmark. Att de har lämnat partipolitiken och journalistiken bakom sig betyder inte att de inte längre är intresserade av politik eller har tappat sitt samhällsengagemang. Uppfattningen att det finns orättvisor och övertygelsen om att det går att förändra är lika stark som alltid. Att skriva böcker och beskriva samhället är en politisk handling i sig, säger Eva Swedenmark. Att skriva böcker om vanliga människor, som inte nödvändigtvis bor i Stockholm, ser de som ett politiskt ställningstagande. De vill visa att man kan rikta strålkastarljuset någon annan stans än runt Stureplan. Eva Swedenmark är från Östersund och Annica Wennström från Umeåtrakten. Därför har det fallit sig naturligt att hitta bokmiljöer norrut. Deckarna utspelar sig i Sundsvall och en romansvit i Östersund. Ibland känns det som om det diffar en hel del mellan etablissemangets bild av Sverige och det liv som faktiskt levs ute i landet, säger Annica Wennström. Författarna tycker att deras böcker är politiska så till vida att läsarna kan känna igen sig i de- Ev tr 16 Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta

16 Ibland känns det som om det diffar en hel del mellan etablissemangets bild av Sverige och det liv som faktiskt levs ute i landet. Eva Swedenmark och Annica Wennström författarkollegor och föredrar det skön- tredje boken i serien om familjen runt restaurangen La Stella i Östersund. r r ras böcker och känna sig stöttade av det. Våra böcker handlar om att alla liv är värda någonting. Det har vi kämpat med själva, säger Eva Swedenmark som menar att de själva växte upp omgivna av jantelagen, budskapet var att de inte skulle tro att de var någonting. Kanske är det likadant i dag, på många sätt kan kraven på de unga vara ännu högre, tillägger hon. Ibland finns en vilja i etablissemanget att dölja problemen. När jag växte upp fick jag höra att vi var världens mest jämställda land. Det kanske är sant men det innebär inte att vi hade samma möjligheter. Det har vi fått kämpa för, säger Annica Wennström. Kampen fortsätter och jämställdheten fortsätter att vara en viktig fråga. Boken Krossa glastaket är lika aktuell i dag som när de skrev den, enas de om. Annica Wennström debuterade som författare på egen hand 2006 med Lappskatteland en familjesaga om sökandet efter en samisk identitet. Kanske blir det en fortsättning, säger hon. Säkert är att i höst utkommer en ungdomsbok, Skuggrädsla, som också handlar om hur det är att vara same och svensk. Eva Swedenmarks nästa bok är ungdomsboken Mellan två världar, fjärde boken om flickan Johanna. Och efter jul kommer Till havs med Blackbird tillsammans med Maria Herngren, en uppföljare på Papparesan som är en nutida variant på Kastrullresan. Jag håller också på med en bok som heter Svart kvark. Den handlar om hur det är att vara kvinna inom arbetarrörelsen eller snarare kvinnorna som arbetarrörelsen lämnade bakom sig, säger Annica Wennström. Romanen utspelar sig i ett sågverkssamhälle längs Norrlandskusten från 1936 till i dag. På de gamla bruksorterna var den sociala kontrollen stark. Det är många kvinnor som har sagt att de växte upp med en sådan skam, att det fanns ett tvång att hålla sig inom vissa ramar. Böckerna verkar flyta från deras tangentbord men det är mycket slit bakom. En del undrar hur de kan skriva på flera böcker samtidigt men de uppskattar omväxlingen, att ibland sitta själv och ibland prata och mejla sig fram till en bok tillsammans med författarkollegorna. Vid några tillfällen har de rest utomlands för att få igång ett bokprojekt, men Eva Swedenmark och Annica Wennström har också fritidshus på samma ö i Stockholms skärgård. Verandorna har fungerat som pratstuga många gånger. Några av böckerna har översatts till andra språk. Krossa glastaket finns på isländska och Flickan i medaljongen på danska. Emma Vall-deckare har översatts till tyska och de fyra ungdomsdeckarna av Emma Vall kommer också snart på tyska. Författarna är glada åt att förlaget köpte alla fyra titlar på en gång och ska lansera dem ordenligt. Deras tredje bok om familjen kring restaurangen La Stella i Östersund har nyligen kommit ut, Hallon och hat. Serien påbörjades med Smultron och svek när Eva Swedenmark och Annica Wennström var i Paris. Planen var att skriva en ny Emma Walldeckare, men mordtröttheten slog till. I stället blev det en roman om vardagsdramatik i en familj i Östersund. Vänskap, svek, otrohet. Mat har varit ett genomgående tema i serien. Karaktärerna försöker lösa konflikter över mat eller dölja sina problem bakom efterrätterna; en del recept finns med i böckerna. Provlagade och avsmakade, förstås, ett nöje i sig för författarna. I somras fick Eva Swedenmark och Annica Wennström tala vid en litterär vandring i Östersund där karaktärerna verkligen har fått liv för läsarna. Diskussionen om vilka hus och restauranger som har varit förebilder i böckerna var livlig. Efter Hallon och hat trodde duon att de var färdiga med familjen runt La Stella, men de har fått så många frågor om vad som händer att de har påbörjat en ny roman med arbetsnamnet Lingon och längtan. Om Morgonbris läsare har lingonrecept vill vi jättegärna ha dem, säger Eva Swedenmark. Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta 17

17 KRÖNIKA Numerärt jämställda församlingar räcker inte Äntligen har det hänt! Efter det senaste valet i Rwanda besitter kvinnor 44 av de 80 platserna, 55 procent. Världens första parlament med en majoritet kvinnor äntligen! Jag kom in som ersättare i kommunfullmäktige i Linköping efter valet 1994, det första val då socialdemokratin hade varvade listor. Jag har alltid haft tillträde till rummet. Under min tid som företrädare i och för partiet har vi alltid haft en hyfsad balans mellan könen i våra valda församlingar. Men jag blir orolig varje gång jag hör någon säga att vi är ett jämställt parti. Numerärt jämställda församlingar ska inte blandas ihop med jämställda församlingar. Kvinnor äger rätt till rummet, rätten att vara med, men det betyder inte att vi alltid får samma utrymme och inflytande som män. Det spelar roll med kvinnlig representation. Dels för respekten i mötet och för demokratin, men också för politiken. Jag är övertygad om att beslut blir bättre ju fler som deltar i en process och ju fler olika perspektiv som blir synliga. Alltså ger numerär jämställdhet ökad möjlighet till reell jämställdhet. Om kvinnor finns med i så pass stor omfattning att man inte betraktas som udda eller alibi, utan har en självklar plats, så kan också kvinnor få vara olika och få driva politik på samma villkor som män, samtidigt som man är så pass många att man kan praktisera systerskap naturligt i det vardagliga arbetet. I det socialdemokratiska partiet är det en hög kvinnorepresentation. Världen har nu fått sitt första parlament med en majoritet kvinnor. Men ännu lever vi i en värld där kvinnor som grupp underordnas män som grupp. Vi får INTE se numerärt jämställda församlingar som skäl att sluta jobba med jämställdhet, utan som verktyg för att fortsätta arbetet för reell jämställdhet och bättre jämställdhetsprofil i politiken. V E R O N I C A P A L M S - R I K S D A G S L E D A M O T Kvinnor äger rätt till rummet men får inte alltid samma utrymme och inflytande som män. S-kvinnor s Mia Sundelin är ordförande för hbt-socialdemokrater i Stockholm, hbt(s). Hon ser klara paralleller mellan kvinnorörelsens kamp och hbt-kampen. Åsiktsmässigt är S-kvinnor våra närmaste vänner, säger hon. Men de ligger ungefär 50 år före oss. T E X T & F O T O : S O N J A T E D E L U N D Hbt(s) har sedan starten 1988 varit en starkt manligt dominerad förening. Men sedan Mia Sundelin blev ordförande 2007 har antalet kvinnor ökat. Det har betydelse vem som syns, tror hon. Män värvar män och kvinnor kvinnor. En tidigare kvinnlig ordförande lockade också kvinnor men tog tyvärr med sig dem när hon slutade. Det är en utmaning att hitta strukturer så att de stannar kvar, även när jag slutar. För jag tänker ju inte sitta till dödagar, säger Mia Sundelin. Av föreningens runt 170 medlemmar är kvinnor. I styrelsen är fördelningen ungefär 60/40. Det är en bit kvar till varannan damernas, men de är på god väg, enligt Mia Sundelin. Vi diskuterar jämställdhet hela tiden och försöker ha varannan damernas. Sen funkar det inte alltid, eftersom det inte finns tillräckligt med damer som vill ställa upp. När det gäller hbt-personer är det mest män som syns i offentligheten. Det verkar lättare att komma ut som man än som kvinna. Varför är det så? Män är bättre på att marknadsföra sig själva överlag. Med kvinnor är det fortfarande så att vi ska vara dubbelt så duktiga i alla lägen. Och hos kvinnor finns också att jag inte kan göra karriär för att jag är kvinna, utan för att jag är bra. Hon tycker att det där ligger kvinnor i fatet, oavsett om det gäller genus eller hbt-frågor. Den första kvinnliga hbt-ledamoten i riksdagen kom ut 2006, enligt Mia Sundelin. I dag är de två. Den första mannen kom ut i början på 80-talet. För kvinnor mer än för män är det viktiga vad man gör i jobbet, inte vem man är, tror hon. Det är inte så viktigt vem man delar liv med. Vilket jag i och för sig också kan tycka. Men samtidigt måste man få prata som alla andra om vad man gjorde i helgen. Men kvinnor profilerar sig inte när det gäller det, som män gör. Medan Mia Sundelin i första hand säger att hon är hbt-sosse är det många kvinnor inom socialdemokraterna som hellre definierar sig som S-kvinnor, eller söder-sossar, inte som hbtsossar, trots att de är med i båda föreningarna. Mia Sundelin tror att hbt-sossarna har mycket att lära av S-kvinnor, som hon räknar som hbt-sossarnas närmaste vänner. S-kvinnor driver också hbt-frågor. På Pride höll de till exempel seminarium i hbt-sossarnas tält. Liksom hbt-personer har kvinnor varit diskriminerade med stöd i lagen. Samtidigt måste man få prata som alla andra om vad man gjorde i helgen. Men kvinnor profilerar sig inte när det gäller det, som män gör. När mamma föddes fick vi kvinnlig rösträtt. Mormor var med om två allmänna val där hon inte fick rösta för att hon var kvinna. Jag får inte gifta mig i kyrkan, bara för att jag älskar fel människa, säger Mia Sundelin. En stor skillnad mot S-kvinnor är värvning av nya medlemmar. Det går inte att gå in på ett s- möte och fråga hbt-personer (vilka är de?) om de vill gå med. Därför är det ännu viktigare att synas. Mia Sundelin försöker vara med på så mycket som möjligt. Hon och vice ordföranden var bland annat med på Rebellas femårsjubileum. I partisammanhang har jag alltid min mångfaldsros, säger Mia Sundelin och tar mot jackkragen och skrattar lite eftersom den inte sitter där i dag. Nej, just det, aldrig på arbetstid eftersom jag är opolitisk tjänsteman. De senaste åren har utvecklingen gått framåt när det gäller hbt-frågor. De flesta vet vad hbt är och toleransen är större. När Mia Sundelin 18 Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta

18 står oss närmast gick på gymnasiet läste de om homosexualitet på psykologin bland andra neuroser och psykoser. För de unga som växer upp i dag är det inget konstigt med samkönade förhållanden. Ja, det är verkligen skönt. Men det där gäller Stockholm, poängterar Mia Sundelin. Kommer du ut i landet så är mycket annorlunda. Hon berättar om en ombudsman som, om att bilda en hbt-förening, sa vad ska man med sånt tjafs till, vi har inte sånt här. Det här har gjort att hbt-sossarna i Stockholm har varit, och fortfarande är, den grupp som hbt-personer i landet ansluter sig till. Mellan 30 och 40 procent av medlemmarna bor utanför Stockholms län. Det nybildade nationella nätverket, hbt-socialdemokrater i Sverige, har kommit till för att råda bot på det. Det är det första i Sverige och troligen det enda partipolitiska nationella hbt-nätverket i Europa, enligt Mia Sundelin. Tanken är att jobba för att starta föreningar på fler orter. Nu finns hbt-sföreningar bara i Stockholm och i Göteborg. Förutom de politiska frågorna, där könsneutrala äktenskap står överst på listan, är en viktig uppgift för nätverket att ge människor en social plats, ett andningshål, där de kan vara sig själva. Mia Sundelin tycker att hbt-frågorna har fått större plats hos socialdemokraterna med Mona Sahlin som partiledare. Hon har alltid slagits för hbt-personers rättigheter, säger hon. Tidigare har Mia Sundelin varit med om att folk dragit sig undan när hon presenterat sig som hbt-sosse på partimöten, nu finns en annan nyfikenhet på föreningen. Hbt-sossarna har även medlemmar som inte är h, b eller t. Numera behöver man inte outa sig bara för att man går med i föreningen, vilket har varit ett stort problem tidigare. Då tänkte folk att jaha, men då hamnar jag inte på någon lista, då får jag inga uppdrag. I dag sitter det folk på hbt-mandat i nämnder och styrelser. Nu hoppas hon att fler partier följer efter och bildar hbt-nätverk. Blir vi fler så kan vi få en levande diskussion. Det blir ju aldrig särskilt bra om det sitter en ensam människa någonstans och tänker. Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta 19

19 Gränslös dansscen Malin Hellkvist-Sellén har skrivit in det queerfeministiska perspektivet i danskonsten var det helt otippat. Hon var en ung nyutbildad koreograf med en politisk agenda som var svår att smälta i danssammanhang. Och värre än så danskonsten kändes ibland som en omöjlighet för henne. Nu, bara några år senare, är hon inbegripen i ett långt samtal med en ovanligt trogen publik. Hon kallar det Never ending fight. Verken i serien hävdar att kropp, kön, sexualitet, identitet och rörelse/ dans är pågående processer. T E X T : M A R I K A S I V E R T S S O N Just nu repeterar Malin Hellkvist-Sellén inför premiären på Rosa Löften på Kulturhuset, en undersökning av dansbandsmusik och kroppspolitik. Danskonsten är så mycket finkultur för många. Därför är det så intressant att hitta beröringspunkter med en företeelse som hör till populärkulturen, som det finns breda referenser till. Hon fokuserar ofta på bespottade företeelser, tidigare har en hel vägg behängd med gråtande barn spelat huvudrollen i ett verk, trädgårdstomtar i ett annat. När vi fotograferar henne skrattar hon som ett barn på en karusell vid anblicken av färgglada kopior av Foppatofflor på ett marknadsstånd. Jag tycker om att ta fulestetik och göra det till något vackert. Jag förhåller mig till estetik Det finns en väldig censur ifråga om vad man skickar ut i landet. Min erfarenhet är att fegheten inte är motiverad. Jag får jättebra mottagande i Skinnskatteberg. som till maktutövning; vad är konst och vad är exkluderat från begreppet? Det är så jag relaterar mig till mitt pågående verk. Jag vill absolut inte ironisera, jag vill utmana. Men också skapa en helt egen dansbandskultur, säger hon. Precis som med tidigare verk vrider Malin Hellkvist Sellén perspektivet lite grann. Reaktionen hon vill väcka är Oj, visst ja, det här var ju möjligt på ett annat sätt än jag hade trott. Rosa Löften är ett solo, dansar gör Marianne Kjaersund, som också dansade i Bättre folk från I den koreografin, med fyra dansare, fanns ambitionen att lösa upp föreställningar om kön på scenen. Dansarna skapade karaktärer, de skulle inte vara könlösa, men på gränsen. Många trodde att hon för första gången hade valt att arbeta med en manlig dansare. Det var Marianne. Det var ett oerhört hårt arbete att komma dit. Men samtidigt är det så lätt att problematisera kön på det sättet. Kan publiken släppa det och uppfatta kön som oviktigt, eller sitter man i första hand och försöker sortera ut om det är kvinnor eller män som dansar? Bättre folk : Fyra dansare gestaltar karaktärer, en av Malin Hellkvist Sellén och Marianne Kjaersund skapar en queerfeministisk variant av dansbandskultur i en källare vid Odenplan. Det har gått bra för Malin Hellkvist Sellén, hon har varit mycket produktiv, och hon kan försörja sig som koreograf. Hon anställer alla som behövs för produktionen, och hon betalar avtalsenliga löner. Och resan dit har varit förvånansvärt kort, säger hon själv. Det ska sägas omedelbart att frågan om att försörja sig är relativ. Hon arbetar i en bokhandel om somrarna, och har knappast vad man skulle kalla dyra konsumtionsvanor. Den romantiska bilden av konstnären som ska vara tacksam för att få utöva sitt yrke lever kvar. I viss mån arbetar hon fortfarande ideellt, men att arbeta gratis vore otänkbart: de Foto: Marika Sivertsson 20 Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta

20 Det är ju inte så att endast de som lever utanför heteronormativiteten är förtryckta av den. Det gäller ju alla kvinnor. av de karaktärerna lever vidare i Malin Hellkvist Selléns Rosa Löften som snart har premiär. Foto: Marika Sivertsson Det är mitt yrke. Varför skulle jag göra ett professionellt jobb utan lön? Som koreograf är jag ändå finansierad endast när jag repeterar. Arbetet före, att utveckla idéerna, är sällan betalt. Och det är som regel den stora delen. Den första produktionen i serien Never ending fight var starkt ifrågasatt. Produktionen hette Dom ger tanken kropp en queerfeministisk föreställning, och Malin Hellkvist Sellén deltog själv som dansare. Dels var den uttalat politisk, och dels var samtliga dansare nakna bortsett från sockor och varsitt par kaninöron. Det var för provokativt för många, men blev i vilket fall en succé. Utsålda föreställningar långt i förväg på Moderna Dansteatern indikerade att det queerfeministiska perspektivet inte var så omöjligt att förena med danskonst som det först hade verkat. Det är ingen inom dansen som ifrågasätter mig i dag, på det viset. Men motståndet var säkert också av kärlek; de såg framför sig plakatkonst, att jag skulle vara politisk på bekostnad Foto: Johan Gunséus av den konstnärliga utvecklingen. Jag tror att jag har bevisat att jag gör verk som både har politisk sprängkraft och kvalitet. Medan vi talar repeterar Marianne. Och så läser hon feministisk teori. Malin Hellkvist Sellén använder queerfeminismen mer som metod än som innehåll i dag. Det har skett en utveckling där texter och dans interagerar och för arbetsprocessen framåt; det intellektuella är lika viktigt som dansen, rörelsen. Det fysiska arbetet är intutitivt, även om vi läser parallellt. När vi repar kan vi komma till ett stadium där jag känner att jag inte vet vart vi är på väg, och då måste vi läsa. Judith Butler är ständigt återkommande, och kvinnovetenskaplig tidskrift. Vi läser just nu om manlighet och maskulinitet, och om intersektionalitet. Och så läser vi dansbandstidningen Får jag lov. Och Susanne Popovas Överklass. Och så Susanna Alakoskis och Karin Nielsens Tala om klass. Dansband är klassrelaterat, säger hon. Det kan uppfattas som målmedvetet, men i grunden handlar det om att ha funnit motorn. Det blir inte spännande annars. Problematiseringarna triggar henne, medan dansen skapar uttrycksmöjligheter som gör problematiseringarna tydliga. Kvinnan på scenen är ett alldeles särskilt väsen, speciellt i dans. Vi är inte vana vid att hon kan existera i andra former än de sensuellt kvinnliga, vackra. Jag var väldigt frustrerad när jag gick ut koreografutbildningen Genus var ett okänt begrepp inom dansen, det fanns ingen feministisk plattform. Jag kände mig ensam med mitt queerfeministiska intresse, utanför dansen kunde jag föra den typen av samtal, men i danskontexten skulle jag lägga av mig det, för dans var konst. Hennes karriär formades på sätt och vis i Japan, fast det kunde ha varit var som helst huvudsaken var att det var långt bort och under en längre tid. Hon hade börjat läsa queerfeministiska texter, och insikten att hon kunde kombinera dem med sitt yrke landade hos henne efter att huvudet under en tid gått i spinn. Hon var ambivalent till dans, hade svårt att försvara den konstformen mot bakgrund av sina politiska ställningstaganden. Men hon bestämde sig för att formulera sig, hon ville göra den konst som skapar den diskussion hon vill ha: Det blev Never ending fight : det är en serie, varje verk är inte en fortsättning på det förra men det är en fortsättning på diskussionen. Hur den förhåller sig till mainstreamfeminism är svårt att avgöra. Vad är mainstreamfeminism i dag? Och framförallt, säger Malin Hellkvist Sellén, kan man vara feminist utan att ha ett queerperspektiv? Med tanke på att feminismen ju måste relateras till kroppen, och till hur normerna för kvinnan definieras i en relation? Morgonbris nummer fyra tvåtusenåtta 21

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors mål Den 7 juni går vi till valurnorna för att rösta till Europaparlamentet, det är inget oviktigt val eller

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT S-KVINNOR I SKÅNE 2014 1 Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är just denna: samhället går att förändra Med dessa

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Nu vinner vi kyrkovalet 2013! Viktig information

Nu vinner vi kyrkovalet 2013! Viktig information Nu vinner vi kyrkovalet 2013! Viktig information Lansering av nationell kampanjsajt och valfilm 25 augusti Kampanj under förtidsröstningen 2-11 september Slutspurten inför valdagen 15 september Innehåll

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Jämställdhetspolicy på lika villkor

Jämställdhetspolicy på lika villkor Jäms spo t e h d l täl på lika villkor licy PÅ LIKA VILLKOR Jämställdhetspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför Jämställdhetspolicy? Bakgrund Innehållet i arbetet med jämställdhet

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete Jämställdhetsplan Antagen 2014-xx-xx Framtagen av Vendela Muhrén, Annika Ekberg och Magnus Dahlberg, Kommunledningsförvaltningen Revideras vart tredje år Innehåll 2 (12) Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete...

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer