Funderar du på att göra ett läromedel?

Transkript

1 Funderar du på att göra ett läromedel? Spännande att du har planer på att nyttiggöra den kunskap du har utvecklat genom forskning genom att ge andra personer chans att lära sig! Kanske har du redan börjat fundera på vilket sätt och har planer på e-learning, publicering av en handbok på webben eller publicering en riktig lärobok. I så fall kan du ha nytta av vår checklista för att på så sätt fundera ut vilka frågor du behöver få svar på och i vilken ordning innan du riktigt drar igång! Observera att frågorna är relaterade till varandra så du kan behöva snurra runt ett tag för att landa i ett konkret hypotetiskt förslag att pröva. Du kan också eventuellt få stöd från Chalmers innovationskontor att få svar på några av frågorna, i form av rådgivning och finansiering av konsulttjänster. Ett bra sätt att bilda sig en uppfattning om hur processen att göra läromedel går till är att prata med någon som redan har gjort resan. Det finns också stöd att få genom olika former av föreningar, konferenser och webbplatser: Massive-Open-Online-Courses.aspx Vid Göteborgs universitet finns The Knowledge Lab som är en stödresurs för både GU och Chalmers inom IT och lärande. se Ett annat lästips är boken "Design för lärande" som är skriven av professorerna Staffan Selander, Stockholms universitet och Gunther Kress, University of London. Dina drivkrafter "Bästa sättet att lära sig är att undervisa" sa någon klok en gång. Det finns många bra anledningar till att utveckla ett läromedel. Har du funderat på vad som driver dig? Det ska sägas med en gång att det är väldigt svårt att bli rik på att göra läromedel. Några exempel på andra drivkrafter: Få många människor att börja agera annorlunda baserat på din forskning Bli ett etablerat namn inom forskarvärlden/utbildningsvärlden/affärsvärlden Skapa en grund för konsulting i form av föredrag och rådgivning Legitimera ett område som värt att satsa på i termer av utveckling och forskning Få input till din forskning 1

2 Skapa sammanhållning i forskargruppen genom att utveckla läromedel tillsammans Samla en grupp intressanta externa människor att driva en utvecklingsprocess tillsammans med, för att på så sätt utöka och fördjupa ditt nätverk Innehållet i läromedlet - Kunskapstillgångar Varför behövs ett läromedel inom detta område tycker du? Vilka är dina tre huvudbudskap som du vill förmedla eller kunskapsmål? Varför vill just du göra detta läromedel? Finns det kommunikationsmodeller som kan vara bra för dig att använda så du bättre når ut med ditt budskap? Ett exempel är "the message box" som hjälper dig att gå från en traditionell modell för vetenskaplig publikation till formulering av ett budskap i termer av vilket område det handlar om (issue), vilken specifik problemställning det handlar om, vilka lösningar som finns, vilka fördelarna är om problemet blir löst och varför de som läser/lyssnar alls ska bry sig. Vilka av dina egna kunskapstillgångar har du tänkt inkludera i läromedlet i termer av data, modeller, metoder, design, mjukvara eller uppfinningar? Finns det någon annan än du som har varit med att utveckla dessa? Om ja, finns det något avtal som reglerar hur du och de får använda kunskapstillgångarna? Har du tänkt låta dem som nyttjar läromedlet också bidra med exempelvis data, så kallad crowdsourcing? Har du funderat över vilken överenskommelse du i så fall behöver göra Vad har du tänkt ta med i materialet i termer av exempel, övningar, berättelser, intervjuer, checklistor etcetera? Har du funderat på hur du ska kontrollera uppgifterna med de personer/organisationer som berörs? Hur unikt är ditt material? Hur vet du det? Har du tänkt inkludera andras kunskapstillgångar i ditt läromedel i form av text, bilder etcetera? Om ja, har du funderat på vilka avtal som eventuellt styr vad du får använda? 2

3 Har du publicerat delar av materialet redan tidigare, kanske i form av ett kompendium eller som artiklar? Om ja, om ja, finns det något avtal som reglerar hur du får använda det? Observera att olika lärosäten har olika policy vad gäller läromedel. På Chalmers så delar lärosätet och upphovsmannen den ekonomiska rätten till läromedel, dvs om du som läromedelsförfattare slutar på Chalmers så har lärosätet fortfarande rätt att använda läromedlet. Målgrupper och deras behov Vilken eller vilka målgrupper tänker du dig ska använda ditt läromedel? Hur ser en typisk användare av ditt läromedel ut? I vilka sammanhang finns de i termer av akademi, näringsliv, offentlig eller ideell sektor? Känner du någon sådan som du kan fråga och testa dina idéer på? Om du vänder dig till studenter, inom vilka utbildningar finns dessa? Finns de inom grundskola, gymnasium, Komvux, högskola, yrkeslivet? Tänker du dig att ditt läromedel ska användas inom någon specifik kurs? Var ges den, hur ofta och till vilken typ av studenter samt hur många är dem? Tänker du dig en kombination av läromedel för studenter och instruktioner till lärarna? Hur ser i så fall målgruppen lärare ut och hur vill de att lärarhandledningen ser ut? Vilka behov har lärarna som just ditt läromedel kan möta? Om du tänker dig ett läromedel som ska användas av ett lärosäte eller en hel skolkoncern, vilka köper in läromedel? Vilka krav ställer de på vilka de köper ifrån till exempel i termer av volym, kvalitet, trovärdighet etcetera? Vad tror du målgrupperna verkligen vill veta, vilka är deras behov som gör att de verkligen behöver denna nya kunskap? Observera att detta inte är det samma som varför du tycker att de borde lära sig detta! Hur starkt är detta behov av att få ny kunskap? Vilka typer av möjligheter ger det upphov till? Eller finns det något stort hot som motiverar lärande, som till exempel nya lagar eller ökad konkurrens? Är dina målgrupper beredda att betala för att få den nya kunskapen och i så fall hur mycket? Hur mycket tid är dina målgrupper beredda att lägga på att ta del av ditt läromedel? Hur vet du om dina huvudbudskap har gått fram? Baserat på ditt läromedel, vad vill du att dina användare ska (a) tänka, (b) känna och (c) göra efter att ha tagit del av det? Hur behöver deras totala lärmiljö se ut för att det ska hända något? Kom ihåg att nyttan först uppstår vid förändrat beteende, det räcker alltså inte med att de har läst, förstått och tyckt det var bra. Hur stor är målgrupperna? Tänker du dig Sverige eller internationellt, och i så fall på vilka språk? Vad känner du till om dina målgruppers preferenser vad gäller hur de vill lära sig saker? Vill de helst gå på kurs, läsa en bok på egen hand, experimentera handfast med fysiska saker eller simulera med data på webben och så vidare? Har du funderat på om du kan ha nytta av en kontinuerlig kontakt med användarna av ditt läromedel och hur det i så fall skulle kunna gå till? 3

4 Nytta Vilken specifik nytta skapar just ditt läromedel för målgrupperna? Vilka fördelar har just ditt läromedel i jämförelse med andra former att få samma kunskap? Lär man sig snabbare? Är det billigt? Ger det stort mervärde i form av nya kontakter? Finns något liknande läromedel redan nu på marknaden eller tillgängligt via Internet? Gratis eller mot en avgift? Vad är bra respektive mindre bra med dem? Vad händer om målgrupperna väljer att inte alls lära sig något om detta område? Paketering Det finns idag väldigt många olika former för läromedel. Har du övervägt vilka olika föroch nackdelar olika former har? Några exempel på dimensioner: Papper eller elektroniskt? Publicerat via förlag eller direkt på webben? Om papper, så upptryckt i förväg eller print-on-demand? Kopplat till någon kurs eller ej? Statiskt eller interaktivt? Interaktivt i form av övningar, spel eller faktiskt bidragande till lösning av riktiga problem/utmaningar? Text, foton, grafik, filmer, digitala berättelser, ljudbok med mera? En eller en serie, till exempel podcasts? Inklusive handledning eller att använda på egen hand? Enbart på distans eller inklusive fysiska träffar? Kopplat till någon examination? Det finns många anledningar till att tänka i nya banor kring utbildning och läromedel. En bra och kort föreläsning om detta kan du hitta här: Detta gäller inte bara grundskolan utan är i högsta grad en strategisk fråga för den högre utbildningen på våra lärosäten. För att kunna attrahera duktiga studenter så måste vi börja tänka annorlunda vad gäller undervisning, där integrering av forskning, nyttiggörande och utbildning behövs. Ett exempel på ett modernt läromedel som utvecklats av en forskare är Alex Osterwalders arbete kring "Business Model Generation", se Sin första bok tog han fram med hjälp av andras kommentarer (crowdsourcing) och genom att de fick betala i förväg (crowdfunding). Han publicerar mycket material gratis på webben bland annat på Youtube, men har andra delar han tar betalt för och gör konsulting i form av rådgivning och presentationer. Dessutom har han utvecklat en app. 4

5 Ett annat exempel är boken "Escape From the Ivory Tower" som handlar om vetenskapskommunikation. Till boken hör en webbplats med utdrag ur boken samt citat från personer som läst den tillsammans med övningar och tips. Se Ett exempel på en klassisk amerikansk "text book" är boken "Managing Innovation", en tjock bok på tunt papper som nu kommit i sin femte version. Dock finns även en webbplats kopplad till boken med övningar och tips med mera. Se 5

6 Ett exempel på "business literature" är Jim Collins böcker som exempelvis "Good to Great". Även han har lagt ned stor möda på sin webbsida med exempelvis utdrag ur böckerna och övningar. Givetvis är detta ett material som växer fram i takt med böckerna och den återkoppling som författarna får. Kan ditt läromedel på samma sätt utvecklas stegvis i moduler? Hur kan du göra så att just ditt läromedel sticker ut? Ett annat exempel på läromedel är Khan Academy som är en gratis samling föreläsningar med mera inom många olika ämnen och för olika åldersgrupper. Se 6

7 Lite på samma spår är utvecklingen av TED-föreläsningarna till TEDEd ( Där skapar individer utbildningsmaterial baserat på TEDföreläsningar på Youtube. De elektroniska böckerna utvecklas också i rasande fart och några lärosäten har specialiserat sig inom detta område. Det brittiska Open University har ju distansundervisning som sin specialitet och har som ett led i det en egen "kanal" på Apples itunes University ( Så kallade "Massive Open Online Courses" har börjat bli populära, där åtskilliga tusentals studenter går samma kurs samtidigt och arbetar med riktiga uppgifter där resultaten delas. En lista på sådana kurser finns här: En annan rörelse är så kallade "Open Educational Resources" där man delar utbildningsmaterial. Se definitionen på Wikipedia: MIT har länge arbetat med detta format, se Flera lärosäten i Sverige har medverkat i ett projekt kring OER: Har du själv något favoritläromedel som du inspireras av? Hur mycket känner du till om hur det kom till? Kan du kanske ta kontakt och får veta mer om vilka alternativ de övervägde och vad de lärde sig på processen? Ifall du har tänkt lägga upp ditt läromedel på webben för gratis användning, har du då funderat på hur du vill använda Creative Commons som ett sätt att beskriva för andra hur du vill att de ska hantera det? Ska man få sälja det? Ändra i det? Måste man tala om att det är du som har gjort det? Se Partners Vilka individer och organisationer behöver du ta med som partners i arbetet? I utvecklingen av materialet, vid eventuell tryckning, distribution, marknadsföring, och i eventuell handledning, rättning av uppgifter eller support? 7

8 Vilka är deras intressen av att delta i processen? Om det är leverantörer som tar betalt för sina tjänster, vilket prisläge ligger de i och vilken omfattning av arbete måste finnas för att det ska vara intressant för dem? Intermediärer Intermediärer är en speciell typ av partner som är dem som har direktkontakt med dina användare, till exempel i form av en branschorganisation eller patientförening? Finns någon sådan du kan samarbeta med? Hur når de målgrupperna? Kan du bygga upp en community kopplad till läromedlet? Kan de hjälpa till att bidra med material eller marknadsföring, kanske genom att diskutera innehållet? Nyckelresurser Vilka nyckelresurser behöver du för att kunna utveckla materialet (text, foton, grafik, språkgranskning, webbutveckling, pedagogik, didaktik etcetera)? Finns det någon fördel för dig att inkludera någon känd forskares arbete i ditt läromedel, för att kunna dra nytta av detta vid marknadsföring? Du är en nyckelresurs. Har du tid att göra detta? Har du andra åtaganden på jobbet eller hemma som kan påverka? Finns det någon som kan avlasta dig eller coacha? Finansiering För att gå från ax till limpa så behövs finansiering för att utveckla innehållet materialet, förpacka det i en lämplig form, marknadsföra och distribuera det samt eventuellt stå för support. Vad uppskattar du att det kommer att kosta? Vilka källor till finansiering kan du se? Har du funderingar på att låta någon organisation sponsra ditt läromedel? Vad vill de ha i utbyte? Ligger detta i linje med din och din forskargrupps image och innovationsstrategi? Kan du kanske nyttja något redan ingånget avtal? Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF) tillhandahåller stipendier för läromedelsutveckling. Har du kollat om du kan söka? Se Sveriges Författarfond har också tips om finansiering: Ibland är det möjligt att få forskningsfinansiärer att i tillägg till forskningsmedel också finansiera spridning av resultaten i form av exempelvis läromedel. Har du kollat om det gäller för dina projekt? Stöd att få Jo, det blev ju ganska många frågor och det kan vara lite svårt att nysta upp dem själv. Hör gärna av dig till din lokala innovationsrådgivare för att bolla idéer. Kika också gärna på Chalmers innovationskontors webbplats för mer information om bland annat forskningsnära verifiering. innovationskontor.chalmers.se Tycker du att dessa tips var bra? Kan du hjälpa oss göra dem ännu bättre? Hör av dig! 8