Regionservice Årsredovisning 2009

Transkript

1 Regionservice Årsredovisning 2009

2 Kraftsamling för en stimulerande utmaning För att klara stora utmaningar måste man samla kraft. Stöd- och servicefunktionerna inom Region Skåne har ett lika tydligt som krävande uppdrag: Att ge vården bästa tänkbara förutsättningar för sitt arbete. Det är en utmaning i sig. Till detta kommer att sjukvården i Skåne växer och utvecklas i allt snabbare takt. Och därmed ökar kraven. Detta är bakgrunden till den förändring som genomfördes den 1 september 2009, då huvuddelen av regionens stöd- och servicefunktioner sammanfördes i en ny organisation: Regionservice. Först ett klargörande: Skälet till den stora förändring som nu genomförts är inte att vi skött oss dåligt. Tvärtom, organisationsförändringen beror i hög grad på att vi gjort ett bra arbete. För även en väl fungerande verksamhet måste utvecklas för att inte försämras. Den förändring vi nu upplever ska därför inte ses som en simpel omstuvning av organisationen, utförd av klåfingriga skrivbordsstrateger utan som tillväxt. I den nya organisationen kan vi ta lärdom av varandra, men också få gehör får vårt eget synsätt. Därmed skapas nya möjligheter. Kundperspektiv I den nya organisationen kan vi på ett betydligt enklare sätt samverka för att underlätta och förbättra för kunden. Regionservice är en del av sjukhusens utveckling, och i denna ska vi vara aktiva och bidra. Vi måste därför fördjupa våra relationer med kunden. Vården efterfrågar nytänkande och behöver ett allt bättre stöd för att klara sin uppgift. Därför är vi påpassade och har kundens ögon på oss. Detta är vare sig konstigt eller orättvist. Framgång är något man gör sig förtjänt av, inte något man bara får. Vårt mått på framgång är nöjda kunder och att vi ger nytta åt vår ägare något annat vore orimligt. Aktiv förvaltning Regionservice verksamhet och inriktning balanserar mellan två punkter. Å ena sidan utveckling och förnyelse. Å andra sidan en stabil och säker daglig drift och en hög leveranssäkerhet. Är det en motsättning? Det behöver det inte vara. Regionservice lösen bör vara en aktiv förvaltning ett uttryck som ska läsas som utveckling och ett alltid levande intresse för kundens nuvarande och kommande behov. Vare sig det handlar om att säkra det dagliga eller att söka nya vägar. Här kan den enskilde medarbetaren alltid göra skillnad. Att vara aktiv och ansvarstagande är att ta till sig information, använda sina kunskaper och inte vänta, utan agera proaktivt. Betydelsen av att var och en av oss strävar efter att utveckla det vi gör för kunden, kan knappast överdrivas. Detta ställer också höga krav på förvaltningsledningen att lyssna till synpunkter från medarbetarna. Här kan vi med all säkerhet bli duktigare och ett första steg är att här markera att vi välkomnar och vill ta del av de kunskaper och erfarenheter som skapas runtom i vår organisation. Fastighetsutveckling När man vill utveckla verksamheten måste också lokalerna utvecklas. Därför är fastighetsutveckling självklart ett regionövergripande intresse. Stora investeringar kommer att krävas inom detta område. När det gäller t ex det nya regionhuset i Malmö och Hälsostaden i Ängelholm prövar vi redan nya arbetsmodeller och samarbetsformer. För koncentrationen och förtätningen av sjukhusområdet i Malmö gör vi nu en samlad projektbedömning ur ett regionalt perspektiv. Vi söker att bygga broar mellan olika aktörer, med ambitionen att detta i slutänden ska gynna vården och patienten. Nyckeln till ett framgångsrikt arbete inom detta område finns för Regionservice del i en öppen, positiv dialog med koncernledningen. Fastighetsutveckling går snabbt mot att bli ett betydligt större och viktigare område än tidigare. Facility management Detta begrepp som vi gärna förkortar till FM ska ses som ett arbetssätt. Målet är att skapa optimala förutsättningar för vår uppdragsgivare vården, och det i alla delar av verksamheten, från förråd och kontor till operationssalarna. Sedan slutet av 2009 finns ett gemensamt beslut kring hur FM ska hanteras inom Region Skåne signerat av samtliga förvaltningar. I och med detta finns en tydlig bas för Regionservice FM-arbete, som redan är i full gång. Vi bör påminna oss om att i detta arbete använda både hjärta och hjärna och att söka nya möjligheter men alltid i nära samråd med vården. Plusresultat Vårt resultat är +44 Mkr, vilket är 23 Mkr bättre än budget. Sett till den totala omslutningen ligger detta resultat nära nollstrecket. Ändå är det relevant att ställa frågan om resultatet skvallrar om för höga hyror etc. Men så är inte fallet. Duktiga medarbetare och en kontinuerlig effektivisering av vår verksamhet gör det nära nog omöjligt att exakt förutsäga vårt resultat i en budget. Ett starkare samband finns mellan det ekonomiska resultatet och övergången till en större enhet. Steget till Regionservice har varit ett steg i rätt riktning. Ingemar Nilsson Servicedirektör Regionservice Produktion: OrdArt AB, Helsingborg. Foto: JKF Photo, Helsingborg. Tryck: Hylte Tryck, Hyltebruk. 2 3 Ingemar Nilsson

3 Bättre arbetsvillkor för vården genom effektivare service Den som slår upp uttrycket facility management i en engelsk-svensk ordbok, kommer att få svaret fastighetsförvaltning. Vilket på sitt sätt sett är korrekt, men ändå inte. Begreppet står nämligen för betydligt mer än så. Region Skåne har bestämt sig för följande definition: Facility management är de servicetjänster kring arbetsplatsen och fastigheten som organisationen behöver för att kärnverksamheten ska fungera så optimalt som möjligt. För att undvika ytterligare tungvrickningar förkortar vi uttrycket till bara FM, och konstaterar att Anders Forsell under 2009 utsågs till FM-chef i Regionservice. Han uppskattar att FM-arbetet nu fått en egen status: Nu kan vi gå rakt på kärnfrågan, d v s vårdens arbetsvillkor. Anders Forsell skisserar kortfattat hur man tagit sig an uppgiften att etablera FM-arbetet i Region Skåne, för att så snabbt som möjligt komma till skott: Basen för vårt arbete är den s k FMgruppen, som består av samtliga försörjningschefer eller motsvarande i regionen. Det första steget i utvecklingen är en handlingsplan med vision, värdegrund och verksamhetsidé. Eftersom denna planering i hög grad avgör hur långt vi kan komma, lät vi detta arbete ta sin tid. I december 2009 var det dock klart och Region Skånes samtliga förvaltningar skrev under på följande: * Visionen är att ha Sveriges bästa FMkoncept, som gör regionens stöd och service till kärnverksamheternas självklara val. Vi har nu 15 arbetsgrupper igång i regionen, som ska skapa fundamentet för detta, berättar Anders Forsell. * Värdegrunden är att FM-gruppen ska vara en proaktiv partner som agerar professionellt och smidigt. * Verksamhetsidén är att skapa mervärde för Region Skånes verksamhet. Därmed kan FM-arbetet börja, på allvar. Jag har fått en roll som ännu inte finns i så många regioner eller landsting, säger Anders Forsell. Han betonar att arbetet går över förvaltningsgränserna: Vi talar om FM i Region Skåne och inget annat. En av dessa försörjningschefer är Stefan Larsson vid Helsingborgs lasarett. Här har ett pilotprojekt med facility management som huvudämne, pågått i snart två år. Vår erfarenhet är att detta i hög grad handlar om ett möte, mellan vården och stödoch serviceorganisationen. Vem ska göra vad? Vi har satt målet att nå en bekymmersfrihet för beställaren. Detta förutsätter enkla kontaktvägar, d v s en enda ingång för att beställa hjälp. Vi är inne i en intressant utveckling där våra enheter i dialog med vården utvecklar nya tjänster. Tjänstepaket som vi testar ute i verksamheten, t ex på städsidan och eller när det gäller flyttningar. Innehåll och servicenivå inom stöd och service bestäms utifrån vårdens behov. Det som görs inom FM-projektet vid Helsingborgs lasarett förs upp i en speciell loggbok. Det är för att vi ska kunna dokumentera effekten av de insatser vi gör, berättar Stefan Larsson. Ska FM-arbetet fungera långsiktigt krävs ett ständigt pågående möte och samtal mellan vården, sjukhusets servicefunktioner och Regionservice. Det förutsätter i sin tur ett lokalt engagemang för dessa frågor. Det är tydligt att projektet gett många värdefulla erfarenheter och insikter. Det vitsordar gärna Anders Forsell, men säger också: Vi ska förstås inte glömma bort att flera andra sjukhus också är igång på FM-sidan. Det finns goda idéer och bra lösningar på flera håll. Runtom på Helsingborgs lasarett har FMprojektet satt konkreta och positiva spår. Ett exempel är tjänstepaketen på städsidan. Vi eftersträvar en regional städstandard, med tydliga bas- och extratjänster, säger Stefan Larsson. I Helsingborg har städstandardiseringen och tjänstepaketet Rent & Fint gjort det möjligt att att utföra fler städtjänster åt vården. Nu samverkar också olika stöd- och servicefunktioner ofta för att lösa uppgiften. Vårdpersonalen upplever en tydlig förbättring: Tidigare var det vi som skötte rengöringen av sängar och sängbord, berättar undersköterskorna Gunilla Berg och Gunilla Westerberg. Nu kan vi istället ägna denna tid åt patienterna. Vårdavdelningarna har tidigare haft stora och svårarbetade egna förråd. Dessa förändras nu så att det centrala förrådet på avdelningen görs mindre och med en enklare och tydligare funktion för beställning och påfyllning av artiklar. Dessutom införs mini-förråd, placerade i direkt anslutning till vårdrummen för att minska onödigt spring för vårdpersonalen. De fylls på dagligen av sjukhusets transportavdelning. Daniel Borg vid sjukhusets transportavdelning arbetar bl a med flyttbeställningar och möbler. Flyttningar kan nu med en enda kontakt beställas via vårt intranät. Det underlättar för vården. När beställningen är lagd ser jag till att allt kommer på plats. I flyttpaketet ingår även kontakten med t ex Siemens och Regionservice. Om kunden vill ha flyttat telefonen eller uppsatt en hylla tar jag ansvar för åtgärden i samband med flytten. På intranätet finns också ett bildspel med vårt möbelförråd. Vi uppmanar alla att titta här först att köpa en möbel som vi kanske redan har är faktiskt bara dyrt och onödigt. Kate Hansson från sjukhusets transportavdelningen fyller på ett av de vårdrumsförråd som nu införts vid Helsingborgs lasarett Undersköterskorna Gunilla Berg och Gunilla Westerberg diskuterar den nya städningen med Jessica Pjerner, teamledare för storstädningen Daniel Borg på plats i sjukhusets möbelförråd som alltid finns tillgängligt via sjukhusets intranät FM innebär ofta nya arbetssätt och metoder, säger Anders Forsell. Olika funktioner inom stöd och service samarbetar och har nytta av varandra på ett helt annat sätt än tidigare. Målet är bättre service till en lägre kostnad. Anders Forsell och Stefan Larsson framför Helsingborgs lasarett Matz Nilsson, transportavdelningen, kontrollerar beställningar på ett avdelningsförråd 4 5

4 I Hälsostaden Ängelholm möts friskvård och sjukvård Det finns flera skäl till att vården möter allt högre krav på utveckling och flexibilitet. Den mycket snabba medicintekniska utvecklingen är ett. Den stigande medellivslängden ett annat. Men, för att utveckla vården måste också lokalerna utvecklas. Mot den bakgrunden är det inte särskilt konstigt att de skånska sjukhusens ägare Region Skåne har ett växande intresse för ämnet fastighetsutveckling. Det handlar ju om vårdens möjligheter. Harald Lindström är direktör för ägarfrågor och större strategiska investeringar inom Region Skåne. Christina Edlund är sedan årsskiftet fastighetsutvecklingschef hos Regionservice. Vi möter dessa bägge i ett samtal med Eva Bjärtun, sjukhuschef i Ängelholm. I Ängelholm har regionens växande intresse för fastighetsutveckling nämligen redan omsatts i praktisk handling. Hösten 2009 beslutade regionfullmäktige att Region Skåne tillsammans med byggbolaget Peab och Wihlborgs Fastigheter skulle bilda ett gemensamt bolag för att äga och utveckla fastigheterna och lokalerna på sjukhusområdet i Ängelholm. Bolaget har fått namnet Hälsostaden Ängelholm AB. Jag vågar påstå att Hälsostaden är unik, säger Harald Lindström. Här möts olika kompetenser i ett s k joint venture, i ett frivilligt samarbete som ska gynna gemensamma mål. Region Skåne står för sjukvårdskompetensen medan Peab och Wihlborgs har kompetensen för att förvalta och utveckla fastigheterna. Ur regionens synvinkel blir detta alltså en extern förhyrning. För sjukhuset är det ett stort steg, menar Eva Bjärtun: Men det ger också stora utvecklingsmöjligheter. Nu kan vi t ex samla sjukhuset till det norra området, och lämna det södra, vilket vi länge önskat. Dessutom arbetar vi nu i ett långsiktigt hållbart perspektiv. Det betyder mycket för framtidstron hos oss som arbetar på sjukhuset. För Regionservice innebär Hälsostaden på flera sätt en ny roll och ett nytt sätt att arbeta. Christina Edlund betonar att Regionservice även i fortsättningen ska vara en aktiv partner för sjukhuset, ett stöd för verksamheten. Vi ska också hålla ett öga på att helheten fungerar och att koncernnyttan är i fokus. Vilka verksamheter ska finnas här och vilken utveckling ska ske? Jag menar att dialogen mellan alla parter är av central betydelse. Och det ligger ju i allas intresse att det blir bra. Harald Lindström kompletterar resonemanget: Regionservice ska samla upp önskemål och se till gemensamma intressen. Men vi ska inte glömma att Hälsostaden ska arbeta i öppen dialog med sina hyresgäster. Bolaget ska helt enkelt vara en bra hyresvärd. Och detta ska i slutänden vara till gagn för medborgarna. Christina Edlund håller med: Hyresförhållandet ställer nya krav och ska ge en spänst till processen. Vi har helt enkelt mycket att lära här. Dialogen mellan de olika parterna kommer att vara både viktig och givande. Ängelholms sjukhus ligger vid Rönne å, nära stadskärnan. Harald Lindström betonar att sjukhuset och staden nu får möjlighet att växa samman på ett positivt sätt: Sjukhuset är mycket vackert beläget. Ändå är läget närheten till Rönne å och staden dåligt utnyttjat idag. Harald Lindström, som också är styrelseordförande i Hälsostaden-bolaget, berättar att ett nytt badhus nu planeras för sjukhusområdet: Badet ska kunna nyttjas av alla, men givetvis är det en förutsättning att det ska samutnyttjas av vården. Här ska t ex finnas en rehab-bassäng. Det är inte bolaget som ansvarar för badhus, spa och hotell m m, utan dessa kommer att byggas och drivas av andra aktörer. Bolaget medverkar genom att sälja mark där dessa byggnader kan uppföras. Planerna på ett badhus ligger helt i linje med de ambitioner som regionen uttalat för sjukhusområdet. Hälsostaden ska ha ett brett utbud av sjukvårdstjänster och hälsofrämjande verksamheter. Badhuset är ett bra exempel på hur friskvård och sjukvård kommer att finnas nära varandra i Ängelholm, säger Harald Lindström. Denna ambition förutsätter dock att det finns synergieffekter som gynnar vården. Det är också mycket viktigt att utvecklingen sker i nära samarbete med staden, som är en viktig medspelare. Ängelholms sjukhus har anor sedan talet. Och det är inte bara miljön, med sin blandning av gammalt och nytt, som är tilltalande. Eva Bjärtun: Kulturen på vårt lilla sjukhus är unik. Vi har en fantastisk, positiv anda, vilket många av våra patienter gärna intygar. Den är viktig och värd att värna. Fr v: Christina Edlund, Harald Lindström och Eva Bjärtun 6 7

5 Därför gäller det att planera och bygga med beredskap för förändringar. Då kan vi klara korta ledtider, när vården ställer nya krav. Man söker alltså en struktur, från början gjord för att klara nya krav. Nyckeln till detta ligger i hur man kan avsluta meningen huset kan ändras till.... Det handlar om inre flexibilitet, men också om möjligheterna att bygga vidare, kalla det elasticitet. Alice Lindström kompletterar: Vi arbetar för närvarande mest med områdets planstruktur, där vi har stor nytta av den utvecklingsplan som tidigare tagits fram. Området har utvecklats som ett paviljongsjukhus, fast nu har vi behov av sammanhängande byggnader. Men det handlar också om sjukhusets plats i staden. Ett viktigt mål är att skapa möjligheter för attraktiva miljöer med god arkitektur. Att se sjukhuset som ett kunskapsnav i kunskapsstaden Malmö är också ett uttalat mål. Kvinnokliniken Malmö/Skånes universitetssjukhus: Den 24 september 2009 efter fyra års byggande kunde kronprinsessan Victoria klippa banden och inviga den sedan lång tid efterlängtade nya kliniken. Foto: Dorte Bernro Fr v: Alice Lindström, Malin Kihlman, Ingela Lyberg Andersson Koncentration och förtätning i Malmö Det här handlar om fysisk koncentration av verksamheten på Malmös sjukhusområde. Lite enklare kan vi uttrycka saken så här: Sjukhuset i Malmö har funnits på samma plats sedan 1890-talet. Genom åren har det byggts ut, byggts till, förändrats och förnyats. Resultatet är en labyrint av gator, byggnader och gröna ytor. Många tycker det är trivsamt och på sina håll är det rentav vackert. Men, det klarar inte de krav som dagens och framtidens sjukvård ställer. MEDEON Därför utreder regionen nu hur verksamheten ska kunna koncentreras till det norra sjukhusområdet och hur detta ska kunna förtätas. Mer ska rymmas på en begränsad yta. Och det på ett sätt som klarar vårdens krav, idag och i morgon. Beslutet om en förstudie fattades Sommaren 2009 lämnades en lägesrapport som visade att koncentrationen och förtätningen är möjlig. Sedan dess har utredningsarbetet gått vidare. Ingela Lyberg Andersson har varit Region Skånes projektledare för studien, som slutrapporteras i april Beslutet om förstudien togs innan Skånes universitetssjukhus bildades. Vi arbetar nu vidare och ska se Malmö-Lund i ett sammanhang. Vi arbetar utifrån ett patientperspektiv, d v s patienten ska vara i fokus, med rätt till säker och snabb diagnos och behandling. Förstudien har tre huvudlinjer fastighet/ lokaler, verksamhet och finans. Alice Lindström, fastighetsutvecklare hos Regionservice, berättar: För oss är detta givetvis ett mycket stort projekt. Vi har börjat med att göra en fastighetsanalys av de flesta byggnaderna på området. Vi undersöker om de kan klara en större belastning än idag. Men grundfrågan är hur lämplig byggnaden är för modern sjukvård. Medieförsörjningen d v s tillgången till vatten, gas, el etc är betydelsefull. Kommer det att hålla? Kan den nya tekniken fungera fullt ut i en äldre, befintlig struktur? Ny byggnad Malin Kihlman är chef för Regionservice projektavdelning: Den moderna sjukvården förändras och utvecklas mycket snabbt, det kommer ständigt nya bud. I jämförelse med vårdens höga förändringstempo framstår byggprocessen som ganska Produktion: Planeringsavdelning långsam. September 2009 Kommunikationsavdelning Medicinsk Informationsteknik AB Skånes universitetssjukhus dominerar på många sätt sjukhusområdet, men är långt ifrån den enda intressenten. Här finns också Labmedicin Skåne, Psykiatri Skåne, Habilitering & Hjälpmedel, medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Malmö högskola. Alla med sina egna behov och krav på den plats där de ska verka. Ingela Lyberg Andersson: Vi måste bedöma hur våra medicinska och tekniska plattformar kommer att se ut i framtiden. Vi har också involverat en demografikonsult i arbetet. Vi vet att befolkningstillväxten och den stigande medellivslängden kommer att påverka sjukvården drastiskt, men behöver göra kvalificerade bedömningar. Dessutom försöker vi skaffa oss kunskap om hur framtidens behandlingsprinciper kommer att se ut. Hur skapar vi lösningar som är både kostnadseffektiva och kundvänliga? Ska vi satsa på en- eller flerbäddsrum? Vi ska nu även samla en referensgrupp med patienter för att bredda vår kunskapsbas. Vilken roll kan Regionservice spela i detta komplicerade planeringsarbete? Alice Lindström svarar: Vill man ha full effekt av stora satsningar och nya landvinningar måste fastighetssidan vara med. Från början. Akutenheten Helsingborgs Lasarett: Sedan september 2009 pågår en omfattande omoch tillbyggnad av lokaler för akutmottagning (akut medicin & akut kirurgi och ortopedi), medicinsk akutvårdsavdelning och psykiatrisk mottagning. Byggnationen kommer att vara helt klar Illustration: Sweco Ny strålbehandlingsklinik, Skånes universitetssjukhus, Lund: En ny strålbehandlingsklinik ska byggas på sjukhusområdet. Den nya kliniken får 6 nya behandlingsrum för extern strålning. Byggnaden blir i fyra våningsplan och placeras i direkt anslutning till befintlig strålbehandling med en gemensam entré. Illustration: White Arkitekter 8 9

6 Skånetransport ständigt på väg för vården Magnus Carlsson tittar på klockan, och det är ingen tillfällighet. Skånetransport, där Magnus är produktionschef, ansvarar för mer än 700 bilar inom Region Skåne. Inte minst handlar det om transporter av labprover, medicin, tvätt, mat, gods, post och mycket annat åt vården. Klockan styr oss, säger Magnus Carlsson. Vi lever med tidsramar och så ska det vara. Vi är en del av vårdkedjan och ingen patient ska komma i kläm därför att vi inte gjort rätt. Utöver transporterna ansvarar Skånetransport för hyrbilsverksamheten för tjänsteresor och administrationen av förmånsbilar och verksamhetsknutna fordon. Sedan den 1 september 2009 är Skånetransport ett affärsområde inom Regionservice: Den nya förvaltningen är större och det är en fördel för oss, säger Magnus Carlsson, eftersom vi är beroende av ett starkt kontaktnät. T ex Skånetvätt, labmedicin, sjukhusen och vårdcentralerna är alla viktiga samarbetspartners för oss. Det handlar om ett ömsesidigt beroende. Vi är en länk i en lång kedja, där allt ska och måste fungera. Huvudkontoret, liksom kundtjänsten, finns på St Lars i Lund, men Skånetransport har egen personal och verksamhet även i Helsingborg, Kristianstad, Malmö, Ystad och Ängelholm. Vi har egen däckverkstad och en hel del andra egna serviceresurser. Dessutom har vi förstås också serviceavtal med de olika billeverantörerna. Service och underhåll är avgörande för bilarna rullar ständigt, och långt: mil varje år, vilket motsvarar mer än 132 varv runt jorden. Säkerheten är givetvis i fokus: Samtliga nya transportbilar förses t ex med alkolås. På vissa bilar har vi också ISA-utrustning (ISA står för Intelligent stöd för anpassning av hastighet ). Den gör det enklare att hålla rätt fart, vilket ökar säkerheten och minskar bränsleförbrukningen och det gynnar både ekonomin och miljön. På omlastningsterminalen vid sjukhuset i Lund kommer en ständig ström av Regionservice-märkta bilar. De lämnar och hämtar och är snart ute på vägen igen. Våra bilar besöker samtliga vårdcentraler i Skåne, från Båstad till Bromölla och Malmö, varje dag, berättar Magnus Carlsson. Många bilar rullar sju dagar i veckan. Det gäller t ex de som levererar mat från köket på St Lars i Lund till olika sjukhus. De bilar som kör känsliga prover och blod är speciellt anpassade och utrustade för uppgiften. Temperaturen i kupé och lastutrymme är då särskilt viktig och lasten får inte skaka för mycket eller falla. Vi kör också ut medicin till hemdialyspatienter, vilket ställer höga krav på precision. Då har vi också direkt kontakt med slutkunden patienten och arbetar i nära samråd med sjukhusens hemdialysavdelningar och apoteket. Men lasten har inte alltid vårdanknytning. Skånetransport kör t ex ut boklådor till de flesta av Skånes bibliotek. Samkörning spar pengar, säger Magnus Carlsson. Vi har kapaciteten och alla tjänar på denna samordning. Betydelsen av att värna ekonomin gäller inte minst de bilar som används ute i vården. Vi tittar t ex på hur de klinikbundna bilarna utnyttjas. Vår ambition är att använda bilpoolerna mer. Vintern råkar vara den kallaste och snörikaste på många år. Tidningarnas rubriker är braskande svarta och talar om trafikkaos. Men Skånetransports bilar måste ju komma fram? Jo, svarar Magnus Carlsson. Hittills har vi dock alltid kunnat lösa sådana problem genom ett bra samarbete mellan våra förare och trafikcentralen. Vi förlitar oss i hög rad på våra kunniga och erfarna medarbetare som nog trivs bra med ansvaret inte för inte har vi en mycket låg personalomsättning. Mikael Göransson, förare ISO SS ISO ISO Magnus Carlsson, SS produktionschef 50 Kontroll på kvalitet, miljöarbete och arbetsmiljö ISO SS ISO Regionservice fastighetsförvaltning Certifierat ledningssystem för miljö och energi ISO Skånetvätt Certifierat kvalitetsledningssystem för ISO 9001 ISO medicinsk-tekniska produkter OHSAS ISO 9001 ISO OHSAS Skånetvätt & Skånetransport Certifierade ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö Solel på Helsingborgs Lasarett På taket till Helsingborgs Lasarett finns 620 kvm solceller. Detta är en av Sveriges största solcellsanläggningar. Den energi denna producerar motsvarar ungefär vad sjukhusets hissar förbrukar. Och ljuset ger energi även när solen inte lyser. Den mulna vinterdag då bilden nedan togs producerade solcellerna energi som motsvarar ca 100 st 40 W-lampor. ISO 9 ISO 1 OHSA Linda Wallin, förare 10 11

7 Skånetvätt stora volymer med hög precision och hög kvalitet Nu är vi en del av Regionservice, och därmed står FM-frågorna (facility management) högt på vår dagordning. Eva Ulmfelt, chef för Skånetvätt, som ligger i Kristianstad, tycker att steget in i Regionservice var naturligt. Hon är inställd på utveckling och nya idéer i en dialog med vården. För att fungera rationellt och med rätt ekonomi måste vi hitta standarder som fungerar för hela regionen. Bland annat därför är dialogen så viktig. Bara så kan vi veta vad som efterfrågas och utveckla och anpassa vår service därefter. Vad innebär detta konkret? Tvätt är väl just inget annat än.. tvätt? Eva Ulmfelt ler överseende: Allt ifrån tygets kvalitet och sömnad, till hur det tvättade plagget viks, förpackas och levereras kan utvecklas och förbättras. Och därför är det så viktigt att vi har en tät kontakt med vården. Christina Johansson är avdelningschef vid en medicinavdelning på Centralsjukhuset i Kristianstad. Hon nickar medhåll: Jag sitter med i textilutvecklingsgruppen, där företrädare för vården från hela Skåne möts. Där kan vi t ex notera att hygienfrågorna blir allt viktigare. Nu ska vi t ex byta rock varje dag. Det kravet gäller även personalkategorier som tidigare inte haft rock, säger Eva Ulmfelt. För oss har det inneburit en tydlig ökning av tvättvolymen dryga 5% förra året. Vilket betyder 256 ton mer tvätt och extra arbetsdagar. Skånetvätt köper in alla textilier som vården behöver. En viktig del i detta arbete, utöver pris och kvalitet, är att vi får samma typ av väv, samma modeller etc. Då skapar vi likhet och kan arbeta rationellt. Plaggen köps i huvudsak från Indien, Thailand och Kina. Vi räknar i snitt med ca 50 tvättar per plagg. Underkläder och strumpor är undantaget, för dem är livscykeln betydligt kortare och därför köper vi medvetet en lägre kvalitet. Givetvis har vi en ständigt pågående diskussion med vården om just kvalitetsfrågor. Amir Vajraca ansvarar för packningen på Skånetvätt. Vi sköter tvätten för alla sjukhus i Skåne och dessutom för folktandvården och primärvården. Vi upplever att trycket på oss ökar, och det är kul. Vi har kapacitet för att gå ännu längre i kundanpassning. T ex genom att förändra produktionslinjer, bygga om maskiner etc. Bara ett extra veck på ett plagg kan innebära effektivare förvaring i sjukhusens förråd, och självklart kan vi hjälpa till med det. Dessa förbättringar kan spela stor roll för oss i vården, säger Christina Johansson. Den nya förrådslogistiken som provas nu har gjort att vi fått ett arbetsmoment mindre och heller inte så stort förråd. På min avdelning bygger vi nu om förrådet till samtalsrum. För oss är det en stor fördel att vi är placerade nära ett stort sjukhus, säger Eva Ulmfelt. Ska vi prova något nytt eller behöver vårdens synpunkter är det alltid nära till. Vi tror också att en stödverksamhet som vår i framtiden kommer att samverka allt mer med vården. Eva Ulmfelt Skånetvätt tvättar alltid i 80. Annars blir det inte tillräckligt rent, säger Eva Ulmfelt. Vi mäter renheten genom att ta prov på sista sköljvattnet. Är inte det rent, har något gått fel. Dessutom torktumlar vi i 140. Skånetvätt tvättar artiklar varje dag och har leveranser varje vecka. Därför är det avgörande att vi har en hög precision både vad gäller tid och antal, säger Amir Vajraca. Samarbetet med Skånetransport är alltså mycket viktigt. Fungerar inte utleveranserna kan det stoppa produktionen. Eva Ulmfelt flikar in: Levererar vi fel antal är det också illa. Framför allt om vården inte får det de beställt, men också om vi levererar för mycket: det blir snabbt stora kostnader även av små avvikelser. Ökade volymer och en större kundanpassning kräver utrymme. Skånetvätt vill därför gärna bygga till sin anläggning. Då kan vi arbeta mer rationellt och effektivt, säger Eva Ulmfelt. Det kommer såväl regionen som vården och vi att tjäna på. Christina Johansson Amir Vajraca 12 13

8 Skåneteknik fokus på kunnande och kvalitet Visst, resultatmässigt har vi lyckats bra, och det är förstås som det ska. Men vi vill mer. Peter Hartvig är chef för Skåneteknik och sätter ribban högt: Långsiktigt är det ju innehållet och kvaliteten i den service vi presterar som avgör om vi är rätt partner för sjukvården. Patrik Andersson, en av Peters och Skånetekniks kunder, är verksamhetschef för medicinsk teknik i Lund, vid Skånes universitetssjukhus: En tydlig gränsdragning mellan vad vi själva och Skåneteknik ska göra är viktig. Men vi är inte konkurrenter. Skåneteknik har vässat sin service och därmed kan vi diskutera vårt samarbete på ett nytt plan, med högre krav. Det finns flera områden där Skåneteknik kan vara drivande. Men innan vi går vidare, låt oss ringa in verksamheten: Skåneteknik är ett affärsområde inom Regionservice och ansvarar för drift och service på Region Skånes universitets- och akutsjukhus i Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. Verksamhetsfältet är brett. Här ingår givetvis fastighetsdrift, med det mesta från avlopp till elinstallationer. Dessutom ingår teknisk verksamhetsservice som kan gälla allt det som vården behöver för att bedriva sin verksamhet. Här är variationen stor, från enkla insatser till service av komplexa system. Skåneteknik bidrar också med specialistkompetens i t ex katastrof-, hygien- och gaskommittéer. Detta breda uppdrag kräver ett nära samarbete och en ständigt pågående dialog med vården, menar Peter Hartvig: I grunden är det så att kunden ställer krav och vi levererar. Men, ska vi klara den uppgiften måste vi ständigt utvecklas och lära mer. Därför frågar vi regelbundet både kunden och oss själva: Det vi gör nu, gör vi det tillräckligt bra? Och vad kan vi göra mer? Utvecklingen inom medicinsk teknik är mycket snabb och kräver avancerade tekniska kunskaper. Här borde finnas utmaningar också för Skåneteknik? Ja, svarar Patrik Andersson. Vi har nog andra behov och en mer komplicerad kravbild än många andra av Skånetekniks uppdragsgivare. Det gäller t ex gasen, där vi planerar för ny teknik med syrgaskoncentratorer. Här kan vi framgent arbeta tillsammans med de strategiska frågorna kring den nya tekniken. Peter Hartvig är inte sen att bekräfta: Ja, här vill vi verkligen vara med. Det finns flera tekniskt avancerade områden som ställer stora krav på tekniskt kunnande hos våra medarbetare. I detta finns en utmaning som positivt påverkar vår verksamhet, även vad gäller kompetensutveckling och rekrytering. Patrik Andersson tar också upp den nya tekniken med s k RFID-taggar. Lite förenklat kan man säga att RFID-tekniken bygger på mycket små och relativt billiga enheter som skickar ut information om t ex identitet och position. Med denna teknik kan vi enkelt och snabbt lokalisera all utrustning vi har runtom på sjukhuset. Idag är det näst intill omöjligt för oss att alltid exakt veta var den finns. Med RFID-taggar kan vi utnyttja vår utrustning mer effektivt och ekonomiskt. Vi drar igång ett prov av denna teknik våren Och här kan Skåneteknik spela en viktig roll. När det gäller den tekniska utvecklingen kan vi aldrig vänta länge. Vi är ett universitetssjukhus och ska alltid ligga långt fram. Peter Hartvig kompletterar: Det kan tyckas vara ett långt steg mellan detta och t ex den spol- och diskteknik vi idag sköter på vårdavdelningarna. Men så brett är vårt verksamhetsfält. Och vi har alltid anledning att följa utvecklingen, för att veta om och på vilket sätt vi kan bidra. Medicinsk teknik i Lund har ca 50 medarbetare som köper, servar och underhåller men också skrotar utrustning. Vårt arbete kan gälla det mesta från sängar till livsuppehållande utrustning som t ex respiratorer, berättar Patrik Andersson. Skåneteknik vill bli involverade och lära mer, säger Peter Hartvig. Vi kan också utveckla försörjningskedjorna för utrustningen. Diskdisinfektorerna, där vi svarar för inköp, installation och drift, är ett bra exempel på detta. En förutsättning, oavsett vilka uppgifter vi utför, är dock återkopplingen från kunden: Detta förväntar vi oss av er. Fr v: Peter Hartvig, Patrik Andersson 14 15

9 Uppdrag: Att ge vården bästa tänkbara förutsättningar Den 1 september 2009 sammanfördes RegionFastigheter (inkl Skåneteknik), Skånetvätt och Skånetransport till en samlad stöd- och serviceförvaltning Regionservice. Den som nu nickar till lite trött och tänker att jaha ja, ännu en klåfingrig organisationsförändring, får naturligtvis göra det. Bakom förändringen finns dock en handfast och tydlig idé: Om Region Skånes stöd- och servicefunktioner samverkar, så ökar möjligheterna till samordning och effektivitet till gagn för vården. Så är det tänkt. Men stämmer det? Sex månader in i den nya förvaltningens liv, möter vi fyra medarbetare i ett samtal: Håkan Blomdahl, Skånetvätt. Tore Sjöstedt, Skånetransport. Marcus Olsson, Skåneteknik. Catharina Blomqvist, fastighetsdistrikt. Den första frågan till de fyra är kanske självklar: Så här långt, är förändringen bra? Catharina Blomqvist svarar: Både ja och nej. Vi har inte haft så stor kontakt med övriga verksamheter tidigare, men nu jobbar vi medvetet på att lära känna dem. Vi har ju fått många nya arbetskollegor, och trevliga sådana dessutom. Men vi behöver lära känna varandra på ett bättre sätt, få veta mer om vad alla gör. Det viktiga är att vi nu har en gemensam, tydlig uppgift, säger Tore Sjöstedt. Vården ska ha det man behöver och beställer. Men bortom detta finns något ännu viktigare patienten. De fyra enas ganska snabbt om att de saknat en samlande kick off samtidigt som de noterar att det inte är en enkel sak att samla 450 medarbetare vid ett och samma tillfälle. Särskilt inte i en serviceorganisation, där vissa delar är igång dygnet om, året om. Men behovet finns, och än så länge syns förändringen mest på bilarnas märkning. Vi tillhör samma förvaltning, säger Marcus Olsson, men ännu har det inte blivit så stor skillnad i vardagen. Jag möter också kunder som fortfarande inte vet att vi numera är Regionservice. Så visst finns det mer att göra i kommunikationen ute på sjukhusen. Samtliga fyra är i grunden mycket positiva till förändringen: Tanken bakom den nya organisationen är tydlig och jag tror att det kan bli bra, säger Håkan Blomdahl. På Skånetvätt har vi sedan länge haft ett nära samarbete med Skånetransport, så för oss känns detta inte knepigt alls. Vi har också sett till att mötas vid sidan av jobbet för att lära känna varandra, och det har varit mycket uppskattat. Deras förväntningar på FM-arbetet (facility management) är stor. Vi vet att det centralt finns en FM-ledning och vi är förstås nyfikna på vad som ska hända, säger Catharina Blomqvist. Vi vill gärna starta arbetet så snart som möjligt. I en stor organisation eftersträvar man enhetlighet, för att undvika kostsamma speciallösningar. Organisationen vill ha likhet överallt, säger Marcus Olsson, men det är inte alltid praktiskt möjligt. Vi måste kunna agera smidigt och enkelt, för att göra jobbet bra. Tore Sjöstedt har ett exempel: Nyligen gick sop-porten på sjukhuset i Kristianstad inte att öppna. Föraren ringde mig och jag ringde kundtjänst. Som i sin tur ringde någon som till sist åtgärdade felet. Men allt detta tillhör Regionservice. Det kändes krångligt och onödigt. Tore Sjöstedt understryker att han inte kritiserar kundtjänsten, som gör ett bra jobb. Och han får enigt medhåll från de övriga. Men vi måste ha möjlighet att agera smidigt och obyråkratiskt i vardagen. Catharina Blomqvist: Vi kan nog konstatera att chefsskapet blivit ännu viktigare nu, i Regionservice. I en stor organisation är det A och O. Gränsdragningen mellan oss och vården är mycket viktig. Vem ska göra vad och hur, helt enkelt. Här återstår en hel del att göra. Till sist resonerar de fyra kring den interna kommunikationen: Information och synpunkter från fältet borde kunna nå upp i organisationen lite enklare och snabbare än idag. Det är ju ändå vi som varje dag möter kunden vården. Håkan Blomdahl, Skånetvätt Tore Sjöstedt, Skånetransport Marcus Olsson, Skåneteknik Catharina Blomqvist, fastighetsdistrikt 16 17

10 Ekonomisk kommentar Resultaträkning Balansräkning Bengt Nilsson, ekonomichef Nettoresultatet för helåret 2009 uppgick till +44,3 Mkr, med en omsättning på Mkr. Resultatkravet uppgick till 21,2 Mkr; utfallet blev alltså +23,1 Mkr bättre. Regionservice har under året lämnat ett regionbidrag på 21,2 Mkr. Genom samordning av Skånetvätt, Skånetransport och RegionFastigheter bildades den 1 september 2009 den nya förvaltningen Regionservice. Vid bildandet av Regionservice har en ny funktion etablerats fastighetsutveckling med syftet att vara ett stöd dels till Regionservice själv men även till regionledning och koncernledning i fastighetsfrågor. Regionservice återbetalade drygt 8 Mkr i media (värme, el, vatten, kyla) till internhyresgästerna som en följd av lägre mediakostnader. Energisparandet fortsätter och har 2009 haft fokus på Skånes universitetssjukhus i Lund. Ängelholms sjukhus såldes till Ängelholm Hälsostaden AB för 335 Mkr med tillträde Realisationsvinsten på 144 Mkr redovisas i den koncernövergripande redovisningen. Regionservice ansvarar för all lokalförsörjning i Region Skåne. Hyresintäkterna är den dominerande intäktskällan och utgör 84% av den totala omsättningen. Totalt disponerar/använder Region Skåne för den egna verksamheten kvm BTA (bruttoarea). Verksamhetsservice (96 Mkr) är de tjänster/uppdrag som kärnverksamheten beställer från Regionservice utanför hyran. Skåneteknik (196 Mkr) är Regionservice interna utförare av fastighetsdrift och verksamhetsservice. Skåneteknik har under 2009 haft ett resultatkrav på 20 Mkr som har uppnåtts med marginal. Skånetvätt (96 Mkr) ökar intäkterna något trots bibehållna priser sedan Skånetransport (69 Mkr) ökar intäkterna för 2009 p g a att man övertagit verksamhetsbilar från andra förvaltningar. Projektledning (30 Mkr) utgör avdelningens debiterade tid i investeringsprojekt och underhållsprojekt. Debiteringsgraden uppgick till 73 %. Övriga intäkter (45 Mkr) består i huvudsak av fastighetsanknutna verksamhetstjänster (10 Mkr) gentemot vården samt parkeringsintäkter i Lund och Helsingborg. Nyckeltalsjämförelse Hyrorna stiger som en följd av ny- och ombyggnationer. Externt inhyrda lokaler ligger knappt 200 kronor högre per kvadratmeter jämfört med ägda/förvaltade areor. Drift/tillsyn/skötsel (DTS) och felavhjälpande underhåll (FAU) sjunker jämfört med tidigare år. Den årliga besparingen ligger på ca 20 Mkr jämfört med 2008 (därav påverkade konkurrensutsättningen i 4 månader). Jämfört med året tidigare är besparingen betydligt högre. Planerat underhåll och mediakostnader ligger i nivå med föregående år. Avskrivningar och internräntan är förvaltningens mest dominerande kostnadsposter. Internräntan beräknas på fastigheternas bokförda värde: 6,5 miljarder kronor. Värme År 2009 har totalt sett varit ca 5 % varmare än normalt (graddagskorrigering 0,95 jämfört med ett normalår). Detta i kombination med fortsatta energibesparingsinsatser och en tilltagen värmebudget har medfört att värmeförbrukningen totalt underskrider årsbudgeten med ca MWh (megawattimmar). Energibesparingen för år 2009 kan beräknas till ca MWh (graddagskorrigerat). En stor del av energibesparingarna har uppnåtts på Skånes universitetssjukhus i Lund kopplat till konkreta besparingsåtgärder inom ramen för ett nytt EPC-projekt (Energy Performance Contracting). Rensat ifrån prisförändringar på värmen har den graddagskorrigerade energibesparingen för 2009 i kronor uppgått till ca 1 Mkr. Läggs den årliga besparingseffekten till som uppstod från och med 2005 när de omfattande energibesparingsinsatserna startade uppgår besparingen totalt till ca 15 Mkr/år. Det totala värmepriset har stigit marginellt under år Regionservice fortsätter försöka att påverka värmepriset neråt. Varje öre som värmeleverantörerna höjer priset motsvarar en ökad kostnad på ca 1 Mkr. El Elförbrukningen har sjunkit jämfört med budget och föregående år. Åtgärder som Belopp i tusentals kronor Not INTÄKTER Verksamhetens intäkter SUMMA INTÄKTER VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader Omkostnader Avskrivningar SUMMA KOSTNADER Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader RÖRELSERESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära poster RESULTAT FÖRE LÄMNAT RESULTATBIDRAG/RESULTATKRAV Lämnat resultatbidrag/resultatkrav RESULTAT EFTER LÄMNAT RESULTATBIDRAG/RESULTATKRAV bidragit till detta är fysiska belysningsåtgärder, driftoptimeringar i ventilationssystem samt projektet TÄNK VIDARE. Det totala elpriset har ökat med ca 3 öre/ kwh jämfört med föregående år, där varje öre motsvarar ca 1,5 miljoner i högre kostnad. Regionservice har alltså haft prisökningar som motsvarar ca 4,5 miljoner i högre utgifter. Tack vare en minskad konsumtion av el så begränsas kostnadsökningen till ca 2 miljoner kr för år Den totala elkostnaden stiger alltså något trots en fortsatt positiv utveckling vad avser elförbrukningen. Belopp i tusentals kronor Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Mark, byggnad o tekniska anläggningar Maskiner o inventarier Finansiella anläggningstillgångar 2 2 Långfristiga fordringar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Förråd m m Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Regionkapital därav Årets resultat SUMMA REGIONKAPITAL Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder till leverantörer Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter SUMMA SKULDER S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER Noter Not 1 Hyresintäkterna uppgår till ( ). Affärsområdena omsättning uppgick till (jämförbarhet med 2008 finns ej). Not 2 Mediakostnaderna (värme, el, vatten, kyla) uppgår till ( ) och planerat underhåll till ( ). Not 3 Avskrivningstiden för nybyggnationer uppgår till 50 år och för om- och nybyggnationer till 20 år. Not 4 Internräntesatsen på bokfört värde uppgår till 5,5 % (5,5%) Not 5 Mark, byggnad och tekniska anläggningar inkl. leasingavtal Belopp i tusental kronor Nyckeltalsjämförelse Nyckeltal, kronor per kvm BTA (bruttoarea) Hyra för extern inhyrda* Hyresintäkt Drift, tillsyn & skötsel Felavhjälpande underhåll Planerat underhåll Media (el, värma,va, kyla) Avskrivning Internränta (5,5%) Förvaltningskostnad Tomma lokaler (vakansgrad) 3,1% 2,3% 1,7% 2,3% 2,4% 2,4% 2,4% 2,4% 2,2% * Hyror för externt inhyrda är justerade för att vara jämförbara med hyresintäkter ägda areor. Externt inhyrda är omräknade till BTA samt schablonmässigt ökat med planerat underhåll, el, värme (i vissa fall) och sopor. Utveckling av total värmekostnad och värmeförbrukning under perioden MWh & kkr Korrigerat utfall MWh Kostnad kkr År Utvecklingen avseende elpris och elförbrukning under perioden MWh & kkr i MWh i kkr År Investeringsverksamheten Utbetalningar avseende byggnadsinvesteringarna uppgick totalt till 785 Mkr jämfört med beslutad ram på 826 Mkr. I ramen ingår en av Regionstyrelsen ofördelad ram på 61 Mkr som inte tagits i anspråk. Under året har Regionservice varit aktivt verksamma i 565 olika investerings-, utrednings- och underhållsprojekt. 200 av dessa avser byggnadsinvesteringar inkl utredning och förstudie, 230 projekt avser planerat underhåll och 135 är fastighetsägarinvesteringar. Totalt har Regionservice under året drivit 55 projekt som faller under kategorin komponentavskrivningar. Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående nedskrivningar Årets nedskrivning Årets återförda nedskrivningar Utgående nedskrivningar Utgående planenligt restvärde

11 Händelser 2009 Ledningsgrupp Januari 23/1 Intraprenadavtal mellan Skåneteknik och fastighetsdistrikten undertecknas Februari 11/2 European Energy Service Award 2008 emottages Mars 30/3 Chefsprogram startar April Uppdrag att slå samman RegionFastigheter och Skåne Tvätt & transport till en förvaltning /4 Solcellsanläggning invigs på Helsingborgs Lasarett 20/4 Tänk Om startar på USiL & UMAS Maj 27/5 RegionFastigheters Hälsodag Augusti 25/8 Första spadtaget akuten Helsingborg 27/8 Certifikatsöverlämnande för integrerat ledningssystem inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö till Skånetvätt och Skånetransport September 1/9 RegionFastigheter + Skåne Tvätt & transport = Regionservice 1/9 Affärsområdena Skåneteknik, Skånetvätt och Skånetransport bildas 9/9 Certifikatsöverlämnande för miljö- och energiledningssystem till Regionservice fastighetsförvaltning 24/9 Kronprinsessan Victoria inviger kvinnokliniken på UMAS i Malmö Fr. v. Mikael Wihlborg, Peter Hartvig, Rikard Swedenborg, Eva Ulmfeldt, Göran Elsmén, Christina Edlund, Anders Johansson, Marianne Malm, Patrik Lundström, Bengt Nilsson, Anders Forsell, Malin Kihlman, Ingemar Nilsson Fastighets- och servicenämnd Oktober Regionstyrelsen beslutar om uppdraget att förtäta verksamheten på sjukhusområdet i Malmö 1/10 Regionservice tre fastighetsdistrikt blir två 1/10 Regionservice värd för nationellt funktionsplanerarseminarium 6/10 Region Skånes tillgänglighetsseminarium 8/10 Regionfullmäktige beslutar att sälja sjukhusområdet i Ängelholm November 1/11 Program för teknisk standard (PTS) sätts i drift 23-24/11 Regionfullmäktige beslutar om budget 2010, bl a bildandet av Skånes universitetssjukhus 27/11 Invigning av Kristianstadslänken December Toyota Way introduceras i Regionservice för utredning av avvikelser FM - Handlingsplan för Region Skåne undertecknas av representanter för respektive förvaltning i Region Skåne Nöjd kund-undersökning Nöjd medarbetar-undersökning 30/12 Hälsostaden Ängelholm AB tillträder fastigheterna på Ängelholms sjukhusområde Foto: Dorte Bernro, Mona Möller, Christer Dahlskog, Eva Dickson m fl Fr. v. Lisbet Klang, Preben Karlsson, Douglas Roth, Åke Beckman, Monika Ekström, Rolf Pålsson, Siv Harrysson, Stefan Larsson, Birger Fahlby, Anders Johansson, Margareta Dovsjö, Lars Sjöholm, Birgitta Jönsson. Ledamöter: Douglas Roth Ordförande (m), Rolf Pålsson Vice ordförande (s), Åke Beckman (m), Anna-Kerstin Larsson (fp), Lars Sjöholm (c), Lars Damm (kd), Monika Ekström (mp), Margareta Dovsjö (s), Siv Harrysson (s), Stefan Larsson (s), Charlie Nilsson (s). Ersättare: Ann-Christine Sandell (m), Birger Fahlby (fp), Elin Herrström (c), Anders Johansson (kd), Birgitta Jönsson (s), Preben Karlsson (s), Lisbet Klang (s)

12 Adresser Regionservice Baravägen 1 Box 1, Lund Tfn växel: Fax: e-post: regionservice@skane.se LEDNINGSPROCESSEN Ledning Ingemar Nilsson Servicedirektör , ingemar.a.nilsson@skane.se Göran Elsmén Bitr servicedirektör , goran.elsmen@skane.se Fastighetsutvecklingsavdelning Christina Edlund Fastighetsutvecklingschef christina.edlund@skane.se Börje Fennhagen Förvaltare externa fastigheter borje.fennhagen@skane.se Sandra Björkholtz Förvaltare externa fastigheter sandra.bjorkholtz@skane.se Micael Holm Förvaltare externa fastigheter micael.holm@skane.se Alice Lindström Fastighetsutvecklare alice.lindstrom@skane.se Elisabeth Andersson Fastighetsutvecklare elisabeth.i.andersson@skane.se Klas Göran Björk Fastighetsutvecklare , klasgoran.bjork@skane.se Kommunikationsavdelning Patrik Lundström Kommunikationschef , patrik.lundstrom@skane.se STÖDPROCESSER Ekonomiavdelning Bengt Nilsson Ekonomichef , bengtake.nilsson@skane.se HR-avdelning Marianne Malm Personalchef , marianne.k.malm@skane.se FM-KUNDPROCESSEN Facility Managementavdelning Anders Forsell FM-chef anders.forsell@skane.se Henrik Jönsson Upphandlingsstrateg henrik.j.jonsson@skane.se Tord Jönsson Förvaltarstrateg tord.jonsson@skane.se Thomas Kapos Driftstrateg thomas.kapos@skane.se Tommy Wallén Miljöstrateg tommy.wallen@skane.se Birgitta Eckerwall Brandt IT-strateg birgitta.eckerwall-brandt@skane.se Per Erlandsson CAD-strateg per.erlandsson@skane.se Jörgen Ström Teknikutveckling jorgen.strom@skane.se FASTIGHETSPROCESSEN Fastighetsdistrikt Universitetssjukhus Anders Johansson Fastighetschef anders.b.johansson@skane.se Bengt-Arne Ljungberg Förvaltare Lund bengt-arne.ljungberg@skane.se Gun Fredriksson Förvaltare Malmö gun.b.fredriksson@skane.se Fastighetsdistrikt Akut- och Närsjukvård Rikard Swedenborg Tf Fastighetschef rikard.swedenborg@skane.se Håkan Falkboo Fastighetschef fr o m Linda Strömbäck Bitr fastighetschef Trelleborg/Ystad linda.stromback@skane.se Fredrik Hammar Förvaltare Helsingborg/Ängelholm/Landskrona , fredrik.hammar@skane.se Malin Persson Förvaltare CSK/Hässleholm , malin.b.persson@skane.se Gunilla Jordy Förvaltare Väst Primärvård/Folktandvård/Habilitering & Hjälpmedel gunilla.jordy@skane.se Planering Ann-Marie Arcombe Enhetschef ann-marie.arcombe@skane.se Produktion och Teknik Jens Hermansen Enhetschef jens.hermansen@skane.se AFFÄRSOMRÅDE SKÅNETEKNIK Ledning Peter Hartvig Affärsområdeschef , peter.hartvig@skane.se Stefan Persson Distriktschef Akutsjukhus , stefan.j.persson@skane.se Tobias Nilsson Distriktschef Universitetssjukhus , tobias.nilsson@skane.se Akutsjukhus Helsingborg Tord Johansson Chef drift & service , tord.johansson@skane.se Akutsjukhus Kristianstad Patrick Lindén Chef drift & service patrick.linden@skane.se Universitetssjukhus Lund Pekka Vainikka Driftchef pekka.vainikka@skane.se Jan Nilsson Servicechef Lund , jan.r.nilsson@skane.se Universitetssjukhus Malmö Stefan Månsson Driftchef , stefan.mansson@skane.se Jan Nilsson Servicechef Malmö , jan.r.nilsson@skane.se Servicelaget Lund Peter Persson, Platschef peter.p.persson@skane.se Servicelaget Kristianstad/Malmö Håkan Nilsson, Platschef hakan.j.nilsson@skane.se AFFÄRSOMRÅDE SKÅNETVÄTT Ledning Eva Ulmfelt Tf affärsområdeschef eva.ulmfelt@skane.se Fastighetsinnehav UNIVERSITETSSJUKHUS Namn... Area kvm BTA Lund sjukhusområde Malmö sjukhusområde Lund, Annetorp Malmö, Viktoriagården Totalt AKUT- och NÄRSJUKVÅRD Namn... Area kvm BTA Helsingborg sjukhusområde Hässleholm sjukhusområde Kristianstad sjukhusområde Landskrona sjukhusområde Trelleborg sjukhusområde Ystad sjukhusområde Arlöv, VC Bjuv, FTV, Apotek Bromölla, VC, FTV Brösarp, VC Båstad, VC, FTV Dalby, VC Degeberga, VC, FTV Eslöv, Specialisthuset Eslöv, Tåbelund Helsingborg, Annedal behandlingshem Helsingborg, FTV Helsingborg, Museum Helsingborg, VC, Planteringen Hyllinge, DSK Hässleholm, VC, Vänhem Höganäs, DSK och Psykmottagning Höganäs, VC Delfinen Hörby, Ambulansstation Höör, Orupsområdet Kivik, DSK Klippan, VC, FTV Knislinge, VC Kristianstad, Barn- & ungdomspsykiatri Kristianstad, Hemhultsområdet Kristianstad, Skånehuset Kristianstad, Tandvårdshuset Ljungbyhed, FTV Lomma, VC Lund, Kv Måsen Lund, Kävlingevillan Lund, Regionhuset Munka-Ljungby, VC Näsby, FTV Näsby, VC Perstorp, VC, FTV, Sjukhem Pålsjö, Psykiatri Sjöbo, VC, Björkbacken Skurup, VC, Rapphönan Staffanstorp, VC Sösdala, VC Tollarp, VC, FTV Tomelilla, FTV Vinslöv, VC, FTV Vä, VC Åhus, VC, FTV Ålstorp, Psykiatri Örkelljunga, VC Totalt Pågående investeringsprojekt 2010 Objekt...Belopp Mkr Psykiatri Skåne Rättspsykiatri Evakuering St Lars Lund planering... 5 Barn- & ungdomspsykiatri, Annetorp (återstående del av totalprojekt) (18,3) Evakuering St Lars Lund planering... 5 Labmedicin Skåne, Labmedicinskt centrum planering... 6 Helsingborg Om- och tillbyggnad akutmottagning/ akutvårdsavdelning Ombyggnad öron- näsa- halsklinik... 23,1 Skånes universitetssjukhus Malmö, akutverksamhet/infektion om- och tillbyggnad av akutmottagning Malmö, ombyggnad av befintlig och ny dialysavdelning...10 Malmö, ombyggnad medicinskt forskningscentrum... 30,4 Malmö, fysisk koncentration sjukhusområdet, planering... 6 Lund, tillbyggnad för strålbehandling, projektering Lund, installation och bygganpassning för ny cyklotron...14 Lund, ombyggnad dialys...13,5 Lund, ombyggnad centraloperation för hybridsal...10,2 Lund, ombyggnad för PET/CT utrustning...12 Centralsjukhuset Kristianstad Ombyggnad för neonatal-förlossning...15,8 Kristianstadslänken Ystad, akutvårdsavdelningsplatser...16,5 Fakta Skånetransport 900 personliga kundmöten/arbetsdag. Skånetransports egna fordon (lastbilar, bud/skåpbilar och bilpoolens bilar) körs mil/år vilket motsvarar mer än 132 varv runt jorden. Koldioxidutsläppen minskade med 5,5% under 2009 jämfört med Fordonsinnehav Totalt Miljö E85 El- El Gas Mini Euro 5 hybrid diesel Bilpool Transportfordon Verksamhetsknutna bilar Förmånsbilar Totalt Fakta Skånetvätt Produktivitetsökning: 1% jämfört med 2008 Tvättvolym: kg, kg mer än 2008 Textilinköp: 12 Mkr. Leveransgrad: 93,9% jämfört med 93,1% 2008* Sjukfrånvaro: 21,9 dagar jämfört med 29, *Beställt i jämförelse med levererat Kundtjänst David Lang Chef kundtjänst david.lang@skane.se FM-utvecklingsenhet Liselotte Jonsson Tf chef för FM-utvecklingsenhet liselotte.jonsson@skane.se Annica Samevik Förvaltare Öst Primärvård/Folktandvård/Habilitering & Hjälpmedel annica.samevik@skane.se PLANERINGS- OCH BYGGPROCESSEN Projektledningsavdelning Malin Kihlman Projektchef malin.kihlman@skane.se Christian Weddig Bitr projektchef christian.weddig@skane.se Lisbet Lörqvist Produktionschef lisbet.lorqvist@skane.se AFFÄRSOMRÅDE SKÅNETRANSPORT Ledning Mikael Wihlborg Affärsområdeschef , mikael.wihlborg@skane.se Magnus Carlsson Produktionschef , magnus.a.carlsson@skane.se VC = vårdcentral FTV = folktandvård DSK = distriktssköterskemottagning Sjukhusområdet Malmö Sjukhusområdet Landskrona Sjukhusområdet Ystad Sjukhusområdet Trelleborg Sjukhusområdet Helsingborg Sjukhusområdet Lund Sjukhusområdet Kristianstad 22 23