Förmaksflimmer Kan ett riktlinjebaserat, strukturerat omhändertagande förbättra kardiovaskulär prognos? REFERAT

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förmaksflimmer Kan ett riktlinjebaserat, strukturerat omhändertagande förbättra kardiovaskulär prognos? REFERAT"

Transkript

1 Förmaksflimmer Kan ett riktlinjebaserat, strukturerat omhändertagande förbättra kardiovaskulär prognos? REFERAT Kardiovaskulära vårmötet den 26 april 2012, Waterfront, Stockholm Moderatorer: Överläkare Carina Blomström-Lundqvist och överläkare Tord Juhlin. Patienter med förmaksflimmer utgör en växande grupp med stora besvär, vilket medför att man också söker vård ofta. Diagnosen är vanlig för personer över 40 år och risken att drabbas är omkring 25 procent. Länge har förmaksflimmer varit ett nedprioriterat tillstånd i vården, men under de senaste 20 åren har oplanerade sjukhusvistelser till följd av flimmer ökat med 60 procent och allt fler sjukhus inför specialiserade flimmermottagningar. Under senare tid har det också gjorts stora framsteg när det gäller uppföljning och behandling. Här följer ett referat från symposiet om strukturerat omhändertagande under det kardiovaskulära vårmötet med rubriken: Kan ett riktlinjebaserat strukturerat omhändertagande leda till en bättre och mer kostnadseffektiv vård? Förmaksflimmer; kardiovaskulär risk, sjukvårdsbehov och behandlingsstrategier Professor Lennart Bergfeldt Förmaksflimmer har en betydande negativ inverkan på patienters livskvalitet, men i dag finns det goda möjligheter att, med sin läkares hjälp, hitta olika sätt att förbättra prognosen och därmed livskvaliteten. Professor Lennart Bergfeldt inledde symposiet med att tala om viktiga paradigmskiften under talet när det gäller behandlingsstrategier. Vi har gått från en situation där det var vanligt att man, så fort flimmer upptäcktes hos en patient, försökte närmast rutinmässigt konvertera detta flimmer till sinusrytm. Insatserna gjordes i princip utan hänsyn till kostnaderna. År 2002 kom de båda studierna AFFIRM (Atrial Fibrillation Followup Investigation of Rhythm Management) och RACE (Rate Control versus Electrical Cardioversion for Persistent Atrial Fibrillation) som visade att frekvensreglering som kombineras med strokeprofylax inte fungerar sämre än rytmreglering. Konsekvensen blir att vi inte erbjuder alla patienter elkonvertering längre. Vi har lärt oss att det inte är lönt att gång på gång elkonvertera och prova antiarytmika efter antiarytmika. En patient som har flimmer har även sämre diagnos vid stroke. Kanske är flimmer en lika viktig riskfaktor som hypertension. Vad som är glädjande är att risken kan reduceras med antikoagulationsbehandling. SE-DRO

2 Lennart Bergfeldt vill hävda att vården genomgått ett paradigmskifte när det gäller prevalensen av förmaksflimmer. Många tidigare studier är baserade på kroniskt förmaksflimmer, eftersom man trodde att permanent flimmer var farligare än paroxysmalt och persisterande flimmer. Nu visar moderna studier att vi haft fel. Flimmertypen tycks inte spela någon roll. Detta leder vidare till andra frågor om hur många som egentligen har förmaksflimmer. Hur stark är associationen till stroke och hur mycket har vi att vinna på strokeprofylax? Det finns i dag förhållandevis säkra uppgifter som visar att prevalensen av förmaksflimmer är betydligt högre än vi tidigare trott. Om man exempelvis extrapolerar data från Halmstad sjukhus, där studier pågår, så blir prevalensen i Sverige mer än individer, vilket är betydligt högre än tidigare siffror från 2000-talet på omkring Det är väldigt stor andel av de som har ischemisk stroke, som också har förmaksflimmer och denna association är starkare än vi tidigare trott. Även de mänskliga och ekonomiska vinsterna med en lämplig profylax är större än man tidigare trott. Kostnaderna när det gäller förmaksflimmer uppskattades för ett par år sedan av hälsoekonomerna Lisa Eriksson och Ingela Björholt. De tittade på patienter som blev inlagda eller vårdade på sjukhus under år Om man gör en försiktig extrapolering av deras data med personer totalt i landet, alltså väldigt lågt räknat, skulle bara denna grupp medföra kostnader på 6,6 miljarder under ett år. Detta är högre kostnader än exempelvis depressioner och bröstcancer. Kunskapsläge antiarytmika; var står vi? Docent Pyotr Platonov Det finns i dag sex registrerade preparat att tillgå för att förebygga förmaksflimmer. Samtliga har relativt blygsam effekt på omkring 50 procent och bär alla på biverkningar. Pyotr Platonov inledde med att beskriva det forskningsläge som ligger till grund för rådande rekommendationer

3 Om en patient inte får några läkemedel alls efter elkonvertering, så kommer inte mer än 15 procent som återvänder till mottagningen efter ett år att uppvisa sinusrytm. Om man däremot använder läkemedel, så kan man få upp denna siffra till procent. Men flertalet patienter återfaller senare till förmaksflimmer trots att man använder läkemedel. Platonov fortsatte med att beskriva ett mycket komplicerat evidensläge, eftersom det finns en mängd studier av olika kvalitet. Man mäter dessutom samtidigt variabler av helt olika dignitet, allt ifrån huvudvärk till njurskador eller mortalitet. Han hävdar att man för att få en bild av det samlade läget måste välja ut studier av hög kvalitet och ta hjälp av metaanalyser av dessa studier. Platonov lyfte fram metaanalyser som behandlar allvarliga biverkningar som kräver sjukhusinläggning, och här finns tydliga skillnader mellan läkemedlen. Alla antiarytmiska läkemedel har relativt likvärdig effekt mot förmaksflimmer, med undantag för Amiodarone som är mer effektiv. Samtidigt har Amiodarone både vanligare och allvarligare biverkningar. Allvarliga biverkningar är i allmänhet förknippat med samtliga läkemedel, förutom Dronedarone, som har betydligt lägre förekomst av allvarliga biverkningar. Det finns bara ett fåtal studier som är designade för att besvara frågan om mortalitet. Men det underlag som finns visar att Sotalol verkar vara förknippat med ökad dödlighet, men det används fortfarande för vissa patienter. Det sammanfattade forskningsläget har mynnat ut i ett par principer som ligger till grund för de riktlinjer som tagits fram av European Society of Cardiology (ESC år 2010). Det första man konstaterar är att effekten av antiarytmiska läkemedel är blygsam. Därför ska säkerhet snarare än effekt ligga till grund för val av preparat. Vad detta mynnar ut i är att man konstaterar att samtliga preparat har en effekt och rekommenderas därför. Amiodarone är mest effektivt, men bör på grund av allvarliga biverkningar användas när andra preparat inte kan användas. Hos patienter utan strukturell hjärtsjukdom ska den initiala terapin vara Dronedarone, Flecainide, Propafenone eller Sotalol. Platonov ville som avslutning understryka ESC riktlinjer, vilka han instämde i.

4 Det första beslutet när man väljer rytmreglering måste baseras på patientens symtom och inte något annat, och säkerhet snarare än effekt bör ligga till grund för valet av preparat. Vinster med strukturerat omhändertagande Överläkare Tord Juhlin Traditionellt har förmaksflimmer varit en lågt prioriterad patientgrupp. Flimmerpatienter har ofta placerats i en allmän hjärtkö och ofta tagits om hand efter lång väntetid, av ganska oerfarna läkare. Detta har historiskt medfört en låg följsamhet i guidelines, förklarar Tord Juhlin. Men på senare tid har intresset för tillståndet ökat och behandlingsmöjligheterna blivit bättre. Vid Kardiologiska kliniken UMAS i Malmö tillämpas sedan en tid tillbaka ett strukturerat omhändertagande. Sammantaget blir fördelarna att vi får en samlad kunskap, alla patienter får samma utredning och bedömning, vi uppnår kortare väntetider och får bättre kontroll på flödena. Med den här modellen jämfört med konventionella sparar vi i Malmö 200 läkarbesök per år, vilket förstås är betydande. Den södra sjukvårdsregionen omfattar 15 sjukhus. I denna region påbörjades år 2004 ett kvalitetssäkringsarbete inom flimmervården. När vi inledde arbetet var skillnaderna mellan sjukhusen stora. Det förekom upprepade elkonverteringar utan någon tanke bakom och innan patienten kom in så var ofta ingen utredning gjord. Det fanns heller inga gemensamma vårdprogram. Frånvaron av struktur gav längre väntetider och med ansvaret spritt på flera, ökade risken för individuella skillnader. År 2010 lades förslag på ny struktur och en särskild flimmersköterska inrättades. Flimmerpatienter hade hamnat på kartan, vilket medfört bättre omhändertagande och kortare väntetider. Vi gick igenom journaler och såg att intentionerna stämmer väl överens med verkligheten, berättar Tord Juhlin. Strukturerat omhändertagande lönar sig. Det har visats i studier från Maastricht i Holland, där man genomfört stora satsningar på sköterskebaserade mottagningar med ett strukturerat omhändertagande. I en klinisk studie på 712 patienter 1, som randomiserades till strukturerat eller konventionellt omhändertagande, såg man signifikanta skillnader i hårda endpoints. 1,1 procent av patienterna hade avlidit med ett strukturerat omhändertagande medan 3,9 procent avlidit med standardomhändertagande.

5 Även antalet inläggningar var betydligt lägre med strukturerat omhändertagande. I Malmö tillämpas ett strukturerat omhändertagande som bygger på fyra delar: Remisshantering, läkarbesök (FF1), eventuell elkonvertering och sköterskebesök (FF2). I det första steget går man bland annat igenom om elkonvertering är rimlig. Man beställer ultraljud, tar blodprov och skickar ut information till alla patienter. Vid det andra steget, som är det enda läkarbesöket, FF1, går man igenom patientens symtom och historia noggrant. Finns möjlighet till bibehållande av sinusrytm? Man bedömer ålder, symtom, flimmerduration och ultraljud. Är patienten inte satt på koagulantia, så skickas en remiss. Här har vi sett en mycket glädjande utveckling där fler och fler patienter redan är insatta på antikoagulaantia när de kommer från primärvården. Vi tittar också på om patienten är bra frekvensreglerad och lägger upp en behandlingsplan. Patienten ska alltså inte snurra runt i systemet utan bara ha ett besök. Tre månader efter elkonverteringen sker ett återbesök, FF2, med flimmersköterskan. Här fångar man upp patienter som har symtom och genomför det som tidigare beslutats i planeringen, förklarar Tord Juhlin. På sjukhuset har man flimmermöten 5 gånger per år med ansvariga läkare, flimmersköterskor, sekreterare och representant från antikoagulantiamottagningen. Man ser över flaskhalsar, informerar och utbildar. Det finns ett gemensamt vårdprogram med primärvården. Tiden som krävs för detta är två sköterskor som delar på tjänsten, som omfattar 20 timmar per vecka. Sekreteraren tar fyra timmar, underläkare och allmänläkare åtta timmar och två till fyra timmar för överläkarna. Denna arbetstid sparar omkring 200 läkarbesök per år, avslutar Tord Juhlin.

6 Individuella intervjuer: Lars Gustafsson är överläkare och medicinskt ansvarig för hjärtsjukvården på Visby Lasarett, där man inom kort kommer att tillämpa ett eget upplägg för strukturerat omhändertagande. Han följde därför seminariet med stort intresse. Det upplägg vi har, kommer att se ut så att distriktsläkarna själva gör den första bedömningen, sätter in antikoagulantia och anmäler till elkonvertering. Detta medför att vi slipper tidsförluster som kommer av att först behöva träffa en specialist. Vi kommer att presentera vårt nya förfarande den andra maj. De största fördelarna med ett strukturerat omhändertagande är att fler patienter får adekvat behandling med antikoagulantia. De patienter som ska ha elkonvertering får också den snabbare. Ann Hovland Tanneryd är distriktsläkare på Hemse vårdcentral på södra Gotland. Vi har i dag en bra struktur när det gäller hjärtsvikt, men inte för förmaksflimmer. Vi har inte resurser till en heltidsanställd flimmersköterska, men nu efter seminariet har jag funderat över möjligheten att kanske hjärtsviktssköterskan även blir flimmersköterska. Ett strukturerat omhändertagande innebär lite bättre ordning och reda, där både primärvården, slutenvården och patienterna vet vad de ska göra och risken för slarv minskar. För att skapa strukturerade vårdprogram träffar vi representanter för olika specialistinriktningar en gång i månaden. Nästa vecka ska vi träffa hjärtspecialisterna från Visby, för att upprätta nya riktlinjer för strukturerat omhändertagande för flimmerpatienter. E post Ann Hovland-Tånneryd, E-post ann.hovland Lars Gustafsson, (växel), 1. Jeroen M.L. Hendriks et al. Nurse-led care vs. usual care for patients with atrial fibrillation: results of a randomized trial of integrated chronic care vs. routine clinical care in ambulatory patients with atrial fibrillation. European Heart Journal March 27, 2012

STRUKTRURERAT OMHÄNDERTAGANDE - SHERATON 11 oktober 2013

STRUKTRURERAT OMHÄNDERTAGANDE - SHERATON 11 oktober 2013 STRUKTRURERAT OMHÄNDERTAGANDE - SHERATON 11 oktober 2013 För tredje året i rad arrangerades ett symposium kring strukturerat omhändertagande vid förmaksflimmer. Mötet var välbesökt med många givande föreläsningar.

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, hjärtsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.

Läs mer

FLIMMERRAPPORTEN. Att leva med förmaksflimmer

FLIMMERRAPPORTEN. Att leva med förmaksflimmer FLIMMERRAPPORTEN Att leva med förmaksflimmer FÖRORD Attackvis, kroniskt eller tyst förmaksflimmer är en folksjukdom! Omkring 210 000 människor i Sverige beräknas ha förmaksflimmer. Bland äldre, personer

Läs mer

Flimmerrapporten 2018

Flimmerrapporten 2018 Flimmerrapporten 2018 Att leva med förmaksflimmer Flimmerrapporten 2018 1 Flimmerrapporten 2018 Att leva med förmaksflimmer med stöd av 2 Flimmerrapporten 2018 Flimmerrapporten 2018 3 Förord - konsten

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-05-17

BESLUT. Datum 2010-05-17 BESLUT 1 (9) Datum 2010-05-17 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Graviditet och arytmier

Graviditet och arytmier Graviditet och arytmier David Mörtsell Inga intressekonflikter 1 Epidemiologi Ökad förekomst av SVES och VES 1 Mer frekventa och längre episoder av PSVT hos padenter med känd reentry 2 Klart ökad förekomst

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Kristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS

Kristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS FÖRMAKSFLIMMER och -fladder Klinisk Medicin 15 02 04 Kristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS FÖRMAKSFLIMMER Vanligaste arytmin 1-2 % totalt sett < 0,5 % 40-50 år 5-15 % > 80 år Män > Kvinnor

Läs mer

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p) Del 7_6 sidor_11 poäng 45-årig kvinna som är professor i fysik och ägnar sig åt djuphavsdykning på fritiden. Under sin tonårstid hade hon återkommande plötsligt debuterande hjärtklappningar. De sista åren

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Förmaksflimmer översikt SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Definitioner SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud,

Läs mer

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer 1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Bakgrund Ärftliga hjärtsjukdomar förekommer hos nästan 1% av befolkningen. De innebär

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

2015-12-09. Arytmier. Frieder Braunschweig Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

2015-12-09. Arytmier. Frieder Braunschweig Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 2015-12-09 Arytmier Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Arytmier: supraventrikulär / ventrikulär Sjuk sinusknuta SVES AVNRT AVRT (WPW) Flimmer Fladder EAT AV-block I, II,

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Intressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic, Sanofi, Pfizer

Intressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic, Sanofi, Pfizer Johan Engdahl, överläkare, universitetslektor Medicinkliniken Hallands Sjukhus Halmstad Johan.engdahl@regionhalland.se Intressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic,

Läs mer

Farmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6

Farmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6 Innehållsförteckning Inledning 3 Konvertering av förmaksflimmer 4 Konvertering av förmaksflimmer (metoder) 5 Farmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6 Antitrombotisk behandling vid konvertering till

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska Institutet, Danderyds Sjukhus Screening för fömaksflimmer

Läs mer

Förmaksflimmer med ökat antal strokeanfall.

Förmaksflimmer med ökat antal strokeanfall. Förmaksflimmer med ökat antal strokeanfall. Larmrapporter från England som varnar för en stroke-epidemi. Rapport sammanställd och skriven av leg. läk. Thomas Fåhraeus Tidningar i England varnar nu för

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander 2015-01-14

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander 2015-01-14 Arytmier skillnad mellan kvinnor och män Per Insulander 2015-01-14 Arytmi Män % Kvinnor % Sjuk sinusknuta** 45 55 Inadekvat sinus takykardi 10 90 Förmaksfladder 80 20 Förmakstakykardi* 40 60 Förmaksflimmer*

Läs mer

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter (och svårigheter) Viveka Frykman Danderyds Sjukhus Vårdtillfällen av FF 44 % ökning under 12 år 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1998 2000 2002

Läs mer

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut 1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)

Läs mer

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre

Läs mer

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Läs mer

Förmaksflimmer Den oförutsägbara arytmin

Förmaksflimmer Den oförutsägbara arytmin Förmaksflimmer Den oförutsägbara arytmin Annika Malmberg Andréasson Annica Persson Lena Trulsson Omvårdnad 61-90 hp Vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90) Vt 2012 Sektionen för hälsa och samhälle Box 823

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

FÖRMAKSFLIMMER och fladder Klinisk Medicin

FÖRMAKSFLIMMER och fladder Klinisk Medicin FÖRMAKSFLIMMER och fladder Klinisk Medicin 14 09 16 Kristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS FÖRMAKSFLIMMER Vanligaste arytmin 1 22 % totalt sett < 0,5 % 40 50 år 5 15 % > 80 år Män n > Kvinnor

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

Medicinsk vårdplanering VPL

Medicinsk vårdplanering VPL Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN

Läs mer

Gäller för: Region Kronoberg, Medicinkliniken Ljungby, Medicinkliniken Växjö

Gäller för: Region Kronoberg, Medicinkliniken Ljungby, Medicinkliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: Faktaägare: Minna Markljung, överäkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Antikoagulantiabehandling

Antikoagulantiabehandling Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning Val av antitrombotisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av

Läs mer

Förmaksflimmer Praktisk handläggning av emboliprofylax, rytmoch frekvenskontroll

Förmaksflimmer Praktisk handläggning av emboliprofylax, rytmoch frekvenskontroll Förmaksflimmer Praktisk handläggning av emboliprofylax, rytmoch frekvenskontroll Minna Markljung, Specialist kardiologi, Medicinkliniken Växjö LLK utbildning 2014-04-24 PM Förmaksflimmer Är vanligt. Prevalens

Läs mer

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011 EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Granskning av dokumentationen för sotalols antiarytmatiska egenskaper LÄKSAK S Expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar (2001-01-09)

Granskning av dokumentationen för sotalols antiarytmatiska egenskaper LÄKSAK S Expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar (2001-01-09) 1(8) Granskning av dokumentationen för sotalols antiarytmatiska egenskaper LÄKSAK S Expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar (2001-01-09) Introduktion Utredare: Rolf Nordlander, Jonas Schwieler Frågeställningar:

Läs mer

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter Koll på KOL Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län Vaggeryds VC 7 000 listade patienter Bakgrund: Vaggeryds VC 2016 1. Ny chef och medicinskt ansvarig läkare önskan om ordning

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Antikoagulantiabehandling

Antikoagulantiabehandling Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning Val av antitrombotisk

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015 ESCel Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott ESCel ESC e-learning ESCel Webbaserad plattform i syfte att underlätta harmonisering av specialistutbildning i cardiologi - över subspecialiteter

Läs mer

Förmaksflimmer, klinisk handläggning

Förmaksflimmer, klinisk handläggning Godkänt den: 2016-03-17 Ansvarig: Mikael Köhler Gäller för: Landstinget i Uppsala län Utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer, FF, sker i samverkan mellan hjärtsjukvård (specialistnivå)

Läs mer

Bröstcancer process Kvalitetsmått i alla ingående delar. Patientupplevda kvalitetsmått

Bröstcancer process Kvalitetsmått i alla ingående delar. Patientupplevda kvalitetsmått Bröstprocessen Lund Bröstcancer process Kvalitetsmått i alla ingående delar Patientupplevda kvalitetsmått Europeiska Riktlinjer Förbättra behandlingsresultat Mammografiscreening Multidisciplinärt arbetssätt

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Begäran om disposition av medel ur budgeten för privata vårdgivare

Begäran om disposition av medel ur budgeten för privata vårdgivare ÖNH-kliniken Till Länssjukvårdsnämnden Begäran om disposition av medel ur budgeten för privata vårdgivare Bakgrund: Landstingsstyrelsen beslutade 2010-06-01 att Öron-, näs- och halskliniken skulle få disponera

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet Vad behövs i svensk primärvård? PrimärvårdsKvalitet Vi vill göra ett

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Förmaksflimmer och fladder

Förmaksflimmer och fladder Sinus rytm Förmaksflimmer och fladder Elena Sciaraffia, Med dr, Avd läkare Arytmisektion, Kardiologkliniken Uppsala Akademiska Sjukhuset 2013-10-11 Arytmimekanismer Block sjuk sinusknuta (SSS) AV-block

Läs mer

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer