HÄNDELÖ GÅRD fd S:T JOHANNES SOCKEN, NORRKÖPINGS KOMMUN KULTURHISTORISK UTREDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄNDELÖ GÅRD fd S:T JOHANNES SOCKEN, NORRKÖPINGS KOMMUN KULTURHISTORISK UTREDNING"

Transkript

1 HÄNDELÖ GÅRD fd S:T JOHANNES SOCKEN, NORRKÖPINGS KOMMUN KULTURHISTORISK UTREDNING Stadsbyggnadskontoret i Norrköping /MONIKA JERNELIUS ARKITEKT KTH/KKH, BOX 2143, Norrköping,

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och syfte Sammanfattning Värdebeskrivning Översiktlig historik och ägarlängd Översiktliga beskrivningar av byggnader och anläggningar Slutsats Bilagor Kartor och planer: Bilaga 1A och 1.B Karta över Norrköping med omgivningar av Robert Weisse, Karta över område som ska skyddas, 2008 Monika Jernelius Bilaga 2. Karta från arkeologisk utredning, Etapp 1, utredningsområdets östra del, Bilaga 3. Charta öfwer Hendelö sätesgård med ett hamman frälse uti Melby, Mattias Wallberg, Bilaga 4A och B. Planritningar av huvudbyggnad, 2 st Odaterade. Bilaga 5. Karta över egendomar Hendelö, Lindö, Westerbyholm med underlydande hemman, Bilaga 6. Konceptblan till ekonomisk karta, fältmätning av Rikets kartverk, Planritning av huvudbyggnad. Odaterad. Bilaga 7A och 7B. Förklaringstext och Plankarta för ordnandet av Park och Trädgård till Hendelö, av S Lindh, Bilaga 8. Händelö gård, situationsplan, Norrköpings stadsingenjörskontor, John E. Pettersson, Denna plan finns i Händelö gård i S:t Johannes socken av Lösings härad, Norrköpings kommun, Bo Stafstedt. Bilaga 9. Skiss, Alternativ 1, från Norrköpings Stadsbyggnadskontor med förslag på dragning av järnvägsspår, med kommentarer utifrån vad som framkommit i denna utredning. Bilaga 10. Skiss, Alternativ 2, från Norrköpings Stadsbyggnadskontor med förslag på dragning av järnvägsspår, med kommentarer utifrån vad som framkommit i denna utredning. Källor och medarbetare I denna utredning har diskussioner i samband med besök på Händelö, utförts tillsammans med stadsantikvarie Ann-Charlotte Hertz, som kommer att ta del av rapporten och bilägga synpunkter. Händelö gård i S.t Johannes socken av Lösings härad, Norrköpings kommun av Bo Stafstedt En sammanställniing av Händelö gårds historia. Händelö, fd S:T Johannes socken, Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län Rapport 78:2003, Östergötlands länsmuseum av Clas Ternström Arkeologisk utredning, Etapp 1. 2

3 Arkivmaterial från Linköpings länsmuseum och Norrköpings stadsarkiv. Förklaringar RAÄ Obj En av Riksantikvarieämbetet registrerad fornlämning utmärkt på ekonomiska kartan. Möjlig fornlämning. Registrerad fornlämning men ej utmärkt på ekonomiska kartan. Inledning och syfte Händelö är belägen norr om Norrköping, längst in i Bråviken. Idag utgörs Händelö av en ö, avskild från fastlandet genom Bråviken i norr, Lindö kanal i öster, Höga Viken i väster och inloppet till Norrköpings stad i söder. Stadsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att upprätta detaljplan för Händelö gård, Händelö 2:1. Syftet med detaljplanen är att utveckla området till en lokal miljöteknisk nod och samlingsplats som en del av och ett komplement till ett regionalt miljöteknikcentrum. Man har uppmärksammat det strategiska läget och gårdens historiska värde och planerar att på Händelö gård erbjuda bl.a. konferens-och utställningslokaler för kommunen och för miljötekniska företag. I detaljplanen prövas även dragning av nytt industrispår och tillskapande av nya upplagsplatser för hamnområdet. Det är då av största vikt att fastställa gårdens utbredning för att ej förstöra dess värde för framtiden. I denna utredning görs en värdebeskrivning för Händelö gård på fastigheten Händelö 2:1. Utredningen ska ansluta till planarbetet och redogöra för gårdens historiska bakgrund samt klargöra vilka kulturhistoriska bevarande-och utvecklingsvärden som finns. Syftet är att få ett planeringsunderlag för att identifiera de värden som behöver skyddas i detaljplan. Denna utredning har utförts av husbyggnads-och restaureringsarkitekt Monika Jernelius, Arkitekktgruppen GKAK AB/Bengt Groschop, på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Norrköping. 3

4 Sammanfattning Händelö gård har mycket höga kulturhistoriska och antikvariska värden. Urgamla boplatser som Hädelö gård kan uppvisa är av sådan dignitet att bevarandet av den måste säkras och förses med ett oinskränkt skydd i och med framtagandet av detaljplan. Enligt vad som framkommit i denna utredning, visas området och byggnader som ska skyddas, på karta i Bilagorna 1A och 1B. Händelö gård har under 1900-talet behandlats styvmoderligt av Norrköpings kommun. Skulle Händelö gård och marken i dess omgivning exploateras för nytt ändamål, utan hänsyn till dess historia, kommer värdet som finns att försvinna för all framtid. Gården har stor potential, kan väckas ur sin törnrosasömn och utvecklas till en plats för rekreation, inspiration och utbildning. Omgivningarna kring byggnaderna är väsentliga för att kunna sätta in platsen i sitt historiska och politiska sammanhang. Den historia som området besitter kan utvecklas pedagogiskt till ett historiskt utflyktsmål för norrköpingsbor eller förbiresande. Händelö gårds historia är ett konkret exempel på Sveriges historia! Arkitektoniskt utgör byggnaderna tidstypiska exempel och är i huvudbyggnaden, flygeln och läkarvillan väl bevarade som sådana. Läkarvillans läge är betydelsefull i sitt förhållande till huvudbyggnaden och trädgårdsmästarebostaden. Byggnaderna på Händelö Säteri kan endast förstås på rätt sätt i sitt sammanhang med allén, axeln med utsikt mot Bråviken, fruktträdgården och den Engelska Parken. Värdebeskrivning 2000-TALET Den mark som tillhörde Händelö gård är markerad på Ekonomiska kartan som RAÄ 85, bytomt och har status som fornminne enligt Fornminnesregistret. Händelö gård utgörs idag till stora delar av industrimark, men stora åkerytor, bergknallar och partier med ekskog, annan lövskog och viss blandskog finns fortfarande kvar på Händelö. Trycket på exploatering av Händelö har varit stort under förra seklet och det ser ut att fortsätta under 2000-talet med de planer som Norrköpings kommun har att utveckla Händelö till ett transport-och logistikcentrum med plats för järnväg, hamn och omlastningsplatser. Därför är det mycket viktigt att ge Händelö gård med omgivningar ett långsiktigt skydd, så att det kulturhistoriska värdet inte går förlorat. Genom att utveckla gården till en lokal miljöteknisk nod och samlingsplats, som en del av och ett komplement till ett regionalt miljöteknikcentrum ges möjligheter att bevara Händelö gård. Målsättningen måste givetvis vara att bevara det kulturhistoriska värdet. Därför måste skyddet utformas så att utvecklingen går hand i hand med bevarandet och tydliggörandet av dess historiska värde. Det är av största vikt att gården inte blir en solitär i ett transport, lager - och omlastningslandskap. Den måste omges av ett landskap där dess historia går att avläsa! Kring herrgården behövs ett omland som markerar platsens dignitet talet får inte tränga sig på. Det behövs mark kring byggnaderna för att kunna göra dem rättvisa. Många gamla fruktträd finns kvar. Päronträd, olika gamla sorters äppelträd och körsbärsträd. På alla kartorna finns fruktträdgården inritad. Se bilagor! 4

5 I parken finns mycket stora, gamla ekar som står som solitärer bland sly och aspar. Idag är de slingrande gångvägarna som man kan se på kartor knappt skönjbara. Endast vägen mellan läkarvillan och bryggan går att följa, som en stig som slutar i en gammal stenbro vid strandvägen - kanske var det bryggan. Stallet väster om grinden är välbyggd, återuppbyggd på gammal grund på 1900-talet och i mycket gott skick. Spiltor finns bevarade, vackra fönster och till viss del vackert smide. Den går utmärkt att använda som utställningslokal eller liknande, där grafikens hus vid Mariefred kan utgöra en förebild. Vagnslidret intill står som en inramning av en gårdsplan bakom ladan, som idag är helt gräsbeväxt. Vagnslidret i sig behöver inte mycket åtgärder, för att stå kvar. Det är ett öppet vagnslider som endast kräver underhåll av taket. Magasinet vid grinden kräver däremot till hälften ett nytt tak och en sanering av den ohyra som har angripit byggnadens ena hörn. Grönskan, som växer alldeles för nära huset, måste omedelbart bort. Utan omland är Händelö säteri vingklippt. Kanske det här i framtiden kan bli en oas ett rekreationscentrum och utflyktsmål även för Norrköpingsbor. Kanske kan det bli ett Rosendals trädgård med plats för växthus vid läkarvillan och får på bete i den engelska parken. Skolbarn kan komma till Händelö och få lära om gårdens historia i det gamla magasinet och besöka en utställning i den stora ladan. Man får inte glömma att gården historiskt sett alltid haft ett mycket strategiskt läge mellan havsviken Bråviken och de inre sjölederna med Motala ström. Därför har Händelö gård en så spännande, politiskt intressant historia att berätta. Sveriges historia i ett nötskal! Översiktlig historik Ur Arkeologisk utredning etapp 1, Händelö, fd S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östrgötlandslän av Claes Ternström Ur Händelö gård i S:t Johannes socken av Lösings härad, Norrköpings kommun av Bo Stafstedt. Texten kompletterad. Något om Händelö gårds historia. Händelö gård benämns som urgammalt säteri, urgammalt herresäte, gammalt adelsgods etc. Man kan utläsa en för Sverige tidstypisk historia genom att ta del av Händelö gårds ägarlängder. 5

6 FORNTID Landskapsbild Mot norr, blandskog i sluttning mot Bråviken med inslag av mycket gamla ekar, gran och asp. Ett före detta parklandskap, igenvuxet av sly och täta snår. Närmare Bråviksstranden sumpskog och sankmark. Mot söder och öster,en igenvuxen fruktträdgård, hagmark och öppna odlingsytor. Mot väster, mindre bergknallar bevuxna övervägande av enar och mindre lövskogsvegetation som sträcker sig ner mot ett sankmarksområde. Detta var under yngre järnåldern vikar som delade Händelö i två öar, sammanbundna med ett näs. Se Bilaga 2. Inom gårdsområdets parkdel dominerar lövträd, exempelvis lönn, kastanj, ask, ek och lind. Från ö till halvö till ö. Fram till 1600-talet var Händelö avskild från fastlandet genom ett smalt sund, men förvandlades med tiden till en halvö genom landhöjningen. Gården som uppfördes här, tog sitt namn efter ön. 6

7 Genom Lindökanalens tillkomst 1962 blev Händelö återigen en ö och har idag även sammanväxt med den forna ön Grymön. På Händelö finns, enligt Claes Ternströms antikvariska undersökning 2003, 22 lämningar varav 5 fasta fornlämningar och 17 kulturlämningar eller presumtiv fast fornlämning. Dessa ger karaktär i landskapet i form av stensamlingar eller endast som ojämnheter på marken. Inom området RAÄ 85 har inga närmare utredningar eller utgrävningar gjorts hittills men banverket har nyligen beställt en utredning, Etapp 2, som kommer att beröra Händelö gård. Se Bilaga 2. RIDDARTID, MEDELTID Tack vare ett gåvobrev som daterats och undertecknats på Händelö, kan vi sluta oss till att gården existerat i början av 1300-talet. Gåvobrevet är undertecknat 1322 av Ingegärd Svantepolksdotter, dotter till riddaren, lagmannen och riksrådet Svantepolk Knutsson. Svantepolk Knutsson var sonson till kung Valdemar II av Danmark och dennes älskarinna, Helena Jarl. Kung Valdemar II ägde förmodligen en stor mängd gods i Sverige och det är troligt att Svantepolk Knutsson ärvde en del av dessa. Om just Händelö gård varit i Valdemar II s ägo eller kommer från Folkungaätten vet vi inte. Svantepolk Knutsson var gift med Benedicta Sunesdotter och kom från den mäktiga Folkungaätten och kung Sverker d.y. i Danmark. Hennes farmors syster var Drottning Kristina av Sverige. Svantepolk Knutsson kom genom sin hustru även att ärva en avsevärd del av den Sverkerska familje förmögenheten och en stor del av Folkungaättens gods. Han blev därigenom en mycket förmögen man. Svantepolk Knutssons dotter, Ingegärd Svantepolksdotter. Hon kom att äga flera gods i Östergötland som hon ärde från olika håll och 1322 blev hon ägare av Händelö gård genom ovan nämnda gåvobrev. Vi vet inte vem som ärvde gården efter henne. Först 100 år senare, 1429 dyker en ny ägare upp. Birgitta Magnusdotter skrivs då som ensam ägare. Hon var dotter till Magnus Porse och Elin Gregersdotter. Kopplingen till Ingegärd Svantepolksdotter vet vi inte. Händelö var alltså tidigt adelsgods. Först 1470 blev det ett säteri en sätesgård, då riddaren Erland Pedersson (Bååt) tidvis var bosatt här. Sedan följer en rad ägare som avlöser varandra. Många av dess ägare har varit väl besuttna kvinnor som överlevt män i flera äktenskap. RENÄSSANS Många av Händelö gårds manliga ägare har deltagit i Sveriges politiska historia nära den kungliga makten och några har hamnat på fel sida om kungamakten. Bengt Abjörnsson, som halshöggs vid Stockholms blodbad, 1520, eftersom han var motståndare till Kristian Tyrann. Flera välkända adelsnamn figurerar som ägare under 1500-talet som Liljesparre, Bielke, Banér, Lillie drogs gården kortvarigt in till kronan, men eftersom Sten Axelsson (Banér) redan skänkt gården till sin hustru Ingeborg Claesdotter (Tott) gick den tillbaka till henne. Sten Axelsson Banér var en av Sveriges främsta män. Han ansågs dock vara motståndare till hertig Karl och var en av de mäktiga fem män som halshöggs år 1600 i Linköpings blodbad. 7

8 STORMAKTSTIDEN Ätten Bååt kommer tillbaka som ägarnamn på talet. Bååt är en av de tre ätter som pryder Riksvapnet ingick Ingeborg Bååt äktenskap med Johan Lilliehöök som sedan avled 10 år senare endast 44 år gammal efterkrigsskador i Gustaf II Adolfs fälttåg där han tjänstgjort som general vid infanteriet. Sonen till Ingeborg Bååt och Johan Lilliehööh, Anders Lilliehöök, president, friherre och landshövding ärvde Händelö som, vid slutet av 1600-talet beskrevs som ett välbyggd säteri av gammal allodialfrälse TALET. (Rokoko och den gustavianska tiden) Den Sperlingska epoken började på Händelö 1696 i och med att Carin Horn, född Lilliehöök, ärvde säteriet. Hon var då gift med Kasper Otto Sperling. Hon fick behålla sin make i livet till 1709, då han stupade i krig. Tio år senare brände ryssarna gården. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes, under den Sperlingska epoken, på den plats den står idag. Vi vet inte om det var samma plats som före ryssarnas härjningar En karta från1757, Charta över Hendelö sätesgård med hemman frälse uti Melby, avmätt av Mattias Wallberg, visar gården, förmodligen efter storskiftet, som vid denna tid genomfördes i Sverige. Se Bilaga 3. Nyströmska villan, se i texten nedan under översiktliga byggnadsbeskrivningar.., finns med på kartan. Den är där kringgärdad av två byggnader som kan ha varit en del av en större kringbyggd gård. Idag kan man hjälpligt ana var den låg genom att avläsa i vegetationen. Redan på den kartan finns även trädgårdsmästarens bostad, magasinet och en byggnad, där läkarvillan står idag. Det område som nu är en förfallen fruktträdgåd, finns också med på kartan på samma ställe som idag men med en större utbredning ner mot vattnet. Den siste Sperling, Catharina Gustaviana, sålde till brukspatron Christian Eberstien 1789, som omnämnes som Norrköpings rikaste medborgare år TAL Johan Gustaf Norstedt kom så småningom genom arv och inlösen att äga Händelö gård till sin död Under hans tid moderniserades förmodligen gården. Man kan se på Bilaga 5, Karta över egendomar Hendelö, Lindö och Westerbyholm med underlydande hemman 1852, att de utskjutande flyglarna på huvudbyggnaden inte längre finns. (Se även Bilaga 4A och B.) Inte heller finns vid denna tid några fristående flyglar. Den tredubbla allén verkar har sträckt sig ända fram till huvudbyggnaden, platsen på husets norrsida är markerad och finns där även idag. Som i den tidens anda intresserade man sig mycket för trädgården. Man behöll den gamla rutnätsplanen i den befintliga trädgården och byggde på, ända ner mot vattnet med en Engelsk Park som hade slingrande gångar, en åttkantig paviljong och träd i parklandskap. Se även Konceptblad till den ekonomiska kartan av Rikets allmänna kartverk. Fältmätning Bilaga 6. Så kom ånyo ett adelsnamn in i ägarlängden, nämligen en friherre Stjerneld, som köpte Händelö säteri

9 Dagens huvudbyggnad och den västra flygeln uppfördes under åren i nyklassisk stil köptes gården av Herman Wahren. Samma år utfördes en plankarta för utförandet av park och trädgård till Hendelö av S. Lindh, se Bilagorna 7A och B. Man planerade att utöka fruktträdgården mot öster och låta den Engelska Parken breda ut sig även över området rakt nedanför huvudbyggnaden, som förmodligen varit betesmark, för att hålla fri sikt ner mot Bråviken. Det är osäkert hur mycket av planen som genomfördes, men den ovala platsen framför huvudbyggnaden syns än idag. På Karta över Norrköping med omgivningar av Robert Weisse, se Bilagorna 1A och 1B, syns utbredningen av trädgården och den engelska Parken. Utöver huvudbyggnaden och den västraflygeln finns den Nyströmska villan inritad, men endast huvudbyggnaden. Trädgårdsmästarens bostad finns också, liksom växthuset och paviljongen i den äldre delen av Engelska parken. Herman Wahrens hustru Emelie, ärvde sin make och behöll Händelö till När den sedan såldes till C.Th du Rietz, skrevs det för Emelies räkning in en viss nyttjanderätt av boningshusen och parken i kontraktet. Kontraktet överfördes snart, med Pehr Swartz som mellanhand, till Norrköpings stad sommaren Emelie Wahran bodde dock kvar som hyresgäst till Hon beklagade sig över den ohyra som myrorna utgjorde. Enligt henne fanns de redan på Händelö när de övertog säteriet Från 1911 till 1986 utarrenderades huvudbyggnaden med mark. Flera andra byggnader hyrdes ut som sommarbostäder. Många ekonomibyggnader och stadsstugor revs. De som stod kvar fick förfalla och revs efter hand. De som finns kvar idag har mycket eftersatt underhåll lämnade den siste private hyresgästen huvudbyggnaden. Mellan 1986 och 1999 hyrde Norrköpings stad ut huvudbyggnaden och flygeln till behandlingscenter för drogmissbrukare. Övriga byggnader hyrdes även fortsättningsvis ut till sommargäster tills helt nyligen. Idag står byggnaderna i princip tomma. Översiktliga beskrivningar av byggnader och anläggningar Numreringen av byggnaderna nedan överensstämmer med numreringen på Situationsplan i skala 1:4000, upprättad av John E. Pettersson, Norrköpings stadsbyggnadskontor, De byggnader som fanns kvar när denna utredning gjordes, är markerade med en färg. Byggnadsbeskrivningar är delvis hämtade från Händelö gård i S:t Johannes socken av Lösings härad, Norrköpings kommun av Bo Stafstedt. 9

10 1. Huvudbyggnad, Corps de logi På 1700-talet hade huvudbyggnaden två utskjutande flyglar och gårdsplanen vid entrén omgärdades av ytterligare två, fristående flyglar. En allé med träd i tre parallella rader, ledde fram till byggnaden. Vägen med allén följde en axel som pekade rakt mot huvudbyggnaden. Axeln fortsatte rakt genom byggnaden och ledde vidare genom ett öppet landskap med stora ekar, ner mot Bråviken. Det är efter dessa principer som huvudbyggnaden har sin plats i landskapet. I flera hundra år har omgivningarna öster om den bestått av en stor fruktträdgård och förmodligen även en köksträdgård. Idag är allén förkortad men finns till stora delar kvar. Hela entréplatsen är helt gräsbevuxen, men ovalen syns fortfarande. Platser och gångar i de engelska Parken är nästan helt igenväxta och axeln genom huset ner mot Bråviken är en knappt skönjbar uthuggning i lövskogen. Ryssarna brände ner gården Enligt en karta över Händelö 1757 visas huvudbyggnaden med två utskjutande flyglar, se även den odaterade planritningen med kakelugnar inritade. Se bilagor. Om denna byggnad uppfördes på samma plats som den ursprungliga, vet vi ej. Den nuvarande byggnaden ritades och uppfördes i nyklassisistisk stil under åren av bröderna August och Johan Rober Nyström. De var både arkitekter och byggmästare. Enligt tidens anda från slutet av 1700-talet skulle flyglarna vara helt fristående byggnader. Man hade helt gått ifrån den slutna gårdsbebyggelse som härstammar från medeltid och Vasatiden. Se Bilaga 5 med Karta över egendomar Hendelö, Lindö, Westerbyholm med underlydande hemman På kartan har huvudbyggnaden inga framskjutande sidopartier. Några nya flyglar hade ännu inte uppförts. Ytterväggarna är timrade och putsade. Byggnaden kom att inrymma två våningsplan plus vind. 10

11 Beskrivning av planlösningen 1904 i brandförsäkringen: Nedre våningen: tambur, sal 8 rum och kök, 1 skänk, 3 garderober och ett kontor samt trappor till övre våningen som innehåller: 2 tamburer, salong, 8 rum, 4 garderober, kontor och en trappa till vinden, som har 2 rum och många kontor samt lanternin. Alla rum hafva målade golv, kakelugnar och innanfönster. Jämför Bilagorna 5 och 6, med huvudbyggnadens planlösning. Byggnaden renoverades Mindre förändringar i planlösningen skedde under talet. Då huvudbyggnaden övergick från enfamiljsbostad till behandlingscenter, förändrades ändamålet, rörelsemönstret mellan rummen blev ett annat och byggnaden förlorade ett värde som dock enkelt går att återställa. Efter 1999 har byggnaderna i princip stått tomma. Träden har vuxit sig stora alltför nära huset. Byggnadsteknisk beskrivning efteren översiktlig okulär besiktning: Fasaderna har renoverats under de senaste tio åren, men läckande stuprör har medfört vattenskador i putsen. I övrigt är byggnaden i tekniskt gott skick. Dess kraftiga timrade stomme verkar intakt, liksom takkonstruktionen. Ganska många rum har kakelugnar som kan vara från byggnadens uppförande, 1850-tal. Det finns även kakelugnar som förmodligen är från sekelskiftet. 11

12 Tamburen har golv av kolmårdsmarmor. Flera av trägolven har breda golvtiljor, är målade men i salongen och något rum har golven senare slipats och lackats. Fönstren har bytts ut till tvåglasfönster. Vinden har englasfönster som kan vara de ursprungliga.tamburerna och trapphallarnas väggar är marmorerade på typiskt 1700-talsmanér. Snickerierna är mycket välbevarade. I något rum finns höga socklar. Många beslag och gångjärn är av äldre typ. Salongen har mer påkostat listverk på väggarna än övriga rum. Taken är pappspända med mittrosett och hålkälslister. 12

13 Det är relativt enkelt att återställa värdet av huvudbyggnaden genom en restaurering av planen och vissa reparationer av målningarna, snickerier mm. Byggnaden betecknas som skyddsvärd bebyggelse enligt kulturkommiténs förslag Flygelbyggnaden I Bo Stafstedts skrift står det: Efter branden 1719 var den östra flygeln förmodligen i någorlunda gott skick medan den västra var helt nerbränd. Vid mitten av 1800-talet ritades den västra flygeln samtidigt som den nya huvudbyggnaden. Flygeln har två våningar med källare. På kartan från 1757 redovisas endast en flygelbyggnad på den östra sidan. Förmodligen reparerades endast den flygeln efter branden. Den kan också ha varit den förra huvudbyggnaden. När en ny huvudbyggnad hade uppförts revs förmodligen den östra flygeln. Idag ligger en flygelbyggnad väster om huvudbyggnaden. Se Planarta för ordnandet av park och tädgård över Händelö, Här är den västra flygeln inritad. Bilagorna 7A och B. Se Konceptblad till ekonomisk karta. Fältmätning av Rikets allmänna kartverk, Bilaga 6. Vid mitten av 1800-talet ritades den västra flygeln samtidigt som den nya huvudbyggnaden. Den östra flygeln var då redan riven. Byggnaden renoverades 1912, samtidigt som huvudbyggnaden. I början av 1990-talet utsattes byggnaden för ombyggnad, men kan återställas i ursprungligt skick. 13

14 Byggnadsteknisk beskrivning efter en översiktlig okulär besiktning: Byggnaden i mycket gott skick. Dess stomme av timmer verkar intakt, liksom takkonstruktionen. Vissa rum har kakelugnar varav en kan vara en inmonterad talskakelugn, några verkar vara från byggnadens uppförande och något rum har en öppen spis. Flera av trägolven är målade. Fönstren har bytts ut till tvåglasfönster. Vinden har englasfönster och de kan vara de ursprungliga. Snickerierna är mycket välbevarade. I något rum finns höga socklar, något annat har bröstpanel. Många beslag och gångjärn är av äldre typ. Taken är pappspända med hålkälslister. Byggnaden betecknas som skyddsvärd bebyggelse enligt kulturkommiténs förslag Läkarvillan 14

15 Villan uppfördes som sommarbostad åt dottern till ägaren av Händelö säteri, Herman Wahren, som köpt Händelö Hon var gift med lasarettsläkaren Hugo von Unge, därav namnet läkarvillan. Villan måste varit uppförd någon gång mellan 1874 och 1892 och är typisk för sin tid men med ovanligt fina träpaneler helboasering i två rum. Villans övriga snickerier är mycket fina och vackert målade. Den är placerad vinkelrätt rakt österut från huvudbyggnaden på en plats där det tidigare legat en byggnad, se Bilaga 3, Charta Mellan huvudbyggnaden och villan finns en stor fruktträdgård med en stor fruktträdgård emellan. I riktning mot huvudbyggnaden finns så många gamla äppel- päron- plommon- och körsbärsträd kvar att man lätt kan avläsa fruktträdgårdens tidigare utbredning. Byggnadsteknisk beskrivning efter en översiktlig okulär besiktning: Byggnadens takkonstruktion vid trapptornet är delvis rutten. Övriga tak inspekterades inte. Taket är plåtbeklätt med skivtäckning, delvis rostangripet. Syllen är till stora delar upprutten. Byggnaden verkar angripen av ohyra myror. 15

16 Golvbjälklag och väggar verkar huvudsakligen i gott skick. Trägolven är i gott skick. Fönstren är englasfönster. Snickerierna är mycket välbevarade och synnerligen vackert utförda. I något rum finns höga socklar, något annat har bröstpanel. De flesta beslag av sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, gångjärn är ursprungliga. Idag har vegetationen krupit nära inpå huset. 4. Förråd/hemlighus tillhörande läkarvillan Byggnaden finns kvar och är ovanligt fin i sin sort. Den är dock i det närmaste inbäddad i vegetation och är i behov av rensning och uppfräschning. 5. Trädgårdsmästarebostaden Denna byggnad har funnits före huvudbyggnaden, kanske före kakelugnarnas tid, som var i mitten på 1700-talet. På kartan från 1757 finns denna byggnad inritad, se Bilaga 3. Byggnadens tre entréer leder till en bostad med ett rum och kök, en enklare bostad med 16

17 endast ett rum, en vindstrappa till en stor torkvind och en vind för förvaring av frukter från trädgården. Under bostaden finns en mindre källare. Alla bostadsrum har öppna spisar (inga kakelugnar), köket har en spis och bakugn. Takhöjden i bostaden är låg. Byggnadsteknisk beskrivning efter en översiktlig okulär besiktning: En viss upprustning skedde i början av 1900-talet vad gäller tak, fasader, fönster och en utvändig trappa, enligt Arne Carstens ritningar från Fram till 1992 användes byggnaden som sommarbostad. Vegetationen närmast byggnaden behöver tas bort. Vid besök på platsen var alla dörrar uppbrutna. Nya dörrar med lås behöver sättas dit och taket ses över. På sikt kan byggnaden restaureras pietetsfullt och då beskådas som en relativt enkel 1700-talsbostad för trädgårdsmästaren och hans jon. Fruktträdgården bestod vid en inventering 1911 av: 316 stamträd, varav 228 äpple-och päronträd, 16 plommonträd och 17 körsbärsträd. Dessutom fanns 25 st dvärgträd. Här finns även vinbärsbuskar och hallon. Idag syns tydliga spår av fruktträdgården och dess utbredning. 17

18 1. Spannmålsmagasin Magasinet är byggt av timmer, resvirke och bräder. Den är troligtvis uppförd på1700-talet. Källaren kan vara ännu äldre. Den är intressent med sina små gluggar i den mycket kraftiga gråstensmuren, över en meter tjock. Byggnadsteknisk beskrivning efter en översiktlig okulär besiktning: Taket som vetter mot söder har renoverats, men taket mot norr har rasat in, varför det råder fara för allmänheten att gå in i byggnaden. Vidare krävs en omedelbar sanering av den ohyra som har angripit byggnadens ena hörn. Grönskan, som växer alldeles för nära huset, måste omedelbart bort. Byggnaden betecknas som skyddsvärd bebyggelse enligt kulturkommiténs förslag

19 7. Uthus typ hönshus Byggnad till hälften ett timrat hus, till hälften resvirke. Den timrade delen har troligtvis använts som förråd, då den har ett brädgolv. Om vegetationen rensas från huset och taket ses över, kan det bevaras som ett gammal enkelt uthus. Det gör att området blir mer intakt, mer spännande och det blir lättare att föreställa sig hur man levt här. 8. Hemlighus Byggnad uppförd i två delar som uthuset intill, med timmer och resvirke. I den enklare delen finner man ett hemlighus med två dass i samma rum. Om vegetationen rensas från huset, och taket ses över, kan det bevaras som det är. 19

20 9.Stallbyggnad Se bilagda karta över egendomar från Där finns en byggnad på den plats som stallet ligger idag. Nuvarande stall är uppfört , alltså förmodligen på gammal grund. Golvet består av gatsten och betong. Betongsockeln verkar hel likaså stommen. På taket behöver en och annan tegelpanna kompletteras. Frånluftshuven med vindflöjel och stativet för vällingklockan är fint utformade. Själva klockan saknas. Panelen verkar intakt och har en viss bearbetning, så ock fodren kring fönstren. 20

21 10. Vangskövle/redskapsbord Uppförd Byggnaden är i tämligen gott skick. Vegetationen kring byggnaden måste rensas. 12. Ekonomibyggnad. 17. Vattenreservoar av betong med överbyggnad av trä, vindsmotor och pump. Överbyggnaden är ej kvar. 32. Allé av lönnträd. Dubbelallén mot huvudbyggnaden behöver delvis föryngras. Alléträdet vid magasinet behöver tas bort, för att rädda magasinet. 33. Vårdträd. Hög ädelgran. 34. Grindstolpar och vägbom. Senare tillkomst. 21

22 Byggnader som fanns med i Stafstedts utredning men rivits efter 2003: 11. Väderria/luftria. Byggnader som redan demonterats före Stafstedts utredning men som fanns med på kartan från 1932: 13. Smedja/snickareverkstad. Grunden finns kvar. 14. Transformatorstation. Flyttad. 15. Nyströmsvillan. Villan disponerades av arkitekterna och byggmästarna August och Johan Robert Nyström som bostad och kontor under uppförandet av de nya herrgårdsbyggnaderna, huvudbyggnaden och flygeln. Vid den tiden hade de två flankerande husen rivits, se bilagda kartor. 16. Ekonomibyggnad med vagnsskjul, redskapsbod och vedbod till Nyströmsvillan. Grundstenar finns. Platsen övervuxen av vegetation. 18. Växthus med eldstad, murade värmekanaler och 2 skorstenar av klinker. 19. Växthus. 20. Ladugårdsbyggnad för kreatur med två uppkörsbroar av granit. 21. Redskapsskjul. 22, 23, 24, 25. Byggnader tillhörande Nybygget med två bostadshus uthus och potatiskällare. 26. Svinhus/fotogenbod. Grundstenar finns. Platsen övervuxen av vegetation 27. Vid Granskog.Stadsbyggnad. 28. Vid Granskog. Uthus (vedbod, svinhus och avträde) 29. Ångbåtsbrygga med badhus och paviljong. Beskrivning av byggnaden 1903: Badhus med ett 5,5 m högt torn, byggt på pålar och av resvirke och bräder, i Bråviken. Taket är täckt av galvaniserad plåt på bräder. Planen är åttkantig med en diameter av 5 m och innehöll omklädningsrum, badsump och duschrum. En brygga leder ut till badhuset. Badhuset är målat och bryggan tjärad. Ångbåtsbryggan var förfallen och utdömdes år Mindre brygga. 31. Balustrad till läkarvillan. 22

HÄNDELÖ GÅRD 2008-11-17

HÄNDELÖ GÅRD 2008-11-17 HÄNDELÖ GÅRD 2008-11-17 Händelö gård 2008-11-17 Beställare: Uppdrag: Peter Swanborg Etablering Norrköping AB Näringslivets Hus Drottninggatan 24 602 24 NORRKÖPING Inventering och fortsatt utredning beträffande

Läs mer

PM - Försäljning av Händelö Gård

PM - Försäljning av Händelö Gård PM 1(9) 2012-11-22 Handläggare, titel, telefon Jonas Sivervik, projektsamordnare 011-15 12 80 PM - Försäljning av Händelö Gård 1. Intressentförfrågan för försäljning av Händelö Gård Norrköpings kommun

Läs mer

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Gröna gången Varvschefsbostället ligger mittemellan Ekipagemästareoch Tygmästarebostället. Skeppsbyggare af Chapmans egen bostad i Karlskrona Strax utanför örlogsvarvet

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1 Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer

FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne

FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne Våren 2007 utförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk förundersökning vid Lärjeholms gård, Hjällbo 55:1, på uppdrag av Länsstyrelsen

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN

RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:10 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH

Läs mer

Planuppdrag Kumla herrgård, Kumla 3:726, Sofieberg, Trollbäcken

Planuppdrag Kumla herrgård, Kumla 3:726, Sofieberg, Trollbäcken START-PM Tyresö kommun 2014-12-19 1 (5) Heléne Hallberg Planchef Diarienummer 2014KSM1061 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Planuppdrag Kumla herrgård, Kumla 3:726, Sofieberg, Trollbäcken Förslag till

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus 168 Schedewij, Flens kommun orangeriet vid schedewij sett från söder. Schedewij skedevi 1:5, forssa socken, flens kommun. Vid Schedewij finns ett 1800-talsorangeri med ett garage tillbyggt på baksidan.

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri

Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri Gullmarsberg 2:2 Skredsviks socken, Uddevalla kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2005:21 Lars Rydbom Katarina

Läs mer

Fullerö säteri. Schaktning vid byggnadsminne. Antikvarisk kontroll. Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland

Fullerö säteri. Schaktning vid byggnadsminne. Antikvarisk kontroll. Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:7 Fullerö säteri Schaktning vid byggnadsminne Antikvarisk kontroll Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland Anna Güthlein Boel Melin Fullerö

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

Skyddsbestämmelser. 2. Byggnadsminnets bebyggelsestruktur ska behållas, varför området inte ytterligare får bebyggas.

Skyddsbestämmelser. 2. Byggnadsminnets bebyggelsestruktur ska behållas, varför området inte ytterligare får bebyggas. Skyddsbestämmelser Bilaga 1 Byggnadsminnet omfattar fastigheterna Drottningholm 1:1, Rinkeby 1:1, 2:1 och 3:1, på bifogad situationsplan (bilaga 2) markerad med streckprickad röd linje (för gränsen i vattnet

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B 6.6 Ö6 Södra Röd Rödsvägen går längs med en bördig dalgång med partier av ekskog, förbi Lössgård ner till Södra Röd och slutar vid Varvet. Husen ligger här i klungor längs vägen. Byggnationen domineras

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Bagarstuga, Mullhyttan

Bagarstuga, Mullhyttan Bagarstuga, Mullhyttan Sörhult 1:7, Kvistbro socken, Lekebergs kommun, Närke Svampsanering Antikvarisk rapport 2008 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:8 Innehållsförteckning Inledning 3

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Sökschakt vid Kvarns övningsområde

Sökschakt vid Kvarns övningsområde UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt vid Kvarns övningsområde Kristbergs socken Motala kommun Östergötland Dnr 421-2656-2006 Göran Gruber UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING,

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Multisportarena vid Himmelstalund

Multisportarena vid Himmelstalund UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV

Läs mer

1. Inbjudan - Försäljning av Krusenhofs gård

1. Inbjudan - Försäljning av Krusenhofs gård 1. Inbjudan - Försäljning av Krusenhofs gård 1.1 Intressentförfrågan inför försäljning av Krusenhofs gård Norrköpings inbjuder till intresseanmälan inför en eventuell försäljning av Krusenhofs gård med

Läs mer

Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad. Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09.

Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad. Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09. Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09.23 Inledning Under våren 2011 ställdes den föreslagna detaljplanen

Läs mer

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm Doktorn 5 Svend och Hannes hus i Laholm Källor och litteratur Edén, Michael, Porträtt av en vän, By ACTH 1987:6. Lundborg, Lennart, Svend Bögh-Andersen en arkitekt som präglat Laholm, Gamla Laholm 2003.

Läs mer

N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6

N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6 N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6 Allmänt Fastigheten är belägen ca 4 km nordväst Emmaboda. Fastigheten omfattar bostadshus och ekonomibyggnad samt ca 1 ha mark i anslutning till byggnaderna.

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

FASTIGHET BÄLINGE -TUNA UPPSALA AKADEMIFÖRVALTNING

FASTIGHET BÄLINGE -TUNA UPPSALA AKADEMIFÖRVALTNING UPPSALA AKADEMIFÖRVALTNING Uppsala Akademiförvaltning förvaltar till Uppsala Universitet anknutna stiftelser och deras förmögenhet, som består av likvida medel, värdepapper, fastigheter m.m. Förvaltningsuppdraget

Läs mer

Skottorps slott, södra flygeln

Skottorps slott, södra flygeln Skottorps slott, södra flygeln O m l ä g g n i n g a v t a k D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Södra flygeln - Skottorps slott, Laholms kommun 2014:21 OMSLAG Södra flygeln vid

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Elkablar vid Bergs slussar

Elkablar vid Bergs slussar Rapport 2010:40 Arkeologisk förundersökning Elkablar vid Bergs slussar Intill RAÄ 110 och 115 Bergs slussar Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N

Läs mer

Ombyggnad av väg 209 i Konungsund

Ombyggnad av väg 209 i Konungsund Rapport 2007:57 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Ombyggnad av väg 209 i Konungsund Invid RAÄ 3 Konungsund 10:1 och 11:1 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson

Läs mer

Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2. L ustgården AB. Arrhov Frick Arkitektkontor

Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2. L ustgården AB. Arrhov Frick Arkitektkontor Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2 L ustgården AB Arrhov Frick Arkitektkontor - - Innehållsförteckning 1 - Platsen idag 2 - Utveckling, beskrivning; Hotell, bostadsbebyggelse. 3 - Materialpalett, utkast

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73 Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB RAPPORT 2015:1 Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland Anna Ulfhielm Almunga AB Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5 Nacka kommun Södermanland 2015 Almunga

Läs mer

Lingonskogen. Arkeologisk utredning. Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Sundbybergs stad och socken, Uppland

Lingonskogen. Arkeologisk utredning. Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Sundbybergs stad och socken, Uppland Arkeologisk utredning Lingonskogen Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:, Sundbybergs stad och socken, Uppland Rapport :56 Kjell Andersson Arkeologisk utredning Lingonskogen

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

Äldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker

Äldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker Äldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker Presentation I Vargata by i Vårdö kommun ligger detta lantliga ställe med bostadshus, garage, verkstadsbyggnad och vedlider

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN JONEBERG Kvarteret Joneberg ligger på en höjd nära Simrishamns centrum, inbäddat i ett äldre villaområde,

Läs mer

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus

Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se

Läs mer

DERAGÅRD Klass 2. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

DERAGÅRD Klass 2. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 DERAGÅRD Klass 2 Berättelserna: Berättelserna kring Ivar Krüger Skogslandets jordbruk: Stenbefriade åkrar, en av kommunens bredaste stenmurar (ca 10 meter), stensatt väg, stenrösen, stenkällare, grävd

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning

Läs mer

Österbodarne Egendom

Österbodarne Egendom Österbodarne Egendom Österbodarne Egendom Egendomen utbjudes till försäljning genom Areal - Vänersborg Österbodarne Egendom är en av Västsveriges mest välbebyggda och vackrare egendomar. Byggnationen,

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008

Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008 Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008 Uppdaterad: 2008-10-16 15:20 Bild: Lars Alexi Villa Solfrid står och förfaller Guldgrävardottern Elin Sundbergs gamla hus på Tjörn förfaller. Nu vill stiftelsen som

Läs mer

Arkeologisk utredning etapp 1. Marmorbrottet 1:21. Krokeks socken Norrköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

Arkeologisk utredning etapp 1. Marmorbrottet 1:21. Krokeks socken Norrköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003 Arkeologisk utredning etapp 1 Marmorbrottet 1:21 Krokeks socken Norrköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 90:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter

Läs mer

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar uv öst rapport 2008:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Heda i Ljungsbro Heda 11:1 och 7:1 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-513-2008 Katarina Österström uv öst rapport 2008:17

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Renovering på KRÖGARVÄGEN

Renovering på KRÖGARVÄGEN Renovering på KRÖGARVÄGEN Nu ska vi RENOVERA DITT HUS Botkyrkabyggen ska renovera 80 procent av våra ca 10 600 lägenheter under en tio- till femtonårsperiod. Nu är det dags för ditt hus. Vi delar upp renoveringen

Läs mer

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0 UT o I DLSLDSSTUG 2. 2 2 HUSET Skala 1: [1] 2 2 Ett boende nära vatten ställer krav på en varsam hantering av skala, material och uttryck. Typhuset Ut o In vänder sig mot vattnet utan att breda ut sig

Läs mer

Arkeologisk utredning. Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län.

Arkeologisk utredning. Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Arkeologisk utredning Stadsliden 2:3, m fl, Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/uppdragsverksamheten Jans Heinerud 2003 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Syfte 4 Landskap

Läs mer

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén Långvinds herrgård Detalj av fasaden. Utsidan är i komplett snickarglädje: hyvlad fasadpanel lagd i olika riktningar, lövsågade fönsteröverstycken, en stor veranda i två våningar, med svarvade stolpar

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun 1 (14) INLEDNING Färjestaden har en rik historia men få bevarade byggnader och miljöer av kulturhistoriskt

Läs mer

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:13 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 RAÄ 30:1, Riseberga kloster 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun,

Läs mer

Kårnäs 1:1 - jordkällare

Kårnäs 1:1 - jordkällare Kårnäs 1:1 - jordkällare Antikvarisk kontroll vid restaurering av jordkällare, Kårnäs 1:1, Kårnäs by, Ljusterö socken, Österåker kommun, Uppland Lotta von Liewen Wistrand Rapport 2008:42 2 Kårnäs 1:1-

Läs mer

P E T T E R S C H W E N S A S K W Ä R N

P E T T E R S C H W E N S A S K W Ä R N Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt P E T T E R S C H W E N S A S K W Ä R N Upprustning av väderkvarnen på Lilla Askerön 2:6 Valla socken, Tjörns kommun B O H U S L Ä N S M U S E

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

Sörby kvarn, Hallsberg

Sörby kvarn, Hallsberg Sörby kvarn, Hallsberg Restaurering av kvarnbyggnad, vattenhjul, mm., 2002 och 2004 Hallsbergs sn och kn, Närke Kulturmiljövård Linda Gustafsson 2006 Antikvarisk rapport Beskrivning Sörby kvarn är uppförd

Läs mer