Kulturhistorisk värdebeskrivning

Transkript

1 Kulturhistorisk värdebeskrivning Vilhelmsro, Jönköping. Inledning Vid exploatering av äldre bebyggelseområden är det nödvändigt att eventuella bevarandemål preciseras genom en kulturhistorisk värdebeskrivning. Detta gäller bland annat hur byggnader eller bebyggelsemiljöer kan användas, var man kan tillåta förändringar och vilken typ av formellt skydd byggnaderna eller miljöerna har eller ska ha Värdebeskrivningsområdet Den allmänt vedertagna värderingsprincipen bygger på tre huvudgrupper - dokumentsvärde, upplevelsevärde och förstärkande motiv. Dokumentsvärden är värden som har betydelse för forskning och kunskap om historiska förhållanden såsom bl.a. arkitekturhistoria, byggnadsteknik, samhällshistoria och personhistoria. Upplevelsevärden är värden knutna till allmänhetens upplevelser av området, såsom bl.a. konstnärliga värden, identitets- och traditionsvärden. Med förstärkande motiv avses bl.a. autencitet, patina och sällsynthet. Tidigare utredningar om bevarandet av aktuellt område Kulturminnesvårdsprogram för Jönköpings kommun 1988, med förslag om åtgärder såsom skyddsbestämmelser eller utökad bygglovplikt i detaljplan. Område 75, sid Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av Vilhelmsros kyrkogård. Jönköpings läns museum, byggnadsvårdsrapport 2007:40. Robin Gullbrandsson.

2 Historik Utdrag ur Jönköpings läns museums rapport öppnade Ebba Ramsay en välgörenhetsinrättning för fattiga och vanföra barn på sin fars sommarboning Vilhelmsro, som ursprungligen hette Haraldsbo. Som mest bodde på barnhemmet 240 barn. Den första byggnaden, Minnet står ännu kvar blev inrättningen helt ämnad för epileptiska barn, vilka dittills ej uppmärksammats av staten. Ett nytt patienthem byggdes, idag rivet. Vilhelmsro var ett självförsörjande samhälle med eget lantbruk. De barn som bedömdes bildningsbara undervisades i bl.a. hushåll, musik, trädgårdsarbete, boktryckning m.m. Verksamheten sköttes av Ebbas dotter Helen och senare av föreståndarinnan Elin Blomdahl. Ebba Ramsay dog I början finansierades anstalten till stor del med donationsmedel från bl.a. släkterna Dickson och Carnegie övergick Vilhelmsro i statlig ägo och blev Statens anstalt för fallandesjuka. I samband med detta uppfördes ett antal nya byggnader tog landstinget över regin. På området uppfördes ett stort centralvårdhem för utvecklingsstörda, Strandängen, idag nedlagt. Under 1970-talet hade den medicinska utvecklingen kommit dithän att det inte längre fanns något behov av ett epilepsisjukhus. Verksamheten avvecklades successivt, området bytte namn till Norra klinikerna och byggnaderna kom att rymma nya vårdverksamheter. Under 1980-talet minskades vårdplatserna drastiskt och 1991 köptes området av Vätterhem, endast ett äldreboende blev kvar. I de hus som idag inte står tomma finns bl.a. en skola och diverse mindre verksamheter och föreningar. Det s.k. Ceciliakapellet kom till genom en donation av fru Cecilia Willerding, en engelsk väninna till fru Ramsay, vilken blev förtjust i Vilhelmsro. Kapellet bär sitt namn efter henne. Det uppfördes efter ritningar av arkitekt Lars Kellman. Samtidigt anlades en liten kyrkogård runt byggnaden. Invigningen av kapell och kyrkogård skedde först 1903 och för dess vård kom Jönköpings pastorat att svara. Ursprungligen begravdes de avlidna barnen under enkla träkors som nu är bortmultnade. Så småningom ersattes korsen även av små liggare. Någon gång innan 1940 ersattes den ursprungliga trädkransen av kastanjer av en ny med bokar restaurerades kapellet genom medicinalstyrelsen, varvid de ursprungligen bara tegelfasaderna vitslammades ägde den sista gravsättningen rum övergick kapellet i Vätterhems ägo. Anläggningen skyddas likväl genom Kulturminneslagen.

3 Byggnadsbeskrivningar och de kulturhistoriska värdena Hus 22 Fasader mot söder och öster. Fasader mot norr och väster. Veranda mot söder. Byggnaden uppfördes 1874 och erhöll benämningen Minnet. Byggnaden är timrad och fasaden beklädd med stående panel och lockläkt. Byggnaden har exteriört och interiört genomgått förändringar, sannolikt beroende på kontinuerligt underhåll. Det är sannolikt att fönster bytts ut under 1900-talets första hälft. Verandan är troligen inte från nybyggnadsåret, även om dateringen i gavelspetsen anger detta. Verandan har sannolikt tillkommit något senare. Fasadpanelen är utbytt, men med kulturhistoriska ambitioner, genom att panelen är monterad i fallande bredder. Kulturhistoriskt värde Byggnaden har ett byggnadshistoriskt värde genom sin ålder. Som landets första epilepsisjukhus, ska byggnaden, trots de exteriöra och interiöra förändringarna, tillmätas ett högt samhälls, - social - och personhistoriskt värde, även sett ur ett nationellt perspektiv. Det var här det började genom Ebba Ramsays initiativ. Se vidare under rubriken - De övergripande värdena. Kommentarer Byggnaden klarar inte, kulturhistoriskt sett, exteriöra förändringar, möjligen en diskret tillbyggnad mot norr, centriskt på fasaden.

4 Hus 14 Fasader mot väster och söder. Fasader mot öster och norr. Byggnaden uppfördes 1952 som samlingslokal. Byggnaden är arkitektoniskt välritad och utformad, och platsar ihop med övrig närliggande bebyggelse i färg, form och skala. Hus 8 Fasader mot norr och väster. Fasader mot söder och öster. Byggnaden saknar uttalade kulturhistoriska värden. Kommentarer. För områdets struktur (bl.a. inramning av parken) skulle det vara en tillgång med en ny byggnad som i färg, form och skala respekterar kompisen söder om, utan att vara en pastisch.

5 Hus 15 Fasader mot norr och väster. Fasader mot söder och öster. Byggnaden uppfördes 1916 och erhöll benämningen Framtiden. Enligt uppgift ska stadsarkitekt Atterström ritat byggnaden. Byggnaden har sannolikt uppförts i resvirke. Vid tidpunkten hade vi tre förhärskande arkitektoniska stilperioder jugend, dock i avtagande, nationalromantik och 20-tals klassicism. Denna byggnad har begåvats med inslag från de tre perioderna. Byggnaden förefaller inte genomgått några exteriöra förändringar. Byggnaden är ett utmärkt exempel för den tidens balanserande mellan de tre arkitektoniska stilperioderna. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är inte unik, möjligen lokalt, utan har snarare traditionell utformning, varför den inte i detta avseende kan tillmätas ett högre arkitekturhistoriskt- eller byggnadstekniskt värde. Det kulturhistoriska värdet består i, att byggnaden utgör en väsentlig del i helheten för anläggningen och området. Se vidare under rubriken - De övergripande värdena. Kommentarer Byggnaden klarar, arkitektoniskt och kulturhistoriskt, inte några tillägg eller andra förändringar.

6 Hus 3 Fasader mot väster och söder. Fasader mot öster och norr. Byggnaden invigdes 1930 och erhöll benämningen Solbacken. Byggnaden har sannolikt uppförts med spontat 3 alt. 4 stående virke. Arkitektoniskt har vi lämnat de tre stilperioderna och befinner oss på väg in i funktionalismen. Denna byggnad har i sin stilutformning hållit sig kvar i 20-tals klassicismen, med de sexdelade fönstren med losholst, lunettfönster och det brutna taket. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är inte unik, möjligen lokalt, utan snarare traditionell utformning, varför den inte i detta avseende kan tillmätas ett högre arkitekturhistoriskt- eller byggnadstekniskt värde. Det kulturhistoriska värdet består i, att byggnaden utgör en väsentlig del i helheten för anläggningen och området. Kommentarer Byggnaden klarar, arkitektoniskt och kulturhistoriskt, inte tillägg eller andra förändringar. Däremot skulle det vara en ansiktslyftning om det mindre estetiskt utformade trapphuset mot väster hade tagits bort. Om trapphuset är nödvändigt för byggnadens framtida funktion, bör det åtminstone ersättas med ett mer formanpassat. Se vidare under rubriken - De övergripande värdena.

7 Hus 17 Fasad mot väster. Fasad mot norr. Byggnaden uppfördes 1881 och erhöll benämningen Ciciliakapellet. Länsmuseet har på ett utmärkt sätt dokumenterat, karaktäriserat samt givet de kulturhistoriska värdena för Ceciliakapellet och kyrkogården. Rapporten medföljer som bilaga. Utdrag ur rapporten; Kulturhistorisk bedömning och karaktär Ceciliakapellet och tillhörande kyrkogård är direkt kopplat till den idag nedlagda epilepsianstalten Vilhelmsro, grundad 1874 av fru Ebba Ramsay. Kapellet är uppfört i nygotisk stil 1881 enligt en korsplan och ritat av arkitekt Lars Kellman. Den ovala kyrkogården omges av ursprunglig kallmur och trädkrans av bok. Putsade grindstolpar, smidesgrind och grusgång är andra viktiga delar av utformningen. Annars präglas kyrkogården av yttersta enkelhet. Gravarna över avlidna patienter vittnar om den höga dödligheten bland epileptiska barn under 1900-talets förra hälft. De markeras av enkla små granitplattor. Endast ett fåtal vårdar sticker ut, däribland korset över grundaren Ebba Ramsay och hennes dotter, den första föreståndarinnan. Kyrkogården är som helhet ett vittnesbörd om de filantropiska strömningarna inom högborgerligheten kring förra sekelskiftet och en av dess främsta representanter i Jönköping.

8 Hus 16 Fasader mot väster och söder. Fasader mot öster och norr. Byggnaden saknar uttalade kulturhistoriska värden. Hus 20 Fasader mot öster och norr. Fasad mot norr. Byggnaden uppfördes 1882 och benämndes Elizas skola. Den är med stor sannolikhet timrad. Den förra Elizas skola brann ner 1881, och låg på samma plats. Byggnaden har genomgått exteriöra och interiöra förändringar sedan den uppfördes, bland annat har byggnaden haft två ingångar på respektive gavlar. Exteriört förefaller panelen vara original till vissa delar. Fönsterutformningen förefaller vara sentida. Snickerierna utefter takfot och taktassarna är sannolikt original sedan byggnadens tillkomst. Ytterdörr är sentida. Kulturhistoriskt värde De exteriöra förändringarna gör att byggnaden inte är unik, möjligen lokalt. Det kulturhistoriska värdet består i, förutom dess ålder, att byggnaden utgör en väsentlig del i helheten för anläggningen och området. Se vidare under rubriken - De övergripande värdena.

9 Övergripande om de kulturhistoriska värdena Dokumentsvärde Värden som har betydelse för forskning och kunskap om historiska förhållanden. Samhällshistoriskt värde Under hela 1800-talet och in på 1900-talet uppfördes en stor mängd offentliga vårdinrättningar, såsom barnhem, uppfostringsanstalt, idiothem, hospital, lasarett och epidemisjukhus. Från 1800-talets sista hälft, och långt in på 1900-talet, uppfördes parallellt också en stor mängd privata sjukhem, sannolikt som ett resultat av de filantropiska strömningarna inom borgligheten före och efter förra sekelskiftet. Dessa sjukhem fyllde det enormt stora behovet av vård mot mänskligt lidande, såsom vanföra barn, sinnesslöa, epileptiker, åldriga och fattiga, som det offentliga samhället inte, av olika skäl, klarade av. Ebba Ramsays Vilhelmsro var ett sådant privat sjukhem och initiativ. Vilhelmsro kom att bli Sveriges första vårdhem för bildbara och obildbara epileptiskt sjuka barn, s.k. fallandesjuka, för att senare även bli hem för vuxna epileptiker. Upptagningsområdet var hela landet och är en av de främsta representanterna inom Jönköpings län. Mellan 1877 och 1918 var totalt inskrivna 222 st. Många av dessa kom aldrig att lämna platsen och på Vilhelmsros kyrkogård är 58 barn begravda. På Vilhelmsro fanns även en kyrka och två skolor. Med stöd av ovanstående, har platsen (värdebeskrivningsområdet) med sina ovan beskrivna byggnader och dess centrala parkanläggning ett högt samhällshistoriskt värde, även betraktat ur ett nationellt perspektiv. Värdebeskrivningsområdet utgör en helhet, med undantag av de byggnader, som ovan inte anses ha ett kulturhistoriskt värde. Socialhistoriskt värde Personer med skadan epilepsi, förbjöds besöka stadskyrkan och våra vanliga skolor. Personerna ansågs störa gudstjänsten eller undervisningen, i händelse av epileptiskt anfall. Vilhelmsro skapade, på grund av dessa förbud, ett eget samhälle för att ge personerna skolgång och kyrklig medverkan och fostran. Eftersom många barn hade Vilhelmsro som sitt enda hem, fick de möjlighet att begravas på platsen, i vigd jord. Platsen har ett högt socialhistoriskt värde genom påminnelse om tidigare generationers sociala uppfattningar, grundade på deras samhällsbild och okunnighet om bakgrunder. Personhistoriskt värde Ebba Ramsay levde i en tid där en stor mängd människor, av olika kategorier, inte tillmättes något människovärde. Ebba Ramsay f. Karström föddes i Stockholm den 1 oktober Föräldrahemmet var fromt. Tidigt, vid 19 års ålder, blev Ebba sekreterare för sällskapet Öm och sedlig modersvård, startat av drottning Josefina. Med föräldrarnas tillåtelse samlade hon de svårt handikappade barnen till söndagsskola. Hon använde köket som samlingslokal i föräldrarnas bostadshus. Verksamheten blev senare Marika Dicksons söndagsskola i Göteborg. År 1854 väcktes tanken på ett hem för vanföra. Hon gifte sig 1856 med Carl Magnus Ramsay och tre barn föddes.år 1860 flyttade familjen till Jönköping. Ebba startade 1862 en småbarnsskola i Jönköping. Hennes far köpte Haraldsbo 1872, sedermera Vilhelmsro. År 1874 startade Ebba ett barnhem på Haraldsbo. Byggnaden är det idag s.k. Minnet Vilhelms minne efter sin far. Barnen kom från Göteborgs fattighus och verksamheten

10 utvidgades 1876 med nybyggnader ombildades Vilhelmsro till ett hem för fallandesjuka (epileptiska barn) mottogs även vuxna epileptiker. Utöver Vilhelmsro grundade Ebba Ramsay andra vårdhem som Vilhelmshöjd i Värnamo och Nyhem i Hälsingborg. Hon lät bygga Viktoriahuset i Jönköping, nuvarande Viktoria Home Hotel, vilket stod klart Viktoriahuset blev samlingsplats för en mängd olika aktiviteter, såsom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Hon bildade Kvinnliga nykterhetsföreningen 1878, KFUK-avdelningen, syföreningar, mödraföreningar och föreningen Blomster- och julbrevsmissionen. Ebba Ramsay var dessutom initiativtagare till hotellbiblarna. Ebba Ramsay hade ett mycket stort kontaktnät. Av det ovan beskrivna är det otvetydigt att platsen där Ebba Ramsay var verksam, måste tillskrivas ett högt personhistoriskt värde. Upplevelsevärden Värden som är knutna till allmänhetens upplevelser av miljön. Miljöskapande värde Den parkliknande öppna ytan inom värdebeskrivningsområdet utgör del av helheten för området, utöver byggnaderna. Parken är betydelsefull för förståelsen av områdets historia, och har därför ett kulturhistoriskt värde. Återplantering ska ingå som en naturlig del av underhållet av parkytan. Kommentarer Jag vill föreslå att den öppna parkytan inom värdebeskrivningsområdet förblir obebyggd, för att bli en plats för lek och samvaro. Upplevelsen av den öppna ytan skulle förstärkas, om en del av nybyggnaderna kunde förläggas i ramen runt ytan. Vätterhems huvuduppgift är att bygga och förvalta byggnader, inte museer. Därför är det förståligt att Ebba Ramsays museum sannolikt läggs ner eller flyttas, förslagsvis till Hälsohögskolan. För att de människor, som ska bo och verka inom området Strandängen, ska få en information om platsens historiska bakgrund föreslår undertecknad, att en underhållsfri och bestående skärmutställning under tak uppförs, förslagsvis i parken framför Minnet hus 22. Även Leo Quennerstedt-Kempes verk bör omnämnas i sammanhanget. Hans dokumentationer och historiska faktauppgifter är ovärderliga och materialet bör arkiveras på ett tillförlitligt sätt, förslagsvis hos länsmuseet eller Hälsohögskolan. Tryckta källor Kulturminnesvårdsprogram för Jönköpings kommun. Jönköping okt Område 75, sid Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av Vilhelmsro kyrkogård. Jönköpings läns museum, Byggnadvårdsrapport 2007:40. Robin Gullbrandsson. GudmundsGillets årsbok Ebba Ramsay En pionjärkvinna. Agneta Sundin, Jönköping. Vilhelmsro Ebba Ramsays livsverk och historia. Leo Quennerstedt-Kempe. Odat. På Bostads AB Vätterhems uppdrag Eksjö den 10 november 2009 Lennart Grandelius Arkitekt SAR/MSA