Fokus på hållbar energi EN TIDSKRIFT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN. Nr

Transkript

1 EN TIDSKRIFT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN Nr LÖNSAM TILLVÄXT STUDSVIKS NYA ORGANISATION SKAPAR RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR TUFF MILJÖ BYTE AV VENTILATIONS- SYSTEM VID BRITTISKT FORSKNINGS - LABORATORIUM I Studsviks laboratorier genomför Jimmy Karlsson studier av korrosion och materialegenskaper i simulerad reaktormiljö. Läs om Studsviks nya organisation på sidan 8. Fokus på hållbar energi

2 Ledaren Fokus på lönsamhet D et har nu gått ett år sedan jag tog över som vd för Studsvik. Sedan januari 2014 har Studsvik en ny kundorienterad organisation med syfte att öka koncernens kommersiella fokus, vilket skapar förutsättningar för lönsam tillväxt, och jag är övertygad om att Studsvik inom kort kommer att nå de finansiella målen. Den globala efterfrågan på energi ökar hela tiden snabbt. Efter fem tuffa år återhämtar sig nu ekonomin, vilket betyder att företagen kommer att behöva mer energi. Eftersom allt fler människor tar sig ur fattigdomen och når en högre levnadsstandard kommer dessutom efterfrågan på energi att öka ännu mer. Samtidigt hör vi hela tiden talas om stora utsläpp av växthusgaser och om de drastiska förändringar i vårt beteende som kommer att bli nödvändiga om vi vill behålla vår levnadsstandard under de kommande åren. Politikerna funderar på hur man kan sätta ett rättvist pris på utsläppen, vilket naturligtvis kommer att innebära fördel för förnybar energi och kärnkraft, och det kommer att göra kolkraftverk och skiffergas mindre attraktiva än de är i dag. I det här numret av Innova kan du läsa om en livscykelanalys av olika energikällor. Något förvånande är kanske att kärnkraft ligger på samma nivå som vindkraft enligt den analysen. Men, som många analytiker påpekar, vi kan inte utesluta någon energikälla alla behövs. Slutligen vill jag rekommendera en intressant dokumentärfilm om kärnkraft och de myter som den omges av. Filmen heter Pandora s promise och kan ses på Netflix eller laddas ner från Itunes. Michael Mononen, VD Innova ges ut av Studsvikkoncernen och innehåller information om verksamheten och den internationella kärnkraftsindustrin. Chefredaktör: Eva-Lena Lindgren, Studsvik E-post: studsvik@studsvik.se Adress: Studsvik AB, Box 556, Nyköping Redaktör/projektledare: Petra Lodén, Appelberg Art Director: Karin Söderlind, Appelberg Tryck: Österbergs Omslagsfoto: Janne Höglund FOTO: JANNE HÖGLUND Innehåll Nr Jämföra olika energikällor Ur livscykelperspektiv finns nackdelar även med de grönaste energikällorna. Extrema experiment Studsvik har bytt ut ventilationssystemet vid Atomic Weapons Establishment (AWE) i Storbritannien. Synergimöjligheter Ny ledning och omorganisation, nya Studsviks organisation har tydligt kundfokus. Från icke deponerbart till deponerbart Nya metoder för att oxidera metalliskt uranavfall för att minska dess reaktivitet och möjliggöra slutförvar ILLUSTRATION: LADISLAV KOSA FOTO: STUDSVIK 2 Innova [1:2014]

3 Noterat i världen Belönad rapport Unikt uppdrag i Spanien Studsvik har fått i uppdrag att undersöka material från Spaniens första kärnkraftverk Zorita (också benämnt José Cabrera), som togs i drift 1968 och som togs ur drift för gott Materialet som ska undersökas har hämtats från komponenter nära reaktorhärden. Materialets långa driftperiod med hög neutrondos gör det unikt och resultaten från studierna kommer att ge information om en reaktors hela livslängd. Studsvik kommer att undersöka hur materialets egenskaper har påverkats av neutrondosen under reaktorns livslängd och studierna kommer att ge viktig information om driften av befintliga reaktorer och underhållsprogram och möjligheterna att förlänga den ekonomiska livslängden. Resultaten av studierna kan också bidra till att undvika onödiga mängder kärnavfall genom att komponenter som fortfarande kan användas inte byts ut i förtid. Projektet drivs som ett multilateralt internationellt samarbete med deltagare från USA, Europa och Japan. I april 2012 presenterade Joe Robinson, ansvarig för strategisk utveckling vid Studsvik i Storbritannien, en teknisk rapport om projektet Berkeley Boilers. Rapporten, som författats tillsammans med Dave Saul, Gavin Davidson och Bo Wirendal, vann utmärkelsen Best Paper vid WM 2013 Symposia i Phoenix i Arizona, den ledande internationella konferensen om hantering av radioaktivt avfall. Rapporten valdes ut bland över 500 rapporter. Utmärkelsen visar på styrkan i Berkeley Boiler-projektet och att alla som arbetade med projektet bidragit till att göra det till en sådan framgång, säger Joe Robinson. Att Dave, Gavin och Bo inte själva kunde vara där för att presentera rapporten eftersom de var upptagna med leveransen av ytter ligare tio värmeväxlare, var också typiskt för projektet och visar att Studsvik jobbar på som vanligt. Det finns ingen övertygande väg mot ett stabilt klimat där inte kärnkraften spelar en viktig roll. Fyra av världens främsta klimatforskare uppmanar beslutsfattare att acceptera kärnkraften i ett öppet brev som publicerades i slutet av Visste du att. I USA lagras utbränt kärnbränsle i bassänger och tjocka betongcylindrar vid kärnkraftsanläggningarna. Om en amerikan skulle få hela sitt livstidsbehov av elkraft enbart från kärnkraft så skulle den personens totala andel av avfallet rymmas i en läskburk. I Frankrike återvinns kärnbränslet och avfallsmängderna reducerats kraftigt. Livstidsavfallet från en fransk familj på fyra personer skulle få plats i en enda kaffekopp. Källa: cravenspowertosavetheworld.com Kalender 7 9 april Studsvik International Users Group sammanträder i Boston, Massachusetts, USA 8 10 april Metallåtervinningssymposium, Studsvik, Sverige april Årets NITF (Nuclear Information Technology Forum) i Shanghai i Kina 23 april Studsviks årsstämma maj EnergyCon IEEE, internationell energikonferens i Dubrovnik i Kroatien [1:2014] Innova 3

4 Outlook Grön el är inte 4 Innova [1:2011]

5 Utblick alltid så grön Efterfrågan på energi världen över växer stadigt och hållbara energikällor får stor uppmärksamhet. Men även om vissa av alternativen till kärnkraft kan verka attraktiva är det ofta långt mellan teori och verklighet. Text Illustration Ladislav Kosa Enligt internationella energiorganet (IEA) kommer världens behov av el att öka med över två tredjedelar fram till Dessutom ökar mänsklig verksamhet och aktiviteter runt om vår jord och det får stora effekter på föroreningar, naturliga miljöer försvinner och utsläpp av växthusgaser ökar. För vår egen framtids skull måste mänskligheten använda hållbara metoder för att producera elkraft. Påståendet att kärnkraften, som svarar för cirka 12 procent av dagens globala elkraft, är ett bra alternativ vad gäller hållbarheten kommer naturligtvis inte som någon överraskning om det framförs i den här tidningen. Om vi tar vattenkraften så svarar den för mindre utsläpp av växthusgaser (se diagrammet på sidan 6). Men hur hållbara är egentligen alternativen till kärnkraft? Till exempel har kolkraft, som för närvarande utgör två femtedelar av energimixen, få positiva egenskaper. Gwyneth Cravens, journalist och författare till Power to Save the World: The Truth About Nuclear Energy, medger att det inte längre hänger några svarta moln över kolkraftverken i USA tack vare de filter som krävs enligt lagarna, som gradvis har skärpts under det senaste decenniet. Men ånga som innehåller svaveldioxid och kväveoxid släpps fortfarande ut i luften och det bildas små partiklar. De partiklarna fastnar i lungorna hos barn och vuxna. Så i stället för att personer dör varje år är det nu , säger Gwyneth Cravens. Man bör också tänka på kolets utsläpp av koldioxid, kolbrytningens ökända effekter och den giftiga, radioaktiva flygaska som bildas när kolet förbränns. Gwyneth Cravens har tittat på den nya metoden att avskilja och lagra koldioxid (CCS). Men, säger hon, den är dyr. Enligt pålitliga statliga källor skulle 30 procent av kraftverkets energi gå åt till att avskilja koldioxid. Och vem vill investera i det? Ett annat fossilt bränsle, naturgas, håller på att omforma energilandskapet. Utsläppen av koldioxid är mindre än för kolet, men det finns många problem i samband med utvinning och läckage, säger hon. Dessutom kräver verklig hållbarhet långsiktigt tänkande. Tillgången på naturgas är kanske god just nu, men hur ser det ut i framtiden? Skälet till att vi just nu intresserar oss för skiffergas är att den lättillgängliga naturgasen har tagit slut, säger Gwyneth Cravens. För de flesta människor är hållbar energi detsamma som förnybar energi vatten-, sol- och vindkraft, bio energi med mera. Tillsammans svarar de förnybara energikällorna för en femtedel av dagens globala elförsörjningsmix. De växer snabbt, till stor del tack vare statliga subventioner, vilket väcker hopp inför framtiden. Enligt Gwyneth Cravens har Schweiz och Sverige, länder som i första hand utnyttjar vatten- och kärnkraft, den mest hållbara energimixen. Men vattenkraften har sina begränsningar, anser hon: USA slutade bygga ut vattenkraften när den utgjorde endast sex procent av landets totala energimix. Det fanns helt enkelt inte mer vatten. Men även om det skulle finnas [1:2014] Innova 5

6 Utblick Medianvärden och värden för 25:e och 75:e percentilen för utsläppen av växthusgaser. Bioenergi PV (photovoltaic) CSP (concentrated solar power) Vind Vatten Kärnkraft Kol Gas Inom ramen för det amerikanska National Renewable Energy Laboratorys projekt för harmonisering av livscykelanalysen har en systematisk genomgång gjorts av de beräkningar av livscykelutsläppen av växthusgaser från olika typer av elkraftverk som offentliggjordes mellan 1970 och Syftet med harmoniseringen var att justera beräkningarna så att de blev metodiskt konsekventa och därmed mer jämförbara. En förebild inom ansvarstagande Under 2007 fastställde Studsvik i Storbritannien långsiktiga mål för socialt ansvar (CR), inklusive miljömål. Enligt målen ska Studsvik offentliggöra en årlig CR-rapport för att informera berörda intressenter om framstegen såsom att förebygga föroreningar, förbättra miljön, hantera koldioxid och minimera avfall. Rapporten för 2012 belyser till exempel ett projekt där Studsvik hjälpt ett företag som skrotar och återvinner material från fartyg och marina miljöer genom att identifiera och avlägsna naturligt förekommande radioaktivt material i rör och komponenter från en rigg som varit placerad i Nordsjön. Fem ton avfall i fat togs om hand i en deponi anläggning och genom projektet omhändertogs cirka 300 ton metall för återvinning i stället för att placera allt i en deponi som lågaktivt radioaktivt avfall. Tack vare att Studsvik har en återvinningsgrad på 95 procent vid sin anläggning för metallåtervinning i Storbritannien kunde kilo metall föras tillbaka till marknaden, vilket motsvarar 90 tvåvåningsbussar. Enligt Sam Usher, vd för Studsvik UK, har arbetet under det senaste året medfört positiva fördelar för kunder och andra intressenter, bland annat lagstiftare, lokalsamhällen och aktieägare: CR är en viktig affärsverksamhet och vårt CR-program med ansvarsfulla och hållbara affärsrutiner är avgörande för Studsviks långsiktiga tillväxt och lönsamhet, säger han. Bland de övriga CR-resultat som redovisas i rapporten finns RoSPA:s arbetsmiljöutmärkelse Sector Award for Health & Safety, som Studsvik vann för tredje gången på fem år, övergången till tvåskiftarbete och bättre introduktionsprocess för anställda, underleverantörer och inhyrd personal. vatten så kan nya vattenkraftverk, just nu genomförs stora dammprojekt runtom i världen, förstöra samhällen och få förödande ekologiska effekter. Vattenkraften är också sårbar för torka. Efter en treårig torr period i Kalifornien tvingades de allmännyttiga företagen gå över till naturgas. Detta är ett problem med de flesta förnybara energikällor, framför allt vind- och solenergi: de är opålitliga när det gäller att möta efterfrågan. Vaclav Smil, professor vid University of Manitobas institution för miljö och geografi, är skeptisk när det gäller förnybara energi källor, delvis på grund av deras låga kapacitetsfaktorer (den största mängd elkraft som ett kraftverk faktiskt kan producera, delat med vad det skulle producera om det kördes på heltid). Kapacitetsfaktorn för ett typiskt kärnkraftverk är över 90 procent. För ett kolkraftverk är den procent. En solcellsanläggning kan komma i närheten av 20 procent i soliga Spanien och ett vindkraftverk, väl placerat på torra land, procent. Till sjöss kommer det kanske till och med upp i 40 procent, skriver han i en kommentar. Gwyneth Cravens instämmer. Inom överskådlig tid kommer inte solenergi att kunna driva en bilfabrik som måste arbeta dygnet runt, sju dagar i veckan. Den är för svag och för opålitlig och utgör fortfarande bara en mycket liten bit av energikakan, säger hon. Hon konstaterar också att där sol- och vindenergi används krävs det backupsystem för att stabilisera nätet, och den backupen kommer från förbränning av kol och naturgas. Därför gillar företagen som säljer fossila bränslen att visa bilder av vindkraftverk i sina annonser. Tillverkning och avveckling av solcellspaneler som används vid framställning av solenergi är också ett problem. Tillverkning av polysilikon kan vara en säker process där silikontetraklorid, en extremt toxisk biprodukt, återvinns Gwyneth Cravens, journalist och författare till Power to Save the World: The Truth About Nuclear Energy. tillbaka till basmaterialet. Det finns länder som har en strängt reglerad återvinningsprocess, men det höjer kostnaderna och det finns indikationer på att tillverkare världen över tar genvägar. Washington Post har till exempel rapporterat om de oroande effekterna av silikontetrakloridföroreningar i en by i Henan i Kina. Tillverkarna har börjat införa återvinningsprogram för begagnade solpaneler, men programmen tilllämpas långt ifrån alltid. Det är svårt att uppnå hållbarhet och till och med de grönaste energikällorna har sina nackdelar. Bättre teknik och lagstiftning kan hjälpa. Men en av de viktigaste åtgärderna vi kan genomföra för att blir mer hållbara har inget med källan till elproduktionen att göra. I sin World Energy Outlook 2012 hävdade IEA att om effektiva energisparåtgärder infördes globalt skulle ökningen av världens primära energibehov till 2035 halveras. I en värld där tiden eventuellt börjar rinna ut har tiden själv blivit en värdefull resurs. 6 Innova [1:2014]

7 AWE Experiment med sprängkraft Studsvik har fått i uppdrag att byta ut ventilationssystemen i ett hydrodynamiskt forskningslaboratorium i Atomic Weapons Establishment i Storbritannien. Text Foto AWE Atomic Weapons Establishment (AWE) levererar och underhåller stridsspetsar till Tridentmissilerna i Storbritanniens kärnvapenarsenal. På ett av de hydrodynamiska forskningslaboratorier som finns inom området undersöks enligt AWE:s webbplats olika materials dynamiska egenskaper när de flödar under högt tryck och kraftig belastning. AWE utför bland annat hydrodynamiska experiment där små mängder material utsätts för explosioner i särskilda slutna kammare. På grund av experimentens natur krävs en särskild försöksanläggning och diagnosinstrument som kan fungera under extrema förhållanden. Experimenten äger rum i förstärkta sprängkammare som konstruerats för att experimenten ska kunna genomföras på ett säkert sätt. AWE har utvecklat en teknik där kraftfulla röntgenapparater tar serier av bilder under experimenten för att kartlägga chockvågornas rörelser genom olika högdensitetsmaterial. Därefter samlas data in med olika diagnosinstrument som konstruerats för att tåla extrema förhållanden. Under experimenten konstaterades att kammarens befintliga ventilationssystem med tillhörande elkontroller och uppvärmningssystem inte var tillförlitliga. AWE kontaktade då Studsvik och bad om ett anbud på ersättning av systemen. Innan kontraktet skrevs lämnade AWE:s konsulter över konstruktionsritningar. Studsvik fick i uppdrag att granska dessa för att kunna analysera dem och hitta lösningar på de konstruktionsproblem som framkommit under implementerings- och drifttagningsfasen i samband med tidigare projekt inom samma område. I sin rapport beskrev Studsvik ett antal områden med betydande nivåoch kvalitetsproblem utifrån den information som konsulterna hade lämnat. Studsvik ifrågasatte konstruktionslösningens möjligheter att uppfylla kraven på kontrollerna. Studsvik ifrågasatte också befintliga kontrollpaneler som enligt utförda undersökningar var i mycket dåligt skick. På grund av programbegränsningar kunde kunden inte vidta de åtgärder som rekommenderades i rapporten. Studsvik ombads istället att påbörja installationen innan företaget hade fått all konstruktionsinformation. I ett tidigt skede av installationsarbetet blev det tydligt att både nivån och kvaliteten på informationen om konstruktionen skulle påverka programmet. Det gav upphov till ett stort antal tekniska frågor under denna fas AWE har utvecklat en teknik där röntgenapparater kartlägger chockvågors rörelser genom olika högdensitetsmaterial. av projektet. Parallellt genomförde AWE en omfattande intern, oberoende, granskning av konstruktionen där över hundra problem påträffades, varav de flesta redan hade tagits upp i Studsviks rapport. AWE bad Studsvik att ersätta de kontrollpaneler som Studsvik i sin rapport hade dömt ut eftersom de var i dåligt skick. Det resulterade i ytterligare förseningar under implementeringsfasen. Under hela projektet samarbetade Studsvik intensivt med AWE och AWE har särskilt framhållit stödet från Studsvik under det här svåra projektet. Studsvik är en av flera entreprenörer som arbetar på detta område på AWE:s anläggning och enligt AWE har Studsviks insats i alla avseenden varit föredömligt. [1:2014] Innova 7

8 Profil Michael Mononen Med en ny organisation kan Studsvik bättre utnyttja den höga kompetens som finns i bolaget, öka kundorienteringen och skapa förutsättningar för lönsam tillväxt. Det säger vd Michael Mononen i en intervju med Innova. Uppdrag: lönsamhet Magnus Andersson, Studsvik, stänger locket till ett pyrolyskärl. Text Foto Janne Höglund Det första som slog mig som ny vd var att Studsvik aldrig levt upp till sina finansiella mål. Det andra var hur uppskattat Studsvik var av kunderna på grund av sin höga kvalitet och flexibilitet. Michael Mononen tillträdde som vd i mars 2013 och kom då närmast från en position som vd för CTEK Sweden AB. Uppdraget från styrelsen var tydligt: återställ lönsamheten. Knappast förvånande då Studsvik under de senaste fem åren i princip inte tjänat några pengar alls. Kortsiktigt kan du i det läget göra tre saker, förklarar Mononen: skära kostnader, ta bort olönsamma affärer och göra prisjusteringar. Det positiva var att jag upplevde att det fanns förutsättningar för att ändra priserna. Det fanns, som i många andra ingenjörsdominerade företag, en kultur där man levererar väldigt hög kvalitet men är sämre på att ta betalt, säger han. I fokus för Michael Mononens arbete med att höja lönsamheten ligger kundförståelsen. Genom bättre kunskap om kundens behov går det att leverera tjänster som man kan ta mer betalt för. En grundläggande sanning som kan vara nog så svår att omsätta i praktisk handling. Vi jobbar med customer value management, som är ett strukturerat sätt att höja mervärdet för kunden. Den nya organisationens främsta syfte är också att göra Studsvik mer kundorienterat. Genom omorganisationen, som lanserades i november och trädde i kraft i januari, går Studsvik från en geografisk till en affärsområdesbaserad indelning. Det nya Studsvik består av tre affärsområden: Avfallshantering med fokus på behandling av radioaktivt avfall, konsulttjänster vid kärnkrafts-, gasoch oljeanläggningar samt driftoptimering, med inriktning på bränsle och reaktordrift. Genom att bygga en struktur på produkter och tjänster skapas kundfokus ända upp till toppen i organisationen. Det skapas också större möjlighet till synergier, inte minst genom samarbete mellan olika länder inom samma affärsområde. När Studsvik kan nå sina finansiella mål, en årlig tillväxt om 10 procent och en rörelsemarginal om 8 procent, vill inte Michael Mononen inte säga. Men att det går att nå målen är jag övertygad om, de är fullt realistiska. I vilken utsträckning Studsvik och Michael Mononen får draghjälp av marknaden för att nå de finansiella målen är svårt att säga. Samtidigt som 8 Innova [1:2014]

9 Pia Tejland på Hot Celllaboratoriet studerar ett materialprov i ett svepelektronmikroskop. Ny organisation Studsvik har en ny kundorienterad organisation sedan den 1 januari Studsvikkoncernen är nu uppdelad i tre affärsområden: Avfallshantering med Mats Fridolfsson som chef, konsulttjänster drivs av Stefan Berbner, samt driftoptimering med koncernens vd Michael Mononen som chef. Dessutom har den tidigare chefen för segmentet Storbritannien Sam Usher utsetts till chef för affärsutveckling. En ny ekonomidirektör har också utsetts: Pål Jarness. Innan han kom till Studsvik var Pål Jarness ekonomidirektör på Actic, en av Nordens ledande friskvårdskedjor med verksamhet i sex länder. Dessförinnan var han ekonomidirektör på Goodyear Dunlop Nordic och Kraft Foods Nordic och har haft olika befattningar inom finans och HR på Philip Morris. Jarness ersätter Jerry Ericsson som går in i en rådgivande roll inom koncernen. Fukushima-olyckan leder till avveckling i länder som Japan och Tyskland byggs kärnkraften ut på andra håll till exempel Finland, Ryssland, Indien och Kina. Rivningsmarknad och ombyggnation i Europa är ett uppenbart tillväxtområde. Konsulttjänster globalt i länder som satsar på kärnkraft ett annat, säger Mononen och tillägger att en expansion på nya tillväxtmarknader kommer i andra hand, först måste stabil lönsamhet etableras. På ett övergripande plan finns också mycket som talar för kärnkraften, menar han. Det är svårt att få ihop en minskad global uppvärmning och en förbättrad levnadsstandard i världen utan kärnkraft. Sol- och vindkraft är viktigt men inte tillräckligt och inte alltid tillgängligt. Michael Mononen Karriär: Civilingenjör, väg och vatten vid Chalmers och ekonomistudier på Handelshögskolan i Göteborg. Kom närmast från en befattning som vd för CTEK Sweden AB och var innan dess, under perioden , chef för Sapa Heat Transfer. Familj: Hustrun Elisabeth, en son född 1990 och en dotter Fritid: Löpning, skidor, golf (hcp 11). Om att vara börs-vd: Mer exponerad men annars ingen större skillnad mot andra vd- och chefsroller. Om ledarskap: Viktigt att ha rätt personer i sin omgivning som är drivna och tar initiativ. Är resultatorienterad, kvantifierbara mål måste finnas. [1:2014] Innova 9

10 Från icke deponerbart till deponerbart behandling av pyrofora material för slutförvar I nya experimentella studier har metoder för att oxidera metalliskt uranavfall för att minska dess reaktivitet och möjliggöra slutförvar undersökts. Resultaten presenterades i USA vid Waste Management Symposia i Phoenix, Arizona, i mars Text Carl Österberg, Maria Lindberg Foto Studsvik F ör att deponera avfall i ett slutförvar djupt ner i berggrunden eller i ett grundare förvar måste avfallet uppfylla ett antal krav. Ett är att det inte ska reagera med syre, med materialet i avfallsbehållarna eller med återfyllningsmaterialet i förvaret, det vill säga betong. Avfallsformer som inte uppfyller dessa specifika kriterier måste behandlas på något sätt för att göra avfallet icke-reaktivt. En av avfallsströmmarna är metalliskt uran, som inte bara består av använt kärnbränsle från den nukleära industrin, utan som även kan vara transportflaskor eller prover som används i skolor. Alla dessa produkter blir förr eller senare avfall som måste tas omhand. Experiment har utförts i syfte att utvärdera termisk behandling av metalliskt uran i en kontrollerad miljö, såsom i ett pyrolyskärl. Syftet med behandlingen är att oxidera metalllerna och därmed få en oxid med låg lakbarhet. Cerium, som kan användas som ersättning för uran, oxiderar lätt. Fokus för den första försöksserien var att garantera en säker process utan att riskera en accelererande oxidationsprocess. Som ett resultat av försöken och parameteroptimering behandlades en blandning av cerium och olja i tre steg, för att visa att processen fungerar säkert. De tre stegen beskrivs och förklaras nedan. 10Innova [1:2014] Två deglar placerades i pyrolyskärlet (se bild A i figur 1). Den ena degeln innehöll två ceriumbitar och olja och den andra endast två ceriumbitar. Det första steget var att förgasa oljan, utan att oxidera något cerium. Resultaten efter detta förgasningssteg visas i bild B. I det andra steget tillfördes ånga för att delvis oxidera ceriumet. När temperaturen i pyrolyskärlet började öka avbröts tillförseln av ånga. A C Fig. 1 Ceriumblock före och efter oxidationssteget. B D Därefter kvävdes reaktionen, det vill säga den stoppades genom att kvävgas tillfördes. Som ett tredje och sista steg oxiderades återstående cerium genom tillsats av syrgas och/eller ånga. När ingen temperaturökning längre kunde observeras, trots tillförsel av syrgas och ånga, bedömdes oxidationsprocessen vara avslutad (se bild C och bild D, som är en närbild av C). Efter förgasning av oljan hade cirka

11 Teknik A B 2,2 procent av ceriumet oxiderats. Efter det slutliga steget, när syrgas och ånga hade tillförts, hade mer än 99,75 procent av ceriumet oxiderats. När det gäller försök på små mängder radioaktivt avfall har flera olika blandningar använts. Det aktiva materialet har varit både metalliskt uran i form av spån blandat med organiskt material (olja och sågspån) och solida block (> 700 g). Flera försök har utförts med metalliskt uranspån och olja. Eftersom uranmetallspån är pyrofora förvarades spån och olja i fat, och träflis eller sågspån tillsattes för att binda eventuell överflödig olja. Detta avfall innehållandes metalliskt uran är inte lämpligt för slutförvar men kan behandlas och övergå till en form som passar för ett slutförvar. Materialet före behandling (A) och efter behandling (B) visas i figur 2. Uranspån och uranblock behandlades på samma sätt som ceriumblocken, och restmaterialet såg ut ungefär som resterna från försöken på cerium. Försöken utfördes på ett säkert sätt, utan incidenter i form av accelererande reaktioner eller temperaturer. En annan form av avfall som behöver slutförvaras är magnesium dopat med torium, som härrör från flyg- och robotindustrin. Dessa magnesium-toriumlegeringar (Mg-Th) ersätts nu med legeringar utan torium, men det gamla materialet behöver Fig. 2 Blandning av uran, sågspån och olja före behandling (A) och efter behandling (B). A B hanteras och eventuellt behandlas före slutförvaring. Magnesiummetall är också pyrofor, särskilt i smält form eller pulverform. Försök har utförts på denna typ av material för att bedöma dess lämplighet för termisk behandling. Figur 3 visar bilder av ett solitt Mg-Th-block före termisk behandling (A) och efter termisk behandling (B). Även om det ursprungliga materialet är ett metallblock ser resultatet, en MgO-ThO 2 -blandning, mer ut som ett pulver. Fig. 3 Mg- Th-legering före värmebehandling och MgO/ThO 2 efter värmebehandling. SLUTSATSER Oxidation av alla undersökta metaller och metallegeringar kunde utföras på ett säkert och kontrollerat sätt. Alla reaktioner var möjliga att kväva genom att minska eller helt stänga av tillförseln av syre. Det är möjligt att uppnå en fullständig oxidation av metall, även om metallen har formen av block. I fallet med uran kunde ett solitt block av metall som väger ungefär 750 gram oxideras fullständigt i en 2-liters degel i en kontrollerad process. Metallpulver eller spån behandlas på samma sätt, och processen är lika lättstyrd som när solida metallblock behandlas. [1:2014] Innova 11

12 Noterat HEMMA PÅ HORSVIK Precis till vänster om grindarna in till Studsviks anläggning utanför Nyköping ligger Horsvik vandrarhem, hotell och konferensanläggning. Anläggningen ägs av Studsvik och de flesta kunder, anställda och andra som besöker bolaget har nog även gästat Horsvik. Text Foto Janne Höglund De flesta som besökt Studsviks anläggning utanför Nyköping har nog också besökt Horsvik, ätit lunch i matsalen eller sovit i någon av de 56 bäddarna hotellet erbjuder. Innanför dörrarna till den låga, gula tegelbyggnaden möts gästerna av en trevliga entré, till vänster ligger restaurang- och konferensavdelning, till höger hotell- och vandrarhemsreceptionen. När Innova besöker Horsvik är lunchen just avklarad och ett behagligt lugn råder i restaurangen. Men lugnet bedrar, för just den här veckan i mitten av januari är hotellet fullbokat och snart väntas ett trettiotal gäster anlända, berättar Elisabeth Andersson, restaurang- och enhetschef på Horsvik. Den här veckan är det en konferens på Studsvik och de flesta gästerna bor hos oss. Det är ovanligt att det är fullt så här års, men när Studsvik har en konferens blir det snabbt fullbelagt och vi får mycket att göra. Det gäller att vara flexibel, ibland kan det bli lite ryckigt, först lugnt och sedan plötsligt full fart, säger hon och tillägger: Det är roligt när vi har många gäster och det händer grejer, jag har varit i hotell- och restaurangbranschen i närmare 30 år och gillar verkligen att jobba med service. Vi har en man som bott hos oss i åtta år. Han har haft samma rum i alla år och vi bäddar och städar åt honom, det kan nog vara rätt skönt om man har långa arbetsdagar. Elisabeth Andersson Och det märks, ingenting är omöjligt för Horsvik. Den läckra tårtan till födelsedagsfirandet beställer du givetvis här. På somrarna är det många picknick-korgar som packas till lunchutflykterna och vid jul dukas ett uppskattat julbord upp. De största konferenserna är Scipmötena två gånger per år. Då räcker inte rummen på Horsvik till utan några gäster måste bo inne i Nyköping. Dessa dagar är det extra intensivt på Horsvik med långa arbetsdagar som kan starta vid halv sex på morgonen och personalen kan inte gå hem förrän efter midnatt. Men det fungerar bra, alla ställer upp och vi vet att andra tider på året är det lugnare och det kompenserar för extraarbetet. Hotell- och konferensbranschen i Sverige har det rätt tufft just nu, och även om Horsvik också känt av lågkonjunkturen har de en stadig ström gäster från Studsvik, men också externa gäster. Horsvik ägs av Studsvik och de sju medarbetarna på anläggningen är anställda av bolaget. Den allra vanligaste gästen är medarbetare på Studsvik. Ett tiotal personer veckopendlar till sitt arbetet på Studsvik. Av olika anledningar har en del anställda valt att inte flytta hit utan har kvar sin bostad någon annanstans i Sverige och bor hos oss i veckorna, säger Elisabeth Andersson. Kanske har maken eller makan ett jobb han eller hon inte vill lämna eller barn som inte vill byta skola. Vi har en man som bott hos oss i åtta år. Han har haft samma rum i alla år och vi bäddar och städar åt honom, det kan nog vara rätt skönt om man har långa arbetsdagar, säger Elisabeth Andersson. Gästerna har tillgång till eget kök, men i matsalen serveras frukost och lunch. Att kunna erbjuda boende till anställda underlättar vid rekrytering och gör det möjligt attrahera kvalificerad personal från hela Sverige och från utlandet. Horsvik har 56 bäddar fördelade på 39 rum. Några av dem behöver rustas upp, något Elisabeth Andersson hoppas kommer att ske inom kort. Horsvik är anslutet till STS Vandrarhem, bokningssajterna Citybreak och booking.com. På sommaren är det många turister som hittar hit. Framför allt är det naturlivet kring naturreservatet Stendörren som lockar. Där finns fina vandringsleder och möjlighet hyra kajak för den som vill upptäcka skärgården från sjösidan. Jag tror många av våra internationella Studsvikgäster som kommer 12Innova [1:2014]

13 Noterat Elisabeth Andersson Titel: Enhetschef Horsvik. Ålder: 50 år Bor: Nyköping Familj: Sambo Karriär: Har jobbat på Horsvik i 25 år med något kort avbrott. Började som servitris och konferensvärdinna. Fritid: Vara ute i naturen, djurintresserad, jogga. Tips för turister: Nynäs slott 1,5 mil från Studsvik, Helgö kajakpaddling. Sjöliv, vandra vid Stendörren. Många fina, väl märkta stigar med hängbroar och grillplatser. Fina bad på sommaren, framför allt klippbad. Det går till och med att hitta en helt egen, ostörd plats. Horsvik Hotell, vandrarhem och konferens Antal anställda: 7 Antal rum: 39 Antal bäddar: 56 Konferenskapacitet: Största rummet 75 gäster, fyra mindre rum för personer. Ägare: Studsvik. Anslutet till STF Vandrarhem. Restaurang: Cirka 250 lunchgäster varje dag. Serverar även frukost och middag för övernattande gäster. Läs mer på Elisabeth Andersson lämnar över rumsnyckeln till Erik Slunga, strålskyddsföreståndare på Studsvik, som bor på Horsvik cirka tre nätter i veckan. hit i samband med konferenser och möten uppskattar närheten till naturen, en del kan nog uppleva det som lite exotiskt att Studsviks anläggning ligger så nära fin natur och skärgård. Vi har gäster som har favoritrum och ber om att få samma rum varje gång de kommer hit, något vi gärna försöker tillmötesgå. Elisabeth Andersson har jobbat på Horsvik i totalt 25 år, med avbrott för restaurangjobb i Stockholm, olika krogar i Nyköping, Nynäs Slott med flera. Jag trivs otroligt bra här på Horsvik och med Studsvik som arbetsgivare. Det är mycket bra stämning på företaget. [1:2014] Innova 13

14 Noterat 66 Kärnteknik 66 reaktorer är under konstruktion i världen (2013, 7 fler än 2012). Den genomsnittliga byggtiden för dessa anläggningar är 8 år. Källa: World Nuclear Industry Status Report 2013 Bekämpa hjärt-kärlsjukdom med nukleärmedicinsk teknik spelar en central roll för att upptäcka sjukdomar tidigt. Ett exempel på detta är bekämpning av hjärt-kärlsjukdomar. Tidig och exakt diagnos innebär effektiv behandling och kan leda till en snabbare och mer fullständig återgång till hälsa. Medicinsk bildbehandling och nukleärmedicinsk teknik ger exakta, ibland tre dimensionella, bilder av anatomiska och fysiologiska funktioner. Specialiserad utbildning krävs för att säkert och effektivt utföra medicinsk bildbehandling och användandet av nukleärmedicinska tekniker, så utbildning är viktigt för att se till att bästa möjliga vård ges. IAEA arbetar tillsammans med andra organisationer för att utbilda och förbättra diagnosmetoder, med fokus på kvalitet och säkerhet. Studsvik med i succéfilmen Hundraåringen I filmen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann som baseras på en bok med samma namn får vi följa Allan Karlssons händelserika liv under 1900-talet. Han lyckats bli involverad i de flesta stora händelser under seklet, så även bildandet av Studsvik AB. Allan, som har fina meriter inom kärnenergi, blir kallad till statsminister Erlander för anställningsintervju i det nybildade företaget AB Atomenergi. Anställningsintervjun genomförs av företagets forskningschef, Sigvard Eklund, som dock finner Allans cv lite väl magert. Allan hamnar istället i Sovjet för att hjälpa dem bygga sin första atombomb. AB Atomenergi bildades i slutet av 1940-talet i syfte att utveckla och introducera kärnkraftsteknik i Sverige. 30 år senare döptes företaget om till Studsvik Energiteknik AB. Sigvard Eklund var bland annat generalsekreterare för IAEA och fick under sitt liv många fina utmärkelser och hedersbetygelser. Dessutom finns ett pris instiftat i hans namn, Sigvard Eklunds pris, som årligen utdelas av Svenskt Kärntekniskt Centrum för bästa examensarbete respektive doktors avhandling som berör området energirelaterad kärnteknik. Ett pris som bland flera av Studsviks medarbetare tilldelats. Filmen Hundraåringen har gjort stor succé i Sverige, har sålts till över 30 länder och visades på filmfestivalen i Berlin i februari. För regin står Felix Herngren och i huvudrollen ses Robert Gustafsson, sminkad och maskerad för att se ut som en hundraåring. 14Innova [1:2014]

15 Noterat Det omöjliga blir möjligt På årets Waste Management symposium i Phoenix, USA, presenterade Carl Österberg från Studsvikrapporten From Non-Disposable to Disposable, Treatment of Pyrophoric Waste for Disposal. Carl Österberg, som är utvecklingsingenjör på Studsvik, genomförde studien tillsammans med kollegan Maria Lindberg. Vår rapport mottogs positivt på symposiet. Det har saknats studier på pyrofora material, material som kan självantända, berättar Maria Lindberg. Projektet inleddes för cirka sju år sedan. Då gjordes de första teoretiska studierna om hur metalliskt uran skulle kunna hanteras på ett säkert sätt utan att det oxiderar. Det går inte att stoppa i slutförvar eftersom det inte är stabilt utan kan reagera med luft, vatten eller betong och då fatta eld. En tanke kom så småningom att vi skulle kunna använda oss av pyrolys som också används i vår THORanläggning i USA eller pyrolysanläggningen vi har tillgång till här i Sverige. Nästa steg blev att använda cerium som ofta används som surrogat, för att verifiera att man kan kontrollera oxidationsförloppet. Vi har nu visat att vi kan styra reaktionerna på ett sådant sätt att vi har ett säkert förfarande, säger Carl Österberg. Den 15 januari 2014 godkände Japans handelsdepartementet en tioårsplan för Tokyo Electric Power Company (Tepco), ägare av Fukushima Daiichi kärnkraftverk som förstördes av jordbävningen och tsunamin för nästan tre år sedan. Planen innebär att starta några av reaktorerna vid Kashiwazakianläggningen, världens största kärnkraftverk. Tepco lider av höga elproduktionskostnader i kombination med kostnaderna för att sanera kärnkraftverket i Fukushima, nedläggning av andra anläggningar och ekonomiskt stöd till dem som påverkas av katastrofen. Cirka personer evakuerades från de Det har saknats studier på pyrofora material, material som kan självantända. Det fungerade bra, och vi gick vidare med uppdrag för kund. Vi testade med även stora bitar uran som kommit in som behandling som IKA, icke kärntekniskt radioaktivt avfall, säger Maria Lindberg. Nu är tanken att vi ska undersöka om vi kan skala upp detta. Det kommer att få stor betydelse för kunder som är intresserade av att kunna omvandla sitt avfall som inte gått att slutförvara till något som går att slutförvara. Läs en mer detaljerad beskrivning av studien på sidan 10 under vinjetten Teknik i denna utgåva av Innova. Japan godkänner plan för Tepco värst drabbade områdena och kan fortfarande inte åka hem. Den sista av Japans 50 kärnreaktorer stoppades för underhåll i september Japans premiärminister, Shinzo Abe, hävdar nu att kärnkraften är nödvändig för Japans ekonomi. För när varande importerar Japan cirka 84 procent av sitt energibehov, vilket är kostsamt både ekonomiskt och miljömässigt. Före olyckan i Fukushima producerades cirka 30 procent av Japans energi från kärnkraft, och planen var att höja det till 50 procent år Innan man startar om Kashiwazakireaktorn måste Tepco få tillstånd från lokala politiker, inklusive den lokala guvernören i Niigata, Hirohiko Izumida. 3frågor till Befattning: Arne Degerman Ekonomichef, Studsvik Nuclear AB sedan maj Ålder: 54 år Karriär: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, har tidigare jobbat på bland annat Sandvik, Bahco, Scholl, Scribona, Toshiba samt reklambyrå. Familj: Gift, två barn 18 och 21 år. Bor: Bromma, Stockholm. Fritid: Segling, skidåkning, resor. Vad omfattar ditt jobb på Studsvik? Förutom att jag är ansvarig för ekonomin är jag också ansvarig för IT och HR på Studsvik Nuclear. I och med den pågående omorganisationen i koncernen kommer jag även att ta över huvudansvaret för alla stödfunktioner inom Studsvik Nuclear, det som kommer att kallas för Shared Service Centre Sweden. Hur skiljer sig ditt jobb jämfört med andra företag? Vår verksamhet är betydligt mer långsiktig än andra börsnoterade företag. Dessutom är vi unika i kärnteknikbranschen, jag tror inte det finns något annat företag som har den bredd vi har och dessutom inte är statligt ägda. Med tanke på den typ av verksamhet vi bedriver och de krav som finns bland annat från SSM har vi väldigt höga krav på oss och på vår anläggning avseende säkerhet, kvalitet och miljö. Hur ser du på framtiden? 2013 blev ett bra år med förbättrat resultat och bättre cash flow för Studsvik Nuclear. Inför 2014 gäller det att få alla delar av verksamheten att leverera i enlighet med koncernens avkastningskrav. Detta innebär att vi måste både gasa och bromsa, det vill säga vi behöver dels satsa offensivt på vissa delar av verksamheten samtidigt som vi måste hålla nere kostnadsnivån. Vi ser också att vi har ett stort investeringsbehov framför oss. Detta gör att vi måste ha ett mycket stort fokus på kassaflödet och det är något som vi faktiskt kan påverka en hel del, bland annat eftersom vi ofta jobbar med stora och långsiktiga projekt där det får mycket stor betydelse vid vilka tidpunkter vi kan fakturera våra kunder. Jag vill vara med och utveckla Studsvik, det finns en stor potential i företaget. Omorganisationen vi just genomför innebär att vi stöper om hela koncernen och vi har många nya personer på nya poster som tillsammans med medarbetare med lång erfarenhet tar ett helhetsgrepp kring verksamheteten och det bådar gott för framtiden. Dessutom är Studsvik ett väldigt trevligt företag att arbeta på med bra företagskultur och god stämning. [1:2014] Innova 15

16 Time off Sudoku svår FOTO: GUNNAR BERGKRANTZ Rostade rötter Rostade rotsaker har en helt annan smak är kokta. Ugnen lockar fram mild och varm sötma hos rotsakerna och gör att de passar extra bra till kryddiga kötträtter. De ostfyllda färsbiffarna lagar du lätt medan rotsakerna rostas i ugnen. Färsbiffar och rostade rotsaker 4 portioner Ca 500 g potatis 500 g blandade rotfrukter, t.ex. morötter, palsternacka, rotselleri, persiljerot 2 vitlöksklyftor 3 lagerblad 1 msk olivolja 1 gul lök ½ dl ströbröd 1 dl mjölk 400 g nötfärs Salt och peppar 1 ägg 50 g blåmögelost Gör så här: Sätt ugnen på 225 grader. Skala och ansa potatis och rotfrukter. Skär i mindre bitar och lägg i en ugnsfast form tillsammans med krossad vitlök, söndersmulade lagerblad, salt och olivolja. Blanda väl. Baka rotfrukterna i ugnen tills de har fått fin färg och är mjuka, cirka 45 minuter. Skala och finhacka löken, bryn den i margarin och låt svalna. Låt ströbrödet svälla i mjölken. Rör nötfärsen med salt och peppar, blanda i ströbrödet, den brynta löken och ägget. Rör till en smidig färs. Forma åtta små biffar, fyll dem med en liten bit blåmögelost i mitten och förslut väl. Bryn biffarna i lite margarin och efterstek dem sedan i ugnen i 10 minuter tillsammans med rotsakerna. Energi: 397 kcal per portion Fett: 19,6 g per portion Lycka till! Hjärngympa Vilken sifferkombination är den sjätte i denna serie? 1/1 3/2 7/5 17/12 41/29?/? Svaret hittar du längst ner på sidan Fotogåta Vad är detta? Svaret finns i tidningen och du hittar det också om du vänder på tidningen Svar: 99/70. Varje påföljande sifferkombination är ett resultat av det föregående talet när (a + 2b) / (a + b). Fotogåta: Experiment med ceriumbitar och olja. Studsvik AB, Box 556, Nyköping, telefon: , fax: , e-post: studsvik@studsvik.se,