2006:3. Har vi en industri i världsklass?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2006:3. Har vi en industri i världsklass?"

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 26:3 ISSN Har vi en industri i världsklass? En studie av västsvenska produktionsvillkor Där faktorer som produktionskostnader, logistikkostnader och tillgång på kompetens är som mest gynnsamt, där förläggs också produktionen. I Beijing, Baltijsk eller Borås.

2 Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 26. Citera oss gärna, men ange källa.

3 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Förord I oktober 25 tillkännager Electrolux att företaget flyttar tillverkningen av enklare kyl- och frysskåp från Mariestad till Ungern och Italien. De mer exklusiva modellerna tillverkas fortfarande på hemmaplan. Bättre matchning mellan produktion och marknad är målet. Men konsekvenserna blir tuffa. Närmare en tredjedel av fabrikens sammanlagt 1 1 anställda i Mariestad riskerar att förlora jobbet. I ett första skede varslas 15 anställda. I augusti 26 kommer nästa tunga besked. Ytterligare 15 personer varslas. Electrolux är bara ett av många exempel på utflyttning. Men det finns också exempel på motsatsen. Samtidigt som Electrolux flaggar för flytt, tar trucktillverkaren Atlet hem produktionen från Tyskland till Mölnlycke utanför Göteborg. Sedan den 1 mars 25 tillverkar Atlet alla sina truckar på hemmaplan. Vad är det som avgör var framtidens produktion kommer att förläggas? Svaret ligger bland annat i faktorer som produktionskostnader, logistikkostnader, närhet till marknad och tillgång på kompetens. Där dessa produktionsvillkor är som mest gynnsamma, där förläggs också produktionen. I Beijing, Baltijsk eller Borås. Att produktionen förläggs i Västsverige är alltså inte någon självklarhet. I februari 25 offentliggjorde Västsvenska Industri- och Handelskammaren en mycket uppmärksammad rapport som visade att nästan 7 procent av de hundra ledande industriföretagen i vår region diskuterade, planerade eller redan genomförde en utflyttning. Rapporten ledde till att kammaren skapade ett råd för industriell utveckling, som i sin tur omger sig med ett snabbt växande nätverk av nyckelpersoner från våra medlemsföretag inom industrin. Med denna kompetens som bas arbetar vi nu med att stärka produktionens villkor i Västsverige. Den här rapporten är ett led i detta arbete, där vi berättar om betydelsen av olika produktionsfaktorer och hur väl de västsvenska företagen faktiskt står sig i den internationella konkurrensen. Västsvenska Industri- och Handelskammaren, oktober 26 Joachim Briggert Gunilla Bellman Kajsa Dahlsten 3

4

5 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 6 Slutsatser och rekommendationer 6 Inledning 8 Resultat 9 Produktionsvillkorens betydelse och betyg 9 Produktionsvillkor med utvecklingspotential 1 Vd och produktionschef har olika syn på produktionen 12 Produktionsvillkorens roll i olika branscher 12 Livsmedel 14 Plast & kemi 15 Logistik & transport 16 Bioteknik & medicin 17 Bygg & fastighet 18 Möbler 19 Verkstad 2 Textil 21 IT, telecom & hightech 22 Fordon 23 Bilaga 1. Så gjordes studien 24 Urval av företag 24 Urval av produktionsfaktorer 24 Frågekonstruktion 24 Datainsamling och svarsfrekvens 25 5

6 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Sammanfattning Västsvenska företag står sig väl i den internationella konkurrensen med avseende på viktiga produktionsvillkor som produktionskompetens, organisationsförmåga och förändringsbenägenhet. Det visar en studie som Västsvenska Industrioch Handelskammaren låtit genomföra. Vi har frågat beslutsfattare i 87 stora och för Västsverige betydelsefulla företag vilka faktorer som är viktiga i den internationella konkurrensen och hur bra västsvensk produktion står sig mot andra länders produktion. Sammanlagt har 13 olika produktionsvillkor omfattats av studien. Resultaten visar att: Tre av fyra beslutsfattare (76 procent) anser att deras anläggning står sig väl jämfört med huvudkonkurrenterna. Endast en knapp fjärdedel (23 procent) anser att de inte gör det. Framtidsutsikterna är goda. Omsättningen förväntas öka i nästan nio av tio företag och lika många räknar med ökade investeringar i den egna anläggningen inom de närmaste tre åren. Nästan hälften av beslutsfattarna, 46 procent, bedömer att de ökade investeringarna också kommer att leda till ökad sysselsättning i den egna anläggningen. De tre villkor som anses viktigast för konkurrenskraften är produktionskompetens, goda attityder till förändringsarbete, samt organisations- och produktionsplanerings-kompetens. Dessa tre villkor får också högst betyg. Det företaget upplever som viktigt för konkurrenskraften anser de dig också i regel vara bra på. Inom två områden är skillnaden mellan betydelse och betyg särskilt stor: politikers engagemang och flexibla anställningsformer. Båda dessa produktionsvillkor bedöms som viktiga. Samtidigt ger beslutsfattarna lågt betyg till den egna anläggningens förutsättningar jämfört med konkurrenter i andra länder när det gäller dessa produktionsvillkor. Mer än nio av tio beslutsfattare anser att svenska politiker visar mindre förståelse och engagemang för företagens villkor än politiker i konkurrerande länder. Endast cirka 14 procent anser att svenska företag har en större flexibilitet med avseende på anställningsformer jämfört med utländska konkurrenter. Stora skillnader föreligger dels mellan hur olika befattningshavare betraktar produktionsvillkoren, dels mellan olika branscher. I rapportens sista del återfinns branschvisa fördjupningar, där dessa skillnader redovisas. Slutsatser och rekommendationer Västsvenska industriföretag ser framtiden an med tillförsikt. Såväl omsättning, investeringar som sysselsättning förväntas öka inom de kommande tre åren. Det är ett styrkebesked för Sverige. Samtidigt finns en stor utvecklingspotential. Bland de 13 produktionsvillkor som ingick i vår studie finns områden som måste utvecklas för att västsvenska industriföretag även framledes ska stå sig väl i den internationella konkurrensen. En stor del av ansvaret ligger naturligtvis på företagen själva. De områden där kompetens- och maktfrågan främst ligger inom ledningen och den egna beslutssfären måste företagen själva vidareutveckla. För västsvenska industriföretag som vill hävda sig på den globala arenan gäller således att: Välja rätt tillverkningsstrategi där fabriker förläggs på rätt plats i världen med avseende på faktorer som kundnärhet och produktions- och logistikkostnader. Utveckla rätt typ av tekniskt produktionssystem oavsett var produktionen förläggs, med en optimal automatiseringsgrad med avseende på kostnadsstruktur och volym. Säkra den produktionstekniska kompetensen att driva och kontinuerligt förbättra produktionen. Produktionstekniskt kunnande är i dag en bristvara. Utveckla ledarskapet i hela organisationen, med ett ökat kunnande inom 6

7 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? produktionstekniska filosofier som till exempel lean manufacturing. Renodla fabrikerna samt öka standardiseringen och spridandet av best practise. Se till att alla anställda har rätt attityd och engagemang i det dagliga förbättringsarbetet mot världsklass, där konkurrensfördelar som lagarbete och platta organisationer utnyttjas. Näringslivet har alltså ett stort ansvar för att utveckla produktionen, men även politikerna spelar en viktig roll. Det framgår tydligt av vår studie, där politikers engagemang vid sidan av flexibla anställningsformer är den produktionsfaktor som uppvisar störst skillnad mellan betydelse och betyg. Detta behöver inte betyda att politikerna de facto brister i sitt engagemang för produktionens villkor. Det kan i lika hög grad ha att göra med hur tydligt engagemanget torgförs. Om svensk industriproduktion inte upplevs som en viktig fråga bland väljarkåren, finns risken att denna fråga hamnar i skymundan i den allmänna debatten. Mot bakgrund av detta riktar Västsvenska Industri- och Handelskammaren ett antal uppmaningar till Sveriges politiker: Visa ett ökat engagemang och sprid kunskap om svensk produktion. För in ordet produktion i de politiska budskapen. Tala mer om att välfärden måste produceras innan den kan konsumeras. Det ger väljarna en mer nyanserad bild av produktionens villkor och vikt. Undvik att utmåla företag som flyttar produktionen utomlands som bovar i dramat. Det är ofta en fråga om överlevnad. Genom att expandera utomlands, kan i vissa fall en annan del av företaget fortleva eller till och med expandera på hemmaplan. har ofta lokala, mer flexibla överenskommelser räddat många jobb kvar i landet. Denna utveckling måste stimuleras. Var öppna för en mer flexibel tillämpning av anställningsformer, så att vi har möjlighet att lättare anpassa antalet anställda till den aktuella efterfrågan. Stöd arbetstidskoncept som ger oss möjlighet att variera arbetstider på kort och lång sikt. Luckra upp synen på fyra veckors sammanhängande semester som rättighet. Utveckla samhällets service i takt med globaliseringen. Med mer flexibla arbetstider följer också förändrade behov av samhällsservice. Så måste till exempel öppettider på daghem och vårdcentraler följa med i utvecklingen. Alla samhällssektorer måste bidra för att svenska industriföretag även i fortsättningen skall stå starka i den internationella konkurrensen. Med ökad internationell konkurrens blir det ännu viktigare att ställa frågan vilka produktionsvillkor som är mest betydelsefulla bland de västsvenska industriföretagen och vad vi kan göra för att öka vår konkurrenskraft. På sikt handlar det om vilken produktion och vilka jobb som blir kvar i vår region. Därmed handlar det också om Västsveriges framtida välfärd. Den måste vi värna med gemensamma krafter. Var öppna för en mer flexibel tillämpning av olika anställningsformer. I de branscher som länge varit utsatta för internationell konkurrens har fackförbund och företag valt att gemensamt ta beslut för att behålla arbetstillfällen och utveckling i Sverige. I dessa branscher 7

8 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Inledning Det går bra för världen. Den globala högkonjunktur vi nu befinner oss i märks också på hemmaplan. Västsvenska Industri- och Handelskammarens konjunkturindikator visar ökade investeringar i Västsverige de senaste två åren med en stark prognos för 26, fortsatt hög export och stadig konsumtion. Värderingen av de västsvenska börsbolagen har också utvecklats positivt jämfört med Stockholmsbörsen i övrigt. På en global marknad är det de mest konkurrenskraftiga av världens företag som får göra affärer. För att bibehålla sin konkurrenskraft väljer dessa företag att producera varor och tjänster där det är mest lönsamt. Produktionen förläggs i de orter där faktorer som produktionskostnader, logistikkostnader och tillgång på kompetens bedöms vara mest gynnsamma. Det är inte givet att Västsverige utgör denna plats. I en studie som Västsvenska Industri- och Handelskammaren publicerade i början av 25 framgick att nästan 7 procent av de hundra ledande industriföretagen i regionen diskuterade, planerade eller redan genomförde en utflyttning av delar av sin verksamhet till en annan region eller ett annat land. Mot bakgrund av detta är det angeläget att ställa frågan vilka produktionsvillkor som är avgörande för att Västsverige skall kunna behålla och utveckla produktionen på hemmaplan, samt hur väl de västsvenska produktionsanläggningarna står sig med avseende på dessa produktionsvillkor. Kort och gott vilka villkor är viktigast och vilket betyg får de västsvenska industriföretagen. Västsvenska Industri- och Handelskammaren har därför frågat beslutsfattare i 87 stora och för Västsverige betydelsefulla företag hur de ser på framtiden, vilka produktionsvillkor som är viktiga i den internationella konkurrensen och hur bra västsvensk produktion står sig mot andra länders produktion. Resultaten är samlade i denna rapport Utveckling av den västsvenska konjunkturen sedan Källa: Västsvensk konjunkturindikator (www.handelskammaren.net/positionvast) Figur 1. Västsvensk konjunkturindikator. Utveckling av den västsvenska konjunkturen sedan Indexet bygger på sex variabler som tillsammans ger en god bild av den västsvenska konjunkturen. Indexet har justerats med hänsyn till konjunkturcykler så att indexet i januari 1998 är +, Utveckling av prognosen för tre respektive tolv månader tre månader tolv månader 26-2 (2 innebär mycket positiv utveckling och -2 innebär mycket negativ) Figur Källa: 2. Västsvensk konjunkturindikator, (www.handelskammaren.net/positionvast) prognos. Bedömning av den fortsatta konjunkturen på tre respektive tolv månaders sikt. Bedömningen är gjord av handelskammarens konjunkturpanel. Avbrotten i serien beror på semesterrelaterade Kursutveckling uppehåll för i uppgiftslämnandet. västsvenska börsbolag respektive 2,5 2, 1,5 1,,5, Stockholmsbörsen i sin helhet sedan VBI OMX SPI (Index 1 = år 2) Figur Källa: 3. Kursutveckling Västsvenskt börsindex för västsvenska (www.handelskammaren.net/borsindex) börsbolag (grön kurva) respektive Stockholmsbörsen (blå kurva) sedan

9 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? 25% Resultat Västsvenska industriföretag ser ljust på den närmaste framtiden. Det visar svaren på de framtidsinriktade frågor som ställdes i undersökningen. Nästan nio av tio företag (88 procent) tror att omsättningen i anläggningen kommer att öka inom de närmaste tre åren. En ännu större andel, 91 procent, bedömer att investeringarna i den egna anläggningen kommer att öka inom motsvarande period. Nästan hälften, 46 procent, tror också att ökade investeringar kommer att leda till ökad sysselsättning, medan endast 19 procent bedömer att sysselsättningen kommer att minska. grad av den tidpunkt vid vilken de görs. I en långvarig högkonjunktur som vi nu befinner oss i, är det också rimligt att förvänta sig en framtidsbedömning som är övervägande positiv. På motsvarande sätt genomfördes den tidigare citerade studien om utflyttning vid en tidpunkt då konjunkturläget inte var lika starkt. Den betydligt mer hotfulla bild som framgick av den studien måste också ses med det då rådande konjunkturläget i beaktande. Produktionsvillkorens betydelse och betyg De västsvenska industriföretagens konkurrenskraft bygger på ett antal viktiga produktionsvillkor. Tillsammans med Västsvenska Industri- och Handelskammarens råd för industriell utveckling valdes 13 produktionsvillkor som omfattas av studien. De 13 ingående produktionsvillkoren samt deras betydelse och betyg framgår av figur 5 på följande sida. 2% 15% 1% 5% Vet ej Figur 4. Konkurrenskraft. Sammantaget anser sig västsvenska Hur mycket Hur mycket instämmer instämmer företagarna i påstående med eraer huvudkonkurrenter, anläggning står där tionella 1 innebär konkurrensen. att du inte instämmer Vart fjärde alls företag och du i påståendet: industriföretag Er anläggning stå sig väl ståri sig den välinterna- jämfört sig väl 1 jämfört att du med instämmer era huvudkonkurrenter, där 1 innebär att helt. (25 procent) instämmer helt med påståendet att den egna anläggningen står sig du inte alls instämmer och där 1 betyder att du instämmer helt. väl jämfört med huvudkonkurrenterna, vilket framgår av figur 4. Räknar man samman alla som i någon mån instämmer med påståendet (d v s de som angivit svarsalternativ 6-1), anser tre av fyra företag (76 procent) att de står sig väl. Den positiva bild av framtiden som kan utläsas ur resultaten, måste dock ses med rådande konjunkturläge som fond. Undersökningar som denna präglas i hög 9

10 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Produktionskompetens Attityder förbättringsarbete Organisation av produktion Flexibla anställdningsformer Politikers engagemang Forskningskompetens Infrastruktur Tillgång till leverantörer Rekrytera akademiker Närhet till marknad Rekrytera icke-akademiker Löneomkostnader Direktlöner Betydelse Betyg Tre produktionsvillkor framstår som särskilt viktiga för konkurrenskraften; produktionskompetens (93 procent har angivit svaret 6 eller högre på en skala från 1-1), anställdas attityder till förbättringsarbete (91 procent), samt organisations-/produktionsplaneringskompetens (87 procent). Dessa tre villkor får också högst betyg. Det företaget upplever som viktigt för konkurrenskraften anser de sig också i regel vara bra på. Således får de anställdas attityder till förbättringsarbete högst betyg (67 procent har angett svaret 6 eller högre på en skala från 1-1), följt av produktionskompetens (55 procent) och organisations-/produktionsplaneringskompetens (51 procent). De produktionsvillkor företaget själva kan hantera får överlag också ett högre betyg. Samtidigt ger företagen underbetyg till de villkor de inte själva kan påverka i lika hög utsträckning, som exempelvis flexibla anställningsformer och arbetskraftskostnader. Produktionsvillkor med utvecklingspotential Ett annat sätt att illustrera resultaten är att låta betyg och betydelse utgöra den vertikala respektive den horisontella axeln i ett fyrfältsdiagram, se figur 6 på nästa sida. Punkterna i fyrfältsdiagrammet utgörs av andelen som svarat 6 eller högre för respektive produktionsvillkor. Samtliga villkor, med undantagen flexibla anställningsformer och politikers engagemang, återfinns utmed ett ellipsformat kluster som följer diagonalen från lågt betyg/liten betydelse till högt betyg/ stor betydelse. Detta visar alltså att villkor med stor betydelse också i de flesta fall fått ett högt betyg. Två linjer skär diagrammet. Den vertikala markerar medelvärdet för samtliga produktionsvillkors betydelse, medan den horisontella markerar medelvärdet för villkorens betyg. Resultatet blir fyra kvadranter. I den övre högra kvadranten återfinns de produktionsvillkor som både anses betydelsefulla och där företagen ger sig själva ett högt betyg jämfört med konkurrenterna. De tre redan nämnda styrkeområdena produktionskompetens, attityder till förändringsarbete och organisations-/produktionsplaneringskompetens är, vid sidan av forskningskompetens, de produktionsvillkor som hamnar i denna kvadrant. I den övre vänstra kvadranten finns också villkor där företagen ger ett högt betyg, men som inte anses vara lika betydelsefulla. Närheten till marknaden och tillgång till leverantörer hör till dessa villkor. I den nedre vänstra kvadranten finns villkor som varken tillskrivs högt betyg eller betydelse. Hit hör till exempel både direktlöner och löneomkostnader. Den nedre högra kvadranten slutligen Figur 5. Betygssättning. I enkäten har företagsrepresentanter angivit såväl betydelse som betyg för enskilda produktionsvillkor. Av figuren framgår vilka som är mest betydelsefulla och de som har fått högst betyg, men också de produktionsfaktorer där skillnaden mellan betydelse och betyg är störst. 1

11 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Alla branscher 1 8 Attityd t. förbättring 6 Prod. kompetens Betyg Närhet marknad Forskningskompetens Org./Prod. planering 4 Tillgång leverantörer Rekr. ej akad. utb. Infrastruktur Rekr. akad. utb. 2 Direktlön Löneomk. Flex. anställningsformer Politikers engagemang Figur 6. Produktionsvillkor I figuren illustreras vilka faktorer som företagsrepresentanterna anser vara viktigast att arbeta med. Betydelse är kanske den mest intressanta och för nödvändiga åtgärder relevanta. Här finns de produktionsvillkor som tillskrivs hög betydelse, men där företagen ger ett relativt lågt betyg. I denna så kallade riskkvadranten är skillnaden mellan betyg och betydelse som störst. I riskkvadranten återfinns två produktionsvillkor: politikers engagemang och flexibla anställningsformer. Endast ett av tio företag instämmer i någon mån i påståendet att svenska politiker har större förståelse för näringslivets villkor jämfört med politiker i konkurrerande länder. Skillnaden mellan betydelse och betyg är hela 74 procentenheter när det gäller politikers engagemang. När det gäller flexibla anställningsformer är motsvarande skillnad 7 procentenheter. Endast cirka 14 procent instämmer i påståendet att svenska företag har en större flexibilitet med avseende på anställningsformer jämfört med utländska konkurrenter. Dessa två produktionsvillkor kan därmed anses vara de svagaste konkurrensfaktorerna, men också de områden där utvecklingspotentialen är som störst. 11

12 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Vd och produktionschef har olika syn på produktionen De 13 ingående produktionsfaktorerna tillskrivs olika betydelse och betyg beroende på vilken befattning den tillfrågade har. Bland dem som ingick i studien var cirka 47 procent vd:ar och cirka 43 procent produktionschefer. Två produktionsvillkor framstår som de områden där skillnaden i bedömning mellan vd och produktionschef är som störst: direktlöner och löneomkostnader. Vd tillskriver överlag dessa båda villkor betydligt högre betydelse än produktionschefen. Sex av tio vd:ar anser att både direktlöner och löneomkostnader är betydelsefulla produktionsvillkor (cirka 63 procent har angett svaret 6 eller högre på en skala från 1-1 för båda dessa produktionsvillkor). Bland produktionscheferna anser endast 39 procent att direktlöner är ett viktigt villkor och 42 procent att löneomkostnader är det. Vd tillskriver också organisationsoch produktionsplaneringskompetens en högre betydelse än produktionschefen. Hela 95 procent av vd:arna har angett svaret 6 eller högre på den tiogradiga skalan. Motsvarande andel bland produktionscheferna är 76 procent. Organisations- och produktionsplaneringskompetens rankas därmed som ett relativt betydelsefullt produktionsvillkor av både vd och produktionschef. Dit hör också villkor som attityder till förändringsarbete och produktionskompetens. Produktionsvillkorens roll i olika branscher Precis som svaren varierar beroende på vilken befattning respondenten har, varierar de också beroende på vilken bransch företaget är verksamt i. Olika branscher ger produktionsvillkoren olika betydelse och betyg, vilket framgår av figur 7. Flaggorna för respektive bransch indikerar produktionsvillkor där skillnaden mellan betydelse och betyg är som störst, det vill säga villkor som bedöms som betydelsefulla för konkurrenskraften, men som samtidigt tilldelas låga betyg. Av bilden ovan framgår att nio av tio branscher anser att flexibla anställ- Figur 7. De mest betydelsefulla produktionsvillkoren för konkurrenskraften = produktionsvillkor med lågt betyg som bedöms betydelsefull för konkurrenskraft Direktlöner Löneomk. Rekr. akad. utb. Rekr. ej akad. utb. Att. till förbättring Tillg. leverantörer Närhet marknad Politikers engagemang Infrastruktur Prod. kompetens Org./Prod. planering Flex. anställningsformer Forskningskompetens Livsmedel Plast /Kemi Logistik/ Bioteknik Transport Bygg/ Möbler Verkstad Textil Fastighet Telematik/ Konsulting etc Fordon 12

13 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? ningsformer är av stor betydelse för branschens konkurrenskraft, men ger samtidigt lågt betyg till detta produktionsvillkor. Samma förhållande råder för politikers engagemang, där nio av tio branscher flaggar inom detta produktionsvillkor. Precis som det kunde avläsas i resultaten i stort, är alltså politikernas engagemang och flexibla anställningsformer de två produktionsvillkor som upplevs som svagheter även ur ett branschperspektiv. Bilden visar också på en rad styrkor. Inte inom någon bransch upplever man problem med attityden till förbättringsarbete hos sin personal i de västsvenska anläggningarna. Inte heller avståndet till marknaden att Sverige skulle ha ett perifert och utsatt läge upplevs som något problem. Även organisations- och produktionsplaneringen upplevs som oproblematiskt i samtliga branscher. Kanske något mer förvånande, men ändå intressanta resultat är att: Endast tre av tio branscher nämner löneomkostnader som avgörande för konkurrenskraften och som ett problemområde. Brist på forskningskompetens endast upplevs vara en hotande faktor hos två av tio branscher. Två av tio branscher finner att infrastrukturen är en viktig konkurrensfaktor, men med svagt betyg. Betraktar man resultaten ur ett branschperspektiv, visar det sig bland annat att: Bygg & fastighet signalerar flest problemområden (7 varningsflagg av 13 möjliga). It, telecom & hightech följer tätt därefter (6 flaggor). Logistik & transport påvisar minst problem (1 flagga). Bioteknik & medicin samt bygg & fastighet är de enda branscher som signalerar problem med rekrytering av forskningskompetens. I följande stycken redogörs mer djupgående för hur respondenterna från respektive bransch har svarat. Svaren skall inte betraktas som representativa för branscherna i stort. För att dra så långtgående slutsatser är urvalet alltför litet. De företag som valts från respektive bransch är dock att betrakta som ledande företrädare för branschen, varför svaren ändå kan betraktas som relevanta. De branschspecifika genomgångarna är uppbyggda kring ett fyrfältsdiagram över branschens betyg och betydelse. Referenslinjerna i diagrammen motsvarar medelvärdet från alla branscher givna på både betyg och betydelse. De faktorer som har både hög betydelse och lågt betyg hamnar i den nedre högra riskkvadranten. Dessa faktorer namnges för respektive bransch. De övriga faktorerna anges med siffra (1-13), vilka motsvaras av faktorerna nedan: 1. direktlöner 2. löneomkostnader 3. tillgång till akademiskt utbildad arbetskraft 4. tillgång till icke-akademisk arbetskraft 5. anställdas attityder till förbättringsarbete 6. tillgång till leverantörer 7. närhet till marknad 8. politikers engagemang 9. infrastruktur 1. flexibla anställningsformer 11. produktionskompetens 12. organisations- och produktionsplaneringskompetens 13. forskningskompetens 13

14 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Livsmedel Livsmedel Betyg Rekr. ej akad. utb Politikers engagemang Flex. anställningsformer 2 4 Betydelse Inom livsmedelsbranschen lägger vi särskilt märke till: Tre områden flaggas upp som utmaningar: Rekrytering av icke-akademiker, politikers engagemang samt flexibla anställningsformer. Löne(om)kostnader (1, 2) däremot hamnar inom rutan för låg betydelse, om än med lågt betyg. Att starkaste faktorn är attityden till förbättringar (5), där man ger sin anläggning/ sina befintliga anställda höga betyg. Samtidigt ser det ut att vara svårt att rekrytera till denna attityd, då rekrytering flaggas som ett problemområde. Det kan antas bero på Branschen spänner från att omfatta mogna till mindre mogna företag. Konkurrenstrycket är stort och branschen har sen en lägre tid arbetat för att utveckla kostnadseffektiva lösningar Personalfrågan, att hitta rätt personer med en positiv attityd som vill bli kvar inom anläggningen och branschen är en utmaning, framförallt när det blir dags för generationsskifte inom vissa arbetsområden i branschen. Fakta Kampen om försäljningskanalerna är en drivande utvecklingsfaktor hos livsmedelsföretagen. Dessutom förs ett tvåfrontskrig att skydda sig mot lågpriskonkurrens och att samtidigt erövra nya marknadsandelar på en internationell marknad. Branschen har fått ökad andel utländskt ägande de sista 1 åren. Närheten till koncernledning och affärsutveckling minskade för sammanlagt tre företag under samma tid 7 av 1 företag övervägde eller verkställde utflyttning av verksamhet år 24, samtidigt som 4 av 1 företag planerade för expansion i Västsverige. Källa: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 14

15 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Plast & kemi Plast/Kemi Betyg Löneomk. 2 Flex. anställningsformer 1 Infrastruktur Politikers engagemang Betydelse Inom plast & kemibranschen lägger vi särskilt märke till: Fyra områden flaggas som utmaningar: Löneomkostnader, infrastruktur, flexibla anställningsformer och politikers engagemang. Produktions- och organisations & produktionsplaneringskompetens (11,12) värderas absolut allra högst här, av alla tillfrågade branscher. Närhet till marknad (7) är en faktor som gränsar till kritisk, för denna bransch. Det kan antas bero på Det handlar om en mogen bransch, sen länge internationellt konkurrensutsatt därmed trimmad på dessa faktorer Branschen är till stora delar utländskt ägd vilket enligt studier visat sig vara en god markör för hög produktivitet inom en bransch Fakta Branschen är i stor utsträckning utlandsägd med låg andel beslutsmakt kvar i regionen. Produktionsanläggningarna är kostsamma investeringar och svåra att flytta, lågt kapacitetsutnyttjande kan istället innebära risk för nedläggning eller att nya marknader förses med en egen produktionsanläggning, då närhet till marknad är viktigt. Branschen kännetecknas av hög grad av automatisering i produktionen. Källor: Näringslivets internationalisering - Effekter på sysselsättning, produktivitet och FoU. A24:14, ITPS Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 15

16 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Logistik & transport Logistik/Transport Betyg Flex. anställningsformer Betydelse Logistik & transportbranschen utmärker sig genom: Mönstret för hur faktorerna fördelar sig skiljer sig en del från andra branscher. Endast ett problemområde flaggas upp: behovet av flexibla anställningsformer. T ex politikers engagemang (8) har inte så stor betydelse, men får å andra sidan mycket lågt betyg. Tillgång till leverantörer (6) och produktionskompetens (11) är mycket viktiga konkurrensfaktorer, men också områden där man ger goda betyg åt sitt konkurrensläge. Det kan antas bero på Branschen har genomgått en stor strukturförändring de senaste 1-15 åren, där Västsverige som nav och med sitt strategiska läge upplevt stor tillväxt men också stark rationalisering. För att behålla de goda affärerna har företagen tidigt vid öppnandet av den gemensamma marknaden, tvingats till rationaliseringar och produktionsutveckling i så hög grad som möjligt, och inte väntat på politiska beslut för att ta ut strategier Fakta Transport- och logistikbranschen i Västra Götaland utgjorde år 24 6 procent av den totala branschomsättningen i riket. Branschen är i dag i stora delar utlandsägd med inflytande från stora internationella koncerner som redan verkar på en internationell och mycket konkurrensutsatt marknad. Service och tillgänglighet är avgörande konkurrensfaktorer. Vill företagen expandera eller flytta utomlands handlar det främst om att flytta huvudkontoret för att kunna åtnjuta de lägre lönekostnader som erbjuds via framförallt östeuropeiska anställda och åkare. Källor: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25), Nationella och regionala siffror för näringslivet enl. Företagens ekonomi 24, NV19 SM 66. SCB (26). 16

17 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Bioteknik & medicin Bioteknik 1 8 Betyg Forskningskompetens Politikers engagemang Betydelse Inom bioteknik & medicinbranschen lägger vi särskilt märke till: Branschen varningsflaggar för områdena politikers engagemang och tillgång till forskningskompetens. Flexibla anställningsformer (1) hamnar precis utanför referenslinjen. Direktlöner (1) och löneomkostnader (2) har inte så stor betydelse, även om löneomkostnaderna ges mycket lågt betyg. Högst betyg ger man sig själva inom produktionskompetens (11), där man också anser att det är betydelsefullt att vara konkurrenskraftig Det kan antas bero på Branschen är mycket internationell med stort utländskt ägande Branschen har i Västsverige vuxit med 116 procent 1 i sysselsättning mellan vilket förklarar det ökade behovet av forskningsutbildad personal Fakta Mellan 1993 och 23 tappades, trots stor tillväxt i både omsättning och personal, runt en tiondel av beslutsmaktsfunktionerna hos de västsvenska företagen. All makt flyttade utomlands. Redan i tidigare studie uttalades särskilt behovet av ökade flexibla arbetsformer, t ex automatisering och skiftgång vid viss forskning och produktion. Intresse för utflyttning av verksamhet handlade främst om legoproduktion/ volymproduktion, för att sänka kostnader, men även att flytta viss forskning till Asien. Högskolorna och konsultbolag ansågs mycket viktiga för att tillföra kompetens till företagen. Källor: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 1 Källa: Nya fakta & statistik, Nuteks rapportserie nr 18, juni 26 17

18 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Bygg & fastighet Bygg/Fastighet Betyg Forskningskompetens Rekr. ej akad. utb. Politikers engagemang Infrastruktur Prod. kompetens Rekr. akad. utb. Flex. anställningsformer Betydelse Inom bygg-och fastighetsbranschen lägger vi särskilt märke till: Denna bransch är med sina sju varningsflaggade konkurrensfaktorer den mest problemfokuserade eller problemtyngda av alla branscher i studien. Bl a är det svårt med forskningskompetens, produktionskompetens och flexibla anställningsformer som får bottenbetyg trots hög betydelse. Högst betyg ger man sig i branschen inom faktorn att kunna rekrytera akademisk kompetens (3), vilket också anses som betydelsefullt. Tänkbara orsaker till situationen Branschen är en tidigare främst inhemsk och icke internationellt konkurrensutsatt bransch, som de senaste tio åren blivit alltmer utsatt för internationell konkurrens Även om branschen är trögrörlig är den mycket konjunkturberoende och känslig för både politiska beslut och industrikonjunkturer Miljö- och energifrågor blir allt viktigare inom branschen samtidigt finns det svårigheter att föra in ny kunskap i branschen som länge präglats av traditionellt tänkande och handlande Starka traditionella fackförbund inom branschen försvårar snabb anpassning till internationell konkurrens Fakta Branschen har präglats av turbulens redan under sista de tio åren med flertalet konkurser, sammanslagningar, omstruktureringar och uppköp. Beslutsmaktsmässigt har branschen däremot varit mera stabil, men några förlorade ledningsfunktioner i regionen de sista åren. Dessa har dock blivit kvar i landet. Källor: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 18

19 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Möbler Möbler Betyg Politikers engagemang Flex. anställningsformer Betydelse Möbelbranschens kännetecken är: Två varningsflagg märks i branschen. Både politikers engagemang samt flexibla anställningsformer ges mycket hög betydelse och bottenbetyg. Produktionskompetens (11) och attityder till förändringsarbete (5) är områden man upplever sig mer starka inom. Situationen kan förklaras med Möbelbranschen är idag en mycket konkurrensutsatt bransch Kostnadsjakt är en drivande kraft Uppköpstrenden och utslagningen har varit stor i branschen. Rationaliseringar och utvecklad produktion är enda sättet att bli kvar i Sverige. Mer (lågpris)produktion köps också utomlands, samtidigt som slutmontering och försäljning sköts från Sverige. Rekrytering (3, 4) är ingen stor fråga tvärtom har man friställt personal vissa perioder och i vissa företag. Fakta Ungefär halva rikets möbelindustri finns i Västsverige, många i Skaraborg. År 23 var fortfarande majoriteten av företagen svenskägda, även om branschen tappat flera olika ledningsfunktioner sen 1993, där somliga funktioner hamnat utomlands. Sverige framhålls som konkurrenskraftigt inom områden som kvalitet, logistik, kompetens, miljöcertifiering och infrastruktur. Källor: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 19

20 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Verkstad Verkstad Betyg Politikers engagemang Flex. anställningsformer Betydelse Inom verkstadsbranschen lägger vi särskilt märke till: De i studien två mest samstämmiga varningsflaggen syns här i mycket kritisk form: beroendet av politikers engagemang och betydelsen av flexibla anställningsformer. I övrigt visar denna bransch en mycket stor spriding vid poängsättning av konkurrensfaktorer sinsemellan. Direktlöner (1) hamnar på mycket lågt betyg men tilldelas samtidigt mycket låg betydelse. Rekryteringen av ickeakademiker (4) och akademiker får båda lågt betyg (3), där akademiker dock är något mer betydelsefulla för konkurrenskraften. Attityder till förbättringar (5) får högt betyg, men ses också som en viktig faktor. Förklarande orsaker kan vara: Teknikföretag sysselsätter jämförelsevis fler i Västra Götaland jämfört med riket 2 och är därmed mycket viktiga för regionen, men beroende av politik och konjunktur. 2 Källa: Nya fakta & statistik, Nuteks rapportserie nr 18, juni 26 Verkstadsindustrin är tidig i vågen av omstruktureringar och de fortsätter inom branschen. Branschen är sen länge internationell. Samtidigt vet vi att utländskt ägande ofta inledningsvis ger ökad produktivitet. Fakta Maskin- och metallindustrin är representerad inom vårt urval inom denna bransch. Mellan 1993 och 23 förlorade branschen en stor del av sin beslutsmakt i Västsverige, genom att tre av tio tillfrågade företag genomgick stora förändringar, med maktförskjutning mot utlandet inom främst forskning, affärsutveckling och närhet till koncernledning. Hälften av företagen var utlandsägda år 23. I tidigare rapporter nämndes problem med rekrytering av teknisk kompetens. Det resultatet framträder däremot inte så tydligt i denna studie. Sju av tio företag övervägde eller genomförde år 24 förändringar i riktning mot mer verksamhet i andra regioner/länder. Källor: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 2

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag?

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:2 ISSN 1650-7965 Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Idag finns det ingen enhetlig

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet 2008:8 ISSN 1650-7965 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet Från näringslivets sida är det av oerhört stor betydelse att myndigheter och politiker gör vad de kan för att hindra kriminaliteten.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:4 ISSN 1650-7965. Kampen om kompetensen III: Flyttar våra företag?

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:4 ISSN 1650-7965. Kampen om kompetensen III: Flyttar våra företag? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:4 ISSN 1650-7965 Kampen om kompetensen III: Flyttar våra företag? Tid att tänka till! Det går bra för världen. Demokratierna dominerar politiken.

Läs mer

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:4 ISSN 1650-7965. Kampen om kompetensen III: Flyttar våra företag?

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:4 ISSN 1650-7965. Kampen om kompetensen III: Flyttar våra företag? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:4 ISSN 1650-7965 Kampen om kompetensen III: Flyttar våra företag? Tid att tänka till! Det går bra för världen. Demokratierna dominerar politiken.

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

2006:7. Fokus Attityd 2006

2006:7. Fokus Attityd 2006 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2006:7 ISSN 160-796 Fokus Attityd 2006 För att lyckas kommer dagens ungdom att behöva entreprenörsanda, ledarskapsförmåga och förändringsbenägenhet.

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Inköparnas Omvärldsrapport

Inköparnas Omvärldsrapport Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska

Läs mer

Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013. Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet

Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013. Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013 Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet Juni 2013 Horton International Sweden AB 2013 Executive

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Dags att rensa upp bland bolagen

Dags att rensa upp bland bolagen Dags att rensa upp bland bolagen En tredjedel av Göteborgs kommuns verksamhet utförs i de egna bolagen en minskning skulle leda till vitalisering och ökad kostnadseffektivitet. Rapport 2010:6 ISSN 1650-7965

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2010 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Även om lågkonjunkturen börjar ebba ut och verksamheter tar fart igen går det fortfarande trögt att

Läs mer

Hur stort är Västsverige?

Hur stort är Västsverige? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:4 ISSN 1650-7965 Hur stort är Västsverige? Regionindelning för näringsliv och offentliga organisationer bör utgå från det som är mest effektivt

Läs mer

Rapport 2013:4. Kunskapsklyftan HÖGSKOLAN SOM FÖRETAGEN INTE SER

Rapport 2013:4. Kunskapsklyftan HÖGSKOLAN SOM FÖRETAGEN INTE SER Rapport 2013:4 Kunskapsklyftan HÖGSKOLAN SOM FÖRETAGEN INTE SER Kunskapsklyftan - Högskolan som företagen inte ser är publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2013. Citera oss gärna men ange källa. Författare

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965. Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg

Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965. Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965 Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg Bostadsbristens pris är publicerad av Västsvenska Handelskammaren och HSB Göteborg 2014. Undersökningen är gjord

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där.

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. It-beslutet Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. Vill du veta mer? Ta del av fler undersökningar på tdc.se/anvandaruppropet

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

TOMAS SJÖLIN VD och koncernchef

TOMAS SJÖLIN VD och koncernchef TOMAS SJÖLIN VD och koncernchef AFFÄRSKONCEPT Nolato är en högteknologisk systemleverantör av polymera komponenter till världsledande kunder inom mobil telefoni, telekom, vitvaror, fordon, medicinteknik

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Vardagslogistik. - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik

Vardagslogistik. - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik Vardagslogistik - En rapport om små- och medelstora företags syn på logistik Posten Logistik - Vardagslogistik 1 Förord Just nu händer det mycket på logistikmarknaden. Logistikflödena internationaliseras

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Intervju Ericsson Kumla

Intervju Ericsson Kumla Hösten 2004 Intervju Ericsson Kumla En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Chef Kumlafabriken Anders Bergstrand INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

AWAPATENTS INNOVATIONSBAROMETER 2007

AWAPATENTS INNOVATIONSBAROMETER 2007 AWAPATENTS INNOVATIONSBAROMETER 2007 www.awapatent.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Om rapporten 3 2. Sammanfattning av resultat 4 3. Resultatet i detaljerade siffror 5 3.1 Forsknings- och utvecklingschefer

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

STRATEGISKT HR-ARBETE OCH VARUMÄRKESUTVECKLING

STRATEGISKT HR-ARBETE OCH VARUMÄRKESUTVECKLING STRATEGISKT HR-ARBETE OCH VARUMÄRKESUTVECKLING En undersökning om ledande befattningshavares uppfattningar om sambanden mellan HR-arbete och varumärkesutveckling Av Framgångsrika Friska Företag, 3F i samverkan

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Fokus Attityd 2007 2007:6

Fokus Attityd 2007 2007:6 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:6 ISSN 1650-7965 Fokus Attityd 2007 En undersökning av ungdomars attityder till arbete, utbildning och framtid Världen förändras i en rasande takt,

Läs mer

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Flyttar forskningen från Sverige?

Flyttar forskningen från Sverige? Flyttar forskningen från Sverige? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert Användarrådsmöte 14 oktober 2014 Bakgrund och motiv till studie Multinationella företag (MNF) ledande roll när det gäller

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 1 Olika initiativ samma mål Finansplats Stockholm samarbetsprojekt på branschens initiativ 2005 Finansmarknadsrådet tillsatt av regeringen med uppdraget att främja

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 2013 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2013 Sammanfattning Andelen

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i juni 2008 Fyra röster om vägen mot en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 11 juni arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet, en branschträff på temat Mot en lönsammare byggprocess.

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Förord. Urvalet har skett genom att de 100 största byggbolagen, sett till omsättning, selekterats fram, varpå intervjuer har gjorts med 30 av dessa.

Förord. Urvalet har skett genom att de 100 största byggbolagen, sett till omsättning, selekterats fram, varpå intervjuer har gjorts med 30 av dessa. Byggrapporten 2009 Innnehållsförteckning Förord 2 Byggbolagen och ekonomin 4 Utlandets påverkan på svenska byggbolag 9 Miljö och energi För fjärde året i rad ger Grant Thornton och tidningen Fastighetsnytt

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer