Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar

Transkript

1 2016:12 Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar Delrapport 2

2

3 MISSIV DATUM DIARIENR /35-5 ERT DATUM ER BETECKNING A2014/558/A Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar Regeringen gav den 6 februari 2014 Statskontoret i uppdrag att medverka i utvärderingen av stödet för yrkesintroduktionsanställningar. Statskontoret lämnade den 25 november 2014 en muntlig lägesbeskrivning och den 1 oktober 2015 en delrapport till Regeringskansliet. Statskontoret ska senast den 29 april 2016 lämna en andra delrapport och senast den 30 juni 2016 en slutrapport. Slutrapporten avser en övergripande bedömning av om stödet når sitt syfte. Statskontoret överlämnar härmed delrapporten Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar delrapport II (2016:12). Generaldirektör Ingvar Mattson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Anna Pauloff och utredare Andreas Hagström, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Ingvar Mattson Andreas Hagström POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: registrator@statskontoret.se

4

5 Innehåll Sammanfattning 7 1 Utvärdering av stödet för yrkesintroduktionsanställningar Bakgrund Statskontorets uppdrag Statskontorets tolkning av uppdragsfrågorna Metod och genomförande Rapportens disposition 22 2 Statligt stöd för yrkesintroduktionsanställningar Ekonomiskt stöd till arbetsgivare Främjande av yrkesintroduktionsanställningar 26 3 Anställningar på yrkesintroduktionsavtal Ungdomar som har anställts Resultat efter slutförd yrkesintroduktion Sammanfattande iakttagelser 36 4 Utbildning och handledning Branschernas stödstrukturer för utbildning och handledning Yrkesintroduktionsanställda om utbildningens och handledningens innehåll och kvalitet Handledarna om handledaruppdraget Granskning av ansökningshandlingar och utbildningsplaner Sammanfattande iakttagelser 52 5 Uppföljning, validering och dokumentation Branschernas stödstrukturer för uppföljning och validering Yrkesintroduktionsanställda om uppföljning och dokumentation Handledarna om uppföljning och dokumentation Sammanfattande iakttagelser 61 6 Förutsättningar för lärande på arbetsplatserna Arbetsgivare som anställt med stöd för yrkesintroduktionsanställningar Stödets betydelse för arbetsplatsförlagt lärande Det ekonomiska stödets betydelse Stödstrukturernas betydelse för arbetsplatsförlagt lärande Sammanfattande iakttagelser 74 5

6 7 Slutsatser och rekommendationer Är innehållet i utbildning och handledning strukturerat och kvalitetssäkrat? Har förutsättningarna för arbetsplatsförlagt lärande förbättrats? En ökad användning av stöd skulle stärka yrkesintroduktionsanställningarna 81 Referenser 83 Bilagor 1 Statskontorets uppdrag 85 2 Statskontorets enkätundersökningar 89 3 Tabeller och diagram 105 6

7 Sammanfattning Statskontoret har i uppdrag av regeringen att utvärdera stödet för yrkesintroduktionsanställningar. Syftet med det ekonomiska stödet är att bidra till att underlätta arbetsmarknadsinträdet och minska ungdomsarbetslösheten. För att en arbetsgivare ska få stöd ställs bland annat krav på att en viss andel av den anställdes arbetstid ska utgöras av utbildning och handledning. I denna delrapport utvärderar Statskontoret innehållet och kvaliteten i den utbildning och handledning som de anställda får. I arbetet har även ingått att undersöka om stödet har lett till att arbetsgivarnas förutsättningar för att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande har förbättrats inom ramen för yrkesintroduktionsanställningarna. Relativt få anställningar har kommit till stånd Från det att stödet infördes i januari 2014 till februari 2016 har totalt ungdomar påbörjat en yrkesintroduktionsanställning. Inflödet har i genomsnitt varit lågt cirka 80 per månad och det är långt kvar till regeringens ursprungliga ambition om anställda per år i ett fullt utbyggt system. I februari 2016 fanns det totalt 873 yrkesintroduktionsanställda med pågående beslut. Tre av fyra som har anställts är män. Anställningarna har i stor utsträckning koncentrerats till tre avtal som tecknats inom industrin, elbranschen respektive vård- och omsorgsbranschen. Utbildningen och handledningen fungerar överlag bra Statskontorets utvärdering visar att de anställda till övervägande del är nöjda med utbildningen och handledningen. Handledarna är ofta erfarna inom yrket och de anställda uppfattar dem som kompetenta. Bland de anställda finns det därtill en utbredd uppfattning om att yrkesintroduktionen ger tillräckligt goda yrkeskunskaper för en fortsatt anställning. Statskontorets sammanfattande bedömning är att utbildningen och handledningen i yrkesintroduktionsanställningarna i stort sett fungerar bra. För de berörda arbetsgivarna har det ekonomiska stödet varit viktigt för deras beslut om att anställa. Statskontoret bedömer också att det särskilda handledarstödet har en positiv effekt på arbetsgivarnas förutsättningar för att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande. 7

8 Utbildningen kan bli mer strukturerad och kvalitetssäkrad Det flesta anställda upplever att utbildningen följer planeringen. Statskontorets utvärdering visar dock att utbildningsplanerna sällan är individuellt anpassade och att det inte framgår tydligt när olika moment eller delar av utbildningen ska vara avklarade. Statskontoret bedömer att utbildningsplanerna skulle tjäna på att vara mer informativa och tydligare. Det råder stor variation i uppföljningen av vad den anställde har lärt sig. Det är vanligt att uppföljningen sker löpande under arbetets gång och arbetsgivarna avsätter sällan särskild tid för detta. Det finns också ofta brister i dokumentationen av lärandet. Statskontoret bedömer att en mer strukturerad uppföljning och mer dokumentation är viktigt för att säkerställa att målen i utbildningsplanen nås. En mer strukturerad uppföljning kan åstadkommas om arbetsmarknadens parter fortsätter arbetet med att ta fram rekommendationer och riktlinjer om uppföljningens form och innehåll. Parternas arbete med stödstrukturer bör fortsätta Statskontoret konstaterar att arbetsmarknadens parter gemensamt utvecklat stödstrukturer för yrkesintroduktion inom alla branscher som vi studerat. Stödstrukturerna innefattar exempelvis mallar för utbildningsplaner, riktlinjer för uppföljning, utbildningsmaterial och handledarutbildningar. Statskontoret bedömer att det är viktigt att parterna fortsätter att utveckla stödstrukturerna, eftersom de utgör ett betydelsefullt bidrag för att uppnå en strukturerad och kvalitetssäkrad utbildning och handledning hos arbetsgivare som anställer på yrkesintroduktionsavtal. Arbetsförmedlingens rutiner för uppföljning kan utvecklas En arbetsgivare ska efter avslutad anställning lämna in en slutrapport till Arbetsförmedlingen med uppgifter om innehållet och omfattningen av den utbildning och handledning som den anställde har fått. Enligt vad Statskontoret erfar saknar Arbetsförmedlingen formella rutiner för att hantera slutrapporterna. Statskontoret menar att Arbetsförmedlingen bör se över denna hantering så att förutsättningarna för att upptäcka brister och korrigera felaktiga utbetalningar förbättras. Det ekonomiska stödet har sannolikt haft betydelse för beslut om anställning En grundläggande förutsättning för ett förbättrat arbetsplatsförlagt lärande är att anställningar kommer till stånd. Statskontoret konstaterar att stödet, som består av en lönesubvention och ett handledarstöd, har haft en positiv effekt på arbetsgivarnas benägenhet att anställa. Var tredje arbetsgivare menar att 8

9 stödet har varit helt avgörande i detta sammanhang. Samtidigt noterar Statskontoret att de flesta arbetsgivare som anställer har stor erfarenhet av att anställa och lära upp unga på arbetsplatsen. Det finns därmed anledning att anta att många anställningar hade kommit till stånd även utan stödet. Handledarstödet är positivt för lärandet Statskontoret bedömer att det särskilda handledarstödet har en positiv effekt på arbetsgivarnas förutsättningar för att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande. Handledarstödet tydliggör att resurser ska avsättas för handledning. Denna stödform är också uppskattad av arbetsgivarna, trots att medlen enligt många ofta inte täcker kostnaderna för handledning och utbildning. Ökad användning av stödstrukturer skulle stärka yrkesintroduktionsanställningarna Statskontoret bedömer att en ökad användning av de stödstrukturer som parterna och den statligt finansierade YA-delegationen erbjuder skulle kunna höja kvaliteten i utbildningen och handledningen samt förbättra förutsättningarna för lärandet på arbetsplatserna. De flesta arbetsgivare upplever att de inte har behov av stöd och hjälp från till exempel partsgemensamma organisationer. Statskontoret bedömer att detta delvis beror på att de inte känner till vad som erbjuds, vilket i sin tur beror på att parterna inte når fram med information till arbetsgivarna. En större insikt om behoven skulle enligt Statskontoret leda till ett ökat användande av det stöd som finns. Regeringen bör förbättra förutsättningarna för YAdelegationen Ungdomar som anställs med stöd för yrkesintroduktion skrivs automatiskt in på Arbetsförmedlingen. Med detta följer att de sekretessbestämmelser som gäller för ungdomarna även omfattar de arbetsgivare som anställer. Externa aktörer, såsom YA-delegationen, får därmed inte tillgång till uppgifter om vilka arbetsgivare som har anställt med stöd. Sekretessen utgör ett hinder för YA-delegationens arbete med främjandeinsatser som bland annat syftar till att ge arbetsgivare stöd och information om utbildning och handledning. Enligt YA-delegationen kan problemet lösas genom en samtyckesblankett för hävande av sekretess från arbetsgivare som anställer på yrkesintroduktionsavtal. Ett eventuellt samtycke skulle då hanteras i samband med ansökningsförfarandet. Statskontoret bedömer att detta är en framkomlig väg. 9

10 Statskontoret lämnar följande rekommendation till regeringen: Regeringen bör se över möjligheten att låta YA-delegationen ta del av information om arbetsgivare som beviljas stöd för yrkesintroduktionsanställningar av Arbetsförmedlingen. 10

11 1 Utvärdering av stödet för yrkesintroduktionsanställningar Statskontoret fick i februari 2014 i uppdrag av regeringen att utvärdera stödet för yrkesintroduktionsanställningar. Vid samma tidpunkt fick ytterligare tre myndigheter i uppdrag att utvärdera stödet i olika avseenden. Dessa myndigheter är Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Konjunkturinstitutet och Konkurrensverket. Inom ramen för uppdraget har Statskontoret i december 2014 muntligen presenterat en lägesbeskrivning för Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet) samt i september 2015 lämnat en delrapport till regeringen. 1.1 Bakgrund Regeringen inledde hösten 2011 samtal med arbetsmarknadens parter i syfte att finna gemensamma lösningar som varaktigt förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. 1 Ett av de områden som samtalen har kretsat kring är yrkes introduktionsanställningar för ungdomar. I budgetpropositionen för 2014 beskrivs bakgrunden på följande sätt: Parterna har inom ett antal avtalsområden på arbetsmarknaden tecknat s.k. yrkesintroduktionsavtal i syfte att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och för att säkra arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning. Dessa avtal bygger normalt sett på principen att personer som saknar relevant erfarenhet i yrket får handledning och utbildning under en del av arbetstiden. Denna del av arbetstiden är inte lönegrundande. Yrkesintroduktionsavtalen innebär att det blir mer attraktivt för arbetsgivare att anställa personer utan yrkeserfarenhet. Regeringen bedömer att yrkesintroduktionsanställningar har potential att väsentligt bidra till att underlätta arbetsmarknadsinträdet och därigenom minska ungdomsarbetslösheten. 2 Det rör sig med andra ord om ett initiativ som kommer från, och ägs av, arbetsmarknadens parter, men som stöds av regeringen. Regeringen har infört ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare i syfte att stimulera till anställning av unga på basis av yrkesintroduktionsavtal. Stödet infördes från den 15 januari 1 Prop. 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014, s Prop. 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014, s

12 2014. Enligt regeringens beräkningar skulle stöd för yrkesintroduktionsanställningar omfatta upp emot anställda per år när systemet väl är etablerat. 3 Stöd för yrkesintroduktionsanställningar är inte ett arbetsmarknadspolitiskt program i vanlig mening utan i likhet med nystartsjobb utformat som en rättighet. Det innebär bland annat att Arbetsförmedlingen inte gör någon arbetsmarknadspolitisk prövning i samband med ansökan och det finns inte heller några krav på att anställningen ska ha förmedlats av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har dock i uppdrag att använda stödet för yrkesintroduktionsanställningar som ett verktyg i myndighetens arbete för att unga arbetslösa ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. 4 Stödet regleras i förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Förordningen anger bland annat att anställningen ska omfattas av ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion och innehålla utbildning eller handledning som sammantaget ska uppgå till minst 15 procent av arbetstiden. I avsnitt 2.1 presenterar vi en sammanställning av kraven i förordningen Stödet förutsätter kollektivavtal I nuläget är det endast arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal om yrkesintroduktion som har möjlighet att få ekonomiskt stöd. Stöd som inte riktas till alla arbetsgivare på arbetsmarknaden behöver av konkurrensskäl notifieras till Europeiska kommissionen innan de kan träda i kraft. 5 Regeringen notifierade därför under 2013 stödet för yrkesintroduktionsanställningar för en period om tre år. I samband med detta angavs att regeringen skulle låta utvärdera stödet under det tredje året, vilket kommissionen tog fasta på vid sitt godkännande. Regeringen angav också att den hade för avsikt att efter hela treårsperioden notifiera stödet för ytterligare två år, under förutsättning att utvärderingen visar att det fungerar väl och att sunda konkurrensförhållanden upprätthålls. 6 3 Prop. 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014, s. 26. Regering budgeterade 53 mnkr för stödet 2014, 106 mnkr för 2015, 186 mnkr för 2016 och 319 mnkr för Stödet bedömdes även leda till ökade skatteutgifter på budgetens inkomstsida, med 102 mnkr 2014, 204 mnkr 2015, 356 mnkr 2016 och 611 mnkr (Prop. 2013/14:1, utg. omr. 14, s. 50). 4 Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Arbetsförmedlingen. 5 Huvudregeln enligt artikel i EUF-fördraget är att statligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen, genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den inre marknaden, om det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Stöd som inte riktar sig till alla företag i ekonomin ska därför föranmälas (notifieras) till Europeiska kommissionen för prövning i enlighet med artikel i EUF-fördraget. 6 Europeiska kommissionen (2013), Statligt stöd SA (2013/N) Sverige. Ordning för sysselsättningsstöd för unga arbetstagare. C(2013) 4053 final. 12

13 Det är bland annat mot bakgrund av detta som Statskontoret, tillsammans med övriga nämnda myndigheter, har fått i uppdrag att utvärdera stödet. 1.2 Statskontorets uppdrag Statskontorets uppdrag består av tre delar. Den första delen handlade om att utvärdera genomförandet av stödet för yrkesintroduktionsanställningar. Statskontoret redogjorde bland annat för hur Arbetsförmedlingen matchar arbetssökande mot yrkesintroduktionsanställningar inom ramen för sitt arbete med unga arbetssökande. Denna del avrapporterade Statskontoret dels i en muntlig lägesbeskrivning i november 2014, dels i delrapporten Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar (2015:22). För en mer utförlig redogörelse för delrapporten, se avsnitt Återstående uppdragsfrågor För Statskontoret återstår följande deluppdrag: att utvärdera innehållet och kvaliteten i den utbildning och handledning som arbetsgivare erbjuder inom ramen för yrkesintroduktionsanställningarna, och i detta sammanhang bedöma om förutsättningarna för lärande på arbetsplatserna har förbättrats att göra en övergripande bedömning av om stödet når syftet att stimulera till anställning av unga och bidra till en smidigare övergång från utbildning till arbete för unga Den övergripande bedömningen ska göras på basis av uppdragsredovisningar från samtliga utvärderande myndigheter, inklusive Statskontoret. I denna delrapport fokuserar vi på det första av de två återstående deluppdragen. Vi gör även en uppdatering av vissa uppgifter som presenterades i den förra delrapporten, bland annat hur antalet anställningar har utvecklats. Enligt uppdraget ska denna delrapport lämnas till regeringen senast den 29 april Sedan återstår Statskontorets slutrapport, som avser det andra av de två återstående deluppdragen. Den ska lämnas till regeringen senast den 30 juni Enligt uppdraget ska Statskontoret ha en samordnande roll i relation till de övriga utvärderande myndigheterna (se avsnitt 1.4.6). Vidare framgår av uppdraget att Statskontorets samordning ska ske inom ramen för en samverkansgrupp bestående av de utvärderande myndigheterna och Arbetsförmedlingen. 13

14 1.2.2 Slutsatser och resultat i Statskontorets första delrapport I Statskontorets första delrapport fokuserade vi på genomförandet av stödet fram till och med september Statskontoret bedömde att genomförandet var på rätt väg, men att den fortsatta utbyggnaden skulle kräva ytterligare tid. Vi konstaterade att antalet ungdomar som anställts på yrkesintroduktionsavtal var få i förhållande till de volymer som beräknades på förhand. Flest anställningar hade kommit till stånd inom industrin, el- och vård- och omsorgsbranschen. Statskontoret bedömde att den svaga volymutvecklingen hade flera förklaringar, bland annat den låga kännedomen om yrkesintroduktionsavtalen. Vidare konstaterade vi att parternas uppbyggnad av stödstrukturer är tidskrävande samt att arbetet har kommit olika långt i olika branscher. Vår bedömning var dock att detta långsiktiga utvecklingsarbete, i kombination med informationsinsatser, ger bäst förutsättningar för att få fler arbetsgivare att anställa. Statskontoret bedömde att regelverkets och ansökningsökningsprocessens utformning skapar en otydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer. Att Arbetsförmedlingen handlägger stödet medför att syftet med stödet blir otydligt, eftersom förmedlingens uppdrag normalt sett inte förknippas med partsdrivna lärlingsliknande initiativ. Därtill innebär upplägget att parterna på central nivå upplever att de inte har fullständig kontroll över anställningarna eftersom uppgifter om vilka arbetsgivare som anställer skyddas av sekretess. Statskontoret lämnade följande rekommendationer till regeringen: Ta initiativ till att förändra ansökningsprocessen så att arbetsgivaren först skickar ansökan om stöd till partsorganisationerna i branschen för en första bedömning. Lämna åt parterna att definiera vad som är relevant yrkeserfarenhet. Statskontoret lämnade följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen: Centralisera handläggningen av ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Utred möjligheterna att frångå kravet på att den som anställs ska vara inskriven som arbetssökande. 14

15 1.3 Statskontorets tolkning av uppdragsfrågorna I denna delrapport behandlar Statskontoret följande två frågor: 1. Är innehållet i den utbildning och handledning som arbetsgivare erbjuder inom ramen för yrkesintroduktionsanställningarna strukturerat och kvalitetssäkrat? 2. Har stödet för yrkesintroduktionsanställningar och yrkesintroduktionsavtalen medfört bättre förutsättningar för arbetsplatsförlagt lärande? Är innehållet i utbildningen och handledningen strukturerat och kvalitetssäkrat? En undersökning av innehåll och kvalitet i utbildning och handledning kan innefatta olika aspekter. Vi har valt att studera de insatser som arbetsgivare har gjort för att få till stånd ett strukturerat och kvalitetssäkrat lärande på arbetsplatsen. Exempel på sådana insatser kan till exempel vara att målen i utbildningsplanen följs upp kontinuerligt under anställningen eller att handledaren har fått gå en handledarutbildning. Vi har i detta sammanhang även undersökt arbetsmarknadens parters bidrag till en kvalitetssäkrad och strukturerad utbildning och handledning. Vi har också valt att undersöka hur de yrkesintroduktionsanställda själva upplever innehållet och kvaliteten i utbildningen och handledningen. Ett annat sätt att mäta kvaliteten i utbildningen och handledningen skulle kunna vara att utgå från resultatet av anställningen. Problemet med en sådan ansats är bland annat att ett dåligt resultat i termer av övergångar till arbete inte nödvändigtvis behöver bero på bristande kvalitet i utbildningen och handledningen, utan snarare kan förklaras av såväl organisatoriska som individuella faktorer. 7 Vi kommer därför inte att använda resultatet av anställningen som ett mått på kvalitet i den utbildning och handledning som arbetsgivaren erbjuder. Vi redovisar dock utfallet av anställningarna i kapitel Vad kännetecknar ett strukturerat och kvalitetssäkrat lärande på arbetsplatsen? Lärande på arbetsplatsen förekommer i olika former och verksamheter, till exempel inom ramen för gymnasieskolan och yrkeshögskolan. Det kan ha olika syfte och innehåll men beståndsdelarna är i stort sett desamma oavsett inom vilken verksamhetsform lärandet bedrivs. På senare år har ett antal offentliga utredningar tillsatts för att lämna förslag om att underlätta över- 7 Education Economics (2006), The Quality of Apprenticeship Training, Vol. 14, No. 3,

16 gången från skola till arbetsliv genom lärlingsutbildning eller lärlingsanställning. 8 Lärlingsutbildning och lärlingsanställning har vissa likheter med yrkesintroduktionsanställning, bland annat genom att en del av lärandet ska ske på arbetsplatsen. En viktig skillnad mellan en yrkesintroduktionsanställning och till exempel en yrkesinriktad gymnasieutbildning med delar av utbildningen förlagd på en arbetsplats är att yrkesintroduktionsanställningen inte har någon kursplan eller någon lärare som ansvarar för utbildningen. Anställningens upplägg och innehållet i utbildningen och handledningen bestäms av arbetsmarknadens parter och arbetsgivaren. Även utbildningsplanens närmare innehåll och genomförande är en del av anställningsvillkoren och därmed en fråga för parterna. Enligt Utredningen om lärlingsprovanställning (SOU 2012:80) visar erfarenheterna att det arbetsplatsförlagda lärandet måste kvalitetssäkras för att det ska fungera bra. Utredningen identifierade följande fyra byggstenar för ett framgångsrikt lärande på arbetsplatsen: utbildningsplanering handledning uppföljning validering och dokumentation. I vår undersökning av innehållet i utbildningen och handledningen har vi valt att utgå ifrån huvuddragen i de fyra byggstenarna och förordningen om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Nedan följer en närmare beskrivning av byggstenarna samt ett antal frågeställningar som är kopplade till var och en av dem. Utbildningsplanering En förutsättning för ett framgångsrikt lärande på arbetsplatsen är att det finns en tydlig och strukturerad utbildningsplan. Både arbetsgivare och arbetstagare kan behöva stöd för att identifiera behov av kompetensutveckling. Ett sådant stöd kan vara så kallade kompetensprofiler, en modell som anger vilka kunskaper och färdigheter som krävs för att bli anställningsbar i den aktuella branschen eller yrket. Vi har formulerat följande frågeställningar inför vår bedömning i denna del: Får de anställda en utbildningsplan? Framgår det tydligt vad de anställda ska lära sig och när? Får de anställda den utbildning som de har rätt till? 8 Bland annat Lärlingsutredningen (SOU 2010:19), Nationella lärlingskommittén (SOU 2011:72) och Utredningen om lärlingsprovanställning (SOU 2012:80). 16

17 Handledning Enligt Utredningen om lärlingsprovanställning är handledning en avgörande del i ett framgångsrikt lärande. Det handlar om att det måste finnas en eller flera personer på arbetsplatsen som har ett särskilt ansvar för att ta emot och vägleda dem som anställs. Handledaren ska bland annat ansvara för att den aktuella utbildningsplanen följs. För att kunna ge stöd till den anställde ska handledaren bland annat ha stor kompetens inom sitt yrkesområde. 9 I vår undersökning av handledningen av de yrkesintroduktionsanställda utgår vi från följande frågor: Har de anställda fått en handledare? Har handledaren kompetens inom yrkesområdet? Har handledaren gått någon handledarutbildning? Uppföljning Att följa upp utbildningsplanen är också av central betydelse för ett framgångsrikt lärande på arbetsplatsen. 10 Enligt Utredningen om lärlingsprovanställning behöver arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren, arbetstagaren och handledaren systematiskt följa upp målen i utbildningsplanen för att vid behov kunna göra särskilda insatser för att målen ska uppnås. Uppföljningen bör ske kontinuerligt under anställningen. Vi har utgått från två frågor när vi undersökt uppföljningen av yrkesintroduktionsanställningarna: Avsätter man tid på arbetsplatsen för att följa upp vad de anställda har lärt sig? Hur ofta följer man upp lärandet under anställningen? Validering och dokumentation Validering och dokumentation är de sista byggstenarna för ett framgångsrikt lärande. Enligt Utredningen om lärlingsprovanställning är en väsentlig fråga i sammanhanget hur innehållet i utbildningen ska dokumenteras. Dokumentation är också viktigt eftersom den visar om den anställde har uppnått vissa av de generella kvalifikationskrav som ställs i branschen. Delegationen för yrkesintroduktionsanställningar (YA-delegationen), vars uppdrag och verksamhet vi beskriver närmare i avsnitt 2.2.2, menar att det i samband med yrkesintroduktionsanställningar kan vara aktuellt att validera en persons kunskaper både inför och efter anställningen. Inledningsvis för att ta reda på vad en person redan vet och vad han eller hon behöver lära sig. Utifrån en sådan kartläggning kan arbetsgivaren utforma en individuell utbildningsplan. Efter yrkesintroduktionsanställningen kan en genomgång av 9 SOU 2012:80 sid Ibid. 17

18 en persons kompetenser visa om han eller hon har fått den särskilda kompetens som behövs för att vara anställningsbar inom yrket. 11 I denna del utgår vi ifrån följande två frågor: Använder arbetsgivarna valideringsmodeller? Dokumenteras lärandet? Har reformen medfört bättre förutsättningar för arbetsplatsförlagt lärande? Enligt uppdraget ska Statskontoret bedöma om förutsättningarna för arbetsgivare att erbjuda lärande på arbetsplatserna har förbättrats. Vår tolkning av frågan är att det handlar om förutsättningarna inom ramen för stödet för yrkesintroduktionsanställningar och avtalen. Vi kommer därmed inte att undersöka om förutsättningarna för lärande på arbetsplatserna generellt har förbättrats, eftersom en sådan undersökning skulle innebära ett betydligt vidare uppdrag. Vår tolkning av frågans avgränsning har stämts av med Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet. Det har heller inte varit möjligt för oss att undersöka förutsättningarna i utgångsläget, det vill säga innan stödet infördes. I vår undersökning har vi identifierat två aspekter av reformen som vi bedömer har potential att åstadkomma bättre förutsättningar för arbetsplatsförlagt lärande. Dessa är att 1. ett ekonomiskt stöd har införts för att underlätta anställningar av unga som måste läras upp 2. arbetsmarknadens parter samt staten har utvecklat olika stödstrukturer som arbetsgivare kan ta del av. I en enkätundersökning har vi frågat arbetsgivare som har anställt på yrkesintroduktionsavtal vilken betydelse stödet har haft för förutsättningarna för arbetsplatsförlagt lärande. Längre fram i rapporten beskriver vi de partsgemensamma och statliga stödstrukturer som arbetsgivarna kan ta del av. Vi har undersökt vilken betydelse dessa har haft för arbetsgivarnas förutsättningar för arbetsplatsförlagt lärande. 1.4 Metod och genomförande Av Statskontorets tidigare delrapport framgår att frågan om utbildningens och handledningens kvalitet avser ett begränsat antal anställningar inom i huvudsak tre branscher, elbranschen, industrin och vård- och omsorgsbranschen. Det rör sig om branscher och arbetsgivare med skilda förutsättningar och 11 YA-delegationen ( ) Validering, Tillgänglig ( ) 18

19 varierande grad av erfarenhet av lärlingsliknande anställningar. Vidare konstaterade vi att parternas uppbyggnad av stödstrukturer kräver tid samt att arbetet har kommit olika långt i olika branscher. Utifrån ett brett underlag har vi gjort en övergripande analys av utbildningens och handledningens innehåll och kvalitet samt reformens påverkan på förutsättningarna för arbetsplatsförlagt lärande Enkätundersökning till yrkesintroduktionsanställda Arbetsförmedlingen har på Statskontorets uppdrag genomfört en webbaserad enkätundersökning som riktar sig till yrkesintroduktionsanställda. Urvalet för undersökningen var 221 anställda som i december 2015 hade som mest tre månader kvar av yrkesintroduktionen. Urvalet omfattar flera branscher, bland annat elbranschen, vård- och omsorgsbranschen och industrin. Det finns två skäl för vårt urval. För det första har vi valt att inte rikta undersökningen till ungdomar som avslutat sina anställningar. Vi bedömer att svaren i sådana fall riskerar att färgas av bland annat om personen i fråga fått fortsatt anställning eller inte. För det andra har vi gjort bedömningen att de med merparten av anställningstiden avklarad har bättre förutsättningar att besvara frågorna, än de som är i början av sin anställning. Av de 221 personerna i urvalet har 99 personer helt eller delvis besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 46 procent. Svarsfrekvensen är jämförelsevis låg, men vår bortfallsanalys visar att gruppen som svarat i stor utsträckning avspeglar urvalet när vi ser till exempelvis fördelningen mellan avtalsområden, geografisk spridning och utbildningsnivå. Därför bedömer vi att resultatet ger ett bra underlag för analyser. För en redogörelse för vår bortfallsanalys, se bilaga Enkätundersökning till arbetsgivare Arbetsförmedlingen har för Statskontorets räkning genomfört en enkätundersökning som riktar sig till arbetsgivare. Enkäten genomfördes i form av telefonintervjuer med arbetsgivare som i januari 2016 hade anställda med stöd för yrkesintroduktion. Sammanlagt 375 arbetsgivare intervjuades, vilket motsvarar 70 procent av samtliga i urvalet. Den här enkätundersökningen är delvis en uppdatering av en liknande undersökning som Statskontoret genomförde för den tidigare delrapporten. Urvalet omfattar alla branscher. I likhet med enkätundersökningen som riktats till anställda visar vår bortfallsanalys att undersökningsunderlaget är representativt och därmed i hög grad användbart för analyser (se bilaga 2). 19

20 1.4.3 Granskning av utbildningsplaner och övrigt skriftligt material Med stöd av Arbetsförmedlingen har Statskontoret fått ta del av ansökningshandlingar från arbetsgivare som har beviljats stöd för att anställa på yrkesintroduktionsavtal. Två granskningar har genomförts, en under 2014 och en under Urvalet i 2015 års granskning består av samtliga ansökningar, med undantag för elbranschen, som inkommit till tre av Arbetsförmedlingens marknadsområden: Stockholm och Gotland, Skåne samt Norra Norrland. Att vi valt bort elbranschen beror på att dessa ansökningar enligt uppgift genomgående är identiska. De tre marknadsområden är valda utifrån att de tillsammans avspeglar fördelningen i landet avseende avtalsområden för yrkesintroduktionsanställningar. Den första granskningen genomfördes under 2014 och avsåg samtliga ansökningshandlingar som hade kommit till Arbetsförmedlingen fram till mitten av maj 2014 och ett urval av dem som hade kommit in mellan mitten av maj och slutet av september. Totalt avsåg denna undersökningsomgång 130 ansökningar. Den andra granskningsomgången avsåg 206 ansökningar som tillsammans utgjorde ett urval av dem som hade kommit in till Arbetsförmedlingen under perioden september 2014 till och med oktober Statskontoret har också tagit del av skriftligt material från Arbetsförmedlingen, Skolverket, YA-delegationen samt arbetsmarknadens parter Enkätundersökning till handledare Statskontoret genomförde i februari 2016 en enkätundersökning till 77 handledare. Av dessa har 34 helt eller delvis besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 43 procent. På grund av att det saknas tillgängliga kontaktuppgifter till alla handledare har vi inte kunnat göra ett representativt urval för denna enkätundersökning. Med tillåtelse från Arbetsförmedlingen har vi i stället använt kontaktuppgifter till handledare som vi fått i samband med att vi samlat in ansökningshandlingar från arbetsgivare som har beviljats stöd för att anställa på yrkesintroduktionsavtal. Urvalet medför vissa svagheter i representativitet. Inför granskningen av ansökningshandlingarna valde vi bort ansökningar som lämnats på elbranschens två avtal (se 1.4.3). Det innebär att elbranschen inte är representerad i urvalet av handledare. En ytterligare konsekvens är att urvalet av handledare är mindre än det annars skulle vara eftersom elbranschen står för en stor del av de yrkesintroduktionsanställda. I urvalet ingår handledare inom vård- och omsorgsbranschen, industrin, fastighetsbranschen och detaljhandeln. 20

21 På grund av problemen med urvalet har vi inte haft möjlighet att göra en bortfallsanalys. Vi tolkar därför svaren med försiktighet Referensgrupp med arbetsmarknadens parter Som en del av samordningsuppdraget etablerade Statskontoret tidigt en referensgrupp med företrädare för arbetsmarknadens parter. Syftet har varit att ge parterna möjlighet att redovisa sina erfarenheter och beskriva de stödstrukturer som finns, eller är under uppbyggnad, och som har betydelse för systemet med yrkesintroduktionsanställningar. Totalt har referensgruppen samlats tre gånger under arbetet med de två delrapporterna. Till mötena har även de övriga utvärderande myndigheterna bjudits in. Statskontoret har för denna delrapport genomfört ytterligare ett par intervjuer samt ställt skriftliga frågor till samtliga medlemmar i referensgruppen angående utbildningens och handledningens kvalitet Samverkansgrupp med utvärderande myndigheter I enlighet med uppdraget har Statskontoret etablerat en samverkansgrupp med de myndigheter som utvärderar stödet till yrkesintroduktionsanställningar och Arbetsförmedlingen. Ett första möte med samverkansgruppen hölls den 21 mars Samverkansgruppen har hittills träffats fem gånger. Även Arbetsförmedlingen har varit med vid dessa tillfällen. De utvärderande myndigheterna har olika uppdrag: I uppdraget till IFAU ingår att analysera hur stödet påverkar arbetsgivarnas rekryteringsbeteende och effekterna på lönestrukturerna. Detta syftar till att öka kunskapen om hur stödet påverkar chanserna att få arbete för olika grupper inom de berörda avtalsområdena. Konjunkturinstitutet ska fokusera på att analysera effekterna på lönebildning och sysselsättning ur ett aggregerat perspektiv, inklusive dödvikts- och undanträngningseffekter. Konkurrensverket ska fokusera på de konkurrenseffekter som stödet kan ha mot bakgrund av att endast arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal om yrkesintroduktion kan få del av det. De utvärderande myndigheternas avrapportering kommer att utgöra underlag för Statskontorets sista deluppdrag, då vi gör en övergripande bedömning av om stödet når sitt syfte Projektgrupp och kvalitetssäkring Delrapporten har tagits fram av Statskontorets utredare Andreas Hagström (projektledare) och Lisa Widén. En intern referensgrupp har varit knuten till projektet. Statskontoret har träffat YA-delegationens sekretariat vid sammanlagt tre tillfällen. Sekretariatet har också faktagranskat ett utkast till rapporten. Även Arbetsförmedlingen har faktagranskat delar av rapporten. 21

22 1.4.8 Avgränsningar Statskontoret redovisar iakttagelser av stödstrukturer och utvecklingsarbete inom detaljhandeln, elbranschen, fastighetsbranschen, industrin, servicebranschen 12 och vård- och omsorgsbranschen. Övriga branscher med yrkesintroduktionsavtal har vi inte studerat närmare eftersom de har ett litet antal anställda på sina avtal. I den migrationspolitiska överenskommelsen som regeringen och allianspartierna slöt i oktober 2015 aviserades vissa regelförändringar för stöd för yrkesintroduktionsanställningar. 13 Som en del av genomförandet av överenskommelsen beslutade regeringen den 21 april 2016 att utvidga målgruppen för stödet till att även omfatta nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och långtidsarbetslösa, oavsett ålder. En förutsättning för att stöd ska kunna lämnas är att parterna på arbetsmarknaden kommit överens om yrkesintroduktionsavtal som omfattar de nya målgrupperna. Förordningsförändringarna träder i kraft den 1 juni Enligt överenskommelsen ska det på sikt även bli möjligt för arbetsgivare som inte har kollektivavtal att teckna yrkesintroduktionsavtal. I arbetet med denna delrapport har Statskontoret inte tagit förändringarna som nämns ovan i beaktande. Som vi skriver i avsnitt avgränsar vi hanteringen av frågan om arbetsgivarnas förutsättningar för att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande till att endast avse arbetsgivare som har stöd för yrkesintroduktionsanställningar. 1.5 Rapportens disposition I kapitel 2 beskriver vi statliga stöd och bidrag som finns för arbetsgivare och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att ansöka om inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar. I kapitel 3 presenterar vi statistik över de yrkesintroduktionsanställningar som har kommit till stånd samt resultaten av avslutade anställningar. I kapitel 4 beskriver och analyserar vi arbetsmarknadens parters stödstrukturer för arbetsgivare som har anställt på yrkesintroduktionsavtal och svaren från enkätundersökningar riktade till de anställda och handledare. Frågorna handlar i detta kapitel om utbildning och handledning. I kapitel 5 beskriver och analyserar vi parternas stödstrukturer och svaren från enkätundersökningar riktade till de anställda och handledare. Frågorna handlar i detta kapitel om uppföljning, validering och dokumentation. 12 Med servicebranschen avses huvudsakligen arbetsgivare inom städning och sanering. 13 Överenskommelsen Insatser med anledning av flyktingkrisen ( ). 14 Regeringens hemsida ( ). 22

23 I kapitel 6 beskriver vi och analyserar om förutsättningarna för lärande på arbetsplatserna har förbättrats inom ramen för yrkesintroduktionsanställningarna. I kapitel 7 redovisar vi Statskontorets sammanfattande iakttagelser, slutsatser och rekommendationer. 23

24 24

25 2 Statligt stöd för yrkesintroduktionsanställningar Statens stöd för yrkesintroduktionsanställningar består dels av ekonomiskt stöd till arbetsgivare, dels av andra stödinsatser riktade till främst arbetsmarknadens parter men även till enskilda arbetsgivare. Stödinsatserna syftar till informations- och kunskapsspridning samt utveckling av kvaliteten i och förutsättningarna för lärandet på arbetsplatsen. Med stöd avser vi fortsättningsvis det statliga ekonomiska stödet, om inte annat anges. I detta kapitel redogör vi för de villkor som ska vara uppfyllda för att arbetsgivaren ska beviljas stöd samt hur övriga statliga stödinsatser är konstruerade. 2.1 Ekonomiskt stöd till arbetsgivare Sedan den 15 januari 2014 kan arbetsgivare ansöka om ekonomiskt stöd för yrkesintroduktionsanställningar hos Arbetsförmedlingen. Stödet består dels av en lönesubvention, i form av en kreditering på arbetsgivarens skattekonto motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift, 15 dels ett handledarstöd om 115 kronor per dag och anställd, vilket motsvarar cirka kronor per månad. Arbetsförmedlingen gör inte någon arbetsmarknadspolitisk bedömning i samband med ansökan och det finns inte heller något krav på att individen som ansökan avser ska vara arbetslös. Villkoren som ska vara uppfyllda för att ansökan om stöd ska kunna beviljas framgår av förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar: Anställningen ska omfattas av ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion, eller ett hängavtal 16 till ett sådant avtal. Utbildning eller handledning ska sammantaget uppgå till minst 15 procent av arbetstiden. 15 En ordinarie arbetsgivaravgift motsvarar 31,42 procent på bruttolönen. Lönesubventionen ges utöver de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga. Från och med 1 juni 2016 betalar arbetsgivaren full arbetsgivaravgift även för dessa, vilket innebär att subventionen till arbetsgivarna minskar. 16 Med hängavtal avses ett avtal som ingås direkt mellan en oorganiserad arbetsgivare och ett eller flera fackförbund, och som har motsvarande innehåll som kollektivavtalet på det eller de områden som berörs. 25

26 Lönen ska uppgå till minst 75 procent av ordinarie kollektivavtalsenlig lön, och minst motsvara den del av arbetstiden som inte är utbildning eller handledning. 17 Anställningen ska vara minst sex månader, och stöd lämnas under högst tolv månader. Det ska finnas en upprättad utbildningsplan som anger utbildningens innehåll, omfattning och mål samt vem som ska vara handledare på arbetsplatsen. Individen ska ha fyllt 15 men inte 25 år. Individen ska sakna relevant yrkeserfarenhet, alternativt ha varit inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i tre månader. 18 Stöd får inte lämnas om den som anställs har haft en yrkesintroduktionsanställning med stöd på samma kollektivavtalsområde under de senaste 18 månaderna. Den lokala arbetstagarorganisationen ska ges möjlighet att yttra sig över om lön och utbildningsplan är i enlighet med kollektivavtalet. För att arbetsgivaren ska ha rätt till statligt stöd för anställningen måste både kollektivavtalets och förordningens krav vara uppfyllda. Kollektivavtalen för de olika branscherna kan innehålla både snävare och vidare krav än ovanstående, exempelvis vad gäller ålder eller utbildningsbakgrund för den som anställs. Om utbildning och handledning sammantaget överstiger 15 procent av arbetstiden får den överstigande delen utgöras av extern utbildning såsom till exempel gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, yrkeshögskola med mera. 2.2 Främjande av yrkesintroduktionsanställningar Under åren 2013 till och med 2015 kunde arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom samma bransch gemensamt ansöka om så kallade främjandemedel. Med hjälp av dessa medel skulle parterna sprida information och 17 Om tiden i utbildning eller med handledning är 25 procent eller mer av arbetstiden, ska lönen vara minst 75 procent av lönen enligt kollektivavtal för en anställning utan utbildning eller handledning. Om tiden i utbildning eller med handledning är mindre än 25 procent av arbetstiden, ska lönen minst motsvara den andel av arbetstiden som inte är utbildning eller med handledning. 18 Om den som anställs är arbetslös och har relevant yrkeserfarenhet, ska han eller hon ha varit arbetslös och inskriven på Arbetsförmedlingen i sammanlagt 90 kalenderdagar under en ramtid om fyra månader. Det finns inget i regelverket som hindrar att inskrivningen kan avse deltid. Den som anställs får inte redan vara anställd hos arbetsgivaren (exempelvis på deltid), om inte den befintliga anställningen avser andra arbetsuppgifter på ett annat kollektivavtalsområde eller arbete vid sidan av gymnasiestudier på heltid. 26

27 kunskap om avtalen till de egna medlemmarna, och därmed främja användningen av kommande eller befintliga yrkesintroduktionsavtal. Syftet var att bidra till att fler unga skulle få möjlighet till anställning. 19 Bidraget uppgick till kronor per bransch och år, och ansökan gjordes till Arbetsmarknadsdepartementet. Totalt har kronor beviljats i stöd till tolv partsorganisationer. En dryg tredjedel av tilldelade medel har inte förbrukats utan har återbetalats till Kammarkollegiet. 20 Av Arbetsförmedlingens återrapportering för framgår att partsorganisationerna ofta har använt medlen till att projektanställa en projektledare för att arbeta med implementering och olika typer av informationsinsatser. Medlen har också använts för att ta fram handledarstöd och mallar för utbildningsplaner Statsbidrag för utveckling av lärande på arbetsplatsen Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom samma bransch kan gemensamt ansöka om statsbidrag från Skolverket för att utveckla lärandet på arbetsplatsen. 22 Skolverket kan bevilja bidrag för högst 50 procent av de kostnader som är bidragsberättigade. De organisationer som söker ska därmed stå för minst hälften av den totala kostnaden för insatsen. Statsbidraget kan betalas ut för insatser som avser lärandet som sker på arbetsplatser inom ramen för yrkesintroduktionsavtal. Det kan till exempel gälla insatser som syftar till att utveckla kvaliteten genom att bygga upp stödstrukturer. Sedan möjligheten att söka stödet infördes 2014 har flertalet ansökningar handlat om insatser för att ta fram kompetensprofiler och valideringsmodeller. Därutöver har bidrag också betalats ut för insatser som syftar till att ta fram branschkriterier för handledarutbildning, system för certifiering av aktörer som kan bistå arbetsplatser med att upprätta utbildningsplaner samt för regional samverkan för att stödja arbetsplatsförlagt lärande. I tabell 1 nedan framgår syftet med och antalet ansökningar per år för 2014 och A2014/4397/ Bemyndigande att besluta om bidrag till centrala partsorganisationer för särskilda främjandeinsatser. 20 Särskilda främjandeinsatser avseende yrkesintroduktionsavtal - Arbetsförmedlingens återrapportering Särskilda främjandeinsatser avseende yrkesintroduktionsavtal - Arbetsförmedlingens återrapportering Förordning (2014:375) om statsbidrag för utveckling av lärande på arbetsplatser. 27

28 Tabell 1 Av Skolverket beviljade ansökningar om statsbidrag Syfte och antal ansökningar per år Kompetensprofiler och valideringsmodeller 9 8 Branschkriterier för handledarutbildning 2 0 System för certifiering av aktörer som kan bistå arbetsplatser med att upprätta utbildningsplaner 2 3 Regional samverkan för att stödja arbetsplatsförlagt lärande 3 1 Övriga 4 0 Källa: Skolverket 2016 Under 2014 har drygt 7 miljoner kronor beviljats och betalats ut. Under 2015 uppgick motsvarande belopp till knappt 11 miljoner kronor YA-delegationen Utöver statsbidraget har regeringen också tillsatt en nationell delegation för lärande på arbetsplatserna inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar, YA-delegationen. 24 I delegationen ingår representanter för arbetsmarknadens parter. Ett sekretariat sköter det operativa, dagliga arbetet. Delegationen ska samla och sprida information om hur ett väl strukturerat och relevant lärande på arbetsplatser kan utformas. Den ska också bistå partsorganisationer med stöd i arbetet med att utveckla lärandet. Vidare ingår i uppdraget att följa och analysera hur förutsättningarna för lärande inom ramen för yrkesintroduktionsanställningarna utvecklas och lämna förslag till regeringen på åtgärder för hur lärandet kan utvecklas. YA-delegationen har bland annat tagit fram utbildningar och olika mallar samt bistår med information om lärande på arbetsplatsen via sin hemsida. 23 Källa: Skolverket Direktiv 2014:51 Nationell delegation för lärande på arbetsplatserna inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar. 28

29 3 Anställningar på yrkesintroduktionsavtal I detta kapitel beskriver vi de yrkesintroduktionsanställningar med stöd som har kommit till stånd mellan januari 2014 och februari Vi redogör bland annat för hur antalet anställningar har utvecklats under de dryga två åren samt i vilka branscher de har tillkommit. Vi redogör också för de anställdas bakgrund samt om de är i anställning eller inte tre månader efter att yrkesintroduktionsanställningen är avslutad. 3.1 Ungdomar som har anställts Avtal om yrkesintroduktion eller motsvarande finns inom följande branscher: detaljhandeln elbranschen fastighetsbranschen industrin livsmedelsbranschen scenkonstbranschen servicebranschen vård och omsorgsbranschen För närvarande finns 42 branschavtal för yrkesintroduktionsanställningar. De tecknade avtalen återfinns både i branscher där unga redan i dag är överrepresenterade jämfört med äldre arbetstagare, som till exempel inom detaljhandeln, och i branscher som är i behov av generationsväxling, till exempel inom tillverkningsindustrin. Den 29 februari 2016 hade 873 personer en yrkesintroduktionsanställning med stöd. Av dessa var 181 kvinnor och 692 män. Sammanlagt har ungdomar påbörjat en anställning sedan januari 2014, varav 546 kvinnor och män Inflöde om i genomsnitt 80 ungdomar varje månad Sedan mitten av 2014 har som regel ungdomar per månad påbörjat en stödberättigad yrkesintroduktionsanställning. Ett undantag var november 2014, då Volvo beviljades stöd för närmare 400 deltagare i företagets årliga introduktionssatsning Volvosteget. En annan månad då ovanligt många anställdes med stöd för yrkesintroduktionsanställningar var juni 2015, då många ungdomar som just hade gått ut elprogrammet fick anställning på elbranschens lärlingsavtal (se diagram 1). 29

30 Som framgår av diagram 1 har antalet kvarstående anställningar minskat sedan toppnoteringen i augusti 2015 när sammanlagt ungdomar hade anställning. Minskningen beror på att en stor mängd anställningar inom Volvokoncernen löpte ut under hösten Diagram 1 Antal nya (inflöde) respektive kvarstående (stock) med stöd för yrkesintroduktionsanställningar per månad Kvarstående Inflöde Källa: Arbetsförmedlingen 2016 Utöver de hittills sammanlagt anställningarna finns, eller har det funnits, yrkesintroduktionsanställda även hos arbetsgivare som inte har sökt eller inte beviljats stöd från Arbetsförmedlingen. Dessa anställningar syns inte i Arbetsförmedlingens statistik, och den närmare omfattningen är därför inte känd. Statskontoret bedömer emellertid att förekomsten inte är betydande, eftersom detta annars skulle ha kommit till arbetsmarknadens parters kännedom. Med anställningar avser vi fortsättningsvis anställningar för vilka Arbetsförmedlingen har beviljat stöd De flesta har anställts inom industrin och elbranschen Till och med februari 2016 har åtminstone någon anställning kommit till stånd på 39 av de totalt 42 yrkesintroduktionsavtalen. Flest har anställts på IF Metalls och Teknikarbetsgivarnas avtal: sammanlagt 711 ungdomar. Av dessa har närmare 400 varit deltagare i Volvosteget och därmed anställts i en och samma koncern. Även elbranschens yrkesutbildningsavtal och Kommunals och SKL:s avtal om arbetslivsintroduktionsanställning (BAL) står för en relativt stor del av anställningarna (se tabell 2). Sammantaget har 79 procent av anställningarna skett på något av dessa tre avtal. 30