365 dagar av möjligheter Årsredovisning 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "365 dagar av möjligheter Årsredovisning 2002"

Transkript

1 365 dagar av möjligheter Årsredovisning 2002

2 Innehåll Y Inledning 3 Sydkraft i korthet 4 Kort om Koncernchefen har ordet 6 Strategisk inriktning 8 Marknad och omvärld 11 Så möter Sydkraft marknaden 15 Samordnad riskhantering 20 Affärsområden Y Affärsområde Marknad och Försäljning 24 Y Affärsområde Elproduktion 25 Y Affärsområde Värme och Avfall 26 Y Affärsområde Distribution 27 Y Affärsområde Energy Trading 28 Y Affärsområde Services 29 Sydkrafts olika roller 31 Y Verksamhetsutövaren 32 Y Arbetsgivaren 36 Y Marknadsaktören 40 Y Samhällsmedborgaren 42 Sydkraft och miljöarbetet 44 Y Från strategi till handling 46 Y Affärsutveckling och miljö 49 Y Positiva utsläppstrender 51 Y Miljöåret Y Morgondagens lösningar 54 Styrelse och revisorer 56 Koncernledning dagar i siffror Y Förvaltningsberättelse 60 Y Koncernens resultaträkning 62 Y Koncernens kassaflödesanalys 64 Y Koncernens balansräkning 66 Y Moderbolaget 68 Y Redovisningsprinciper och noter 69 Y Förslag till vinstdisposition 79 Y Revisionsberättelse 79 Y Definitioner och begrepp 80 Y Fem år i sammandrag 81 Y Bolagsstämma 82 Kontakter 82 Adresser 83

3 Vår verksamhet präglas av ansvar. Att leva upp till ett ansvarsfullt åtagande innebär förändringsbenägenhet, öppenhet och flexibilitet. Vi måste hela tiden pröva nya vägar, testa nya idéer, omvärdera, förändra, bryta upp och omformulera våra arbetsmetoder. Inte på möten då och då, eller på en kick off inför ett nytt år eller på ett måndagsmöte utan 365 dagar om året, ständigt lärande, ständigt utvecklande. En traditionell årsredovisning visar normalt en begränsad bild av ett företag. I den här vill vi ge dig flera bilder. Därför fokuserar årsredovisningen för 2002 på mer än att bara redovisa den operativa verksamheten och dess siffror. Jag hoppas att du därmed får en bättre bild av vår dagliga verksamhet och hur vi arbetar på att förverkliga de visioner och mål som vi har formulerat. Lars Frithiof Koncernchef

4 Sydkraft i korthet I Sydkraftkoncernen finns ett 35-tal rörelsedrivande dotterbolag, som omsätter cirka 20 miljarder kronor medarbetare arbetar med el, naturgas, gasol, värme, kyla, vatten och avlopp, energi- och materialåtervinning ur avfall, energihandel och kommunikationslösningar. Dotterbolagen bildar, tillsammans med ett antal koncernledningsfunktioner, en komplett energikoncern. Sydkraft är verksamt i Norden och Polen. Sedan maj 2001 ingår Sydkraft i den tyska E.ON-gruppen, som är noterad på börserna i Frankfurt och New York. E.ON äger cirka 55 procent av aktierna. Statkraft, som ägs av norska staten, äger cirka 45 procent av aktierna. I E.ON-gruppen ingår ett 50-tal underkoncerner och dotterbolag i Europa och USA. E.ON-gruppen, som har sitt huvudkontor i Düsseldorf i Tyskland, omsätter Sydkraft E.ON

5 Sydkrafts ägare % av röstantalet % av aktiekapitalet 54 5 cirka 750 miljarder kronor och har cirka anställda. E.ON är Europas största privata energibolag med cirka 25 miljoner kunder inom främst el, gas och vatten. 0,1 0,4 43,4 44,6 56,5 55 E.ON Energie Statkraft Övriga E.ON Energie Statkraft Övriga Kort om 2002 Nettoomsättning, Mkr Rörelseresultat, Mkr Resultat efter finansnetto, Mkr Nettoomsättning Koncernens nettoomsättning uppgick till Mkr, vilket är en ökning med 170 Mkr eller cirka en procent jämfört med Omsättningen påverkades av ett antal faktorer som verkade i olika riktningar. Under året ökade prisnivåerna för de olika energislagen. Elpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool ökade kraftigt under de sista månaderna, särskilt under december, till följd av den hydrologiska situationen i Norden. Avyttringen av konsult- och IT-verksamheten medförde en minskning av den externa försäljningen med cirka 800 Mkr. Rörelseresultat Koncernens rörelseresultat minskade med Mkr och uppgick till Mkr. I resultatet ingick realisationsvinster på försäljning av aktier om sammanlagt 46 Mkr, främst avseende försäljning av aktier i WM-data Utilities. I rörelseresultatet för motsvarande period 2001 ingick realisationsvinster om sammanlagt Mkr. Därav utgjorde vinsten i samband med avyttring av aktieinnehavet i HEW Mkr. Exklusive realisationsvinster minskade rörelseresultatet med tre procent. De högre prisnivåerna för energi, förbättrade marginaler inom elförsäljningsverksamheten och ett förbättrat resultat för koncernens tjänsteverksamhet kunde inte fullt ut uppväga effekterna av lägre vatten- och kärnkraftproduktion. Den dramatiska elprisuppgången under årets avslutning hade en begränsad effekt på koncernens resultat till följd av att huvuddelen av elproduktionen var säkrad till prisnivåer som rådde före uppgången. Resultat efter finansnetto Finansnettot försämrades med Mkr och uppgick till -963 Mkr. I finansnettot föregående år ingick en realisationsvinst i samband med avyttringen av det finansiella innehavet i E.ON AG, uppgående till Mkr. Exklusive denna realisationsvinst förbättrades finansnettot med 259 Mkr. Förbättringen var en följd av lägre räntenivåer på koncernens upplåning samt positiva valutakursdifferenser, främst hänförliga till koncernens handel i norska kronor. Koncernens resultat efter finansiella poster minskade med Mkr, motsvarande 47 procent, och uppgick till Mkr. Exklusive realisationsvinster förbättrades resultatet efter finansnetto med 114 Mkr, motsvarande fyra procent.

6 Koncernchefen har ordet Sydkraft är ett dotterbolag i Europas största privata energikoncern E.ON. Vi räknar med att vår omsättning ökar med några miljarder kronor till 2005, att vår energiförsäljning ökar och att våra investeringar kommer att uppgå till cirka 3 miljarder kronor per år. Konkurrensen kommer att vara mycket hård, även om vår ställning inom det samlade energiområdet är stark. Tillväxten kommer i huvudsak att ske genom företagsförvärv. Fokus kommer att vara där vi redan är etablerade. Om den geografiska närheten saknas, kan det ändå vara intressant att förvärva tillräckligt stora enheter för att skapa nya marknadsområden. Sydkrafts kärnområden är södra Sverige samt de regioner som omger Sundsvall, Örebro och Norrköping. Utanför Sverige inriktas Sydkrafts aktiviteter mot Danmark, där tillväxtstrategin kommer att realiseras genom en aktiv bevakning och genom att söka partnerskap med danska bolag. Den polska verksamheten, som inriktas på förvärv av värmeverksamheter, kommer att konsolideras. I januari 2003 slöts avtal där Sydkraft sålde sina tillgångar i Norge till finska Fortum. Försäljningen var en del i en affärsuppgörelse mellan E.ON och Fortum och handlar indirekt om E.ON:s övertagande av det tyska gasföretaget Ruhrgas. Sydkraft erhåller Fortum Distribution Småland AB och kontanter så att uppgörelsen är ekonomiskt neutral för Sydkraft. Affären beräknas vara genomförd den 1 april Med Ruhrgas i E.ON-koncernen får Sydkraft tillgång till en omfattande gaskompetens. Ruhrgas kunskap och erfarenheter kommer att ha stor betydelse när Sydkraft expanderar gasverksamheten i Sverige. Ruhrgas äger dessutom 30 procent av Sydkrafts nuvarande gasleverantör Nova Naturgas. Sydkraft får nya nätkunder i Småland. Förvärvet av Fortum Distribution Småland AB passar väl in i Sydkraft Näts tillväxtstrategi, som i första hand går ut på att förtäta inom befintligt område. Elmarknaden 2002 blev ett unikt år. I slutet på året uppstod en situation som inte inträffat på cirka 50 år. På grund av den torra sommaren och hösten med liten vattentillrinning som följd blev vattennivån i de nordiska vattenmagasinen låg. Sydkraft var tidigt ute med att be kunderna om att vara återhållsamma med elförbrukningen under vintern. I februari 2003 gick den norska branschorganisationen och regeringsrepresentanter ut och talade om en eventuell ransonering. När detta skrivs i mars 2003 är det vår bedömning att någon elransonering inte kommer att bli nödvändig, men att marginalerna är utomordentligt små. Denna mycket ovanliga situation fick elpriserna på Nord Pool i december 2002 att stiga mycket kraftigt allt enligt kända marknadsmekanismer om utbud och efterfrågan. Det mest ansträngda läget var i början av 2003 då i stort hela den nordiska elproduktionskapaciteten togs i anspråk. Med en utnyttjandegrad som var mycket nära kapacitetstaket steg spotpriset till över 1 krona/kwh. Såväl vårt oljeeldade kraftverk i Karlshamn som ett antal av våra gasturbiner bidrog till att upprätthålla elbalansen. Dessutom kunde kärnreaktorn i Oskarshamn, O1, efter ombyggnad, starta i januari 2003 efter ett års renovering. Under ett par månader rådde en period med för vissa kunder mycket höga priser. Elförsäljningsbolagens prissättning skiljer sig avsevärt åt beroende på företagens olika prisstrategier. Sydkraft kunde relativt de allra flesta konkurrenterna hålla lägre priser på grund av långsiktig elhandelsstrategi. Sydkrafts prisprodukt Flexipris, som lanserades under 2002, var i detta läge en extra stark produkt som fick en bred spridning och därmed stärkte Sydkraft. Under 2003 avskaffar Sydkraft förskottsdebiteringen på förbrukningen av el, värme och gas. Att ta bort förskottsdebiteringen ger en enklare faktura för Sydkrafts kunder. För kunder med timmätning gäller detta redan.

7 6 7 Värme och gas Sydkrafts värme- och gasverksamhet expanderar norrut. Det senaste året har investeringar främst gjorts runt Göteborg, i Mälardalen och i mellersta Norrland. I Kungsbacka byggs ett nytt fjärrvärmeverk och i Malmö planeras både för en anläggning för geotermisk värme och ett naturgaseldat kraftvärmeverk. I Småland fortsätter expansionen av naturgasanvändningen genom att såväl Gnosjö som Gislaved har fått naturgas under hösten Lanseringen har gått bättre än planerat. Utredning pågår om det finns en efterfrågan på naturgas norrut mot i första hand Jönköping, men också vidare upp genom Östergötland mot Mälardalen. Värme är en viktig produkt när avfall tas om hand. Men avfallshantering innefattar hela avfallshierarkin allt från resurseffektivisering, förädling av avfall till nya råvaror samt energiåtervinning ur avfall. Sydkraft EcoPlus är en liten, flexibel organisation med strategisk kompetens. Bolaget driver idag en anläggning för energiåtervinning ur avfall i Mora och ansvarar för avfallsförsörjningen till Sydkrafts nya anläggning för energiåtervinning ur avfall i Norrköping. Dessutom pågår arbetet med att uppföra en ny anläggning för energiåtervinning ur avfall vid Munksjö AB:s returkartongpappersbruk i Timsfors (Markaryd). En annan viktig del i avfallshierarkin är att ta hand om det miljöfarliga avfallet. Sydkraft SAKAB har en unik kompetens för hantering av farligt avfall. Detta tas om hand bland annat genom högtemperaturförbränning, rening av förorenade jordar, våtkemisk behandling, ljuskälleåtervinning, kvicksilverstabilisering samt farligt avfall-deponering. Sydkraft SAKAB bedriver forskning och utveckling för att ytterligare höja kompetensen beträffande hanteringen av kundernas avfallsproblem. I början av 2003 invigde SAKAB tillsammans med Örebro Universitet ett dioxinlaboratorium som innebär att Örebro blir världsledande när det gäller att knyta ihop dioxinforskning och fullskalig praktisk verksamhet. InnoVision Hållbar utveckling och affärsutveckling går hand i hand. Arbetet har därför organiserats för att bättre fokusera på nytänkande. InnoVision, som är Sydkrafts utvecklingscenter, ska i fortsättningen vara själva motorn och katalysatorn för Sydkrafts utvecklingsprocess, en plats som inspirerar till innovativt tänkande och en förebild för nya arbetsformer och förbättringar. Viktiga energifrågor Nästan inom alla energiområden pågår diskussioner och aldrig har det genomförts så många utredningar som just nu. I årets årsredovisning under avsnittet Aktuella energipolitiska frågeställningar i kapitlet Så möter Sydkraft marknaden beskrivs Sydkrafts hållning i viktiga frågor. Den viktigaste av dem alla är den framtida energiförsörjningen och den inkluderar kärnkraft under många år framöver. Enligt regeringens energiproposition, som presenterades i mitten av mars 2002, ska kärnkraften på sikt avvecklas och detta bör ske genom en överenskommelse mellan staten och kärnkraftindustrin. Den svenska kraftbranschen behöver en nödvändig handlingsfrihet och naturligtvis är det bra om den politiska osäkerheten elimineras. Alla förutsättningar måste ingående diskuteras. En förutsättning är en tryggad miljöriktig elförsörjning över tiden för tillväxt och välfärd. Svensk industri, som tillhör våra viktigaste kunder, får absolut inte missgynnas. En annan förutsättning är att kärnkraftskatten ska bort. För Sydkraft handlar det om cirka 550 Mkr varje år. Sverige är det enda land inom EU som har produktionsskatt och detta är inte acceptabelt. Produktionsskatten snedvrider konkurrensen på elmarknaden och gör det svårare att uppnå de miljömål som Kyotoprotokollet föreskriver. Lars Frithiof

8 Strategisk inriktning Värdemodell Våra kunder är grunden för vår verksamhet. Vi ska alltid utgå från och anpassa oss efter kundens behov och önskemål, vilket också innebär att kunden ska uppleva våra produkter och tjänster som prisvärda. Våra produkter ska vara genomtänkta och robusta, vi måste skapa helhetskoncept och utveckla tekniska och affärsmässiga nyheter. För att skapa förtroende över tiden måste vi i ord och handling visa att vi förstår varje kunds situation. Vår vilja och förmåga till förändringar blir avgörande. Vi måste visa ett engagemang för framtiden. Och vi måste våga gå nya vägar. Med denna grund har vi utvecklat vår värdemodell som innehåller vår vision, våra värderingar, affärsidé, vårt ledar- och medarbetarskap och ett beteende som ska driva fram så goda kundrelationer att ett bättre resultat skapas. Vision Y Vi ska vara kundens självklara val Y Vi ska ha branschens starkaste varumärke Y Vi ska vara en av de mest attraktiva arbetsgivarna Y Vi ska vara branschens mest lönsamma företag Affärsidé Våra produkter och tjänster inom energi, miljö och kommunikation ger våra kunder på den nordeuropeiska marknaden ökad konkurrenskraft, komfort och trygghet. Värderingar Y Vi utgår från alla människors lika rättigheter och värde oavsett nationell härkomst, ras, hudfärg, etnisk eller social bakgrund, politisk eller religiös uppfattning, kön, ålder, sexuell läggning, civilstånd eller handikapp. Y Vi ska aktivt bidra till en bättre miljö och ökad välfärd samt främja en utveckling mot ett uthålligt samhälle. Y Vi ska med kundfokus ständigt utvecklas genom allas engagemang, delaktighet och samarbete. Y Vårt förhållningssätt ska bygga på öppenhet, ärlighet och seriositet. Ledarskap och medarbetarskap Värderingarna ligger till grund för hur kompetensen hos Sydkrafts medarbetare ska utvecklas. Med kompetens avses summan av en persons kunskaper och färdigheter samt hans eller hennes personliga egenskaper och beteende. För att kunna agera enligt de värderingar som är grundläggande för Sydkraft krävs bland annat affärsmässighet, helhetsperspektiv, inlevelseförmåga, drivkraft samt mod. Med hjälp av de anställdas kompetensutveckling kan organisationen förverkliga och stärka varumärket Sydkraft gentemot sina kunder och andra intressenter i omvärlden. Ledarnas och medarbetarnas agerande avgör hur väl Sydkraft lever upp till sina åtaganden och sitt ansvar. Värdemodell Värdehöjande lösningar Resultat Ledarskap och medarbetarskap Vision Affärsidé Värderingar Förtroende över tiden Kund TomorrowToday

9 8 9 Varumärket Sydkrafts varumärke beskriver vad företaget står för och hur Sydkraft vill uppfattas. Ytterst är det ett löfte från organisationen till kunder och intressenter. Samtidigt är det ett åtagande för varje medarbetare. Varumärkesarbetet vilar på tre kärnvärden: Värdehöjande lösningar Sydkraft erbjuder värdehöjande lösningar. Det innebär att företaget ständigt eftersträvar att öka kundernas upplevda värde. Produkter och tjänster ska vara anpassade till kundens behov. De ska vara enkla och bekväma att använda samt upplevas som innovativa och nya. Förtroende över tiden Förtroende över tiden är den relation som Sydkraft eftersträvar till samtliga intressenter. Detta förtroende måste förtjänas om och om igen och får aldrig tas för givet. Det är medarbetarnas egenskaper och beteende som utgör grunden för relationen till omvärlden. Förtroende bygger på tillgänglighet, trygghet, pålitlighet och kreativitet. TomorrowToday TomorrowToday står för morgondagens lösningar redan idag. Begreppet symboliserar det nya, spännande och ännu outforskade, samtidigt som det speglar företagets allmänna inriktning och anda. Sydkraft arbetar hårt för att vara en föregångare som bidrar till att skapa livskvalitet i vid bemärkelse. TomorrowToday skapar förväntan, såväl hos medarbetare som hos kunder och omvärld. Mål Finansiella mål Finansiell styrka är viktigt för att kunna erbjuda ägarna en långsiktigt god avkastning och att skapa handlingsfrihet i verksamheten. Det överordnade ekonomiska målet för Sydkraft är att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för aktieägarna i Sydkraft. Sydkrafts mål är att aktiens utdelning och värdetillväxt ska ligga väl i nivå med branschens och över räntan på riskfria långsiktiga placeringar. För att uppnå detta krävs stabil intjäningsförmåga och långsiktig lönsamhet. Därför prioriterar Sydkraft en god marknadstillväxt med bibehållen lönsamhet. Koncernens konkurrenskraft ska utvecklas vad avser produktutbud, produktkvalitet och effektivitet. Inom respektive affärsområde är målet att lönsamheten mer än väl ska motsvara konkurrenternas nivåer. Ett starkt kassaflöde är en viktig förutsättning för finansiell styrka och handlingsfrihet. Ägarnas avkastningskrav på sysselsatt kapital uppgår till 10 procent. Sydkrafts verksamhet är mycket kapitalintensiv. Mot denna bakgrund och med beaktande av möjligheterna att uppnå önskvärd förräntning på eget kapital är koncernens långsiktiga mål att ha en soliditet på cirka 35 procent. Ekonomiska mål och nyckeltal Mål Vinstmarginal, % Räntabilitet på eget kapital, % 10,7 9,6 9,5 18,6 8,8 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,9 9,5 9,3 15,6 8,7 10,0 Soliditet, % Nettolåneskuld/Riskbärande kapital, ggr 0,75 0,74 0,81 0,63 0,71 Utdelningsandel, %

10 Icke finansiella mål Genom att systematiskt följa kunskaps- och attitydutvecklingen inom viktiga målgrupper kan organisationen lättare anpassa sig till förändrade förhållanden, men också påverka arbetet i önskad riktning. Såväl på koncernnivå som på dotterbolagsnivå finns system som mäter omvärldskapital, marknadskapital och medarbetarkapital och kopplar förändringarna till medarbetarnas individuella lön. Personalens inställning till koncernens vision, affärsidé och värderingar är viktiga att mäta med jämna mellanrum. Varumärket Sydkraft mäts hos olika målgrupper. Viktiga parametrar är bland andra om Sydkraft uppfattas som ett modernt och framtidsinriktat företag, om affärsidén är tydlig, om företagets inställning till miljöfrågor är offensiv och om personalpolitiken är ansvarsfull. Mätningarna av kundtillfredsställelse görs för såväl privatkund som företagskund. Att vara tillgänglig är centralt för ett energiföretag. Därför mäter vi fortlöpande väntetiderna till vår Kundservice. Strategier Sydkraftkoncernens starka sidor ska utnyttjas för att skapa värde på den nordiska energimarknaden. Sydkraft avser att tillämpa i huvudsak två strategier; tillväxt och breddat utbud. Sydkraft ska växa Tillväxten kommer i huvudsak att ske genom företagsförvärv. Fokus kommer att vara på att förstärka närvaron i områden där Sydkraft redan är etablerat. Om den geografiska närheten saknas kan det ändå vara intressant att förvärva tillräckligt stora enheter för att skapa ett nytt brohuvud eller enheter som ger underlag för samutnyttjande av koncernens kompetens. Sydkraft ska arbeta som ett sammanhållet företag med ett brett utbud inom teknisk försörjning Strategin är att bedriva verksamheten så att flera värdekedjor, som exempelvis elförsäljning, elnät och värme, har samma processutseende. Sydkrafts verksamhet ska vara långsiktig och hållbar Sydkrafts dagliga verksamhet ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet och medverka till en globalt bärkraftig utveckling.

11 Marknad och omvärld Utveckling av den nordiska energimarknaden Elmarknaden För sju år sedan påbörjades avregleringen av den svenska elmarknaden. Parallellt har liknande avregleringar skett inom Norden och i övriga Europa, alla med syftet att öka konkurrensen och kundernas valfrihet. Detta har inneburit stora förändringar av marknadsförutsättningarna för såväl elproducenter, elleverantörer som för konsumenter. Avregleringen i Norden har kommit långt och resulterat i en av de bäst fungerande elmarknaderna i världen. Strävan är hög effektivitet i resursutnyttjandet och korrekt prisbildning. Handeln sker på elbörsen Nord Pool. Priset på el bestäms som på alla öppna marknader av utbud och efterfrågan. Den totala förbrukningen på den nordiska elmarknaden, exklusive Island, har under åren ökat med nära 9 procent, från cirka 350 TWh till cirka 390 TWh. Vattenkraftproduktionen har under den senaste tioårsperioden varit över den normala i både Norge och Sverige, men variationerna till följd av nederbörd är stora. Efterfrågan på den nordiska elmarknaden har under motsvarande tioårsperiod ökat med i genomsnitt 4 TWh per år, vilket motsvarar en årlig ökning i storleksordningen 1 procent. Avregleringen har samtidigt medfört att flera dyra reservkraftverk har avvecklats. Det ökade el- och effektbehovet har i ökad omfattning mötts med import. År 2002 Den nordiska elmarknaden påverkades av viss nedgång i konjunkturen, vilket i kombination med en varm väderlek under stora delar av året ledde till en något lägre elförbrukning, 388 TWh (393). Året avslutades dock med kallare väder. De mycket låga vattennivåerna medförde att spotpriset på Nord Pool steg kraftigt och låg under december månad i genomsnitt på rekordhöga 67,7 öre/ kwh. Spotpriset har därefter fallit tillbaka. Norge, som under året haft en nettoexport av elkraft, gick ut med rekommendationer för att minska elkonsumtionen i landet. Sverige vände från en nettoexport på 7,4 TWh för 2001 till en nettoimport på 5,3 TWh under I Finland ökade elimporten under året med närmare 20 procent till strax under 12 TWh. Under 2002 sjönk den svenska vattenkraftproduktionen med 16 procent, vilket motsvarar drygt 12 TWh, jämfört med rekordåret Produktionen var normal under årets första sex månader, men sjönk dramatiskt under hösten till följd av mycket torr väderlek. Totalt sjönk den nordiska vattenkraftproduktionen med 7 TWh, samtidigt som både kärnkraft och värmekraft minskade med drygt 4 TWh vardera. Sammantaget innebar detta att trots en lägre elkonsumtion till följd av konjunkturnedgång och en varm sommar, slutade 2002 med en nettoimport av el för Norden. Storleken på denna import var liksom under 2001 närmare 6 TWh, huvudsakligen från Ryssland. Årsmedelvärdet för systempriset på Nord Pool steg till 24,6 öre/kwh för 2002, att jämföra med ett snittpris på 21,4 öre/kwh för Elförbrukning Norden (exkl Island) , TWh Elproduktion Norden (exkl Island) , TWh Källa: Nordel Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Övrig kraft Källa: Nordel

12 El en allt viktigare del av energisystemet Elektricitetens betydelse i det svenska energisystemet fortsätter att öka. Konsumtionen har ökat i såväl bostäder som i industrin. Kärnkraft och vattenkraft står vardera för cirka hälften av den totala elproduktionen i Sverige. Viss eltillförsel sker också via kraftvärmeproduktion. Vindkraftbaserad el uppgår till mindre än 0,5 procent av den totala produktionen. Se diagram nedan. Utmaningar för eltillförsel Politiskt har stora ansträngningar gjorts för att ställa om energisystemet till ökad produktion av förnybar el. Samtidigt som ambitionen är att minska den totala elkonsumtionen, tyder uppskattningar på att konsumtionen av el kommer att fortsätta att öka med omkring 0,7 procent per år ( Energiförsörjningen i Sverige, korttidsprognos, ). Hur den produktion ska se ut som ska möta det ökade behovet är oklart. Fortfarande lägger skattesystem och oklar energipolitik hinder i vägen för ny storskalig kraftproduktion. Den långsiktiga prisbilden för elkraft är avgörande för om investeringar kan genomföras. Alternativet är ökad elimport, vilket också kräver ökad överföringskapacitet. Småskalig kraftproduktion kan komma att stimuleras med det föreslagna systemet med certifikat för förnybar elproduktion. Ett sådant system planeras träda i kraft i maj Den danska vindkraften har expanderat kraftigt under senare tid och utbyggnaden har nu mattats av. Även i Norge planeras utbyggnad av vindkraft och man överväger också att ta naturgas i bruk för elproduktion. I Finland finns politiska förutsättningar för att bygga en femte kärnkraftreaktor. Hur kommande elproduktion kommer att se ut beror på den förda inhemska energipolitiken, men i allt högre utsträckning även på EU. Den nordiska elmarknaden är beroende av utvecklingen i Europa där energipolitiken baseras på två faktorer: försörjningstryggheten samt klimat- och miljöfrågan. EU är idag långt ifrån självförsörjande på energi och importerar därför stora mängder bränslen, omkring 50 procent av det totala behovet. Beroendet av kol och olja för transporter, uppvärmning och elproduktion är stort och energikonsumtionen antas öka ytterligare framgent något man söker lösningar för. Parallellt försöker man åtgärda de stora utsläppen av växthusgaser i enlighet med Kyotoprotokollet. Naturgasmarknaden I Norden svarar naturgasen för cirka 15 procent av energiförsörjningen. Under 2002 förbrukades cirka 104,5 TWh (100) naturgas i Norden, varav 10,6 TWh i Sverige, 48,5 TWh i Danmark och 43,2 TWh i Finland. Norge, som är en av Europas viktigaste naturgasproducenter, använde endast 2,2 TWh under Danmark och Norge har egen naturgasproduktion av väsentlig storlek. Produktionen av naturgas har vuxit kraftigt under senare år och ligger idag på drygt 50 miljarder Nm 3 eller motsvarande 600 TWh. Stora delar av denna produktion går på export, framför allt från Norge. Den nordiska gasmarknaden är fortfarande splittrad. Det är enbart den danska och den svenska naturgasmarknaden som är sammanbunden. Finland importerar sin naturgas från Ryssland. Elförbrukning Sverige , TWh Elproduktion Sverige , TWh Källa: Nordel Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Övrig kraft Källa: SCB och Svensk Energi

13 12 13 Olika erfarenheter av naturgas Trots att naturgas har använts i Syd- och Västsverige sedan 1985 är det fortfarande ett i stort sett okänt bränsle för många svenskar. Det befintliga gasledningsnätet finns idag i huvudsak på västkusten, men under 2002 har även småländska Gnosjö och Gislaved anslutits. I Sverige svarar naturgasen totalt för omkring två procent av den sammanlagda energitillförseln. I de svenska naturgasbygderna där naturgasen är etablerad svarar den dock för procent av den totala energitillförseln. Framför allt har naturgasen fått ersätta olja i industrin samt i kraftvärmeverk. Också som fordonsgas används nu naturgas alltmer. Danmark, som har haft naturgas sedan mitten av åttiotalet, har idag en väl utbyggd infrastruktur och naturgasen svarar för drygt 20 procent av den totala energitillförseln. Precis som i Sverige är industrin och kraftvärmeanläggningar stora naturgasanvändare och svarar för knappt 50 procent av Danmarks naturgasförbrukning. I de danska naturgasbygderna har naturgasen en marknadsandel på 80 procent. I Finland har naturgasanvändningen vuxit starkt sedan den introducerades på sjuttiotalet. Idag svarar naturgasen för 11 procent av landets totala energitillförsel. Tre fjärdedelar av naturgasen används för kraftproduktion i större industrier och kraftvärmeverk. EU satsar på naturgas Naturgasen är det bränsle som ökar mest inom EU. I snitt ligger konsumtionen på runt procent av ländernas energiförbrukning. Detta beror till stor del på de goda miljöegenskaper naturgasen har i förhållande till existerande bränslen som kol och olja. Konsumtionsökningen beror även på att man har breddat användningen till att omfatta uppvärmning, elproduktion, industriprocesser och på senare år även som fordonsbränsle. Just som fordonsbränsle förväntas naturgasen få en allt viktigare roll då gasdrivna fordon ersätter bensin- och dieseldrivna. Naturgasen kan även i Norden komma att spela en viktig roll. För att öka konsumtionen krävs att infrastrukturen byggs ut. I Finland planeras ledningsutbyggnader västerut och i Sverige pågår studier för att förse Mellansverige med naturgas. Planering pågår också för en ny importledning för naturgas från Tyskland till Sverige och Danmark. I Norge har tillstånd givits för ett antal gaseldade kraftverk. Inget av projekten har dock ännu påbörjats. Naturgasens framtid i Norden Etableringen av naturgas i de nordiska länderna har hittills skett på mycket olika sätt. I Danmark har naturgasen introducerats genom en betydande offentlig styrning och med kraftiga subventioner. Naturgasen finns tillgänglig i större delen av landet och till såväl kraftproduktion som uppvärmning av bostäder. I Sverige har naturgasintroduktionen skett på affärsmässiga villkor utan nämnvärda statliga subventioner. Trots lokala framgångsexempel där biogas och naturgas har lyft fram varandra med positiva miljöeffekter, är inställningen till utbyggnad av naturgasnät fortfarande avvaktande. Finland har valt att nästan enbart satsa på naturgas för elproduktion framför allt i kraftvärmeverk. Norge har hittills inte valt att utnyttja sina stora naturgasresurser för eget bruk förutom i ett fåtal industrier, men under 2002 har naturgasdiskussionen tagit fart även i Norge. Under året har arbetet fortsatt med att sammanknyta den svenska, danska och tyska naturgasmarknaden med en ny tillförselväg, Baltic Gas Interconnector.

14 Lars Frithiof på medarbetarturné genom Sverige. Under 2002 reste koncernchefen runt i Sverige i syfte att skapa en dialog och samtidigt informera om Sydkrafts strategiska inriktning när det gäller värderingar/värdemodellen och varumärket. På så sätt fick de anställda i dotterbolagen ta del av och diskutera de strategiska ställningstaganden som görs på koncernledningsnivå. Dialogen mellan chefer och anställda intensifierades, vilket efterfrågades i den interna attitydundersökningen från Under 2003 kommer koncernchefen att bjuda in fyra medarbetare inom olika verksamheter på lunch varannan vecka i syfte att ta del i och informera sig om koncernens alla verksamhetsdelar. Värmemarknaden Den nordiska värmemarknaden domineras av fjärrvärme som står för omkring halva uppvärmningsbehovet. Undantaget är Norge, där fjärrvärmen är av marginell betydelse. Istället är elvärme den dominerande uppvärmningsformen. I småhus har elen blivit den dominerande uppvärmningsformen tillsammans med oljepannor. Biobränslen har tillsammans med värmepumpar för exempelvis berg- och sjövärme vuxit på denna marknad. Bränslet i fjärrvärmeproduktionen har skiftat med åren beroende på tillgång, skatter och subventioner. Andelen fossila bränslen i den svenska fjärrvärmeproduktionen har minskat stadigt och ersatts av mer miljöanpassade bränslen. På vissa orter med nära tillgång på biobränslen, är bränslet närmast 100-procentigt förnybar. Även utnyttjandet av energin i exempelvis byggavfall och returmaterial har vuxit starkt inom fjärrvärmeproduktion främst i Danmark och Sverige. I Norge är just denna typ av energiåtervinning i stort sett den enda sortens fjärrvärme. På flera platser i Sverige sker även energiåtervinning genom utnyttjandet av spillvärme från industrier. I Finland och Danmark har man, i högre utsträckning än Sverige, valt att producera så kallad kraftvärme i sina fjärrvärmesystem. Det innebär att man samtidigt med värmeproduktionen även producerar elektricitet. Kraftvärme ökar energiutnyttjandet i bränslet. Mest effektiv är kraftvärmen när den använder naturgas som bränsle. I Sverige är produktionen i kraftvärmeanläggningar till största delen inriktad på hetvattenproduktion, vilket är en följd av det historiskt sett låga elpriset i Sverige. Den svenska fjärrvärmeproduktionen sker av skattemässiga skäl främst med biobränslen. Under kommande år förutspås de redan väl utbyggda fjärrvärmenäten i Sverige, Finland och Danmark att ytterligare förtätas. Vilken bränslemix som kommer att användas beror, precis som idag, på den energi- och klimatpolitiska utvecklingen i de enskilda länderna. EU är idag starkt pådrivande för att kraftvärmeproduktionen med tillhörande fjärrvärmenät ska växa kraftigt.

15 Så möter Sydkraft marknaden Sydkrafts uppdrag Sydkraftkoncernens uppdrag är att driva, utveckla och effektivisera energiverksamhet i Norden. Detta ska ske genom fortsatt renodling och fokusering inom kärnverksamheten. Under tiden ska Sydkraft stärka sin position som ett av de ledande energiföretagen i Norden. Sydkraft verkar med hela sin bredd och djup i Sverige. I Finland bedrivs verksamheten för närvarande i samverkan med E.ON Energie genom dess dotterbolag Espoon Sähkö. I Danmark bedrivs värmeverksamhet och elhandel i ett delägt bolag. Sydkraft deltar dessutom i en stor vindkraftinvestering i södra Danmark. I Polen bedriver Sydkraft värmeleveranser i ett antal delägda dotter- och intressebolag. Sydkraft ska vara kundens naturliga val. För att kunna leva upp till detta måste vi ha ett starkt varumärke. Ett starkt varumärke byggs av konkurrenskraftiga produkter och god kommunikation och för att nå dit krävs att vi kan attrahera och behålla kompetenta medarbetare och det gör vi genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Allt för att göra Sydkraftkoncernen till det lönsammaste bolaget i branschen. Sydkraft ska fortsätta att expandera genom förvärv och framgångsrikt integrera de nya verksamheterna. Sydkraft ska fortsätta att stödja teknisk utveckling och utveckla nya koncept som gör att kunderna uppfattar Sydkraft som det ledande energiföretaget. Sydkraft ska fortsätta att med tidsbegränsade avtal finansiera och driva kundanläggningar i syfte att erbjuda kunderna värdehöjande lösningar. Mål 2005 Y Omsättningen ska öka från drygt 19 miljarder kronor till cirka 22 miljarder Y Fortsatt positiv resultatutveckling förutsatt normal utveckling av marknads- och prisbild Y Fortsatt starkt kassaflöde Y Energiförsäljningen el, gas och värme ska öka med cirka 10 procent Y Fortsatt expansion Y Investeringar på cirka 3 miljarder per år Y Effektivare kundorientering och kundbearbetning Y Kraftfull fokusering på energiåtervinning genom avfallsförbränning och biogasproduktion Y Sydkraft ska fortsätt att integrera miljöarbetet i den dagliga verksamheten och medverka till en globalt bärkraftig utveckling Aktuella energipolitiska frågeställningar Elförsörjningen Ett torrår som 2002 leder till minskat elutbud och därmed högre priser. På en öppen marknad leder detta till att alla tillgängliga produktionsresurser tas i bruk, också de dyraste. Detta leder tidvis till stor import av kolbaserad elproduktion som i sig leder till ökad miljöbelastning. De goda vattenåren bidrog till att konsumenterna vande sig vid konstant låga elpriser. Den gångna vintern har fäst uppmärksamheten på att elpriset bestäms på en marknad. Den avreglerade elmarknaden mognar successivt i takt med att aktörerna anpassar sig till de nya förutsättningarna. Sydkraft ska fortsätta att integrera miljöarbetet i den dagliga verksamheten. Detta ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet och medverkan till en bärkraftig utveckling. Nettoomsättning, Koncernen, Mkr Elförsäljning Eldistribution Gasförsäljning Värmeförsäljning Övrig försäljning Summa Nettoomsättning och rörelseresultat Nettoomsättning Rörelseresultat per affärsområde, Koncernen, Mkr Affärsområde Marknad och Försäljning Affärsområde Produktion Affärsområde Distribution Affärsområde Services Energihandel Andelar i intresseföretags resultat Koncernintern handel m m Övrigt Summa

16 Den ökande elförbrukningen pekar på behovet av nyinvesteringar i kraftproduktion för att såväl säkerställa elleveranser som för att långsiktigt dämpa de kraftiga fluktuationerna i elpriset. Dessa investeringar kommer när ett långsiktigt elpris etableras som medför tillräcklig avkastning på insatt kapital. En annan förutsättning är stabila och europeiskt harmoniserade villkor avseende energipolitik och skatter. Enligt Nordel, som är ett samarbetsorgan för de nordiska stamnätsbolagen, kommer Norge och Sverige att 2005 få ett samlat importbehov på 16 TWh (motsvarar fyra Barsebäcksreaktorer). Ett torrår i det läget skulle ge höga elpriser i hela Norden, vilket också innevarande vinter visat. Effektbehovet Den avreglerade elmarknaden har medfört att delar av den reservkraft som tidigare upprätthölls för de nordiska ländernas självförsörjning har tagits ur drift, totalt närmare MW. Med tanke på elförsörjningssituationen vintern 2002/2003 har Sydkraft hållit Karlshamnsverket i drift för att därmed bidra till att dämpa såväl elimport som prisutveckling. Avställningen av reservkraft har bidragit till den tidvis ansträngda effektsituationen framför allt i södra Sverige. Det tydliggör behovet av ökad överföringsförmåga av el mellan länderna och/eller nya kraftverk. I denna frågeställning har statsmakterna ett avgörande ansvar för utvecklingen. Svenska Kraftnät har lämnat förslag till regeringen om hur en marknadsmässig effektmarknad ska utformas samt en modell för framtida försörjning med reservkraft. Vikten av klara och stabila spelregler för den framtida effektmarknaden och hållandet av reservkraft kan inte nog understrykas. Sydkraft har arbetat systematiskt med effektstyrning så att perioder med sträng kyla och stark efterfrågan på el ska kunna bemästras på ett bättre sätt. Det innebär bortstyrning av effekt vid höglast mot att kunden får lägre pris. Den möjliga potentialen hos Sydkrafts kunder är att styra bort 150 MW fördelat på industri, värmepumpar, lokaler och småhus. Energiskatterna Energiskatterna spelar en stor roll på elmarknaden. Trots fortsatta statliga utredningar är frågan om ett långsiktigt och stabilt energiskattesystem fortfarande olöst. Till exempel har inte förslaget om en rimlig kraftvärmebeskattning kommit till slutligt beslut. Effektskatten på kärnkraft har inte tagits bort. Energiskatten på el har höjts kraftigt och kommer i praktiken att höjas ytterligare i samband med införandet av de planerade elcertifikaten. Energiskattehöjningarna har mer än väl ätit upp den prissänkning som avregleringen av elmarknaden ledde till. Nu måste skattesystemet förändras så att investeringar i ny kraftproduktion möjliggörs samtidigt som effekthöjningsinvesteringar i befintlig produktion stimuleras. Energiskatterna måste harmoniseras med EU i övrigt så att konkurrensneutrala villkor upprätthålls. Samtal med regeringen Under 2002 inledde regeringen samtal med Sydkraft, Fortum och Vattenfall om villkoren för en överenskommelse om den framtida energipolitiken. De alternativ som enligt energipolitiken ska ersätta produktionsbortfallet från kärnkraft har ännu inte visat sig hållbara. Det innebär att tills vidare kan vare sig Barsebäck 2 eller någon övrig kärnkraftproduktion fasas ut utan att kraftbalansen ytterligare försämras. Gävle Umeå Härnösand Sundsvall EMPEC Ustka, 49% Sydkraft EC Slupsk, 63% MEC Koszalin, 31% Sydkraft Zlotów, 70% Örebro Stockholm Norrköping Sydkraft Term Poznan 100% Göteborg Oskarshamn OZC, Ostrów, 49% Filial i Warszawa till: Sydkraft Polen AB Köpenhamn Malmö

17 16 17 Dagens situation, med lag om avveckling och skatt på kärnkraftproduktion, innebär en ohållbar situation för den långsiktiga energiförsörjningen. I och med bristen på effektiva ersättningsalternativ kommer kärnkraften att spela en viktig roll under ytterligare minst 30 till 40 år framöver. Förhandlingar om en energiomställning måste bygga på förutsättningen att den nuvarande kärnkraften inte kan avvecklas under överskådlig framtid och att kärnkraftskatten avvecklas. Vidare måste konkurrenskraftig och miljöriktig elförsörjning tryggas till kunder i samhälle och industri samt en kraftig satsning på forskning och utveckling genomföras. Sydkrafts organisation För att kunna möta kundernas krav på värdehöjande och innovativa lösningar och åstadkomma förtroende över tiden, har Sydkraftkoncernen organiserat sig i sex affärsområden och ett antal koncernledningsfunktioner som ska stödja verksamheten. Sydkraft spänner över hela energimarknaden, vilket inkluderar el, naturgas, gasol, värme, kyla, vatten och avlopp, energi- och materialåtervinning ur avfall och kommunikationslösningar som till exempel bredband. Se nedanstående organisationsschema. Elnäten och mätarfrågan Den statliga sårbarhetsutredningen slog 2001 fast att elförsörjningen bör ges högsta prioritet i samhällets satsningar på säkerhetsoch beredskapsarbete. Sydkraft genomför nu extra investeringar i ökad leveranssäkerhet. Detta är betydligt angelägnare och för samhällsnyttan viktigare, än de propåer som kommit om timvis mätning hos kund. Den totala investeringskostnaden för timvis mätning uppgår enligt Energimyndighetens utredning till cirka 10 miljarder. Motsvarande summa skulle räcka till att ersätta mil luftledning med jordkabel eller en isolerad ledning. Givetvis ska kunderna få läsa av eller få avläsning av sina mätare på det sätt som önskas men tekniken för detta bör energibolagen själva kunna hantera. Elräkningarna Att kunna erbjuda enklare och översiktligare fakturor är en angelägen uppgift. Sydkraft var därför först bland de stora energibolagen med att avisera en förenklad faktura där preliminärdebiteringen har tagits bort och kommer att införa denna under Koncernorganisation Elproduktion Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Värmekraft Värme & Avfall Fjärrvärme Totalvärme SAKAB EcoPlus Distribution El Gas VA Marknad & Försäljning El Gas Värme Varumärke Internet Koncernchef/CEO vvd Energy Trading Sydkraft Energy Trading Elektra Services ElektroSandberg ServicePartner Enista Bredband Koncernledningsfunktioner Ekonomi & Finans/CFO Kommunikation Personal/HR Juridik Internrevision InnoVision IT/CIO

18 Nätpartner Nätpartner innebär att ElektroSandberg tar service- och underhållsansvar för kundens elnät. Samlingsfaktura Samlingsfakturering innebär att kunder med flera energianläggningar har möjlighet att få samtliga anläggningar samlade på en och samma faktura samt E-faktura som skickas elektroniskt till kundens bank. Helimatic Helimatic är en produkt som innebär att Elektro- Sandberg röjer elnätsgator med hög precision och hög hastighet med hjälp helikopter. Privatmarknad Sydkraft har fyra olika prisprodukter riktade till hushållssektorn; Normalpris, Fastpris, Flexipris och Rörligt pris. Med detta utbud kan kunden välja den produkt som passar bäst utifrån kundens önskemål om flexibilitet, pristrygghet, engagemang etc. TotalVärme TotalVärme innebär att Sydkraft levererar värme till kundens fastighet eller industri från en lokalt placerad produktionsanläggning. Sydkraft tar ansvar för investering, bränsleanskaffning, drift, underhåll, övervakning, kontroller och myndighetskontakter.

19 Facilities Management Totalel Totalel innebär att Sydkraft tar ansvar för investering, drift och underhåll av kundens elanläggning. Sydkraft ServicePartner arbetar inom Facilities Management och säljer en rad olika produkter och tjänster inom och utom koncernen. Bland dem kan nämnas fordonsleasing, elektronisk dokumenthantering och fastighetsförvaltning inklusive full kontorsservice. Färdiga bokslut, löneservice med elektronisk tids- och reseregistrering samt bolagsjuridik och upphandling ingår också i företagets utbud av tjänster. Portföljförvaltning Portföljförvaltning innebär att Sydkraft bygger upp och förvaltar en energiportfölj en uppsättning finansiella kontrakt för kunds räkning. Portföljförvaltning innebär att vi som samarbetspartner ger råd och genomför handel för våra kunders räkning. Baserat på en utförlig riskanalys kan kunderna genom handel i finansiella kontrakt på ett flexibelt sätt prissäkra sitt elpris. Sydkraft Energy Trading, som erbjuder produkten, är auktoriserat som värdepappersbolag av Finansinspektionen. Energiloopen Energiloopen är Sydkrafts samarbetsmetod för att effektivisera energianvändningen vid industrier och företag. Metoden omfattar en genomgående analys av företagets totala energiflöden och är ett verktyg för kostnadsminskningar och miljöförbättrande åtgärder. EnergiDirigent Energidialog Energidialog är en Internetbaserad tjänst för uppföljning och analys av energianvändningen, vilket ger en god kunskapsgrund för energieffektiviseringar. EnergiDirigent är ett helautomatiskt system som oftast utnyttjas för att kapa topparna i effektuttaget. EDI-faktura Kommuner och större fastighetsbolag erbjuds möjligheten att få faktura för el, naturgas och värme som EDI-dokument. Detta innebär att vi överför standardiserade, elektroniska fakturor direkt mellan avtalsparternas datorsystemen. Helljus På Plats Helljus innebär att ElektroSandberg erbjuder drift och underhåll av vägbelysning. På Plats innebär att Sydkraft Bredband tillsammans med kommunen eller regionen bygger upp ett höghastighetsnät för kommunikation som är öppet för alla operatörer och där båda parters existerande nät används.

20 Samordnad riskhantering Sydkrafts verksamhet exponeras för ett stort antal risker, vilka kan påverka möjligheterna att uppnå målen i affärsplanen. För att kunna hantera hot och möjligheter driver Sydkraft därför ett omfattande riskhanteringsarbete. Detta är också ett krav i den tyska lagstiftning som koncernen följer som dotterbolag i E.ON-koncernen. Riskhanteringspolicy Koncernens policy för riskhantering slår fast att samtliga intressenters krav ska tillgodoses i arbetet. Det handlar exempelvis om kundernas krav på kvalitet, krav på uppfyllande av lagar och förordningar, medarbetarnas krav på stimulerande arbetsuppgifter och en god arbetsmiljö samt ägarnas krav på lönsamhet och värdetillväxt. Policyn anger även en övre gräns för koncernens medvetna risktagande. Denna gräns har definierats utifrån ett riskscenario och sannolikheten för att detta inträffar och motsvarar en procentuell andel av sysselsatt kapital. En kvalificerad riskhanteringsorganisation stödjer och samordnar arbetet både på koncernnivå och i affärsområden och dotterbolag. Tyngdpunkten i riskhanteringen ligger på förebyggande åtgärder och arbetet bidrar till att säkra Sydkraftskoncernens värdeskapande tillgångar. Dessa tillgångar utgörs av anläggningstillgångar, finansiella tillgångar, humankapitalet tillsammans med informationstillgångarna samt kunder och partners. Omvärldsrisker Omvärldsriskerna utgörs främst av energimarknadens utveckling tillsammans med den politiska risken, konkurrenternas agerande, vår bedömda kreditvärdighet samt naturkatastrofer. Den största enskilda marknadsrisken är spotprisexponeringen på Nord Pool, som uppgår till cirka 550 miljoner kronor. Bland de politiska riskerna finns de mest väsentliga inom skatteområdet, till exempel produktionsskatten på kärnkraft. Omvärldsrisker kan vi inte påverka direkt. För att hantera omvärldsrisker krävs att vi aktivt medverkar i branschorganisationernas arbeten, myndigheters remissförfarande och den offentliga debatten. Processrisker Processriskerna är en följd av vår verksamhet och stora ansträngningar görs för att reducera dem genom ett aktivt skadeförebyggande arbete. Dessa risker är också till största delen försäkrade via koncernens eget försäkringsbolag (ett så kallat captivebolag) och återförsäkrade på den internationella återförsäkringsmarknaden. De operationella riskerna kan utsätta vår personal, tredje man, miljön och våra anläggningstillgångar för skador och andra farliga förhållanden. De största operationella riskerna finns på kärnkraftverken. Där bedrivs ett systematiskt riskanalysarbete med ständiga förbättringsåtgärder under myndigheternas övervakning. Det lagstadgade ansvaret mot tredje man enligt Atomansvarighetslagen Energimarknadens utveckling Politiska risker Omvärldsrisker Y Konkurrenters agerande Kreditvärdighetsbedömning Naturkatastrofer Koncernens riskbild kan delas upp i tre typer av risker som hanteras på olika sätt. Operationella risker Informationssäkerhetsrisker Processrisker Y Humankapitalrisker Integritetsrisker Finansiella risker Informationsrisker vid beslutsfattande

SYDKRAFT ÅRSREDOVISNING 2001 ÅRSREDOVISNING 2001. TomorrowToday

SYDKRAFT ÅRSREDOVISNING 2001 ÅRSREDOVISNING 2001. TomorrowToday SYDKRAFT ÅRSREDOVISNING 2001 ÅRSREDOVISNING 2001 TomorrowToday Sydkraftkoncernen Sydkraft är sedan maj 2001 ett dotterbolag till det tyska energiföretaget E.ON Energie AG. Bolagen i Sydkraftkoncernen är

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Använd innehållsförteckningen nedan och navigationspilarna ovan till höger på varje sida för att snabbnavigera i årsredovisningen.

Använd innehållsförteckningen nedan och navigationspilarna ovan till höger på varje sida för att snabbnavigera i årsredovisningen. Innehåll Y Innehåll Y Använd innehållsförteckningen nedan och navigationspilarna ovan till höger på varje sida för att snabbnavigera i årsredovisningen. Klicka på varje sida för att förstora. E.ON och

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2006-01-01-- 2006-06-30

Delårsrapport för perioden 2006-01-01-- 2006-06-30 1 (8) Duni AB Delårsrapport för perioden 2006-01-01-- 2006-06-30 Koncernen i sammanfattning mkr Jan juni Juli 2005- Helår 2006 2005 juni 2006 2005 Nettoomsättning 3.119 2.642 6.441 5.964 Rörelseresultat

Läs mer

Bokslutskommuniké 2001 och delårsrapport för fjärde kvartalet

Bokslutskommuniké 2001 och delårsrapport för fjärde kvartalet 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké och delårsrapport för fjärde kvartalet Rörelseresultatet för, 787 MSEK, var bättre än. Kvartalets försäljning steg totalt med 4 procent, men resultatet försvagades. Förvärv

Läs mer

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002 Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september Resultatet efter finansiella poster blev 256 (411) I föregående års resultat ingick reavinster från avyttring av affärsområde Handel med 170

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november Poolia AB Poolia har halverat förlusttakten från föregående år. Det förbättrade rörelseresultatet visar att koncernens

Läs mer

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september 2004. Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3).

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september 2004. Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3). Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3). Koncernens rörelseresultat före omstruktureringskostnader ökade med 28% till 41,6 MSEK (32,4). Koncernens resultat före skatt ökade med 13%

Läs mer

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011 Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011 Andra kvartalet Nettoomsättningen uppgick till 25,0 (16,8) Mkr +49% EBITDA -0,4 (0,1) Mkr Tecknat nordiskt distributionsavtal

Läs mer

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ)

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Januari mars 2010 Nettoomsättningen uppgick till 14,9 (12,4) MSEK +20% EBITDA 0,6 (0,2) MSEK Resultat efter skatt uppgick till

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL Pressinformation den 14 augusti Poolia AB Vid extra bolagsstämma efter periodens slut fattades beslut om inlösen av aktier. Därmed överförs 137,0 MSEK till

Läs mer

Tal Vattenfalls extrastämma

Tal Vattenfalls extrastämma Promemoria 2012-11-27 Finansdepartementet Tal Vattenfalls extrastämma Tack för ordet! Låt mig först säga att den här stämman är viktig; vi kommer idag bestämma de övergripande målen för bolaget samt få

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Januari juni 2006 jämfört med samma period 2005 Stark kundtillväxt och förstärkt position på den svenska marknaden. Den norska

Läs mer

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké 2000 Årets rörelseresultat är det bästa i Secos historia, 778 MSEK (572). Efterfrågetrenden i Europa fortsatt positiv, men successiv avmattning i USA. Satsningar i Asien

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 6 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 DELÅRSRAPPORT För perioden 2008-09-01 2008-11-30 (3 månader) KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och dotterbolagen

Läs mer

Poolia ökar lönsamheten och visar god tillväxt i samtliga länder

Poolia ökar lönsamheten och visar god tillväxt i samtliga länder Pressinformation den 5 maj 2006 Poolia ökar lönsamheten och visar god tillväxt i samtliga länder Pooliakoncernens omsättning för första kvartalet uppgick till 295,2 Mkr, vilket innebär en tillväxt på 31%

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 Insplanets resultat och omsättning utvecklas fortsatt starkt > Nettoomsättningen ökade med 180 procent till 23 974 (8 567) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ)

DELÅRSRAPPORT FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ) -01-01 -09-30 Koncernens nettoomsättning uppgick till 577,8 (506,1) Mkr, en ökning med 14%. Koncernens rörelseresultat uppgick till 78,4 (63,7) Mkr, en ökning

Läs mer

SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2008.

SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2008. SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars. Alla belopp i KSEK om annat ej anges. Belopp inom parentes anger värdet för motsvarande period föregående år. apr mar Nettoomsättning

Läs mer

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2002 SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr 556052-4984 Delårsrapport januari - juni 2002 Försäljningen uppgick till 176,1 Mkr (169,3) Resultatet efter finansiella poster uppgick

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT. Resultatet efter finansiella poster för halvåret uppgick till MSEK (2.132), en ökning med 56 procent.

HALVÅRSRAPPORT. Resultatet efter finansiella poster för halvåret uppgick till MSEK (2.132), en ökning med 56 procent. HALVÅRSRAPPORT 2001-12-01--2002-05-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 24.706 (21.391), en ökning med 15 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 12 procent. Omsättningen för andra

Läs mer

Elverket Vallentuna AB (publ)

Elverket Vallentuna AB (publ) Elverket Vallentuna AB (publ) Sammanfattning av kommuniké januari - september 2013 Nettoomsättningen uppgick till 280 330 tkr (243 493 tkr) under perioden jan-sep EBITDA uppgick till 28 123 tkr (26 130

Läs mer

Fortsat satsning i vedvarende energi

Fortsat satsning i vedvarende energi Fortsat satsning i vedvarende energi Hans von Uthmann vvd, Vattenfall AB Chef Vattenfall Norden 6 oktober 2006 Stark position i norra och centrala Europa Danmark 6 TWh elproduktion 6 TWh värmeproduktion

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2011-06-30 Högre elproduktion, intäkter och resultat i intressebolaget än föregående år. Nedskrivning på innehavet av elcertifikat pga sjunkande elcertifikatpriser. Nyemission

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT

HALVÅRSRAPPORT HALVÅRSRAPPORT 1999-12-01--2000-05-31 Koncernens försäljning uppgick till MSEK 17.242 (MSEK 15.683), en ökning med 10%. Justerat för valutakursförändringar blev ökningen 16%. Resultatet efter finansiella

Läs mer

Delårsrapport 1 april 31 december MediTech. Tools. Electronics. Industry

Delårsrapport 1 april 31 december MediTech. Tools. Electronics. Industry Delårsrapport 1 april 31 december 1998 MediTech Tools Electronics Industry Bergman & Beving-koncernen Delårsrapport 1 april 31 december 1998 Faktureringen ökade till 5 726 MSEK (5 101) Resultatet före

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2007

Delårsrapport januari - september 2007 Delårsrapport januari - september 2007 Koncernen * - Omsättningen ökade till 389,1 Mkr (364,3) - Resultatet före skatt 80,5 Mkr (83,2) - Resultatet efter skatt 59,2 Mkr (60,2) - Vinst per aktie 2,79 kr

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(5) Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Bokslutskommuniké 2013

New Nordic Healthbrands AB (publ) Bokslutskommuniké 2013 New Nordic Healthbrands AB (publ) Bokslutskommuniké 2013 Q4 Q4 2013 2012 2013 2012 Nettoomsättning, ksek 227 983 203 787 59 691 46 651 Bruttoresultat, ksek 148 789 126 457 37 041 28 308 Bruttomarginal,

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL Pressinformation den 8 maj Poolia Professionals Under första kvartalet har ett förvärv av rekryteringsbolaget Nilesco Search stärkt vårt fokus på kvalificerade

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2012 för Zinzino Group (publ.)

Delårsrapport januari juni 2012 för Zinzino Group (publ.) Delårsrapport januari juni 2012 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556733-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Utdelning Av bolagsstämman beslutad utdelning beräknas bli utsänd av VPC den 2 maj 2001 till dem som på avstämningsdagen

Utdelning Av bolagsstämman beslutad utdelning beräknas bli utsänd av VPC den 2 maj 2001 till dem som på avstämningsdagen ÅRSREDOVISNING 2000 Innehåll Bolagsstämma Bolagsstämma 2 Kort om 2000 3 Koncernchefen har ordet 4 Strategisk inriktning 6 Den nordiska energimarknaden 9 Risker och riskhantering 15 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD Orderingång 69,3 MSEK (42,4) Omsättning 63,7 MSEK (43,7) Bruttomarginal 41,1 procent (45,7) Rörelseresultat 6,0 MSEK (2,4) Resultat efter skatt 5,2 MSEK (2,0) Kommentarer från VD JLT gick in i med en stark

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 september 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) 1 Delårsrapport 1 januari 30 september 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Juli - september 2006 jämfört med samma period föregående år Nettoomsättningen ökade med 142% till 14,9 MSEK (6,1). Rörelseresultatet

Läs mer

Positiv utveckling i Sverige, Tyskland och Dedicare klar i Storbritannien

Positiv utveckling i Sverige, Tyskland och Dedicare klar i Storbritannien VD Johan Eriksson kommenterar Poolias bokslutskommuniké 2007 Positiv utveckling i Sverige, Tyskland och Dedicare klar i Storbritannien omstruktureringen Intäkter 2007 blev Poolia större än någonsin tidigare.

Läs mer

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING Publicerad: Syftet med verksamhetsgenomlysningen är att den ska utgöra ett verktyg för att öka kundernas möjlighet till insyn i fjärrvärmeverksamheten och därigenom möjliggöra

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

+ 8% 32,2% + 62% God resultattillväxt första kvartalet

+ 8% 32,2% + 62% God resultattillväxt första kvartalet Delårsrapport 1 januari 31 mars 2012 Koncernrapport 9 maj 2012 God resultattillväxt första kvartalet JANUARI - MARS (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade 8% till 12,3 (11,4)

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013

Delårsrapport januari mars 2013 Västerås Gävle Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari 2013 Nettoomsättning för perioden uppgick till 21,0 (33,2) MSEK Bruttoresultat för perioden uppgick till 5,9 (9,5)

Läs mer

Delårsrapport 1 april - 30 september 1998

Delårsrapport 1 april - 30 september 1998 PRESSRELEASE - BERGMAN & BEVING-KONCERNEN Delårsrapport 1 april - 3 september 1998 Faktureringen ökade till 3 517 MSEK (3 225) Resultatet före skatt uppgick till 166 MSEK (171) Resultatet per aktie uppgick

Läs mer

Rapport för tre månader (1/1-31/3 2001)

Rapport för tre månader (1/1-31/3 2001) DORO Rapport för tre månader (1/1-31/3 2001) 1/5 Omsättningen uppgick till MKr 278 (347 MKr) Resultatet före skatt uppgick till -26 MKr (12 MKr) Vinst per aktie efter schablonskatt 2,68 Kr (0,82 Kr) Komponentbrist

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 1 Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 Periodens resultat - 1,4 MSEK (- 14,7) Fortsatt positivt kassaflöde 8,7 MSEK (- 0,8) Affärsidé Gandalf är verksam som en nordisk leverantör

Läs mer

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr Delårsrapport januari - september 2001 för koncernen

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr Delårsrapport januari - september 2001 för koncernen DELÅRSRAPPORT JANUARI - SEPTEMBER 2001 SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr 556052-4984 Delårsrapport januari - september 2001 för koncernen Omsättning/Marknad Omsättningen uppgick till 246,9 Mkr (236,4),

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT

HALVÅRSRAPPORT HALVÅRSRAPPORT 2002-12-01--2003-05-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 27.025 (24.706), en ökning med 9 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 12 procent. Resultatet efter finansiella

Läs mer

Bokslutskommuniké

Bokslutskommuniké 1(5) Bokslutskommuniké 2003-12-31 Nettoomsättningen uppgick till 41,0 (55,8) mkr Resultat efter skatt uppgick till -8,2 (-5,5) mkr Resultat per aktie uppgick till -2,60 (-1,74) kr Likvida medel inkl. kortfristiga

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.)

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556718-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Läs mer

Bokslutskommuniké januari december 2012

Bokslutskommuniké januari december 2012 Q4 Bokslutskommuniké januari december 2012 Januari - December 2012 1 Rörelsens intäkter för perioden i bolaget uppgick till 4,7 (17,7) tkr Rörelseresultatet uppgick till - 1 008,0 (- 1 886,2) tkr Årets

Läs mer

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 PERIODEN I SAMMANDRAG Fortsatt stark hyresmarknad för kommersiella lokaler i Stockholm. Periodens hyresintäkter ökade till 72,9 miljoner kronor

Läs mer

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014 Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 79,0 MSEK (70,3), vilket motsvarar en tillväxt med 12,4 % Rörelseresultatet uppgick till 7,5 MSEK (8,2)

Läs mer

Malmbergs Elektriska AB (publ)

Malmbergs Elektriska AB (publ) Malmbergs Elektriska AB (publ) DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2005 Q2 Delårsrapport i sammandrag Nettoomsättningen ökade med 13 procent till 216 485 (191 954) kkr Resultatet efter finansiella poster ökade

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2014 - juni 2015 Nettoresultat av valutahandel: 475 tkr. Resultat före skatt: 13 tkr. Resultat per aktie före skatt: 0,01 kr. Valutafonden beräknas starta

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013 Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL

Bokslutskommuniké 2013 Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL Bokslutskommuniké 2013 Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL Väsentliga händelser under 2013 APL har under 2013 haft en positiv försäljningsutveckling inom både Affärsområde Vård & Apotek och inom Affärsområde

Läs mer

Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden.

Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden. Delårsrapport januari - september 2008 Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden. Rörelseresultatet uppgick till 0,9 MSEK (1,8) för kvartalet och

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT

HALVÅRSRAPPORT HALVÅRSRAPPORT 2000-12-01--2001-05-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 21.391 (MSEK 17.242), en ökning med 24 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 17 procent. God försäljningsutveckling

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2006

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2006 2006-05-11 (publ) är landets mest kompletta leverantör av el- och instrumentmontage med en fakturering om cirka 850 miljoner SEK och drygt 700 anställda. Koncernen levererar kvalificerade tekniska lösningar

Läs mer

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).

Läs mer

januari - mars Nettoomsättningen uppgick till 117,8 mkr (115,7). Rörelseresultatet ökade med 16 procent till 11,6 mkr (10,0).

januari - mars Nettoomsättningen uppgick till 117,8 mkr (115,7). Rörelseresultatet ökade med 16 procent till 11,6 mkr (10,0). D E L Å R S R A P P O R T januari - mars Nettoomsättningen uppgick till 117,8 mkr (115,7). Rörelseresultatet ökade med 16 procent till 11,6 mkr (10,0). Vinsten före skatt steg till 11,9 mkr (10,3). Vinsten

Läs mer

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr Delårsrapport januari - september 2003 för koncernen

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr Delårsrapport januari - september 2003 för koncernen SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr 556052-4984 Delårsrapport januari - september 2003 för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 265,9 Mkr (254,9) Resultatet efter finansiella poster uppgick till

Läs mer

Tryckindustri. Kvartalsrapport 1 september 30 november 1997

Tryckindustri. Kvartalsrapport 1 september 30 november 1997 Tryckindustri Kvartalsrapport 1 september 30 november 1997 9 9 7 8 Starkt första kvartal vinsten ökade med 63 procent Resultat efter finansnetto, 11 Mkr (7) Försäljningen ökade till 56 Mkr (47) Nyckeltal

Läs mer

Delårsrapport DNG, Dial Nxt Group AB 2000-01-01-2000-09-30. Viktiga händelser under kvartal 3

Delårsrapport DNG, Dial Nxt Group AB 2000-01-01-2000-09-30. Viktiga händelser under kvartal 3 Delårsrapport DNG, Dial Nxt Group AB 2000-01-01-2000-09-30 Viktiga händelser under kvartal 3 Förvärv av SDM (Scandinavian Database Marketing) tillför 15 konsulter inom CRM Nya orders tecknade till ett

Läs mer

Erik Strand, vd, tel , Kjell-Åke Jägenstedt, finansdirektör, tel

Erik Strand, vd, tel , Kjell-Åke Jägenstedt, finansdirektör, tel VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2003 Pressinformation den 20 februari Poolia AB Poolia har förbättrat rörelseresultatet före nedskrivningar för bokslutsåret jämfört med föregående

Läs mer

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 %

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Perioden juli - sep Omsättningen uppgick till 69,7 MSEK (54,2), vilket motsvarar en tillväxt på 29,0 % Rörelseresultatet uppgick till 7,2 MSEK (4,7)

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

Koncernen. Nettoomsättning och resultat. Marknadsutsikter Investeringar. Avskrivningar Avskrivningarna 2011 uppgick till 19,8 Mkr (20,0).

Koncernen. Nettoomsättning och resultat. Marknadsutsikter Investeringar. Avskrivningar Avskrivningarna 2011 uppgick till 19,8 Mkr (20,0). Q4 Bokslutskommuniké januari december 2011 Koncernen januari december oktober december Nettoomsättning 436,7 Mkr (435,4) Nettoomsättning 112,2 Mkr (114,1) Resultat före skatt 68,1 Mkr (62,0) Resultat före

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Bokslutskommuniké 2014

New Nordic Healthbrands AB (publ) Bokslutskommuniké 2014 New Nordic Healthbrands AB (publ) Bokslutskommuniké 2014 Q4 Q4 2014 2013 2014 2013 Nettoomsättning, ksek 271 949 227 983 70 693 59 691 Bruttoresultat, ksek 173 728 148 789 44 928 37 041 Bruttomarginal,

Läs mer

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Delårsrapport för perioden Januari - April (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 46 816 tkr (38 123 tkr ) en ökning med 23% jämfört med motsvarande

Läs mer

VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT

VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT januari - juni 2014 HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 30 JUNI 2014 Volvo Treasury AB (publ) är ett helägt dotterbolag till AB Volvo (publ) Göteborg (556012-5790). Företaget

Läs mer

All Cards Service Center ACSC AB (publ) Delårsrapport januari-juni 2003

All Cards Service Center ACSC AB (publ) Delårsrapport januari-juni 2003 ACSC-koncernen är ett fullserviceföretag i plastkortsbranschen. -08-21 All Cards Service Center ACSC AB (publ) Delårsrapport januari-juni Nettoomsättningen uppgick till 92,0 (139,4) Mkr. Rörelseresultat

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ)

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ) 1 (13) Informationen lämnades för offentliggörande den 16 maj 2012 kl. 12.00. Keynote Media Groups Certified Adviser på First North är Remium AB. Tel. +46 8 454 32 00, ca@remium.com DELÅRSRAPPORT 1 januari

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport Q1 2013 Smarteqs affärsidé är att sälja och utveckla antennsystem för ökad tillgänglighet, effektivitet

Läs mer

STARKT FÖRSTA KVARTAL MED FORTSATT SATSNING PÅ TILLVÄXT

STARKT FÖRSTA KVARTAL MED FORTSATT SATSNING PÅ TILLVÄXT FIREFLY AB (publ) DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2016 STARKT FÖRSTA KVARTAL MED FORTSATT SATSNING PÅ TILLVÄXT Finansiell utveckling januari mars 2016 Orderingången ökade med 7 % till 45,7 mkr (42,9 mkr) Orderstocken

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet

Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet Pressinformation den 16 augusti 2006 Pooliakoncernen visar även för årets andra kvartal ökad tillväxt och förbättrad lönsamhet jämfört med motsvarande period

Läs mer

Tryckindustri Niomånadersrapport 1 september1997 31 maj 1998

Tryckindustri Niomånadersrapport 1 september1997 31 maj 1998 Tryckindustri Niomånadersrapport 1 september1997 31 maj 1998 9 9 7 8 Resultatet efter nio månader ökade med 54 procent till 29 Mkr Försäljningen ökade med 16 procent till 170 Mkr (146) Vinsten per aktie

Läs mer

TEKNISKA VERKEN D E L Å R S R A P P O R T J A N U A R I AUGUSTI 2 0 1 5

TEKNISKA VERKEN D E L Å R S R A P P O R T J A N U A R I AUGUSTI 2 0 1 5 TEKNISKA VERKEN D E L Å R S R A P P O R T J A N U A R I AUGUSTI 2 0 1 5 Tekniska verken-koncernen MILT VÄDER OCH LÅGA ELPRISER HÅLLER TILLBAKA INTÄKTERNA. BETYDANDE ENGÅNGSPOST (+66 MNKR) FÖR ELNÄTSANSLUTNING

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2012. (januari sepember) ) 2012. Kvartal 1-3 1

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2012. (januari sepember) ) 2012. Kvartal 1-3 1 Göteborg 2012-10-19 Delårsrapport perioden januari-september 2012 Kvartal 3 (juli september) ) 2012 Omsättningen uppgick till 12,4 (10,1) Mkr, en ökning med 2,3 Mkr eller 23 procent Rörelseresultatet (EBIT)

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006 1 DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006 Delårsrapporten i korthet Omsättningen uppgick till 364,4 MSEK (249,0), en ökning med 46%. Rörelseresultatet ökade med 80% till 25,7 MSEK (14,3), vilket ger

Läs mer

VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT

VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT januari - juni 2015 HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 30 JUNI 2015 Volvo Treasury AB (publ) är ett helägt dotterbolag till AB Volvo (publ) Göteborg (556012-5790). Företaget

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR A-COM AB, 1 MAJ, 2006 31 JULI, 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR A-COM AB, 1 MAJ, 2006 31 JULI, 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR A-COM AB, 1 MAJ, 2006 31 JULI, 2006 Omsättningen ökade med 56 procent och byråintäkten med 19 procent för jämförbara enheter Rörelseresultat om 3,2 Mkr, en ökning med 3,5 Mkr för jämförbara

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014. Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611

DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014. Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014 Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 Periodens siffror i korthet Perioden Föregående år Periodens omsättning 127 ksek 169 ksek Periodens bruttoresultat -46 ksek -150

Läs mer

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017 Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal Perioden januari mars 2017 Omsättningen uppgick till 99,2 MSEK (84,7), vilket motsvarar en tillväxt om 17,2 % (0,7) Rörelseresultatet uppgick till 10,5

Läs mer