Inledningsvis kommer utställningen att vara obevakad vilket ställer vissa speciella krav på utformningen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledningsvis kommer utställningen att vara obevakad vilket ställer vissa speciella krav på utformningen."

Transkript

1

2 1 Utställning Ven naturum Förslag Förutsättningar Detta förslag baserar sig på de anvisningar och direktiv som har getts av uppdragsgivaren Landskrona kommun (Olle Nordell) enligt Förslag till gestaltning av och innehåll i naturum på Ven. Det övergripande målet för utställningen är att inspirera besökaren till att vistas i naturen samt ge ökad kunskap om Ven särpräglade natur. Målgruppen är allmänheten utan speciella förkunskaper. Utställningen skall ses som ett första steg mot en större anläggning. Den skall inledningsvis rymmas i en byggnad av den storlek som nuvarande Tycho Brahe museet har och vara möjlig att vid ett senare tillfälle överföras till en annan lokal. Utställningen skall vara utvecklingsbar för eventuell framtida placering i större lokaler. Satellitstationer Till den centralt placerade utställningen knyts ett antal satelitstationer på olika platser på Ven. På dessa ställen kan besökaren ta del av olika speciella naturföreteelser. Högskolan i Kristianstad Potentialer för att använda utställningen i undervisning och examensarbeten på landskapsvetarprogrammet Högskolan i Kristianstad skall beaktas. I lokalen ska det finnas möjligheter för filmvisning. Till utställningen ska knytas en hemsida med möjlighet att ladda ner fördjupad information om olika naturföreteelser på Ven. Inledningsvis kommer utställningen att vara obevakad vilket ställer vissa speciella krav på utformningen. 2 Tema Vens särpräglade natur Huvudtemat för utställningen är Vens särpräglade natur som under årtusenden formats av människan och av havets erosion. Intentionen är att återkommande ge kopplingar till Vens natur av i dag och att hjälpa besökaren att ta del av olika företeelser bland annat genom att besöka någon av de s.k. satellitstationerna. Huvudmålet är att få ut besökaren i Vens natur.

3 2 3 Övergripande gestaltning Besökaren passerar genom utställningen genom att gå in genom ena ändan av huset och ut ur den andra. Den övergripande gestaltningen i utställningen anknyter till särdragen i Vens natur. De branta klinterna mot havet och det böljande kulturlandskapet. Närvaron av himmel och hav. Färgsättningen anknyter till de färger som dominerar på Ven nämligen havets och himlens olika blå och grå nyanser, samt kulturlandskapets gröna och gula. Dessutom förekommer den gulbruna nyans som är särpräglat för Ventegel. Den befintliga lokalen måste målas om i färger som stämmer överens med utställningens, färgskala, som går i milda nyanser. Skyltarna till utställningens texter utformas på ett sådant sätt att de är enkla att byta ut och komplettera vid ett senare tillfälle. För deras närmare utformning se skisser (bilaga B1-B3). Utställningen utformas med väl beprövad teknik något som är särskilt viktigt då utställningen inledningsvis är obemannad. Skyltar utformas för att tåla beröringsslitage och det samma gäller knappar och andra anordningar som finns i utställningen. I mesta möjliga mån används standarstorlekar på skyltar samt standardmodell av utrustning som exempelvis DVD-spelare. 4 Utställningens delar innehåll och gestaltning Nedan presenteras utställningens olika delar se också planskiss Bilaga A. Här ges också exempel på hur texterna i utställningen kan vara utformade i ett antal textskisser, observera att dessa texter inte är färdigbearbetat och kan komma att behöva ändras och kompletteras samband med produktionen av utställningen. Vissa avsnitt saknar textskisser. 4.1 Introduktion Besökaren kommer in i utställningen i det högra mindre rummet från vägen sett. Här hälsas besökaren välkommen till utställningen. I mitten av rummet finns en landskapsmodell och runt väggarna information om Vens geologi och särpräglade miljö. Här finns också förslag på olika intressanta besökspunkter på Ven, i detta förslag benämnda satelitstationer Landskapsmodell (A1) I mitten av rummet placera en landskapsmodell på ett ovalt bord där besökaren kan orientera sig och få en överblick över Ven. På modellen är ett antal intressanta platser och fenomen markerade med blinkande lysdioder som besökaren kan aktivera via en kontrollpanel. Det kan vara både enstaka lysdiod som markerar en viss plats och en hel rad med dioder med rinnande ljus som markerar en lämplig utflyktsväg. Landskapsmodellen tillverkas av robusta material som tål beröring.

4 Geologi (A2) I hörnet mitt för ingångsdörren presenteras Vens geologi. Rest av förbindelse med Danmark innan Öresundsbron Ven är uppbyggd av lösa istidsavlagringar som isen lämnat efter sig och berggrunden befinner sig 60 meter under nuvarande havsytan. Ven höjer sig drygt 40 meter över havet. Besökaren får ta del av hur Ven bildades en gång när isen började dra sig tillbaka från Skåne för ungefär år genom ett antal instruktiva bilder som tonar över i varandra på en LCD skärm, besökaren startar processen genom att trycka på en knapp. Tidvis var Ven en del av den landbrygga som förband Danmark och Skåne och fungerade som en bro för växter och djur när dessa invandrade i Skandinavien Till största delen har denna landbrygga eroderat bort och kvar finns Ven som havet hela tiden gnager in på. Detta illustreras genom en framtidsbild i bildspelet som visar när Ven nästan försvunnit. Ingresskylt En jord- och stenhög Ven består helt och hållet av sten och jord. Berggrunden ligger 60 meter under havsytan och ön höjer sig drygt 40 meter över havet. Ön bildades efter den senaste istiden. Tryck på knappen om du vill veta mer. Bild 1 (översiktbild över Skandinavien täckt av inlandsisen för ungefär år sedan) Isen täckte landet För år sedan var det istid. Istiden hade då varat i närmare år och hela norra Europa var täckt av ett tjockt istäcke. Bild 2 (översiktsbild över hur isen dragit sig tillbaka en bit för ca år sedan?) Isen börjar smälta När klimatet blev varmare började isen smälta undan. För ungefär år sedan hade isen dragit sig tillbaka från Danmark och västligaste Skåne. Bild 3 (bild av iskanten som skyfflar ihop den jordvall som Ven är en del av) Isen skyfflade Tjocka lager av sand och lera avsattes framför iskanten. När isen rörde sig fram och tillbaka skyfflades materialet ihop till en vall.

5 4 Bild 4 (bild som visar när isen dragit sig tillbaka och Ven ingår i en landbrygga mellan Skåne och Danmark) Föregångare till Öresundsbron Tidvis utgjorde den vall som Ven var en del i en fast landförbindelse mellan Skåne och Danmark. Kanske var detta den väg de första skåningarna kom vandrande på sin jakt efter mammut och vildren. Bild 5 (bild som visar Ven av idag) Ven av idag Det mesta av landbryggan har spolats bort av havet och idag återstår bara Ven med sina branta backafall vars motsvarighet bara finns på ett fåtal platser i världen. Bild 6 (framtida bild av ven när havet gnagt in så mycket att ön är betydligt mycket mindre) En dag försvunnen Havet äter varje år mellan 20 och 35 cm av Vens stränder. De mest utsatta områdena är på öns nordvästra kust. Någon gång i framtiden kommer kanske Ven att ha försvunnit helt Information om Satellitstationer (A3) Längs gavelväggen bakom landskapsmodellen finns introduktion till de speciellt utvalda utflyktsmål (satelitstationerna) som besökaren uppmanas att besöka. Ut härifrån! Exempel på stationer: Ta ett dopp vid Möllebäcken Njut av utsikten ovanför Vingesti Vandra bland Kyrkbacken blommor Ta en tur till Norra kusten Njut av stillheten i Norreborg Möt havet vid Hakens fyr Se även Bilaga C1-C2 för närmare beskrivning av satelitstationernas utformning Backafallen (B1) I bakre hörnet bortom landskapsmodellen till höger om nödutgången ges en introduktion till den för Ven så unika företeelsen backafallen. Här förklaras också varför området blivit naturreservat.

6 5 Backafall mer än bara malvor Här finns ett antal bakbelysta bilder som illustrerar några av de särdrag som är utmärkande för Vens backafall. Bilderna tänds i ett ljusspel en efter en för att sedan lysa tillsammans ca 20 sekunder. I bakgrunden hörs en svag instrumentalversion av Flicka från backafall. Exempel på bilder: Örtrik torräng Backsvalkoloni Gullviva (Primula veris) Betande får Rosenmalva (Malva alcea) Tulkört (Vincetoxicum hirundinaria) Kungsmynta (Origanum vulgare) Ras med blottad jord Brännässla (Urtica dioica) Björnbär Vida vyer Framsipprande grundvatten Ingresskylt Backafall mer än bara malvor Vens backafall är en unik naturföreteelse som har skapats av speciella geologiska förhållanden och århundradens hävd i form av bete. Härfinns en rad sällsynta växt och djurarter. Backafall är naturreservat och övriga delar av ön har landskapsbildskydd. Ordet backafall härstammar från tiden innan skiftena då böndernas jord var fördelad i många små tegar, dessa kallades fall, backafall blir alltså teg i en backe. Då och då rasar en liten bit av backafallen. Erosionen ger bara jordfläckar som är en förutsättning för att en rad växt- och djurarter ska kunna börja leva här. I den bara jorden i sydsluttningar finns utrymme för värmeälskande arter. 4.2 Fördjupad information om Vens natur Besökaren passerar genom dörröppningen den bakre delen av rummet in i in i det större avlånga rummet. Detta rum avdelas delvis av två tvärgående väggar som indelar rummet i tre delar. Den första väggen går ut från den bakre väggen medan den andra väggen går ut från den främre väggen mellan de två bortre fönstren. Fönstren i ytterväggen mot vägen tas upp för att dels skapa kontakt med utomhusmiljön dels för att ge ökad insyn utifrån då utställningen är obemannad Vens växt och djurliv Besökaren kommer först till en del rummet där olika växt- och djurarter som är speciella för Ven presenteras. Dessa kopplas hela tiden till den miljö de lever i och de förutsättningar som behövs för att de ska överleva som exempelvis kontinuerlig hävd.

7 Jättefräken och klintsnyltrot (C1) Det lär finnas över 600 olika växtarter på Ven. Dessa introduceras genom att de mest sensationella av dessa presenteras nämligen de starkt hotade arterna jättefräken (Equsietum telemteia) och klintsnyltroten (Orobanche elatior). Det långsmala rummet avdelas ca 3 meter in med en utbyggd vägg från den bakre väggen. Väggen sträcker sig ca 2 meter ut i rummet. Väggen som inte går ända till taket och på den finns ett stort foto/målning av jättefräken. Den vackra och den snyltande Mot fonden av ett foto av jättefräken presenteras denna ytterst sällsynta art som i Sverige bara finns på Ven och två andra platser och där bestånden på Ven anses vara det enda livskraftiga i landet. Växtens ekologi förklaras, hur den förökar sig och vem den är släkt med. Här finns också en karta som visar jättefräkens utbredning. Ingresskylt Den vackra och den snyltande Det lär finnas över 600 olika växtarter på Ven. Två av dem är ytterst sällsynta. Det är den ståtliga jättefräken (Equsietum telemteia) och den parasiterande klintsnyltroten (Orobanche elatior). Texter till Jättefräken Den vackra Jättefräken är en ståtlig växt som kan bli upp till 1,8 meter hög. Den är kärlkryptogam, det betyder att den inte har några blommor utan närmare är släkting med ormbunkarna. Jättefräken trivs på kalkrika jordar i lövskogar Den kan bilda stora bestånd i mullrika och skuggiga bäckraviner eller i lundar där källflöden bryter fram, men den tycker inte om stillastående vatten. Emellanåt växer den också i mer exponerade och störda miljöer som exempelvis snår- och gräsmarkerna i backafallen på Ven. Text till karta med Jättefräkens utbredningsområde Vida spridd växt Jättefräken har en av sina nordligaste utposter här på Ven, den finns bara få två platser i Skåne förutom på Ven och det är bara här på Ven som den finns i riklig mängd på en plats, där finns tusentals exemplar. Internationellt har växten ett stort utbredningsområde från Baltikum och Svarta Havet till Irland och Azorerna. Dessutom finns en nära släkting i Nordamerika. Jättefräken är känslig för att backafallen växer igen och den är också extra klimatkänslig här vid sin nordligaste utpost. Mera spridd på bronsåldern Under tidig bronsålder (ca 1800 f.kr.) var det mycket varmare än idag och då fanns de gott om jättefräken i de sumpiga bokskogar som täckte södra Sverige. Det visar fynd av så kallade subfossil från Göteborgs skärgård

8 7 Fördjupningstext om kryptogamer i allmänhet och Jättefräken i synnerhet Vad är en kryptogam? Växter utan blommor kallade Linné för kryptogamer. Det berodde på att deras fortplantning inte kan ses med blotta ögat. Fritt översatt betyder kryptogamer dolt bröllop. Kryptogamer kallas också för sporväxter eftersom de förökar sig med hjälp av mikroskopiska sporer och inte med frön som blomväxterna gör. Kloner Som andra kryptogamer kan jättefräken föröka sig både vegetativt och på sexuell väg. På Ven och på de övriga växtplatserna i Skåne har man bara hittat vegetativt förökade exemplar och man kan därför betrakta de svenska bestånden av jättefräken som kloner. Den snyltande Bredvid jättefräken finns information om en av Vens andra sällsyntheter nämligen klintsnyltroten. Här beskrivs hur denna växt parasiterar på väddklinten (Centaurea scabiosa) då den själv saknar klorofyll. Hur snyltroten får näring från värdväxten förklaras m en modell med lysdioder. Besökaren startar själv processen genom att trycka på en knapp. Texter till klintsnyltroten Den snyltande Klintsnyltroten saknar klorofyll, det gröna färgämne som gör att växter kan omvandla koldioxid och vatten med hjälp av solljuset till näringsrikt socker. Därför måste klintsnyltroten leva som parasit på en annan växt väddklinten. Den växer tillsammans med sin värdväxt på torrängar, vägrenar och bryn, ofta på varma, kalkrika sluttningar som här på Vens backafall. Klintsnyltroten är en av Sveriges mest sällsynta växter som har sin rikaste förekomst här på Ven. Nordgränsen för dess utbredning går någonstans i södra Sverige. Klintsnyltroten finns från England i väster till Himalaya i öster Oregelbunden blomning Klintsnyltroten blommar sällan två år i rad på samma plats. Hotas av igenväxning Som så många andra av backafallens blommor hotas klintsnyltroten av att ängsmarker växer igen när betet på dem upphör. Dock får inte marken betas för hårt för att klintsnyltroten ska trivas. Lagom är bäst. Text i anknytning till modell som visar hur klintsnyltroten parasiterar på en väddklint Vill du veta hur klintsnytroten får sin näring tryck här Det är genom att suga sig fast vid värdväxtens rötter som klintsnyltroten kommer åt näringen. Varje cell i värdväxten är en liten fabrik där växten göra näringsrikt socker av koldioxid och vatten med hjälp av solenergi. Den processen kallas fotosyntes. Sockret transporteras sedan ned i rötterna för att lagras, såvida inte klintsnyltroten är där och snyltar Andra växter i backafallen Kring dessa två finns också information om andra växter som förekommer på Ven dessa presenteras på en s.k. snurra med fem eller sex sidor där varje växt presenteras på sin sida med bild och en kort text. Besökaren vrider själv på snurran för att ta del av informationen.

9 8 Exempel på arter som kan visas Darrgräs (Briza media) Tulkört (Vincetoxicum hirundinaria) Kungsmynta (Origanum vulgare) Gullviva (Primula veris) Rosenmalva Malva alcea Ingresstext till snurran Gemensamt för många betesmarksväxter är att de tål avbetning bra. Växter som betas skjuter ofta nya skott från basen, t ex gräsarterna. Många typiska betesmarksväxter klarar av och trivs på de lite magrare marker som blir resultatet av att djur betar. Text till bild på Darrgräs Darrande vippor Darrgräsets spröda vippor är ett säkert tecken på att här har marken hävdats under lång tid. Text till bild på Tulkört Gillar näringsrik mark Den fränt doftande och giftiga tulkörten är ganska vanlig på torra näringsrika betesmarker Text till bild på Kungsmynta Pizzakryddan i backen Kungsmynta är samma växt som kryddan oregano, välkänd för alla pizzaälskare. Den trivs bra i torra kalkrika backar. Text till bild på Gullviva Älskad vårblomma Gullvivan trivs bäst i näringsrika halvskuggiga områden som lövängar och glesa lundar men Du hittar den också ofta i kanten av betesmarker. Text till bild på rosenmalva Gamla anor Rosenmalvan har gamla anor på Ven och finns både kring gårdar och i backafallen. Speciell skötsel I anknytning till växterna finns också information som förklarar backafallens behov av speciell skötsel för att dessa och andra arter ska kunna leva kvar. Att detta är en miljös om kräver kontinuerlig hävd för att inte växa igen. Avdelningen illustreras av olika symboler för traditionell hävd som modeller eller i fullskala, exempelvis en betande komule. Valet av föremål framför bilder är att skapa en tredimensionell känsla.

10 9 Text till skötselavdelning Behöver skötas I början av 1900-talet var backafallen nästan helt öppna. Sedan dess har betet nästan helt upphört och backafallen vuxit igen med lövskog och buskmark. Ängar och betesmarker måste skötas hävdas för att behålla sitt utseende. Upphör skötseln förändras de snabbt och de växter och djur som under århundraden har anpassat sig till den speciella miljön på Vens backafall får svårt att klara sig Sandödlan C2 I hörnet till vänster om dörröppningen presenteras den lilla kosmopoliten sandödlan (Lacerta agilis). Sandödlan har ett mycket stort utbredningsområde, vad det gäller den svenska populationen finns en av de individtätaste här på Ven. En riktig kosmopolit Sandödlans ekologi presenteras. Här beskrivs dess kosmopolitiska utbredning (med en utbredningskarta) och hur sandödlan lever och vilka krav den ställer på sin miljö för att trivas. Text till sandödlan Trivs i solen Sandödlan är en liten värmeälskande ödla som tycker om att sitta och sola sig. Den som kan bli upptill 2 decimeter lång och är gråbrun till färgen med mörka prickar längs ryggen och sidorna. Födan utgörs av spindlar och insekter. Speciella miljökrav Sandödlan har bestämda miljökrav, den vill ha torr miljö med rik busk- eller gräsvegetation att kunna gömma sig i och dessutom öppna gläntor i vegetationen där den kan sola sig och lägga sina ägg i den varma jorden. Som exempelvis i Vens södra backafall En riktig kosmopolit Sandödlan är en riktig kosmopolit och har ett av de största utbredningsområdena som man känner till för en reptil, från Centraleuropa till Centralasien. I södra Sverige förekommer den sällsynt och fläckvis. Kvarleva från en varmare tid Under värmeperioden efter istiden för ca 9000 till 2500 år sedan då det var mycket varmare än idag spred sig sandödlan långt norrut. När klimatet sedan blev kallare överlevde arten endast på särskilt gynnsamma platser som öppna, väl solexponerade sand-, grus- eller klippmarker. Här på Ven finns den rikligaste förekomsten av sandödla som man känner till i Sverige. Gräver ner sig på vintern Sandödlorna övervintrar nedgrävda i marken. De vuxna ödlorna gräver ner sig redan i augusti medan ungarna går och lägger sig först i oktober. Till våren i mars april kommer de fram igen. Hotad art Då sandödlan finns så fläckvis är den extra känslig mot störningar i miljön. Dör sandödlorna ut på en plats är det för långt till nästa plats där de finns för att några nya sandödlor ska kunna flytta in i den nu lediga boplatsen.

11 10 Hanen byter kläder I ett tittskåp kan besökaren närmare studera hanarnas färggranna parningsdräkt på tredimensionella ödlemodeller. Via ett spegelsystem visas hanen både i parningsdräkt och i vanlig. Dräkterna tonar sakta över i varandra.. Besökaren kan själv styra förändringen genom en knapp. Text till tittskåpet Hanen byter kläder På våren när sandödlorna ska para sig blir hanen vackert smaragdgrön på sidorna, här kan du se honom byta kläder. Sin vackra gröna dräkt skaffar sig hanen för att locka till sig honor. Bredvid tittskåpet finns också en modell på en sandödlehona på en sten. Då och då rör modellen lite på svansen, här finns också information om sandödlans släkting skogsödlan. Text till sandödlehonan Gräver ner äggen tillsammans Sandödlehonan lägger 4 till 15 ägg i juni som normalt kläcks i mitten av augusti början av september. Ofta lägger många honor sina ägg på samma ställen och de grävs i regel ner på sandiga välexponerade platser på cirka 5 till 7 cm djup. Text till skogsödlan Sandödlans kusin Sandödlan kan förväxlas med den i Sverige allmänt förekommande skogsödlan (Lacerta vivipara). Skogsödlan är smalare och något mindre, grundfärgen. är övervägande mörkbrun med förhållandevis små, något diffusa mörka och ljusa fläckar. Skogsödlan har lika långa klor på fram- och bakfötterna medan sandödlans framklor är cirka 1,5 gånger så långa som bakklorna Majbaggen (C3) Ven har en delvis unik insektsfauna med många värmeälskande arter som inte borde finnas så här långt norrut. På väggen till höger om sandödlan under och bredvid fönstret mot vägen presenteras majbaggen (Meloe proscarabaeus) och dess beroende av solitär bin. Den lilla liftaren I en modell i lämplig skala visas hur en majbaggslarv liftar på ett bi. Kring detta lämnas information om majbaggen ekologi och dess beroendeförhållande till solitära bin. Här finns också en modell i samma skala av den vuxna skalbaggen. Text till den liftande majbaggslarven Den lilla liftaren I mitten av juni kan du få syn på de egendomliga gulfärgade majbaggslarverna som sitter uppkrupna i blommor och väntar på lift. När ett bi landar i blomman klamrar sig larven fast och följer med tillbaka ner i biets gångar. Väl där ändrar larven utseende och börjar sedan äta av binas larver och ägg. Larven äter också av den nektar och pollen som bina samlat in. Så fortsätter den tills den är fullvuxen

12 11 Små svarta kor Som fullvuxen är majbaggen en stor klumpig blåsvart skalbagge med kraftiga ben och långa fötter. Den är mellan en och tre och en halv centimeter lång. De fullvuxna skalbaggarna betar gräs som små fridfulla kor. Honans bakkropp är starkt uppsvälld och kan innehålla flera tusen ägg. En sällsynt art Den svarta majbaggen är en sällsynt art som sparsamt förekommer från Skåne till Dalarna. Den finns också i mellan och Sydeuropa Beroende av bin Majbaggen behöver ensamlevande vilda biarter för att överleva, främst olika sandbin. När dessa sandbin minskar minskar också majbaggen. Sandbina trivs i öppna marker som torra gräsmarker och sandiga sluttningar. När dessa växer igen minskar sandbinas möjligheter att överleva och därigenom också majbaggens. Andra insekter. I en monter ges exempel på några andra spännande insekter som förekommer på Ven. Dessa presenteras också i modeller i lämplig skala. Här ges också information om deras ekologi och levnadssätt. Exempvis kan Ollonborren (Melolontha melolontha)och de rödlistade och tunnelgrävande skalbaggarna Dyschirius sp som jagar de små rödlistade kortvingarna Bledius sp i backafalls branter visas Backsvalan (C4) Backsvalan (Riparia riparia)kan beskrivas som backafallens karaktärsfågel. Bredvid avdelningen om öns insektsliv på ytterväggen närmare det mittersta fönstret presenteras backsvalans ekologi, val av häckningsplatser, födosök m.m. En långväga gäst Besökaren kan här studera hur ett backsvale bo är uppbyggt i form av ett långsmalt diorama på väggen där ett bo visas i genomskärning. Här finns också översiktbilder av en svalkoloni. Ovanför från taket hänger några uppstoppade(alternativt modeller av) svalor. På väggen ovanför svalboet finns en karta där besökaren genom att trycka på knappar får reda på vart svalan flyttar och hur den låter. Ingresskylt till backsvalan Backsvalan är en av våra tre svalarter som i motsats till sina kusiner husvalan och ladusvalan är lite mera kräsen vid val av boplats. Den behöver en flodbrink, ett sandtag eller som på Ven ett backafall för att kunna gräva ut sin bohåla. Fångar bytet i flykten Svalorna är insektsätare och fångar sina byten i flykten.

13 12 Text till bodioramat Välkommen hem till oss Inne i strandbrinken har backsvalorna grävt ut sitt bo. Här inne ligger ungarna väl skyddade mot väder och vind. Ingångshålet är något lägre än boet för att det inte ska regna in. Hjälps åt Både honan och hanen har hjälpts åt med att gräva den upp till en meter långa gången. Det tog dem bara tre dagar den här gången men ibland kan det ta upp till tio dagar. Varje år gräver paret ut ett nytt bo, det minskar förekomsten av parasiter och risken för att taket ska rasa in. Bor tillsammans Backsvalorna tycker om att bo tillsammans och häckar uteslutande i koloni. Vill du höra hur backsvalorna låter tryck här Text till karta över backsvalans flyttväg En långväga gäst Varje höst flyttar backsvalan hela den långa vägen till Afrika för att övervintra och varje vår kommer den sedan tillbaka hit till Ven för att häcka. Man kan fundera över om backsvalan är en afrikansk gäst som kommer hit som sommargäst eller om det är en svensk fågel som reser bort till vintern. Sov på sjöbotten Människor har i långa tider observerat att svalorna försvinner på hösten och länge trodde man att de övervintrade på sjöbotten, troligtvis för att man såg stora flockar av dem kring sjöarnas vassar på hösten innan de försvann. Möjlighet till fördjupning Fågelflyttning är ett spännande område där det finns många möjligheter till fördjupningar om vart fåglar flyttar, hur de hittar hit och dit, hur de orkar flyga så långa sträckor m.m. dessutom kan man ha fördjupningar om hur svalor flyger Grönfläckiga paddan (D1) En gång i tiden var den grönfläckiga paddan (Bufo viridis) den mest vanliga amfibien på Ven, nu är den helt försvunnen. I det hörn som bildas av den andra utskjutande väggen byggs ett lågt diorama upp som visar den grönfläckiga paddan och dess livsmiljö. Efterlysning Inte död men levande! Ovanför dioramat sitter en stor närbild på en grönfläckig padda med vidhängande text som en efterlysningsaffisch med rubriken: Efterlysning inte död men levande! Sedan början av 1990-talet saknas den grönfläckiga paddan på Ven. Förr fanns det gott om den värmeälskande paddan på ön, ofta i miljöer skapad av människan. Den grönfläckiga paddan är akut hotad i hela landet och finns bara kvar på några få ställen.

14 13 På golvet byggs ett lågt diorama upp som visar en bit av en damm lämplig för den grönfläckig paddan. I dioramat finns bland annat en grönfläckig padda ute i solen medan en vanlig padda (Bufo bufo) ruvar i skuggan av en grästorva, i ett hörn finns också en liten källardörr som kopplar till att paddorna förr ofta övervintrade i källare på Ven. Kring dioramat förklaras problemen kring den grönfläckiga paddan har, dess specifika miljökrav, konkurrensen från den vanliga paddan osv. Besökaren har också möjlighet att lyssna till de grönfläckiga paddornas karakteristiska drillande parningssång och jämföra den med den vanliga paddans läte genom att trycka på en knapp. En gång i var mans källare På 1950 talet var den grönfläckiga paddan en vanligt förekommande vintergäst i Ven-bornas källare. Uppäten av signalkräftan? De sista grönfläckiga paddorna försvann troligtvis från Ven för att man planterade in signalkräftor i den damm där de bodde. Kanske blev de uppätna, dessutom kom det några stränga vintrar som försvårade paddornas övervintringsmöjligheter. Omfattande utplanteringsförsök Man har satt ut tusentals nya små grönfläckiga paddor på Ven men ännu har ingen sett någon av dem. Blir Du den första? En drillande sång Här kan Du lyssna på hur de grönfläckiga paddorna låter. Möjlighet till fördjupning Här finns möjlighet till fördjupning kring de problem som uppstår när man försöker återintroducera en art som har eller håller på att försvinna Kulturlandskapet (D2) Avdelningen består av en stor fondmålning längs den bakre väggen över ett fiktivt utsnitt av ön där backafallen och kulturlandskapet finns avbildade. I fondmålningen finns olika arter som besökaren kan hitta på sina platser i landskapet. De presenteras på olika sätt i form av bild, modeller, ljud och känsel. Här ligger tyngdpunkten på vanliga arter som besökaren lätt kommer i kontakt med. Exempelvis: En grävd märgeldamm början av epoken användning av konstgödsel jordbrukets utveckling) En trädridå för att hindra jordflykten en på 1700-talet inte så populär åtgärd för att hindra ön från att blåsa bort. Resterna av tegeltillverkning något om tegelepoken på Ven En ättehög från bronsåldern om människans ankomst till ön som bofasta Betande djur (om betes betydelse genom århundradena) Siluetten av ett rådjur om den kungliga jakten Mossen med pågående torvbrytning Framsipprande grundvatten

15 14 Text till ingresskylt Ett mångsidigt kulturlandskap Ven är idag ett mångsidigt kulturlandskap, rikt på minnen från förr samtidigt som ön präglas av det moderna jordbruket. Stora fält med sockerbetor, raps och durumvete brer ut sig på den böljande platån medan öns genuina natur återfinns i backafallen med sina rasbranter. Text till En grävd märgeldamm Gödning från märgelgravar Under 1800-talet utvecklades jordbruket snabbt och man kom underfund med att man kunde ökar skördarna genom att använda annat gödsel än den traditionella spillningen från sina djur. Finkorniga kalkhaltiga leror var ett utmärkt gödningsmedel. Leran grävdes uppur marken i så kallade märgelgravar. På ven grävdes den första märgelgraven på 1840-talet. Text till en trädridå för att hindra jordflykten Ön blåser bort På 1700-talet hade trycket på det skånska jordbrukslandskapet, och Ven, blivit hårt, all skog var för länge sedan borthuggen till ved och virke. Det trädlösa landskapet och sandiga jordar gav problem med erosion, jorden blåste helt enkelt bort. För att motverka detta befallde länsherren att träd skulle planteras längs vägar och ägogränser, ett inte allt för populärt beslut bland bönderna. Text till Resterna av tegeltillverkning Hantverk blir industri På Ven finns lämpliga leror för tegeltillverkning. På 1800-talet hade tekniken utvecklats så långt att det blev möjligt att starta maskindrivan tegelbruk som gjorde kommersiell tegelproduktion lönsam. Som mest fanns det tolv tegelbruk på Ven. Betydande delar av Köpenhamn byggdes under 1870-talet av tegel från Ven. Text till en ättehög från bronsåldern Bebodd sedan tusentals år Redan på stenåldern blev människor bofasta på Ven och under den varma bronsåldern var här en rik byggd där Venborna reste mäktiga ättehögar. Text till Betande djur Mulens marker Det är människan och hennes djur som under århundradens har skapat landskapet. Innan människan började använda konstgödsel var jordbruket helt beroende av tillgången på betesdjur, det var från djuren bönderna fick den viktiga gödseln till sina åkrar: Djurens betande skapade många av de naturtyper vi idag tycker så mycket om, det öppna leende landskapet. Utan bete växer markerna snabbt igen. Text till Siluetten av ett rådjur Kunglig harjakt I slutet av artonhundratalet planterades fälthare in på Ven. Med tiden blev ön ett populärt mål för kungliga jaktutflykter. Oscar den andra kom årligen hit för den traditionella harjakten i mer än trettio års tid.

16 15 Text till framsipprande grundvatten Sipprande vatten Det framsipprande grundvattnet i branterna skapar förutsättningar för ett intressant växt- och djurliv. Det intensiva jordbruket gör att grundvattnet blivit näringsrikare vilket gynnar igenväxningen av backafallen Informationsavdelning Det utrymme framför fondmålningen som är framför det tredje fönstret i det avlånga rummet är avsatt för olika typer av informationsverksamhet, här finns dels en del där besökaren själv kan söka kunskap och dels en avdelning avsedd för Högskolans i Kristianstads arbete Informationshörna (E1) På baksidan av den från fönsterväggen utskjutande väggen i hörnet till höger om fönstret finns en avdelning där besökaren själv kan leta efter information. Här finns en datorterminal där man kan ta del av utställningen hemsida där det finns mer information om olika utflyktsmål och också tillgång till mer information om växter och djur på Ven. Informationen kan bestå både av rena bestämning nyklar till växter och djur och mer omfattande arbeten om företeelser på Ven som här kan presenteras i elektronisk form som exempelvis elevuppsatser. Här finns också plats för broschyrställ. Datorterminalen är så utformad att besökaren endast kan ta del av den information som avses, det vill säga det är omöjligt att surfa på nätet på den. Här finns möjlighet att presentera olika broschyrer om Ven, exempelvis om arkeologiska lämningar, fördjupning i insektsfaunan osv Högskolans hörna (E2) Mitt emot informationshörnan i hörnet till vänster om fönstret finns plats för högskolan i Kristianstad att presentera olika projekt. När det inte finns något aktuellt material kan hörnan avskärmas med hjälp av en vikdörr. Möjlighet till fördjupning Exempelvis kan högskolan arbeta med att på olika sätt presentera havet kring Ven som inte finns med i utställningen. Detta kan göras via små utställningar, broschyrer, databaser, filmer m.m. 4.3 Filmvisning och avslutning av utställningen Utställningen avslutas inne i det tredje lilla rummet som också är utgång från utställningen. Här finns olika möjligheter att visa film som kan fungera som olika typer av fördjupningar. Här finns också möjligheter för Venbor och andra intresserade att presentera olika material om företeelser på Ven i form av bildspel. PowerPoint-presentationer m.m. Presentationerna kan lagras på DVD och beställas av besökaren.

17 Framtidens landskap (F1) Fondbilden i avdelning leder genom dörröppningen in i det sista rummet där det på rummets bakre vägg finns en avdelning som tar upp olika framtidsperspektiv. Utgångspunkten är att visa hur landskapet redan har förvandlas genom bilder som visar olika historiska skeden i Vens landskapshistoria exempelvis 1500-tal, 1800-tal efter skiftet och idag. Här diskuteras också frågor som; Vad händer om vi inte sköter backafallen, vilken miljö uppstår om områdena längs Vens stränder får växa igen. Budskapet är att Ven idag är ett landskap som har uppstått ur tusentals år av skötsel och att människan fortsättningsvis också genom sitt handlande styr landskapets utseende. Får skogen ta över på backafallen kommer en trädrand att skymma havsutsikten på stora delar av ön. Samtidigt skapas nya miljöer för växter och djur. Ingressskylt Framtidens landskap Det Ven vi ser idag är ett landskap som uppstått ur tusentals år av mänsklig verksamhet. Hur det framtiden Ven kommer att se ut är det ingen som vet. Men det är vi människor som formar det framtida landskapet genom de beslut vi fattar idag. Om exempelvis inte backafallen betas kommer de att växa igen, med tiden kommer en trädrand att skymma havsutsikten på stora delar av ön. Samtidig skapas nya miljöer och därigenom livsrum för nya växter och djur Möjlighet till filmvisning Det finns flera möjligheter till filmvisning i rummet. Dels på en större duk som dras ner framför den bortre gavelväggen dels i två monitorer i rummets två hörn Projektorduk för visning av film i storbildsformat (F2) Visning av film på den stor duken sker under överinseende av guide, lärare eller dylikt, dvs denna verksamhet sker endast under kontrollerade former. När duken är upprullad täcks väggen istället av en fondbild föreställande Ven sett från havet. Filmerna visas från en videoprojektor som hänger i taket, anläggningen sköts från ett skåp på väggen mitt emot filmduken, härifrån kan också ljuset i rummet styras. Skåpet är låst med en nyckel som gör att endast behöriga, exempelvis guider och lärare kommer åt utrustningen Visning av film i monitorer (F3+F4) Två monitorer placeras i rummets två hörn. På dessa visas korta filmer och bildspel om olika företeelser på Ven. Besökaren kan själv sätta igång filmen genom att rycka på en knapp. De filmer som visas kan dels vara samma som visas på den stora duken vid kontrollerade filmvisningar dels andra filmer. Här finns möjlighet för högskolan i Kristianstad att presentera olika elevfilmer med anknytning till Ven.

18 Förslag till filmer Baksvalans ankomst till Ven Filmen handlar om en backsvala som återvänder från vintervistet i Afrika. Filmen skildras ur fågelns perspektiv och delar av filmen visas genom fågelns ögon. Filmen kan antingen vara fotad från ett flyg/plan helikopter eller animerad (digital). Andra exempel på filmer: Djurlivet i Öresund Artfilmer om olika växter och djur på Ven Bildspel om årstidsväxlingar Jakt på Ven ett kungligt nöje Ven i konsten Då blomstrade tegelbruken De gåtfulla djuphålorna och deras underliga varelser Den grönfläckiga paddan återkomst Tre tidsbilder -Ven på1500-tal, 1800-tal efter skiftet och idag En undervattenspromenad Sandödlornas hemliga liv Biodling på Ven Sagofilm om jätten Alle och han sandsäck.

19

20

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

MAMMUT. Utställningsfakta

MAMMUT. Utställningsfakta MAMMUT Utställningsfakta 1 Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden har kommit

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014

Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014 Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014 Vi var 18 floraväktare som samlats vid färjeläget i Landskrona för utfärd till Ven. Av floraväktare på Ven deltog Magnus Magnusson, som

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Djurliv i sandmiljöer

Djurliv i sandmiljöer Djurliv i sandmiljöer D li er en öken djupt inne i Småland kogarna. Över markerna och mossarna lyser den med skimrande ökensken och om kvällarna får den dunkel glöd. Erik Palms ord kommer från årsskrift

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Helsingborgs stad arbetat aktivt med att utveckla och göra i ordning nya naturbetesmarker. Idag sköts och betas över 100 hektar (ungefär 200 stora fotbollsplaner)

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i

Läs mer

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Uppdrag: SPINDELNS KROPP SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Varför tror du att späckhuggaren har en fena på ryggen? Vad tror du att den använder fenorna på sidan till?

Varför tror du att späckhuggaren har en fena på ryggen? Vad tror du att den använder fenorna på sidan till? Välkommen!...till En resa genom djurens fantastiska värld här på Göteborgs Naturhistoriska museum. Du kommer att få göra olika uppdrag under resans gång samtidigt som du kommer se stora delar av muséet.

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE FÖRORD TILL LÄRARHANDLEDNINGEN TÄNKET BAKOM Vår ambition är att öka måluppfyllelsen för fler elever. Vi är övertygade om att mediet film tillsammans med studiematerialet stödjer fler inlärningsstilar och

Läs mer

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Under de år jag ägnat särskilt intresse åt skogsfrun har jag haft tillfälle att studera säkert flera hundra blommande exemplar i olika delar

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige. Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

idéer om hur man kan presentera och informera om Vens historia, geografi och biologi

idéer om hur man kan presentera och informera om Vens historia, geografi och biologi idéer om hur man kan presentera och informera om Vens historia, geografi och biologi av Peter Nilsson (Tornhuset Miljöpartner) med hjälp av Kristina Fontell, Olle Nordell (ekolog i Landskrona kommun) samt

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN

VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN Vad är Hyssnaleden? Hyssnaleden är en cirka 40 km lång vandringsled. I den södra delen av Hyssnaleden finns sydsvensk bokskog och lövskogsnatur och ett odlingslandskap med stora

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Fakta om Polartrakterna

Fakta om Polartrakterna Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4.9 Veberöd, sydväst 7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter

Läs mer

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Kungshögen - Stockholms enda storhög Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads Beslut 1(9) Kommunledningskontor 2013-04-09 Strategi & utveckling Carina Wettemark 044-13 64 86, 0733-13 64 86 carina.wettemark@kristianstad.se Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Läs mer

Forntiden i Rosengård

Forntiden i Rosengård Forntiden i Rosengård I Rosengårdsområdet har många fynd från forntiden gjorts. När man har grävt i jorden har man hittat saker, redskap, som visar att människor har bott i området för ca. 6000 år sedan.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Sundskogen, Uddevalla, 2008 Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson Stockholmsmässan LOUNGE Förslag till ny Lounge, Stockholmsmässan Förutsättningar Syftet är att skapa ett rum där man till fullo kan uppskatta kvalitén i svenskt material och möbeldesign. Ett starkt och

Läs mer

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi. Boken om Biologi Boken om Biologi är ett grundläromedel i biologi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundbok, arbetsbok och lärarbok. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. Fristad vid spåret Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. 0708 15 Många hotade insekter och växter har funnit en fristad på järnvägsstationer. Där bevaras

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Vilka djur tror du är aktiva på natten? Följ ljusslingan och bli UPPLYST! Blodsugande

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Livslångt umgänge med ormar och grodor

Livslångt umgänge med ormar och grodor Livslångt umgänge med ormar och grodor Claes Andrén Foto J.Andersson Claes Andrén föreläste på Kajutan i Henån 6 november. Redan som liten var Claes stora intresse ormar och grodor och det är ett intresse

Läs mer