Inledningsvis kommer utställningen att vara obevakad vilket ställer vissa speciella krav på utformningen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledningsvis kommer utställningen att vara obevakad vilket ställer vissa speciella krav på utformningen."

Transkript

1

2 1 Utställning Ven naturum Förslag Förutsättningar Detta förslag baserar sig på de anvisningar och direktiv som har getts av uppdragsgivaren Landskrona kommun (Olle Nordell) enligt Förslag till gestaltning av och innehåll i naturum på Ven. Det övergripande målet för utställningen är att inspirera besökaren till att vistas i naturen samt ge ökad kunskap om Ven särpräglade natur. Målgruppen är allmänheten utan speciella förkunskaper. Utställningen skall ses som ett första steg mot en större anläggning. Den skall inledningsvis rymmas i en byggnad av den storlek som nuvarande Tycho Brahe museet har och vara möjlig att vid ett senare tillfälle överföras till en annan lokal. Utställningen skall vara utvecklingsbar för eventuell framtida placering i större lokaler. Satellitstationer Till den centralt placerade utställningen knyts ett antal satelitstationer på olika platser på Ven. På dessa ställen kan besökaren ta del av olika speciella naturföreteelser. Högskolan i Kristianstad Potentialer för att använda utställningen i undervisning och examensarbeten på landskapsvetarprogrammet Högskolan i Kristianstad skall beaktas. I lokalen ska det finnas möjligheter för filmvisning. Till utställningen ska knytas en hemsida med möjlighet att ladda ner fördjupad information om olika naturföreteelser på Ven. Inledningsvis kommer utställningen att vara obevakad vilket ställer vissa speciella krav på utformningen. 2 Tema Vens särpräglade natur Huvudtemat för utställningen är Vens särpräglade natur som under årtusenden formats av människan och av havets erosion. Intentionen är att återkommande ge kopplingar till Vens natur av i dag och att hjälpa besökaren att ta del av olika företeelser bland annat genom att besöka någon av de s.k. satellitstationerna. Huvudmålet är att få ut besökaren i Vens natur.

3 2 3 Övergripande gestaltning Besökaren passerar genom utställningen genom att gå in genom ena ändan av huset och ut ur den andra. Den övergripande gestaltningen i utställningen anknyter till särdragen i Vens natur. De branta klinterna mot havet och det böljande kulturlandskapet. Närvaron av himmel och hav. Färgsättningen anknyter till de färger som dominerar på Ven nämligen havets och himlens olika blå och grå nyanser, samt kulturlandskapets gröna och gula. Dessutom förekommer den gulbruna nyans som är särpräglat för Ventegel. Den befintliga lokalen måste målas om i färger som stämmer överens med utställningens, färgskala, som går i milda nyanser. Skyltarna till utställningens texter utformas på ett sådant sätt att de är enkla att byta ut och komplettera vid ett senare tillfälle. För deras närmare utformning se skisser (bilaga B1-B3). Utställningen utformas med väl beprövad teknik något som är särskilt viktigt då utställningen inledningsvis är obemannad. Skyltar utformas för att tåla beröringsslitage och det samma gäller knappar och andra anordningar som finns i utställningen. I mesta möjliga mån används standarstorlekar på skyltar samt standardmodell av utrustning som exempelvis DVD-spelare. 4 Utställningens delar innehåll och gestaltning Nedan presenteras utställningens olika delar se också planskiss Bilaga A. Här ges också exempel på hur texterna i utställningen kan vara utformade i ett antal textskisser, observera att dessa texter inte är färdigbearbetat och kan komma att behöva ändras och kompletteras samband med produktionen av utställningen. Vissa avsnitt saknar textskisser. 4.1 Introduktion Besökaren kommer in i utställningen i det högra mindre rummet från vägen sett. Här hälsas besökaren välkommen till utställningen. I mitten av rummet finns en landskapsmodell och runt väggarna information om Vens geologi och särpräglade miljö. Här finns också förslag på olika intressanta besökspunkter på Ven, i detta förslag benämnda satelitstationer Landskapsmodell (A1) I mitten av rummet placera en landskapsmodell på ett ovalt bord där besökaren kan orientera sig och få en överblick över Ven. På modellen är ett antal intressanta platser och fenomen markerade med blinkande lysdioder som besökaren kan aktivera via en kontrollpanel. Det kan vara både enstaka lysdiod som markerar en viss plats och en hel rad med dioder med rinnande ljus som markerar en lämplig utflyktsväg. Landskapsmodellen tillverkas av robusta material som tål beröring.

4 Geologi (A2) I hörnet mitt för ingångsdörren presenteras Vens geologi. Rest av förbindelse med Danmark innan Öresundsbron Ven är uppbyggd av lösa istidsavlagringar som isen lämnat efter sig och berggrunden befinner sig 60 meter under nuvarande havsytan. Ven höjer sig drygt 40 meter över havet. Besökaren får ta del av hur Ven bildades en gång när isen började dra sig tillbaka från Skåne för ungefär år genom ett antal instruktiva bilder som tonar över i varandra på en LCD skärm, besökaren startar processen genom att trycka på en knapp. Tidvis var Ven en del av den landbrygga som förband Danmark och Skåne och fungerade som en bro för växter och djur när dessa invandrade i Skandinavien Till största delen har denna landbrygga eroderat bort och kvar finns Ven som havet hela tiden gnager in på. Detta illustreras genom en framtidsbild i bildspelet som visar när Ven nästan försvunnit. Ingresskylt En jord- och stenhög Ven består helt och hållet av sten och jord. Berggrunden ligger 60 meter under havsytan och ön höjer sig drygt 40 meter över havet. Ön bildades efter den senaste istiden. Tryck på knappen om du vill veta mer. Bild 1 (översiktbild över Skandinavien täckt av inlandsisen för ungefär år sedan) Isen täckte landet För år sedan var det istid. Istiden hade då varat i närmare år och hela norra Europa var täckt av ett tjockt istäcke. Bild 2 (översiktsbild över hur isen dragit sig tillbaka en bit för ca år sedan?) Isen börjar smälta När klimatet blev varmare började isen smälta undan. För ungefär år sedan hade isen dragit sig tillbaka från Danmark och västligaste Skåne. Bild 3 (bild av iskanten som skyfflar ihop den jordvall som Ven är en del av) Isen skyfflade Tjocka lager av sand och lera avsattes framför iskanten. När isen rörde sig fram och tillbaka skyfflades materialet ihop till en vall.

5 4 Bild 4 (bild som visar när isen dragit sig tillbaka och Ven ingår i en landbrygga mellan Skåne och Danmark) Föregångare till Öresundsbron Tidvis utgjorde den vall som Ven var en del i en fast landförbindelse mellan Skåne och Danmark. Kanske var detta den väg de första skåningarna kom vandrande på sin jakt efter mammut och vildren. Bild 5 (bild som visar Ven av idag) Ven av idag Det mesta av landbryggan har spolats bort av havet och idag återstår bara Ven med sina branta backafall vars motsvarighet bara finns på ett fåtal platser i världen. Bild 6 (framtida bild av ven när havet gnagt in så mycket att ön är betydligt mycket mindre) En dag försvunnen Havet äter varje år mellan 20 och 35 cm av Vens stränder. De mest utsatta områdena är på öns nordvästra kust. Någon gång i framtiden kommer kanske Ven att ha försvunnit helt Information om Satellitstationer (A3) Längs gavelväggen bakom landskapsmodellen finns introduktion till de speciellt utvalda utflyktsmål (satelitstationerna) som besökaren uppmanas att besöka. Ut härifrån! Exempel på stationer: Ta ett dopp vid Möllebäcken Njut av utsikten ovanför Vingesti Vandra bland Kyrkbacken blommor Ta en tur till Norra kusten Njut av stillheten i Norreborg Möt havet vid Hakens fyr Se även Bilaga C1-C2 för närmare beskrivning av satelitstationernas utformning Backafallen (B1) I bakre hörnet bortom landskapsmodellen till höger om nödutgången ges en introduktion till den för Ven så unika företeelsen backafallen. Här förklaras också varför området blivit naturreservat.

6 5 Backafall mer än bara malvor Här finns ett antal bakbelysta bilder som illustrerar några av de särdrag som är utmärkande för Vens backafall. Bilderna tänds i ett ljusspel en efter en för att sedan lysa tillsammans ca 20 sekunder. I bakgrunden hörs en svag instrumentalversion av Flicka från backafall. Exempel på bilder: Örtrik torräng Backsvalkoloni Gullviva (Primula veris) Betande får Rosenmalva (Malva alcea) Tulkört (Vincetoxicum hirundinaria) Kungsmynta (Origanum vulgare) Ras med blottad jord Brännässla (Urtica dioica) Björnbär Vida vyer Framsipprande grundvatten Ingresskylt Backafall mer än bara malvor Vens backafall är en unik naturföreteelse som har skapats av speciella geologiska förhållanden och århundradens hävd i form av bete. Härfinns en rad sällsynta växt och djurarter. Backafall är naturreservat och övriga delar av ön har landskapsbildskydd. Ordet backafall härstammar från tiden innan skiftena då böndernas jord var fördelad i många små tegar, dessa kallades fall, backafall blir alltså teg i en backe. Då och då rasar en liten bit av backafallen. Erosionen ger bara jordfläckar som är en förutsättning för att en rad växt- och djurarter ska kunna börja leva här. I den bara jorden i sydsluttningar finns utrymme för värmeälskande arter. 4.2 Fördjupad information om Vens natur Besökaren passerar genom dörröppningen den bakre delen av rummet in i in i det större avlånga rummet. Detta rum avdelas delvis av två tvärgående väggar som indelar rummet i tre delar. Den första väggen går ut från den bakre väggen medan den andra väggen går ut från den främre väggen mellan de två bortre fönstren. Fönstren i ytterväggen mot vägen tas upp för att dels skapa kontakt med utomhusmiljön dels för att ge ökad insyn utifrån då utställningen är obemannad Vens växt och djurliv Besökaren kommer först till en del rummet där olika växt- och djurarter som är speciella för Ven presenteras. Dessa kopplas hela tiden till den miljö de lever i och de förutsättningar som behövs för att de ska överleva som exempelvis kontinuerlig hävd.

7 Jättefräken och klintsnyltrot (C1) Det lär finnas över 600 olika växtarter på Ven. Dessa introduceras genom att de mest sensationella av dessa presenteras nämligen de starkt hotade arterna jättefräken (Equsietum telemteia) och klintsnyltroten (Orobanche elatior). Det långsmala rummet avdelas ca 3 meter in med en utbyggd vägg från den bakre väggen. Väggen sträcker sig ca 2 meter ut i rummet. Väggen som inte går ända till taket och på den finns ett stort foto/målning av jättefräken. Den vackra och den snyltande Mot fonden av ett foto av jättefräken presenteras denna ytterst sällsynta art som i Sverige bara finns på Ven och två andra platser och där bestånden på Ven anses vara det enda livskraftiga i landet. Växtens ekologi förklaras, hur den förökar sig och vem den är släkt med. Här finns också en karta som visar jättefräkens utbredning. Ingresskylt Den vackra och den snyltande Det lär finnas över 600 olika växtarter på Ven. Två av dem är ytterst sällsynta. Det är den ståtliga jättefräken (Equsietum telemteia) och den parasiterande klintsnyltroten (Orobanche elatior). Texter till Jättefräken Den vackra Jättefräken är en ståtlig växt som kan bli upp till 1,8 meter hög. Den är kärlkryptogam, det betyder att den inte har några blommor utan närmare är släkting med ormbunkarna. Jättefräken trivs på kalkrika jordar i lövskogar Den kan bilda stora bestånd i mullrika och skuggiga bäckraviner eller i lundar där källflöden bryter fram, men den tycker inte om stillastående vatten. Emellanåt växer den också i mer exponerade och störda miljöer som exempelvis snår- och gräsmarkerna i backafallen på Ven. Text till karta med Jättefräkens utbredningsområde Vida spridd växt Jättefräken har en av sina nordligaste utposter här på Ven, den finns bara få två platser i Skåne förutom på Ven och det är bara här på Ven som den finns i riklig mängd på en plats, där finns tusentals exemplar. Internationellt har växten ett stort utbredningsområde från Baltikum och Svarta Havet till Irland och Azorerna. Dessutom finns en nära släkting i Nordamerika. Jättefräken är känslig för att backafallen växer igen och den är också extra klimatkänslig här vid sin nordligaste utpost. Mera spridd på bronsåldern Under tidig bronsålder (ca 1800 f.kr.) var det mycket varmare än idag och då fanns de gott om jättefräken i de sumpiga bokskogar som täckte södra Sverige. Det visar fynd av så kallade subfossil från Göteborgs skärgård

8 7 Fördjupningstext om kryptogamer i allmänhet och Jättefräken i synnerhet Vad är en kryptogam? Växter utan blommor kallade Linné för kryptogamer. Det berodde på att deras fortplantning inte kan ses med blotta ögat. Fritt översatt betyder kryptogamer dolt bröllop. Kryptogamer kallas också för sporväxter eftersom de förökar sig med hjälp av mikroskopiska sporer och inte med frön som blomväxterna gör. Kloner Som andra kryptogamer kan jättefräken föröka sig både vegetativt och på sexuell väg. På Ven och på de övriga växtplatserna i Skåne har man bara hittat vegetativt förökade exemplar och man kan därför betrakta de svenska bestånden av jättefräken som kloner. Den snyltande Bredvid jättefräken finns information om en av Vens andra sällsyntheter nämligen klintsnyltroten. Här beskrivs hur denna växt parasiterar på väddklinten (Centaurea scabiosa) då den själv saknar klorofyll. Hur snyltroten får näring från värdväxten förklaras m en modell med lysdioder. Besökaren startar själv processen genom att trycka på en knapp. Texter till klintsnyltroten Den snyltande Klintsnyltroten saknar klorofyll, det gröna färgämne som gör att växter kan omvandla koldioxid och vatten med hjälp av solljuset till näringsrikt socker. Därför måste klintsnyltroten leva som parasit på en annan växt väddklinten. Den växer tillsammans med sin värdväxt på torrängar, vägrenar och bryn, ofta på varma, kalkrika sluttningar som här på Vens backafall. Klintsnyltroten är en av Sveriges mest sällsynta växter som har sin rikaste förekomst här på Ven. Nordgränsen för dess utbredning går någonstans i södra Sverige. Klintsnyltroten finns från England i väster till Himalaya i öster Oregelbunden blomning Klintsnyltroten blommar sällan två år i rad på samma plats. Hotas av igenväxning Som så många andra av backafallens blommor hotas klintsnyltroten av att ängsmarker växer igen när betet på dem upphör. Dock får inte marken betas för hårt för att klintsnyltroten ska trivas. Lagom är bäst. Text i anknytning till modell som visar hur klintsnyltroten parasiterar på en väddklint Vill du veta hur klintsnytroten får sin näring tryck här Det är genom att suga sig fast vid värdväxtens rötter som klintsnyltroten kommer åt näringen. Varje cell i värdväxten är en liten fabrik där växten göra näringsrikt socker av koldioxid och vatten med hjälp av solenergi. Den processen kallas fotosyntes. Sockret transporteras sedan ned i rötterna för att lagras, såvida inte klintsnyltroten är där och snyltar Andra växter i backafallen Kring dessa två finns också information om andra växter som förekommer på Ven dessa presenteras på en s.k. snurra med fem eller sex sidor där varje växt presenteras på sin sida med bild och en kort text. Besökaren vrider själv på snurran för att ta del av informationen.

9 8 Exempel på arter som kan visas Darrgräs (Briza media) Tulkört (Vincetoxicum hirundinaria) Kungsmynta (Origanum vulgare) Gullviva (Primula veris) Rosenmalva Malva alcea Ingresstext till snurran Gemensamt för många betesmarksväxter är att de tål avbetning bra. Växter som betas skjuter ofta nya skott från basen, t ex gräsarterna. Många typiska betesmarksväxter klarar av och trivs på de lite magrare marker som blir resultatet av att djur betar. Text till bild på Darrgräs Darrande vippor Darrgräsets spröda vippor är ett säkert tecken på att här har marken hävdats under lång tid. Text till bild på Tulkört Gillar näringsrik mark Den fränt doftande och giftiga tulkörten är ganska vanlig på torra näringsrika betesmarker Text till bild på Kungsmynta Pizzakryddan i backen Kungsmynta är samma växt som kryddan oregano, välkänd för alla pizzaälskare. Den trivs bra i torra kalkrika backar. Text till bild på Gullviva Älskad vårblomma Gullvivan trivs bäst i näringsrika halvskuggiga områden som lövängar och glesa lundar men Du hittar den också ofta i kanten av betesmarker. Text till bild på rosenmalva Gamla anor Rosenmalvan har gamla anor på Ven och finns både kring gårdar och i backafallen. Speciell skötsel I anknytning till växterna finns också information som förklarar backafallens behov av speciell skötsel för att dessa och andra arter ska kunna leva kvar. Att detta är en miljös om kräver kontinuerlig hävd för att inte växa igen. Avdelningen illustreras av olika symboler för traditionell hävd som modeller eller i fullskala, exempelvis en betande komule. Valet av föremål framför bilder är att skapa en tredimensionell känsla.

10 9 Text till skötselavdelning Behöver skötas I början av 1900-talet var backafallen nästan helt öppna. Sedan dess har betet nästan helt upphört och backafallen vuxit igen med lövskog och buskmark. Ängar och betesmarker måste skötas hävdas för att behålla sitt utseende. Upphör skötseln förändras de snabbt och de växter och djur som under århundraden har anpassat sig till den speciella miljön på Vens backafall får svårt att klara sig Sandödlan C2 I hörnet till vänster om dörröppningen presenteras den lilla kosmopoliten sandödlan (Lacerta agilis). Sandödlan har ett mycket stort utbredningsområde, vad det gäller den svenska populationen finns en av de individtätaste här på Ven. En riktig kosmopolit Sandödlans ekologi presenteras. Här beskrivs dess kosmopolitiska utbredning (med en utbredningskarta) och hur sandödlan lever och vilka krav den ställer på sin miljö för att trivas. Text till sandödlan Trivs i solen Sandödlan är en liten värmeälskande ödla som tycker om att sitta och sola sig. Den som kan bli upptill 2 decimeter lång och är gråbrun till färgen med mörka prickar längs ryggen och sidorna. Födan utgörs av spindlar och insekter. Speciella miljökrav Sandödlan har bestämda miljökrav, den vill ha torr miljö med rik busk- eller gräsvegetation att kunna gömma sig i och dessutom öppna gläntor i vegetationen där den kan sola sig och lägga sina ägg i den varma jorden. Som exempelvis i Vens södra backafall En riktig kosmopolit Sandödlan är en riktig kosmopolit och har ett av de största utbredningsområdena som man känner till för en reptil, från Centraleuropa till Centralasien. I södra Sverige förekommer den sällsynt och fläckvis. Kvarleva från en varmare tid Under värmeperioden efter istiden för ca 9000 till 2500 år sedan då det var mycket varmare än idag spred sig sandödlan långt norrut. När klimatet sedan blev kallare överlevde arten endast på särskilt gynnsamma platser som öppna, väl solexponerade sand-, grus- eller klippmarker. Här på Ven finns den rikligaste förekomsten av sandödla som man känner till i Sverige. Gräver ner sig på vintern Sandödlorna övervintrar nedgrävda i marken. De vuxna ödlorna gräver ner sig redan i augusti medan ungarna går och lägger sig först i oktober. Till våren i mars april kommer de fram igen. Hotad art Då sandödlan finns så fläckvis är den extra känslig mot störningar i miljön. Dör sandödlorna ut på en plats är det för långt till nästa plats där de finns för att några nya sandödlor ska kunna flytta in i den nu lediga boplatsen.

11 10 Hanen byter kläder I ett tittskåp kan besökaren närmare studera hanarnas färggranna parningsdräkt på tredimensionella ödlemodeller. Via ett spegelsystem visas hanen både i parningsdräkt och i vanlig. Dräkterna tonar sakta över i varandra.. Besökaren kan själv styra förändringen genom en knapp. Text till tittskåpet Hanen byter kläder På våren när sandödlorna ska para sig blir hanen vackert smaragdgrön på sidorna, här kan du se honom byta kläder. Sin vackra gröna dräkt skaffar sig hanen för att locka till sig honor. Bredvid tittskåpet finns också en modell på en sandödlehona på en sten. Då och då rör modellen lite på svansen, här finns också information om sandödlans släkting skogsödlan. Text till sandödlehonan Gräver ner äggen tillsammans Sandödlehonan lägger 4 till 15 ägg i juni som normalt kläcks i mitten av augusti början av september. Ofta lägger många honor sina ägg på samma ställen och de grävs i regel ner på sandiga välexponerade platser på cirka 5 till 7 cm djup. Text till skogsödlan Sandödlans kusin Sandödlan kan förväxlas med den i Sverige allmänt förekommande skogsödlan (Lacerta vivipara). Skogsödlan är smalare och något mindre, grundfärgen. är övervägande mörkbrun med förhållandevis små, något diffusa mörka och ljusa fläckar. Skogsödlan har lika långa klor på fram- och bakfötterna medan sandödlans framklor är cirka 1,5 gånger så långa som bakklorna Majbaggen (C3) Ven har en delvis unik insektsfauna med många värmeälskande arter som inte borde finnas så här långt norrut. På väggen till höger om sandödlan under och bredvid fönstret mot vägen presenteras majbaggen (Meloe proscarabaeus) och dess beroende av solitär bin. Den lilla liftaren I en modell i lämplig skala visas hur en majbaggslarv liftar på ett bi. Kring detta lämnas information om majbaggen ekologi och dess beroendeförhållande till solitära bin. Här finns också en modell i samma skala av den vuxna skalbaggen. Text till den liftande majbaggslarven Den lilla liftaren I mitten av juni kan du få syn på de egendomliga gulfärgade majbaggslarverna som sitter uppkrupna i blommor och väntar på lift. När ett bi landar i blomman klamrar sig larven fast och följer med tillbaka ner i biets gångar. Väl där ändrar larven utseende och börjar sedan äta av binas larver och ägg. Larven äter också av den nektar och pollen som bina samlat in. Så fortsätter den tills den är fullvuxen

12 11 Små svarta kor Som fullvuxen är majbaggen en stor klumpig blåsvart skalbagge med kraftiga ben och långa fötter. Den är mellan en och tre och en halv centimeter lång. De fullvuxna skalbaggarna betar gräs som små fridfulla kor. Honans bakkropp är starkt uppsvälld och kan innehålla flera tusen ägg. En sällsynt art Den svarta majbaggen är en sällsynt art som sparsamt förekommer från Skåne till Dalarna. Den finns också i mellan och Sydeuropa Beroende av bin Majbaggen behöver ensamlevande vilda biarter för att överleva, främst olika sandbin. När dessa sandbin minskar minskar också majbaggen. Sandbina trivs i öppna marker som torra gräsmarker och sandiga sluttningar. När dessa växer igen minskar sandbinas möjligheter att överleva och därigenom också majbaggens. Andra insekter. I en monter ges exempel på några andra spännande insekter som förekommer på Ven. Dessa presenteras också i modeller i lämplig skala. Här ges också information om deras ekologi och levnadssätt. Exempvis kan Ollonborren (Melolontha melolontha)och de rödlistade och tunnelgrävande skalbaggarna Dyschirius sp som jagar de små rödlistade kortvingarna Bledius sp i backafalls branter visas Backsvalan (C4) Backsvalan (Riparia riparia)kan beskrivas som backafallens karaktärsfågel. Bredvid avdelningen om öns insektsliv på ytterväggen närmare det mittersta fönstret presenteras backsvalans ekologi, val av häckningsplatser, födosök m.m. En långväga gäst Besökaren kan här studera hur ett backsvale bo är uppbyggt i form av ett långsmalt diorama på väggen där ett bo visas i genomskärning. Här finns också översiktbilder av en svalkoloni. Ovanför från taket hänger några uppstoppade(alternativt modeller av) svalor. På väggen ovanför svalboet finns en karta där besökaren genom att trycka på knappar får reda på vart svalan flyttar och hur den låter. Ingresskylt till backsvalan Backsvalan är en av våra tre svalarter som i motsats till sina kusiner husvalan och ladusvalan är lite mera kräsen vid val av boplats. Den behöver en flodbrink, ett sandtag eller som på Ven ett backafall för att kunna gräva ut sin bohåla. Fångar bytet i flykten Svalorna är insektsätare och fångar sina byten i flykten.

13 12 Text till bodioramat Välkommen hem till oss Inne i strandbrinken har backsvalorna grävt ut sitt bo. Här inne ligger ungarna väl skyddade mot väder och vind. Ingångshålet är något lägre än boet för att det inte ska regna in. Hjälps åt Både honan och hanen har hjälpts åt med att gräva den upp till en meter långa gången. Det tog dem bara tre dagar den här gången men ibland kan det ta upp till tio dagar. Varje år gräver paret ut ett nytt bo, det minskar förekomsten av parasiter och risken för att taket ska rasa in. Bor tillsammans Backsvalorna tycker om att bo tillsammans och häckar uteslutande i koloni. Vill du höra hur backsvalorna låter tryck här Text till karta över backsvalans flyttväg En långväga gäst Varje höst flyttar backsvalan hela den långa vägen till Afrika för att övervintra och varje vår kommer den sedan tillbaka hit till Ven för att häcka. Man kan fundera över om backsvalan är en afrikansk gäst som kommer hit som sommargäst eller om det är en svensk fågel som reser bort till vintern. Sov på sjöbotten Människor har i långa tider observerat att svalorna försvinner på hösten och länge trodde man att de övervintrade på sjöbotten, troligtvis för att man såg stora flockar av dem kring sjöarnas vassar på hösten innan de försvann. Möjlighet till fördjupning Fågelflyttning är ett spännande område där det finns många möjligheter till fördjupningar om vart fåglar flyttar, hur de hittar hit och dit, hur de orkar flyga så långa sträckor m.m. dessutom kan man ha fördjupningar om hur svalor flyger Grönfläckiga paddan (D1) En gång i tiden var den grönfläckiga paddan (Bufo viridis) den mest vanliga amfibien på Ven, nu är den helt försvunnen. I det hörn som bildas av den andra utskjutande väggen byggs ett lågt diorama upp som visar den grönfläckiga paddan och dess livsmiljö. Efterlysning Inte död men levande! Ovanför dioramat sitter en stor närbild på en grönfläckig padda med vidhängande text som en efterlysningsaffisch med rubriken: Efterlysning inte död men levande! Sedan början av 1990-talet saknas den grönfläckiga paddan på Ven. Förr fanns det gott om den värmeälskande paddan på ön, ofta i miljöer skapad av människan. Den grönfläckiga paddan är akut hotad i hela landet och finns bara kvar på några få ställen.

14 13 På golvet byggs ett lågt diorama upp som visar en bit av en damm lämplig för den grönfläckig paddan. I dioramat finns bland annat en grönfläckig padda ute i solen medan en vanlig padda (Bufo bufo) ruvar i skuggan av en grästorva, i ett hörn finns också en liten källardörr som kopplar till att paddorna förr ofta övervintrade i källare på Ven. Kring dioramat förklaras problemen kring den grönfläckiga paddan har, dess specifika miljökrav, konkurrensen från den vanliga paddan osv. Besökaren har också möjlighet att lyssna till de grönfläckiga paddornas karakteristiska drillande parningssång och jämföra den med den vanliga paddans läte genom att trycka på en knapp. En gång i var mans källare På 1950 talet var den grönfläckiga paddan en vanligt förekommande vintergäst i Ven-bornas källare. Uppäten av signalkräftan? De sista grönfläckiga paddorna försvann troligtvis från Ven för att man planterade in signalkräftor i den damm där de bodde. Kanske blev de uppätna, dessutom kom det några stränga vintrar som försvårade paddornas övervintringsmöjligheter. Omfattande utplanteringsförsök Man har satt ut tusentals nya små grönfläckiga paddor på Ven men ännu har ingen sett någon av dem. Blir Du den första? En drillande sång Här kan Du lyssna på hur de grönfläckiga paddorna låter. Möjlighet till fördjupning Här finns möjlighet till fördjupning kring de problem som uppstår när man försöker återintroducera en art som har eller håller på att försvinna Kulturlandskapet (D2) Avdelningen består av en stor fondmålning längs den bakre väggen över ett fiktivt utsnitt av ön där backafallen och kulturlandskapet finns avbildade. I fondmålningen finns olika arter som besökaren kan hitta på sina platser i landskapet. De presenteras på olika sätt i form av bild, modeller, ljud och känsel. Här ligger tyngdpunkten på vanliga arter som besökaren lätt kommer i kontakt med. Exempelvis: En grävd märgeldamm början av epoken användning av konstgödsel jordbrukets utveckling) En trädridå för att hindra jordflykten en på 1700-talet inte så populär åtgärd för att hindra ön från att blåsa bort. Resterna av tegeltillverkning något om tegelepoken på Ven En ättehög från bronsåldern om människans ankomst till ön som bofasta Betande djur (om betes betydelse genom århundradena) Siluetten av ett rådjur om den kungliga jakten Mossen med pågående torvbrytning Framsipprande grundvatten

15 14 Text till ingresskylt Ett mångsidigt kulturlandskap Ven är idag ett mångsidigt kulturlandskap, rikt på minnen från förr samtidigt som ön präglas av det moderna jordbruket. Stora fält med sockerbetor, raps och durumvete brer ut sig på den böljande platån medan öns genuina natur återfinns i backafallen med sina rasbranter. Text till En grävd märgeldamm Gödning från märgelgravar Under 1800-talet utvecklades jordbruket snabbt och man kom underfund med att man kunde ökar skördarna genom att använda annat gödsel än den traditionella spillningen från sina djur. Finkorniga kalkhaltiga leror var ett utmärkt gödningsmedel. Leran grävdes uppur marken i så kallade märgelgravar. På ven grävdes den första märgelgraven på 1840-talet. Text till en trädridå för att hindra jordflykten Ön blåser bort På 1700-talet hade trycket på det skånska jordbrukslandskapet, och Ven, blivit hårt, all skog var för länge sedan borthuggen till ved och virke. Det trädlösa landskapet och sandiga jordar gav problem med erosion, jorden blåste helt enkelt bort. För att motverka detta befallde länsherren att träd skulle planteras längs vägar och ägogränser, ett inte allt för populärt beslut bland bönderna. Text till Resterna av tegeltillverkning Hantverk blir industri På Ven finns lämpliga leror för tegeltillverkning. På 1800-talet hade tekniken utvecklats så långt att det blev möjligt att starta maskindrivan tegelbruk som gjorde kommersiell tegelproduktion lönsam. Som mest fanns det tolv tegelbruk på Ven. Betydande delar av Köpenhamn byggdes under 1870-talet av tegel från Ven. Text till en ättehög från bronsåldern Bebodd sedan tusentals år Redan på stenåldern blev människor bofasta på Ven och under den varma bronsåldern var här en rik byggd där Venborna reste mäktiga ättehögar. Text till Betande djur Mulens marker Det är människan och hennes djur som under århundradens har skapat landskapet. Innan människan började använda konstgödsel var jordbruket helt beroende av tillgången på betesdjur, det var från djuren bönderna fick den viktiga gödseln till sina åkrar: Djurens betande skapade många av de naturtyper vi idag tycker så mycket om, det öppna leende landskapet. Utan bete växer markerna snabbt igen. Text till Siluetten av ett rådjur Kunglig harjakt I slutet av artonhundratalet planterades fälthare in på Ven. Med tiden blev ön ett populärt mål för kungliga jaktutflykter. Oscar den andra kom årligen hit för den traditionella harjakten i mer än trettio års tid.

16 15 Text till framsipprande grundvatten Sipprande vatten Det framsipprande grundvattnet i branterna skapar förutsättningar för ett intressant växt- och djurliv. Det intensiva jordbruket gör att grundvattnet blivit näringsrikare vilket gynnar igenväxningen av backafallen Informationsavdelning Det utrymme framför fondmålningen som är framför det tredje fönstret i det avlånga rummet är avsatt för olika typer av informationsverksamhet, här finns dels en del där besökaren själv kan söka kunskap och dels en avdelning avsedd för Högskolans i Kristianstads arbete Informationshörna (E1) På baksidan av den från fönsterväggen utskjutande väggen i hörnet till höger om fönstret finns en avdelning där besökaren själv kan leta efter information. Här finns en datorterminal där man kan ta del av utställningen hemsida där det finns mer information om olika utflyktsmål och också tillgång till mer information om växter och djur på Ven. Informationen kan bestå både av rena bestämning nyklar till växter och djur och mer omfattande arbeten om företeelser på Ven som här kan presenteras i elektronisk form som exempelvis elevuppsatser. Här finns också plats för broschyrställ. Datorterminalen är så utformad att besökaren endast kan ta del av den information som avses, det vill säga det är omöjligt att surfa på nätet på den. Här finns möjlighet att presentera olika broschyrer om Ven, exempelvis om arkeologiska lämningar, fördjupning i insektsfaunan osv Högskolans hörna (E2) Mitt emot informationshörnan i hörnet till vänster om fönstret finns plats för högskolan i Kristianstad att presentera olika projekt. När det inte finns något aktuellt material kan hörnan avskärmas med hjälp av en vikdörr. Möjlighet till fördjupning Exempelvis kan högskolan arbeta med att på olika sätt presentera havet kring Ven som inte finns med i utställningen. Detta kan göras via små utställningar, broschyrer, databaser, filmer m.m. 4.3 Filmvisning och avslutning av utställningen Utställningen avslutas inne i det tredje lilla rummet som också är utgång från utställningen. Här finns olika möjligheter att visa film som kan fungera som olika typer av fördjupningar. Här finns också möjligheter för Venbor och andra intresserade att presentera olika material om företeelser på Ven i form av bildspel. PowerPoint-presentationer m.m. Presentationerna kan lagras på DVD och beställas av besökaren.

17 Framtidens landskap (F1) Fondbilden i avdelning leder genom dörröppningen in i det sista rummet där det på rummets bakre vägg finns en avdelning som tar upp olika framtidsperspektiv. Utgångspunkten är att visa hur landskapet redan har förvandlas genom bilder som visar olika historiska skeden i Vens landskapshistoria exempelvis 1500-tal, 1800-tal efter skiftet och idag. Här diskuteras också frågor som; Vad händer om vi inte sköter backafallen, vilken miljö uppstår om områdena längs Vens stränder får växa igen. Budskapet är att Ven idag är ett landskap som har uppstått ur tusentals år av skötsel och att människan fortsättningsvis också genom sitt handlande styr landskapets utseende. Får skogen ta över på backafallen kommer en trädrand att skymma havsutsikten på stora delar av ön. Samtidigt skapas nya miljöer för växter och djur. Ingressskylt Framtidens landskap Det Ven vi ser idag är ett landskap som uppstått ur tusentals år av mänsklig verksamhet. Hur det framtiden Ven kommer att se ut är det ingen som vet. Men det är vi människor som formar det framtida landskapet genom de beslut vi fattar idag. Om exempelvis inte backafallen betas kommer de att växa igen, med tiden kommer en trädrand att skymma havsutsikten på stora delar av ön. Samtidig skapas nya miljöer och därigenom livsrum för nya växter och djur Möjlighet till filmvisning Det finns flera möjligheter till filmvisning i rummet. Dels på en större duk som dras ner framför den bortre gavelväggen dels i två monitorer i rummets två hörn Projektorduk för visning av film i storbildsformat (F2) Visning av film på den stor duken sker under överinseende av guide, lärare eller dylikt, dvs denna verksamhet sker endast under kontrollerade former. När duken är upprullad täcks väggen istället av en fondbild föreställande Ven sett från havet. Filmerna visas från en videoprojektor som hänger i taket, anläggningen sköts från ett skåp på väggen mitt emot filmduken, härifrån kan också ljuset i rummet styras. Skåpet är låst med en nyckel som gör att endast behöriga, exempelvis guider och lärare kommer åt utrustningen Visning av film i monitorer (F3+F4) Två monitorer placeras i rummets två hörn. På dessa visas korta filmer och bildspel om olika företeelser på Ven. Besökaren kan själv sätta igång filmen genom att rycka på en knapp. De filmer som visas kan dels vara samma som visas på den stora duken vid kontrollerade filmvisningar dels andra filmer. Här finns möjlighet för högskolan i Kristianstad att presentera olika elevfilmer med anknytning till Ven.

18 Förslag till filmer Baksvalans ankomst till Ven Filmen handlar om en backsvala som återvänder från vintervistet i Afrika. Filmen skildras ur fågelns perspektiv och delar av filmen visas genom fågelns ögon. Filmen kan antingen vara fotad från ett flyg/plan helikopter eller animerad (digital). Andra exempel på filmer: Djurlivet i Öresund Artfilmer om olika växter och djur på Ven Bildspel om årstidsväxlingar Jakt på Ven ett kungligt nöje Ven i konsten Då blomstrade tegelbruken De gåtfulla djuphålorna och deras underliga varelser Den grönfläckiga paddan återkomst Tre tidsbilder -Ven på1500-tal, 1800-tal efter skiftet och idag En undervattenspromenad Sandödlornas hemliga liv Biodling på Ven Sagofilm om jätten Alle och han sandsäck.

19

20

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014

Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014 Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014 Vi var 18 floraväktare som samlats vid färjeläget i Landskrona för utfärd till Ven. Av floraväktare på Ven deltog Magnus Magnusson, som

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

idéer om hur man kan presentera och informera om Vens historia, geografi och biologi

idéer om hur man kan presentera och informera om Vens historia, geografi och biologi idéer om hur man kan presentera och informera om Vens historia, geografi och biologi av Peter Nilsson (Tornhuset Miljöpartner) med hjälp av Kristina Fontell, Olle Nordell (ekolog i Landskrona kommun) samt

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson Stockholmsmässan LOUNGE Förslag till ny Lounge, Stockholmsmässan Förutsättningar Syftet är att skapa ett rum där man till fullo kan uppskatta kvalitén i svenskt material och möbeldesign. Ett starkt och

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset.

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser UPPTÄCK TYSTA PLATSER I SUNDBYBERG Guide till tystnaden Det här är en guide för dig som enkelt vill ta en promenad till en rofylld och tyst plats i naturen. Sundbybergs stad har valt ut fem natursköna,

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet

Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet Besök Mark kommuns utställning på Kinna huvudbibliotek som pågår fram till 30 augusti. Utställningen handlar bland annat om att bin och blommor

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började

Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började Adina Björck heter jag, är 25 år. Jag är uppvuxen på landet med djur och natur omkring mig, så mitt djurintresse har alltid funnits där och har alltid

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

Natur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur

Natur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur Natur och kultur Natur Det man kallar orörd natur är inte påverkad av människan. Sådan finns knappast längre. Till och med vår fjällvärld är i viss mån påverkad av bl. a renskötsel, skidåkare och skotrar.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Motljus eller... Om det ändå ska dripp-droppa av regn på taket kan vi lika gärna ägna oss åt teori bakom bilder...

Motljus eller... Om det ändå ska dripp-droppa av regn på taket kan vi lika gärna ägna oss åt teori bakom bilder... Motljus eller... Om det ändå ska dripp-droppa av regn på taket kan vi lika gärna ägna oss åt teori bakom bilder... Motljusbilder: Det normala är att man fotar i medljus, dvs ljuskällan bakom eller snett

Läs mer

Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik

Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Jon Loman, Rana Konsult Spelande strandpaddehane 2009 07 06 Bakgrund och syfte I samband med behandling av planförslag

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Denna text vänder sig främst till lärare, men kan naturligtvis användas av alla som besöker Stättareds 4H-gård för att uppleva djur och natur.

Denna text vänder sig främst till lärare, men kan naturligtvis användas av alla som besöker Stättareds 4H-gård för att uppleva djur och natur. Denna text vänder sig främst till lärare, men kan naturligtvis användas av alla som besöker Stättareds 4H-gård för att uppleva djur och natur. I Naturen hittar du fakta om naturen som finns runt gården,

Läs mer

Kring Höga kustens mörka berg breder Ångermanlands

Kring Höga kustens mörka berg breder Ångermanlands Kring Höga kustens mörka berg breder Ångermanlands gröna skogar ut sig över landskapet. Träden växer tätt och de uråldriga bergen sträcker sig högt mot himlen. När solen försvunnit bakom höjderna efter

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter Samhälle i förändring Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är idag hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Främsta orsaken till att så många arter

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall 2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.

Läs mer

ENA- projekt År 2, Fria Emilia HUSET

ENA- projekt År 2, Fria Emilia HUSET ENA- projekt År 2, Fria Emilia HUSET Hemuppdrag Efter jullovet kommer vi att jobba med ett tema som vi kallar Huset. Det kommer att pågå under hela vårterminen. Det första hemuppdraget kring detta kommer

Läs mer

på Bohusläns sockertopp

på Bohusläns sockertopp på Bohusläns sockertopp Martin Fahlén Jimmy Stigh Hans Årebäck 2 Innehåll Förord... 3 Karta över Älgön-Brattön... 4 Linné kryssar nära... 6 Målaren ställer en fråga... 10 Bortom armlängds avstånd... 14

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Tema 1 Minisar - Årskurs 3

Tema 1 Minisar - Årskurs 3 Minisar årskurs 3 - Tidsmaskinen Här vill vi på ett lekfullt sätt skapa intresse för och kunskap om de stora sprången i människans svindlande historia. Vi letar efter de stora utvecklingssteg som möjliggjorts

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer