HÅLLPLATS ÄTTEHÖGSGATAN av Sigrid Anders
|
|
- Oliver Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HÅLLPLATS ÄTTEHÖGSGATAN av Sigrid Anders Kapitel 1 Han brukar återvända till dem. Kvinnan vars lägenhet han snart ska ta sig in i har gått hemifrån för flera timmar sedan. En jordbävning skulle inte hindra henne från att gå till arbetet. Intrigerna där, fnittret på kaffepausen, möjlighet till romans är vad hon lever för. Hon är plikttrogen, ensamstående och i medelåldern. Inga barn. Han har näsa för den sortens kvinnor som inte kan hålla fast en relation utan blir dumpade. Uppgivenheten syns i de tårdränkta veckade sidorna i deras dagböcker, fulla med utropstecken. Intuitivt läser han deras lustar och förlorade chanser i pyntet och souvenirerna på hyllorna och känner att han kommit rätt. Trots att de där kvinnorna är patetiska; svaga, utsatta, har lätt för att tappa balansen. Inte alls hans stil. Kan han inte låta dem vara. Han eggas av deras ängsliga fantasier. Någon har varit i lägenheten. Rört vid mina hemligheter. Eller, inbillar jag mig bara. Utan brådska sträcker han ut varje plastfinger innan han drar på sig latexhandskarna. Av rutin fäller han upp brevlådans lock och kollar. I tystnaden inifrån lägenheten finns ingen andning, inget prassel av kläder. Hon är inte hemma. Han provar att öppna dörren med en nyckel som han gjort själv. Det går inte. Problemet är det ursprungliga nyckelämnet, avgör han. Det hade han trott också men är ändå besviken. Han tar fram hennes nyckel. Den har en plastetikett påsatt i en stålring. Extranyckel står det med hennes lättlästa skrivstil. Berg Smålandsgatan 3 tr har han textat. Nyckeln glider in i låset. Han hör klicket i låskolven då han vrider om. På tröskeln tar han stöd mot dörrfodret. Göteborgs Posten ligger hafsigt utvikt på hallbyrån. Korgen med handskar är upp- och nedvänd.
2 Människan har inte plockat i ordning. Inte luftat. Vad är det med henne? Lika bra att strunta i det här. Då han är på väg att backa ut i trappuppgången blir det liv där. Röster ekar. Hissdörren slamrar. Maskineriet rullar igång. Hisskuggans kub pressas längs med väggen. Ett mörkt galler kryper över honom. Det är frågan om sekunder innan han blir sedd av någon. Förbaskat också! Han stiger in i lägenheten och drar igen ytterdörren om sig. Äcklad silar han in kvalmet mellan öppna läppar och hatar att han är där. Det måste luftas. Fort. Vid hatthyllan släpper han sin prassliga, till bristningsgränsen packade ryggsäck på golvet, drar ned dragkedjan på jackan och kränger den av sig. Utan att andas hänger han upp den på en galge och drar på blå plastskydd på skorna. Herregud! Sängen är obäddad i sovrummet. Damm överallt. I köket står en odiskad kopp i vasken. Rena snusket. Han sätter tvärdrag med balkongdörren i vardagsrummet och badrummets vädringsfönster. Lukt av hennes tandkräm är bedövande. Tvättkorgen är full, ser han i ögonvrån och gnuggar sina armar och vet inte hur kroppen ska få rum att vända sig utan att komma mot toalettstolen. Hade jag vetat det här hade jag inte kommit. Hon ska få sig en läxa. Han föreställer sig hur hon hittar en papperslapp på hallmattan när hon kommer hem. Där står äckliga detaljer om lägenheten. Vem vet detta, tänker hon och lyssnar efter ljud, tar försiktiga steg i sitt eget hem, söker igenom garderoberna och vågar inte pusta ut fastän hon flera gånger har försäkrat sig om att ingen är där. Har papperet kommit genom brevlådan, tänker hon. Om inte, måste någon ha varit inne i lägenheten. Den sedan tidigare tystade skrämseln drabbar som en smygande sjukdom. Hon börjar kasta blickar över axeln när hon är ute. Blir misstänksam mot okända som pratar med henne på spårvagnen. Känner rädsla för att det är ungdomar som varit hemma hos henne, iskalla
3 typer som driver med folk. Tänk om det är en arbetskamrat som skämtat och skrattar bakom ryggen. Han känner hennes osäkerhet från dagböckerna. Lortmaja! morrar han medan han rör sig i hennes två rum och kök. Hon är inte att lita på, minns han, och känner blodtrycket rusa. Vad som händer är att hon byter gardiner. Plötsligt är det ett nytt ljus i lägenheten. Han hatar överraskningar och borde ha aktat sig att gå dit igen. Tagit det där med att nyckeln inte fungerade som ett omen. Med handflatan känner han hjärtmuskeln sparka innanför skjortan och står stilla en stund. I vardagsrummet har hon ett foto på sig och en karl. De poserar utanför en spårvagnshall. De har spårvägens uniformer på sig. Man ser att hon är till sig i trasorna av lycka. Med halvöppen mun glor hon på honom som håller armen om hennes axlar. Jag förstår att du övergav henne, säger han till karlen på fotografiet. Ingen kan klandra dig för det. Se vad hon gör mot mig! Han öppnar byrålådan där hon har dagböckerna. Han tar den rosa. Ett bokmärke ligger där det handlar om spårvägsmannen. Sidorna är bukliga som om de torkats på ett element. Hennes handstil är högerlutad och tydlig. Jag anade ingenting. Det är ju inte allvar mellan oss, sa han. Vi har haft det trevligt, eller hur, Monika? Inte mer med det. Inga löften!!! (Vad då, vad betydde tandborsten i badrummet! Resorna till vårt hotell!!) Nu är det så att jag har träffat en tjej. En yngre, för du vet att jag vill ha barn. Barn!!! Det har han aldrig sagt. Varför var han med mig då? Bla, bla, bla Han slår igen dagboken och lägger den exakt där den låg och skjuter tankfullt igen lådan. Om jag skulle dra upp det där med spårvägskillen i mitt meddelande till henne. Hur karltokig hon är. Att hon borde skämmas att tvinga sig på en ung frisk man som vill ha familj och ordnade förhållanden. Medan han i huvudet går igenom vad hon borde få veta får han ordning på förmiddagens utflykt. Det börjar bli trevligt. Kaffevattnet drar genom melittan. Två kanelbullar rullar på
4 glasplattan i mikron. Han flyttar på köksstolen så att den kommer i rät vinkel mot fönstret. Morgontidningen ligger vikt som den ska på köksbordet. Mikron plingar till. Han häller upp kaffe i en mugg och tar mjölk ur kylskåpet. Telefonen ringer i hallen. Han drar in luft som om ett skrik var på väg i strupen men nöjer sig med en klunk kaffe. Det ringer igen. Vid tredje signalen går telefonsvararen på. Du har kommit till Monika Berg. Lämna ett meddelande och ditt telefonnummer. Ha en bra dag. Monika, du svarar inte på mobilen. Jag antar att du har gått och lagt dig på en gång när du kom hem, säger en andfådd kvinnlig röst. Om du hör det här, slå en pling. Vi har inte koden till förrådet. Här står vi och har långrast. Rösten skrattar tillgjort. Meddelandet avslutas abrupt. I en spegling i köksfönstret blinkar den röda lampan på telefonsvararen på hallbyrån. En våg av mörker kommer farande. Blind blir han för solen som han får i kaffet, som kammar genom miniapelsinträdet, och dess gula frukter, i en kinesisk kruka i fönstret. Är det möjligt! Är hon på väg hem? Han försöker fly. Stolen ramlar i golvet. Kaffet skvätter över muggkanten. Han grälar på sig själv för att han gör fel saker. Tidningen rusar han iväg med och lägger på byrån i hallen och vänder upp några sidor. En del av tidningen trillar ut. Han tar upp den, bläddrar in den i tidningen och vänder upp en annan sida. Lösblad med reklam vecklar ut sig och segelflyger ut på golvet. Han ger upp reklambladet. Tidningen klämmer han fast under en lampfot som står på byrån invid det röda blinket. Nervigt gräver han i ryggsäcken och sliter ut en plastpåse. Tillbaka i köket reser han stolen, häller ut kaffet ur kannan i vasken, tar ut melittan ur kaffebryggaren och stoppar den i plastpåsen. Bullarna, också. Något mer? Tänk, tänk. Händerna i latexhandskarna är valhänta som om det redan är för sent. Han diskar upp sin mugg, torkar den och ställer tillbaka den i en rak rad av muggar i skåpet. Torkar av bordet. Torkar kaffeskvätt från golvet. Han andas inte. Med handduken sveper
5 han över köksytorna och upptäcker att stolen inte står på hennes ställe. Han drar till den. I vardagsrummet stänger han balkongdörren och ser sig stirrigt omkring. Sedan rymmer han till tamburen. Han sliter för att komma in i jackärmen och kommer att tänka på sin nyckelknippa. Han lyfter på lampan och tidningen. Därunder ligger hans nycklar. Han stoppar dem i fickan. På tidningen finns blöta märken. Stressen trycker över bröstet. Han vill kräkas. Då rasslar det i hissdörren utanför. En kropp vältrar ur hissen och fyller utrymmet utanför lägenhetsdörren lika tydligt som om träet vore genomskinligt glas. Det finns ingen utväg. Hans plastpåse står kvar på köksbänken. Han ser den genom den öppna köksdörren och det är kört. I ett nu sveper en värmevåg genom honom. En rusning av spänning, på liv och död. Njutningen är oväntad, inget han räknat med eller planerat. Mörkret är borta. Han återtar initiativet. Någon fumlar med en handväska utanför lägenhetsdörren, nyser och nycklar skramlar. I köket väljer han en kökskniv ur stället vid brödburken och ställer sig bakom köksdörren. Det måste ske med kniv. Som om det var gjort av en överraskad inbrottstjuv. Inte med en nackvridning som kunde rikta blickarna på det som inte ska grävas upp. Det är inte mitt fel. Hon har inget här att göra den här tiden på dagen. Han är iskall. Skeendet ligger utanför honom. Som om det inte är han som rullar axlarna, känner fotsulorna motstånd mot golvet. Som om han glömt hennes identitet och uttrycket av lycka i de djupt liggande ögonen på fotografiet. Hon öppnar ytterdörren. Golvet knarrar. Hennes handväska hamnar på tidningen. Hon nyser och snyter sig. Med tunnelseende inväntar han henne bakom köksdörren med kniven i ett fast huggrepp. Han har dödat tidigare. Den nödvändiga kylan dämpar hans andning, visslingen i näsan är borta. En enkel plan rinner upp i skallen. Han vill att det ska gå fort. Det är ännu tidig förmiddag. Han kommer att hinna städa undan och tänka igenom. Bara det här går fort. I tankarna är han ute
6 på gatan, lugnt gående på trottoaren som är torr för att himlen är hög och ljus med knappt några moln, helt säker på att inte ha lämnat något spår. Bara det här går fort har han hela dagen på sig. Hon harklar sig och andas tungt av feber. Snart ska hugget ta i hennes rygg. Hon går in i köket, det tror han, för att koka sig något varmt att dricka. Knivbladet går in under skulderbladet, tänker han. Skär sig in i hjärtats kammare. Det blir inget motstånd då han kommer att vinkla och vrida runt. Hugget är effektivt. Hon kommer inte att hinna skrika. Ett rossel och ett fall. Kniven kommer att ses som ett vapen taget i hastigt mod av en inkräktare. Inte mer med det. Bara det går fort. Ljudlöst ställer han sig bredbent, med tyngden mot tårna och bestämmer sig för att ta emot henne med vänster arm och vika henne framåt mot golvet. Gör han det i en snabb rörelse kommer inget blodstänk på honom. Hon trycker igång telefonsvararen och lyssnar. Han hör inga steg eller känner en vindil av kappan som åker av, inte ljudet av galgar som skramlar mot varandra eller skor som sätts in i skohyllan. Hon kanske torkar sig om näsan och i ögonen med en näsduk för hon suckar. Meddelandet spelas upp en gång till. Nej, säger hon högt. Jag mår mycket bättre nu. Jag åker tillbaka. Vilken dum idé att åka hem. Ytterdörren öppnas. Det finns inget av flykt i henne. Han hör henne låsa och känna på handtaget att det är låst. Hon tar trapporna ned de tre våningarna. Ganska snart befinner han sig på trottoaren som fortfarande är grusig efter vintersandningen, ett lugnt stråk i centrala Göteborg där fredagens snara helgrusning inte kommer att märkas. I påtvingad, lugn takt går han barhuvad, klädd i rock, med en bastant portfölj i handen. En puls slår i tinningen. Den planar ut och försvinner.
7 Kapitel 2 Ta fast tjuven! snörvlar Monika Berg. Det är bråttom. Hon är 47 år. 168 cm lång. Svensk medborgare. Det ser vakthavande polis i EU-passet med fingeravtryck som hon visar upp. Är det någon du känner? säger polismannen. Nej, men lyssna. Någon var i lägenheten när jag kom hem alldeles nyss. Jag bor på Smålandsgatan. Tre minuter härifrån! Polismannen på Polishuset på Ernst Fontells plats mitt emot Nya Ullevi i Göteborgs centrum slår in hennes personnummer på datorn och försöker bedöma om hon är nykter och inte påverkad av droger. Om hon drar en vals för att hon grälat med sin partner och vill att polisen ska bura in honom ett par dagar. Något har förstås hänt. Monika Berg är skakad. Kappan är felknäppt. Frisyren, en kort klippning med rak lugg, är trasslig och hon har jäktat. Jag måste ha glömt min mobil på jobbet, säger hon med ögonen simmiga av feber. Jag gick hem. Där var någon. Mobilen var inte i handväskan. Jag sprang hit. Förkylningen är inne i rinnstadet. Hon viker en pappersnäsduk som är en sjö i handen, nyser och vänder sig bort och vänder sig tillbaka. Hon himlar med ögonen för orken är slut. Han måste tro henne och skynda på. Polismannen får kontakt med Centralen. En polispatrull är på plats inom några minuter på Smålandsgatan. Ingen obehörig finns i lägenheten. Monika Berg förs dit och berättar på plats om sina vaga iakttagelser. En okänd ryggsäck inne bland skorna. Den är borta nu. Drag från badrummet. Och tidningen, det var något fel med den. Och färska bullar, lukten alltså. En polis antecknar vad hon säger. Tekniker kommer dit. De går noga igenom lägenheten. Inget är stulet. Inget är uppbrutet. Monika Berg nyser och ber om ursäkt för smittan men poliserna är inte allvarliga på grund av förkylningen. Monika Berg anmodas att tillfälligt inte bo i lägenheten. Hon packar en väska och flyttar hem till sin syster och svåger i Majorna. Hon får gå och lägga sig i tvillingarnas rum. De får
8 till sin glädje sova skavfötters på soffan i vardagsrummet. Systern säger åt Monika Berg att sova gott och vakna glad eftersom inget allvarligt har hänt. En dryg vecka senare är Monica Berg kallad till polisens forensiska specialenhet som hysts in på Rättsmedicin. Jag heter Hansson, poliskommissarie, säger en gråhårig polisman med mjölig hy och ljus blick. Hansson är i sextioårsåldern och magerlagd på ett gubbigt vis; smala ben, löst hängande kavaj, skjortan stor i halsen. Han har en alldaglig, vänlig och tidvis en smula bekymrad utstrålning. Något krokigt i axlarna ger honom en framåtlutad hållning. Handflatan är varm, handslaget fast. Medan han för in henne i rummet mot ett designat konferensbord säger han förtroendeingivande saker. Att det är bra att hon kunde komma på en lördag. Att vad hon kommer att berätta kommer att hjälpa dem i den här utredningen om intrång i lägenheter. Allt du vet är av intresse för oss. Monika Berg nickar. Här kommer mina medarbetare., säger Hansson. Kim Petersén. Anna Ljung. Kim Petersén är hälften så lång som Hansson, med utvecklad kropp och korta ben och armar. Håret är gyllene blont och går ned i nacken där det lockar sig. Ansiktsdragen är skarpt skurna och hyn solbränd. I vänster öra glänser en guldring. Monika Berg kan inte avgöra om Kim är man eller kvinna och får ett hostanfall för att hon inte kan släppa det och känner svett rinna på ryggen. Kim har vit rock på sig, svarta långbyxor och boots med klack och presenteras som kriminaltekniker. Anna Ljung har rakt rött hår till axlarna, en grön urringad tröja med trinda bröst som Monika Berg slinter över med blicken, och trådsmala svarta jeans. Ljung har en rak hållning obekymrad om att hon är längst i rummet. Ögonen ser små ut bakom fyrkantiga rökfärgade glasögon. Hon är i trettioårsåldern och har ljus hy med fräknar och talar med gotländsk brytning som Monika Berg får anstränga sig att förstå. Trion utredare väntar tills Monika Berg, som har en mjuk grön byxdress på sig och är fnasig under näsan efter en förkylning, har satt sig ned och dragit till stolen vid det ovala bordet som står
9 mitt i ett fyrkantigt rum med fönster åt två håll. Trots gråa skyar utanför med ett regn hängande i luften i små droppar av fukt som snart ska bli fylliga blåsor och spricka mot fönstren är det ljust i rummet, vitt och blänkande i skåp och på bänkar. I datorerna på bänkar längs ena väggen lyser skärmbilder i pausläge. Monika Berg tittar runt med sina djupt liggande ögon. Mellan de smala läpparna rullar en fråga. Hon vill inte verka dum. Till slut säger hon att hon inte visste att poliser arbetade utanför Polishuset. Din anmälan har gått till oss för att det är en märklig incident, säger Hansson och trummar med sina fingertoppar mot varandra. Vi är en specialenhet, en rikskommission. Vi får de märkliga fallen i riket på vårt bord. Vad är det som har hänt dig? Jag vet inte var jag ska börja, säger Monika Berg. Det låter inte viktigt nu. Det känns som jag tar upp er tid när ni har massor av skumma kriminella att ta fast. Hanssons kinder blir dragspelsveckiga när han ler. Ditt fall är inte ointressant alls. Monika Berg mumlar det känns konstigt att ni tar det här på blodigt allvar. Hansson höjer ena handen i ett stopptecken när hon skruvar på sig och vill att hon ska tänka efter en sekund eller två. Det har hållit på underligheter hos dig ett tag, eller hur? Du har inte velat tänka på det, bara. Monika Berg sjunker ihop i stolen. Hon får tårar i ögonen. Ja, viskar hon. Det har pågått utan att jag förstått det. Hansson skjuter över en ask med Kleenex. Med en gest visar han att hon kan ta hur många pappersservetter hon vill. Du är bland vänner och professionella utredare. Anse alla våra resurser som dina. I Monika Bergs kinder uppträder mjuka gropar när hon ler. De ser att hon slappnar av. Jag är inte en morgonmänniska, börjar hon trevande. Däremot är jag något av pedant. Alltid välstädat. Ordning och reda. Det är bara om jag är väldigt sen eller sjuk eller om något av min systers barn varit hos mig som det är en viss oreda.
10 Du har lagt märke till en oreda, alltså, när du haft det pedantiskt i ordning. Hur har du tänkt? Jag har tänkt att det är jag själv som på mornarna inte är riktigt vaken utan enbart koncentrerar mig på kaffe och sedan att komma i tid till jobbet. Du har märkt att saker flyttar på sig? säger Kim Petersén med en egendomligt sprucken stämma som får Monika Berg att stirra till och sedan vika undan med blicken. Det är mindre än så, säger hon medan färgen på hennes kinder djupnar. Inget har ändrat plats. Kan du beskriva det? säger Hansson lugnt. Det är som om saker har använts medan jag varit på jobbet. Det är hur det känns. Har du några bevis för att någon utnyttjar din lägenhet under din bortavaro? Nja, inte bevis direkt. Jag är ensamstående och tio år äldre än min syster som har tre barn och mycket jobb. Mannen reser en del. Jag bakar ofta till dem. Till barnens kalas och barnens loppisar och sådant där. Jag har kakor och bullat i frysen i fall det skulle behövas en akut laddning. De påsarna har öppnats. Är det mycket som fattas? Inte alls. Nästan så att jag inte har tänkt på det. Ni förstår, det händer inte varje dag. Besöken, eller vad jag ska kalla det, sker sporadiskt. Några dagar i stöten. Sedan ingenting. Jag glömmer det. Senast var det i augusti förra året. Hon räknar månader med fingrarna. Nio månader sedan. Före det, kanske ett år. När det då har hänt igen, när du kommer hem, då kommer de där aningarna tillbaka. Är det vad du menar? Ja, just det. I fredags blev jag rädd för första gången. Det luktade nybakat. Doften fanns i luften. Jag kände den fastän jag var förkyld och blev paralyserad. Jag skulle få se vem det var. Det fanns inte något jag kunde göra för att skydda mig mot den personen. Jag tänkte, nu har det kommit till mig. Våld Anna Ljung nickar att hon förstår känslan. Vem är det? säger Hansson rakt på sak. Jag vet inte, suckar Monika Berg. Det var ingen åverkan på dörren, fortsätter Hansson. Tänk nu. Har någon en nyckel? En man? Från ett tidigare förhållande.
11 Nej. Det behöver inte vara en man. Det kan vara en kvinna. Kommer du på någon då? Inte ens min syster har nyckel. När du kom hem. Vad exakt märkte du då? Första synintrycket var dagstidningen. Sportbilagan låg främst. Det är omöjligt att jag lämnade tidningen på det viset. Reklam låg på golvet. Det tänkte jag inte så mycket på för det kan flyga omkring från brevinkastet. Mest var det stämningen. Den var tryckt och konstig. Lukten av kaffe och bullar var förstås det mest påtagliga, som om det inte var min lägenhet, som om jag gått fel. Jag kände ett drag också från ett fönster som stod öppet. Det visade sig vara badrumsfönstret. Det hade jag inte öppnat på morgonen för jag var förkyld och ville inte stå i drag. Monika Berg rynkar pannan och ett finger säger nej, nej i luften. Jag ville inte gå in. Problemet var att jag var inne och vågade inte rusa ut. Som väl var blinkade meddelandeknappen på telefonsvararen. Jag tryckte på den. I samma ögonblick upptäckte jag en ryggsäck på golvet vid skohyllan. Den var av glatt prassligt mörkt tyg. Den var proppad med saker. Snöret var inte ihopdraget. En inbrottstjuv finns härinne, tänkte jag. Han har pistol och batong och Kanske en hop ligister som våldtar. Benen blev mjuka som spagetti. Jag höll mig i hallbyrån. Jag tryckte på knappen på telefonsvararen flera gånger för jag visste inte vad jag skulle Då tänkte jag att jag ville leva och måste vara klok och lugn. Jag sa högt någonting om att jag skulle gå tillbaka till jobbet och öppna ett förråd. Jag vet inte vad jag sa. Sedan tog jag mig ut. Hennes ögonlock skälver. Händerna som hon knäppt vitnar. Hon sväljer för att de inte ska lägga märke till hur trakasseriet skaver och bråkar i henne. Man vet att ödet slår till en dag, säger hon med blicken simmande i bordsskivan. Att döden ska komma. Jag vet att det låter dramatiskt och överdrivet. Jag ville inte det, inte än. Du var modig och jätteduktig, säger Hansson i en ton som om förhöret är överstökat. Du gjorde precis rätt. Vad blev stulet? Ingenting. Hon tittar upp och groparna i kinderna skymtar.
12 Anna Ljung ger Hansson en blick och vill att han ska dra åt trumskruvarna, att det gäller att smida medan järnet är varmt. Bombardera Berg med frågor. Driva upp pulsen på henne. Väcka varenda slumrande detalj i henne. Hansson sitter stilla. Ljung kan inte vänta. Hon andas in och bryr sig inte om att Hansson skakar på huvudet. Har du varit på krogen nyligen? säger hon till Monika Berg som inte får chansen att svara. Du träffade någon som följde med hem. Han fick nyckel hem till dig. Det rann ut i sanden. Nyckeln fick du inte tillbaka. Du har inte tänkt på det. Nej, inget av det, säger Monika Berg och drar in snor i näsan. Anna Ljung är ute efter nyckeln. Vem har din nyckel? Monika Berg säger då att hon haft sällskap med en man. Det tog slut för ett och ett halvt år sedan. Det är inte han. Det kan jag inte tro. Han var inte sådan. Jag fick tillbaka nyckeln. Den hänger i nyckelskåpet i köket. Hon biter sig i läppen som om något föresvävar henne men rycker sedan på axlarna. Skriv upp hans namn och adress här på blocket i alla fall, säger Anna Ljung med ens mild i rösten. Det är bra att kunna avskriva folk från misstanke, förstår du. Skriv sedan ner namnet på din tandläkare, gynekolog, på alla som du kommer på som du regelbundet träffar av någon anledning. Går du på gym? Är du med i en bokcirkel? Finns du på något ställe där du lägger ifrån dig din väska obevakad? Monika Berg rullar med blicken över dem. Nu trillar en pollett ned. Ni har fått fler anmälningar som liknar min. Poliskommissarie Hansson nickar. Jo, vi har ett par till. Vi tänker inte gå ut med det till pressen. Det vore bra om du inte heller sprider det. Vi behöver tid på oss att göra en gärningsmannaprofil på ett sådant där uppträdande. Om det rör sig om en enda persons agerande eller om det är separata händelser vet vi inte. Dina upplysningar är viktiga. Ring oss om du kommer på fler saker som har med det här att göra. I nuläget har vi inte mycket att gå på. Inget signalement. Inga vittnen. Inget tydligt motiv. Monika Berg skriver under tystnad ned en lista med namn. När hon är klar söker hon Hanssons blick. Jag har fått några konstiga meddelanden. Inte många alls,
13 kanske tre, fyra under tiden som det här har pågått. Det är lappar som legat på hallgolvet. Jag antar att de kommit genom brevinkastet. Inget kuvert med porto eller så. Töm soppåsen ofta. Mjölk är datumstämplad. En gång stod det, glöm inte spola på toaletten. Ett vykort kom kort efter att den där mannen gjorde slut med mig. Försvinner en, står dig tusen åter eller något sådant stod det. Hon böjer ned huvudet. Jag trodde att det var min systers barn som skojade men ingen av dem har erkänt att de skrivit lapparna. Kortet jag vet inte, kanske trodde jag att det var hans nya flickvän. Har du kvar något av det där? Nej. Jag bestämde mig för att de saknade betydelse. Att det inte var mig det var synd om utan den eller de som skrev. Monika Berg tar en Kleenex och torkar sina händer och stryker sig förstulet under näsan. Regnet bankar loss mot fönstren. Det blir skymningsdunkelt i rummet. Anna Ljung reser sig och tänder lågenergilampor vars ljus stiger gradvis. Monika Berg frågar om hon får gå. Hon har lovat att vara barnvakt. Jovisst, säger Hansson. Bara en sak till. Känner du Ann-Liss Larsson och Petra Mikolic? Nej, det gör jag inte. Ljung följer med Monika Berg ut. Jag är orolig för de där meddelandena Berg talar om, säger Hansson till Kim Petersén när dörren stängs om vittnet Berg. Har du något att säga om de två hotbreven vi har fått in. Vi vet att de är till två olika kvinnor; Ann-Liss Larsson, Petra Mikolic. De säger att de inte känner varandra. Hansson lägger fram två plastmappar. I var och en ligger en text skriven med kulspetspenna på ett avrivet papper ur ett kollegieblock. Vad är det vi har här, Kim? Jag varnar dig, låt soffan stå där den står. Om du inte lyder och lägger till sportkanalen kommer din tv att explodera. De är tydligt befallande, väser Kim och tar sig mot strupen där det finns ett horisontellt ärr. Det är hot. Vi har utgått från att det kommit genom brevlådorna. Det är ett steg vidare i
14 hotbilden om vi tror att det rör sig om en person som tar sig in i lägenheterna. Anmälarna tror att det är vad som händer. Vår utgångspunkt är att tro vad de tror. I och med breven har han eller hon indirekt medgivit intrång genom att visa på detaljer inifrån lägenheten, säger Hansson. Det är en eller flera inkräktare vi söker. Kim nickar. Jag har undersökt papperen och handstilarna. På papperslapparna finns varken fingeravtryck eller handavtryck. Jag har inte hittat något annat heller, som hudrester eller hårstrån, som kunde leda till skribenten. Är det samma författare? säger Hansson. Det är otvivelaktigt samma person som skrivit till båda kvinnorna. Handstilarna är identiska. Papperen är från vanliga kollegieblock. De kan komma från samma block. Anna Ljung är tillbaka. Hansson vrider plastmapparna åt hennes håll. Handstilen säger att vi har att göra med en och samma person, säger Hansson. Personen har varit inne hos människor under lång tid och blivit familjär i tonen. De två kvinnorna vittnar, som Monika Berg, om att de anat något konstigt under lång tid. I de båda fallen, Ann-Liss Larsson och Petra Mikolic har personens krav på dem ökat genom uppmaningar. Offren har genom meddelandena blivit medvetna om att intrång förekommer. De har var för sig gjort polisanmälan. På polisens inrådan har de lagt fram kopior på anmälningarna väl synligt i sina respektive lägenheter. Det bryr sig inte personen om. Petra Mikolic tror att personen varit inne i lägenheten flera gången efter att kopian på anmäla legat framme. Det är en farlig utveckling, säger Anna Ljung. Varför byter de inte lås? Ann-Liss Larsson bytte lås direkt och tror sig inte ha haft besök. Petra Mikolic var av en annan kaliber. Hon trodde inte på sin egen anmälan, hon skämdes. Nu har hon bytt lås. Bra. Då kanske inget ont drabbar henne. Vi vet inte om det är samma person som är hos Monika Berg, säger Kim Petersén. Vi har inget jämförelsematerial. Samtliga meddelande till henne är förstörda. Hansson lutar sig tillbaka på stolen och sätter händerna bakom
15 nacken. Han blundar. Ljung nickar uppmuntrande till Kim att fortsätta. Det är ett egendomlig uppträdande att ta sig in i andras bostäder och uppehålla sig där när den boende arbetar, säger Petersén. Det har hänt tidigare här i Göteborg. För några år sedan var det en hemlös som vände på dygnet. Han duschade, såg på teve och åt middag och diskade upp och sov gott i en säng. I god tid innan lägenhetsinnehavaren kom hem städade han, tog sina sopor med sig, låste och släckte. Nyckeln var en extranyckel han hade kommit över av en slump. Han utnyttjade lägenhetens faciliteter, drack kaffe och åt matrester men stal inget annat. Det handlade inte om våld i det fallet, säger Ljung och ser på dem ovanför glasögonen. Hennes ögon är springor av bubblande silver och även om hon inte ler sprider ljuset från dem en mild värme. Jag minns fallet väl eftersom det sågs som en solskenshistoria, åtminstone på min station på Gotland. Inga hot gjordes. Det blev en förlikning mellan de båda inblandade och ett ganska hyggligt slut. De blev vänner. Kims röst hackar till. Det annorlunda är att den här personen som vi utreder nu, för vår hypotes är att det är samma person som gör det här, går hem till olika personer. Personen visar en vilja att bestämma genom sina påpekanden. Personen har, troligen, nyckel. Eller en fin dyrk som inte gör några märken på låskolvarna. De här tre anmälningarna är alarmerande, säger Hansson. Det var en vaken polis som samlade ihop dem. Det tråkiga är att vi inte har någonting mer än de här två pappren och en påstådd lukt av kaffe och bullar att gå efter. En sak, påpekar Kim Petersén. Teknikerna hittade en kniv på golvet bakom köksdörren hos Monika Berg. Helt ren. Jag gick tillbaka till lägenheten när jag hörde det. Jag fann svett på köksdörren. Det kan vara förövaren som lutat sig mot den vid något tillfälle. Jag gissar med kniven i handen. Vad säger DNA:t Svetten tillhör en man. Han finns inte i några register. En sak till, jag har ett näsavtryck med samma DNA. Hansson öppnar ögonen på vid gavel. Näsor är ytterst personliga.
16 Näsavtrycket fanns på karmen till fönstret i badrummet, förklarar Kim. Monika Berg talade om ett drag och påpekade att badrumsfönstret inte hade öppnats av henne. Inkräktaren öppnade fönstret av någon anledning, dock inte för att klättra in eller ut. Det är ett litet fönster. Inte ens jag skulle kunna tränga mig igenom det. Gör du en avgjutning av näsan? säger Hansson neutralt. Jag älskar att göra avgjutningar, väser Kim. Det vet du. Den är klar. Det positiva är att vi uteslutit halva befolkningen, säger Anna Ljung och skrattar till med en skräll. Den kvinnliga. Du tar hand om de tre vittnenas personuppgifter, muttrar Hansson. Vad förenar de tre kvinnorna? Det är frågan. Hanssons ögonlock faller ned. Anna Ljung reser sig och bläddrar i sin ipod på väg ut ur rummet. Kim trycker sina handflator mot varandra som om de ömmar, som om de värker permanent och det inte finns något att göra åt det. Kapitel 3 Det är ett olycksaligt blixtrande ljud när linan brister. Ljudet klipper sig genom brådskan att starta utombordaren. Det förebådar livslång smärta. Ellinor Fröhlinger uppfattar långt före motorsnöret skivar upp hennes kind, att hon inte kommer att komma undan. Det kommer att göra ont. Hon kommer att bli vanställd. Insikten om sin förlorade skönhet gör henne tung av sorg och hon faller motståndslöst in i framtiden, miljondels sekunder innan det upprullade snöret piskar ut ur utombordaren. Svedan brinner redan på skinnet, då fästet släpper inne i plåtfodralet som omgärdar en enkel motorkonstruktion som fadern trott sig kunna reparera själv. Och förberedelserna av smärtan känns i hela kroppen fastän hon inte nuddats än av styrkan i den rörelse som kommer ur de vilda kolvarnas friktioner. Det händer på en sekund. Snärten klyver strax ovanför hennes öga och river upp muskler, senor och nerver in till benet på höger sida i ansiktet. Blod väller fram. Hennes händer blir fulla av det.
17 Du ser själv, skriker hon och reser sig halvt om halvt från schäslongen. Jag ser ut som ett monster. Till nästa söndag då, Ellinor, avbryter psykiater Leo Rothman rakt in i hennes växande skrik. Den här olyckan får inte äta upp dig helt och hållet. Tänk på att du går ut skolan om några veckor. Gör det bästa av det. Du är stark. Livet är skit. Ellinor låtsas inte märka fukten i handflatorna när hon stryker dem över kinden och nuddar kratern som förvrider hennes ansikte från pannan till käkbenet. Hon stiger sammanbitet upp från schäslongen där hon halvlegat under fyrtiofem minuter och får tag i påsväskan från Prada av guldfärgat skinn, som slokat på ett bord vid sidan om. Hon rumsterar om i väskan och drar upp en iphon med svart display. Hon trycker igång den. En melodislinga ljuder. Apparna framträder men Ellinor fångas av sin spegelbild och läpparna vitnar. Rothman rör sin tunga kropp i fåtöljen för att döda tystnaden i det luftiga rummet. Han ser ingen fulhet hos Ellinor. Hon är frisk och avundsvärd, dels för att hon är begåvad och snygg, dels för att hon får allt hon pekar på av sina föräldrar. Hon kunde ha varit en underbar tonåring, en vacker ung kvinna om det inte vore för hennes sätt. Hon är bortskämd och påträngande, än mer efter olyckan som gjort henne elak. Hon är arton år och tar snart studentexamen. Efter det kan hon ösa fritt ur möjligheternas brunn med pappas plånbok som öskar. Hon är föräldrarnas allt. En sammansvetsad trio, vad Rothman visste. I`m fucked up, säger Ellinor med fingertopparna mot kinden. Det blåröda ärret har blivit hennes fångvaktare. Hon lever i chocken. Rothman har på två månader inte förmått fånga hennes splittrade blick. Du kommer att gå med på att operera dig en dag, säger Rothman med lugn röst. Det kommer att gå bra. Jag skulle bli modell. Ellinors tomteröda kalufs skakar och gråten finns innanför de spända käkarna. Det bryter inte ut. De små glänsande pärlorna som smitit ur musselgreppet är redan förångade. Hon slänger jackan över axeln och muttrar hej då. Hon är axelbred, smal i midjan och har pojkhöfter. Hennes pösiga haremsbyxor har
18 låg midja. I glipan mellan byxlinningen och det korta linnet bländar huden. Rothman får en föreställning om att tyget är genomskinligt. Hypnotiserad släpper han inte de roterande skinkorna med blicken förrän dörren faller igen bakom henne. Det, ska jag inte tänka på. Leo Rothman frustar sig ur synen och kommer på benen. Han går en runda i rummet som buktar ut i två burspråk med höga fönster och breda fönsterkarmar där man kan sitta. Det är ett vackert rum i ljust grått med stuckaturer och tystnad. Knappt några möbler förutom schäslongen som är duvblå, ett skrivbord mot kortväggen och hans fåtölj vid det ena burspråket. Han håller sig i fåtöljens rygg med ena handen. Omedvetet gungar han fram och tillbaka på golvet i de mjuka inneskorna. Läpparna hänger öppna, det känner han och vet hur de ser ut, perforerade och blöta. En illasmakande gegga flyter omkring i munvecket. Med tungan får han tag i det och sväljer med en grimas. Såg Ellinor det? I fönsterglasets spegling ser han sin far. Han vrider på huvudet. Och mor. Hennes mörker runt ögonen. Jag känner inte igen mig själv. Jag ser inte ut som jag längre. Föräldrarnas judiska drag suddar ut hans egna. När han böjer sig framåt känner han ansiktshuden släppa och tynga nedåt skorna. Han har ingen styrsel över sig själv. Spänsten är borta. Ellinors hud och muskler däremot sitter som en handske över skall- och ansiktsbenen. Om hon stod på händer skulle man känna igen att det var hon. Inte honom. Dragen skulle sammanblandas till en röra och man skulle ropa på identifikationshandlingar. Sextioett år har satt pigmentspår i huden som gör att han varken vill knäppa upp i halsen eller gå utan handskar; aldrig bada offentligt. Benen har svullna ådror. Magen är tung över bältet även om han med skräddarsydda kostymer med väst fortfarande kunde tas för hyfsat slank. Jag borde gå på samtalsterapi, mumlar han. Om jag kände någon bra. Han blinkar bort sin bild på fönsterglaset och tittar ut. Han tycker om att se på stan, känna dess puls uppifrån fjärde
19 våningen utan att behöva ge sig ut i göteborgstrafiken. Han bor på samma våningsplan som han har praktiken, en spegelvänd våning till hans egen trea. Det var när den erövringen var gjord som Rothman insåg att han skulle dö i den här fastigheten. Länge har det varit en rogivande insikt. Det är det inte längre. Han har uppbrott i kroppen. Det har smugit på honom som en växande svulst.
Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merJAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna
Läs merHemliga Clowndocka Yara Alsayed
Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står
Läs merNYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36
NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes
Läs merKapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.
Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion
Läs merPojke + vän = pojkvän
Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna
Läs merMartin Widmark Christina Alvner
Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag
Läs merenkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011
Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.
Läs merDanielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i
Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra
Läs merMarie Oskarsson Helena Bergendahl
Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta
Läs merDunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo
1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så
Läs meroskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG
oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook
Läs merEmma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
Läs merKapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och
Ön Teodor Kapitel 1 Jag sitter på planet och är väldigt trött. Sen 10 minuter senare så hör jag att planet skakar lite. Det luktar bränt och alla på planet är oroliga. Därefter tittar jag ut och jag tror
Läs merKom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Läs merKapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.
Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot
Läs merDenna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip
Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10
Läs merKapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant
Läs merEnsam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se
Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar
Läs merHon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då
Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting
Läs merMax, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man
Läs merArt nr
Camilla Jonsson Vem bryr sig av Camilla Jönsson 1. Ett nytt hem Äntligen! Pappa sträckte på sig så att det knakade i ryggen. Det var den sista lådan, sa han och log. Skönt, sa jag och såg mig omkring.
Läs merDen kidnappade hunden
Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla
Läs merMen jag försov mig! Ge mig en andra chans! Snälla Om du tar dig hit på 10 minuter så kan vi forsätta prata. Men det tar 15 minuter med bil!
En brottslig polis Jag känner hur jag börjar kallsvettas, att jag nästan får panik när jag hör att telefonen börjar ringa. Jag slänger mig över den och svarar med ett svagt hej. Det är en man som svarar,
Läs merKapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.
Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång
Läs merDrogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!
Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän
Läs merPublicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013
Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer
Läs mer!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund!
Träffen Ett filmmanus av Linda Åkerlund Linda Åkerlund Skapat datum: Kamomillgången 15 25 oktober 2015 61145 Nyköping Version 8 070-5883143 Slutmanus 151102 INT. SEBASTIANS VARDAGSRUM -KVÄLL Sebastian,
Läs merHan var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.
Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara
Läs merLasseMajas Teater. Tågmysteriet. av Martin Widmark. En pjäs från Valleby i tre akter. text Martin Widmark bild Helena Willis. www.bonniercarlsen.
LasseMajas Teater Tågmysteriet av Martin Widmark En pjäs från Valleby i tre akter 1 Medverkande: Lasse Maja Polismästaren Prästen Konduktören Serveringsflickan Lokföraren Nödvändig rekvisita (teaterprylar):
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merPublicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005
Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,
Läs merDen försvunna diamanten
Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten
Läs mergenom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats
genom glas Was it a vision, or a waking dream? Fled is that music: do I wake or sleep? John Keats Han har eget rum. Litet. På markplan. Det händer inget i hans rum. När inget händer finns tiden då? Väggar
Läs merFOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN
1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår
Läs merKapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk,
Ön Meriel shahid Kapitel 1 I planet Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk, Så jag måste åka till Frankrike. Jag är i flygplanet nu och jag börjar få panik. Jag hör att mitt hjärta
Läs merMolly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp.
Förföljaren Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp. Var på din vakt och håll ögonen öppna, med sylvassa naglar
Läs merIngen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1
Ingen gråter (Katarina och Alf) Inledning Bastian kan inte sova. Han ligger i sängen och tittar rakt upp i taket, vänder och vrider på täcket och puffar till kudden. Det är tyst, det enda Bastian hör är
Läs merJAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE
JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo
Läs merInnehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5
Innehållsförteckning Kapitel 1Introduktion. sid 1 Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3 Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Kapitel 4 De misstänkta. sid 7 Kapitel 5 Förhöret. sida 9 Kapitel 6 Den splitternya bilen. sida
Läs merSömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.
Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte
Läs merMalvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka
Läs merDen Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde
Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för
Läs merEn olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011
En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som
Läs merGjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5
Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -
Läs merOm författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin
Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.
Läs merPublicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012
En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69
Läs merHuset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra
Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst
Läs mer19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar
19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd
Läs merHjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla
Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på
Läs merMina nio liv utan röd tråd
Mina nio liv utan röd tråd Marie Lind Strömblad Sida 1 Mina nio liv utan röd tråd Copyright 2012, Marie Lind Strömblad Ansvarig utgivare: Marie Lind Strömblad Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1397-2
Läs merAnnie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi
Ön Annie & Pernilla Made by: Hossai Jeddi Kapitel 1 Alla passagerare har kommit ombord nu. Jag är väldigt spänd över att åka flygplan med folk för första gången. Allting går som planerat, men det börjar
Läs merhennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började
Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var
Läs merPost-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén
Post-apokalyptisk film Första utkast Av Gabriel de Bourg Baserad på en idé av Niklas Aldén (C) GARN Productions 2011 1 EXT. ÅKER - DAG. går över en åker. Allting runtomkring honom är tomt. Den sista mannen
Läs merEn dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.
Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter
Läs merkapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013
kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat
Läs merVar inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad
Läs merEN ANNAN PERSON. Fabian Buebo. inspirerad av en verklig händelse
EN ANNAN PERSON av Fabian Buebo inspirerad av en verklig händelse SLUTVERSION 160428 fabian@fabianbuebo.se 0735554992 1 INT. HOTELLRUM - KVÄLL Vi hör en kvinna sjunga för sig själv. Vi ser hela hotellrummet.
Läs merLivets lotteri, Indien
Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag
Läs merHörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?
1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.
Läs merBussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.
ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då
Läs merEN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?
SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!
Läs mermysteriet Torsten Bengtsson
mysteriet med smitarna Torsten Bengtsson Mysteriet med smitarna av Torsten Bengtsson Illustrerad av Katarina Strömgård Nära döden Jag smyger fram genom den mörka salen. Det hörs inte ett ljud. På golvet
Läs merMin försvunna lillebror
3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.
Läs merKap,1. De nyinflyttade
Kap,1 De nyinflyttade Det är mitt i sommaren och Clara sitter i fönstret och tittar ut, hon ser dem nyinflyttade bära in flyttkartonger. Mamma hade sagt att dom hade en tjej som är lika gammal som Clara.
Läs merJag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.
Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?
Läs merBarn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.
Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.
Läs merSune slutar första klass
Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA
Läs merRymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]
Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som
Läs merKidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker.
del 1 Kidnappandet Jag vaknade i min säng trött och arg, mamma och pappa hade slängt ut mig. För jag är nu 20 år, jag fyllde år i lördags. Varför slängde dom ut mig? Just nu bor jag hos min bästa vän Sara.
Läs merPIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag
PIA Jonatan är så glad att han nästan svävar in genom dörren till sporthallen. Han är barfota och har träningsbyxor och T-shirt på sig. Han ser fram emot att få flyga genom luften med ena benet framför
Läs merAndré 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs mer25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006
Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste
Läs merPublicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012
Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:
Läs merTom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:
-Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.
Läs merAv: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM
AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis
Läs mer- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..
Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.
Läs merElevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1
Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde
Läs merLådan - fundera, diskutera och skriv
Lådan - fundera, diskutera och skriv Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: Gym, Vux, Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-8 Det här lektionsupplägget är gjort av Emma Frey-Skött.
Läs merGöm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.
Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se
Läs merNu bor du på en annan plats.
1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade
Läs merTanketräning. Instruktioner
Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.
Läs merENSAM. Av Matilda Jerkvall
1 ENSAM Av Matilda Jerkvall Hennes steg ekar där hon går genom den tysta staden. Hon är alldeles ensam där hon skyndar förbi de stängda butikerna. Hur kan hon vara alldeles ensam där det annars brukar
Läs merHon kan inte hålla tillbaka tårarna, hon trycker ner sitt ansikte i den stora vinterjackan.
`````Stormen En ensam kula visslade genom natten En ensam kula, var menad för honom En ensam kula kan få den starkaste att falla En ensam kula penetrerar sitt mål En ensam kula som genom för sin mening,
Läs merHotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARTIN PALMQVIST ORD tvillingar (s 5, rad 1), syskon födda samtidigt änkor (s 5, rad 3), gifta kvinnor med döda män. (En änka) En gift man meden död fru är en änkling. pumpas
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs mersom ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.
Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på
Läs merKapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det
Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i
Läs merMOLLY (vaknar upp från en mardröm och ropar): Mamma! Mamma! Mamma! PEPPER Håll klaffen! DUFFY Åh, ska man aldrig lyckas få nån blund i ögonen på det
(vaknar upp från en mardröm och ropar): Mamma! Mamma! Mamma! Håll klaffen! DUFFY Åh, ska man aldrig lyckas få nån blund i ögonen på det här stället? Mamma! Mamma! Håll klaffen, Molly! ( knuffar ner på
Läs merNja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!
$.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en
Läs merGLÖMSKANS KATAKOMBER. Anders Larsson
GLÖMSKANS KATAKOMBER av Anders Larsson PERSONER: Gäst på småstadshotell Hotellets innehavare C: Stadens kyrkoherde Alla tre är i samma ålder Ett hotellrum: Dubbelsäng med nattygsbord, telefon. Attachéportfölj
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merInnehållsförteckning. Kapitel 1
Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt
Läs merKap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!
Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa
Läs merEtt. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det
Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s
Läs merDen magiska dörren. By Alfred Persson
Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då
Läs mer