Invigning 1744 Ett värdigt yttre

Transkript

1 Produktion: Länsstyrelsen i Stockholms län Text och foto: Gunnar Redelius Layout: Monica Eriksson Upplaga: ex Typsnitt: Optima 10/11 ISBN Tryck: Märstatryck AB 1987 Ytterligare upplysningar: Länsstyrelsens enhet för kulturminnesvård, tel (växel), (exp) Sigtuna rådhus Sigtuna rådhus kan betraktas som en symbol för den svenska småstadens charm. Huset representerar en gången tids byggnadsskick och står nu isolerat från sin ursprungliga omgivning. Ingenting finns kvar av det tidiga 1700-talets stadsbebyggelse. Vi får tänka oss ett mindre torg omgivet av låga hus, ett antal borgargårdar med sina fähus, humlegårdar och täppor. Vid sidan av dessa oansenliga hus var rådhuset en ståtlig byggnad. Visst är rådhuset litet, men det skulle vara så i en småstad. En berömd motsvarighet finns i den danska staden Ebeltoft. I våra dagar visas rådhuset som museum. Det är dessutom ett uppskattat ställe för borgerliga vigslar. I turistreklamen omtalas byggnaden som Sveriges minsta rådhus. Vi skall kanske tillägga att det är det minsta rådhus som bevarats. Med sina väl avvägda proportioner och sina välformade detaljer är det en charmerande byggnad. Huset representerar en gången tids byggnadskonst med tydliga drag av karolinsk tradition. Rådhuset förklarades som byggnadsminne 1971 enligt byggnadsminneslagens inledande ord: "Byggnad som bevarar egenarten hos gången tids byggnadsskick eller minnet av historiskt betydelsefull händelse och som med hänsyn därtill är att anse som synnerligen märklig, må av länsstyrelsen förklaras för byggnadsminne." 2 3

2 Invigning 1744 Det nuvarande rådhuset hade en föregångare, en byggnad i två våningar med tak av torv och näver. Den 16 maj 1740 påbörjades rivning av det gamla rådhuset. Stadens borgare hade skaffat fram var sin timmerstock och dessutom samlat in något över 200 daler till ett nytt rådhus. Det var en god början, men det behövdes mer pengar för inköp av spik och bräder. Det nya rådhuset byggdes på det gamlas grund men gjordes två alnar kortare mot öster. Rådhuset är en skapelse av stadens borgmästare Eric Kyhlman ( ). Han skrev ned en ämbetsberättelse om sin tid i Sigtuna i vilken han nämner att han själv gjort ritningen till rådhuset och fått den godkänd av landshövdingen. I stort och smått arbetade han för att fullborda rådhuset. Efter fyra års mödor stod det färdigt Det nya rådhuset togs i bruk för första gången på pingstaftonen samma år. Borgmästaren höll tal och önskade lycka och välgång. Dagen därefter utbröt eldsvåda i staden och 21 familjer blev husvilla. Rådhuset och övriga offentliga byggnader undgick dock förödelse....;... il Ett värdigt yttre Byggnaden vilar på en grund av huggen gråsten. Fasaderna består av panelbrädor och profilerad läkt. Fönstren har rutor av gammalt glas och dekorativa hörnbeslag. Fönsterluckorna och deras förankringsjärn vittnar om tidens hantverk och yrkeskunnande. På baksidan finns två blindfönster, som insattes Ett nytt fönster är upptaget i senare tid. I övrigt är fasaderna oförändrade sedan byggnadstiden. 4 5

3 Taket är högrest som på en karolinsk herrgård. Utan tvivel har en sådan byggnad tjänat som förebild. Klocktornet är emellertid från det tidigare rådhuset, medan tornuret är ett modernt verk, möjligen uppsatt i samband med husets restaurering på talet. Några få detaljer är hämtade från ett gammalt verk. Tornflöjeln bär en bild av stadens sigill en krona och tre stjärnor. Under kronan står årtalet 1664 och på spetsen står årtalet Dessa årtal innebär sannolikt nybyggnad och ombyggnad av det gamla rådhuset. Porten har en klassicistisk omfattning. Mycket talar emellertid för att pilastrar och dörrfoder är från 1600-talet. På insidan kan man se att gamla dörrfoder har kompletterats med ett nytt överstycke. Dörrarna har en mycket vindsliten brädpanel. Man kan jämföra med de betydligt mer skonade fönsterluckorna. Sannolikt är dörrarna tagna från det gamla rådhuset. Den låga höjden daterar dem också till en äldre tid än 1740-talet. Kronan över porten är med säkerhet Eric Kyhlmans verk. På en herrgård fann han en halv krona bland gammalt skräp. Han lät förgylla den och sätta upp den på en blåmålad bakgrund. Under kronan finns konung Fredrik I:s namnskiffer. Det blyinfattade fönstret över porten är tillverkat och skänkt av en av stadens rådmän, Johan Sjöman. 6 7

4 Nattlig vila i vaktrummet Förstugan byggdes om under ledning av arkitekten Evert Milles. Två små dörrar sattes in, och mot husets baksida inreddes ett arkiv. Golvet lades med kalksten i rött och grått. Förstugan renoverades på 1970-talet med en ny stänkmålad tapet. Till vänster från förstugan ligger vaktrummet och till höger rådhussalen. I vaktrummet finns ett porträtt av stadens siste borgmästare, Gustaf Dahl, och ett antal topografiska bilder av staden under äldre tider. Några är originella och fantasifulla. Där finns också kända blad av Billmark, Thersner och ur Sveciaverket. I vaktrummet fanns förr stadens arrestlokaler. En balk i taket anger gränsen för "finkorna". Enligt lokal tradition hände det förr att stadens borgare vilade här några nattliga timmar i stället för att komma hem vid en alltför sen tidpunkt. Rådhusets nyckel hängde på en spik bakom en fönsterlucka. Rådhussal med praktfull inredning Rådhussalen är ett vackert rum med fönster på två sidor. Det mesta av inredningen har tillkommit genom Eric Kyhlman. Det ovala bordet har han skaffat liksom de praktfulla stolarna för borgmästaren och hans två närmaste rådmän. Högsätet är uppenbarligen gjort för ceremoniella tillfällen. Gripfötterna och skulpterade griphuvuden talar ett symboliskt språk som förvisso borde uttydas. Kyhlman uppger att han köpt stolen av ett grevligt sterbhus. De andra praktstolarna tog han från sitt hem. De är rikt dekorerade i en frodig barockstil, sannolikt från början av 1700-talet. På salens södra sida står ett antal stolar i en rak och enkel allmogestil från 1800-talet. Några är nygjorda kopior. Mitt emot står fyra stolar i s k bondrokoko. De är smäckra och eleganta med en hög kvalitet av engelsk typ "Queen Anne". En intressant detalj i rummet är den dekorativa taklisten i nyantik stil från början av 1800-talet. Här framställs två kvinnofigurer: den dömande makten (lagen) med vågskål och svärd och den utövande makten (rådhusrätten) med ymnighetshorn och risknippe (lat. fascis) representerande nåd och straff. 8 9

5 På magistratens bord står ett par ljusstakar av pläterat silver, en gåva 1958 av sigtunaföreningen "Muntra Fruarna". De två marmorstakarna inköptes 1975 av Sigtuna Museum från en antikhandel i Uppsala. På bordet finns två antikviteter från talet: en tennklocka och en masurklubba skänkta av rådmannen Johan Nyman. I rummet finns en grön kakelugn. Den kommer från Lövstaholm i Uppland och sattes in på 1920-talet. Den ursprungliga kakelugnen såldes 1883 till prästgården i Sigtuna. Porträtt och vapen I rådhussalen hänger ett antal kungaporträtt. Förnämst av dem alla är porträttet av Fredrik I som hänger bakom högsätet. Det är en originalmålning av Georg Engelhardt Schröder. Porträttet som är utomordentligt levande med friska färger, skänktes till rådhuset av Erik Kyhlmans svåger, porträttmålaren Johan Henrik Scheffel. Det stora porträttet av Karl XI inköpte Kyhlman för den ringa summan av 27 daler kopparmynt i ett stånd i Stockholm. Reduktionskonungens bild stod inte högt i kurs hos den adel som blivit utplundrad. Det är ett förstklassigt kungaporträtt av den skola som skapades av Ehrenstrahl. Lägg också märke till den påkostade ramen med kungliga attribut: krona, svärd och spira. Porträttet av Karl X Gustaf övertog Kyhlman från en annan svåger, herr kamrer Åkerman. Det är en tämligen enkel kopia av en porträttyp som har sitt ursprung i Ehrenstrahls krets. Konungen 10 11

6 framställs som en romersk fältherre med kommandostav i handen och segertecken i bakgrunden. Karl XII:s bild ärvde Kyhlman av en tredje svåger, Carl Bergstedt. Det är ett porträtt från David von Kraffts atelje. Konungen framställs vid 20 års ålder Efter segern vid Narva stod han på höjden av sin konungsliga och militära maktutövning. Detta har konstnären förenat i en hermelinsbrämad uniformsrock. Ett kvinnligt porträtt föreställer drottning Hedvig Eleonora. Det var arvegods från Eric Kyhlmans föräldrar. Framställningen har sitt ursprung i ett numera försvunnet original målat av Ehrenstrahl. En ovalbild av liknande slag finns på Strömsholm i Västmanland. Tre kungaporträtt av likartad utformning föreställer Gustaf Vasa, Gustaf I I Adolf och Karl IX. De är beställda kopior, av ramarna att döma gjorda i början av 1800-talet. Den geijerska historieskrivningen hade skapat ett nytt intresse för vår kungalängd. I två av rummets hörn finns några gamla vapen: en bardisan (spjut) och tre skäggyxor. De är inga bruksföremål, snarare symboliska vapen som användes av stadstjänare på parad i samband med offentlig bestraffning. I rådhuset finns också några straffrättsliga bruksföremål: ett halsjärn, en handboja med tumskruvar och två väktarsaxar. Intill varje rådhus fanns förr en skampåle, den s k kåken, vid vilken den skyldige bands för att genomgå spöslitning eller annan bestraffning (härav uttrycket ett kok stryk). Rådhusrätten Vad var det som avhandlades vid rådhusrättens sammankomster? Protokollen visar att bara två å tre ärenden vanligen stod på dagordningen. Oftast var det fråga om tvister mellan stadens invånare. Ibland kom det skrivelser från landshövdingen. Någon gång måste man ta ställning till brottsliga handlingar såsom störande uppträdande i kyrkan eller ett barns plötsliga död på grund av bristande tillsyn. Påfallande ofta handlar målen om hårda ord och hotelser. Ar 1747 hölls årets sista sammankomst med rådhusrätten den 22 december. Protokollets avslutande ord visar på borgmästarens omsorg om stadens invånare. Hans högstämda förmaningar uttrycks med lagens tunga språk på följande sätt: "Blevo samteliga stadens invånare och borgerskap erinrade angående den nu snart instundande Julehögtid och att var och en må sig skickeligen förhålla och tillsades även rotemästarna, var i sin rote, att hava noga uppsikt, så att ingen oordentlighet må i staden förövas, och där något sådant förelöpa skulle, som kan förtjäna laga åtal, att sådant må vederbörligen tillkänna givas och på det var och en må så mycket mera taga sig tillvara för oväsende och oljud, så blev härmed allmänneligen tillsagt angående Julefreds obrottsliga hållande, och den plikt vartill de sig förfallne göra som sig emot densamma förbryta." 12 13

7 Erid Kyhlmans ämbetsberättelse 1 sin ämbetsberättelse har Eric Kyhlman på ett rörande sätt beskrivit sina omsorger om rådhuset. Det blev en symbol för stadens utveckling och välgång under hans ledning. Rådhusklockan blev kronan på verket. Det gamla stadsuret lät han laga och förse med visare och förgyllda siffror. Själva malmklockan stod under 20 år i en bod i Stockholm i väntan på omgjutning. Efter en hel del besvär lyckades Kyhlman få den till en mästare för omgjutning i något mindre format. Den har följande inskrift: ANNO 1741 DA DENNA SIG/ TUNA STADS KLOCKA OM/ GJUTEN BLEF WAR ERIC KYHLMAN BORGMÄSTARE HÄRSTÄDES/ RÅDMÄNNEN WORO GUSTAF/ BJÖRKMAN ANDERS ENGMAN OCH ANDERS/ NYBERG. På baksidan står följande: ME FECIT IOH FAHLSTEN HOLMIAE (Johan Fahlsten i Stockholm gjorde mig). I Eric Kyhlmans berättelse finns något av triumf när han redo-gör för färdigställandet av klockan. Han konstaterar att Sigtuna börjar likna en stad som alla andra. Tornklockan klämtades varje måndag när borgmästaren och stadens råd samlades. Det var ett tecken för alla att stadens höga ledning var på plats. Tornuret slog för varje timme. Dagens början och slut markerades med klämtning klockan fyra på morgonen och klockan sju på kvällen. En ny sed infördes: ifrån rådhustrappan förkunnades marknadsfred och julfred till ljudet av en trumma. Hela staden levde upp i ordning och värdighet. Sigtuna kommuns bibliotek Centrumbiblioteket C KÄLLOR OCH LITTERATUR Borgmästare Kyhlmans berättelse om sin tjänstetid i Sigtuna (utgiven med kommentar av Sven Ulric Palme), i Upplands Fornminnesförenings Tidskrift XLVI:2, Uppsala Index över svenska porträtt. Svenska kungliga porträtt, I, (utgiven av Sixten Strömbom), Stockholm Handlingar i Sigtuna Fornhems arkiv. Rådstufvurättens domböcker , Sigtuna. Svea hovrätts arkiv, renoverade domböcker, Riksarkivet. 14