Kommunikation med hörselskadade på apotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikation med hörselskadade på apotek"

Transkript

1 Kommunikation med hörselskadade på apotek - Ett fördjupningsprojekt i samhällsfarmaci Fotograf: Ida Nordstrand Ida Nordstrand Institutionen för farmaci, Uppsala universitet Samhällsfarmaci, HT Högskolepoäng Handledare: Sofia Kälvemark Sporrong

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Abstract... 3 Bakgrund... 4 Professionell kommunikation... 4 Icke-verbal kommunikation... 4 Vad säger du?... 5 Funktionshinder- Generellt... 5 Hörselskador- Ett funktionshinder... 6 Att kommunicera med hörselskadade... 6 Lyssnar-strategi för hörselskadade Samtalsmiljö och hjälpmedel... 7 Ljudets väg genom örat... 7 Problem på vägen genom örat... 8 Hörapparat eller inte Syfte Metod Intervjumanual Resultat Presentation av intervjudeltagarna Egenskaper som försvårar förståelsen Miljöer Position Öppenhet om hörselskada Apotek Diskussion Begränsningar med studien Andra studier Slutsats Tack Källförteckning Bilaga 1, intervjufrågor

3 Abstract This essay is about communication with hearing-impaired persons in pharmacies. It s important that all customers in the pharmacy understand how to use their medicines. Therefore, it is important that the pharmacist is good at explaining. It becomes more difficult if the customer has a disability such as a hearing impairment to consider. This essay is based on six interviews with hearing-impaired persons in the age of 22 to 69 years old. They were interviewed about daily difficulties that their hearing loss causes them, their experiences of common mistakes and how to avoid those mistakes. Result show that persons with certain characteristics are more difficult to hear than others. Examples of characteristics are beards, dialect and colourful lipstick. A lot of background noise makes the speech disappear and it will be difficult to understand the information that is told. Eye contact and to see the speaker s lips is the most important thing. People tend to start yelling when someone does not hear what is being said. The participants of the interviews were satisfied with their pharmacies but to facilitate the communication they had some wishes. The pharmacist is often located with the shoulder facing the costumer and that is not good for the eye contact, thus preventing good communication. The participants welcomed the idea of having some hearing aid in the pharmacies to help them. With this information at hand the pharmacist can have a greater understanding of persons with hearing loss and misunderstandings can be avoided. 3

4 Bakgrund Professionell kommunikation Som omvårdnadspersonal är det viktigt att behärska en bra kommunikationsteknik för att kunna stödja sina kunder eller vårdtagare. Bra kommunikation mellan vårdtagare och omvårdnadspersonal har visats ge en bättre hälsa hos vårdtagaren. Det är viktigt att snabbt kunna bilda sig en helhetsbild om vårdtagarens situation och behov. Brister i kommunikationen är alltid en risk för att fel ska uppstå (Eide och Eide 2009). Det kan finnas hinder att ta hänsyn till under ett samtal, till exempel om personen hör illa eller har ett annat modersmål (Miller 2002). Det är viktigt att försäkra sig om den man talar med förstår vad man hade för avsikt med sin information. T.ex. ska en hörselskadad inte ensam behöva ta ansvar för att förstå, det gäller även för den som talar att anpassa sig till situationen och göra sitt bästa för att bli förstådd (Middleton et al. 2010). Ett ja är inte alltid en bekräftelse på att personen förstått utan snarare en bekräftelse på att personen lyssnar och försöker förstå. Frågor som kan besvaras med ja eller nej kallas för stängda frågor och bör undvikas om man vill ha en bekräftelse på att personen förstått. Öppna frågor behöver oftast besvaras med flera ord och kan därför ge en indikation på hur personen har uppfattat den information som förmedlats (Middleton et al. 2010; Eide och Eide 2009). Genom att undvika stängda frågor och vara lyhörd är det mindre risk att missförstånd uppstår. Ett viktigt avslut på ett samtal kan vara att be den andre att sammanfatta den information som förmedlats (Eide och Eide 2009; Beardsley, Kimberlin, och Tindall 2007). Icke-verbal kommunikation Kroppsspråket, den icke-verbala kommunikationen är viktig för att förtydliga vår verbala information. Gester, miner och kroppshållning understryker det vi vill kommunicera (Eide och Eide 2009; Laubach 2010; Beardsley, Kimberlin, och Tindall 2007). Genom att sitta vänd mot den vi talar med eller lätt framåtlutad visar vi intresse för det som sägs eller understryker vikten av det vi säger. Är vi stressade syns det ofta tydligt på kroppsspråket vilket kan göra att vårdtagaren inte vill 4

5 vara till besvär och inte ställer fler frågor än nödvändigt. Att utstråla lugn är därför av stor vikt i den professionella kommunikationen (Eide och Eide 2009). Vi bör också vara medvetna om hur mycket vårt röstläge påverkar dem vi talar till, en gäll röst kan vara svår att uppfatta och utstråla osäkerhet (Eide och Eide 2009; Miller 2002). I vår nordiska kultur är det inte så vanligt med beröring i ett samtal men det är något som inte bör underskattas. Framförallt är det en bra signal för att påkalla uppmärksamhet för att starta ett samtal (Beardsley, Kimberlin, och Tindall 2007; Eide och Eide 2009). En lätt klapp förmedlar även sympati och medkänsla, vilket många av våra kunder kan vara i behov av. Det är viktigt att inte kliva in i en persons privata zon då det kan uppfattas kränkande. Beröringar är därför en svår konst att behärska men gör stor nytta och kan därför vara värdefull att lära sig (Eide och Eide 2009). Vad säger du? Även om vår kommunikationsteknik och vårt kroppsspråk är viktiga komponenter för ett lyckat samtal så är det i slutänden det vi säger som är det väsentliga. Uttrycker vi oss klart och tydligt eller använder vi långa, krångliga meningar. Kortare meningar med bara den viktigaste informationen är att föredra om en hörselskadad har svårt att hänga med och förstå (Laubach 2010; Beardsley, Kimberlin, och Tindall 2007). Är den vi talar till från en äldre generation kan språket behöva anpassas för att undvika uttryck som inte är bekanta för dem (Miller 2002). För att upptäcka språkliga förbistringar är det viktigt att lyssna aktivt och ställa följdfrågor (Eide och Eide 2009). Funktionshinder- generellt När en kroppsfunktion på ett eller annat sätt skadas uppstår ett funktionshinder eller handikapp beroende på i vilken grad det hämmar människan i dess vardagliga liv (Konrádsson 2011). När vi träffar en människa kan vi sällan veta vad den har för förutsättningar i livet. En del handikapp som avsaknaden av en kroppsdel är ofta ganska uppenbar och vi kan räkna ut att den personen kan ha problem med vissa praktiska sysslor på grund av sitt handikapp. När det gäller mer osynliga handikapp så som ADHD, förståndshandikapp eller nedsatt hörsel så är det inte alltid det 5

6 syns eller märks vid första anblicken men kan vara mer handikappande än avsaknad av en kroppsdel (Bejerot 2006; Pelling och Bejerot 2011). Det är sällan en sådan person rakt ut talar om att de har ett sådant handikapp och det kan lätt bli missförstånd (Pelling och Bejerot 2011). Hörselskador- ett funktionshinder Ett vanligt funktionshinder är hörselnedsättningar som kan bli ett kommunikationshinder om samtalet inte anpassas efter vårdtagarens behov. De vanligaste problemen hörselskadade stöter på är dialekter, för snabbt tal och för mycket information på en och samma gång (Miller 2002; Hines 2000). Ljusa ljud är oftare svåra att höra så kvinnor kan ibland vara svåra att höra. Förställs rösten kan det leda till förvirring, att slappna av och tala i en behaglig ton kan underlätta mycket för den hörselskadade (Barnett 2002; Miller 2002). Genom att tänka på vilka ord och fraser som används i talet kan hörandet underlättas (Miller 2002; Laubach 2010). Att kommunicera med hörselskadade Kommunikation med en person med nedsatt hörsel ställer högre krav på sändaren (den som talar) än vid ett samtal, två normalhörande emellan. Det finns några grundregler som bör beaktas vid sådana samtal. Båda bör befinna sig i samma höjd, alltså om en sitter bör den andra sätta sig ned eller att båda står upp (Beardsley, Kimberlin, och Tindall 2007). Det är också viktigt att placera sig ansikte mot ansikte av flera anledningar, bland annat är ögonkontakt viktig och att tydligt kunna se läpparna (Laubach 2010). En stor mustasch eller dåligt ljus kan helt och hållet förstöra läppläsningen och därmed förståelsen av vad som sägs (Hines 2000; Middleton et al. 2010; Miller 2002). Att artikulera på ett tydligt sätt, använda miner och ett tydligt kroppsspråk underlättar för den hörselskadade att förstå sammanhanget. Övernaturliga läpprörelser är lika svårt att förstå som att någon talar otydligt (Hines 2000; Middleton et al. 2010; Laubach 2010) Att tala något långsammare än vanligt för att förlänga de naturliga pauserna i språket gör det lättare att hinna med att förstå för en hörselskadad (Hines 2000; Middleton et al. 2010). Om rösten höjs något utan att skrika hjälper det för den hörselskadade. Höjs rösten till ett skrikande störs språkmönstret och förvirrar mer än hjälper (Hines 6

7 2000; Middleton et al. 2010; Laubach 2010). Omformulering av meningen istället för att upprepa samma sak flera gånger är till stor hjälp om det blir problem att förstå (Middleton et al. 2010; Barnett 2002). Man bör vara tydlig vid byte av samtalsämne så att personen som lyssnar hänger med (Middleton et al. 2010; Laubach 2010). Man ska heller inte vara rädd för att använda papper och penna om det är något som är extra viktigt (Middleton et al. 2010; Barnett 2002). Varken farmaceuters eller läkares utbildning innehåller någon form av förberedelse för kommunikation med hörselskadade. Fast det är så viktigt och till stor nytta med en liten introduktion så är det oftast inget som ingår i utbildningen (Barnett 2002). Lyssnar-strategi för hörselskadade För att förstå det som sägs utvecklar hörselskadade egna strategier för att hantera sin nedsättning. Strategierna innebär att lyssna efter de fragment av orden de fortfarande hör för att pussla ihop dem till meningar. Att läsa på läpparna hjälper dem att få ihop ordbilden och dra logiska slutsatser om budskapet (Barnett 2002). Samtalsmiljö och hjälpmedel Miljön där samtalet äger rum bör vara avskilt utan störande bakgrundsljud så som musik, radioprat eller högljudda maskiner (Barnett 2002). Vissa lokaler har problem med akustiken, det kan det vara svårt att uppfatta tal när det ekar. Bra belysning och att låta den hörselskadade se den som talar framifrån är en förutsättning för att denne lättare ska kunna se läppar och miner (Konrádsson 2011; Middleton et al. 2010). De som använder hörapparat har nytta av teleslingor som kan installeras i lokaler där mycket folk vistas eller där det är problem med akustiken. Tekniken bygger på mikrofoner som fångar upp ljudet och sänder det direkt till den hörapparat som är inkopplad mot systemet. På det viset skickas röster direkt till mottagarens öra och de störande bakgrundsljuden sorteras bort (Konrádsson 2011; Middleton et al. 2010; Hines 2000). Ljudets väg genom örat Hörselgången är den kanal som leder från ytterörat in till trumhinnan. Den två till tre cm långa gången är dels till för att skydda de känsliga delarna innanför men den har även en funktion i hörandet. Hörselgången används som resonanslåda och förstärker de ljud som ligger inom normal 7

8 samtalston sex till åtta gånger på vägen från ytterörat till trumhinnan (Konrádsson 2011) Ljudet som förstärkts genom hörselgången träffar sedan trumhinnan som är en lufttät hinna i slutet av hörselgången. Ett mycket tunt membran som vibrerar när ljudet träffar det. Trumhinnans största uppgift är att föra ljudet vidare in i örat men fungerar även som skydd för innerörat som behöver hållas fritt från bakterier och smuts (Konrádsson 2011) Trumhinnans rörelser är begränsade men ett komplicerat vibrationssystem. Ljudet fortplantar sig från trumhinnan till hammaren och vidare till hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln) i mellanörat. Hörselbenen förstärker ljudet ytterligare ett par, tre gånger på vägen till innerörat (Konrádsson 2011). Mellanörat är ett luftfyllt hålrum mellan trumhinnan och innerörat. Den luftas genom örontrumpeten som mynnar ut i svalget. Mellanörat har en skyddsmekanism som aktiveras vid enstaka höga ljud. Det är kroppens minsta muskel, stigbygelmuskeln som snabbt drar ihop sig för att minska rörelserna i hörselbenen så att ljudet som når fram till innerörat reduceras. Upprepas ljuden allt för många gånger i rad, tröttas muskeln lätt ut och kan därför inte skydda örat mot bullerskador (Konrádsson 2011). Eftersom trumhinnan är stor jämfört med hörselbenet stigbygeln så förstärks vibrationerna kraftigt vilket behövs när ljudet går in till det vattenfyllda innerörat. Ljudet passerar två membran, ovala och runda fönstret som även de är betydande för ljudförstärkningen. Alla de förstärkande funktionerna tillsammans förstärker ljudet upp till 800 gånger innan det förs över till innerörats vätska, vilket är viktigt då vibrationer är svåra att bibehålla när de förs över från luft till vatten. Utan dessa funktioner skulle vätskan inte börja vibrera och ljudet skulle aldrig nå fram till hjärnan (Konrádsson 2011). Problem på vägen genom örat Att ha två öron är en viktig del i hur hörseln fungerar, med ett öra blir det svårt att avgöra från vilket håll ett ljud kommer då hjärnstammen sammanställer informationen från vartdera örat och på det viset kan ge oss en bild av vart ljudkällan befinner sig (Konrádsson 2011). Hjärnstammen gör denna bedömning på mindre än två tusendels sekunder. Detta är en funktion som lätt sätts ur balans om man hör sämre eller inget alls på ena örat och det andra örat fungerar bättre (Konrádsson 2011). Det finns många orsaker till hörselnedsättningar, de kan vara medfödda eller förvärvade och variera 8

9 i grad (Konrádsson 2011; Laubach 2010). Om en hörselnedsättning beror på ett ledningshinder betyder det att något på vägen från ytterörat till innerörat skapar problem (Laubach 2010). Som nämnt tidigare så förstärks ljudet mycket på vägen, om någon av delarna inte gör sitt jobb kommer ljudet som tar sig fram till snäckan inte att vara tillräckligt förstärkt. Det kommer att påverka personens förmåga att uppfatta svaga ljud då de dör ut på vägen till hörselnerven. De flesta hör lättare ljud i den djupare frekvensen (bas) men vissa hör de ljusare frekvenserna (diskant) bäst, vilket man hör beror på vilken del i hörselgången som är defekt (Konrádsson 2011; Laubach 2010). En hörselnedsättning pga. ledningshinder betyder att det ändå finns fungerande hårceller och hörselnerv (Laubach 2010). Förvärvade ledningshinder kan komma av fel tryck i mellanörat så att trumhinnan buktar inåt eller utåt och det upplevs som lock i örat, detta beror ofta på en svullen örontrumpet och behöver inte vara ett kroniskt problem. Ett annat bekymmer kan vara att hörselbenskedjan rör sig trögt och på det viset inte förstärker lika mycket som vanligt (Konrádsson 2011) En förvärvad hörselnedsättning kan uppkomma efter långvariga infektioner i örat som skadar både trumhinna och hörselben (Konrádsson 2011; Laubach 2010). Något som inte ska glömmas bort är att vissa läkemedel kan orsaka hörselskador. Valet av läkemedel blir viktigare om patienten redan har en hörselnedsättning. De läkemedel som här bör uppmärksammas är vissa antibiotika t.ex. Vancomycin (Laubach 2010; Hellström och Norman 2011) loopdiuretika t.ex. Furosemid (Laubach 2010) antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel (NSAID) så som Naproxen och Ibuprofen (Laubach 2010). Ett lättare ledningshinder kan hanteras med tydligare och något högre tal, det är ändå vanligt att personer med ledningshinder skaffar hörapparat, modell bakom-örat. Hörapparaten består av riktade mikrofoner som fångar upp ljudet och ersätter den förstärkning som saknas i örat. Ett bekymmer som man inte kunnat lösa än är att förstärka de riktigt höga frekvenserna (Konrádsson 2011). En sensorisk hörselnedsättning beror på en skada i innerörat som kan vara en medfödd missbildning eller en förvärvad skada. En sådan skada upplevs till en början som att ljudet är otydligt men efter 9

10 ett tag kommer ljudnivån att upplevas som lägre. En sensorisk skada kan leda till att hörseln försvinner helt från det drabbade örat (Konrádsson 2011; Laubach 2010) Det hörselbortfall som är sammankopplat med åldrandet beror oftast på att hårcellerna i snäckan dör. Hårcellerna i de högsta diskantiska frekvenserna är känsligast och försvinner först, detsamma gäller vid bullerskador (Konrádsson 2011; Laubach 2010). En hörselnedsättning kan även bero på en skada på hörselnerven och kallas då neural hörselnedsättning, vägen mellan öra och hjärna är skadad (Laubach 2010). Om nerven utsätts för tryck av tex en tumör försämras nervens ledningsförmåga och tal uppfattas otydligt. När nerven förmedlar signalerna för långsamt försvinner den viktiga rytmiken i talet. (Konrádsson 2011) Hörapparat eller inte Statistiska centralbyrån gjorde en undersökning där man frågade deltagarna: Har du problem att höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer. På den frågan svarade 15 % av de tillfrågade Ja. Åldersfördelningen var något förvånande då nästan 65 % av ja-sägarna befanns sig i åldersintervallet år. Enligt hjälpmedelscentralen går endast 25 % av de förskrivna hörapparaterna till den åldersgruppen och resten, 75 % till personer över 64 år (Konrádsson 2011). Hur en hörselskada behandlas beror helt på vilken skada det handlar om. En skada på innerörat kan aldrig repareras. Skador på hörselnerven eller Cortiska organet kan inte heller repareras och är dessutom väldigt svåra att kompensera med hjälpmedel. Finns skadan i mellanörat finns det fler möjligheter till god behandling. Ett ledningshinder kan förbättras via operation och det är ju också dessa skador som är lättast att få att fungerar med hörapparater (Konrádsson 2011). Om de flesta hörselnedsättningar ändå går att förbättra med hjälpmedel väcks frågan om varför så många yngre svarar ja på frågan men inte söker hjälp (Konrádsson 2011). Troligen handlar det om en ekonomisk fråga där många landsting inte bekostar hörapparater eller endast bekostar hörapparat till ena örat utan att ta hänsyn till riktningshörseln. Många vill heller inte att deras funktionshinder ska synas och avstår därför hjälpmedel. Det är heller inte helt enkelt att använda sig av hörapparat, så vissa kan aldrig acceptera den utan tycker att den stör mer än den hjälper (Konrádsson 2011; Laubach 10

11 2010). Något som är viktigt att hålla i tanken är att en hörapparat aldrig ger tillbaka en fullgod hörsel utan gör det bästa som går av situationen (Laubach 2010). På apoteket är det alltid viktigt att anpassa informationen som ges till mottagarens nivå så att det säkerställs att personen får med sig den information som är nödvändig för att använda sina läkemedel på ett korrekt sätt. Att skala bort de svåra orden och göra dem till vanlig svenska är i sig en utmaning men om den man talar med även hör illa blir det en än större utmaning. För att ha möjlighet att anpassa sig till en människas förutsättningar behövs förståelse för funktionshindret (Marklund 2008; Beardsley, Kimberlin, och Tindall 2007). Syfte Syftet med studien är att ta reda på vad hörselskadade har för erfarenheter och önskemål kring kommunikationen på apotek. Specifika frågeställningar är, om och hur de tillgodogör sig den information de behöver trots sitt funktionshinder samt vilka problem runt kommunikationen som finns och hur de kan undvikas. Metod Studien baseras på kvalitativa personliga intervjuer med sex hörselskadade personer i olika åldrar och med olika typ av skada. Intervjuerna utfördes enskilda för att ta hänsyn till intervjupersonernas funktionshinder och personliga åsikter. Tre intervjuer utfördes via telefon och tre ansikte mot ansikte. Frågeställningarna som användes var öppna och gav mycket utrymme för intervjupersonen att själv berätta sin syn kring frågorna. I slutet på intervjun ställdes lite mer styrda frågor kring alternativ som intervjupersonen inte tagit upp. Intervjudeltagarna valdes ut genom snöbollsmetoden där den första personen är aktiv inom hörselskadades riksförbund med både egen erfarenhet och erfarenhet av andras problem. Att göra ett snöbollsurval betyder att den förste personen väljs av intervjuaren och att den sedan rekommenderar fler deltagare som den tror kan passa in i studien (Wibeck 2000). Helt döva som 11

12 kommunicerar med teckenspråk exkluderades från studien. Även barn och ungdomar som inte gör sina egna apoteksärenden exkluderades. Intervjumanual När intervjuerna skulle genomföras bokades tider med deltagarna. För att intervjudeltagarna skulle förstå varför de blev intervjuade förklarades bakgrunden till arbetet för dem. Det lades stor vikt vid att förklara att deras åsikter var det viktiga, både positivt och negativt. De ombads förklara hur deras hörselskada påverkar hörseln och om de kunde jämföra med något för att ge en bild av hur dåligt hörseln fungerar. Intervjupersonerna fick sedan berätta om det fanns några gemensamma kännetecken på personer de har svårt att höra tala rent generellt (utseende eller egenskaper). De blev också tillfrågade om särskilt svåra miljöer och vanliga misstag som görs när de tilltalas, rent generellt i butiker odyl. Intervjun leddes sedan in mer på apoteksmiljö och vad som fungerar bra eller dåligt där. De ombads även komma med egna önskemål kring förbättringar i apoteksmiljön. Till sist ställdes lite mer styrda frågor för att ta reda på hur öppna de är med sitt funktionshinder. Talar de om för andra att de har bekymmer med hörsel? Några förslag på hjälpmedel lades fram och de fick ange om det skulle hjälpa dem eller inte vid ett apoteksbesök. Se bilaga 1, intervjufrågor. Sammanställning av intervjumaterialet När alla intervjuer var genomförda sammanfattades varje intervju var för sig för att se om några särskilda åsikter kunde höra samman med den personens karaktär på hörselskadan. Därefter sorterades påståendena i teman för att hitta ett gemensamt mönster för varje frågeställning som hade använts vid intervjuerna (Kvale 1997). 12

13 Resultat Presentation av intervjudeltagarna Intervjudeltagarna var fyra kvinnor och två män, den yngsta 22 år och den äldsta 69 år. Fem av deltagarna har medfödda hörselskador och en har en förvärvad skada. Alla sex bor i Gävleborgs län. Resultatet ger inblick i de personliga olikheterna men visar även gemensamma önskningar. Lisa 30+ Lisa har en ärftlig hörselskada, där snäckan har en defekt vilket gör att vissa ljud försvinner. Lisa hör inte s, f eller sche-ljud, om orden innehåller ett sådant ljud så blir det en tyst, kort paus för henne. Ungefär som när det är dålig mottagning i mobiltelefonen. Sitter hon mitt emot personen som talar ser hon på läpparna vilket ljud som saknas och kan ganska lätt förstå vilket ord som sades. Som en förklaring över hur dåligt hon hör utan hörapparat berättade hon att brandlarmet på hennes arbete hade tjutit halva förmiddagen utan att hon hört det, trots att hon flera gånger gått förbi själva luren. Det var helt fel frekvens för hennes hörsel. Lena 50+ Lenas skada liknar Lisas. Medfödd, ärftlig och saknar s och f i sin hörsel. Hon beskriver sin hörsel utan hörapparat som att alla ljud blir dova, som att ha en burk på huvudet. Hon har en egen strategi när hon lyssnar. Hon beskriver det som att lyssna två gånger och hon vet aldrig förrän meningen är slut om det hon trodde är rätt. Hon tycker att det fungerar bra och upplever sällan problem att höra så länge hon har apparaterna i öronen. Lena tar stort ansvar över sig själv, säger ofta att hon inte tänkt på att be om vissa saker. Jag understryker att jag vill veta för att det är vi som utbildade som borde veta vad som är rätt från början. Det märks att Lena inte är van att det tas hänsyn till sitt funktionshinder. Stig 60+ Stig är engagerad i Hörselskadades Riksförbund. Han är född med en grav hörselskada där ljudet inte förstärks som det ska i örat. Han saknar därför inte några specifika ljud men utan hörapparat 13

14 skulle han inte höra någonting. Inte ens bilarna på en mycket trafikerad väg om han stod längre bort än en meter. Det märks lite på Stigs eget tal att han har dålig hörsel så det är lättare att ta hänsyn till honom då det märks att det finns ett problem. Stig är van att berätta om sitt handikapp så jag får svar på en del av mina frågor utan att ställa dem men en del saker frågar jag mer specifikt om. Hans 65+ Hans har en förvärvad hörselskada med tinnitus och hörselbortfall i diskanten. Hans berättar också en hel del självmant. Han håller på med musik och berättar att han fått ett speciellt program till hörapparaten och en mikrofon till sitt instrument som gör att han kan höra vad han själv spelar även om det blir mycket ljud i en orkester. Hans hörapparat har en särskild funktion just för tinnitus, den sänder hela tiden ut ett ljud som stör ut hans tinnitusljud. Kajsa 20+ Kajsa har en medfödd, ärftlig hörselskada som försämras med åren. Hon borde använda hörapparater men gör det inte just nu då hon inte haft tid att skaffa nya. Det fungerar ganska bra förutom att tal blir sluddrigt. Hon hör inte de högsta ljuden så som syrsor men inga andra bortfall. Sara 20+ Sara har en medfödd, ärftlig hörselskada, där snäckan är defekt och åldras fortare. Hon hör inte s, f, sche-ljud och kan inte lokalisera varifrån ljud kommer om hon inte ser varifrån det kommer. Hon hör inga fåglar eller syrsor. Stora delar av diskanten är skadad. Hon bör använda hörapparater hela tiden men just nu har hon inga vilket är ett problem i hennes arbete som lärare i skolan. Mycket ljud gör henne väldigt trött när hon inte har hörapparater. Egenskaper som försvårar förståelsen Samtliga intervjudeltagare uppgav att det finns egenskaper hos olika personer som gör det särskilt svårt att förstå vad de säger. Dessa egenskaper är skägg eller annat som skymmer munnen, tuggummi och läppstift i skarpa färger. Även om den som har tuggummi i munnen försöker vara diskret så stör det läppläsningen. Dialekt och brytning försvåra förståelsen då det blandas in ljud 14

15 som inte ska vara där, det blir svårt att gissa orden och läpprörelserna blir otydliga. Stig som har en medfödd hörselskada besväras även av läspningar men det är inget som stör Lisa, Lena och Sara, de hör ju ändå inte s. En av de äldre deltagarna upplevde att ungdomars läpprörelser förstörs av botox och sånt. Det uttrycket ledde till att de resterande intervjudeltagarna fick frågor om piercingar i läpparna men ingen av de tillfrågade hade några problem att förstå om den som talade hade piercingar runt munnen. Om det inte var så att de satt och lekte med den i munnen, då blir det lika störande som de med tuggummi i munnen. Det var de tre deltagarna under 35 som fick den frågan. Det kom också upp under intervjuerna med de äldre att de upplevde att snusare var svårare att förstå. De drog slutsatsen att det var för att läpparna blev stela av snuset snarare än att de hade något under läppen. Ungdomar är svåra att höra, de pratar så förbaskat fort konstaterar Hans när vi pratar om vanliga problem. Flera av intervjudeltagarna upplever också att det är svårt att hinna med att höra om det pratas för fort. Andra egenskaper som kom upp var olika personers röster. Lisa har alltid svårt att höra ljusa kvinnoröster eftersom hon saknar mycket av sin hörsel i diskanten. Medan Kajsa uppgav att mörka, dova mansröster var svåra för henne. Båda uppger att generellt har hörselskadade oftast problem med väldigt ljusa kvinnoröster och att mansröster generellt fungerar bättre. Miljöer De miljöer där det är särskilt svårt att höra nämnde alla att det är besvärligt med mycket störande ljud, så som mycket prat, kraftig trafik eller musik. Även om det inte gäller apotek så kom det upp att det är viktigt med bra belysning så att läpparna syns väl. Alla miljöer där de inte kan se den som pratar framifrån är svåra. Dålig akustik kan vara förödande för en hörselskadad, särskilt om det ekar ordentligt som i en kyrka berättar Stig. Sara nämner att hon inte hör någonting om det blir en situation där många pratar samtidigt och försöker överrösta varandra. Position Alla var överens om att de vanligaste misstagen de råkar ut för när andra talar till dem är att personen vänder sig bort och har ryggen emot eller döljer munnen. Det upplever att folk höjer 15

16 rösten och skriker istället för att artikulera eller omformulera sig. Att omformulera sig är särskilt viktigt för dem som saknar vissa ljud i sitt register. En synonym kan förstås lättare om det enda problemet är att det första ordet innehåller s eller f. Läpprörelserna blir otydliga när rösten höjs för mycket. En del anstränger sig för mycket och överartikulerar vilket blir lika illa som att artikulera dåligt. Lena upplever att en del inte pratar alls när de förstår att hon har svårt att höra, de blir rädda att hon inte ska höra. Att det skulle kunna underlätta hennes hörande genom att vara mer öppen med sitt funktionshinder är inget hon har tänkt på. Något som irriterar Kajsa är när någon går något steg före henne och fortsätter prata, då hör hon absolut ingenting. Det tycker hon ska hållas i tanken när någon frågar efter en produkt på apoteket. Gå först fram till hyllan med produkten och ge sedan rådet om den. Många börjar prata på vägen och det hjälper henne inte, då hon inte hör och missar de råd hon kanske skulle behöva. Öppenhet om hörselskada En av de sex deltagarna berättade inte om sin hörselskada även om det uppkom problem. Alla deltagare var positiva till att ha ett märke på sin legitimation med texten nedsatt hörsel, även den som annars inte berättade om sin hörselskada. Generellt var det inget som någon av dem påpekade om de inte var tvungna. Att inte vara till besvär eller att vara van vid att inte alltid höra allting uppgavs som anledning till det. Apotek Alla var nöjda med bemötandet på apoteken men hade ändå en del önskemål. De flesta tycker att det är besvärligt att apotekets kassor är snedvridna så att personalen har axeln mot dem eftersom det blir svårare att se munnen och ansiktet under samtalet. Det nämndes att de upplever många väntande i apoteket som störande. Det blir mycket bakgrundsljud som är svåra att sortera bort. Flera önskade sig bås vid kassorna som skärmar av bakgrundsljuden bättre än de små skärmarna som oftast är idag. De små skärmarna ger hjälp uppger Lisa men bås skulle hjälpa mer. Det borde även finnas på försäkringskassa, arbetsförmedlingen och liknande ställen förtydligar Kajsa. Alternativt kunde de väntande sitta lite längre ifrån kassorna och lokalen delas med hyllor för att dämpa ljud. Att kunna gå undan och inte stå mitt i apoteket när man vill handla receptfritt skulle uppskattas av 16

17 några. Stig önskar att dataskärmen skulle vara lite nedsänkt i bordet emellan personalen och kunden istället så att han skulle kunna se personalen framifrån hela tiden. Han går alltid till samma apotek, ett mindre apotek där det är lugnare än på stora, färre väntande som sitter och pratar. Det är bra för honom att träffa samma personer för då vet de att han har problem med hörsel och det är lättare för honom att förstå dem som han är van att lyssna på. Lisa påpekade att om apoteket har en lekhörna för barn önskar hon att man tänker på att ha tysta leksaker. Duplo, lego, klossar och plastbord ger ljud som är väldigt jobbiga att sortera bort. Annars uppskattar hon lekhörna då nöjda barn är tysta barn, vilket annars också är jobbigt för henne. Hon tipsar om att det finns företag som säljer speciella tysta leksaker för väntrum och liknande. Alla såg det som positivt och en viktig tillgång om det skulle finnas en bärbar slinga att tillgå på apoteket även om två inte kände behov av det för egen del just nu. När det påpekades att det skulle kunna vara farligt att missuppfatta användningen av ett läkemedel berättade de att de alltid läser bipacksedeln noggrant och att de saknar ytterligare skriftlig information som fanns förr. Lisa skulle inte utnyttja en speciell kassa då det skulle bli trassligt att be om att få komma dit om hennes nummer kom upp i en annan kassa. I så fall skulle det vara särskilda nummerlappar till den kassan konstaterar både hon och Sara. Utan att jag har bett om det har Stig med sig flera utskrifter på olika hjälpmedel han skulle tycka vore bra om det fanns tillgång till på apoteken. Bland annat en mikrofon som är kopplad till ett par hörlurar. Han vet att många äldre som borde ha hörapparat inte har det och då skulle dessa hörlurar hjälpa dem mycket både med att stänga andra ljud ute och sända talet direkt till örat. Kajsa skulle gärna använda en sådan Bild 1. Bra idé enligt Stig nu när hon inte har några egna hörapparater. Sara understryker hur bra det skulle vara för alla som får vänta för att få sina hörapparater om det fanns tillgång till lurar och mikrofon under tiden. Många går länge med dålig hörsel utan att få några apparater och då skulle hörlurar hjälpa dem. 17

18 Lisa blir lätt trött när hon måste lyssna uppmärksamt länge därför föredrar hon kort och koncis information och så lite onödiga ord som möjligt. Då slipper hon själv sålla ut informationen. Om det handlar om viktig information uppskattar Lisa när den som talar uppmärksammar henne på att det kommer viktig information. Blir hon trött kan hon ibland svara som om hon hört fast informationen gått rakt igenom. På frågan om hon skulle boka en tid för att ha större möjlighet att sitta i ett avgränsat rum i lugn och ro svarar hon att hon gärna skulle göra det om det var så att hon fick många nya mediciner och behövde information om dem. Hans tar också upp att det är svårt att urskilja det viktiga om någon pratar väldigt mycket. Rak information är det bästa. 18

19 Diskussion Det är svårt att sätta sig in i andras situation. Därför är det bättre att fråga istället för att anta saker som kanske inte alls stämmer överens med verkligheten. Därför gjordes detta arbete med intervjuer istället för med enkäter. I en enkät blir frågorna fasta och lämnar inget utrymme för åsikter. I en intervju kan frågorna utvecklas utefter de erfarenheter intervjudeltagarna delar med sig av. På det viset får man ut mycket information av en och samma person och har möjlighet att fråga nästa deltagare vad den tycker om samma sak. Intervjuerna var bra för att hitta mönster, likheter och olikheter i deltagarnas åsikter (Sandelowski 2000). Hade man istället varit intresserad av att få fram utbredning hade en kvantitativ studie varit mer relevant än den här kvalitativa studien. Det finns alltid en svaghet i kvalitativa intervjuer och det är risk att den som utför intervjun ställer ledande frågor och får de svar den vill ha, så kallad intervjuareffekt (Kvale 1997). Intervjudeltagarna upplevdes känna ansvar över att få fram en sann bild av problem och önskemål och därför tog tid på sig att förklara sina erfarenheter. Begränsningar med studien Antalet intervjuer borde vara fler för att få konsistens i studien men de intervjuer som gjordes pekar åt samma håll och kan ändå ge vägledning i hur hörselskadade bör bemötas. Idealet är att göra så många intervjuer så att ingen ny information tillkommer på de sista intervjuerna (s.k mättnad) (Kvale 1997). Den här studien var inte riktigt där även om intervjudeltagarnas åsikter inte hade några stora olikheter. Det här arbetet skulle vara intressant att utöka med en undersökning mot apotekspersonal och se hur de upplever sina möten med hörselskadade. T.ex på vilket sätt de helst skulle tillgodose de önskemål som framkommit under det här arbetets intervjuer. Skulle de tycka att det är okej att använda en bärbar slinga för att underlätta för en hörselskadad kund? Dessutom skulle det vara intressant att veta hur många som faktiskt vet hur man underlättar för en hörselskadad. Andra studier Inga liknande studier utförda i apoteksmiljö hittades men studier från sjukvården ansågs kunna överföras till apoteksmiljö då de handlade om samtal mellan hörselskadade och sjuksköterskor i 19

20 sjukhusmiljö. Alla kommunikationstips runt omformuleringar, röstläge, ögonkontakt osv som tagits upp i bakgrunden kommer från dessa studier. Dessa studier bekräftar även i stort intervjudeltagarnas åsikter och erfarenheter kring samtalsteknik och bra/dålig miljö. Att man bör artikulera väl för att vara tydlig när man talar är allmänt känt men att läpprörelserna störs av att rösten höjs är nog inte lika känt (Hines 2000; Middleton et al. 2010; Laubach 2010). Enligt intervjudeltagarna är det ett av de vanligaste problemen de stöter på. Det verkar också vara så att många glömmer bort att vända sig emot den de talar till och därmed går möjligheten till ögonkontakt och läppläsning förlorad (Eide och Eide 2009). Med tanke på detta blir en fråga varför apotekspersonalens arbetsplatser ser ut som de gör. Genom att placera arbetsplatsen så att personalen sitter med axeln mot kunden, försvinner den naturliga möjligheten till ögonkontakt och läppläsning. Ifall personalen blir uppmärksammad på att kunden är hörselskadad kan denne anpassa sitt arbete och inte prata medan denne är vänd mot datorn. Det blir mycket vändande på huvudet för att kunna tillgodose den hörselskadades behov. Förslag på bättre anpassade arbetsplatser framkom i intervjuerna där dataskärmen skulle kunna placeras nedsänkt i bordet för att vända apotekspersonalens ansikte fram mot kunden. Med dagens plattskärmar borde detta inte vara ett problem och borde kunna åtgärdas. Det skulle troligen ge bättre kommunikationsmiljö för alla kunder och personal. De saker som hörselskadade värdesätter i ett samtal är egentligen saker som ett samtal alltid bör innehålla. Att inte täcka för munnen, ha ögonkontakt och ge enkel och kort information är saker att tänka vid alla samtal på apotek. I en stressad situation är det lätt att slarva om man inte är medveten om hur viktigt det är. När arbetsplatsen är placerad så att det inte blir naturligt med ögonkontakt är det lätt att prata på medan man är vänd mot dataskärmen. Det är bra att veta att överartikulering och hög röst gör det svårare för hörselskadade att förstå då det ofta är det man gör när någon inte hör vad man säger. För många är det självklart att inte tugga tuggummi när man arbetar medan andra tycker att det är acceptabelt. Vet man om att det förstör läppläsningen är det lättare att ta till sig varför man bör undvika att ha något i munnen när man arbetar på apotek. Det är omöjligt att anpassa sig till något man inte vet hur det fungerar därför är det viktigt att veta att nedsatt hörsel inte bara handlar om volymen utan även att det kan saknas ljud. Utan den vetskapen är det svårt att 20

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Få en bra start med hörapparat

Få en bra start med hörapparat Få en bra start med hörapparat Vad kan du förvänta dig? Gratulerar till din nya hörapparat. För att du skall veta vad du kan förvänta dig och kunna få ut så mycket som möjligt av din nya hörapparat rekommender

Läs mer

Till dig som använder hörapparat

Till dig som använder hörapparat patientinformation Hörselverksamheten Till dig som använder hörapparat Hörselnedsättning och hörapparat De flesta personer med hörselnedsättning får hjälp av hörapparat. Utbudet på hörapparater är stort

Läs mer

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat Goda råd till dig som ska skaffa hörapparat Hej! Är det dags att skaffa hörapparat? Kanske bara en apparat eller kanske för båda öronen? Oavsett om du är nybörjare eller har hörapparat sedan tidigare kan

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan? Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården VIBRANT SOUNDBRIDGE ett mellanöreimplantat Information för Hörselvården Denna informationsskrift 2010 är framtagen i samarbete med: Konrad S. Konradsson, Hörselsektionen, VO-ÖNH Neurodivisionen, Akademiska

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Örat och hörseln en guide

Örat och hörseln en guide Örat och hörseln en guide Örat Ytterörat Ytterörat består av öronmussla och hörselgång. Öronmusslan fångar upp ljudet och dess form hjälper dig också att avgöra varifrån ljudet kommer. Vi kan förstärka

Läs mer

Tre steg mot rätt val. - en guide vid val av hörapparat

Tre steg mot rätt val. - en guide vid val av hörapparat Tre steg mot rätt val - en guide vid val av hörapparat Den här informationsfoldern vänder sig till dig som står i begrepp att köpa en hörapparat. Varje hörselnedsättning är individuell och behandlas därefter.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

ReSound på jobbet. Bättre arbetsmiljö för dig med nedsatt hörsel

ReSound på jobbet. Bättre arbetsmiljö för dig med nedsatt hörsel ReSound på jobbet Bättre arbetsmiljö för dig med nedsatt hörsel Introduktion Att höra på jobbet är inte en självklarhet för alla. Med nedsatt hörsel blir många arbetsmoment betydligt svårare, eller kanske

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Hörselskadades distrikt I Uppsala län Kungsgatan 64 753 18 Uppsala tel: 018-56 09 28 fax: 018-56 09 01 Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder 65-74 år: en av fyra 75-84 år: en av tre 85-110 år:

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up Vad xxx Šr tin nitus? Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att

Läs mer

Hörapparatguiden web ver 2

Hörapparatguiden web ver 2 Hörapparatguiden web ver 2 Vad innebär det att använda hörapparat? Hörapparaten förstärker alla ljud, både tal och omgivningsljud. När du börjar använda hörapparat kommer du att höra ljud som du inte har

Läs mer

Mångsidig, trådlös kommunikationsförstärkare Nu kan du höra:

Mångsidig, trådlös kommunikationsförstärkare Nu kan du höra: Mångsidig, trådlös kommunikationsförstärkare Nu kan du höra: TV Samtal Telefon Mobiltelefon Trådlös flexibilitet HearIt All är en hörsellösning som kommunicerar ljud och tal utan kablar. Med eller utan

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

Hör livet från två sidor

Hör livet från två sidor Hör livet från två sidor Livet ska inte behöva välja sida Att inte ha någon användbar hörsel i ett öra ställer till med många besvär som kan hindra dig från att delta i livet fullt ut. Begränsningar när

Läs mer

Step Up! Ökad insikt om myter

Step Up! Ökad insikt om myter Step Up! Ökad insikt om myter IS IT TRUE THAT...? Människor som är blinda inte ser någonting! De flesta personer som är blinda har viss synförmåga. Det är bara ett litet fåtal som inte har någon synförmåga

Läs mer

PROPPGUIDEN. Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer. Här följer våra tips

PROPPGUIDEN. Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer. Här följer våra tips PROPPGUIDEN Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer Här följer våra tips 1 INNEHÅLL: 2 Skydda dina öron... 3 Öronproppar för alla situationer... 3 Alla öron är olika...

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E

JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E Framtagen i samarbete mellan Handikapporganisationerna, Gotlands kommun och Länsstyrelsen i Gotlands län juni 2006 Ett bra bemötande Ett bra bemötande handlar

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up 2 Vad xxx är tin Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att man

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Hur kommer man igång?

Hur kommer man igång? Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra

SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra SR P1 Plånboken : Från några 100-lappar till flera tusen för att kunna höra Utskrift av Plånboken i Sveriges Radio i P1, 2013-06-26, om kostnader för hörapparater Björn Häger, programledare: Vi börjar

Läs mer

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Sinnesro för dig och dina nära och kära Säkerhet, självständighet och sinnesro skänker livskvalitet och det är något som du förtjänar när du blir äldre. Det är

Läs mer

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare S i d a 1 Goda råd från en erfaren kranförare S i d a 2 Beställning av kranen När du ska beställa kranen för ett lyft, måste du göra klart att lasten är färdig att koppla (eller gärna förbered med stroppar)

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vi måste tala med varandra!

Vi måste tala med varandra! Vi måste tala med varandra! En metod för att arbeta med bemötande- och kommunikationsfrågor gentemot patienter och varandra. Karin Olsson, Verksamhetsutvecklare Hud- och könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Birgitte Christiansen

Birgitte Christiansen Birgitte Christiansen Medie- och kommunikationsvetare (har även läst nordiska språk och litteratur). Har jobbat sju år vid Göteborgs Universitet och på Högskolan Väst sedan 2002. Är dansk medborgare. Har

Läs mer

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap TIPS & TRIX Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap 1 mod subst. ~et ORDLED: mod-et 1 förmåga att handla utan fruktan för följder vanl. för ett gott syfte och med insikt

Läs mer

Världens första digitala minimottagare

Världens första digitala minimottagare Världens första digitala minimottagare Comfort Digisystem Receiver DT10 Receiver DT10 är minimottagaren med Comfort Digisystems unika ljudkvalitet. Den är enkel att använda, smidig att konfigurera och

Läs mer

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg

Läs mer

Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen?

Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen? Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen? Fakta Hörselnedsättning är den vanligaste funktionsnedsättningen i Sverige (HRF, 2010) Mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent,

Läs mer

Att kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning

Att kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning 55 Att kunna höra Hörselrubbningar Hörselrubbningar är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Cirka 11 % av befolkningen anger att de har problem med nedsatt hörsel. Minst lika många har besvär på grund

Läs mer

Acusticusneurinom. Sid 2/10

Acusticusneurinom. Sid 2/10 Sid 1/10 Allmänläkarkonsulterna Luleå-Boden RÖK Remissöverenskommelse mellan primärvården Luleå-Boden och öronmottagningen, Sunderby sjukhus Titel: Audiologi Giltig from: 020101 Giltig tom: 031231 Ansvarig

Läs mer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer

Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Comfort Digisystem - Hörselprodukter i offentliga miljöer Hör alla tillräckligt bra i era lokaler? Dagligen vistas miljontals människor i offentliga miljöer som

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Vill du veta mer om be by ReSound - besök vår hemsida:

Vill du veta mer om be by ReSound - besök vår hemsida: ReSound erbjuder innovativa lösningar inom området hörsel där vi kombinerar den senaste tekniken med unik design. ReSound har lång och gedigen kunskap inom audiologi och stor förståelse för användarens

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

Comfort Digisystem Microphone DM90. - Återupptäck glädjen med att tala i telefon

Comfort Digisystem Microphone DM90. - Återupptäck glädjen med att tala i telefon Comfort Digisystem Microphone DM90 - Återupptäck glädjen med att tala i telefon Välkommen till den mobila revolutionen Idag är mobiltelefonen en stor del av vår vardag, vi använder den i arbetet, på fritiden

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Phonak CROS B. Livskvalitet är när du kan delta i samtal från alla riktningar.

Phonak CROS B. Livskvalitet är när du kan delta i samtal från alla riktningar. Phonak CROS B Livskvalitet är när du kan delta i samtal från alla riktningar. Mina CROSapparater gav mig ljudet och livet tillbaka. Ensidig hörsel Om du befinner dig i ett bullrigt rum och inte kan höra

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer

HÖRHJÄLPMEDEL 22 06 22 06 06 KROPPSBURNA HÖRAPPARATER 22 06 12 I - ÖRAT - APPARATER 22 06 15 BAKOM - ÖRAT - APPARATER 22 06 18 TAKTILA HÖRHJÄLPMEDEL

HÖRHJÄLPMEDEL 22 06 22 06 06 KROPPSBURNA HÖRAPPARATER 22 06 12 I - ÖRAT - APPARATER 22 06 15 BAKOM - ÖRAT - APPARATER 22 06 18 TAKTILA HÖRHJÄLPMEDEL HÖRHJÄLPMEDEL 22 06 22 06 06 KROPPSBURNA HÖRAPPARATER 22 06 12 I - ÖRAT - APPARATER 22 06 15 BAKOM - ÖRAT - APPARATER 22 06 18 TAKTILA HÖRHJÄLPMEDEL Förskrivare Au 22 06 21 HÖRAPPARATER SOM ANVÄNDS TILLSAMMANS

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Information till föräldrar

Information till föräldrar Information till föräldrar tm WIDEX BABY 440 the best start in life Ett barns hörsel spelar en avgörande roll för dess språkutveckling och hur det uppfattar världen. Barnet hör ljud framförallt föräldrarnas

Läs mer