1/2012. I DETTA NUMMER: VIS Policy om hörselimplantat färdig Stora skillnader i landstingens rehabilitering och mycket mer...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1/2012. I DETTA NUMMER: VIS Policy om hörselimplantat färdig Stora skillnader i landstingens rehabilitering och mycket mer..."

Transkript

1 VIStidningen Utgiven av vuxendöva i Sverige I DETTA NUMMER: VIS Policy om hörselimplantat färdig Stora skillnader i landstingens rehabilitering och mycket mer... 1/2012 besök oss gärna på internet: OMSLAGSBILD: Snart stundar vår och inbjudande vitsippsbackar. Även inom VIS står aktiviteter och evenemang för dörren. VIS riksårsmöte hålls i år på Wiks folkhögskola helgen den april. Därefter har vi bland annat även sommarveckan att se fram emot, en tid full av nya lärdomar, nya bekantskaper och kära återseenden. Vi ses i vår och sommar! Foto: Lisa Wadin

2 VIStidningen Tidningen för vuxendöva utkommer fyra gånger per år och ingår i medlemsavgiften för fullbetalande medlemmar i riksförbundet VIS, Vuxendöva i Sverige. Redaktör Lisa Wadin Jäder Pettersburg Eskilstuna mobil: e-post: Ansvarig utgivare Maggan Eriksson Övriga medarbetare 1/2012 Kerstin Kjellberg Barbro Möller Ingela Haglod Georg Hindersson Erik Abrahamsson Inger Leandersson Maria Wiell Anita Wallin Gustav Söderlund Birgitta Samuelsson Lena Munck Anita Nilsson Pia Thulin Mikael Gustavsson Monica Wolf Tryck Vidamus Grafiska, Umeå Material till VIStidningen 2/2012 ska ha inkommit senast den 2 maj Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i inkommet material. För prenumeration: VIS Sandsborgsvägen Enskede e-post: mobil/sms: För annonsering: e-post: INNEHÅLL Låt oss slippa stagnering inom VIS, det stärker oss inte. Ledaren 3 Ledaren - Vi måste se utanför landets gränser 4 VIS Dalarna- Fest med häst Tidningsarkiv på hemsidan 5 VIS Kalmar länsförening - Julgott och teckenträning 6 VIS Norrbotten - Gemensam lunch och berättelser 7 VIS Stockholm - Julblot och månförmörkelse 8 VIS Jämtland - en positiv 10-årsjubilar 10 VIS Stockholm 10 år 12 Porträttet: Ingela Haglod 14 Till minne av Thomas van Stokkom 15 Wesign - nytt projekt för teckenspråkig kultur 16 Buller vanlig orsak till arbetsskada 18 Stora skillnader i rehabilitering 19 VIS Policy kring olika typer av hörselimplantat 20 Sök ord med VIS 1/ Ny videosajt om skötsel av hörapparater 25 Insändare 27 Near Deaf Experience - Glädjebubblan - konst på riktigt 2 VIS 1/2012

3 ledaren Vi måste se utanför landets gränser Nu skriver vi Det kommer att bli ett år fullt av verksamhet. VIS ska bland annat arbeta med Tolktjänstutredningen, regionala CI-konferenser och FN-konventionen. Detta utöver de årligen återkommande arrangemangen. För att klara det här behöver vi medlemmarnas stöd och hjälp. Ingen organisation är starkare än sina medlemmar och om alla strävar åt samma håll och drar sitt lilla strå till stacken kommer vi långt även när det gäller att behålla VISandan. FN-konventionen ligger till grund för det mesta av vårt intressepolitiska arbete. Den bör vi alla känna till, därför hoppas vi att så snart som möjligt kunna genomföra någon form av utbildning för våra medlemmar. Vi ska även förbättra vår profilering av VIS och vuxendöva i samhället. Här i Sverige värnar vi om det vi redan uppnått och kämpar för att få det ännu bättre. Men hur är det i andra länder? Då tänker jag särskilt på vad vi kallar utvecklingsländerna? Där kämpar döva (i gruppen döva ingår även vuxendöva) för att få ett människovärde. I nästa nummer av tidningen får ni möta min vän Raghav Bir Joshi från Nepal. Jag träffade honom för första gängen för över 20 år sedan. Han var då en mycket aktiv medlem i sin organisation och avancerade snart till ordförande och styrelseledamot i Dövas Världsförbunds regionala sekretariat för Asein/Pacific. Idag är han parlamentsledamot. Ingen dålig vandring! Jag ser fram emot intervjun med honom! Vi ska även i andra kommande nummer av tidningen försöka lyfta blicken och titta ut över Sveriges gränser för att se hur döva har det i andra länder. VIS kämpar för att vuxendöva ska få det bättre. Vi kanske ska stanna upp ett ögonblick och fundera på hur döva i andra länder har det? I de flesta utvecklingsländer lever de under mycket dåliga förhållanden och behöver stöd av de som har det bättre. Det är som att gå tillbaka många decennier i Sverige. Redaktörens ruta Nytt år - nya möjligheter! För egen del har den sista tiden kantats av magsjukor, förkylningar, köldknäppar, trafikolyckor, extrem halka och översvämningar. Inte en förträfflig början på ett nytt år kan tyckas. Men sedan har det vänt och det var som att jag var tvungen att nosa på botten av tunnan för att till sist komma över kanten... Nu bubblar jag av energi och förhoppningar om ett härigt 2012! Senaste dagarna har i Sörmland varit av vårlikt slag. Fåglarna kvittrar, snön smälter och knoppar börjar så sakteliga titta upp i rabatterna. (Visserligen bara hos grannen, hos mig syns fortfarande bara murkna löv). Vad jag mest hoppas på inför 2012 är att få höra mer från alla Er medlemmar som jag inte skrivit till/träffat hittills. Vad tycker Ni om föreningens arbete? Vad gör att Ni är medlemmar? Vad vill Ni med ert arbete inom förbundet? Varje dag läser vi i tidningarna om och ser på tv människor som kämpar för frihet och demokrati. Även döva deltar i denna kamp., men de har en dubbel kamp att föra eftersom de även måste slåss för sitt eget människovärde och sina rättigheter. Varför skulle döva inte vara jämlika med övriga medborgare? Liksom i Sverige är en stark organisation en förutsättning för att man ska kunna driva igenom olika frågor. VIS är en stark organisation men kan bli ännu starkare och då borde vi kunna dela med oss av våra erfarenheter och vår kunskap till döva i andra länder. Det är en framtida utmaning för VIS. Men inom VIS ska vi även ge vårt stöd och förmedla vår kunskap till de nya medlemmar vi får, så att de verkligen känner att de hör hemma hos oss och får ta del av VISandan. Låt oss slippa stagnering inom VIS, det stärker oss inte. Vem kan bäst kämpa för vuxendövas rättigheter? Jo, vi själva. Därför bör alla som kan och orkar vara aktiva. Det betyder inte att man måste åta sig en massa arbete men väl att visa intresse för VIS verksamhet, komma med idéer, ta aktiv del i beslut, stötta och hjälpa varandra. Det är vi i VIS som tillsammans kan skapa en bättre situation för vuxendöva. Det är svårt för hörande att lösa VÅRA problem på ett tillfredsställande sätt. Och glöm inte våra vuxendöva vänner i andra länder. Får ni en chans att hjälpa dem, så ta den! Det är nyttigt att vidga sina vyer. Det kan ge nya impulser i vårt eget arbete vilket i sin tur ger ett starkare VIS. Sådant sprider sig som ringar på vattnet. Jag är säker på att alla har något att bidra med! Lisa Wadin tel: , mobiltel: Text: Kerstin Kjellberg Förutom att få större inblick i dagens medlemmars liv och tillvaro hoppas jag också på ett år då VIS ska synas alltmer utanför föreningens väggar. Jag hoppas att VIStidningen kommer att läsas av ännu fler blivande medlemmar och intresserade. Och då förstås också att vi tillsammans kommer att fylla den med ännu fler viktiga debatter, intressanta porträtt och viktig information. Nu närmast stundar förbundets riksårsmöte. Där görs viktiga avstamp för förbundets fortsatta arbete. Här, vid mitt skrivbord, hoppas jag på ännu fler viktiga avstamp för tidningens fortsatta arbete. VIS 1/2012 3

4 VIS dalarna Fest med häst Femton förväntansfulla medlemmar från VIS Dalarna samlades en blåsig novemberkväll på Romme travbana för att deltaga i det populära arrangemanget Fest med häst. Kvällen inleddes med en guidad tur där vi fick lite information om travbanan. Turen TSStolkades och dessutom fanns guideslinga för de som behövde det. Vi fortsatte till stallbacken där vi hälsade på i några stall. Vi träffade hästägare och kuskar som var mycket tillmötesgående och informerade oss om sina hästar samt gav oss några stalltips. Efter rundvandringen var vi hungriga och begav oss till restaurangen för att serveras en god middag. Därifrån hade vi panoramautsikt över banan och alla loppen. Samtliga närvarande fick en andel i ett system som guiden hade gjort och som ingick i paketet. Dessutom hade Barbro Möller gjort ett eget system. Stämningen steg allteftersom loppen gick. När endast ett lopp återstod hade vi fem rätt på guidens tippning och fyra rätt på Barbros. Spänningen var oliiiidlig!! Det slutade med att vi fick fem rätt på båda systemen men Barbros gav tio gånger mer än det andra. Deltagarna var mycket nöjda med kvällen då de flesta hade fått uppleva något nytt då de aldrig hade varit på trav tidigare. Trav kan vara intressant för både gammal som ung! Text: Barbro Möller Tidningsarkiv på hemsidan Ett tidningsarkiv börjar så sakteliga att ta form på hemsidan, Tanken är att samtliga tidigare nummer av VIStidningen ska finnas att tillgå och ladda ner till sin dator. Hittills kan du hitta VIStidningen till och med nr 4/2008 bakåt i tiden men så snart det är klart hur äldre nummer rent praktiskt ska läggas upp så kommer du även att kunna få nostalgiska återblickar längre bak i tiden. Dessutom finns ju på detta sätt även mycket intressant fakta, reflektioner över tid och minnen att hämta. För att hitta till tidningsarkivet går du in på nu, klickar på ARKIV i menyn längst upp till höger och väljer sedan Tidningsarkiv i högerspalten. Trevlig läsning! Text: Lisa Wadin Visste du att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon? Slå så kommer du till en sjuksköterska. OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112! Nödnumret nås direkt från din texttelefon. För mer information se under Telefonnummer till sjukvårdsrådgivningar i hela landet. är en sida värd ett besök! Här kan du läsa om allt som rör tjänsten. Få nyheter, tips och information... 4 VIS 1/2012

5 VIS KALMAR LÄNSFÖRENING Julgott och teckenträning VIS Kalmar länsförening träffades i november förra året för årsavslutning på Guntorps Herrgård på Öland. Länsföreningen i Kalmar har haft årsavslutning och träffades på Guntorps Herrgård i Borgholm på Öland. Ett 20-tal medlemmar slöt upp redan till frukost och regionföreningens ordförande Eva-Marja Åkesson hälsade oss alla välkomna till dagens TSSträning samt information om kommande program för länsföreningen. I februari träffades regionen; Kalmar, Kronoberg och Östergötland för ett årsmöte. I mars räknar man med att hålla nästa TSSdag för Kalmar länsförening. Veckokursen på Högalid i Kalmar planeras till midsommarveckan precis som tidigare år. Vidare kommer ytterligare två heldagar med TSSträning att ske under kommande höst. Vuxendövtolken Marianne Harpe från Kalmar var som vanligt vår fantastiska lärare för dagen och hon började med att vi alla, oavsett kunskapsnivå, fick ställa oss upp och presentera oss själva. Vi var allt från nybörjare till mångåriga teckenanvändare och alla hjälptes åt. En av dagens roliga övningar var när vi i grupp fick några seriebilder att gemensamt komponera ihop en liten berättelse om, för att sedan återge den - med stöd av tecken - till de övriga grupperna. Under dagen passade föreningen på att uppvakta Dagmar Brostam, hemmahörade i Ruda, inför hennes kommande 80-årsdag i december. Dagmar, duktig på TSS, blev glatt överaskad och tackade hjärtligt för hågkomsten. Efter mycket god service på Guntorps Herrgård, där föroch eftermiddagsfika samt lunch ingick under dagen, så avrundade styrelsen med ett fint lotteri och tomtemor Eva-Marja Åkesson delade sen ut julklapp till oss alla som varit med denna roliga, soliga och fina ölandsdag. Sedan stod ett härligt och smakrikt bord fyllt med massa julgott oss serverat. Text och foto: Ingela Haglod Sökes: annonssäljare till VIStidningen Intresserad? Hör av dig till Vid sammankomster upprättade av VIS eller där VIS är närvarande kan fotografering ske för publicering i VIStidningen samt på förbundets hemsida, www. visriks.nu. Medverkande/närvarande vid dessa sammankomster kan alltså komma att synas på bild i något av ovan nämnda medier. Bilderna publiceras i syfte att informera om föreningens arbete och/eller förehavanden och hanteras ej i register eller dylikt. Skulle du av någon anledning vara missnöjd med publicering hör av dig till e-post: eller till VIS styrelse, kontaktuppgifter på sid 21. VIS 1/2012 5

6 VIS norrbotten Gemensam lunch och berättelser Det var tack vare slipsarna och en skorem från en pjäxa som gruppen AvenySingers tog sig fram till en spelning. VIS Norrbotten har haft medlemsmöte med besök av författaren och trubaduren Gunnar Enqvist. Tillsammans avnjöt de lunch och fick lyssna till flertalet spännande berättelser. VIS Norrbotten har haft medlemsmöte med grötlunch och smörgås. Efter maten, kaffe och kaka samt lotteridragning fick vi nöjet att lyssna till författaren och trubaduren Gunnar Enqvist från Västerbotten. Tack vare våra duktiga tolkar kunde alla hänga med även när han sa något på skellefteåbondska. Han valde några berättelser ur sin bok Sju slipsar och en pjäxrem. Man tager vad man haver Bland annat fick vi höra historien bakom bokens titel. Det var tack vare slipsarna och en skorem från en pjäxa som gruppen AvenySingers tog sig fram till en spelning Det var en luciadag någon gång på 60-talet. De skulle ta sig från nordvästra Jämtland till Hammerdal. Det snöade och vägen var oplogad och spårig så de hamnade med bilen i diket. En man som bodde i närheten kom med sin bil, utrustad med snökedjor och drog upp dem på vägen igen. När de kört en bit började bilen koka. Fläktremmen hade gått av. De knöt en slips mellan remskivan och generatorn, den slets fort så det gick åt sju slipsar, alla de hade. När sista slipsen gjort sitt, var det några mil kvar. Nu var goda råd dyra! Så det sista, ja det sista hoppet blev pjäxremmen, och den höll ända fram till spelningen. Bland kistor och blommor Han berättade också om udda platser han spelat på. Ett exempel då han medverkade vid en spelning på en snickerifabrik. När de kom fram blev de hänvisade till en liten enkelt uppbyggd scen. På scenen fanns en blomuppsättning, liknande dem som man smyckar kistor med. På sidan av scenen fanns kistor i olika färger och storlekar. Orkestern backade och baxnade. Nä, här kan vi väl int spela, å va ska vi spela? Men det var där och på den scenen, som fabriksägaren skulle ha besök av sextio begravningsentreprenörer och ville sälja sina varor. Fabriken gick i konkurs lite senare, orkestern som inte fått betalt hörde av sig till ägaren och undrade hur det nu skulle bli med deras gage. Ja, det blir svårt med det, men ni kan få produkter i stället, sa ägaren. Orkestern tackade nej. Mellan de korta berättelserna från boken, sjöng Gunnar egna och andras visor med eget gitarrackompanjemang. Det blev ett trivsamt lunchmöte och vi kan självklart rekommendera boken som innehåller berättelser från Gunnars liv, och även Gunnar som underhållare. Boken slutar med ett varmt och innerligt tack till familjen som stöttat honom under alla dessa år. Numera följer frun med och hjälper till, både med att bära instrument och att köra bilen. Gunnar började som liten grabb att sjunga för tanterna på konsumgille i Hjoggböle. Han har nu hunnit fylla 70 år och än har han inte sjungit sin sista refräng. Nej, han vill hålla på så länge han orkar. Vi önskar honom lycka till! Du hittar boken Sju slipsar och en pjäxrem på Text och foto: Maggan Eriksson Tipsa oss! Vad vill du läsa om i VIStidningen? Det är du som bestämmer! e-post: 6 VIS 1/2012

7 VIS stockholm Julblot och månförmörkelse I min almanackas 10-decemberruta fanns tre festliga begivenheter förkryssade. Det var fråga om Nobeldagen, månförmörkelse och VISsammankomst. Som regel är just den tionde dagen i december en märklig dag i många människors liv. Inom litteraturkulturen internationellt omnämns datumet som just Nobeldagen och då är det festligt värre i Stockholm. Ja, festligt var det väl inom vissa kretsar vad den saken angår. Men samtidigt pågick i år ett internationellt sammankallat miljömöte i Durban och i Zürich kämpade europeiska finansiella högheter om länders ekonomiska status och om eurons vara eller icke vara. Just de två senaste programmen förorsakade faktiskt en mindre festlig stämning i Stockholm denna dag. På gator och torg demonstrerades det med stor anhopning av folk som delat upp sig i för - och i emot alternativ! Det var skränigt och bråkigt värre. Men antagligen tyckte deltagande att just det var festligt? En sak är dock säker. Ingen av de demonstrerande hade den minsta aning, eller brydde sig föga om, att det just denna dag den 10 december var månförmörkelse i princip mitt på blanka eftermiddagen. Rakt under den starkt lysande stjärnan Capella i Kuskens stjärnbild, samt något till vänster om Aldebaran i Oxen, steg nämligen klockan den redan delvis förmörkade månen upp över Stockholms nordostliga horisont. Just det kallar jag själv för festligt, om man nu sedan hade lite tur att genom lågtflygande molntrasor och regnbyar råka få syn på månen, är en annan sak. Men bortsett från det ovannämnda var dock årets 10 december en speciell och festlig dag för VISmedlemmar i Stockholm. Styrelsen hade bestämt att det traditionellt och gemensamt skulle begås blotgille just denna dag. I en blotceremoni ingår att blotdeltagarna enligt gammal sed äter och dricker gott samt gärna delar med sig av mat och dryck. Under äldre tider inbjöd man makter, gudar och andra till gemensam tvagning och skålande lag om, innan blotmåltiden påbörjades. I riktigt gammal sed företogs blotandet på en sedvanlig Harg (fornsvenskt ord för just kultplats) men VIS-Stockholms Harg var båten Vindhem för andra året i rad. Julblotets deltagare samlades på kajen längst inne i Franska bukten, i princip under Slussen, och för mig ekade i alla fall Jonatan Reuters tonsatta dikt i mitt innersta inre: Nu blåser friska vindar.., Till havs, till storms, du djärva jakt. Till storms, till havs, var man på vakt. Till havs till haaaavs..! när det kastades loss för en resa mot Vaxholm. Det skulle vara fullständigt befängt att så här års, när tofsvipan snart vinglar fram över ängarna samt när lärkans drillar strax hörs ljuda, att prata om julmat och liknande festligheter. Men mitt eget omdöme den gången var positivt vad den saken angår. Närvarande styrelse med relativt nyvalda ordförande Sonja Mogert i spetsen utstrålade glädje över antalen närvarande medlemmar samt, och inte minst; självtillit inför kommande säsong av föreningsarbete. Det är något speciellt som sagt, över ett julblotande. Hedniskt? Förvisso! Något som ligger nedärvt i våra gener. Redan innan december månad ligger framför oss i almanackan fylls tidningarna med annonser med erbjudanden det börjar faktiskt pirra i våra kroppar! Ett av mina tidigaste minnen om julmat och en händelse som jag nu vill framföra som exempel på tradition är de äldres berättelse om min egen far, då han som mycket ung skulle hålla bordsbön vid ett julbord. Han lär ha varit så enormt exalterad över det som väntade att han inte fick fram annat än: I Jesu namn grisfot! Text: Georg Hindersson Foto: Erik Abrahamsson VIS 1/2012 7

8 VIS jämtland... en positiv tioårsjubilar VIS Jämtland firade under 2011 tio år som länsförening. Ett firande som nådde sin kulmen under en spaweekend i Åre. VIS Jämtland firade i höstas tio år som länsförening. Mycket har hänt under de tio åren och föreningen är idag aktiv på många områden. Omkring 15 VISare, både från Jämtland men även långväga ifrån, anlände på en fredagsförmiddag i november för att spendera en helg i ett dimmigt och lugnt Åre. Åre, skidorten som är ett av Jämtlands största turistdragplåster. Orten är av många känd som en skidort i full fart. Omkring en halv miljon turister varje år gör sällskap med den omkring 1200 personer stora bofasta befolknngen. Men i ett disigt november är byns charm om inte än större så åtminstone annorlunda. Dimman ligger tät runt skutan och på spaavdelningen på hotell Åregården tassar VISare omkring och myser i mjuka tofflor och fluffiga badrockar, VIS Jämtland är en av de länsföreningar som rönt störst framgångar i föreningens värvningskampanj. Föreningen har aktiva medlemmar med stor åldersspridning och med under firandet var flera barn. VIS Jämtland tillhörde från början en regionförening, VIS Norr, tillsammans med Västerbotten och Västernorrland. Då VISriks för tio år sedan kom med direktiv om att bilda länsföreningar bildades VIS Jämtland, berättar Gudrun Jonsson-Delin, ordförande. (Också en anledning till varför vi ser så många 10årsjubilarer bland länsföreningarna just nu, red. anm.). Till en början bestod länsföreningen av 13 medlemmar under flera år var man 19 medlemmar men sedan dess har medlemsantalet stadigt ökat. Mycket tack vare just värvningskampanjen. Vi började aktivt att hjälpas åt att värva medlemmar. Dessutom började vi medverka på Exponorrmässan, något som visat sig vara ett jättebra forum för oss, berättar Gith Holmgren, kanslist i VIS Jämtland. På mässan träffar länsföreningen många människor och Gith Holmgren menar att erfarenheten är att mun-motmun-metoden är den bästa för att knyta fler till föreningen. Man ska inte vara rädd för att prata med folk man möter, i alla sammanhang. Själv träffade jag nyligen, i samband med en operation, en kvinna i Härjedalen som ville bli medlem. Nu hoppas vi kunna få igång lite verksamhet även där, sager Gith. Men även att föreningen har ett kansli tror Gith hjälper till att sätta föreningen på länskartan. Kansliet öppnade Via det drivs TSSkurser på kvällstid en gång i veckan och man sammarbetar med andra föreningar. Bland annat ordnas, tillsammans med andra, en bussresa till Ikea en gång per år. Dessutom medförde kansliet en naturlig mötesplats, bade för styrelsemöten och fester. Under jubileumshelgen avnjöts god mat och trevligt umgänge. Därtill valde flera deltagare att bland annat shoppa, promenera, simma och bowla. Inte att förglömma det minst sagt uppskattade besöket på Åre chokladfabrik. 8 VIS 1/2012

9 Ett besök på Åre chokladfabrik var en av de saker som stod på schemat under jubileet. Här förväntansfulla Stina Lorenzoni Wadin och Fanny Viklund. Bordet, på vilket det stod skålar för provsmak, besöktes flitigt och vid ett stort fönster kunde både stora som små följa tillverkningen inne i fabriken. Med under helgen var även VIS kanslist Margurite Södergren, som å förbundstyrelsens vägnar uppvaktade föreningen. Man valde att lägga firandet i Åre, främst för att det skulle bli en social tillställning. Det är så lätt, om man lägger ett firande i stan, att folk drar iväg åt olika hall. På det här sättet fick vi vara tillsammans hela helgen. Det blev en helhetsupplevelse. VIS Jämtlands ordförande, Gudrun Jonsson-Delin, fick ta emot denna kyrkbåt som en gåva från förbundsstyrelsen i samband med jubileet. Förutom festligheter hanns även en stunds TSSträning med under en av kvällarna. TSS, tecken som stöd, som också är något föreningen jobbar med aktivt annars. Ja, vi driver studiecirklar via ABF. Men vi har även datakurser, information om mänskliga rättigheter, släktforskning och återkommande fester. Mycket av verksamheten drivs i nära samarbete med ABF och Röda korset. Positiviteten genomsyrar VIS Jämtland. Både i det löpande arbetet men också under jubileumsfirandet. Vi tror på vad vi gör och lägger stor vikt på att göra saker tillsammans med andra föreningar, avslutar Gith. Några valde att bowla på kvällskvisten. Här Stefan Lindholm, Fredrik Viklund och Margurite Södergren. Vem vann tro? Text och foto: Lisa Wadin VIS 1/2012 9

10 vis stockholm... firar tio år som länsförening VIS Stockholm firade sina tio år som länsförening med bland annat god mat och teater. Teatern hade bokats på initiativ av Marga Margulies (t.v.) och hon tackades därför med en fin blombukett. Från förbundsstyrelsen uppvaktades föreningen med en kyrkbåt (ovan) VIS Stockholms första årsmöte hölls i december Dessförinnan fanns en interimstyrelse. Länsföreningens förste ordförande var Georg Hindersson. I styrelsen ingick också bland andra Eva Gyllenswärd och Erik Abrahamsson. De två sistnämda har troget tjänat styrelsen sedan dess. Heder åt dem! Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld blev länsföreningens näste ordförande och nuvarande ordförande är Sonja Mogert. VIS Stockholm inbjöd sina medlemmar till 10-årsjubileum lördagen den 18 februari Tack vare en generös medlem, Marga Margulies, kunde föreningen engagera Teater Hipp-Happ. Gruppen kommer från HRF Stockholm och bildades Syftet var att med teatern som uttryck förmedla upplevelser kring hur det är att leva med hörselskada. Föreställningen, som framförs i kabareform, var toppen och många kände säkert igen sig i en del sketcher. Mycket uppskattat av oss som deltog i firandet. Efter föreställningen bjöds vi på en läcker och väl tilltagen buffé med valfri dryck därtill. Stämningen var på topp och det pratades och tecknades flitigt vid de båda långborden. Riksförbundets ordförande Kerstin Källberg var också på plats. Hon överlämnade en gåva till länsföreningen - en miniatyr av en kyrkbåt, med roddare och åror. Kerstin påpekade att i en kyrkbåt är det viktigt att alla ror åt samma håll och att detta även gäller i styrelsearbetet. Hon önskade länsföreningen lycka till i fortsättningen. Ordförande Sonja Mogert överlämnade en vacker bukett blommor till Marga Margulies som tack för hennes fina gåva till VIS Stockholm. Så småningom var det dags för oss gäster att tacka för oss och åka iväg hemåt. Men vilket väder det var när vi kom ut; snöblandat regn och massor av vatten. Men alla var glada och nöjda så det uppvägde olägenheterna med vädret. (Att mina kängor läckte in vatten är en helt annan sak.) Tack VIS Stockholms styrelse för det fina jubileumsfirande ni anordnade! Text: Inger Leandersson Foto: Erik Abrahamsson 10 Psst! Skicka gärna in material till VIStidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera inkommet material. e-post: Nytt TSS-dokument Hörselskadades Riksförbund, HRF har tagit fram ett dokument Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation. Dokumentet har, förutom medarbetare inom HRF, arbetats fram av Kristina Svartholm. Lingvistiska Inst., Stockholms universitet, Åsa Gustafsson, Lingivistiska Institutionen, Stockholms universitet, Kicki Åkerström, FST (tidigare SVuf) samt Kerstin Kjellberg, VIS. Dokumentet finns att ladda ner på VIS 1/2012

11 Välkomna till VIS riksårsmöte 2012 På Wiks folkhögskola den april Årsmötet inleds med drop-in-lunch på lördagen kl Förhandlingarna inleds sedan kl och pågår till kl med paus för fika. Efter förhandlingarna på lördagen har du några timmar då en promenad i de vackra omgivningarna rekommenderas. Lördag kl äter vi gemensam middag. Då delas även årets Toremedalj ut. Förutom detta utlovas underhållning under kvällen! På söndag serveras frukost kl Årsmötet fortsätter från föregående dag kl med avbrott för fika. På söndag kl avslutas sedan årsmötet med gemensam lunch. Anmälan sker till kansliet senast den 31 mars. Dina resor bokar du och beställer själv. Skicka in kvitton och biljetter till kansliet. OBS! VIS resepolicy måste följas för att ersättning ska utgå. Resepolicyn hittar du bland annat på Avgift för en deltagare från varje län betalas av förbundet och en andra person får delta för en kostnad av 750 kr. Övriga deltagare betalar 900 kr/person för övernattning i dubbelrum och 1100 kr/person för övernattning i enkelrum. Medlemmar som ej övernattar betalar 300 kr/person för deltagande i förhandlingar samt måltider. Uppge i er anmälan om ni är i behov av specialkost, om ni vill bo i dubbel- eller enkelrum samt med vem ni eventuellt önskar dela rum. TSS- och Skrivtolkar kommer att finnas på plats, slinga finns. Anmälan görs till VISriks kansli, tel: eller e-post: dit du också kan vända dig om du har frågor. Väl mött på Wik! /Förbundsstyrelsen VIS 1/

12 porträttet Nu har jag, Ingela Haglod, varit med i VIS Kalmar länsförening i ett drygt år och är inne på mitt andra TSShäfte. Jag började intressera mig för VIS och TSS tack vare min ljudöverkänslighet och tinnitus. Jag peppades dessutom från en av mina kunder på jobbet. Jag arbetar som medicinsk fotvårdsspecialist och driver Fothälsovården Gårdby på Öland kom jag i kontakt med nuvarande ordförande för Kalmar länsförening Eva-Marja Åkesson, då jag öppnade mitt företag. I början av vår relation, då Eva-Marja besökte mig, tänkte jag inte så mycket på hur gravt hörselskadad hon var. Jag har alltid talat tydligt så att mina kunder som bär hörapparat skall uppfatta vad jag säger och Eva-Marja och jag hade aldrig några problem att förstå varandra. Jag brukar också fråga om bakgrundsmusiken är störande för de med hörapparat och i så fall slår jag genast av den för att kundens timme i min behandlingsstol skall bli så behaglig som möjligt. Biten vid första försöket Allteftersom min egen hörselstatus förändrades och bekantskapen med Eva-Marja utvecklades, så kändes det som att TSS var något jag ville prova på. Förra hösten började jag så på kurs i Färjestaden på Öland. Där mötte jag ett trevligt gäng och blev nog biten vid första försöket att lära mig handalfabetet och några tecken. Vuxendövtolken Marianne Harpe var och är, den som undervisade oss med sin härliga entusiasm. Hon är skicklig på bra associationer så jag upplevde att de var lätt att lära sig alla nya tecken varje vecka. Nu är TSS en del av min vardag! Jag har fått bra användning för att kunna teckna på jobbet, även om ordförande Eva-Marja tycker att jag ska koncentrera mig på hennes fötter, speciellt när jag sitter med skarpa intstrument i händerna. Genomsnittsåldern på mina kunder är 68 år, men många är mycket äldre än så och har ofta väldigt dålig hörsel. Vissa är dessutom lite åldersdementa, Ingela Haglod vilket gör att de inte uppfattar eller förstår vad jag säger. Även här har jag också upptäckt fördelen med att kunna TSS! En underbar känsla Trots att dessa kunder inte kan TSS, eller ens vet vad det är, så verkar de förstå och höra mej mycket bättre när jag tecknar samtidigt som jag pratar. Det är en sådan underbar känsla när jag inte behöver höja rösten, inte behöver repetera vad jag sagt och framförallt så härligt när dessa kunder kan känna sig lite mer sedda, förstådda och framförallt hörda. Jag har under det gångna året gått på TSSkurs en gång i veckan, med uppehåll för sommaren. Jag har också varit på en kanonbra teckenweekend med regionsföreningen, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län. Vi träffades på Kyrketorps camping på norra Öland, för att ha ett par dagar med TSSträning samt tillfälle för ett styrelsemöte. Kalmar län är ett mycket aktivt län har jag förstått, då vi har haft ett flertal lördagar med heldagsträning i TSS för både länet och för oss som går teckencirkel. Tyvärr har jag inte kunnat åka med på de större veckoträningarna, som den på exempelvis Högalids Folkhögskola. Men att samlas på detta sätt, där vi alla har den gemensamma nämnaren TSS, är väldigt givande. Två saker samtidigt Det är ju det där med att kunna göra två saker samtidigt - att snacka och att teckna på ett naturligt och avslappnat sätt - som är svårt. Men jag känner att ju fler tecken jag lär mig ju lättare blir det att prata med händerna i full gång samtidigt. Som egen företagare på solens och vindarnas ö, det fantastiska Öland, är jag väletablerad och efterfrågad. Jag är också en relativt igenkänd person då jag figurerar i lokaltidningen med jämna mellanrum av olika anledningar. Jag är bland annat ute hos olika föreningara och ger föreläsning om Bättre begagnade fötter - hur vi på ett enkelt sätt själva kan vårda våra fötter. Jag är också med i näringslivets nätverk för oss omkring 300 kvinnliga företagare här på Öland. Jag brukar skriva till våra lokala dagstidningar när Kalmar läns Fotterapeuter har haft möte, varit iväg på kurs eller haft annan sammankomst. Det kanske är av den anledningen som VIS Kalmar länsförening var snabb att välja in mig i styrelsen som pressansvarig så att föreningen börjar att synas mer. Vi arbetar för att komma med i lokalpressen och för att folk får upp ögonen och öronen för just VIS. Tecknar alltid Jag försöker att alltid teckna de ord jag kan, vare sig personen jag talar med har nedsatt hörsel eller inte. Detta är ju ett sätt att sprida kännedomen om TSS och föreningen VIS. När jag har nya kunder som besöker mig så får de alltid en liten informationspåse med sig efter behandlingen. Denna påse innehåller praktiska skötselråd och tips för fötter, presentation av mig och Fothälsovården Gårdby, lite provsalvor och givetvis, brochyren om VIS. När jag är ute och föreläser om fötter så har jag också med mig VISmaterial och på min hemsida så kan man även där läsa om VIS och TSS, då jag känner att vi alla bär ett ansvar att sprida våra kunskaper vidare. Det tycker jag är viktigt, så att alla oavsett hörselstatus kan vara delaktig i en enklare vardag! Text: Ingela Haglod Foto: Maria Wiell 12 VIS 1/2012

13 VIS 1/

14 Till minne av... Thomas van Stokkom 14 Ännu en vuxendövlegend har gått ur tiden. Vår vuxendöve hedersmedlem och före detta kassör i HRFs vuxendövförening i Uppsala län har avlidit nästan 92 år gammal. Thomas van Stokkom var en kärleksfull man med en brokig internationell bakgrund. Ekonomiedoktor Thomas van Stokkom föddes i Brunssum i Nederländerna. Hans närmaste är hustrun Sonja och barnen Christiaan och Eelco med familjer samt Sonjas barn Agneta och Staffan med familjer. Thomas började läsa medicin 1939 men kom inte långt i studierna förrän tyskarna ockuperade Nederländerna och för att fortsätta läsa krävdes en lojalitetsförklaring med ockupationsmakten, vilket Thomas vägrade. Istället levde han under falskt namn och arbetade för motståndsrörelsen. Han hamnade i tyskt fängelse, en upplevelse, som för alltid har påverkat honom. Efter kriget läste han ekonomi i Rotterdam och arbetade samtidigt med import och handelsavtal, varvid han gjorde många och långa resor runt om i världen. I slutet av 50-talet värvades han till en ny statlig organisation för sysselsättning av personer med funktionsnedsättningar. Verksamheten kallades Sociale Werkvoorziening. Denna verksamhet blev en förebild, som vi i Sverige hämtade inspiration från, när Samhall skapades. Thomas blev sedan även aktiv i den internationella organisationen Rehabilitation International (RI). Under en världskongress i Aten träffade han sin Sonja. Efter flera år med kongressdeltagande i skilda länder gifte de sig på Gotland, där Sonja har sina rötter. Efter sin pensionering har Thomas varit bosatt i Uppsala. Makarna har haft handikappforskning och engagemang i handikapprörelsen gemensamt. Thomas blev hedersmedlem i flera föreningar. När Gotlands nation hedrade honom sade Thomas i sitt tal att han nu tog igen vad han under kriget förlorat, att få uppleva glädjen att umgås med unga människor och följa studentlivet. När Thomas blev äldre blev hans hörsel försämrad och han kom att aktivt engagera sig i olika avdelningar av Hörselskadades Riksförbund (HRF) i Uppsala och länet. Därigenom blev han också engagerad i de övergripande organisationerna här, där även Sonja är en portalfigur. Vi hörselskadade minns med glädje många fina och roliga stunder när vi tillsammans med Thomas har tränat tecken som stöd (TSS), arbetat med intressepolitik eller bara umgåtts. Thomas var en man som visade stor kapacitet under sina verksamma år och uppskattades varmt av sina närmaste, sina grannar i Valsätra och vänner i Sverige och Nederländerna. Han fick ett långt och innehållsrikt liv trots svåra prövningar. Minnesrunan tidigare publicerad i Upsala Nya Tidning den 3 december 2011 Text: Hörselskadade vännerna, Anita Wallin och Gustaf Söderlund Foto: Birgitta Samuelsson VIS 1/2012

15 Nytt projekt ska sätta teckenspråkig kultur i fokus WeSign är ett projekt mellan ABF och intresseorganisationerna, där även VIS ingår. Wesign ska vara ett mötesforum för att bolla idéer och tankar kring kultur på svenskt teckenspråk. Projektet drivs till merparten av pengar från allmänna Arvsfonden. Alla döv- och hörselskadeorganisationer är medlemmar i eller har samarbete med ABF och är med andra ord indirekt med i WeSigns rikstäckande arbete. Gemensamma frågeställningar är bland andra Hur kan vi samarbeta?, Hur kan vi tillsammans påverka i ett riksperspektiv? och Hur kan man satsa på teckenspråket? Anna Öjebrandt är projektledare på ABFWesign: Jag hoppas, tror och ser redan att vårt arbete kommer att stärka teckenspråkets ställning, förändra attityder i bemötandet av hörselskadade/döva/språkstörda men även verka för demokratifrågorna om att få göra sin röst hörd, få ta del och kunna påverka. Representanter från Kulturrådet, Språkrådet, Riksteatern och ABF träffas två gånger per år för att lyfta teckenspråkig kultur på ett riksplan. En bok med titeln Är du verkligen döv? Du som ser så pigg ut! har tagits fram. I denna lilla bok finns dråpliga och sorglustiga exempel på krockar mellan de två kulturerna döva och hörande. Nyttig läsning för hörande och kul för döva med egna liknande erfarenheter. Här samlas för första gången de dövas historier om möten med den hörande världen. Boken innehåller många aha-upplevelser, ofta tankeväckande och alltid med glimten i ögat. Ett av Wesigns syften är att skapa en dialog mellan bland andra beslutsfattare och kulturaktörer och startade 2009 i Örebro, som en del av arvsfondsprojektet Teckenspråkig kulturskola. Förutom boken Är du verkligen döv? Du som ser så pigg ut! har Wesign även jobbat hårt för en musikal för döva, Visukalen. Dessutom pågår ett arbete med att skapa vibrerande stolar, allt för en ännu större upplevelse. WeSign är dock inte en del av produktionen utan deltar i arbetet med att skapa kringaktiviteter. Detta ska spridas i staden både utomhus och inomhus. Projekt som Wesign, som arbetar med teckenspråk, bidrar även till en större förståelse för vuxendöva. Detta genom att på fler områden poängtera vikten av deltagande i samhället, vikten av tillgänglighet och att hos ännu fler aktörer påminna om människors olika villkor. Kultur är ett fantastiskt verktyg för att förändra människors tankevärld och få oss att skippa gamla fördomar. Oavsett om man hör eller ej behöver man en plats i det offentliga rummet, säger Öjebrandt. Läs mer om Wesign på Text: Kerstin Kjellberg och Lisa Wadin VIS 1/

16 Buller vanlig orsak till arbetsskada Vägen till vuxendövhet kan se olika ut. Vissa förlorar hörseln plötsligt, andra i samband med sjukdom. Vad som dock är konstant är att vi människor dagligen utsätts för ljud som på olika sätt påverkar vår framtida hörsel. ger 3 db högre ljudtrycksnivå än enbart den ena källan. Tio lika starka ljudkällor ger 10 db högre nivå och hundra lika starka ljudkällor 20 db högre nivå. Olika orsaker inom olika yrkesgrupper Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Mätinstrumentet (ljudnivåmätaren) som används när man mäter buller är konstruerat för att ta hänsyn till detta. Mätresultatet brukar då anges som ljudnivå i db(a) och i vissa fall som ljudnivå i db(c). I de flesta miljöer varierar ljudets nivå under den tid man vistas där. För att ta hänsyn till detta använder man en form av genomsnittlig ljudnivå, så kallad ekvivalent ljudnivå, för en viss given tidsperiod, till exempel en åttatimmars arbetsdag. Musik- och underhållningsbranschen är speciell jämfört med annan yrkesverksamhet, med höga ljudnivåer, genom 16 En av de platser där många tillbringar stor del av sitt liv är på arbetsplatsen. Beroende på yrke, givetvis, utsätts vi i arbetslivet för mer eller mindre hälsosamma ljud. Statistik visar tydligt att just buller som ett problem på arbetsplatserna är lågprioriterat när det kommer till åtgärder av arbetsgivare. Resultatet är att vuxendöva som grupp förmodligen kommer att kvarstå, trots teknikens alla under. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det kan vara ljud som bara är störande eller ljud som är skadligt för hörseln. Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för arbetsfrånvaro, olyckor och anställda som inte orkar jobba med full kapacitet. För en bra ljudmiljö krävs att man arbetar förebyggande, regelbundet och långsiktigt med bullerfrågorna. Arbetsgivaren har ansvaret för detta. Arbetsmiljöverket, AV, arbetar ständigt med dessa frågor. Varje år anmäls omkring 1000 bullerskador från arbetslivet till AV. Bullerskador är således den fjärde största gruppen av anmälda arbetsrelaterade sjukdomar. Vanligast är exponering för buller inom trävaruindustrin, massa- och pappersindustrin samt jordbruket. Alla mansdominerade branscher vilket även syns tydligt då en stor del av anmälningarna gäller män i åldern år. Bland kvinnor är orsaken oftast hög ljudnivå bland människor och hälften av alla anmälningar från kvinnor kommer från arbeten inom grundskola/förskoleklass och förskola. Ger hörselnedsättning och tinnitus Hörselnedsättning är den klart vanligaste effekten av buller. Men även problem med tinnitus förekommer i en tredjedel av anmälningarna. Det vi uppfattar som ljud är tryckvariationer i luften, vilka sätter trumhinnan i svängningar. Från trumhinnan överförs ljudet via hörselbenen till hörselsnäckan där det omvandlas till elektriska signaler som går vidare till hjärnan. Örat kan hantera ljudtryck inom ett mycket stort område. För att täcka in örats stora arbetsområde används en speciell skala för att beskriva hur starkt ljudet är. Resultatet ljudtrycksnivån - anges då i decibel (db). På grund av den speciella skalan gäller att två lika starka ljudkällor att ljudet - musiken - är den avsedda produkten. I andra branscher är det istället tvärtom, högt ljud är en oönskad bieffekt av den aktivitet som utförs. Höga ljudnivåer från musiken är också något som ofta anses vara väsentligt för framförandet. Speciella lösningar är därför nödvändiga som både förebygger hörselskador hos dem som exponeras för musiken och ger musiken full rättvisa. Inom branschen finns många kategorier av arbetstagare som kan vara utsatta för musik med hörselskadliga nivåer. Det kan till exempel vara musiker, sångare och andra som uppträder, musiklärare, ljudtekniker och annan teknisk personal, diskjockeys, vaktmästare, bartenders, säkerhetsoch serveringspersonal. För många av yrkesgrupperna gäller att en normal funktion hos hörseln är väsentlig för yrkesutövandet. En hörselskada kan därför få förödande konsekvenser för det fortsatta yrkesarbetet. Att förebygga hörselskada är därför viktigt. Buller kan vara ett problem på många arbetsplatser inom industrin, lantbruket, på kontor, restauranger, barer och konserthus, motionslokaler, i förskola och skola. Oavsett typen av arbetsplats är det viktigt att arbetet med bullerfrågorna utgör en naturlig del av verksamheten. Det vill säga att man planerar, bedriver och följer upp arbetet regelbundet så att riskerna med buller försvinner eller minskas så långt det är möjligt. Detta görs i fyra steg: undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroll. Stegen VIS 1/2012

17 Arbetsgivaren gör i 7 fall av 10 inte vad som förväntas Text/källa: Lisa Wadin och Arbetsmiljöverkets hemsida, Foto: stock.xchng Illustration: Lisa Wadin grundar sig på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. När örat belastas med för starka ljud kan de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat drabbas av skador. Ju starkare ljudet är desto kortare tid behövs för att en skada ska uppstå. Direkt efter att man utsatts för kraftigt ljud kan man uppleva en lockkänsla, nedsatt hörsel och susningar eller ringningar i öronen. Hörseln återhämtar sig oftast efter en tid skadan var bara tillfällig men visar att örat utsatts för mer ljud än det mår bra av och ska tolkas som en varningssignal. Om man ofta utsätts för kraftigt buller kan det innebära att örat så småningom inte förmår återhämta sig utan hörselnedsättningen blir bestående och kan inte heller botas. Risken är också stor att susningarna eller ringningarna i öronen blir permanenta. Hörselnedsättning orsakad av att man utsatts för alltför starka ljud drabbar framför allt örats högre frekvenser dvs. diskantljuden. FAKTA Tinnitus Tinnitus innebär att man upplever ljud utan att det finns något verkligt ljud. Det kan till exempel vara susningar, ringningar och toner. Tinnitus förekommer ofta som ett inslag i en bullerskada men uppträder också i samband med hörselskador som har annan orsak. Tinnitus kan också förekomma utan att man kan visa någon mätbar hörselnedsättning. Ljudöverkänslighet Ytterligare en form av skada som kan uppstå är överkänslighet för ljud som innebär att ljud av ganska måttlig styrka upplevs som obehagligt starka. Ofta men inte alltid förekommer det tillsammans med tinnitus. Arbetsgivaren gör i 7 fall av 10 inte vad som förväntas av dem för att förebygga riskerna med hörselskadligt buller och vibrationer. Det visar resultat av Arbetsmiljöverkets inspektioner. Kunskaper om bullrets och vibrationernas inverkan på personalens hälsa saknas i stor utsträckning bland arbetsgivare. En majoritet av arbetsgivarna känner inte heller till vilka huvudsakliga buller- och vibrationskällor man har i verksamheten och vad man kan göra åt dem. Vid alla arbetsplatser är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, där risker fångas upp, bedöms och åtgärdas. Saknas det kunskaper att undersöka och komma till rätta med arbetsmiljöproblem, såsom buller, ska man se till att anlita en utomstående expert, exempelvis företagshälsovården. Idag forskas det en del om hur vi kan lösa hörselnedsättningar och vuxendövhet när de väl uppstått men vi gör uppenbarligen alldeles för lite för att, i den mån vi kan, motverka att problemen uppstår. Ljudförvrängning En annan typ av skada är att ljuden förvrängs. Även när ljuden är tydligt hörbara hörs de med sämre kvalitet på grund av skadan i örat. En form av förvrängd hörselupplevelse är dubbelhörande. Den kan yttra sig som att en ren ton uppfattas som två toner i kombinationer som kan vara mycket disharmoniska eller att en och samma ton upplevs ha olika tonhöjd i vänster respektive höger öra. Det kan vara mycket besvärande till exempel när man lyssnar på musik. Buller Buller är icke önskvärt ljud som i någon form berör nästan alla människor. VIS 1/

18 Stora skillnader i rehabilitering Det finns stora skillnader i fråga om rehabilitering för personer med syn- eller hörselnedsättningar i landet. Avgifterna varierar kraftigt och många landsting saknar tillgång till yrkesgrupper som logopeder, psykologer och sjukgymnaster. Dessutom finns brister i rutinerna när en personlig rehabiliteringsplan ska tas fram. Socialstyrelsen har nyligen utkommit med en rapport gällande hur rehabilitering ser ut för syn- och hörselskadade i Sverige. VIS har deltagit i kartläggningen inför rapporten. Bristerna i dokumentationen av planeringen kan i värsta fall leda till att personer blir utan stöd och hjälpmedel som de är i behov av för sin rehabilitering. Följden kan bli social isolering och försämrad livskvalitet, särskilt för äldre, därför är det viktigt att det skapas bättre rutiner, säger Vera Gustafsson, Socialstyrelsens utredare. En tredjedel av landstingen saknar avtal som preciserar rehabiliteringsverksamheternas uppdrag och målsättningar. Många landsting saknar också riktlinjer för prioriteringar och de styrande dokument som finns är inte alltid politiskt förankrade. Det behövs tydligare uppdrag, både för att ge personalen en gemensam målbild och för att ge personer som är i behov av rehabilitering en tydligare uppfattning om vad de kan förvänta sig, säger Vera Gustafsson. Behov av mer insatser I en enkät till landets syncentraler framgår det att många verksamheter upplever att det finns behov av mer träning i kommunikation, exempelvis datoranvändning eller utbildning i punktskrift, liksom träning för att öka förmågan att självständigt röra sig. Detsamma gäller psykosociala insatser i form av stödsamtal eller rådgivning. Mer än hälften av syncentralerna anser att de har svårt att tillgodose behovet av träning i att klara till exempel personlig hygien, att sköta hushållet eller att ge stöd till de anhöriga. Svårast har man att möta behovet av fysisk aktivitet för att bland annat motverka problem med muskelspänningar, fallskador och övervikt, säger Vera Gustafsson. Bara hälften av syncentralerna har tillgång till sjukgymnast och än färre har tillgång till psykologisk kompetens. Dessa kompetenser saknas även inom många verksamheter som arbetar med fördjupad hörselrehabilitering. Huvudvärk och trötthet Om man dagligen anstränger sig för att uppfatta vad andra säger så kan det vara påfrestande och bland annat leda till huvudvärk och trötthet. Hörselverksamheterna uppger i enkäterna att de har svårast att tillgodose behoven av fysisk träning, som till exempel hjälp med avslappningstekniker, och röst- och talvård. Det kan finnas behov av mer psykosociala insatser och stöd till anhöriga, säger Vera Gustafsson. Skillnader i avgifter Tidigare kartläggningar visar att avgifterna varierar avsevärt mellan olika landsting på hela hjälpmedelsområdet. I tre av fyra landsting betalar man till exempel en avgift som varierar mellan 70 och 250 kronor för att att besöka syncentralen. I rapporten görs endast stickprov gällande avgifterna för två vanliga hjälpmedel: den dyrare färgversionen av videosystemet CCTV, som hjälper till att förstora texter och bilder och DAISY, ett hjälpmedel som förenklar läsningen av digitala talböcker. Det kan skilja tusenlappar, beroende på hur avgifterna är konstruerade, men utfallet för respektive landsting hade kunnat bli ett annat om vi valt att titta på andra och fler hjälpmedel, säger Vera Gustafsson. Text/källa: Lisa Wadin samt Socialstyrelsen Kansliets telefontider! Månd, onsd, fred kl tisd, tors kl Psst... Nu finns värvningsmaterial att beställa från kansliet. resetandborste 6 kr, ask med plåster 7 kr, kundvagnsmynt 2:50 kr. e-post: tel: Glöm för sjutton gubbar inte bort......att deadline för material till nästa VIStidning, nummer 2/2012, är den 2 maj. VIS 1/2012

19 VIS Policy kring olika typer av hörselimplantat Nyligen gav VIS ut sin policy kring olika typer av hörselimplantat. Ett tydliggörande hur förbundet arbetar med dessa frågor men också en handbok, en hjälp på traven, för implantatbärare, kommande sådana och deras anhöriga. Nu fortsätter arbetet med att sprida policyn inom förbundet men också ut till vård och allmänhet. VIS riksförbund tillsatte för en tid sedan en CI-grupp. I gruppen ingår Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, bjarne sundström och Kiki Svedberg. Alla själva implantatbärare. En av uppgifterna för gruppen var att arbeta fram en policy för olika typer av hörselimplantat. En policy som nu alltså står färdig. Med policyn vänder vi oss till alla intresserade. De som nyss fått implantat, de som funderar på att bli implantatbärare och de som vill orientera sig mer inom ämnet, säger Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld och fortsätter: Vi vill ge information om CI och andra hörselimplantat på ett lättfattligt och övergripande sätt, samt beskriva var man kan hitta mer information. Vi vill också informera om VIS då vi har många implantatbärare bland oss och vet hur viktigt det är att träffa andra som är i en liknande situation. VIS är viktig för den nya tidens vuxendöva! Hörselimplantat, och kanske i synnerhet möjligheten till CI, Cochleaimplantat, har inneburit lite av en revolution för vuxendöva. Plötsligt finns en möjlighet för många att återfå delar av, eller ibland till och med stora delar av sin hörsel. Och tekniken fortsätter att gå framåt hela tiden, därför är också tanken att förbundets policy ska uppdateras regelbundet och följa med i teknikens utveckling. Men det är inte bara tekniken som förändras. Helt plötsligt står vi inför frågor kring identitet och tillhörighet. Är vi hörande igen? Hörselskadade? Implantathörande? Eller fortfarande vuxendöva? (ur VIS Policy kring olika typer av Hörselimplantat). Syftet med det arbete som VIS bedriver just för denna grupp, implantatbärarna, är bland annat att ge en beredskap för förändringen och de eventuella nya situationer som man ställs inför. Arbetet med policyn har tagit sin tid. Vi vill också informera om vår förening då vi har många implantatbärare bland oss och vet hur viktigt det är att träffa andra som är i en liknande situation. VIS är viktig för den nya tidens vuxendöva! /Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, VIS CI-grupp Vi har diskuterat oss fram till ett förslag utifrån egna erfarenheter och kunskaper. Men vi har också hämtat information från litteratur och webb. CI-teamet vid Karolinska Sjukhuset i Huddinge har också svarat på frågor och kontrollerat att vi skrivit rätt. Vi har haft löpande kontakt och diskussion med andra CI-bärare och med förbundstyrelsen, berättar Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld. En förhoppning är att länsföreningarna ska använda VIS Policy kring olika typer av Hörselimplantat i både sitt interna och externa informationsarbete. Det är viktigt att vi som redan är medlemmar och kanske CI-bärare vet vad VIS står för i implantatfrågor, säger Kerstin och fortsätter: Men det är lika viktigt att CIbärare och blivande CI-bärare, som kanske funderar på att bli medlemmar i föreningen, får denna information. Men förutom internt hoppas man alltså även på en spridning utanför förbundet. Personal som möter hörselskadade och vuxendöva bör informeras om VIS policy kring implantatfrågor. Jag hoppas att länsföreningarna ska sprida broschyren till hörcentraler och till exempel hörseltekniska försäljningsställen. VIS Policy kring olika typer av Hörselimplantat kan beställas från VIS kansli. Text och foto: Lisa Wadin VIS 1/

20 Så här kan sök ord med vis 1/2012 L U U G N M Ä R O L U L L L O A O N N T J O L T K N P Ö G A U T I E R L T I G E L T S Ä K T A R S R Rätt lösning på SÖK ORD i VIS 4/2012: M A Ordet J som P söktes E A var I P E R U T D R E S R T P J GOD JUL S N A R K L F R R A Vinnare av VIS SÖK ORD T Ö nr R 4/2011 G är V O L L U J Mayvor Malmström, Luleå. P Y Grattis! N T D U I S L Y Trisslott kommer med posten. A L O K E B B U G Ö Så här kan orden läsas APRIL BJÖRK BLOMMOR BLÅSIPPA DAGSMEJA FLYTTFÅGLAR GRÖNSKA ISLOSSNING KROKUS LJUS MAJ MARS POLLEN Lös och skicka in! Trissmiljonerna väntar! Skicka in lösningen senast den 1 maj 2012 till: VIS Sandsborgsvägen Enskede. Märk lösningen VISKRYSS REGN SKARE SLASK SNÖDROPPAR SNÖSMÄLTNING SVÄRMERI SÅDD TUSSILAGO VIND VINTERGÄCK VÅRDAGJÄMNING ÅRSTID Insänt av: ORDLISTA barr dofter glitter gran gris grönkål gröt julklappar jullov julmust julotta julöl kola krans lekar marsipan Hitta och ringa in eller stryk över orden till vänster bland bokstäverna ovanför. När du hittat alla ord kvarstår ett antal bokstäver. Kasta om dessa bokstäver så bildas ett aktuellt ord. Vilket är ordet? Adress: Krysset är gjort av Lena Munck niss nött pyn pyss sill skin snög spel stea stjär stäm sylta sång tom änge 20 VIS 1/2012

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta Riksmöte 2009 20-22 november - Stockholm Du borde bli ombud! Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen som dig. - Du får tre dagars intensiv och

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Välkomna till Rädda Barnens framtids- och kunskapsdagar 2014!

Välkomna till Rädda Barnens framtids- och kunskapsdagar 2014! Gdj Välkomna till Rädda Barnens framtids- och kunskapsdagar 2014! Datum: 17-18 maj 2014 Plats: IOGT-NTO, Vattentorget i Växjö Snart är det åter dags för lokalföreningar, distrikt och regionkontor att mötas

Läs mer

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015

Hörselskadades förening i Stockholm. Verksamhetsplan & budget för år 2015 Hörselskadades förening i Stockholm Verksamhetsplan & budget för år 2015 2 (7) Förord Hörselskadades förening i Stockholm har många stora utmaningar framför sig. Den viktigaste just nu är att nå ut till

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Förändringar För att involvera barnen i arbetet började vi att prata med dem om olika ljud som finns i en matsal.

Förändringar För att involvera barnen i arbetet började vi att prata med dem om olika ljud som finns i en matsal. Teamet Vi som är med i teamet är Jenny Lennings, Ellen Berglund, Åsa Ivarsson och Susanne Blegvad-Jensen. Vi arbetar på Avdelningen Kråkan på Grästorps förskola. Mål Vi vill förbättra ljudmiljön i förskolan.

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Resilientseminarium stärker fokus på framtiden

Resilientseminarium stärker fokus på framtiden Antons Stellamans och Liselotte Baeijaert, Ilfaro, höll i trådarna i Samordningsförbundens arrangemang i Västerås. Resilientseminarium stärker fokus på framtiden Arbetet med lösningsfokus tog ytterligare

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin!

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! Nr 7163 november april 2007 2009 Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! En nystartad barngrupp med teaterövningar mixade med sång! Björn Stoltz, Agneta Ljungström och Sylvi Viberg är ledare.

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) 2 en av tre arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. många av dem sliter

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 I morgon är lugnet över för imorgon är alla barn tillbaks från lovet och vi har dessutom fått nio nya familjemedlemmar. I veckan som kommer

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Totalt var 54 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra 10 gäster inräknade i summan, så 44 medlemmar deltog. Svarsfrekvensen var den sämsta

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober Nu har det gått nästan en hel månad sedan vårt förra veckobrev. Detta brev har dröjt så länge helt enkelt för att det har hänt så mycket att

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Kvarteret Filantropen

Kvarteret Filantropen Kvarteret Filantropen Tryggt och bekvämt boende Tryggt och bekvämt boende för äldre i Glimåkra Västergatan 5 är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område mitt i centrala Glimåkra. I huset finns lägenheter

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Kursledare: Jenny Mårtensson, erfaren kommunikatör och skribent, diplomerad i intuitivt/kreativt skrivande.

Kursledare: Jenny Mårtensson, erfaren kommunikatör och skribent, diplomerad i intuitivt/kreativt skrivande. EVENEMANG VÅREN 2013 På Albert har vi ständigt lite smakfulla och välarrangerade kvällar på gång. Nedan finner ni ett antal av dessa som är planerade för våren 2013. Håll utkik för den kan komma att fyllas

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Distriktsinfo nr 2/2008

Distriktsinfo nr 2/2008 Folkdansringen i Uppland Distriktsinfo nr 2/2008? I detta nummer: Sidan 2 Från årsmötet... Sidan 3 En påminnelse Upplandsschottisen Sidan 4 Ett stort grattis till.. Sidan 5 Mingelkväll forts.. Sidan 6-7

Läs mer

Information till dig som bedriver verksamhet med HÖG MUSIK Vad är en hörselskada? Om örat utsätts för hög ljudnivå under lång tid, eller mycket hög ljudnivå under kort tid, kan hörseln försämras. Många

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

Guide till att skriva en dödsannons

Guide till att skriva en dödsannons Guide till att skriva en dödsannons Westlings Begravningsbyrå kan göra döds- och tackannonser i alla större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt.

Läs mer

Infoblad nr 2 april 2012

Infoblad nr 2 april 2012 Infoblad nr 2 april 2012 Ordförande har ordet Nu är våren här och det blir ljusare för varje dag! Vi har ställt om våra klockor till sommartid och varje gång blir det diskussion om man ska skruva fram

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå Ett Skellefteå för alla Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå Inledning Den här broschyren handlar om mänskliga rättigheter. Om rätten att delta i samhällslivet och om rätten att

Läs mer

10 svar. Sammanfattning. Hur intressant var Palle Storms föreläsning? Hur intressant var gruppdiskussionerna om nätverken?

10 svar. Sammanfattning. Hur intressant var Palle Storms föreläsning? Hur intressant var gruppdiskussionerna om nätverken? 10 svar Visa alla svar Publicera analyser alexmhirschi@gmail.com Redigera detta formulär Sammanfattning Hur intressant var Palle Storms föreläsning? 5 7 70 % Hur intressant var gruppdiskussionerna om nätverken?

Läs mer

11-12 OKTOBER 2014. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland

11-12 OKTOBER 2014. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland 11-12 OKTOBER 2014 www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland Välkommen till SISU-helgen! SISU-helgen är vår enskilt största satsning för att stärka våra ledare. Förutom kicken av att få träffa andra inspirerande

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Övning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1

Övning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1 Övning Praktikfall - Arbetsmiljö Praktikfall 1 Du är skyddsombud på administrativa funktionen. En dag kommer Stina till dig och berättar att hon utsätts för sexuella närmanden från Kenneth, som är biträdande

Läs mer

KTH. Företagskatalog Stockholm

KTH. Företagskatalog Stockholm 11111011100 KTH Företagskatalog Stockholm Innehållsförteckning Välkomna 3 Datatjej konferens 4 Sponsorpaketen 6 Sponsortabell 7 Förtydliganden 8 Övrig spons 10 Intresseanmälan 11 Projektgruppen 12 Välkomna

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Världens första digitala minimottagare

Världens första digitala minimottagare Världens första digitala minimottagare Comfort Digisystem Receiver DT10 Receiver DT10 är minimottagaren med Comfort Digisystems unika ljudkvalitet. Den är enkel att använda, smidig att konfigurera och

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Hänt i media Styrelsen Bli medlem och värva en vän! Ordföranden har ordet Nu är det dags för ett nytt medlemsblad från Steg för

Läs mer

Medlemsblad NR: 3 2013

Medlemsblad NR: 3 2013 Medlemsblad NR: 3 2013 Styrelsen önskar en GOD JUL & ETT GOTT NYTT ÅR Hoppas ni har haft en skön höst och förvinter trots storm, regn, snö & kyla men över naturens lagar kan vi inte styra. Vi får alltid

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat

Goda råd. till dig som ska skaffa hörapparat Goda råd till dig som ska skaffa hörapparat Hej! Är det dags att skaffa hörapparat? Kanske bara en apparat eller kanske för båda öronen? Oavsett om du är nybörjare eller har hörapparat sedan tidigare kan

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer.

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer. Namn: Andrea Renström Resa: Arizona Datum: 9/3 2014 Kommentar mottagande: - Kommentar boende: -underbar stuga, sängarna är jättesköna. Städning varje dag om man vill. Kommentar maten: Maten är grymt god.

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer