SÄBRÅ KYRKA. Restaurering av fasader och tak

Transkript

1 SÄBRÅ KYRKA Restaurering av fasader och tak Säbrå församling, Härnösands kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2012:3 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Inledning 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Projektledning /Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 4 Beskrivning / Historik 4 Kulturhistorisk status 10 Sid. Åtgärder och genomförande 10 Tillstånd före restaurering / Planerade åtgärder 15 Fotografier före restaureringen Genomförda åtgärder 25 Putsade fasader 25 Fönster 57 Tak- och plåtarbeten, smide 64 Övriga målningsarbeten 75 Antikvariska synpunkter. Avvikelser 78 Källor 80 BILAGOR 1.Åtgärdsprogram, förslag till exteriört åtgärdsprogram, fasader, tak och fönster, Säbrå kyrka, Härnösand, , Byggkultur, Mittkonsult AB. 2. Kompletterande uppgifter , Byggkultur, Mittkonsult AB. 3. Material vid restaurering av Säbrå kyrka 2011, Jämtfasad AB.

3 3 Inledning Objekt / dnr. Säbrå kyrka, Härnösands kommun. Länsmuseets dnr / 65. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Beställare Härnösands landsförsamlingar, Säbrå Byåker 40, Härnösand. Beställarens ombud Lars Nordin, Härnösands landsförsamlingar. Entreprenör Jämtfasad AB, Sundsvall, Y-Plåt AB (GE), Härnösand, Edströms Måleri AB Projektör /Arbetsbeskrivning Åtgärdsprogram, Byggkultur Mittkonsult AB Bygg- och Målningsbeskrivning Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher.

4 4 Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Säbrå kyrka ligger på en höjd cirka 5 km nordväst om Hämösand, byggd Arkitekt är Daniel Hagman. Kyrkan har ett rektangulärt långhus, västtorn med karnissvängd huv, dubbla lanterniner som avslutas med en spetsig spira med förgyllt kors och glob. Långhuset täcks av ett högt, brutet och valmat yttertak av kopparskivplåt, fasaderna är vita och slätputsade. Stommen är av natursten. Sakristian ligger på norra sidan och huvudingången är idag i tornet. Kyrkan, som föregicks av en medeltida kyrka är byggd delvis på de gamla murarna, främst de östra delarna. Den är idag förändrad, främst genom tornet, som uppfördes först 1860 och en senare tillbyggd polygonal korabsid. Nuvarande kyrka var biskopskyrka fram till 1848, före uppförandet av nuvarande domkyrka i Härnösands stadskärna. Den äldsta kyrkan byggdes vid den urgamla kustlandsvägen Norrstigen från talet och den medeltida kyrkan är upptagen i påvens insamling, den sk. sexårsgärden från Säbrå socken var tidigare ett centrum före staden Härnösands grundande var kyrkan 36 ¼ x 17 alnar med sakristia i norr. Då Härnösands Stift bildades flyttade den år 1647 utnämnde superintendenten (biskopen)mattias Steuchius till Säbrå, som utgjorde platsen för biskopsgården fram till 1888, då biskopsgården i stället började användas som kyrkoherdebostad. I samband med ryska flottans härjningar längs kusten brändes Härnösand 1721 och delar Säbrå socken, vilket omtalas av Abraham Hülphers. Gamla kyrkan och biskopsgården med Säbrå kyrkoarkiv blev också lågornas rov. Nya biskopsgården som uppfördes 1814 är troligen den högresta byggnaden med två skorstenar till höger på teckningen nedan. Av kyrkan återstod delar av murarna gjordes takreparationer, då sockenborna skulle bidra med spån och näver talets kyrka och Daniel Hagman Den nya kyrkan byggdes betydligt längre och något bredare än den gamla, enligt uppgift 58 ½ x 25 ½ alnar. Som nyutnämnd stiftsbyggmästare utbildad i Stockholm kom Daniel Hagman till länet för att leda uppbyggnaden av kyrkan i Sundsvall efter byggmästaren Anders Romberg. Hagman kom som stiftsbyggmästare att påverka flera kyrkor i stiftet. Hans ledstjärna var Carl Hårleman och rokokon och hans kyrkor har en något ålderdomlig prägel i förhållande till tidens rådande estetik. Exteriört

5 5 innebar nybyggnaden i varje fall en stor förändring i förhållande till den lilla kyrka man varit van. Säbrå kyrka var typisk för Daniel Hagman ; en rektangulär och tornlös kyrka med högt brutet valmat tak och ingång mitt på långfasaden. Södra sidan har en framskjutande frontespis och påminner nästan om en barockkyrka med sin skärmfasad och starka mittcentrering, om man bortser från det senare byggda tornet. Frontespisen har hörnkedjor av kvaderritsad puts och kröns av en svängd gavel dock utan voluter, den centralt placerade huvudingången är ursprunglig men används ej. En skärmfasad har även sakristian mot norr. Abraham Hülphers reste genom det norrländska landskapet 1758 och utgav den ångermanländska delen 1780, då resedagboken genom förmedling av biskopen i Härnösand hade kompletterats med uppgifter och detaljer från ortsbor. Han beskrev Säbrå kyrka så här: Kyrkan af Sten utan Torn, til sin första anläggning uråldrig, men igenom Biskop Kjörnings försorg ombygd 1759, är belägen wid stora Norrlands wägen ½ mil ifrån Hernösand. Innehåller, utom 13 qwarters murar, 54 aln. I längd och 20 aln. i bredd (32,4 m lång och 12 m bred) ljus och prydelig, samt en af de wackrare i Landet. Har et wäl förgyldt altare, efter Hof- Intend. Baron Horlemans (Hårlemans) ritning och inseende förfärdigadt i Stockholm af Slotts Konstnärer med gipsade pelare, jämte annor kostbar Skrud och wanlig prydnad, finnas inga äldre minnes märken utom et Epitaphium öfwer Biskop Sternel, som dog 1744, emedan denna kyrka med dess handlingar och tilhörigheter, wid Ryssarnes oförmodade och häftiga infall, 1721 i pingst-weckan eller Maji månad, blef afbränd. Här äro 2 Capellaner, men bägge bo wid Annexerne. Invändigt fick alltså kyrkan en rokokoinredning med altare utförd efter arkitekten Carl Hårlemans ritningar. Redan på 1730-/40-talet gjordes försök till reparationer av den illa skadade kyrkan och biskop Olof Kiörning fick församlingens tillstånd att beställa en ny altaruppställning och altarmålning på duk från Hårleman, som i Stockholm ledde inredningsarbeten i det nya slottet. Arbetena skulle utföras av de hitkallade franska konstnärer och hantverkarelever som arbetade vid slottet. Altartavlan flankerades av pilastrar och knäböjande änglar på vardera sida. Tavlan kröntes av ett moln med änglahuvuden, ovanpå molnet boken med de sju inseglen och lammet med segerfanan överst. Altaret omgavs av en arkadbåge som vilade på kolonner. Men den beställda altarmålningen (uppståndelsemotiv) accepterades inte av församlingen utan den skickades till Lungön. Målningen togs senare tillbaka. Altaruppställningen är nedmonterad och förgyllda nyklassicistiska dekorelement med äggstav- och pärlstavslister och lagerkransar. Kyrkans predikstol i rokoko tillverkades av Johan Edler dä, Korgens mittersta fyllning mot söder visar de fyra evangelisterna kring ett bord i relief, ett för konstnären typiskt motiv. läktarbarriär, vägglampetter. Bänkinredningen var vid denna tid sluten.

6 6 På 1850-talet genomfördes en förändring av altaruppställningen då de flankerande kolonnerna kring altartavlan försågs med joniska kapitäl, urnor skulle placeras och vissa delar från 1700-talets altarprydnader tycks ha byggts om och återanvänts. Korset med svetteduk och törnekrans (idag på kyrkvinden) nytillverkades sannolikt vid detta tillfälle enligt ett kontrakt från 1847 med byggmästaren J. Arendberg (kyrkoarkivet). Upptäcktsresande C.J.F. Plagemann som reste genom Norrland vid 1800-talets mitt har tecknat Säbrå kyrka före tornets tillkomst. Plagemans teckning av Säbrå kyrka med klockstapel på 1850-talet. Huvudfasadens södra frontespis mötte besökaren som kom resande på Norrstigen söderifrån. Tornbyggnad 1860 År 1860 tillbyggdes kyrkans västtorn med huvudingång från väster efter ritningar av arkitekten Ludvig Hedin. Byggmästaren var Jacob Norin från Norrala i Hälsingland. Med tornet fick kyrkan en mera nyklassicistisk prägel i tidens smak, även om långhusets höga brutna tak visade på en kvardröjande rokoko. Tornet har dubbla lanterniner och små rundbågefönster. Takfallen täcks av kopparplåt omlagd 1967, torntaket hade kopparplåt redan 1911 enligt en besiktning. Stommen är murad av gråsten upp till den nedre lanterninen, övre delen har trästomme. Över entréportalen hänger en minnestavla med inskriften: Tornet bygdt under Carl XV regeringstid år Förberedelser för uppbyggnaden pågick under hela talet. Sand från Hafverön anskaffades för tornets byggande genom hemmansägarna i Locke, sten- och trävirke köps in 1851/52. Timmer, sparrar, murtegel och bräder köps in 1858, liksom

7 7 bandjärn, hyveljärn, sågar och järnplåtar från Wästanå Bruk. Om järnplåtarna skulle utgöra skivtäckning av taken finns inga uppgifter om men taken hade kopparplåt Den 20 juni 1860 införskaffas 250 tunnor vit kalk. I augusti 1860 tillkommer globen av koppar, stuprör, utkastare och vattkupor av järn. Korset, globen och 8 kulor samt urtavlornas siffror förgylls med handslaget guld, liksom bodstäverna på tornets minnetavla. Byggmästaren Norin fick den 28 september Riksd. Rmt. för sitt och 2 medhjälpares arbete maj september med tornbyggnaden och kyrkans reparation, skjuts och underhåll. Den ursprungliga ritningen från 1857 har omfattande skador men på delar av fasadritningen kan man se rusticeringar inritade på södra frontespisens hörnkedjor, kring fönster, port som det ser ut idag och även kring tornets västport. Om ritningen följdes gjorde man alltså en rusticerad slätputs kring tornets västfasad likt södra frontespisens rusticering. På Plagemans teckning av kyrkans tidigare utseende är pilastrarna inritade års omgestaltning och korabsid sker en omgestaltning under ledning av Albert Thurdin då korets byggs ut med en femsidig absid. Kyrkan kom nu att få ett ännu ålderdomligare drag än den haft vid 1700-talets nyuppförande. Blyinfattade dekorativa glasfönster, gipskapitäl i medeltida stil i långhuset, öppna brunmålade bänkar i nygotik, som församlingen idag förvarar på annat ställe. De har troligen vid Thurdins restaurering 1898 försetts med medeltidsinspirerade kapitäl, idag målade i grått. Väggar och valv försågs med schablonmåleri, listerna på det gamla altaret skulle förgyllas (kyrkoarkivet). Den cirkelrunda altarringen med kolonettgalleri och marmorerade fyllningar i arkaderna finns kvar idag. I förslag till reparation från 1889 ville man åtgärda ruttna åsar och bräder i sakristia och kyrkorum (kyrkoarkivet). Troligen användes en del cementbruk invändigt enligt vissa kostnadsförslag. Golvet under altarringen skulle grundläggas med sten och det rötskadade golvet bytas ut. Under altarbordet skulle man mura tegel med cementbruk och ovanpå teglet skulle man lägga en skiva av fura under altarbordet. Pelarnas baser av trä skulle i stället göras av bruk. Från 1911 finns uppgifter om kyrkans takmaterial. Långhuset har haft kyrkspånstäckning fram till 1967, då man lade på kopparplåt på långhuset och ev. lade om delar eller hela torntaket med samma material. Enligt en förteckning signerad kyrkoherden Blix den 3 augusti 1911 var långhus och sakristia avtäckt med takspån, tornet kopparplåt på de olika avsatserna och korutbyggnaden samt värmekammaren järnskivplåt. Takspånen var av handsågad och hyvlad kärnfura med längd 63 cm, bredd 15 cm, tjocklek 2 ½ cm och samma spån som lades 1759 men vid ett flertal tillfällen lagade eller kompletterade.

8 8 Foto från 1953, som visar kyrkans nygotiska inredning. Murberget Länsmuseet Västernorrlands bildarkiv. Restaureringen 1955 Vid 1955 års restaurering gjordes nästa förändring av interiören, även denna gång i historisk anda, liksom vid den förra omgestaltningen 1898, men nu med ett tillbakablickande på kyrkans 1700-talshistoria. Bänkinredningen återskapades och gjordes sluten. Schablonmåleri på väggarna och i valven försvann då kyrkorummet och vapenhuset målades om i samma ljusa kulör. Men inriktningen mot en talsinteriör kom av sig och idag kvarstår korets nygotiska influens med korabsiden och glasfönstren. På talet uppkom diskussioner kring att återinsätta den gamla altaruppställningen från talet, men utformningen var inte anpassad till det utbyggda koret från 1800-talets slut och förslaget avslogs i Byggnadsstyrelsen. Altarmålningen som hade tillhört altaruppställningen blev dock lagad av konservator 1952 och upphängd på långväggen.

9 9 Restaureringar 1785 Predikstol tillverkad av Johan Edler tal läktargolv. Ombyggnad av altaruppsats reparation av läktarpelare och Kyrkans torn tillbyggt Förgyllning av kors och kula utförs i juli av J.E. Bäckström Omgestaltning då korets byggs ut med en femsidig absid. Blyinfattade dekorativa glasfönster, gipskapitäl i medeltida stil i långhuset, nya öppna bänkar (flera finns idag på läktaren) nytillverkas 9 lufter innanfönster Utvändig restaurering Utvändig fasadrestaurering efter förslag av ark. Ragnar Jonsson. Fasaderna omputsas och avfärgas med kalkcement (se Tillstånd före restaurering). Spåntaken tjärades, plåtavtäckta takytor ommålades. Tornkorset förgylldes och lanterninens oljemålade delar bättrades samt stup- och hängrännor kompletterades och ommålades Ombyggnad invändigt med läktarunderbyggnad med förråd, kapprum och rwc i stället för bef. Wc. Ny läktartrappa med vilplan framför dörr till orgelläktaren och den äldre läktarbarriären återinsattes, läktartaket fick ny panel. Kyrkorummet och vapenhuset målas om i samma ljusa kulör. Den slutna bänkinredningen före 1898 års omgestaltning återskapas. Västra och södra ingångarna fick nya innerdörrar. I vapenhuset läggs golv av polerad kalksten Kyrkan, som var avtäckt med kyrkspån på långhuset ersätts med kopparplåt Fasadrestaurering. Fönstren byttes i långhuset Exteriör och interiör restaurering: Puts- och avfärgningsarbeten, utvändig ommålning av fönster med linoljefärg. Entreprenör: Tremans Fasad. Rosettfönster ovanför porten till vapenhuset sätts in på ursprunglig plats ovanför södra ingången. Invändig rengöring av väggar och valv, avfärgning av valven med kalkfärg och väggarna med gammaldags emulsionsfärg (enligt byggmötesprotokoll). Trägolv i kor och sakristia har slipats och lackats, Bänkinredningen har bättringsmålats. Borttagande av de två främsta bänkraderna. Nummertavlan återplacerad efter förvaring på vinden.

10 10 Den senaste gången väggar och valv målades om var Vapenhusets tak är försett med oljelasyrbehandlad panel från samma restaureringsperiod. Kulturhistorisk status Kyrkan skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4. Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering / Planerade åtgärder Putsade fasader Tidigare skick De mest omfattande putsskadorna finns på tornets östra och södra fasader, på kyrkans portalomfattning mot söder, på sockeln mellan kyrkans norra fasad och sakristian samt på stigporten. Tornet är murat i gråsten upp till den nedre lanterninen, som är uppförd i trä med utvändigt liggande panel. Den övre delen är klädd med galvad plåt. Båda målade i vitt. Aktuella putsarbeten Länsstyrelsens tillstånd grundas på Åtgärdsprogram upprättat av Byggkultur Mittkonsult AB Enligt detta program ska generellt Samtliga fasader blästras (typ Josblästring) för ommålning med traditionell kalkfärg, kulör lika

11 11 befintlig. All lös puts/bomputs skulle huggas ner och putslagas med lufthårdnande kalkbruk motsvarande befintligt kalkbruk typ Maxit Serpo 142. Putsen på stigporten ska bilas ner och omputsas med hydrauliskt kalkbruk. Vad gäller putslagningarna har församlingen att välja på tre föreslagna alternativ, skillnaderna avsåg tornets fasader mot öster och söder och södra fasadens portalomfattning, som krävde större insatser. Det valda alternativet ska dock godkännas av Länsstyrelsen: 1. Josblästring och allmän putslagning av lös puts och bomputs samt avfärgning. 2. Nerbilning av puts på torn och portalomfattning med minst 25 mm, allmän putslagning av lös puts och bomputs samt avfärgning. Grundning hydrauliskt kalkbruk typ Målarkalk, stockning lufthårdnande kalkbruk typ Målarkalk. 3. Nerbilning av puts in till murverk på tornets fasader mot öster och söder, på södra fasadens portalomfattning. Allmän putslagning av lös puts och bomputs samt avfärgning. Tidigare omputsningar (putshistorik ur Leif Markström, förslag till restaurering ) 1953 Fasadrestaurering efter ark. Ragnar Jonssons förslag. All puts nerbilades och underliggande natursten och tegel skrapades. Sönderslagna stenar skulle ersättas och fogas in med kalkcementbruk. Brukets sammansättning: Förgrundning : cementbruk gjort av 1 volymdel A-cement : 2,75 delar sand. Stockning: 1 volymdel A-cement : 2 volymdelar puderkalk : 15 delar sand. Ytputs: B-bruk. Fasaderna borstruggades med stålborste utom södra gaveln och omfattningar, fönstersmygar och listverk (förslagshandlingar?) Putsningen och avfärgningen fick ett dåligt resultat. Enligt en utredning tillsatt av Riksantikvarieämbetet, utförd av Carl Axel Roos 1985 kom fram till följande: Man kom igång för sent på året med omputsningen och avfärgningens dåliga kvalitet hade berott på otillräcklig karbonatisering pga. av kyla och regn. Genomgång av bygghandlingarna visade att man hade börjat med att bila ner all puts, vilket fördröjt arbetet, dels för att man använt bilyxa och dels för att den ökade mängden bruk krävde längre karbonatiseringstid. Nerbilning till murverk avbröts. Endast en mindre del av fasaden höggs ner till natursten. Rengöringen begränsade sig till nerbilning av Serponit, ett par cm befintlig puts och rostig armering på större delen av fasadytorna.

12 12 Lister skrapades rena. Samtliga ytor vattentvättades med högtryck. Ca 200 kvm armerades av fabr. Ernströms & Co före putslagning. Brukets sammansättning enligt utredningen: Grundning: Kc-bruk 1:1:6. Stockning: Stråbrukens Kalkbruk Special. Ytputs: Stråbrukens Kalkbruk Fin. Lister: Stråkalkfärg, Kalk dolomitfärg Avfärgning. Gotlandskalkfärg Stigportarnas socklar skulle omputsas med cementbruk och avfärgas med dolomitkalkfärg, efter att befintlig puts hade huggits ner Ur Leif Markström, : Kvrkans sockel av frilagd kc-fogad natursten bedömdes vara i bra skick men behövde kompletteringsfogas med hydrauliskt kalkbruk. Fasaden på södra långsidan och tornets södra och östra sida hade kraftiga putsskador(sönderfrysningar). Det fanns en kraftig putsskada(saltutfällning) på sakristians västra fasad och färgskador under fönstren på långhusets norra fasad. Därutöver endast mindre putsskador vid stuprörs- och åskledarfästen. Förslaget var partiell putslagning med lufthårdnande kalkbruk och traditionell kalkavfärgning med gotlandskalk samt utbvte av frostsprängda stuprör till stuprör med utåtvända falsar annars lika befintliga. Byggmötesprotokoll från Arbetena påbörjades pågick nerbilning av skadad puts, tvättning och putsning, vissa fasadpartier var färdiga för avfärgning. Byggmötesprotokoll från anger att 50 kvm hade omputsats och att samtliga putslagningar var färdiga. På södra långfasaden och tornets södra och västra fasader pågick avfärgning, tredje strykningen. Grundning: Stråbrukens hydrauliska grundningsbruk. Stockning: Stråbrukens lufthårdnande kalkbruk. Kulör på fasader 94:1 (35 g guldocker) enligt Kalkfärg 90 färglikare. Byggmötesprotokoll från : avfärgning av kyrkan utvändigt var helt färdig med 8 strykningar på södra och norra långfasaden, tornets östra, norra och västra fasader samt sakristia och korabsid. 9 strykningar gjordes på tornets södra fasad. Partiellt gjordes flera lagningar.

13 13 Fönster Rundbågefönstren på långhusets södra och norra fasader är moderna och kopplade. De tillkom i samband med restaureringen på 1980-talet. Fönstren i torn och sakristia är äldre och troligen originalfönster. Sakristians fönster och dörr med sitt rundbågiga glasade överstycke och halvrunda spröjsprofiler med tärningar kan mycket väl vara från nybyggnadstiden 1760-tal. Vid förra restaureringen 1994 blev de äldre fönstren rengjorda till rent trä och ommålade med linoljefärg, om förslagshandlingar följdes. De relativt nytillverkade fönstren var då i bättre skick. 18 fönsterrutor byttes den gången enligt ett byggmötesprotokoll från Aktuella åtgärder Ytter- och innerbågar på flertalet fönster på kyrkan ska rengöras till fast underlag och målas om med linoljefärg, utom långhusets sentida rundbågefönster på norra fasaden, som endast tvättas före 1 ggr strykning med linoljefärg. Kittkompletteringar ska göras med linoljekitt. På korfönstren med blyinfattade innerfönster målningsbehandlas endast ytterbågar med tillhörande karmar, likaså sakristians fönster, små ovala fönster och rundfönster. Sakristiedörrens överljus med stora renoveringsbehov ska riktas och rengöras med både färg- och kittborttagning. Med syfte att spara energi planerar församlingen att byta ut innerglasen på långhusets moderna 1980-tals fönster till lågemissionsglas och omkittas med Tremco 321. Takarbeten, plåt och smide Aktuella åtgärder Plåtinklädnaden på tornet ska ommålas med linoljefärg i befintlig kulör enligt Åtgärdsprogram (2009). Urtavlor och visare ska ommålas. Rostiga partier slipas och grundas med Isotrol Grund och retuscheras med linoljefärg, enligt bygghandling. Ankarjärn i fasader målas med linoljefärg i befintlig kulör, rostangrepp ska slipas och behandlas med Isotrol grundolja före ommålning.

14 14 Diverse takskyddsanordningar ska installeras, exempelvis snörasskydd utmed södra och västra fasaderna samt ovanför ingången till sakristian. Nockräcken monteras på långhus och sakristia. Takskyddsanordningar bättras i kulör NCS S 3020 G med Beckers Elegant lackfärg, halvblank (ärggrönt), Bygg- och målningsbeskrivning Sönderfrysta stuprör med otäta falsar ersättes med nya i koppar med falsarna utåt. Stuprörsstiften ska justeras. Läckande skarvar och bucklor på hängrännor ska åtgärdas. Komplettering av otäta vindskivor/hängskivor av koppar på långhusets gavel mot öster. Vertikalt kopparbeslag monteras på sidopilastar, skärmfasader mot söder och norr för att förhindra putsskador. Rostiga spikar på inklädnad på norra frontespisens skärmfasad bytes till rostfria skruvar. Ny kopparlist med högre bakkant ska monteras på frontespisen mot söder för att förbättra vattenavrinningen och förhindra putsskador. Västra solbänken ska nytillverkas med förlängd droppkant (Bygg- och målningsbeskrivning 2010). Smide och lister i trä eller plåt ommålas med linoljefärg i befintliga kulörer. Gäller även smide på stigport. Övriga målningsarbeten Sakristians ytterdörr Tvättning och oljebehandling.

15 15 Fotografier före restaureringen Putsskador på tornet, södra och östra fasaderna Putsskador på södra frontespisen.

16 Hörnet södra frontespisen Skador på kapitälbas ovanför västporten.

17 Putsskador på långhusets sydöstra del Putsskador på sakristian, norra och västra fasaderna.

18 Stigportens västra fasader före putslagning och avfärgning Stigportens östra fasader före putslagning och avfärgning.takplåten på norra pelaren är tilltryckt på hörnet (nedan t h).

19 Skador på norra pelaren Takplåten på NO hörnet tilltryckt Del av sakristians östra fönster före ommålning.

20 Färgskador på bottenstycke, sakristians östra fönster Före ommålning av det västra av sakristians två fönster mot norr.

21 Övre delen av långhusfönster mot norr före ommålning Tornet före montage av snörasskydd.

22 Kyrkans norra takytor före montage av snörasskydd Alltför korta ståndskivor som orsakar sämre vattenavrinning och ytliga putsskador (östra långhusfasaden mot kortaket).

23 Förgyllda siffror sekundärt ytbehandlade med färg Sönderfruset stuprör nertill på långhusets SO hörn.

24 Tillbucklad kopparavtäckning över tornets rundfönster mot väster orsakad av tunga snömassor Sakristians dörr före ytbehandling.

25 25 Genomförda åtgärder Putsade fasader Tornets östra och södra sidor samt långhusets södra frontespis Påbörjad nerbilning av nedre delen av södra tornfasaden. Material/teknik På alla fasadytor nerbilade till murverk dvs. tornets östra och södra sidor samt långhusets södra frontespis användes hydrauliskt jurakalkbruk vid omputsningen. På frilagd sten gjordes en tunngrundning med Målarkalk 20/80/475, ballast 0-3 mm. Blandningstiden var 10 min. i planblandare. Tunngrundningen har sprutats med trattspruta. Stockning och ytputs: Målarkalk 35/65/500, ballast 0-3 mm, blandningstid 10 min. i planblandare. På frontespisens rusticering användes Weber 148, ballast 0-3 mm, blandningstid 10 min. i planblandare. Stockningsbruket har pumpats upp till fasaderna med putspump typ Tumac och sedan putsats för hand.

26 26 Socklar: Weber Base 133, ballast 0-3 mm, blandningstid 3 min. i snabbgående blandare. Rengöring/omputsning påbörjades nerbilning av puts från tornet. Efter att man bilat ner puts på södra fasaden upp till 3 meters höjd upptäckte man att putsen var tjockare än beräknat, uppskattningsvis ca cm djupt ner till murverk på djupare ställen. Det satt ett kraftigt korrugerat armeringsnät underst men nätet nådde bitvis också fram i det ytliga putsskiktet, kanske för att plana ut det ojämna murverket under. Rostigt nät och spik togs bort fortlöpande. Östra och södra fasaderna var renbilade och enstaka rester och nät avlägsnades. Man beräknade, att de ekonomiska ramarna ej tillät omputsning till ursprunglig tjocklek på de södra och östra tornfasaderna och beslöt att göra putsen ca 1 dm tunnare. Minsta putspåslag på tornet skulle bli 20 mm. Omputsningen påbörjades i början av maj. 36 ton bruk användes för att komma upp till ytnivån. Till varje putsskikt på 1 cm behövdes 5 ton bruk. Den färdiga putsen kring fönsternischer och ljudluckornas omfattningar måste anpassas till befintliga plåtanslutningar och solbänkar förkortades med 1 dm. I större håligheter murade man in hårdbränt tegel var fasaderna omputsade och avjämnade. Konsekvensen av att putsen gjordes 1 dm tunnare på södra och östra tornfasaden blev att takgesimsens nedersta tunna list blev tjockare och mer markerad på södra och östra tornfasaderna, vilket märks vid övergång till hörnpilastarna, som inte putsades tunnare. Pilastrarna blev något djupare i anslutningen till de tunnare fasadytorna men olikheten är knappast märkbar. Den tunnare putsen medförde även att plåtanslutningar fick förkortas eller byggas på. Vid övergången mellan tornfasad och långhusets tak gjordes små indragningar av fasadlivet på tornets SO och NO hörn, där ca 8 cm djupa putshyllor uppstod, eftersom befintliga plåtavtäckningar inte passade den tunnare putsen. Avsatserna finns högt upp på tornfasaden och märks knappast från mark. Befintliga plåtanslutningar förlängdes och drogs ovanpå avtrappningarna vid dessa hörn. Tornet förbesiktades Putsen bakom ljudluckornas anslag där putsen satt dikt an på gångjärnssidan har åtgärdats och nät för ljudluckorna har återmonterats.

27 Södra tornfasadens nedersta del, putsen nerbilad till murverk Södra tornfasaden, gränsen 3 meter över marknivå där man bilat ner putsen till murverket (bomlag 8-9).

28 Södra tornfasaden (bomlag 8-9) Strax ovanför nerbilade putsytorna längst ner på södra sidan finns partier med ytligt liggande korrugerat armeringsnät.

29 Armeringsnätet sitter både ytligare i putsen och långt in närmare murverket Södra sidan, bomlag 8-9. Ett mörkt sannolikt kc-haltigt påslag synligt under kalkputsen.

30 Pågående utstockning nederst på södra tornfasaden Pågående utstockning nederst på södra tornfasaden.

31 Tornets södra avjämnade fasad före sista påslaget Tornets södra fasad med 1 dm tunnare puts.

32 Putshyllan på tornets södra fasad vid SO hörnet Tornets södra fasad med ny tunnare puts har fått en bredare list nederst jämfört med pilastern med oförändrad putstjocklek (SV hörn).

33 Nedersta listen på tornets södra takfot (foto från mark) Nerbilad puts på södra frontespisens östra pilaster. Foto mot öster.

34 Nerbilad puts på södra frontespisen. Foto mot öster Nät och spikar togs bort före omputsning. Södra frontespisen ovanför entrén.

35 Nerbilad puts på södra frontespisen. Foto mot väster. Tornets övriga fasader, långhus och sakristia: Material/teknik På fasadytor med lufthårdnande puts, där bara själva kalkfärgen skulle tas bort gjordes Josblästring med 2 Bars tryck med kalkross och vatten(myanit 40) i början av maj. På alla Josblästrade ytor användes ett fabrikstillverkat lufthårdnande kalkbruk; Weber 142, ballast 0-3 mm, blandningstid 20 min. i planblandare. Mindre lagningar och sprickor på långhuset fanns i en omfattning av ca 100 kvm. Dessa ytor putslagades med Serpo 142. På de minsta skadorna och på lister och hörn med mycket tunn och slät puts användes Serpo 144. Rengöring/putslagning Skador på gesimser putsades efter beslut under arbetets gång med hydrauliskt bruk. En putsspricka hade uppstått på ett kapitäl på södra pilastern av portomfattningen mot väster efter byggnadsställning mot kapitälets avtäckning. Murarna gjorde en lufthårdnande kant för att kunna ansluta med traditionell kalkfärg, så att inte sugningen skulle bli ojämn vid hörnen mot fasaden (vid byggstart togs sedan beslutet att använda fabriksfärg på luftkalk för avfärgning). Skadad ytputs/vattrivning på långhusets östra gavel ovanför kortaket har putslagats. Ytputsen hade släppt pga av vattenstänk, då ståndskivan mellan långhus och absidtak var alltför kort. Ståndskivan förlängdes (se Tak- och plåtarbeten) och kc-putsen

36 36 bakom ståndskivan höggs upp och lagades med lufthårdnande bruk av fabrikat Weber 142. Alla putsarbeten var slutförda Kapitäl på södra pilastern av portomfattningen mot väster efter putslagning/avfärgning Tornets Josblästrade norra fasad.