Sagabiografen i Oskarshamn. Antikvarisk förundersökning inför ombyggnad Kv. Pilen 8, Oskarshamns stad och kommun, Kalmar län, Småland.
|
|
- Rickard Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sagabiografen i Oskarshamn Antikvarisk förundersökning inför ombyggnad Kv. Pilen 8, Oskarshamns stad och kommun, Kalmar län, Småland Jan Westergren KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2014
2 Kalmar läns museums bebyggelseenhet Kalmar läns museums bebyggelseenhet utför antikvarisk medverkan vid förändringar och renoveringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse/ bebyggelsemiljöer. Flera medarbetare är också certifierade som sakkunnig kontrollant av kulturvärden enligt Plan- och bygglagen. Kalmar läns museum kan även erbjuda expertis inom exempelvis landoch marinarkeologi, konservering och kulturmiljöpedagogik. KUL-kontroll vad är det? Den nya Plan- och Bygglagen (PBL) började gälla den 2 maj Sakkunnig kontroll av kulturvärden s.k. KUL-kontroll grundar sig i Boverkets föreskrift BFS 2011:15 KUL 2 och är tillämpbar för de villkor som ställs om antikvarisk medverkan. Antikvarisk medverkan genom KUL-kontroll verifierar att samhällets krav om tillvaratagande av kulturvärden tillgodoses. I byggprocessen tillför antikvarien kunskap om de kulturhistoriska värdena och hur de tar sig uttryck i det enskilda objektet.
3 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Sagabiografen i Oskarshamn Antikvarisk förundersökning inför ombyggnad Kv. Pilen 8, Oskarshamns stad och kommun, Kalmar län, Småland Författare Bebyggelseantikvarie Jan Westergren Foto Författaren där inte annat anges. Svartvita fotografier kom mer generellt från bildarkivet i Oskarshamns kulturhus. Omslagsfoto - Nils Holgersson. Sagabion från Köpmangatan,1940-tal. Granskad av Antikvarie Liselotte Jumme Layout Anna Sterling Diarienummer Kalmar läns museum: Utgivare Kalmar läns museum Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket. Utförd av Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Kontaktperson Jan Westergren Beställare Tekniska kontoret, Oskarshamns kommun, Box 712, Oskarshamn Kontaktperson Projektingenjör Matz Johansson Fältbesök skedde Närvarande: Matz Johansson och Thomas Gren från Oskarshamns kommun och Jan Westergren från Kalmar läns museum Övriga handlingar och digitala fotografier Förvaras i Kalmar läns museums topografiska arkiv
4 Sagabiografen ligger i kvarteret Pilens nordöstra hörn, i korsningen mellan Köpmangatan och Hantverksgatan. Karta från Oskarshamns kommun.
5 Bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Innehåll Inledning...7 Uppdragets bakgrund...7 Aktuell skyddsstatus...8 Historik...9 Bygglovritningar från Exteriör...10 Vestibul...11 Biosalong...14 Oderths kafé...16 Charkuteriaffär, blomsteraffär och en tvårumslägenhet...17 Ombyggnader och förändringar...18 Kulturhistoriska värden...20 Antikvariska rekommendationer...24 Generellt...24 Biosalong Vestibul...26 Våning två...27 Källförteckning...33
6 Sagabiografens entré fotograferad från Köpmangatan. Jämför med omslagets fotografi från 1940-talet. 6
7 Inledning Uppdragets bakgrund Tekniska kontoret vid Oskarshamns kommun planerar att genomföra en ombyggnad av fastigheten kv. Pilen 8, Sagabiografen i Oskarshamn. Kommunen och brukaren önskar omforma byggnaden enligt biostadskonceptet, så att den efter ombyggnad rymmer tre salonger istället för en. Stadsarkitekt Kent Svensson har bedömt att tekniska kontoret i samband med bygglovansökan behöver låta upprätta en antikvarisk förundersökning. Huvudsyftet är att utreda vilka kulturhistoriska värden den befintliga byggnaden besitter. En antikvarisk förundersökning bör generellt upprättas tidigt i planeringsprocessen, så att resultatet kan ligga till grund för den fortsatta projekteringen. (BBR 21, 2:311 Förundersökning vid ändring av byggnader.) I detta fall har förundersökningen upprättats efter bygglovritningarna färdigställts. I slutet av förundersökningen ges därför synpunkter på de åtgärder som redovisas på bygglovritningarna. Förundersökningen hålls på en relativt översiktlig nivå. Vid besiktning på plats dokumenterades främst biografen och dess biutrymmen, samt de lokaler som hört till f. d caféet på andra våningen. Affärslokalerna, källaren och den f.d. bostaden har endast studerats översiktligt. Vid beskrivningen av byggnadens historia har Johan Teiffels kapitel om Sagabiografen i boken Oskarshamn under beredskapsåren varit till stor hjälp. Vidare har bygglovritningar från byggnadsnämndens arkiv studerats, såväl de ursprungliga ritningarna från 1939 som alla förslag till förändringar som gjorts under åren. Tack vare bygglovadministratör Susanne Carlsson återfanns också den ursprungliga byggnads- och rumsbeskrivningen från Övriga personer inom Oskarshamns kommun som bidragit med material, kunskap och tips vid arbetet med förundersökningen är arkivarie Thomas Gren, arkivarie Martin Lundgren och projektingenjör Matz Johansson. Biosalongens bakre rader. Längst bort i bild syns dörren till vestibulen. 7
8 Aktuell skyddsstatus Gällande detaljplan för kvarteret Pilen är från 1984 (akt A4818). I detaljplanen finns inga skydds- eller varsamhetsbestämmelser, varken för Sagabiografen (Pilen 8) eller för någon annan fastighet inom kvarteret. Antikvarie Lotte Fürst vid Kalmar läns museum har skrivit ett intyg avseende Sagabiografens kulturhistoriska värde. Byggnaden framhålls som ett mycket fint exempel på funktionalistisk arkitektur. I intygets avslutande meningen hävdar Fürst att byggnaden genom sin välbevarade ursprungliga exteriör och interiör besitter ett högt kulturhistoriskt och miljömässigt värde. Intyget var adresserat till Oskarshamns kommuns bygglovavdelning. De kvaliteter som beskrevs av Fürst 1995 finns fortfarande kvar och den värdering som gjordes är ännu relevant. Se vidare under rubriken Kulturhistorisk värdering. Alla byggnader omfattas av plan- och bygglagens paragrafer avseende varsamhet vid underhåll och ändringar. Paragraferna gäller både exteriör och interiör. Enligt 8 kap 17 skall ändringar av en byggnad utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar vara på byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. I detta fall, med tanke på att byggnadens höga kulturhistoriska och miljömässiga värden uppmärksammades redan 1995, gäller även plan- och bygglagens paragraf avseende förbud mot förvanskning, 8 kap 13. Enligt denna paragraf får en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas. Med samma motivering bör man även ställa extra höga krav avseende underhållsåtgärder. Enligt 8 kap 14 skall ett byggnadsverk som är särskilt värdefullt från ovan nämnda synpunkter underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Sammanfattningsvis skyddas byggnadens befintliga historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärlig värden genom 13, 14 och 17 plan- och bygglagens kap 8, trots att dessa värden inte uppmärksammas i gällande detaljplan från Fotografi från det ovala rum på andra våningen som ursprungligen användes som kafé. Rummet har sex fönster i den svängda väggen mot gathörnet. 8
9 Historik Bygglovritningar från 1939 Byggnaden som Sagabiografen ligger i ritades av Oskarshamns stadsingenjör Ragnar Berggren. ( ). Berggren var utbildad på Chalmers i Göteborg och hade varit vice stadsingenjör i Göteborg innan han 1926 tillträdde som stadsingenjör i Oskarshamn. Bygglovritningarna är daterade den 15 juni 1939 och de godkändes av byggnadsnämnden redan dagen efter. Av signaturen vid byggnadsnämndens stämpel framgår att det var Berggren själv som handlade ärendet. Vid sidan om ritningarna omfattade bygglovhandlingarna en utförlig arbets- och rumsbeskrivning. I bygglovarkivet finns även ett stort antar detaljritningar som upprättats av Berggren inför uppförandet av biografbyggnaden. Den som ansökt om bygglov och alltså var byggherre och initiativtagare till projektet var C J Andersson ( ). I kapitlet om Sagabiografen i boken Oskarshamn under beredskapsåren berättas att C J Andersson sedan tidigare drev flera biografer i staden och därför fått smeknamnet Biograf-Anders Han hade först drivit biograf i en ombyggd nykterhetslokal i Stadsparken, därefter övertagit biografen Metropol på Frejagatan och även låtit bygga Palladium vid Postmästaregatan. Sagabiografen, som invigdes den 12 augusti 1940, beskrivs som juvelen i kronan för Anderssons filmimperium. Vid premiären visades filmen Juninatten, med Ingrid Bergman i huvudrollen. 9
10 Exteriör Ragnar Berggren formgav byggnaden i en tidstypisk funktionalistisk stil utan utsmyckningar. Faserna är slätputsade och fönstren saknar spröjsindelning. Andra funktionalistiska drag är det flacka taket och avsaknaden av utskjutande taktassar. Takfoten markeras endast av en enkelt profilerad gesims i puts. När det gäller fasadernas och planlösningens indelning i stort är det tydligt att Berggren i första hand låtit biografen och dess funktioner styra utformning. Mest framträdande är det mjukt rundade hörnet med entrén till biografens foajé. Att lokalen rymmer en biograf markeras av det för byggnadstypen karaktäristiska utskjutande baldakintaket med neonskylt. Att förse biografentréer med baldakintak hade varit standard sedan slutet av 1920-talet. Från början fanns det balkonger både mot Köpmangatan och Hantverksgatan. Balkong- erna hade givits en för funkisen karaktäristisk utformning, med en mjukt svängd front. Balkongen mot Hantverksgatan hörde till den lilla tvårumslägenhet som var inredd i denna del av huset, medan balkongen mot Köpmangatan hade en mer speciell funktion. Till denna balkong fanns två dörrar, en från biografens maskinrum (rum 215) och en från det kontor (rum214) som hörde till biografen. Ursprungligen fanns det ingen innerdörr direkt mellan maskinrummet och kontoret. Med hänsyn till den brandfara som dåtidens filmer av celluloid utgjorde var maskinisten tvungen att gå via balkongen för att komma till kontoret. Ytterväggarna är enligt Berggrens beskrivning byggda av tegel. Sockeln skulle utföras av krysshamrad betong. Grundmurarna är liksom källarens väggar av gjuten betong. Taket skulle kläs med galvaniserad plåt. Vy från Köpmangatan omkring Foto: Karl V Nilsson. Oskarshamns bildarkiv. 10
11 Vestibul Planlösningen är ovanlig. Vestibulen innanför entrén i gathörnet har oval form. Formen framträdde ursprungligen tydligare än idag, då det under sen tid bland annat tillkommit en lång disk och en spaljé. Från början skedde biljettförsäljningen genom en lucka från rum 124 (se rumsnumrering på den ursprungliga planritningen). Biljettrummets glasparti döljs numera bakom ett svart draperi. Vid vestibulens andra sida, snett upp till höger på planritningen, fanns chokladkiosk (rum 102) och toaletter (rum ). Vestibulens golv är belagt med kalksten och väggarna är slätputsade och målade. Pardörren mot vestibulen sedd från biosalongen. Vestibulen med ingången till biosalongen. Bakom draperiet till höger döljer sig den ursprungliga biljettluckan. Disken har tillkommit i sen tid. 11
12 12 Biosalongens främre del. Den nuvarande ridån är en förenklad kopia av konstnären Arvid Källströms original. Jämför med fotografi på sidan 24.
13 13
14 Biosalong Ingången till biosalongen från vestibulen är placerad mitt emot ytterentrén. Svängdörrarna mot salongen har ett tidstypiskt utförande, med släta ytor av mörkt träfaner, kantsskydd av röd sammet och draghantag med stora runda plastkulor. Av ett tidningscitat ur Oskarshamnstidningen, återgivet i boken Oskarshamn under beredskapsåren, framgår att Berggren vid projekteringen utformat biosalongen med hänsyn till de senaste forskningsrönen inom akustiken. Akustiska beräkningar hade utförts av ett företag med namnet Aga-Baltic. En ingenjör från Stockholm som var på plats för att montera filmprojektorerna berättade för Oskarshamnstidningen att salongen gjorts sektorformad då man därigenom undviker de störande s.k. stående vågorna, vilka lätt uppstå i en lokal där väggarna äro parallella. Sektorformad var troligen ingenjörens begrepp för att förklara att salongen är bredare baktill än framtill. Långsidorna är alltså inte parallella. Dessutom är långsidornas väggar försedda med kilformade slitsar för infälld belysning. Salongens kortsidor är välvda. Övergångarna mellan den bakre väggen och långsidorna är mjukt svängda. Väggarnas ytskikt är också valda med hänsyn till akustiken. Den bakre väggen är vadderad och tygklädd. Långsidornas övre del är klädd med halvmjuka träfiberskivor, i Berggrens beskrivning kallade ankarboard. Samma dämpande skivmaterial har enligt beskrivningen även använts för beklädnad av innertaket. Takskivorna är dock indelade i små rutor, för att ge ytterligare dämpande effekt. Genom den ovan citerade intervjun av ingenjören från Stockholm får man också veta att C J Andersson satsat på en helt ny typ av högtalarsystem, placerat bakom bioduken. Valet av former och material för att få så bra ljud som möjligt har samtidigt varit ett sätt att ge salongen ett modernt arkitektoniskt uttryck. För att erbjuda biobesökaren en festlig upplevelse har man också tillfört detaljer och dekor som inte motiveras tekniskt. Vid mötet mellan tak och väggar finns en gesims med enkel kantig form, målad i flera olika kulörer. Utmed väggarna, mellan den nedre slätputsade bröstningen och den övre skivklädda delen, löper en guldfärgad girland. Just Biosalongens bakre del. Fåtöljerna är utbytta, men i övrigt är alla ytor och byggnadsdelar bevarade från
15 denna dekor förknippas inte med funktionalismen utan är snarare en kvarleva från den föregående 1920-talsklassicismen. Mest möda har man ägnat åt utformningen av salongens främre del. Den ursprungliga ridån skapades av konstnären Arvid Källström från Påskallavik. En man och en kvinna, två skådespelare, balanserar på en regnbåge mot bakgrund av en stjärnbeströdd mörk himmel. Under regnbågen fanns en klarblå yta med stiliserade ljusa träd utan blad. Till verket hör också en fast monterad fris vid scenens front. På frisen, som också döljer en slits för ventilation av salongen, sitter fiskar i relief, gjutna av gips och överdragna med bronsfärg. Hur ridåns och frisens motiv skall tolkas beskrivs i ett citat av Källström: En regnbåge med två agerande skådespelare föreställande världen. Under regnbågen finns verkligheten medan skådespelarkonsten sträcker sig ovan regnbågen eller till fantasins värld. Fiskarna utfördes av Källström själv. Ridån, som var av plysch, tillverkades av en fru Linge i Hycklinge efter skisser av Källström. Av Källströms uttalande i en artikel ur Oskarshamnstidningen, återgivet i boken Oskarshamn under beredskapsåren, framgår att han även haft inflytande över salongens utformning i övrigt. Källström säger sig ha försökt skapa salongen mera som salong än som biograflokal. Jag har så att säga sökt lägga mera tyngd över salongen. Uttalandet tyder på att Källström varit delaktig i salongens färgsättning, som går i en något mörkare ton än vad som annars var vanligt i funktionalistisk arkitektur. Mest tongivande är färgsättningen av väggarnas övre del. De är lasyrmålade i olika bruna nyanser, troligen för att efterlikna någon typ av mörk träpanel. Arvid Källström har också formgivit salongen lampetter. Vidare är det Arvids bror, bildhuggaren Bernhard Källström, som tillverkat de tidigare nämnda girlanderna utmed salongens väggar. De ursprungliga biofåtöljerna var av björk, med klädsel av mörkblått tyg. Antalet platser var då 435. Många äldre biografer i landet var försedda med balkong, men Sagabiografen följer den trend som etablerades under slutet av 30-talet och utfördes med alla sittplatser i samma plan. En generell fördel med denna lösning var att golvet kunde ges en brantare lutning, så att sikten mot duken blev bättre. Golvet är utfört som ett brädgolv. Fris med bronsöverdragna fiskar. Dekoren skapades av Arvid Källström, som även hade inflytande över biosalongens utformning i övrigt. 15
16 Oderths kafé Vid sidan om biografen med dess salong och vestibul är Oderths kafé och lunchrestaurang de lokaler i huset som är mest intressanta ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Verksamheten drevs av Thure Oderth Petterson. Ingången låg mot Köpmangatan. I bottenvåningen fanns en försäljningslokal. Lokalen har beteckningen Butik 123 på Ragnar Berggrens planritning. Via trappan från försäljningslokalen nådde man kaféet och lunchserveringen en trappa upp. Kaféet var placerat i det ovala rummet rakt ovanför biografens vestibul, och lunchserveringen låg i det inre rummet (nummer 203) med fönster mot Hantverksgatan. I rummen finns reliefer utförda av Arvid Källström. Reiefferna i det mindre rummet visar en traditionell och en modern tolkning av Adam och Eva. Vad relieferna i det större ovala rummet skall föreställa finns inte beskrivet, men de visar 14 nakna unga människor, två män och tolv kvinnor, som ser ut att delta i en fest med dans och musik. I boken Oskarshamn under beredskapsåren, sidorna , återges delar av två tidningsar- tiklar skrivna efter kaféets invigning. Där framgår att Arvid Källström inte bara utfört den konstnärliga utsmyckningen utan även ansvarat för färgsättning och ritat möblerna. Kulörer och möbler beskrevs relativt utförligt. Kaféets väggar var gula, taket blått och lilablått. Golvet var belagt med en linoleummatta. Det inre rummet hade enligt tidningsartiklarna vitgula väggar och ljusgrönt tak. I kafédelen var takbelysningen, på samma sätt som idag, inbyggd i en list som följde takets form. Det fanns också bord med inbyggd belysning under bordsskivorna, vilka var av råglas som slipats vid Eriksmåla glas. Reporterns samlade intryck av kafémöblernas färgsättning var att de gick i laxrött, medan möblerna i det inre rummet var av silvergrå björk. Underredena till borden med glasskivor hade byggts av Källströms bror Bernhard Källström. Övriga möbler tillverkades av Carlsson, Carlqvist & C:o i Ruda. I den ena artikeln framhölls också hur modernt och välutrustat kaféets kök (rum 217) var. 16
17 Charkuteriaffär, blomsteraffär och en tvårumslägenhet Förutom den försäljningslokal som hörde till Oderths kafé fanns ytterligare två butikslokaler i bottenvåningen, en mot Köpmangatan och en mot Hantverksgatan. Bredvid kaféet mot Köpmangatan öppnade en blomsterhandel och i lokalen mot Hantverksgatan en charkuteriaffär. Blomsterhandeln drevs av Josef Svensson och charkuteristen hette Emil Wilander. På andra våningen mot Hantverksgatan fanns en liten enkelsidig tvårumslägenhet, rum Lägenheten nåddes via en trappa med ingång från Hantverksgatan i byggnadens sydöstra hörn. Relief utförd av Arvid Källström för Oderths kafé. Konstverket syns även på den äldre bilden nedan. Interiörbild från Oderths kafé. Arvid Källström ritade möblerna och ansvarade för färgsättningen. Okänt årtal och okänd fotograf. Oskarshamns bildarkiv. 17
18 Ombyggnader och förändringar Majoriteten av alla bygglovansökningar som gjorts för fastigheten genom åren berör fasadernas skyltning. Man kan genom dessa ansökningar få en uppfattning om vilka verksamheter som förekommit i huset fram tills idag: Ajax skomakeri (1967), Ajax väskor (1968), Zoologiska affären (1988), Socialdemokraterna (1988), Svensk fastighetsförmedling (1993), Solarium (2005) och Salong Pilen (2005). Av dessa hade Socialdemokraterna sin verksamhet i de lokaler på övervåningen som ursprungligen tillhörde Oderths kafé. Övrig skyltning har avsett butikerna på bottenvåningen. Samtliga lokaler utom biografen står idag (2014) tomma. De senaste hyresgästerna var frisörsalongen Pilen (i den ursprungliga blomsteraffärens lokal), Pastaköket (i den butikslokal på bottenvåningen som ursprungligen var Oderths kafés försäljningslokal) och ett solarium (i lokalen mot Hantverksgatan). Av bygglovansökningarna framgår att bostadslägenheten på andra våningen började användas som kontor från 1985, men vilket företag som först flyttade in har varit svårt att hitta uppgifter om. Möjligen var det en revisionsbyrå. Den enda bygglovansökan som berör biografen gäller en utvändig ramp till huvudentrén. Ansökan är daterad Utförandet på ritningen överensstämmer inte med den lösning för tillgänglighet till biografens vestibul som finns idag. Enligt bygglovansökan skulle rampen dragits fram utmed Hantverksgatan fram till huvudentréns befintliga trappa. Vid genomförandet har man istället valt att ta upp en ny dörröppning just söder om entrén, där det tidigare fanns ett stort skyltfönster. Eftersom trottoaren där ligger i rätt nivå har man inte behövt tillföra någon ramp. I boken Oskarshamn under beredskapsåren uppges att de senaste ombyggnaderna av Sagabiografen gjordes Troligen var det då man satte in den nya tillgänglighetsanpassade dörren. Samtidigt byttes nästan alla övriga dörrar, skyltfönster och glaspartier på bottenvåningen. Vestibulens befintliga toaletter. Toaletten närmast i bild inrättades 1989 på den plats där det ursprungligen fanns en chokladkiosk. Sagabiografens entré. 18
19 De gavs i huvudsak samma indelning som tidigare, men utfördes i vitlackad aluminium. De enda ursprungliga trädörrar som fortfarande finns kvar är placerade längst åt söder utmed Hantverksgatan. Som nämndes under rubriken exteriör i historiken fanns det från början balkonger både mot Köpmangatan och Hantverksgatan. Idag återstår bara balkongen mot Köpmangatan. Den andra har tagits ner och ersatts av en fransk balkong. Vilket år förändringen genomfördes är inte känt. I biografens vestibul har det utrymme som ursprungligen användes som chokladkiosk byggts om till HWC. Ombyggnaden gjordes samtidigt som man bytte ytterdörrarna I vestibulen har man också tillfört en lång bänk och en spaljé. Inne i själva biosalongen har de ursprungliga blå fåtöljerna under senare tid, möjligen 1989, ersatts av dagens blekt rödbruna. I samband med bytet minskades antalet platser från 435 till 199. År 2002 togs Arvid Källströms ridå bort och ersatts av en förenklad kopia, utan skådespelare, med förändrade träd och utan blå kulör bakom träden. Bytet gjordes eftersom den ursprungliga ridån från 1940 bedömdes som allt för sliten. Originalkonstverket skänktes till en amatörteaterförening i byn Krokshult några kilometer väster om Kristdala. Den lär användas vid de bygdespel som föreningen sommartid framför i en lada. De lokaler på övervåningen som 1940 inreddes till kafé och lunchservering har renoverats i samband med användningen som kontor och möteslokaler. Originaldörrarna har bytts ut och ytskikten på golv och väggar har förnyats, men rummen har kvar sin ursprungliga form och Arvid Källströms alla reliefer, liksom de ursprungliga fast monterade belysningsarmaturerna. För andra våningens lägenhet och bottenvåningens butikslokaler har bytena av hyresgäster och funktioner medfört omfattande förändringar. Sagabiografens fasad mot Köpmangatan. Bottenvåningens glaspartier i aluminium tillkom I övrigt är fasaderna välbevarade. 19
20 Kulturhistoriska värden Sagabiografens arkitektoniska kvaliteter från finns fortfarande kvar, såväl interiört som exteriört. Byggnaden uppvisar en för Kalmar län ovanligt konsekvent och väl utförd funkisarkitektur. För exteriören har bytet av bottenvåningens dörr- och fönsterpartier under slutet av 1980-talet varit olycklig, eftersom de nya vitlackade aluminiumprofilerna är främmande för den tid då byggnaden uppfördes. Men alla övriga ytor och byggnadsdetaljer som är väsentliga för upplevelsen av fasaderna är bevarade. Exteriöra delar som kan framhållas är de bevarade ursprungliga slätputsade fasadytorna, andra våningens ursprungliga fönster, den kvarvarande balkongen mot Köpmangatan, takfotsgesimsen och det flacka taket. Ur ett teknikhistoriskt perspektiv är det intressant att maskinrummets dörröppning mot balkongen finns kvar. Det allra främsta kännetecknet för byggnaden är emellertid det mjukt rundade hörnet och baldakintaket med neonskylt över biografens entré. Biografhistorikern Kjell Furberg inventerade under 1990-talet i stort sett alla biografer i hela Sverige. De biografer som var mest välbevarade vad gäller arkitektur, utsmyckning och inredning presenterades sedan i boken Svenska biografer, utgiven år I urvalet ingick fem biografer från Kalmar län: Saga i Kalmar (invigd 1906), Borgholms bio (invigd 1920), Palladium i Västervik (invigd 1920), Centrum i Högsby (invigd 1931) och Saga i Oskarshamn (invigd 1940). Samma biografer har i olika sammanhang även framhållits som särskilt intressanta av såväl Kalmar läns museum som av lokala föreningar och bioentusiaster. I länet finns generellt få byggnader i funktionalistisk stil, och av de ovan nämnda biografbyggnaderna är det Biosalongen sedd från dörröppningen mot vestibulen. 20
21 vid sidan om Saga i Oskarshamn bara Centrum i Högsby som kan beskrivas som funktionalistisk. Centrum har ändå ett helt annat och mycket enklare utförande än Saga. För trots att även Saga präglas av funktionalismens formmässiga renhet upplevs den som mer bearbetad och detaljrik. De invändiga utrymmen som genom sin funktion, utformning och bevarandegrad är av störst intresse ur ett kulturhistoriskt perspektiv är biografens salong och vestibul, samt de rum på andra våningen som ursprungligen användes till kafé och lunchservering. Eftersom huset byggts som biograf är själva biosalongen det allra viktigaste rummet. Storleken och utformningen av salongen, tillsammans med tomtens form, har givit grundförutsättningarna för resten av byggnaden. Bortsett från bytet av ridå och biofåtöljer är salongen i princip bevarad i oförändrat skick. Den nuvarande ljusgröna kulören på väggytorna omkring bioduken kan ha tillkommit i sen tid, men i övrigt är sannolikt alla ytskikt och byggnadsdelar samma som vid invigningen Golv, väggar, tak, dörrar och belysningsarmaturer är original. Sagabiografen i Oskarshamn uppfördes vid en tid då det enligt biografhistorikern Kjell Furberg rådde en veritabel biobyggarboom. Perioden varade från mitten av 1930-talet till början av 1940-talet, då det hade byggts så många biografer att branschen införde ett etableringsstopp. Furberg menar att biostilen under tiden närmast andra världskrigets utbrott kännetecknades av en varm intimitet parad med mondän elegans och komfort. Medan de biografer som uppfördes i början av 1930-talet, då funkisen just slagit igenom, var asketiskt rena i stilen utvecklades under decenniets slut en något mer ombonad och dekorerad stil. Beskrivningen överensstämmer väl med Sagabion och den ambition som uttrycktes av konstnären Arvid Källström angående biosalongens utformning. Som beskrivis tidigare hade han genom de konstnärliga utsmyckningarna, belysningsarmaturerna och valet av kulörer försökt skapa känslan av en salong snarare än en biograflokal. Att Kjällström i samband med Vestibulen från biosalongen. Man planerar att ta bort de nuvarande dåligt anpassade aluminiumdörrarna och ersätta dem kopior av de ursprungliga trädörrarna. 21
22 Det gamla kaféet på andra våningen har samma ovanliga ovala form som vestibulen. Även här är formen en kvalitet som bör framhållas. Sannolikt finns det få andra kaféer i landet som varit inredda i ovala rum. Vidare ger de sex stora fönstren mot gatukorsningen rummet ett ljusflöde som få andra lokaler i staden kan uppvisa. Det som gör rummet mest speciellt är dock den fast monterade bildsvit av reliefer som utförts av Arvid Källström. På samma sätt som ovan beskrivits för biosalongen hade Källström här inte enbart haft rollen som konstnär utan även som inredningsarkitekt. Av de delar som Källström ursprungligen bidrog med i kaféet återstår numera bara konstverken. Möblerna är försvunna och färgsättningen har förändrats. Färgsättningen skulle dock lätt gå att återställa, så att konstverken kan betraktas mot den bakgrund som Källström ursprungligen valde. Den specialbyggda frisen för infälld takbelysning finns ännu kvar. Frisen är värdefull som en rest av kaféets ursprungliga inredning. Kafé Oderths lunchrum (rum nr 203) låg innanför den ovala kafélokalen och hade en mer intim karaktär. I en av de tidigare omnämnda artiklarna från kaféets invigning menade skriuppförandet av biografen inte bara bidrog med ridån och frontens fris med guldfärgade fiskar utan även ansvarade för helhetsupplevelsen av salongen har inte uppmärksammats tidigare. Biosalongen kan alltså betraktas som en enhet, där dåtidens högsta krav på akustik och ljudkvalitet sammanvägts med Källströms syn på hur en trivsam salong borde se ut. Vestibulens främsta kvalitet är den ovanliga ovala formen. I sin bok om Sveriges biografer framhåller Furberg Sagas vestibul som magnifik. Lösningen är unik bland Sveriges biografer. I den internationellt berömda biografen Skandia i Stockholm, inredd av Gunnar Asplund, finns ett litet runt rum kallat rotundan i anslutning till vestibulen, men för övrigt finns inga kända liknande arrangemang. I Sagabiografens vestibul har vissa förändringar gjorts under slutet av 1980-talet, men det handlar främst om att man lagt till reversibel inredning. Vestibulen är fortfarande välbevarad. Den ovala formen kan ännu upplevas. Kalkstensgolvet från 1940 finns kvar och den ursprungliga biljettluckans panelvägg döljs bara bakom ett draperi. Den tidstypiska pardörren mot biosalongen är bevarad. Interiörbild från det lunchrum som hörde till Oderths kafé. Okänt årtal och okänd fotograf. Oskarshamns bildarkiv. 22
23 benten att lokalen vid sidan om sin funktion som lunchrum också var utmärkt lämpad för små sammankomster och samkväm. På samma sätt som beskrivits för det ovala rummet har lunchrummets ursprungliga färgsättning förnyats och möblerna försvunnit. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är rummet främst intressant tack de båda reliefer av Arvid Källström som sitter på den inre väggen. Intill relieferna sitter också de ursprungliga vägghängda belysningsarmaturerna kvar. Armaturerna hör samma med relieferna eftersom deras utformning och placering valts av konstnären själv. Kaféets kök (rum nr 217) har ännu kvar sin ursprungliga skåpsinredning. Som beskrevs i rapportens inledning skrev antikvarie Lotte Fürst vid Kalmar läns museum redan 1995 ett intyg där hon fastslog att byggnaden genom sin välbevarade ursprungliga exteriör och interiör besitter ett högt kulturhistoriskt och miljömässigt värde. Fürst värdering styrks av den mer ingående studie som gjorts nu. Vad som framkommit ytterligare är konstnären Arvid Källströms starka betydelse för interiörernas utformning. Det kulturhistoriska värdet förhöjs alltså genom de konstnärliga och personhistoriska värden som Källströms koppling till projektet ger. Biografen är även intressant ur ett teknikhistoriskt perspektiv, avseende de akustiska och säkerhetsmässiga lösningar som tillämpats vid uppförandet. Med hänsyn till alla människor från Oskarshamnstrakten som besökt biografen sedan invigningen 1940 bör man heller inte glömma de lokalhistoriska och sociala värden som sitter i väggarna. Antalet singelbiografer har stadigt minskat ända sedan tevens genombrott under slutet av 1950-talet. Många biografer har rivits eller tagits i bruk för andra ändamål. I Furbergs bok beskrivs också hur många biografer utsattes för pietetslösa renoveringar under 60- och 70-talen. Under de senaste decennierna har sedan ett stort antal biografer omformats till multibiografer. Ur kulturhistoriskt perspektiv är det därför angeläget att de välbevarade biografer som ännu finns kvar hanteras på ett så varsamt sätt som möjligt. Kjell Furberg har kontaktats per telefon i samband med arbetet med denna antikvariska förundersökning, för att få hans syn på Sagabiografens status i förhållande till övriga samtida svenska biografer. Genom samtalet framkom att Furberg inte känner till någon annan biograf med liknande placering och utformning av entrén, i ett ytterhörn och med en oval vestibul innanför. När det gäller salongens utformning menar Furberg att det finns likheter med andra biografer från samma tid, men att Saga inte är någon kopia eller följer någon standardmall. Det är tydligt att stadsingenjören Berggren, konstnären Källström och ägaren Andersson här tillsammans åstadkommit en egen tolkning av det sena 1930-talets biografarkitektur. Arvid Källström ( ) Arvid Källström föddes i Oskarshamn På 1920-talet studerade han i Paris tillsammans med Isaac Grunewald, Gösta Adrian Nilsson (Gan) m.fl. och hade en följd av år sin ateljé där. Han gjorde studieresor till Italien, England, Belgien och Nederländerna. I Paris ställde Arvid Källström ut på Salongen och Salon des Realitets Nouvelles. Han deltog även i utställningen på Charlottenborg och den Frie Udstilling i Köpenhamn och på Liljevalchs i Stockholm Arvid återvände till Sverige 1934 och var verksam i Stockholm tills han, 1939, slog sig ner i Påskallavik. Från 1940 var han centralgestalt i den så kallade Källströmsgruppen, som regelbundet ställde ut i Oskarshamn. Hans produktion är synnerligen omfattande och spänner från småskulpturer och porträtt till monumentalgrupper av olika slag, bland annat fontängrupper och kyrkliga arbeten. Hans energi och experimentlusta var stor och med sina gedigna kunskaper i de olika materialen kunde han lätt växla från den hårdaste graniten till det mjuka glaset, från cementblandaren till minsta modellpinne. Inte heller tyg var honom främmande och skulpturerna kunde vara stora eller små, stillastående eller rörliga och till och med ljudande. I sin egen trädgård gjorde Arvid sin största kvinnofigur, skapade abstrakta skulpturer av både betong och metall samtidigt som han formade några underbart sköna naturalistiska konstverk. Bland de större arbetena märks fontänerna i Kalmar, Oskarshamn och Hultsfred, monumentet över Esaias Tegnér i Växjö (brons 1926), Vid Målsnöret (brons 1936, Hudiksvall) och Ölandsflickan (granit 1943, Borgholms torg). Han har med krucifix, dopfuntar, orgelfasader, med flera verk, smyckat en rad kyrkor, framförallt i Småland. Arvid är representerad på Nationalmuseum och Moderna museet i Stockholm samt Kalmar museum. Han avled 1967 och är begravd på Påskallaviks kyrkogård. ur 23
Ukna kyrka. Richard Edlund
Ukna kyrka Antikvarisk medverkan vid putslagning samt kalkning Ukna socken, Västerviks kommun, Kalmar län, Småland, Norra Tjusts pastorat, Linköpings stift Richard Edlund KALMAR LÄNS MUSEUM Kyrkoantikvarisk
Läs merSödra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift
Södra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift Magdalena Jonsson Kalmar läns museum Kyrkoantikvarisk rapport
Läs merMältan på Kyrkeby bränneri
Mältan på Kyrkeby bränneri Antikvarisk medverkan vid åtgärder på trappa och montering av räcken Kyrkeby 4:8, Vissefjärda socken, Emmaboda kommun, Kalmar län, Småland Ulrika Haraldsson Kalmar läns museum
Läs merMörlunda kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan
Mörlunda kyrka Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan Mörlunda kyrka, Mörlunda socken, Hultsfreds kommun, Kalmar län, Småland, Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift Ellen
Läs merHullgrenska gården Antikvarisk medverkan vid ommålning av fasad mot väster Strömsrum 2:6, Ålems socken, Mönsterås kommun, Kalmar län, Småland
Hullgrenska gården Antikvarisk medverkan vid ommålning av fasad mot väster Strömsrum 2:6, Ålems socken, Mönsterås kommun, Kalmar län, Småland Magnus Johansson Kalmar läns museum Byggnadsantikvarisk rapport
Läs merArby kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av spån på Arby kyrka och klockstapel. Kalmar läns museum
Arby kyrka Antikvarisk medverkan vid byte av spån på Arby kyrka och klockstapel Arby kyrka, Arby socken, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland, Södermöre pastorat, Växjö stift Ellen Olsson Kalmar läns museum
Läs merLindöskolan i Kalmar
Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille
Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille 2016-08-11 2016-2694 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Svensknabben 3 Fastighetens adress: Svensknabbevägen 24 Sökande: i Am Home Projektutveckling
Läs merKarlslunda klockstapel
Karlslunda klockstapel Antikvarisk medverkan vid reparation av Karlslunda klockstapel Karlslunda kyrka, Karlslunda socken, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland, Karlslunda församling, Växjö stift Ulrika
Läs merANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE
Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med
Läs merArby klockstapel. Ulrika Haraldsson
Arby klockstapel Antikvarisk medverkan vid reparation av Arby klockstapel Arby kyrka, Arby socken, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland, Arby församling, Växjö stift Ulrika Haraldsson KALMAR LÄNS MUSEUM
Läs merKulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862
1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.
Läs merVissefjärda kyrka. Ulrika Haraldsson
Vissefjärda kyrka Antikvarisk medverkan vid installation av styrsystem Vissefjärda socken, Emmaboda kommun, Kalmar län, Småland, Vissefjärda församling, Växjö stift Ulrika Haraldsson KALMAR LÄNS MUSEUM
Läs merDOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o
DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens
Läs merAntikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna
Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående
Läs merTorps metodistkapell
Torps metodistkapell Antikvarisk medverkan vid målning av kapell och klockstapel Mönsterås-Torp 3:17, Mönsterås socken, Mönsterås kommun, Kalmar län, Småland Ulrika Haraldsson Kalmar läns museum Byggnadsantikvarisk
Läs merFäringsö fd ålderdomshem och kommunhus
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem
Läs merAnsökan om bygglov för yttre ändring, Oxhuvudet 18, Kungsgatan 36, Norrmalm
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Bygglovsavdelningen Sida 1 (7) 2015-09-11 Handläggare Elise Ljung Telefon 08-50827558 Till Stadsbyggnadsnämnden Ansökan om bygglov för yttre ändring, Oxhuvudet 18,
Läs merKULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET
1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden
Läs merKristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén
Läs merDoktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm
Doktorn 5 Svend och Hannes hus i Laholm Källor och litteratur Edén, Michael, Porträtt av en vän, By ACTH 1987:6. Lundborg, Lennart, Svend Bögh-Andersen en arkitekt som präglat Laholm, Gamla Laholm 2003.
Läs merPM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.
2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.
Läs merNässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län
Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha
Läs merEntrébyggnaden till Karlshamns Rådhus
Entrébyggnaden till Karlshamns Rådhus Antikvarisk medverkan vid omläggning av plåttak Kalmar 10, Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län, Blekinge Ulrika Haraldsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk
Läs merLaxbrogatan 7, Sternerska huset
Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport
Läs merAstoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.
Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.
Läs merAntikvarisk karaktärisering och värdering inför ändring av detaljplan
Antikvarisk karaktärisering och värdering inför ändring av detaljplan Pahl 7, Stockholms stad www.bjerking.se Uppdrag nr. 1220841 Sida 2 (7) Innehåll 1. INLEDNING... 3 Vad är en antikvarisk karaktärisering
Läs merKyrkeby ladugård. Antikvarisk medverkan vid lagning av gavel och tak på ladugården
Kyrkeby ladugård Antikvarisk medverkan vid lagning av gavel och tak på ladugården Vissefjärda Kyrkeby 4:1, Vissefjärda socken, Emmaboda kommun, Kalmar län, Småland Ulrika Haraldsson Kalmar läns museum
Läs merJärnvägsstationen i Kopparberg
Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning
Läs merNorrmanska gården. - rivning och nybyggnation av bardisk m m. Antikvarisk kontroll. Garvaren 1 och 2 Sala socken Västmanlands län.
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2008:B32 Norrmanska gården - rivning och nybyggnation av bardisk m m Antikvarisk kontroll Garvaren 1 och 2 Sala socken Västmanlands län Norrmanska gården
Läs merByggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Läs merÅfors Folkets hus Antikvarisk medverkan vid renovering av glasmosaiksgolv Ålgärdehult 1:40, Algutsboda socken, Emmaboda kommun, Kalmar län, Småland
Åfors Folkets hus Antikvarisk medverkan vid renovering av glasmosaiksgolv Ålgärdehult 1:40, Algutsboda socken, Emmaboda kommun, Kalmar län, Småland Jan Westergren Kalmar läns museum Byggnadsantikvarisk
Läs merFLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
Läs merKulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom
Läs merprojekt kulturkvarteret
projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad
Läs merANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING, LORENSBERG 48:7, Chalmersgatan 13
1/7 KDB Byggkonsult & Antikvarie Smedjegatan 5 411 13 Göteborg e-post: david@kdbkonsult.se tfn: 031-89 44 41 sms: 0733-60 80 81 Göteborg 2016-10-10 ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING, LORENSBERG 48:7, Chalmersgatan
Läs merANTIKVARISKT UTLÅTANDE
Stockholm 2002-11-14 Wihlborgs Fastigheter AB Att: Christian Hermelin Box 888 131 25 Nacka ANTIKVARISKT UTLÅTANDE AVSEENDE FÖNSTER PÅ F. D. ÄTTIKSFABRIKEN, HUS 1-6, JÄRLA INDUSTRIOMRÅDE, NACKA Datering
Läs merGöta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002
Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Antikvarisk medverkan i samband med invändiga förändringar Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:14 Anders
Läs merDjursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus
1 Anna Modin Dnr 2013-0972 Bygglovhandläggare Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus Förslag till
Läs merKalla 3. Restaurering av fönster - etapp 1. Antikvarisk medverkan. Kalla 3 Västerås stad Västmanlands län. Ia Manbo
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2013:B5 Kalla 3 Restaurering av fönster - etapp 1 Antikvarisk medverkan Kalla 3 Västerås stad Västmanlands län Ia Manbo Kalla 3 Restaurering av fönster etapp
Läs merKungsgården 3. Inredning av vindsvåning i gatuhuset vid Rådhusgatan. Antikvarisk medverkan. Kungsgården 3 Arboga stadsförsamling Västmanlands län
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2010:B23 Kungsgården 3 Inredning av vindsvåning i gatuhuset vid Rådhusgatan Antikvarisk medverkan Kungsgården 3 Arboga stadsförsamling Västmanlands län Fredrik
Läs merKila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk
Läs merAntikvarisk konsekvensbeskrivning med utlåtande
PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk konsekvensbeskrivning med utlåtande Underlag inför planering och projektering Fastighet: Brunkhalsen 9 Adress: Malmtorgsgatan 5, Karduansmakargatan 2 Stadsdel:
Läs merPlats och tid Oskarshamnssalen, 2014-09-16 kl. 09:00-14:40 ajournering kl. 09:40-09:50, 10:15-10:30, 12:00-12:45
PROTOKOLL Sida 1 Plats och tid Oskarshamnssalen, kl. 09:00-14:40 ajournering kl. 09:40-09:50, 10:15-10:30, 12:00-12:45 Beslutande Mathias R Karlsson (S), ordförande Gunilla C Johansson (M), 1:e vice ordförande
Läs merGården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT
Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården
Läs merGrapes bro Antikvarisk medverkan vid restaurering av träbro Fredriksborg 4:2, Mörlunda socken, Hultsfreds kommun, Kalmar län, Småland
Grapes bro Antikvarisk medverkan vid restaurering av träbro Fredriksborg 4:2, Mörlunda socken, Hultsfreds kommun, Kalmar län, Småland Richard Edlund Kalmar läns museum Byggnadsantikvarisk rapport september
Läs merR E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B
Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org
Läs merUppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:
Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande
Läs merKungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin
Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4
Läs merKVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08
KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN, KÖPMANGATAN 11, 111 31 STOCKHOLM T: 08-10 18 00, F: 08-21 30 21, M: 0707 48 18 00, e-post: jonas.glock@glockgruppen.se Delägare i Praktiserande Arkitekter i
Läs merFörslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1
2018-12-04 Dnr2018-181 Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1 Gällande plan: Detaljplan för del av kvarteret Eldaren 1 (1497-P85, D154)
Läs merSickalaön 83:22 (Marcusplatsen 9) Ansökan om rivningslov för rivning av kontorshus.
1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-12-14 B 2017-000953 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sickalaön 83:22 (Marcusplatsen 9) Ansökan om rivningslov för rivning av kontorshus. Förslag till beslut Ansökan om rivningslov
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes 2017-5526 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Bofinken 5 Fastighetens adress: Unionsgatan 1 Sökande: Kalmarbygg AB Ärende: Fasadändring, takkupa Förslag
Läs merStorgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO
Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde 90 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Alldeles intill torget
Läs merKommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 27 januari 2015 kl. 08:30 11:45.
NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 27 januari 2015 kl. 08:30 11:45. Beslutande Carin Walldin (S) Ordförande Ola Wigg (S)
Läs merSTAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak mm
STAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak mm Britt-Marie Lennartsson RAPPORT ÖVER RENOVERING Olofsbo hembygdsgård, Olofsbo 4:34, Stafsinge socken, Falkenbergs kommun 2016:15
Läs merVÄRMLANDS MUSEUM. Enheten för uppdragsverksamhet Box Karlstad Tel: Värmlands Museum
ARVIKA KOMMUN Kornmunstvreisen 2018-06- 2 5 Diarienr K^IIMRO OiarieplEin tm Kvarteret Tobaken 1, Arvika Kulturhistorisk värdering av fastighetens två byggnader. Datum: 2018-02-22 Rapportnummer: 2018.5
Läs merklassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper
FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket
Läs merFotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun
Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun 1 (14) INLEDNING Färjestaden har en rik historia men få bevarade byggnader och miljöer av kulturhistoriskt
Läs merBunkeflo kyrka. Antikvarisk rapport RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING. socken i Malmö kommun Skåne län
Antikvarisk rapport Bunkeflo kyrka RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING N Bunkeflo kyrka/malmö kyrkliga samfällighet/bunkeflo socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:11 Helena
Läs merMusikens Hus. Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014
Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014 Lärarteam Professor Dorte Mandrup arkitekt NAL Einar Jarmund arkitekt MSA Alex van de Bled arkitekt
Läs merNya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby
Läs merVårby Gårds kyrka. Eva Wallström Rapport 2004:42
Vårby Gårds kyrka Antikvarisk kontroll vid arbetsmiljöåtgärder, Vårby Gårds kyrka, S:t Mikaels församling, Huddinge socken, Huddinge kommun, Södermanland Eva Wallström Rapport 2004:42 Vårby Gårds kyrka
Läs merbyggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund
byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad
Läs merStadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7
Sandgrundsgatan, kvarteret Udden 5, 6 och 7 Stadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7 Sandgrundsgatan tillkom sedan Garvareådran fyllts ut 1912 1913 och Sandgrund på så sätt förenats med Tingvallaön.
Läs merANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING
ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL
Läs merVägledning Antikvarisk medverkan
Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)
Läs merLux Lunds Universitet
Lux Lunds Universitet Bild 1: Tegelfasadens varma uppljus framställs som en fond i bakgrunder till den inramade atriumgården. Det varma ljuset samspelar fint med det lågt sittande ljuset under bänken som
Läs merKontor kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Storgatan 12, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Kontor 38-76 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Kontor med centralt läge i Nybro
Läs merPorträtt. 154 Eva 17 år.
Sakral konst Ett krucifix samt två sörjande kvinnofigurer pryder altaret i Matteus kyrka i Stockholm. Krucifixet är av ebenholtz och silver och de båda kvinnorna av silver. Figurerna är gjorda av Astri
Läs merNämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32
Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö
Läs merUpprättad av: Norconsult AB
Dnr. 2019-01-25 PB 2018-571 Version Plannr. 1 D 2105 Tillägg till Ändring av Detaljplan för del av Piteå Kv Lönnen Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: Norconsult AB Postadress 941 85 PITEÅ Besöksadress
Läs merS:t Botulf 14 Rådhuset Lund, Skåne Antikvarisk rapport
S:t Botulf 14 Rådhuset Lund, Skåne Antikvarisk rapport 2013-2014 kulturmiljörapport 2014:1 carita Eskeröd KULTURhistoriska föreningen för södra sverige Kulturhistoriska föreningen för södra sverige Tegnérsplatsen
Läs merLÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge
Läs merDetaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård
Uppdragsbeslut 2007-12-12 Samrådsbeslut 1 2008-03-11 Samrådsbeslut 2 2008-08-15 Figeholm, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret jan 2008 SAMRÅDSREDOGÖRELSE samråd 2 Detaljplanen upprättad
Läs merbyggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats
byggnadsvård Kila kyrkogård Kila kyrka, Kila socken, Ålberga gård 3:4, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats Dag Forssblad Kila kyrkogård
Läs merButiksfasader i Gamla Stan
stockholms stadsmuseum Butiksfasader i Gamla Stan Det här behöver du veta när du vill underhålla eller ändra fasaden till din butik. www.stadsmuseum.stockholm.se/ byggnadsvard Omslagsbild framsida: Butiksfasad
Läs merBilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet
Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt
Läs merAntagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm, Dp (23 studentbostäder)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (5) 2015-09-14 Handläggare Tony Andersson Telefon 08-508 27 318 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen
Läs merKvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad
Dnr: 813/2016 22 juni 2017 Ändring av stadsplan (1283K-6204) för Kvarteren Laxen m fl Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 22 juni 2017 BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Antagen
Läs merButik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Stationsgatan 8, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Butik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen I Nybro mitt emellan torget och
Läs merUTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation
UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus
Läs merFörslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1
2019-02-26 Dnr2018-181 D154 a Antagen av byggnadsnämnden 2019-03-05 Laga kraft 2019-04-04 Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1 Gällande
Läs merPlanens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.
3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad
Läs merGällaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Gällaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:35 Margareta
Läs merVilla Vera, Ronneby brunn
2006:29 Villa Vera, Ronneby brunn Byggnadsminne nr 72 Slutrapport, antikvarisk kontroll Exteriör renovering Rapport, år och nr: 2006:29 Rapportnamn: Villa Vera, Ronneby Brunn Byggnadsminne nr 72. Slutrapport,
Läs merHullgrensgården och Harbergsgården
Hullgrensgården och Harbergsgården Antikvarisk medverkan vid borttagning av färg samt målning av gatufasader Strömsrum 2:6, 2:7, Ålem socken, Mönsterås kommun, Kalmar län, Småland Ulrika Haraldsson Kalmar
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande
Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR
Läs merByggnadsminnesförklaring av byggnader i kv Bajonetten i Haga Inom fastigheterna 29:1 och 29:9 i Göteborg
1(6) Kulturmiljöenheten Lena Emanuelsson 010-22 44 555 lena.emanuelsson@lansstyrelsen. se Delg.kv Brf, Ada, Mikael Salo Mikael.salo@volvo.com Byggnadsminnesförklaring av byggnader i kv Bajonetten i Haga
Läs merTill vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum
Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder
Läs merFärgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn
Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Virserums sn, Hultsfreds kommun, Småland Richard Edlund Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter maj 2006 KALMAR LÄNS MUSEUM Färgundersökning av väntsalen
Läs merLedamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.
Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att
Läs merDetaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun
Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 303/2015 Dnr ByggR: P 2015-07 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Plansamråd Detaljplanen har varit utsänd för samråd under
Läs merÄndrad användning av f.d. kadettförläggning/verksamhetslokal till vandrarhem, SÄBY 3:76 (KAPTENSVÄGEN 3)
1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-05-16 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn BYGG 2016-000096 Ändrad användning av f.d. kadettförläggning/verksamhetslokal till vandrarhem, SÄBY 3:76 (KAPTENSVÄGEN 3) Förslag till
Läs merHur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?
Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering
Läs merBeslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun
BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,
Läs merDOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.
Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls
Läs merTripasin. Byggnadsantikvarisk studie. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola.
Byggnadsantikvarisk studie Tripasin Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:003 Olga Schlyter
Läs merUtredning beträffande totalbrand i villa,
Sida 1 Datum 2011-10-25 Vår beteckning 500-2011-00826-1 Utredning beträffande totalbrand i villa,, Örebro. Upplysningar om händelsen Larmtid: 2011-07-26 kl. 02:00 Tisdag Adress: Objektstyp: Villa Startutrymme:
Läs mermed balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.
fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.
Läs mer