Sagabiografen i Oskarshamn. Antikvarisk förundersökning inför ombyggnad Kv. Pilen 8, Oskarshamns stad och kommun, Kalmar län, Småland.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sagabiografen i Oskarshamn. Antikvarisk förundersökning inför ombyggnad Kv. Pilen 8, Oskarshamns stad och kommun, Kalmar län, Småland."

Transkript

1 Sagabiografen i Oskarshamn Antikvarisk förundersökning inför ombyggnad Kv. Pilen 8, Oskarshamns stad och kommun, Kalmar län, Småland Jan Westergren KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2014

2 Kalmar läns museums bebyggelseenhet Kalmar läns museums bebyggelseenhet utför antikvarisk medverkan vid förändringar och renoveringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse/ bebyggelsemiljöer. Flera medarbetare är också certifierade som sakkunnig kontrollant av kulturvärden enligt Plan- och bygglagen. Kalmar läns museum kan även erbjuda expertis inom exempelvis landoch marinarkeologi, konservering och kulturmiljöpedagogik. KUL-kontroll vad är det? Den nya Plan- och Bygglagen (PBL) började gälla den 2 maj Sakkunnig kontroll av kulturvärden s.k. KUL-kontroll grundar sig i Boverkets föreskrift BFS 2011:15 KUL 2 och är tillämpbar för de villkor som ställs om antikvarisk medverkan. Antikvarisk medverkan genom KUL-kontroll verifierar att samhällets krav om tillvaratagande av kulturvärden tillgodoses. I byggprocessen tillför antikvarien kunskap om de kulturhistoriska värdena och hur de tar sig uttryck i det enskilda objektet.

3 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Sagabiografen i Oskarshamn Antikvarisk förundersökning inför ombyggnad Kv. Pilen 8, Oskarshamns stad och kommun, Kalmar län, Småland Författare Bebyggelseantikvarie Jan Westergren Foto Författaren där inte annat anges. Svartvita fotografier kom mer generellt från bildarkivet i Oskarshamns kulturhus. Omslagsfoto - Nils Holgersson. Sagabion från Köpmangatan,1940-tal. Granskad av Antikvarie Liselotte Jumme Layout Anna Sterling Diarienummer Kalmar läns museum: Utgivare Kalmar läns museum Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket. Utförd av Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Kontaktperson Jan Westergren Beställare Tekniska kontoret, Oskarshamns kommun, Box 712, Oskarshamn Kontaktperson Projektingenjör Matz Johansson Fältbesök skedde Närvarande: Matz Johansson och Thomas Gren från Oskarshamns kommun och Jan Westergren från Kalmar läns museum Övriga handlingar och digitala fotografier Förvaras i Kalmar läns museums topografiska arkiv

4 Sagabiografen ligger i kvarteret Pilens nordöstra hörn, i korsningen mellan Köpmangatan och Hantverksgatan. Karta från Oskarshamns kommun.

5 Bebyggelsehistorisk utredning Kalmar läns museum Innehåll Inledning...7 Uppdragets bakgrund...7 Aktuell skyddsstatus...8 Historik...9 Bygglovritningar från Exteriör...10 Vestibul...11 Biosalong...14 Oderths kafé...16 Charkuteriaffär, blomsteraffär och en tvårumslägenhet...17 Ombyggnader och förändringar...18 Kulturhistoriska värden...20 Antikvariska rekommendationer...24 Generellt...24 Biosalong Vestibul...26 Våning två...27 Källförteckning...33

6 Sagabiografens entré fotograferad från Köpmangatan. Jämför med omslagets fotografi från 1940-talet. 6

7 Inledning Uppdragets bakgrund Tekniska kontoret vid Oskarshamns kommun planerar att genomföra en ombyggnad av fastigheten kv. Pilen 8, Sagabiografen i Oskarshamn. Kommunen och brukaren önskar omforma byggnaden enligt biostadskonceptet, så att den efter ombyggnad rymmer tre salonger istället för en. Stadsarkitekt Kent Svensson har bedömt att tekniska kontoret i samband med bygglovansökan behöver låta upprätta en antikvarisk förundersökning. Huvudsyftet är att utreda vilka kulturhistoriska värden den befintliga byggnaden besitter. En antikvarisk förundersökning bör generellt upprättas tidigt i planeringsprocessen, så att resultatet kan ligga till grund för den fortsatta projekteringen. (BBR 21, 2:311 Förundersökning vid ändring av byggnader.) I detta fall har förundersökningen upprättats efter bygglovritningarna färdigställts. I slutet av förundersökningen ges därför synpunkter på de åtgärder som redovisas på bygglovritningarna. Förundersökningen hålls på en relativt översiktlig nivå. Vid besiktning på plats dokumenterades främst biografen och dess biutrymmen, samt de lokaler som hört till f. d caféet på andra våningen. Affärslokalerna, källaren och den f.d. bostaden har endast studerats översiktligt. Vid beskrivningen av byggnadens historia har Johan Teiffels kapitel om Sagabiografen i boken Oskarshamn under beredskapsåren varit till stor hjälp. Vidare har bygglovritningar från byggnadsnämndens arkiv studerats, såväl de ursprungliga ritningarna från 1939 som alla förslag till förändringar som gjorts under åren. Tack vare bygglovadministratör Susanne Carlsson återfanns också den ursprungliga byggnads- och rumsbeskrivningen från Övriga personer inom Oskarshamns kommun som bidragit med material, kunskap och tips vid arbetet med förundersökningen är arkivarie Thomas Gren, arkivarie Martin Lundgren och projektingenjör Matz Johansson. Biosalongens bakre rader. Längst bort i bild syns dörren till vestibulen. 7

8 Aktuell skyddsstatus Gällande detaljplan för kvarteret Pilen är från 1984 (akt A4818). I detaljplanen finns inga skydds- eller varsamhetsbestämmelser, varken för Sagabiografen (Pilen 8) eller för någon annan fastighet inom kvarteret. Antikvarie Lotte Fürst vid Kalmar läns museum har skrivit ett intyg avseende Sagabiografens kulturhistoriska värde. Byggnaden framhålls som ett mycket fint exempel på funktionalistisk arkitektur. I intygets avslutande meningen hävdar Fürst att byggnaden genom sin välbevarade ursprungliga exteriör och interiör besitter ett högt kulturhistoriskt och miljömässigt värde. Intyget var adresserat till Oskarshamns kommuns bygglovavdelning. De kvaliteter som beskrevs av Fürst 1995 finns fortfarande kvar och den värdering som gjordes är ännu relevant. Se vidare under rubriken Kulturhistorisk värdering. Alla byggnader omfattas av plan- och bygglagens paragrafer avseende varsamhet vid underhåll och ändringar. Paragraferna gäller både exteriör och interiör. Enligt 8 kap 17 skall ändringar av en byggnad utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar vara på byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. I detta fall, med tanke på att byggnadens höga kulturhistoriska och miljömässiga värden uppmärksammades redan 1995, gäller även plan- och bygglagens paragraf avseende förbud mot förvanskning, 8 kap 13. Enligt denna paragraf får en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas. Med samma motivering bör man även ställa extra höga krav avseende underhållsåtgärder. Enligt 8 kap 14 skall ett byggnadsverk som är särskilt värdefullt från ovan nämnda synpunkter underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Sammanfattningsvis skyddas byggnadens befintliga historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärlig värden genom 13, 14 och 17 plan- och bygglagens kap 8, trots att dessa värden inte uppmärksammas i gällande detaljplan från Fotografi från det ovala rum på andra våningen som ursprungligen användes som kafé. Rummet har sex fönster i den svängda väggen mot gathörnet. 8

9 Historik Bygglovritningar från 1939 Byggnaden som Sagabiografen ligger i ritades av Oskarshamns stadsingenjör Ragnar Berggren. ( ). Berggren var utbildad på Chalmers i Göteborg och hade varit vice stadsingenjör i Göteborg innan han 1926 tillträdde som stadsingenjör i Oskarshamn. Bygglovritningarna är daterade den 15 juni 1939 och de godkändes av byggnadsnämnden redan dagen efter. Av signaturen vid byggnadsnämndens stämpel framgår att det var Berggren själv som handlade ärendet. Vid sidan om ritningarna omfattade bygglovhandlingarna en utförlig arbets- och rumsbeskrivning. I bygglovarkivet finns även ett stort antar detaljritningar som upprättats av Berggren inför uppförandet av biografbyggnaden. Den som ansökt om bygglov och alltså var byggherre och initiativtagare till projektet var C J Andersson ( ). I kapitlet om Sagabiografen i boken Oskarshamn under beredskapsåren berättas att C J Andersson sedan tidigare drev flera biografer i staden och därför fått smeknamnet Biograf-Anders Han hade först drivit biograf i en ombyggd nykterhetslokal i Stadsparken, därefter övertagit biografen Metropol på Frejagatan och även låtit bygga Palladium vid Postmästaregatan. Sagabiografen, som invigdes den 12 augusti 1940, beskrivs som juvelen i kronan för Anderssons filmimperium. Vid premiären visades filmen Juninatten, med Ingrid Bergman i huvudrollen. 9

10 Exteriör Ragnar Berggren formgav byggnaden i en tidstypisk funktionalistisk stil utan utsmyckningar. Faserna är slätputsade och fönstren saknar spröjsindelning. Andra funktionalistiska drag är det flacka taket och avsaknaden av utskjutande taktassar. Takfoten markeras endast av en enkelt profilerad gesims i puts. När det gäller fasadernas och planlösningens indelning i stort är det tydligt att Berggren i första hand låtit biografen och dess funktioner styra utformning. Mest framträdande är det mjukt rundade hörnet med entrén till biografens foajé. Att lokalen rymmer en biograf markeras av det för byggnadstypen karaktäristiska utskjutande baldakintaket med neonskylt. Att förse biografentréer med baldakintak hade varit standard sedan slutet av 1920-talet. Från början fanns det balkonger både mot Köpmangatan och Hantverksgatan. Balkong- erna hade givits en för funkisen karaktäristisk utformning, med en mjukt svängd front. Balkongen mot Hantverksgatan hörde till den lilla tvårumslägenhet som var inredd i denna del av huset, medan balkongen mot Köpmangatan hade en mer speciell funktion. Till denna balkong fanns två dörrar, en från biografens maskinrum (rum 215) och en från det kontor (rum214) som hörde till biografen. Ursprungligen fanns det ingen innerdörr direkt mellan maskinrummet och kontoret. Med hänsyn till den brandfara som dåtidens filmer av celluloid utgjorde var maskinisten tvungen att gå via balkongen för att komma till kontoret. Ytterväggarna är enligt Berggrens beskrivning byggda av tegel. Sockeln skulle utföras av krysshamrad betong. Grundmurarna är liksom källarens väggar av gjuten betong. Taket skulle kläs med galvaniserad plåt. Vy från Köpmangatan omkring Foto: Karl V Nilsson. Oskarshamns bildarkiv. 10

11 Vestibul Planlösningen är ovanlig. Vestibulen innanför entrén i gathörnet har oval form. Formen framträdde ursprungligen tydligare än idag, då det under sen tid bland annat tillkommit en lång disk och en spaljé. Från början skedde biljettförsäljningen genom en lucka från rum 124 (se rumsnumrering på den ursprungliga planritningen). Biljettrummets glasparti döljs numera bakom ett svart draperi. Vid vestibulens andra sida, snett upp till höger på planritningen, fanns chokladkiosk (rum 102) och toaletter (rum ). Vestibulens golv är belagt med kalksten och väggarna är slätputsade och målade. Pardörren mot vestibulen sedd från biosalongen. Vestibulen med ingången till biosalongen. Bakom draperiet till höger döljer sig den ursprungliga biljettluckan. Disken har tillkommit i sen tid. 11

12 12 Biosalongens främre del. Den nuvarande ridån är en förenklad kopia av konstnären Arvid Källströms original. Jämför med fotografi på sidan 24.

13 13

14 Biosalong Ingången till biosalongen från vestibulen är placerad mitt emot ytterentrén. Svängdörrarna mot salongen har ett tidstypiskt utförande, med släta ytor av mörkt träfaner, kantsskydd av röd sammet och draghantag med stora runda plastkulor. Av ett tidningscitat ur Oskarshamnstidningen, återgivet i boken Oskarshamn under beredskapsåren, framgår att Berggren vid projekteringen utformat biosalongen med hänsyn till de senaste forskningsrönen inom akustiken. Akustiska beräkningar hade utförts av ett företag med namnet Aga-Baltic. En ingenjör från Stockholm som var på plats för att montera filmprojektorerna berättade för Oskarshamnstidningen att salongen gjorts sektorformad då man därigenom undviker de störande s.k. stående vågorna, vilka lätt uppstå i en lokal där väggarna äro parallella. Sektorformad var troligen ingenjörens begrepp för att förklara att salongen är bredare baktill än framtill. Långsidorna är alltså inte parallella. Dessutom är långsidornas väggar försedda med kilformade slitsar för infälld belysning. Salongens kortsidor är välvda. Övergångarna mellan den bakre väggen och långsidorna är mjukt svängda. Väggarnas ytskikt är också valda med hänsyn till akustiken. Den bakre väggen är vadderad och tygklädd. Långsidornas övre del är klädd med halvmjuka träfiberskivor, i Berggrens beskrivning kallade ankarboard. Samma dämpande skivmaterial har enligt beskrivningen även använts för beklädnad av innertaket. Takskivorna är dock indelade i små rutor, för att ge ytterligare dämpande effekt. Genom den ovan citerade intervjun av ingenjören från Stockholm får man också veta att C J Andersson satsat på en helt ny typ av högtalarsystem, placerat bakom bioduken. Valet av former och material för att få så bra ljud som möjligt har samtidigt varit ett sätt att ge salongen ett modernt arkitektoniskt uttryck. För att erbjuda biobesökaren en festlig upplevelse har man också tillfört detaljer och dekor som inte motiveras tekniskt. Vid mötet mellan tak och väggar finns en gesims med enkel kantig form, målad i flera olika kulörer. Utmed väggarna, mellan den nedre slätputsade bröstningen och den övre skivklädda delen, löper en guldfärgad girland. Just Biosalongens bakre del. Fåtöljerna är utbytta, men i övrigt är alla ytor och byggnadsdelar bevarade från

15 denna dekor förknippas inte med funktionalismen utan är snarare en kvarleva från den föregående 1920-talsklassicismen. Mest möda har man ägnat åt utformningen av salongens främre del. Den ursprungliga ridån skapades av konstnären Arvid Källström från Påskallavik. En man och en kvinna, två skådespelare, balanserar på en regnbåge mot bakgrund av en stjärnbeströdd mörk himmel. Under regnbågen fanns en klarblå yta med stiliserade ljusa träd utan blad. Till verket hör också en fast monterad fris vid scenens front. På frisen, som också döljer en slits för ventilation av salongen, sitter fiskar i relief, gjutna av gips och överdragna med bronsfärg. Hur ridåns och frisens motiv skall tolkas beskrivs i ett citat av Källström: En regnbåge med två agerande skådespelare föreställande världen. Under regnbågen finns verkligheten medan skådespelarkonsten sträcker sig ovan regnbågen eller till fantasins värld. Fiskarna utfördes av Källström själv. Ridån, som var av plysch, tillverkades av en fru Linge i Hycklinge efter skisser av Källström. Av Källströms uttalande i en artikel ur Oskarshamnstidningen, återgivet i boken Oskarshamn under beredskapsåren, framgår att han även haft inflytande över salongens utformning i övrigt. Källström säger sig ha försökt skapa salongen mera som salong än som biograflokal. Jag har så att säga sökt lägga mera tyngd över salongen. Uttalandet tyder på att Källström varit delaktig i salongens färgsättning, som går i en något mörkare ton än vad som annars var vanligt i funktionalistisk arkitektur. Mest tongivande är färgsättningen av väggarnas övre del. De är lasyrmålade i olika bruna nyanser, troligen för att efterlikna någon typ av mörk träpanel. Arvid Källström har också formgivit salongen lampetter. Vidare är det Arvids bror, bildhuggaren Bernhard Källström, som tillverkat de tidigare nämnda girlanderna utmed salongens väggar. De ursprungliga biofåtöljerna var av björk, med klädsel av mörkblått tyg. Antalet platser var då 435. Många äldre biografer i landet var försedda med balkong, men Sagabiografen följer den trend som etablerades under slutet av 30-talet och utfördes med alla sittplatser i samma plan. En generell fördel med denna lösning var att golvet kunde ges en brantare lutning, så att sikten mot duken blev bättre. Golvet är utfört som ett brädgolv. Fris med bronsöverdragna fiskar. Dekoren skapades av Arvid Källström, som även hade inflytande över biosalongens utformning i övrigt. 15

16 Oderths kafé Vid sidan om biografen med dess salong och vestibul är Oderths kafé och lunchrestaurang de lokaler i huset som är mest intressanta ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Verksamheten drevs av Thure Oderth Petterson. Ingången låg mot Köpmangatan. I bottenvåningen fanns en försäljningslokal. Lokalen har beteckningen Butik 123 på Ragnar Berggrens planritning. Via trappan från försäljningslokalen nådde man kaféet och lunchserveringen en trappa upp. Kaféet var placerat i det ovala rummet rakt ovanför biografens vestibul, och lunchserveringen låg i det inre rummet (nummer 203) med fönster mot Hantverksgatan. I rummen finns reliefer utförda av Arvid Källström. Reiefferna i det mindre rummet visar en traditionell och en modern tolkning av Adam och Eva. Vad relieferna i det större ovala rummet skall föreställa finns inte beskrivet, men de visar 14 nakna unga människor, två män och tolv kvinnor, som ser ut att delta i en fest med dans och musik. I boken Oskarshamn under beredskapsåren, sidorna , återges delar av två tidningsar- tiklar skrivna efter kaféets invigning. Där framgår att Arvid Källström inte bara utfört den konstnärliga utsmyckningen utan även ansvarat för färgsättning och ritat möblerna. Kulörer och möbler beskrevs relativt utförligt. Kaféets väggar var gula, taket blått och lilablått. Golvet var belagt med en linoleummatta. Det inre rummet hade enligt tidningsartiklarna vitgula väggar och ljusgrönt tak. I kafédelen var takbelysningen, på samma sätt som idag, inbyggd i en list som följde takets form. Det fanns också bord med inbyggd belysning under bordsskivorna, vilka var av råglas som slipats vid Eriksmåla glas. Reporterns samlade intryck av kafémöblernas färgsättning var att de gick i laxrött, medan möblerna i det inre rummet var av silvergrå björk. Underredena till borden med glasskivor hade byggts av Källströms bror Bernhard Källström. Övriga möbler tillverkades av Carlsson, Carlqvist & C:o i Ruda. I den ena artikeln framhölls också hur modernt och välutrustat kaféets kök (rum 217) var. 16

17 Charkuteriaffär, blomsteraffär och en tvårumslägenhet Förutom den försäljningslokal som hörde till Oderths kafé fanns ytterligare två butikslokaler i bottenvåningen, en mot Köpmangatan och en mot Hantverksgatan. Bredvid kaféet mot Köpmangatan öppnade en blomsterhandel och i lokalen mot Hantverksgatan en charkuteriaffär. Blomsterhandeln drevs av Josef Svensson och charkuteristen hette Emil Wilander. På andra våningen mot Hantverksgatan fanns en liten enkelsidig tvårumslägenhet, rum Lägenheten nåddes via en trappa med ingång från Hantverksgatan i byggnadens sydöstra hörn. Relief utförd av Arvid Källström för Oderths kafé. Konstverket syns även på den äldre bilden nedan. Interiörbild från Oderths kafé. Arvid Källström ritade möblerna och ansvarade för färgsättningen. Okänt årtal och okänd fotograf. Oskarshamns bildarkiv. 17

18 Ombyggnader och förändringar Majoriteten av alla bygglovansökningar som gjorts för fastigheten genom åren berör fasadernas skyltning. Man kan genom dessa ansökningar få en uppfattning om vilka verksamheter som förekommit i huset fram tills idag: Ajax skomakeri (1967), Ajax väskor (1968), Zoologiska affären (1988), Socialdemokraterna (1988), Svensk fastighetsförmedling (1993), Solarium (2005) och Salong Pilen (2005). Av dessa hade Socialdemokraterna sin verksamhet i de lokaler på övervåningen som ursprungligen tillhörde Oderths kafé. Övrig skyltning har avsett butikerna på bottenvåningen. Samtliga lokaler utom biografen står idag (2014) tomma. De senaste hyresgästerna var frisörsalongen Pilen (i den ursprungliga blomsteraffärens lokal), Pastaköket (i den butikslokal på bottenvåningen som ursprungligen var Oderths kafés försäljningslokal) och ett solarium (i lokalen mot Hantverksgatan). Av bygglovansökningarna framgår att bostadslägenheten på andra våningen började användas som kontor från 1985, men vilket företag som först flyttade in har varit svårt att hitta uppgifter om. Möjligen var det en revisionsbyrå. Den enda bygglovansökan som berör biografen gäller en utvändig ramp till huvudentrén. Ansökan är daterad Utförandet på ritningen överensstämmer inte med den lösning för tillgänglighet till biografens vestibul som finns idag. Enligt bygglovansökan skulle rampen dragits fram utmed Hantverksgatan fram till huvudentréns befintliga trappa. Vid genomförandet har man istället valt att ta upp en ny dörröppning just söder om entrén, där det tidigare fanns ett stort skyltfönster. Eftersom trottoaren där ligger i rätt nivå har man inte behövt tillföra någon ramp. I boken Oskarshamn under beredskapsåren uppges att de senaste ombyggnaderna av Sagabiografen gjordes Troligen var det då man satte in den nya tillgänglighetsanpassade dörren. Samtidigt byttes nästan alla övriga dörrar, skyltfönster och glaspartier på bottenvåningen. Vestibulens befintliga toaletter. Toaletten närmast i bild inrättades 1989 på den plats där det ursprungligen fanns en chokladkiosk. Sagabiografens entré. 18

19 De gavs i huvudsak samma indelning som tidigare, men utfördes i vitlackad aluminium. De enda ursprungliga trädörrar som fortfarande finns kvar är placerade längst åt söder utmed Hantverksgatan. Som nämndes under rubriken exteriör i historiken fanns det från början balkonger både mot Köpmangatan och Hantverksgatan. Idag återstår bara balkongen mot Köpmangatan. Den andra har tagits ner och ersatts av en fransk balkong. Vilket år förändringen genomfördes är inte känt. I biografens vestibul har det utrymme som ursprungligen användes som chokladkiosk byggts om till HWC. Ombyggnaden gjordes samtidigt som man bytte ytterdörrarna I vestibulen har man också tillfört en lång bänk och en spaljé. Inne i själva biosalongen har de ursprungliga blå fåtöljerna under senare tid, möjligen 1989, ersatts av dagens blekt rödbruna. I samband med bytet minskades antalet platser från 435 till 199. År 2002 togs Arvid Källströms ridå bort och ersatts av en förenklad kopia, utan skådespelare, med förändrade träd och utan blå kulör bakom träden. Bytet gjordes eftersom den ursprungliga ridån från 1940 bedömdes som allt för sliten. Originalkonstverket skänktes till en amatörteaterförening i byn Krokshult några kilometer väster om Kristdala. Den lär användas vid de bygdespel som föreningen sommartid framför i en lada. De lokaler på övervåningen som 1940 inreddes till kafé och lunchservering har renoverats i samband med användningen som kontor och möteslokaler. Originaldörrarna har bytts ut och ytskikten på golv och väggar har förnyats, men rummen har kvar sin ursprungliga form och Arvid Källströms alla reliefer, liksom de ursprungliga fast monterade belysningsarmaturerna. För andra våningens lägenhet och bottenvåningens butikslokaler har bytena av hyresgäster och funktioner medfört omfattande förändringar. Sagabiografens fasad mot Köpmangatan. Bottenvåningens glaspartier i aluminium tillkom I övrigt är fasaderna välbevarade. 19

20 Kulturhistoriska värden Sagabiografens arkitektoniska kvaliteter från finns fortfarande kvar, såväl interiört som exteriört. Byggnaden uppvisar en för Kalmar län ovanligt konsekvent och väl utförd funkisarkitektur. För exteriören har bytet av bottenvåningens dörr- och fönsterpartier under slutet av 1980-talet varit olycklig, eftersom de nya vitlackade aluminiumprofilerna är främmande för den tid då byggnaden uppfördes. Men alla övriga ytor och byggnadsdetaljer som är väsentliga för upplevelsen av fasaderna är bevarade. Exteriöra delar som kan framhållas är de bevarade ursprungliga slätputsade fasadytorna, andra våningens ursprungliga fönster, den kvarvarande balkongen mot Köpmangatan, takfotsgesimsen och det flacka taket. Ur ett teknikhistoriskt perspektiv är det intressant att maskinrummets dörröppning mot balkongen finns kvar. Det allra främsta kännetecknet för byggnaden är emellertid det mjukt rundade hörnet och baldakintaket med neonskylt över biografens entré. Biografhistorikern Kjell Furberg inventerade under 1990-talet i stort sett alla biografer i hela Sverige. De biografer som var mest välbevarade vad gäller arkitektur, utsmyckning och inredning presenterades sedan i boken Svenska biografer, utgiven år I urvalet ingick fem biografer från Kalmar län: Saga i Kalmar (invigd 1906), Borgholms bio (invigd 1920), Palladium i Västervik (invigd 1920), Centrum i Högsby (invigd 1931) och Saga i Oskarshamn (invigd 1940). Samma biografer har i olika sammanhang även framhållits som särskilt intressanta av såväl Kalmar läns museum som av lokala föreningar och bioentusiaster. I länet finns generellt få byggnader i funktionalistisk stil, och av de ovan nämnda biografbyggnaderna är det Biosalongen sedd från dörröppningen mot vestibulen. 20

21 vid sidan om Saga i Oskarshamn bara Centrum i Högsby som kan beskrivas som funktionalistisk. Centrum har ändå ett helt annat och mycket enklare utförande än Saga. För trots att även Saga präglas av funktionalismens formmässiga renhet upplevs den som mer bearbetad och detaljrik. De invändiga utrymmen som genom sin funktion, utformning och bevarandegrad är av störst intresse ur ett kulturhistoriskt perspektiv är biografens salong och vestibul, samt de rum på andra våningen som ursprungligen användes till kafé och lunchservering. Eftersom huset byggts som biograf är själva biosalongen det allra viktigaste rummet. Storleken och utformningen av salongen, tillsammans med tomtens form, har givit grundförutsättningarna för resten av byggnaden. Bortsett från bytet av ridå och biofåtöljer är salongen i princip bevarad i oförändrat skick. Den nuvarande ljusgröna kulören på väggytorna omkring bioduken kan ha tillkommit i sen tid, men i övrigt är sannolikt alla ytskikt och byggnadsdelar samma som vid invigningen Golv, väggar, tak, dörrar och belysningsarmaturer är original. Sagabiografen i Oskarshamn uppfördes vid en tid då det enligt biografhistorikern Kjell Furberg rådde en veritabel biobyggarboom. Perioden varade från mitten av 1930-talet till början av 1940-talet, då det hade byggts så många biografer att branschen införde ett etableringsstopp. Furberg menar att biostilen under tiden närmast andra världskrigets utbrott kännetecknades av en varm intimitet parad med mondän elegans och komfort. Medan de biografer som uppfördes i början av 1930-talet, då funkisen just slagit igenom, var asketiskt rena i stilen utvecklades under decenniets slut en något mer ombonad och dekorerad stil. Beskrivningen överensstämmer väl med Sagabion och den ambition som uttrycktes av konstnären Arvid Källström angående biosalongens utformning. Som beskrivis tidigare hade han genom de konstnärliga utsmyckningarna, belysningsarmaturerna och valet av kulörer försökt skapa känslan av en salong snarare än en biograflokal. Att Kjällström i samband med Vestibulen från biosalongen. Man planerar att ta bort de nuvarande dåligt anpassade aluminiumdörrarna och ersätta dem kopior av de ursprungliga trädörrarna. 21

22 Det gamla kaféet på andra våningen har samma ovanliga ovala form som vestibulen. Även här är formen en kvalitet som bör framhållas. Sannolikt finns det få andra kaféer i landet som varit inredda i ovala rum. Vidare ger de sex stora fönstren mot gatukorsningen rummet ett ljusflöde som få andra lokaler i staden kan uppvisa. Det som gör rummet mest speciellt är dock den fast monterade bildsvit av reliefer som utförts av Arvid Källström. På samma sätt som ovan beskrivits för biosalongen hade Källström här inte enbart haft rollen som konstnär utan även som inredningsarkitekt. Av de delar som Källström ursprungligen bidrog med i kaféet återstår numera bara konstverken. Möblerna är försvunna och färgsättningen har förändrats. Färgsättningen skulle dock lätt gå att återställa, så att konstverken kan betraktas mot den bakgrund som Källström ursprungligen valde. Den specialbyggda frisen för infälld takbelysning finns ännu kvar. Frisen är värdefull som en rest av kaféets ursprungliga inredning. Kafé Oderths lunchrum (rum nr 203) låg innanför den ovala kafélokalen och hade en mer intim karaktär. I en av de tidigare omnämnda artiklarna från kaféets invigning menade skriuppförandet av biografen inte bara bidrog med ridån och frontens fris med guldfärgade fiskar utan även ansvarade för helhetsupplevelsen av salongen har inte uppmärksammats tidigare. Biosalongen kan alltså betraktas som en enhet, där dåtidens högsta krav på akustik och ljudkvalitet sammanvägts med Källströms syn på hur en trivsam salong borde se ut. Vestibulens främsta kvalitet är den ovanliga ovala formen. I sin bok om Sveriges biografer framhåller Furberg Sagas vestibul som magnifik. Lösningen är unik bland Sveriges biografer. I den internationellt berömda biografen Skandia i Stockholm, inredd av Gunnar Asplund, finns ett litet runt rum kallat rotundan i anslutning till vestibulen, men för övrigt finns inga kända liknande arrangemang. I Sagabiografens vestibul har vissa förändringar gjorts under slutet av 1980-talet, men det handlar främst om att man lagt till reversibel inredning. Vestibulen är fortfarande välbevarad. Den ovala formen kan ännu upplevas. Kalkstensgolvet från 1940 finns kvar och den ursprungliga biljettluckans panelvägg döljs bara bakom ett draperi. Den tidstypiska pardörren mot biosalongen är bevarad. Interiörbild från det lunchrum som hörde till Oderths kafé. Okänt årtal och okänd fotograf. Oskarshamns bildarkiv. 22

23 benten att lokalen vid sidan om sin funktion som lunchrum också var utmärkt lämpad för små sammankomster och samkväm. På samma sätt som beskrivits för det ovala rummet har lunchrummets ursprungliga färgsättning förnyats och möblerna försvunnit. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är rummet främst intressant tack de båda reliefer av Arvid Källström som sitter på den inre väggen. Intill relieferna sitter också de ursprungliga vägghängda belysningsarmaturerna kvar. Armaturerna hör samma med relieferna eftersom deras utformning och placering valts av konstnären själv. Kaféets kök (rum nr 217) har ännu kvar sin ursprungliga skåpsinredning. Som beskrevs i rapportens inledning skrev antikvarie Lotte Fürst vid Kalmar läns museum redan 1995 ett intyg där hon fastslog att byggnaden genom sin välbevarade ursprungliga exteriör och interiör besitter ett högt kulturhistoriskt och miljömässigt värde. Fürst värdering styrks av den mer ingående studie som gjorts nu. Vad som framkommit ytterligare är konstnären Arvid Källströms starka betydelse för interiörernas utformning. Det kulturhistoriska värdet förhöjs alltså genom de konstnärliga och personhistoriska värden som Källströms koppling till projektet ger. Biografen är även intressant ur ett teknikhistoriskt perspektiv, avseende de akustiska och säkerhetsmässiga lösningar som tillämpats vid uppförandet. Med hänsyn till alla människor från Oskarshamnstrakten som besökt biografen sedan invigningen 1940 bör man heller inte glömma de lokalhistoriska och sociala värden som sitter i väggarna. Antalet singelbiografer har stadigt minskat ända sedan tevens genombrott under slutet av 1950-talet. Många biografer har rivits eller tagits i bruk för andra ändamål. I Furbergs bok beskrivs också hur många biografer utsattes för pietetslösa renoveringar under 60- och 70-talen. Under de senaste decennierna har sedan ett stort antal biografer omformats till multibiografer. Ur kulturhistoriskt perspektiv är det därför angeläget att de välbevarade biografer som ännu finns kvar hanteras på ett så varsamt sätt som möjligt. Kjell Furberg har kontaktats per telefon i samband med arbetet med denna antikvariska förundersökning, för att få hans syn på Sagabiografens status i förhållande till övriga samtida svenska biografer. Genom samtalet framkom att Furberg inte känner till någon annan biograf med liknande placering och utformning av entrén, i ett ytterhörn och med en oval vestibul innanför. När det gäller salongens utformning menar Furberg att det finns likheter med andra biografer från samma tid, men att Saga inte är någon kopia eller följer någon standardmall. Det är tydligt att stadsingenjören Berggren, konstnären Källström och ägaren Andersson här tillsammans åstadkommit en egen tolkning av det sena 1930-talets biografarkitektur. Arvid Källström ( ) Arvid Källström föddes i Oskarshamn På 1920-talet studerade han i Paris tillsammans med Isaac Grunewald, Gösta Adrian Nilsson (Gan) m.fl. och hade en följd av år sin ateljé där. Han gjorde studieresor till Italien, England, Belgien och Nederländerna. I Paris ställde Arvid Källström ut på Salongen och Salon des Realitets Nouvelles. Han deltog även i utställningen på Charlottenborg och den Frie Udstilling i Köpenhamn och på Liljevalchs i Stockholm Arvid återvände till Sverige 1934 och var verksam i Stockholm tills han, 1939, slog sig ner i Påskallavik. Från 1940 var han centralgestalt i den så kallade Källströmsgruppen, som regelbundet ställde ut i Oskarshamn. Hans produktion är synnerligen omfattande och spänner från småskulpturer och porträtt till monumentalgrupper av olika slag, bland annat fontängrupper och kyrkliga arbeten. Hans energi och experimentlusta var stor och med sina gedigna kunskaper i de olika materialen kunde han lätt växla från den hårdaste graniten till det mjuka glaset, från cementblandaren till minsta modellpinne. Inte heller tyg var honom främmande och skulpturerna kunde vara stora eller små, stillastående eller rörliga och till och med ljudande. I sin egen trädgård gjorde Arvid sin största kvinnofigur, skapade abstrakta skulpturer av både betong och metall samtidigt som han formade några underbart sköna naturalistiska konstverk. Bland de större arbetena märks fontänerna i Kalmar, Oskarshamn och Hultsfred, monumentet över Esaias Tegnér i Växjö (brons 1926), Vid Målsnöret (brons 1936, Hudiksvall) och Ölandsflickan (granit 1943, Borgholms torg). Han har med krucifix, dopfuntar, orgelfasader, med flera verk, smyckat en rad kyrkor, framförallt i Småland. Arvid är representerad på Nationalmuseum och Moderna museet i Stockholm samt Kalmar museum. Han avled 1967 och är begravd på Påskallaviks kyrkogård. ur 23

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille 2016-08-11 2016-2694 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Svensknabben 3 Fastighetens adress: Svensknabbevägen 24 Sökande: i Am Home Projektutveckling

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Arby klockstapel. Ulrika Haraldsson

Arby klockstapel. Ulrika Haraldsson Arby klockstapel Antikvarisk medverkan vid reparation av Arby klockstapel Arby kyrka, Arby socken, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland, Arby församling, Växjö stift Ulrika Haraldsson KALMAR LÄNS MUSEUM

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' ..~~ '. II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens

Läs mer

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm Doktorn 5 Svend och Hannes hus i Laholm Källor och litteratur Edén, Michael, Porträtt av en vän, By ACTH 1987:6. Lundborg, Lennart, Svend Bögh-Andersen en arkitekt som präglat Laholm, Gamla Laholm 2003.

Läs mer

Entrébyggnaden till Karlshamns Rådhus

Entrébyggnaden till Karlshamns Rådhus Entrébyggnaden till Karlshamns Rådhus Antikvarisk medverkan vid omläggning av plåttak Kalmar 10, Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län, Blekinge Ulrika Haraldsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus

Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus 1 Anna Modin Dnr 2013-0972 Bygglovhandläggare Djursholm 2:429, Nybytorp 1, Djursholm Ansökan om bygglov för utvändig ändring samt ändrad användning av f. d. ekonomibyggnad till enbostadshus Förslag till

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Antikvarisk medverkan i samband med invändiga förändringar Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:14 Anders

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org

Läs mer

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt

Läs mer

Plats och tid Oskarshamnssalen, 2014-09-16 kl. 09:00-14:40 ajournering kl. 09:40-09:50, 10:15-10:30, 12:00-12:45

Plats och tid Oskarshamnssalen, 2014-09-16 kl. 09:00-14:40 ajournering kl. 09:40-09:50, 10:15-10:30, 12:00-12:45 PROTOKOLL Sida 1 Plats och tid Oskarshamnssalen, kl. 09:00-14:40 ajournering kl. 09:40-09:50, 10:15-10:30, 12:00-12:45 Beslutande Mathias R Karlsson (S), ordförande Gunilla C Johansson (M), 1:e vice ordförande

Läs mer

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

Vägledning Antikvarisk medverkan

Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)

Läs mer

Lux Lunds Universitet

Lux Lunds Universitet Lux Lunds Universitet Bild 1: Tegelfasadens varma uppljus framställs som en fond i bakgrunder till den inramade atriumgården. Det varma ljuset samspelar fint med det lågt sittande ljuset under bänken som

Läs mer

Butiksfasader i Gamla Stan

Butiksfasader i Gamla Stan stockholms stadsmuseum Butiksfasader i Gamla Stan Det här behöver du veta när du vill underhålla eller ändra fasaden till din butik. www.stadsmuseum.stockholm.se/ byggnadsvard Omslagsbild framsida: Butiksfasad

Läs mer

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun 1 (14) INLEDNING Färjestaden har en rik historia men få bevarade byggnader och miljöer av kulturhistoriskt

Läs mer

Musikens Hus. Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014

Musikens Hus. Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014 Göteborgs nya MUSIKHUS -om och tillbyggnad av Konserthuset Arkitektur - I tid och rum AAHF2015 vår 2014 Lärarteam Professor Dorte Mandrup arkitekt NAL Einar Jarmund arkitekt MSA Alex van de Bled arkitekt

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 27 januari 2015 kl. 08:30 11:45.

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 27 januari 2015 kl. 08:30 11:45. NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 27 januari 2015 kl. 08:30 11:45. Beslutande Carin Walldin (S) Ordförande Ola Wigg (S)

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08 KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN, KÖPMANGATAN 11, 111 31 STOCKHOLM T: 08-10 18 00, F: 08-21 30 21, M: 0707 48 18 00, e-post: jonas.glock@glockgruppen.se Delägare i Praktiserande Arkitekter i

Läs mer

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby

Läs mer

Tripasin. Byggnadsantikvarisk studie. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola.

Tripasin. Byggnadsantikvarisk studie. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola. Byggnadsantikvarisk studie Tripasin Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:003 Olga Schlyter

Läs mer

Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad

Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:23 Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad Antikvarisk förstudie Kvarteret Lothar 3 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland

Läs mer

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård Uppdragsbeslut 2007-12-12 Samrådsbeslut 1 2008-03-11 Samrådsbeslut 2 2008-08-15 Figeholm, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret jan 2008 SAMRÅDSREDOGÖRELSE samråd 2 Detaljplanen upprättad

Läs mer

Utredning beträffande totalbrand i villa,

Utredning beträffande totalbrand i villa, Sida 1 Datum 2011-10-25 Vår beteckning 500-2011-00826-1 Utredning beträffande totalbrand i villa,, Örebro. Upplysningar om händelsen Larmtid: 2011-07-26 kl. 02:00 Tisdag Adress: Objektstyp: Villa Startutrymme:

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Örebro Slott Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Antikvarisk rådgivning och dokumentation i samband med renoveringsarbeten, Örebro Slott, Sydvästra tornet år 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Vårby Gårds kyrka. Eva Wallström Rapport 2004:42

Vårby Gårds kyrka. Eva Wallström Rapport 2004:42 Vårby Gårds kyrka Antikvarisk kontroll vid arbetsmiljöåtgärder, Vårby Gårds kyrka, S:t Mikaels församling, Huddinge socken, Huddinge kommun, Södermanland Eva Wallström Rapport 2004:42 Vårby Gårds kyrka

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER 19PL_. Sjömarisgatan 23 Gotlands Helena Svedén Lansstyrelsen i 165 7 Hässelby Blomodlarvägen 32A sista sidan Enligt förteckning 64 32 Malmköping Britt-Marie Blomberg Konia Björndainmen Kulturmiljöenheten

Läs mer

Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn

Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Virserums sn, Hultsfreds kommun, Småland Richard Edlund Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter maj 2006 KALMAR LÄNS MUSEUM Färgundersökning av väntsalen

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

I JUGENDSTIL HEMMA HOS NYBYGGT

I JUGENDSTIL HEMMA HOS NYBYGGT NYBYGGT I JUGENDSTIL En spännande fasad, en personlig planlösning, stora ljusa rum och gott om plats för hela familjen vad mer kan man önska sig? Kanske utsikt över skogen och närhet till havet och staden?

Läs mer

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun

Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun Detaljplan för Pantbanken 2,3 och 4 Utökad handel, bostäder och kontor Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 303/2015 Dnr ByggR: P 2015-07 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Plansamråd Detaljplanen har varit utsänd för samråd under

Läs mer

Flensburgska huset. Antikvarisk slutrapport. Igensättning av glasblock på innergården samt interiör renovering

Flensburgska huset. Antikvarisk slutrapport. Igensättning av glasblock på innergården samt interiör renovering Antikvarisk slutrapport Flensburgska huset Igensättning av glasblock på innergården samt interiör renovering Fastigheten Oscar 25 och 26, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:004

Läs mer

Villa Vera, Ronneby brunn

Villa Vera, Ronneby brunn 2006:29 Villa Vera, Ronneby brunn Byggnadsminne nr 72 Slutrapport, antikvarisk kontroll Exteriör renovering Rapport, år och nr: 2006:29 Rapportnamn: Villa Vera, Ronneby Brunn Byggnadsminne nr 72. Slutrapport,

Läs mer

Gällaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Gällaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Gällaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:35 Margareta

Läs mer

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32 Torpet Solbaddet Fotodokumentation, metalldetektering samt dendrokronologisk datering inför rivningen av torpet Solbaddet, Norra Begravningsplatsen, Solna socken och kommun, Uppland Anders Jonsson Rapport

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

Förslag till planbestämmelser för

Förslag till planbestämmelser för Förslag till planbestämmelser för kulturvärden Inför detaljplan för kvarteret Humlan, Laholms stad och kommun Emma Johansson och Britt-Marie Lennartsson 1 OMSLAGSBILD Del av kvarteret Humlan från Humlegången

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön. fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena

Läs mer

JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL Arkitektur Stockholm Vägledning Balkonger Vägledning Vindsinredning DNR. 201305967570 Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 20130613 DNR. 201305968570 INNEHÅLL INLEDNING 2 STOCKHOLMS LÅNGSIKTIGA UTVECKLING 2

Läs mer

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent. Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att

Läs mer

Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Exteriör restaurering 2008 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:9 Innehållsförteckning Inledning 3 Översiktlig

Läs mer

Stora Maräng Stora Maräng

Stora Maräng Stora Maräng Vy från järnvägsbron Vy från gårdsplan mot Storgatan 41.0 36.9 39.0 FUTURUM 38.2 1 44.4 Futurum 43 Folkets hus 3 41 39.8 43.5 43.5 44.0 43.5 36.2 36.3 42 43.3 36.3 36.3 36 STORA MARÄNG NY IN OCH UTFART

Läs mer

INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN

INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN Antikvarisk medverkan Malmö Opera INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad, Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2015:008 Helena Rosengren Malmö Museer

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

Presentation av kontoret

Presentation av kontoret H U S Presentation av kontoret är arkitekt SAR/MSA och började som snickare på ett litet byggföretag i Småland. Detta har påverkat inriktningen på kontoret mycket. En bra idé skall vara genomförbar och

Läs mer

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt.

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Arbeten på Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2002:34 Stefan Ädel Bohusläns museum rapport 2002:34

Läs mer

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Bäste/Bästa Föreningsmedlem! Detta nyhetsbrev (nr. 18) från styrelsen i BRF Krabban handlar till största delen om våra från och med nu gällande regler för

Läs mer

Överklagande avseende bygglov i efterhand för fasadändring, kv Korallen 1 Borgholm

Överklagande avseende bygglov i efterhand för fasadändring, kv Korallen 1 Borgholm Yttrande Datum 2015-12-02 3.1.2 Diarienummer 3178/2015 Ert diarienummer P 6490-15 Svea Hovrätt Rotel 0602 Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 STOCKHOLM Överklagande avseende bygglov i efterhand

Läs mer

Hyresgästsamråd. Storholmen 3 och 5 Storholmsbackarna 2-44 Projekt-ID: 6001. Datum 2015-02-02 Tid 18.00-20.00 Plats Storholmsbackarna 10

Hyresgästsamråd. Storholmen 3 och 5 Storholmsbackarna 2-44 Projekt-ID: 6001. Datum 2015-02-02 Tid 18.00-20.00 Plats Storholmsbackarna 10 Fastighetsutveckling Distrikt Söderort Hyresgästsamråd Storholmen 3 och 5 Storholmsbackarna 2-44 Projekt-ID: 6001 Datum 2015-02-02 Tid 18.00-20.00 Plats Storholmsbackarna 10 Närvarande Anita Sundh Hyresgäst

Läs mer

Skirö kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med omläggning av trappa. Skirö socken i Vetlanda kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Skirö kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med omläggning av trappa. Skirö socken i Vetlanda kommun, Jönköpings län, Växjö stift Skirö kyrka Antikvarisk medverkan i samband med omläggning av trappa Skirö socken i Vetlanda kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:11 Britt-Marie Börjesgård

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer

2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 )

2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 2 (10) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda

Läs mer

Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009

Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009 Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:14 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Byggnadshistoria... 5 Kort beskrivning av byggnadsdelar och material...

Läs mer

F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N. Stockholm, december 2009 BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM

F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N. Stockholm, december 2009 BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM Stockholm, december 2009 Box 3605, 103 59 Stockholm, www.konservering.se Färgundersökning: Kjellbergska huset,

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Gribbylundsvägen

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Aschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2

Aschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2 Antikvarisk medverkan Aschanska gården Restaurering av papptak i Aschanska gården, Guldsmeden 2 Eksjö stad i Eksjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:26 Anders Franzén

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 7 (f.d. Hus 29 Hudbod (senast livsmedelsindustri) Adress: Styckmästargatan 11-13 Stadsdel: Slakthusområdet,

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer