Grov kvinnofridskränkning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grov kvinnofridskränkning"

Transkript

1 J jourfokus: Grov kvinnofridskränkning foto: julia lindemalm När grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken var det resultatet av en lång kamp. Brottsrubriceringens utformning utgick ifrån den samlade kunskap som jourkvinnorna hade skaffat sig genom ideellt arbete och sedan kunde förmedla vidare. Nu har det gått femton år, och vi kan se hur det blev. Polisen och domstolarna har problem med att utreda brotten och tillämpa lagstiftningen. Något som har lett till att de fällande domarna för grov kvinnofridskränkning stadigt minskat de senaste fem åren. Men kvinnorna som söker stöd hos jourerna, som upplever just den svåra verklighet som brottet skulle omfatta, har inte blivit färre. Nu har straffet skärpts och brottsrubriceringen utvidgats, och kanske kan det leda till en förändring. Temat finns alltid att läsa på kvinnotryck nr

2 jourfokus Fler brott åtalbara under grov kvinnofridskränkning Lagstiftningen för grov kvinnofridskränkning skärptes i juli i år. Samtidigt kvarstår problemen med tillämpningen. text: sanna samuelsson Marianne Ny, överåklagare. Eva Diesen, jurist och forskare. foto: thomas carlgren foto: privat Grov kvinnofridskränkning är en brottsrubricering där flera mindre grova brott, som har begåtts under en viss tid, tillsammans utgör ett grovt brott. Syftet med brottsrubriceringen var att i vidare utsträckning kriminalisera de handlingar som män utsätter kvinnor för i nära relationer, och att synliggöra att mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt samhällsproblem. Brottet grov kvinnofridskränkning kom till efter ett intensivt påverkansarbete från bland andra jourrörelsen och Roks, andra kvinnoorganisationer och engagerade politiker i Sverige. Brottsrubriceringen är unik eftersom den tar fasta på att misshandeln är mycket mer komplicerad än en enstaka smäll. Det var vi på jourerna som såg hur illa kvinnorna for av normaliseringsprocessen och kränkningarna, och inte bara av det fysiska våldet, säger Angela Beausang, Roks ordförande släppte Roks sin rapport Grov kvinnofridskränkning - vad vet vi efter 10 år? som visade att det fanns problem med tillämpningen, som bristfälliga polisutredningar och åklagare som valt att åtala för enskilda brott i stället för grov kvinnofridskränkning. Nu, tre år senare, finns problemen med tillämpningen kvar och statistiken visar att brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning används allt mer sällan i våra domstolar. Antalet fällande domar har nästan halverats sedan 2008, enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Även anmälningarna har enligt Brå minskat något. Regeringen utredde lagen 2010 och i juli i år skärptes minimistraffet från sex till nio månader, och skadegörelse och överträdande av kontaktförbud inkluderades i brottsrubriceringen, men inget gjordes för att förändra polisens och domstolarnas tillämpning i övrigt. Marianne Ny är överåklagare på Åklagarenhetens Utvecklingscentrum, UC, i Göteborg, där de har tagit fram handboken Handläggning av fridskränkningsbrotten riktad till åklagare. Marianne Ny menar att UC inte har någon officiell förklaring till minskningen av fällande domar, men att de allt oftare ser ökade krav på stödbevisning när de följer domar för grov kvinnofridskränkning. Nu ställs i praxis högre krav på kvalitet i utredningar, vilket innebär en skärpning även för grov kvinnofridskränkning. Högsta domstolen uttalade ett krav på att målsägandens berättelse, till den del det är praktiskt möjligt, ska ha blivit kontrollerad under förundersökningen, berättar Marianne Ny. Förändringen kom efter att Högsta domstolen, HD, 2009 ändrade sin praxis kring bevisvärdering i samband med två våldtäktsdomar. I grov kvinnofridskränkningsmål ställer domstolarna nu oftare krav på att kvinnans uppgifter om varje brott ska kunna styrkas, till exempel genom att det finns bilder på skadorna. Tidigare var det vanligare med domar där bara några gärningar var styrkta genom stödbevisning, vilka ansågs göra kvinnans berättelse om fler gärningar trovärdiga. Men i dag krävs enligt praxis tre eller fler gärningar som har stödbevisning för att det ska gå att döma för grov kvinnofridskränkning och mindre vikt läggs vid kvinnans berättelse. HD:s nya krav gör att det är ännu viktigare med hög kvalitet i polisens och åklagarnas utredningar, menar Eva Diesen, som är jurist och forskare vid Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Stödbevisningen samlas ofta in när polisen gör ett direkt ingripande, till exempel vid så kallade lägenhetsbråk. Vissa familjevåldsenheter filmar direkt när de kommer till lägenheten, eftersom alla spår är bortstädade dagen efter. Det är viktigt att kvinnan kommer till en läkare så att hennes skador dokumenteras. Till exempel genom att en polis kör henne dit direkt efter anmälan, säger Eva Diesen. 4 kvinnotryck nr

3 foto: julia lindemalm Eva Diesen betonar vikten av att kvinnan snabbt kommer i kontakt med en kvinnojour. Då dokumenteras ofta skador som i efterhand blir svåra att bortförklara. Finns bildbevis och läkarintyg så blir kvinnan mer motiverad att stå fast vid anmälan, även om det går en viss tid. Hon menar att det också är viktigt att brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning sätts tidigt i utredningen. Eftersom den har högre straffvärde än till exempel misshandel, så prioriteras den i rättssystemet. I min forskning har det visat sig att i de fall där rubriceringen är rätt från början så används frihetsberövande tvångsmedel dubbelt så ofta som vid misshandel. Det utfärdades kontaktförbud tre gånger så ofta och målsäganden fick målsägandebiträde dubbelt så ofta, säger Eva Diesen. Att mannen häktas påverkar kvinnan i högsta grad, eftersom kontakten då bryts och hon får lättare att hålla fast vid sitt vittnesmål. Därför är det viktigt att det finns kunniga poliser med från början, som förstår att det kan ligga mer bakom en anmälan om misshandel. Enligt Eva Diesen anmäler en kvinna första gången efter att ha blivit misshandlad ungefär 25 gånger. Enligt Brå:s statistik har domarna för misshandel mot kvinnor över 18 år ökat mellan 2011 och 2012, ungefär en fjärdedel av dessa beräknas gälla våld från en närstående man. Många kvinnojourer vittnar om att fler kvinnor, inte färre, kontaktar dem. Det minskade antalet fällande domar för grov kvinnofridskränkning betyder alltså inte att mäns våld mot kvinnor har minskat, utan beror fortfarande på tillämpningen, särskilt efter att det i domstolarna, i och med HD:s nya praxis, ställs högre krav på bevisföring. Det är olyckligt att Högsta domstolen kom med de här domarna, eftersom de präglar hur underrätten hanterar grov kvinnofridskränkningsmål. Roks vill att Åklagarmyndigheten granskar detta igen. Annars förlorar lagen sin stringens och får inte den effekt som var tänkt från början, menar Angela Beausang. Genom att skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning och göra ytterligare två brott åtalbara inom ramen för brottsrubrice- ringen vill regeringen visa att de tar problemen med lagstiftningen på allvar. Vi får avvakta och se. Förhoppningen är att lagen nu kan användas oftare och att man utnyttjar möjligheterna i lagstiftningen. Men jag vill se resultatet innan jag tror på det, säger Angela Beausang. K fakta om brottsrubriceringarna Grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning infördes i Brottsbalken Brottsrubriceringarna innebär att flera enskilda brott tillsammans utgör ett grovt brott. Exempel på brott som är åtalbara: misshandel, ofredande, sexuellt ofredande, olaga hot, skadegörelse, överträdelse av kontaktförbud. Grövre brott som grov misshandel eller våldtäkt döms för sig då de har högre straffvärde. Straff: fängelse i minst nio månader och upp till sex år. Åtal för grov kvinnofridskränkning: kan väckas om en kvinna som är över 18 år har varit gift med, eller under äktenskapsliknande förhållanden har bott tillsammans med, en man som har utsatt henne för upprepade kränkningar och våld. Åtal för grov fridskränkning: kan väckas vid upprepade kränkningar och våld mot till exempel kvinnor i samkönade relationer, mot män, mot barn, mot andra familjemedlemmar, vid våld i hederns namn. Källor: Roks rapport Grov kvinnofridskränkning - vad vet vi efter 10 år?, Åklagarmyndighetens handbok Handläggning av fridskränkningsbrotten samt jurist Eva Diesen. kvinnotryck nr

4 jourfokus Grov fridskränkning även det ett brott som kvinnor utsätts för Få förövare döms för grov fridskränkning, och unga tjejer riskerar att hamna mellan stolarna när domstol och polis slarvar med brottsrubriceringen. text: sanna samuelsson Benämningen grov fridskränkning används för brott där en person begår upprepade kränkningar mot en närstående, men som inte kan rubriceras som grov kvinnofridskränkning. Till exempel vid våld i samkönade relationer eller i familjer där en förälder eller ett syskon misshandlar och trakasserar en annan familjemedlem. Brott mot unga tjejer som inte bor ihop med sin manliga partner faller också in under grov fridskränkning. Grov fridskränkning kan omfatta många olika brott, trots det är domarna få. Brottsförebyggandet rådet, Brå, skriver i sin rapport Polisens utredningar av hedersrelaterat våld från 2012, att polisen ofta fokuserar på enskilda brott vid våld i hederns namn, trots att grov fridskränkning går att använda. Unga tjejer som utsätts för mäns våld riskerar också att hamna mellan brottsrubriceringarna. Uppsala kvinnojour har ett exempel på hur fel det kan bli. Jourkvinnan Susann Stambolidou Tellebo hade kontakt med en 22-årig kvinna som hade varit i ett mångårigt förhållande med en man som misshandlade henne. Paret bodde inte ihop, men kvinnan var nästan alltid hemma hos honom. Trots upprepade kränkningar, som hon också hade polisanmält, dömdes mannen varken för grov kvinnofridskränkning eller för grov fridskränkning. Hade hon bara varit skriven hos honom, så hade det dömts som grov kvinnofridskränkning. Grov fridskränkning gick heller inte att döma för enligt kvinnans målsägandebiträde. Nu blev det istället sju åtalspunkter och en jätterörig rättegång, berättar Susann Stambolidou Tellebo. Skillnader i hantering av kontaktförbud Möjligheten att få kontaktförbud varierar mellan olika delar av Sverige. Sedan den 1 juli ingår överträdelse av kontaktförbud i brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning. Men frågetecken har väckts kring polisens och åklagares hantering av ansökningarna om kontaktförbud lokalt. Stiftelsen Tryggare Sverige gjorde i somras en kartläggning* av handläggningen som visade att det är stora skillnader mellan polisdistrikten. Karlskrona polisdistrikt beviljade ungefär hälften av ansökningarna som kom in mellan oktober 2012 till maj Samtidigt beviljades knappt en fjärdedel av Södra Skånes ansökningar under samma period. Stockholm utmärker sig också bland de regioner foto: malin olsson Susann Stambolidou Tellebo. där få ansökningar om kontaktförbud beviljas. Martin Permén, kommissarie och handläggare av brott i nära relation på Rikspolisstyrelsen, RPS, har ingen bra förklaring till de stora skillnaderna, men betonar att RPS försöker förbättra situationen och har gett ut nya riktlinjer för hantering av kontaktförbud. Samtidigt avgör varje polismyndighet själva hur de arbetar med ansökningar om kontaktförbud. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Göteborg granskar just nu åklagarnas handläggning av kontaktförbud. *Tryggare Sveriges kartläggning heter Utfärdade kontaktförbud Kvinnovåldskommissionen lämnar sitt slutbetänkande Kvinnofrid, som föreslår ny lagstiftning och att myndigheter ska få utbildning så de kan handlägga ärendena bättre tidslinje grov Regeringen tillsätter Kvinnovåldskommissionen, som får uppdraget att ur kvinnoperspektiv föreslå åtgärder mot mäns våld mot kvinnor. Riksdagen antar Kvinnofridspropositionen som ligger till grund för införandet av brotten grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning samma år. 6 kvinnotryck nr

5 Föreningen VOOV med hundar, från vänster Amanda Karlsson, Nathalie Nordén, Stina Bithén och Sabine Osmar-Vitalich. VOOV hjälper jourer med djuren foto: patrik jansson Föreningen VOOV finns för kvinnor med husdjur som är rädda att mannen ska skada det när hon har flytt till jouren. Att utöva våld mot husdjur kan vara ett sätt för mannen att hota och kontrollera kvinnan. För många kvinnor är husdjuren jätteviktiga och det kan användas mot dem. Det händer att kvinnor åsidosätter sin säkerhet för att de inte vill lämna djuret, berättar Nathalie Nordén, projektledare på VOOV. VOOV står för Veterinär omtanke om våldsutsatta och är ett nätverk av personer som tar emot husdjur från kvinnor som bor på jour- boenden. Jourerna tar på grund av allergi sällan emot djur vilket kan vara ett problem för kvinnor med djur som vill lämna en våldsam man. När lagstiftningen för grov kvinnofridskränkning skärptes i juli 2013 och skadegörelse blev åtalbart inom ramen för grov kvinnofridskränkning med motiveringen att förövaren kan hota eller skrämma kvinnan genom att ha sönder föremål, menade många att även djurplågeri borde ha lagts till. I grov kvinnofridskränkningsfall där det har förekommit våld även mot djuren så faller åtal för djurplågeri ofta bort eftersom det har lågt straff- värde. Då kan mannen både fortsätta ha djur, och komma åt kvinnan genom det. Det borde tas på större allvar, både för människornas och för djurens skull, säger Nathalie Nordén. VOOV tar emot de flesta husdjur och finns i ett tiotal städer i Sverige. Se VOOV.nu för mer information. Statistik fällande domar Mellan 1998 och 2008 ökade de fällande domarna för grov kvinnofridskränkning. Men från 2008 visar Brå:s statistik nästan en halvering av fällande domar. De fällande domarna för grov fridskränkning har ökat något och ligger numera på en relativt konstant nivå. Grov kvinnofridskränkning Grov fridskränkning Statistik tagen ur Brå:s tabell 405, Lagföring efter brottslagrum, lagföringstyp och kön kvinnofridskränkning Regeringen tillsätter en utredning för att utvärdera tillämpningen av fridskränkningsbrotten Paragrafen om grov kvinnofridskränkning omformuleras efter att HD i ett fall hade tolkat formuleringen led i upprepad kränkning som att det krävdes tidigare domar. Regeringen höjer minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till nio månaders fängelse. Skadegörelse och överträdande av kontaktförbud blir fridskränkningsbrott. kvinnotryck nr

6 jourfokus : reportage Skulden smulades sönder Ingrid blev sjuk av många år av psykisk och fysisk misshandel. Tack vare självhjälpsgruppen på Alla kvinnors hus i Karlstad har hon kunnat lägga den tiden bakom sig. text och foto: anna fredriksson Stenen används för att markera vem som har ordet. Den som håller i stenen har tiden till sitt förfogande. Samtalsrummet är välkomnande, inrett med varma färger och vackra tyger. De sex fåtöljerna är mjuka och sköna med många kuddar. Första gången Ingrid, som egentligen heter något annat, klev in satt tre andra kvinnor här inne. Som tur är har jag inget minne av hur jag såg ut och agerade då. Men de andra kommer ihåg. Skillnaden jämfört med i dag går inte att beskriva, berättar hon. Efter att i många år ha blivit misshandlad av mannen hon var gift med, var Ingrids hela känslospektrum avstängt. Hon kunde inte känna solens värme eller att hon var ledsen. Hon visste inget, kunde inget. Att stänga av handlade om överlevnad, om att skydda sig själv och sina vuxna barn. Jag var tvungen att lära mig allt på nytt för att kunna komma tillbaka till ett liv som var värt att leva. I samband med att hon lämnade sin man hade Ingrid haft kontakt med Kvinnojouren Alla Kvinnors Hus i Karlstad. En tid senare blev hon uppringd med frågan om hon ville delta i en självhjälpsgrupp. Jourkvinnorna visste att min läkning hade startat. Jag hade inte varit redo ett halvår tidigare, då var jag fortfarande för trasig, säger Ingrid. När Ingrid tar samtalsstenen i handen får hon samma känsla av lugn och trygghet som när hon gick i självhjälpsgruppen. Hon hade även haft turen att träffa en bra psykolog och gick hos henne i ett år. Men att höra andra som hade upplevt samma sak berätta var något annat. starta självhjälpsgrupper Det går inte att förklara hur det är att tala om det sexuella våldet med andra kvinnor som till 100 procent vet hur det känns. I självhjälpsgruppen var vi mycket mer lika än olika. Jag vet ju att det inte var min man de andra hade varit gifta med, men sättet att vara hos de män som förtrycker kvinnor är sig likt. I takt med att kvinnorna i gruppen vågade börja öppna sig och prata, kom Ingrids egna känslor tillbaka. Först ledsenheten, sedan kunde hon skratta hejdlöst med de andra. Hon insåg att de andra kvinnorna inte hade någon skuld i det som hade hänt dem. Till slut föll logiken in i min egen hjärna, om inte de hade någon skuld, varför skulle då jag ha det? I gruppen smulades min skuld sönder och jag la den där den hörde hemma. Det var inte jag som var förövaren. Efter de sex månaderna i gruppen hade hon också fått vänner för livet. Man lär känna varandra inifrån. Att se de andras förändring, det gav mig styrka, säger Ingrid. I dag vet både Ingrid och hennes läkare att hennes fysiska åkommor, värken och muskelsvagheten, går att jämställa med skador som krigsfångar får. Den fysiska smärtan lär hon få leva med. Men hon är tacksam över att hon har tagit sig tillbaka psykiskt. Det kräver mycket arbete. Jag är glad att jag inte är bitter och hatisk. Jag önskar alla den här möjligheten att läka tillsammans med andra. K Fenix i Stockholm och Solkatten i Göteborg ordnar utbildningar i hur man jobbar med självhjälpsgrupper. Kvinnojouren Alla Kvinnors Hus i Karlstad lär ut metoden speciellt anpassad till kvinnor som har utsatts för mäns våld. Intervjuerna för att välja deltagare är viktiga. Var två jourkvinnor som intervjuar och som kan stötta varandra. Kvinnan måste ha lämnat relationen och det ska helst ha gått lite tid efter det. I väntan på att en grupp ska starta, ge stödsamtal och motivera. Låt inte för lång tid gå mellan intervju och start. För att grupperna ska fungera krävs att jouren är en sammansvetsad grupp och att igångsättarna har handledning. 8 kvinnotryck nr

7 Maria Hällqwist-Pettersson och Marie Nilzon stöttar varandra i arbetet med självhjälpsgrupperna. Noga strukturerad självhjälp Verkligheten bakom lagparagraferna ger sår som är svårläkta. Alla Kvinnors Hus i Karlstad anordnar självhjälpsgrupper för stödsökande kvinnor. Jourkvinnorna Maria Hällqwist-Pettersson och Marie Nilzon på Alla Kvinnors hus i Karlstad jobbar tätt ihop som igångsättare av självhjälpsgrupper. Det är de som intervjuar kvinnorna för att välja vilken grupp som passar dem bäst. IDA-grupperna, för de som har varit utsatta för sexuella övergrepp som vuxna eller som barn, har funnits i 20 år. EMMA-grupperna, som har funnits i tio år, riktar sig till kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer. Intervjuerna görs noggrant och tar mycket tid. Allt för att gruppen ska fungera så bra som möjligt när den är igång. Vi har blivit bättre på det nu. Förut kunde det vara en kvinna som bönade och bad: Snälla ta med mig i gruppen. Då kunde jag bli lite lurad att tro att hon var redo. Nu är vi mer restriktiva, kan säga nej och föreslå något annat. Kanske stödsamtal eller samtalsgrupp, säger Marie Hällqwist-Pettersson. På Alla Kvinnors Hus i Karlstad kan tre självhjälpsgrupper vara igång samtidigt. Fem kvinnor väljs ut till varje grupp. Om någon hoppar av för att det hon har varit med om kommer för nära, vilket är ganska vanligt, då kan man vara fyra eller tre, ja till och med bara två, säger Marie Nilzon. Gruppen träffas en gång varje vecka. Igångsättarna är med på de första träffarna för att gruppen ska lära sig strukturen och komma igång. Sedan är gruppen självgående. Tillsammans bestämmer kvinnorna kvällens ämne. Det kan vara hösten, skuld, relationer, familj eller sex. Det finns inga ofarliga ämnen, utan allt kan föra diskussionen in på det som har varit svårt. Alla har ordet i tur och ordning och får lika mycket tid att tala. Var och en väljer själv om hon vill prata hela tiden eller vara tyst. Att ingen kommenterar vad någon annan har sagt är viktigt för att skapa trygghet. Det här är kvinnor som har fått höra att de ska hålla käften, eller som trott att de har gjort bort sig när de har pratat, säger Maria Hällqwist-Pettersson. Och ingen annan är expert på dig, det är skönt att slippa kommentarer, kompletterar Marie Nilzon. Under den tid som gruppen är igång får kvinnorna inte ha någon kontakt privat. Allt för att undvika informella ledare och kotterier. Sjukanmälan görs till igångsättaren som också rycker in om gruppen har svårt med strukturen. De gånger som deltagarna inte har lust att gå, det är då de ska tvinga sig själva, säger Marie Nilzon. Om någon mår dåligt av saker som kommer upp kan jourkvinnorna ha stödsamtal eller hänvisa kvinnan vidare. När skratt och glädje hörs i korridoren, när gruppen blir mer högljudd, då vet man att deras sex månader snart är slut, konstaterar Maria Hällqwist-Pettersson. I alla samtal med alla kvinnor läggs fokus på vad våldet har gjort i, och med, kvinnans kropp. Hur hon mår fysiskt och psykiskt är det viktiga. Vi pratar aldrig om mannen och vad han har gjort, honom förminskar vi. Det blir en befrielse för kvinnorna, säger Marie Nilzon. Maries och Marias erfarenheter är alltigenom positiva och de menar att det här är ett sätt att bredda verksamheten. Vi har sett vad det här ger. Och det är inte kostsamt. K kvinnotryck nr

8 jourfokus : enkät Hur många av de tjejer/kvinnor som din jour kommer i kontakt med har enligt din uppfattning utsatts för grov kvinnofridskränkning det vill säga upprepade kränkningar från en man hon har haft en äktenskapsliknande relation med? 76 jourer svarade av 81 tillfrågade Alla/så gott som alla 9,2% 1,3% 5,3% De flesta Ungefär hälften En minoritet Inga/så gott som inga Vet ej 5,3% 30,3% 48,7% Tyvärr är polisutredningarna ofta undermåliga Jourerna är positiva till idén bakom brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning men besvikna över hur den tillämpas. Få uppger att tillämpningen har förbättrats. När det gäller grov fridskränkning pekar tjejjourerna på samma problem. text: sanna samuelsson Få jourer för statistik över åtal och domar för brott som kvinnorna som söker sig till dem har utsatts för. Men svaret är entydigt på frågan om hur många av de kvinnor, som jourerna har kommit i kontakt med, som har utsatts för grov kvinnofridskränkning. Det vill säga upprepade kränkningar från en man som kvinnan har haft en äktenskapsliknande relation med. 30 procent av jourerna svarar så gott som alla. Ytterligare 48 procent svarar de flesta. Och i kommentarerna syns tydligt problemet med tillämpningen av lagstiftningen och polisens och åklagares arbete. Det är svårare eftersom våldet måste bevisas för minst 2 3 tillfällen, annars blir det klassificerat som misshandel eller ofredande. Om en utredning har lagts ner på grund av brist på bevis tas inte de tidigare tillfällena med om hon polisanmäler nya kränkningar, såvida inte nya uppgifter framkommer angående de tidigare tillfällena. Tyvärr är polisutredningarna ofta undermåliga eftersom de alltför utförs ofta av utredare med låg eller ingen kompetens inom området. Vi upplever att fler anmälningar läggs ned med hänvisning till att brott inte kan styrkas samt att kvinnan inte orkar fortsätta att anmäla eftersom hon inte blir trodd. Det är svårare. Polisen tar de flesta gånger bara anmälan om en specifik händelse, till exempel misshandel, men har vi kontaktat advokat tidigt när kvinnan söker hjälp hos oss så kan åtalet bli annorlunda, till exempel grov kvinnofridskränkning. Det känns svårt att få ett brott rubricerat som grov kvinnofridskränkning. Vi upplever att åklagare är rädda för att sätta denna rubricering men också att kvinnorna i lägre utsträckning tenderar att anmäla dessa grova brott. Hos tjejjourerna är det färre som möter tjejer som utsätts för grov kvinnofridskränkning som bara gäller äktenskapsliknande förhållanden där man har bott ihop. Men även när det gäller brottsrubriceringen grov fridskränkning, som ska fånga upp brott mot yngre tjejer, finns det problem. Vår tjejjour kommer ibland i kontakt med frihetskränkningsbrott, men med tanke på att alla är anonyma, får vi oftast bara höra vad som har hänt och har ibland en diskussion om händelsen/händelserna. Det är sällan/aldrig någon i dessa fall som berättar att de har gjort en anmälan. Oftast hamnar man i diskussioner om att de inte tror på polisen. Ett problem med fridskränkning är att åklagarna verkar ha svårt att väcka åtal för fridskränkning när parterna inte bor ihop och är unga. Det blir snarare en rad andra brott som de åtalar för. Ur ett tjejjoursperspektiv är det sällan vi har kontakt med tjejer som blir utsatta av övergrepp av någon de har ett äktenskapsliknande förhållande med. Däremot har många tjejer erfarenhet av regelbundna och upprepade övergrepp av en klasskamrat, vän, släkting eller lärare. Det är tjejer som ofta tappas bort, trots att förövarna egentligen gör sig skyldiga till fridskränkning. K 10 kvinnotryck nr

9 krönika : Hårt arbete bakom reform jourfokus Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit? Frågan kommer då och då. Den är felställd menar jag. Stora samhällsförändringar är aldrig en persons verk. Utan en rörelse, utan lyhörda politiker med intresse av förändring, sker ingenting. Kvinnofridslagarna är ett intressant exempel på detta. Ingen enskild kvinna eller man kan hävda att det var JAG som gjorde det. Reformen, som består av flera delar och anses unik i sin konstruktion, var ett resultat av en lång process, som innefattar ett mödosamt arbete i vissa politiska kvinnoorganisationer, kvinnojoursrörelsen, regering och riksdag. Kvinnojourerna i Sverige synliggjorde på och 80-talen ett problem, som tidigare hade varit inlåst i äktenskap och bostäder. Från början hette det lägenhetsbråk, misshandel och våld i nära relationer. I slutet på 90-talet beslutade den dåvarande socialdemokratiska regeringen att kalla detta våld för dess rätta namn; mäns våld mot kvinnor. I dag är vi tillbaka till det mera svepande, icke-utpekande, icke-feministiska våld i nära relationer. I kvinnojourerna fanns det kvinnor som också var medlemmar i politiska partier. De tog in problemet till sina partier och kvinnoförbund. Och låt mig genast säga att det var tre partier som sedan drev frågorna; Socialdemokraterna, Folkpartiet och Vänsterpartiet. Feminismen, som för övrigt inget parti i riksdagen på 1980-talet bekände sig till, handlar om hela livet, hela samhället. Så de många förslag till förändring för kvinnor som då kom fram hade inga uttalade feministiska förtecken men i praktiken var det en feministisk politik. Det gäller inte minst kvinnofridslagarna. Gedigna utredningar gav en struktur till kvinnofrigörelsen; rätt till makt, till lika ekonomiska möjligheter, till utbildning och arbete, till delat ansvar för hem och barn, OCH rätt till sin egen kropp. I ett samhälle fritt från våld. På 1980-talet kom utredningen Varannan damernas. På 1990-talet kom utredningar om lika villkor, delad makt och den stora kvinnomaktsutredningen. Sveriges första JämO, Inga-Britt Thörnell utredde på 1990-talet det mest kontroversiella, hur vi skulle se på prostitution. Var det en socialpolitisk eller kriminalpolitik fråga? Den frågan delade så småningom riksdagen. Förändring skapas alltså via många kanaler. Av många människor Margot Wallström (S), Charlotte Branting (FP), Ulla Hoffman (V), Bengt Westerberg, (FP), Barbro Westerholm (FP), Mona Sahlin (S), Ingrid Burman (V) och Ulrika Messing (S), för att nämna de politiker i regering och riksdag som drog det tunga lasset, initierade, fattade beslut och tog hand om besluten. Och detta kunde göras efter den intensiva lobbying som kvinnorörelsen hade gjort. Lobbying skedde också i det formella, på riksnivå. Eftersom vissa delar av förslagen var oerhört kontroversiella, andra delar inte så intressanta för dem som inte förstod, så pågick det ett stort arbete med att få över så många som möjligt på rätt sida. Ingegerd Sahlström (S), statssekreterare till fyra ministrar, var en spindel i kvinnofridsarbetet. Hon var dessutom vice ordförande i det socialdemokratiska kvinnoförbund jag ledde. Vi gjorde strategier för det egna partiet, särskilt inför partikongresser. Så fick vi med lite list igenom varvade listor till 1994 års val, propositioner om kriminalisering av sexköp och övrig kvinnofrid. En del i listen var att få många, betrodda män att tala för saken. Men strategierna gällde också att få majoritet i riksdagen. På statssekreterare Ingegerds rum på regeringskansliet har många hemliga möten hållits. Nuvarande justitieminister Beatrice Ask var en av besökarna. Hon behövde argument för sitt parti. Där var det trögt och det gick inte så bra. Det fanns dessbättre mer progressiva ledamöter i andra partier. Så klubbade riksdagen igenom förslagen i oenighet men ändock! Sverige fick en unik kvinnofridslagstiftning, svensk kvinnojoursrörelse fick ett kvitto på att organisering lönar sig. Detta gäller än i dag! K Margareta Winberg är ordförande för UN Women Sverige, före detta socialdemokratisk vice statsminister, jämställdhetsminister samt ordförande för socialdemokratiska kvinnoförbundet. Hon var en av de drivande politikerna bakom den svenska lagstiftningen om grov kvinnofridskränkning och sexköp. Utan en rörelse, utan lyhörda politiker med intresse av förändring, sker ingenting foto: frida ekman kvinnotryck nr

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

LÄS ÄVEN: Kvinnorna som slår sina män ett problem som göms undan: "Man vill inte hantera båda könens problem"

LÄS ÄVEN: Kvinnorna som slår sina män ett problem som göms undan: Man vill inte hantera båda könens problem 1 av 6 2017-06-04 08:33 LÄS ÄVEN: Kvinnorna som slår sina män ett problem som göms undan: "Man vill inte hantera båda könens problem" Henrik har varit förföljd av sin exfru i många år. Jag har alltid upplevt

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 1643-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april 2015 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3237 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Stärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott

Stärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2791 av Roger Haddad m.fl. (FP) Stärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

1 Utkast till lagtext

1 Utkast till lagtext 1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland

Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland YTTRANDE 1(2) 19 januari 2005 hs 2004/0190 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland Marianne Gottlander har till Kommunfullmäktige lämnat in en motion om ett handlingsprogram

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN Barn som utsatts för våld inom familjen Kartläggning av brottmålsavgöranden från tingsrätt. Malou Andersson och Anna Kaldal Juridiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Yttrande över Stalkningsutredningens betänkande Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Yttrande över Stalkningsutredningens betänkande Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) Sida 1 (6) Utvecklingscentrum Göteborg Datum Dnr ÅM-A 2008/1550 Ert datum Er beteckning Kammaråklagare Viktoria Karlsson 2008-10-24 Ju2008/8198/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Sta I kn ing -ett allvarligt brott

Sta I kn ing -ett allvarligt brott Sta I kn ing -ett allvarligt brott Betänkande av Stalkningsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:81 Innehåll Sammanfattning 15 Summary 27 Författningsförslag 39 Bakgrund 1

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Roks rapport 1/2010. Grov kvinnofridskränkning. vad vet vi efter tio år?

Roks rapport 1/2010. Grov kvinnofridskränkning. vad vet vi efter tio år? Roks rapport 1/2010 Grov kvinnofridskränkning vad vet vi efter tio år? SEMINARIEVERSION ALMEDALEN JULI 2010 Brottet grov kvinnofridskränkning regleras i Brottsbalken 4 kap 4 a st. 2: 4 a Den som begår

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Vilket skydd ger kontaktförbud?

Vilket skydd ger kontaktförbud? Vilket skydd ger kontaktförbud? Disposition Vad är ett kontaktförbud? Olika former av kontaktförbud Åklagarens riskbedömning Partsinsyn, sekretess och kommunikation Redovisning av tillsynsrapport Åklagarmyndighetens

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2009-02-04 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

otrygg, kränkt eller hotad

otrygg, kränkt eller hotad Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om Brottsofferjourens statistik... 2 Kontakt med Brottsofferjouren...

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer Ölandsgatan 49 D 116 63 Stockholm 08-642 64 01 www.unizon.se info@unizon.se @unizonjourer Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer - Baserad på 2014 års enkätundersökning Författare: Siri Morawski, siri.morawski@gmail.com

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer