ORGANOGENES. De första veckorna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORGANOGENES. De första veckorna"

Transkript

1 ORGANOGENES Organogensen är undervisningsmässigt indelad i två avsnitt. Under T2 behandlas utvecklingen under "de första veckorna" medan de specifika organens utveckling ligger under T3. Observera även att molekylärbiologisk utvecklingsbiologi, dvs regleringen av utvecklingsfysiologiska processer på transkriptionell, posttranskriptionell, translationell och post-translationell nivå och exempel på modellsystem för den embryonala differentieringen ingår i Cellenkursen. De första veckorna Befruktning och oocytreaktion, klyvningsdelningar Första veckans utveckling (morula, blastocyst, nidatation) Andra veckans utveckling (håligheter, mesodermet) Tredje veckan (gastrulabildningen notochorden) Fjärde veckan (groddlagrens tidiga utveckling, första fasen avseende kärlsystemet) Placentas utveckling Gulesäck, gulesträng, amnionhåla Embryots könsbestämning Utveckling från en befruktad cell till ett fullt utvecklat foster Hjärta/kärl Hjärttubens utveckling till fyrrummigt hjärta, principerna för den fortsatta utvecklingen av de olika hjärtrummen, septa och klaffar Principerna för utvecklingen av thoraxkaviteten och avskiljningen mot bukhålan, inklusive utvecklingen av diaphragma och lungorna Förändringarna som sker i fosterkretsloppet vid födseln Principerna för atresi, agenesi, stenos De vanligaste missbildningarna: förmaksseptum- och ventrikelseptumdefekt, coarctatio aortae, öppetstående ductus arteriosus, Fallots tetrad, congenitalt diaphragmabråck, parasternalbråck Buk/genitalia Utvecklingen av primitiv tarm, framtarm, mittarm och baktarm och de respektive organ som utvecklas från dessa Utvecklingen av bukhålans mesenterialbeklädnad, bursa omentalis och sekundärt retroperitoneala organ Det fysiologiska navelbråcket

2 Utvecklingen av urinorganen (pronephros, mesonephros och Wollfska gången, uretärknoppen, metanephros, kloaken, sinus urogenitale) Utvecklingen för Müllerska resp Wolfska gångarna och de delar av kvinnliga/manliga könsorgan som de ger upphov till Testikelns nedvandring Kloakvecket och genitala tuberkeln, utvecklingen av de manliga och kvinnliga yttre könsorganen Vissa anomalier: Meckels divertikel, esophagealbråck,omphalocele, navelbråck, onormal tarmrotation, atresi och stenos av tarmslynga, rectal atresi, rectal fistel, kongenitala polycystiska njurar, renal agenesi bäckennjure, hästskonjure Övriga organ Uppkomst och utveckling av gälbågar, gälfickor, gälfåror Principerna för organens utveckling inom hals/huvud (tunga, gl thyroidea, gll parathyroideae, käken, gommen, örat, ögat) Nervsystemets utveckling Extremiteternas utveckling Missbildningar i extremiteterna Missbildningar i nervsystemet BINDVÄV OCH HUD Basala ämneskunskaper Generella uppbyggnaden och funktionen hos stödjevävnad (bindväv, brosk, ben) Epidermis celltyper och underlaget för epidermis mekaniska och barriärfunktion Dermis uppbyggnad och mekaniska funktion. Glykosaminoglykaner/proteoglykaner och olika typer av bindvävsproteiner i matrix och deras funktioner Struktur och funktion hos fibroblaster/fibrocyter, mastceller, kondrocyter, osteocyter, osteoklaster samt olika typer av brosk- och benvävnad Direkt och kondral benbildning Benomsättning och remodellering av benvävnad Vitamin D och calcium-metabolism Epidermisderivat: Svettkörtlar, talgkörtlar, hår, naglar Hudens roll för vätske- och temperaturreglering och infektionsskydd NERVSYSTEMET, SINNESORGANEN OCH VISCERAL REGLERING

3 Visceral reglering och allmänt CNS Nervösa mekanismer för visceral kontroll Nucleus tractus solitarius (NTS): den roll NTS spelar för komplexa reflexer och integration av viscerala och 'högre' funktioner Centranervösa strukturer och mekanismer av betydelse för att en organism ska identifiera och reagera adekvat på fara (i synnerhet thalamus, amygdala och hypothalamus); amygdalas roll vid s.k. startle-reaktioner Typexempel på vegetativa reflexer: baroreceptor-reflexen och oxytocinreflexen (mjölkejektions-reflexen) Hypofys-hypothalamus-systemet Hypofysens topografi. Hypofysens mikroskopiska struktur Funktionella förbindelser och interaktioner mellan hypothalamus och övriga CNS Portasystemet: betydelse för hypothalamus kontroll av hypofysen; hypothalam styrning av adenohypofysen via olika typer av hypofysotropa hormon; SS, GRH, GnRH, CRH och TRH, frisättningsmönstret för GH, LH, FSH, prolaktin & ACTH Effekt av svält: Generell hämning av hypofys-hypothalamus systemet vid sänkning av kaloriintaget Typer av karaktäristiska biologiska rytmer: dygns-, månads-, och säsongsrytm Principiella mekanismer för entrainment av biologiska rytmer Kroppsliga reaktioner på kortvarig och långvarig stress Grundläggande endokrinologi Endokrina organens gemensamma egenskaper. Neuronal och parakrina interaktioner Hormoner: definition och klassificering av hormoner på basen av deras kemiska struktur; lokala hormoner (intrakrina, autokrina och parakrina hormoner) Transportmekanismer: betydelsen av proteinbindning för olika typer av hormoner Hormonreceptorer och effektmekanismer för olika huvudtyper av hormoner Begreppet Permissive role exemplifierat med glucocorticoiders betydelse för katekolaminernas effekt på artärer Autonoma nervsystemet

4 Det autonoma nervsystemets anatomiska och funktionella organisation. Morfologi och lokalisation av autonoma ganglier. Pre- och postganglionära neuron. Att kunna redogöra för huvudsakliga transmittorsubstanser och receptortyper i det autonoma nervsystemet Att kunna redogöra för bildning och omsättning av transmittorer Att kunna redogöra för det funktionella samspelet mellan sympatikus och parasympatikus i reglering av hjärta och kärlsystem Att kunna ge exempel på samlokalisation av transmittorsubstanser och funtionell betydelse av detta Allmänt CNS Vävnadsstrukturen i CNS avseende liquorrum och hinnor, liquorcirkulation och liquortryck, topografi Arteriell och venös kärlförsörjning av hjärnans och ryggmärgens olika delar Nervvävnadens struktur i CNS. Neuronets allmänna byggnad Gliavävnadens struktur och huvudsakliga funktioner Blod-hjärnbarriären De somatiska nervsystemens organisation Kranialnervernas centrala organisation och funktion Ryggmärgssegmentets deskriptiva och funktionella organisation och samband med det perifera (somatiska och autonoma) nervsystemet Hypothalamus, hypofys, thalamus: organisation och funktion Anatomiska aspekter på olika typer av intrakraniella blödningar Arteriell och venös kärlförsörjning av hjärnans och ryggmärgens olika delar Kranialnervssymptom vid olika centrala resp. perifera skador Monoaminerga och peptiderga bansystem Degenerations- och regenerationsförlopp vid central och perifer nervskada Sensoriska system Syn Orbitans anatomi (begränsningar och topografiska förhållanden) Ögats kärl- och nervförsörjning Ögonmusklerna, tårapparaten Ögonglobens struktur Corneas histologi och funktion Retinas histologi Betydelse för ögats olika delar avseende synfunktionen Fysiologisk optik: ögats ljusbrytande system, ackommodation, ljusreflexen Fotoreception och mörkeradaptation

5 Mekanismer för färgseende Synbanornas förlopp och deras funktionell roll (via colliculus superior, corpus geniculatum laterale, pretektala banor och projektioner till hypothalamus) Retinala mekanismer för att skärpa upp kontraster (signaleringen hos on center och off center ganglion celler) Primära syncortex: Retinotopi; Columnära organisation; Enkla celler; Komplexa celler; Hyperkomplexa celler Retinas funktionella organisation Spektral kodning: exempel på informationsbearbetning, genetiska defekter i uttryck av synpigment Sekundära syncortex (djupseende; färg-, form- och rörelseanalys) Olika typer av synfältsbortfall Påverkan på pupillreflexerna vid olika skador på synbanorna respektive ögonmuskelnerverna Mekanismer för djupseende Uppbyggnad och funktion för linsen, iris, corpus ciliare och ögonlocken Kammarvätskans bildning och avflöde Hörsel, balans Anatomi hos ytteröra och mellanöra (cavum tympani, hörselbenen), trumhinna, runda och ovala fönstren, cellulae mastoideae, tuba auditiva Översiktligt om ytter- och mellanörats histologi Topografin i mellanörat i relation till intilliggande strukturer, konsekvenser av kommunikation till svalget Förloppet för n. facialis Mellanörats roll för impedansanpassning och ljuddämpning Frekvensberoende hörselomfång hos människan i olika åldrar Cortiska- och vestibularisorganens histologi och receptormekanismer Audiometriska principer - Kodning av ljudfrekvenser Nervbanornas förlopp samt mekanismer för riktningshörsel vestibularisorganens roll för postural kontroll Primär och sekundär hörselcortex Kodning av linjär- och vinkelacceleration M. stapedius, m. tensor tympani (anatomi och funktion) Lukt, smak Det olfaktoriska epitelets uppbyggnad och utbredning i näshålan Tungans muskulära uppbyggnad och tungans innervation (smak och allmän sensorik) Smaklökarnas uppbyggnad och funktion

6 Transduktionsmekanismer för olika typer av lukt- och smakreceptorer Vomeronasala organet (VNO) Nervbanornas organisation och förlopp Central representation av smak, lukt och projektioner från VNO Somatosensorik Receptorbegreppet: adekvat stimulus; snabbt och långsamt adapterande receptorer; dynamisk och statisk känslighet, receptivt fält; modalitet och submodalitet; Sensorisk kodning: principiella mekanismer i sensoriska system för kodning av modalitet, spatiell (rumslig) lokalisation av en retning, spatiell diskrimination, retningsintensitet och retningarnas tidsförlopp Perifera nervers uppbyggnad och ledningshastigheter Sensoriska ganglier och dermatom De sensoriska banornas funktionella organisation, förlopp och terminering Hudens taktila receptorer (uppbyggnad och funktion) Muskelreceptorer: Muskelspolens uppbyggnad och funktion. Efferent styrning och karaktärisistiska svarsmönster. Perifera receptorer som bidrar till positions- och rörelsesinnet (proprioception) Psykofysik: hur intensitet, spatiella och temporala aspekter av sinnesintryck kan kvantifieras psykofysiskt Receptormekanismer (transduktion och receptorpotential) Termoreceptorer Mekanismer för receptorspecificitet Betydelsen av lateral inhibition för konturuppskärpning och 'feature detection'; och av descenderande bansystem för kontroll av ascenderande somatosensorisk information. Bortfall och symptom vid skador på olika nivåer inom de sensoriska banorna 'Hjärnbarkskartornas' somatotopiska organisation samt plasticitet vid denervation av en kroppsdel resp. långvarig träning med sensoriskt diskriminativa uppgifter Nociception och smärta Definition av begreppen: nociception, smärta, akut och långvarig smärta, neuropatisk, projicerad och refererad smärta samt hyperalgesi och allodyni. Nociceptiva systems funktioner. Primära nociceptiva neuron: nociceptorer, afferenter och centrala termineringar samt reaktioner vid vävnadsskada (perifer sensitisering, primär hyperalgesi). Medullära och spinala dorsalhornens nociceptiva neuroner: projektions- och mellankopplande neuroner, reaktioner efter vävnadsskada (aktivitetsberoende neuronal plasticitet, central sensitisering, sekundär hyperalgesi / allodyni, excitationstoxicitet. Nociceptiva ascenderande banssystem och deras centrala representation. Descenderande neuronala nätverk med modulerande effekter på nociceptiv transmission.

7 Portteorin (The Gate control theory). Sensorisk stimulering / Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) som behandlingsmetod vid smärta. Konceptuella modeller rörande nocicptiva system. Smärtans kvalitet och komponenter. Metoder för experimentell analys av nociception / smärta på människa. Mekanismbaserad smärtklassifikation. Placeboeffekten. Motoriska system Motorisk kontroll Basala ämneskunskaper avseende muskelvävnad Indelning, definitioner, generell uppbyggnad Skelettmuskulatur: - Uppbyggnad från makro till mikronivå - Sarkomerens uppbyggnad, ingående komponenter och deras funktioner - Kontraktionsmekanismer i skelettmuskelfibrer - Cellskelett; uppbyggnad och funktion - Fibertyper; indelningsgrunder, karakteristika - Satellitceller; funktioner (Hjärtmuskulaturens struktur och funktion ingår i Cirkulations- och respirationsavsnittet) Glatt muskulatur - Organisation i olika typer av organ Signaltransduktion i skelettmuskulatur Kontraktionsmekanismer och signaltransduktion i glatt muskulatur Segmentella styrsystem (Lower motor neuron circuits and motor control) Motoriska enhetens uppbyggnad. Reglering av muskelkraft samt hur musklers kraftgenererande förmåga beror av muskellängd och hastighet vid längdförändring. Sträckreflexen, senreflexen, flexorreflexen och den korsade extensorreflexen; de neuronala kretsar som ingår i reflexnätverken samt den afferenta och efferenta styrningen av dessa via supraspinala system Ryggmärgens och hjärnstammens betydelse för rytmgenerering (lokomotion av armar och ben, andning, tuggning)

8 Funktionell uppbyggnad av rytmgenererande kretsar Amyotrofisk lateralskleros Motoriska bortfall vid skada av segmentella system (Lower motor neuron syndrome) Supraspinala styrsystem (Upper motor neuron circuits and motor control) Lokala nervceller i ryggmärgen (lateralt och medialt) och deras styrning av olika descenderande bansystem för kontroll av olika typer av rörelser Uppbyggnad och funktion hos vestibulo-, reticulo-, och kortikospinala bansystem förlopp, överkorsningar och projektioner i ryggmärgssegmenten Primära motorkortex organisation och funktion Betydelsen av motoriska kartor Funktion i premotoriska kortexområden Motoriska bortfall vid skada av supraspinala system (Upper motor neuron syndrome) Samordnande styrsystem: cerebellum och basala ganglier Cerebellums anatomiska uppbyggnad Projektionssystem till (mosstråd, klättertråd) och från cerebellum Funktionella nätverk i cerebellum och deras betydelse för styrning av rörelser beskriva för mekanismer för cerebellär reglering av inlärning. Basala gangliernas anatomiska uppbyggnad samt projektioner till och från de basala ganglierna Cerebellum och de basala gangliernas funktion för tidig planläggning av rörelser Symptom vid olika skador i de basala ganglierna och cerebellum Postural kontroll och ögonrörelser Stryrning av balanskontroll: Samspelet mellan feedforward (anticipatorisk) och feedback (reflexutlöst) mekanismer Hur vestibulär, visuell och proprioceptiv information används för balanskontroll redogöra för hur posturala korrektionsmönster är beroende av kroppsställning och stödytor. Uppbyggnad och funktion av de extaokulära musklerna Funktion hos olika typer av ögonrörelser

9 Typ av skador i CNS som kan ge störning av balanskontroll Neuronal kontroll av sackader Vestibulo-okulära reflexens funktion Nystagmus Högre CNS-funktioner Sömn, vakenhet, medvetande och emotioner EEG-registrering: biofysikalisk bakgrund, typer av EEG-vågor, utförande samt användningsområden Registrering av "evoked potential": principer och exempel på användningsområde Cirkadianska rytmer för sömn-vakenhet, kroppstemperatur samt hormoninsöndring; Nucleus suprachiasmaticus roll som cirkadiansk rytmgivare Indelning i sömntyper och sömnstadier; Egenskaper hos orto- respektive para (REM-) sömn; Sömncykelns förlopp Sömnbehovets och sömntypernas förändring med åldern; Effekter av sömnbrist Förekomsten av sömninducerande substanser Hypoteser om sömnens funktioner: energisparande, informationsbearbetning, temperaturreglering och immunförsvar Översiktligt om sömn- och vakenhetsreglerande områden i CNS Fysiologiska omställningar associerade med emotioner Hypothalamus roll för känslouttryck; Amygdalas roll för emotionell tolkning av sinnesintryck Hemisfärisk lateralisering gällande känslouttryck samt perception av känslouttryck Minne Olika typer av minne (deklarativminne, procedurminne; korttids- och långtidsminne) Mekanismer för att minnas och att glömma Anatomiska strukturer av betydelse för minnet Symptom vid skador av minnet (tumörer, yttre trauma, infektion, vitamin B- brist). Begreppen anterograd amnesi, retrograd amnesi. Hjärnbarkens 'associationsområden' och hemisfärisk asymmetri

10 Lateralisering av sensoriska och kognitiva funktioner Hur hemisfärdominans undersöks; Relationen mellan språkdominans och handdominans Parietala, temporala och prefrontala associationsområdenas anatomiska lokalisation och funktionella interaktioner med övriga CNS De kortikala associationsområdenas funktioner baserade på symptom vid skador Anatomiska skillnader mellan höger- och vänsterhemisfärerna med funktionella konsekvenser, planum temporale Vokala språket Talets fonetiska struktur: begreppen fonem och syntax Hjärnbarksområden som är speciellt relevanta för språklig kommunikation Hypotesen om ett talmotoriskt och talsensoriskt centrum och deras förbindelsesystem som förklaring till olika former av afasier/dysfasier Den icke språkdominanta hemisfärens språkkapacitet beträffande oralt språk, receptivt språk och läsa och skriva; hur språkets ges affektiva komponenter Aprosodifenomen vid lesioner inom den icke språkdominanta hemisfären Metoder med vilka språkfunktioners representation inom hjärnbarken kan undersökas Betydelsen av "intermodal association" för hjärnans språkfunktion.

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp)

MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp) MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp) Revision: 2011-01-25 INTRODUKTION... 2 GENUS I MEDICINEN (T2)... 2 HUD OCH STÖDJEVÄVNADER (T2)... 2 NERVSYSTEMET

Läs mer

Akut och långvarig smärta (EB)

Akut och långvarig smärta (EB) Akut och långvarig smärta (EB) Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse där smärtan kan uttryckas på ett flertal olika sätt. Nociception är benämningen för aktivitet i smärtsystemet och nervfibrer

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 20 februari 2009 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen?

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen? Sinnesorganen 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 1 - Vilka är våra sinnen? - Vad är ett sinne? - Sinnesreceptorer - Sinnenas principer - Gemensamma

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2008 TENTAMEN Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Namn: Person nr: Markera alla sidor med samma kod som finns på

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Eleven kan med hjälp av guiden och cd:n göra virtuella dissektioner på människokroppen. Guiden är tänkt att användas på samma sätt som en dissektionshandledning.

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p)

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 1(18) Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Neuroanatomi. Tobias Karlsson Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Litteratur Silverthorn 4:e upplagan: s327 375 CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Allmänt Begreppet receptor Afferent del av PNS - vägen från receptor till CNS Olika typer av sinnesreceptorer (uppbyggnaden)

Läs mer

Vestibularis interaktion med motoriken

Vestibularis interaktion med motoriken Vestibularis interaktion med motoriken Ett seminariearbete av Rikard Björkman och Niko Martikainen, Fysiologi B, Karolinska Institutet, 2003 Inledning Vestibularis är det organ som svarar för den sesoriska

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-19 kl 09.00 13.00 Plats: Ekonomikum A:153 Skrivningen omfattar 28 frågor. Totalt ger skrivningen 77 poäng.

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. Omtentamen: Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi Kurskod: MC003G Kursansvarig: Gabriella Eliason Examinator: Maria Fernström Datum: 2016-02-27 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen,

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta H. Breivik et al. / European Journal of Pain 10 (2006) 287 333 1 Neuropatisk smärta perifer eller central Neuropatisk smärta - direkt konsekvens av en

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 15 februari 2008 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti Omtentamen NURR 23/8-07 sid 1(17) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad! Frågorna

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-10-07 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 25/2 2012 Totalpoäng: 93,5. Skrivtid: 5 timmar Poängfördelning: Christina Karlsson, fråga 1-6, 17p. Sara,

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för integrativ medicinsk biologi. Datum (18) Skriftligt förhör i

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för integrativ medicinsk biologi. Datum (18) Skriftligt förhör i I U M E Å U N I V E R S I T E T E T UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för integrativ medicinsk biologi Namn... Datum 2008-06-05 1(18) KOD. Skriftligt förhör i ORGANSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION (28,5 HP

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,

Läs mer

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Fall A Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Aid nr..1(25) Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan.

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-08-22 kl. 09.00-14.00. Skrivsal BMC B:10 Skrivningen omfattar 36 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng). Eftersom

Läs mer

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Inga hjälpmedel Lycka till! Den skriftliga examinationen består av Fråga 1-12 Totalt antal poäng = 64,5 Godkänd gräns 65 % = 42p 1. Bilden nedan illustrerar

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta? Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta? Smärtsystemet kan delas in i tre huvudkomponenter: en sensorisk komponent, en affektiv

Läs mer

Medfödda hjärtfel. Medfödda hjärtmissbildningar. Fördelning av de vanligaste medfödda hjärtfelen

Medfödda hjärtfel. Medfödda hjärtmissbildningar. Fördelning av de vanligaste medfödda hjärtfelen Medfödda hjärtmissbildningar Nationella utbildningsdagar VIC B-M Ekman-Joelsson 111124 Medfödda hjärtfel n Vanligaste enskilda missbildningen n 8/1000 nyfödda barn Fördelning av de vanligaste medfödda

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-17 kl 08.00 13.00 Plats: BMC B:10 Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 90 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-01-13 kl 09.00 13.00 Plats: Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 72

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 8 1 6 Namn: Personnr: - texta Max: 100 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

Prov i BASVETENSKAP (exempel) Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen ENHETEN FÖR KLINISK MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0102 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 131206 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-01-12 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng.

Läs mer

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!

Läs mer