ORGANOGENES. De första veckorna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORGANOGENES. De första veckorna"

Transkript

1 ORGANOGENES Organogensen är undervisningsmässigt indelad i två avsnitt. Under T2 behandlas utvecklingen under "de första veckorna" medan de specifika organens utveckling ligger under T3. Observera även att molekylärbiologisk utvecklingsbiologi, dvs regleringen av utvecklingsfysiologiska processer på transkriptionell, posttranskriptionell, translationell och post-translationell nivå och exempel på modellsystem för den embryonala differentieringen ingår i Cellenkursen. De första veckorna Befruktning och oocytreaktion, klyvningsdelningar Första veckans utveckling (morula, blastocyst, nidatation) Andra veckans utveckling (håligheter, mesodermet) Tredje veckan (gastrulabildningen notochorden) Fjärde veckan (groddlagrens tidiga utveckling, första fasen avseende kärlsystemet) Placentas utveckling Gulesäck, gulesträng, amnionhåla Embryots könsbestämning Utveckling från en befruktad cell till ett fullt utvecklat foster Hjärta/kärl Hjärttubens utveckling till fyrrummigt hjärta, principerna för den fortsatta utvecklingen av de olika hjärtrummen, septa och klaffar Principerna för utvecklingen av thoraxkaviteten och avskiljningen mot bukhålan, inklusive utvecklingen av diaphragma och lungorna Förändringarna som sker i fosterkretsloppet vid födseln Principerna för atresi, agenesi, stenos De vanligaste missbildningarna: förmaksseptum- och ventrikelseptumdefekt, coarctatio aortae, öppetstående ductus arteriosus, Fallots tetrad, congenitalt diaphragmabråck, parasternalbråck Buk/genitalia Utvecklingen av primitiv tarm, framtarm, mittarm och baktarm och de respektive organ som utvecklas från dessa Utvecklingen av bukhålans mesenterialbeklädnad, bursa omentalis och sekundärt retroperitoneala organ Det fysiologiska navelbråcket

2 Utvecklingen av urinorganen (pronephros, mesonephros och Wollfska gången, uretärknoppen, metanephros, kloaken, sinus urogenitale) Utvecklingen för Müllerska resp Wolfska gångarna och de delar av kvinnliga/manliga könsorgan som de ger upphov till Testikelns nedvandring Kloakvecket och genitala tuberkeln, utvecklingen av de manliga och kvinnliga yttre könsorganen Vissa anomalier: Meckels divertikel, esophagealbråck,omphalocele, navelbråck, onormal tarmrotation, atresi och stenos av tarmslynga, rectal atresi, rectal fistel, kongenitala polycystiska njurar, renal agenesi bäckennjure, hästskonjure Övriga organ Uppkomst och utveckling av gälbågar, gälfickor, gälfåror Principerna för organens utveckling inom hals/huvud (tunga, gl thyroidea, gll parathyroideae, käken, gommen, örat, ögat) Nervsystemets utveckling Extremiteternas utveckling Missbildningar i extremiteterna Missbildningar i nervsystemet BINDVÄV OCH HUD Basala ämneskunskaper Generella uppbyggnaden och funktionen hos stödjevävnad (bindväv, brosk, ben) Epidermis celltyper och underlaget för epidermis mekaniska och barriärfunktion Dermis uppbyggnad och mekaniska funktion. Glykosaminoglykaner/proteoglykaner och olika typer av bindvävsproteiner i matrix och deras funktioner Struktur och funktion hos fibroblaster/fibrocyter, mastceller, kondrocyter, osteocyter, osteoklaster samt olika typer av brosk- och benvävnad Direkt och kondral benbildning Benomsättning och remodellering av benvävnad Vitamin D och calcium-metabolism Epidermisderivat: Svettkörtlar, talgkörtlar, hår, naglar Hudens roll för vätske- och temperaturreglering och infektionsskydd NERVSYSTEMET, SINNESORGANEN OCH VISCERAL REGLERING

3 Visceral reglering och allmänt CNS Nervösa mekanismer för visceral kontroll Nucleus tractus solitarius (NTS): den roll NTS spelar för komplexa reflexer och integration av viscerala och 'högre' funktioner Centranervösa strukturer och mekanismer av betydelse för att en organism ska identifiera och reagera adekvat på fara (i synnerhet thalamus, amygdala och hypothalamus); amygdalas roll vid s.k. startle-reaktioner Typexempel på vegetativa reflexer: baroreceptor-reflexen och oxytocinreflexen (mjölkejektions-reflexen) Hypofys-hypothalamus-systemet Hypofysens topografi. Hypofysens mikroskopiska struktur Funktionella förbindelser och interaktioner mellan hypothalamus och övriga CNS Portasystemet: betydelse för hypothalamus kontroll av hypofysen; hypothalam styrning av adenohypofysen via olika typer av hypofysotropa hormon; SS, GRH, GnRH, CRH och TRH, frisättningsmönstret för GH, LH, FSH, prolaktin & ACTH Effekt av svält: Generell hämning av hypofys-hypothalamus systemet vid sänkning av kaloriintaget Typer av karaktäristiska biologiska rytmer: dygns-, månads-, och säsongsrytm Principiella mekanismer för entrainment av biologiska rytmer Kroppsliga reaktioner på kortvarig och långvarig stress Grundläggande endokrinologi Endokrina organens gemensamma egenskaper. Neuronal och parakrina interaktioner Hormoner: definition och klassificering av hormoner på basen av deras kemiska struktur; lokala hormoner (intrakrina, autokrina och parakrina hormoner) Transportmekanismer: betydelsen av proteinbindning för olika typer av hormoner Hormonreceptorer och effektmekanismer för olika huvudtyper av hormoner Begreppet Permissive role exemplifierat med glucocorticoiders betydelse för katekolaminernas effekt på artärer Autonoma nervsystemet

4 Det autonoma nervsystemets anatomiska och funktionella organisation. Morfologi och lokalisation av autonoma ganglier. Pre- och postganglionära neuron. Att kunna redogöra för huvudsakliga transmittorsubstanser och receptortyper i det autonoma nervsystemet Att kunna redogöra för bildning och omsättning av transmittorer Att kunna redogöra för det funktionella samspelet mellan sympatikus och parasympatikus i reglering av hjärta och kärlsystem Att kunna ge exempel på samlokalisation av transmittorsubstanser och funtionell betydelse av detta Allmänt CNS Vävnadsstrukturen i CNS avseende liquorrum och hinnor, liquorcirkulation och liquortryck, topografi Arteriell och venös kärlförsörjning av hjärnans och ryggmärgens olika delar Nervvävnadens struktur i CNS. Neuronets allmänna byggnad Gliavävnadens struktur och huvudsakliga funktioner Blod-hjärnbarriären De somatiska nervsystemens organisation Kranialnervernas centrala organisation och funktion Ryggmärgssegmentets deskriptiva och funktionella organisation och samband med det perifera (somatiska och autonoma) nervsystemet Hypothalamus, hypofys, thalamus: organisation och funktion Anatomiska aspekter på olika typer av intrakraniella blödningar Arteriell och venös kärlförsörjning av hjärnans och ryggmärgens olika delar Kranialnervssymptom vid olika centrala resp. perifera skador Monoaminerga och peptiderga bansystem Degenerations- och regenerationsförlopp vid central och perifer nervskada Sensoriska system Syn Orbitans anatomi (begränsningar och topografiska förhållanden) Ögats kärl- och nervförsörjning Ögonmusklerna, tårapparaten Ögonglobens struktur Corneas histologi och funktion Retinas histologi Betydelse för ögats olika delar avseende synfunktionen Fysiologisk optik: ögats ljusbrytande system, ackommodation, ljusreflexen Fotoreception och mörkeradaptation

5 Mekanismer för färgseende Synbanornas förlopp och deras funktionell roll (via colliculus superior, corpus geniculatum laterale, pretektala banor och projektioner till hypothalamus) Retinala mekanismer för att skärpa upp kontraster (signaleringen hos on center och off center ganglion celler) Primära syncortex: Retinotopi; Columnära organisation; Enkla celler; Komplexa celler; Hyperkomplexa celler Retinas funktionella organisation Spektral kodning: exempel på informationsbearbetning, genetiska defekter i uttryck av synpigment Sekundära syncortex (djupseende; färg-, form- och rörelseanalys) Olika typer av synfältsbortfall Påverkan på pupillreflexerna vid olika skador på synbanorna respektive ögonmuskelnerverna Mekanismer för djupseende Uppbyggnad och funktion för linsen, iris, corpus ciliare och ögonlocken Kammarvätskans bildning och avflöde Hörsel, balans Anatomi hos ytteröra och mellanöra (cavum tympani, hörselbenen), trumhinna, runda och ovala fönstren, cellulae mastoideae, tuba auditiva Översiktligt om ytter- och mellanörats histologi Topografin i mellanörat i relation till intilliggande strukturer, konsekvenser av kommunikation till svalget Förloppet för n. facialis Mellanörats roll för impedansanpassning och ljuddämpning Frekvensberoende hörselomfång hos människan i olika åldrar Cortiska- och vestibularisorganens histologi och receptormekanismer Audiometriska principer - Kodning av ljudfrekvenser Nervbanornas förlopp samt mekanismer för riktningshörsel vestibularisorganens roll för postural kontroll Primär och sekundär hörselcortex Kodning av linjär- och vinkelacceleration M. stapedius, m. tensor tympani (anatomi och funktion) Lukt, smak Det olfaktoriska epitelets uppbyggnad och utbredning i näshålan Tungans muskulära uppbyggnad och tungans innervation (smak och allmän sensorik) Smaklökarnas uppbyggnad och funktion

6 Transduktionsmekanismer för olika typer av lukt- och smakreceptorer Vomeronasala organet (VNO) Nervbanornas organisation och förlopp Central representation av smak, lukt och projektioner från VNO Somatosensorik Receptorbegreppet: adekvat stimulus; snabbt och långsamt adapterande receptorer; dynamisk och statisk känslighet, receptivt fält; modalitet och submodalitet; Sensorisk kodning: principiella mekanismer i sensoriska system för kodning av modalitet, spatiell (rumslig) lokalisation av en retning, spatiell diskrimination, retningsintensitet och retningarnas tidsförlopp Perifera nervers uppbyggnad och ledningshastigheter Sensoriska ganglier och dermatom De sensoriska banornas funktionella organisation, förlopp och terminering Hudens taktila receptorer (uppbyggnad och funktion) Muskelreceptorer: Muskelspolens uppbyggnad och funktion. Efferent styrning och karaktärisistiska svarsmönster. Perifera receptorer som bidrar till positions- och rörelsesinnet (proprioception) Psykofysik: hur intensitet, spatiella och temporala aspekter av sinnesintryck kan kvantifieras psykofysiskt Receptormekanismer (transduktion och receptorpotential) Termoreceptorer Mekanismer för receptorspecificitet Betydelsen av lateral inhibition för konturuppskärpning och 'feature detection'; och av descenderande bansystem för kontroll av ascenderande somatosensorisk information. Bortfall och symptom vid skador på olika nivåer inom de sensoriska banorna 'Hjärnbarkskartornas' somatotopiska organisation samt plasticitet vid denervation av en kroppsdel resp. långvarig träning med sensoriskt diskriminativa uppgifter Nociception och smärta Definition av begreppen: nociception, smärta, akut och långvarig smärta, neuropatisk, projicerad och refererad smärta samt hyperalgesi och allodyni. Nociceptiva systems funktioner. Primära nociceptiva neuron: nociceptorer, afferenter och centrala termineringar samt reaktioner vid vävnadsskada (perifer sensitisering, primär hyperalgesi). Medullära och spinala dorsalhornens nociceptiva neuroner: projektions- och mellankopplande neuroner, reaktioner efter vävnadsskada (aktivitetsberoende neuronal plasticitet, central sensitisering, sekundär hyperalgesi / allodyni, excitationstoxicitet. Nociceptiva ascenderande banssystem och deras centrala representation. Descenderande neuronala nätverk med modulerande effekter på nociceptiv transmission.

7 Portteorin (The Gate control theory). Sensorisk stimulering / Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) som behandlingsmetod vid smärta. Konceptuella modeller rörande nocicptiva system. Smärtans kvalitet och komponenter. Metoder för experimentell analys av nociception / smärta på människa. Mekanismbaserad smärtklassifikation. Placeboeffekten. Motoriska system Motorisk kontroll Basala ämneskunskaper avseende muskelvävnad Indelning, definitioner, generell uppbyggnad Skelettmuskulatur: - Uppbyggnad från makro till mikronivå - Sarkomerens uppbyggnad, ingående komponenter och deras funktioner - Kontraktionsmekanismer i skelettmuskelfibrer - Cellskelett; uppbyggnad och funktion - Fibertyper; indelningsgrunder, karakteristika - Satellitceller; funktioner (Hjärtmuskulaturens struktur och funktion ingår i Cirkulations- och respirationsavsnittet) Glatt muskulatur - Organisation i olika typer av organ Signaltransduktion i skelettmuskulatur Kontraktionsmekanismer och signaltransduktion i glatt muskulatur Segmentella styrsystem (Lower motor neuron circuits and motor control) Motoriska enhetens uppbyggnad. Reglering av muskelkraft samt hur musklers kraftgenererande förmåga beror av muskellängd och hastighet vid längdförändring. Sträckreflexen, senreflexen, flexorreflexen och den korsade extensorreflexen; de neuronala kretsar som ingår i reflexnätverken samt den afferenta och efferenta styrningen av dessa via supraspinala system Ryggmärgens och hjärnstammens betydelse för rytmgenerering (lokomotion av armar och ben, andning, tuggning)

8 Funktionell uppbyggnad av rytmgenererande kretsar Amyotrofisk lateralskleros Motoriska bortfall vid skada av segmentella system (Lower motor neuron syndrome) Supraspinala styrsystem (Upper motor neuron circuits and motor control) Lokala nervceller i ryggmärgen (lateralt och medialt) och deras styrning av olika descenderande bansystem för kontroll av olika typer av rörelser Uppbyggnad och funktion hos vestibulo-, reticulo-, och kortikospinala bansystem förlopp, överkorsningar och projektioner i ryggmärgssegmenten Primära motorkortex organisation och funktion Betydelsen av motoriska kartor Funktion i premotoriska kortexområden Motoriska bortfall vid skada av supraspinala system (Upper motor neuron syndrome) Samordnande styrsystem: cerebellum och basala ganglier Cerebellums anatomiska uppbyggnad Projektionssystem till (mosstråd, klättertråd) och från cerebellum Funktionella nätverk i cerebellum och deras betydelse för styrning av rörelser beskriva för mekanismer för cerebellär reglering av inlärning. Basala gangliernas anatomiska uppbyggnad samt projektioner till och från de basala ganglierna Cerebellum och de basala gangliernas funktion för tidig planläggning av rörelser Symptom vid olika skador i de basala ganglierna och cerebellum Postural kontroll och ögonrörelser Stryrning av balanskontroll: Samspelet mellan feedforward (anticipatorisk) och feedback (reflexutlöst) mekanismer Hur vestibulär, visuell och proprioceptiv information används för balanskontroll redogöra för hur posturala korrektionsmönster är beroende av kroppsställning och stödytor. Uppbyggnad och funktion av de extaokulära musklerna Funktion hos olika typer av ögonrörelser

9 Typ av skador i CNS som kan ge störning av balanskontroll Neuronal kontroll av sackader Vestibulo-okulära reflexens funktion Nystagmus Högre CNS-funktioner Sömn, vakenhet, medvetande och emotioner EEG-registrering: biofysikalisk bakgrund, typer av EEG-vågor, utförande samt användningsområden Registrering av "evoked potential": principer och exempel på användningsområde Cirkadianska rytmer för sömn-vakenhet, kroppstemperatur samt hormoninsöndring; Nucleus suprachiasmaticus roll som cirkadiansk rytmgivare Indelning i sömntyper och sömnstadier; Egenskaper hos orto- respektive para (REM-) sömn; Sömncykelns förlopp Sömnbehovets och sömntypernas förändring med åldern; Effekter av sömnbrist Förekomsten av sömninducerande substanser Hypoteser om sömnens funktioner: energisparande, informationsbearbetning, temperaturreglering och immunförsvar Översiktligt om sömn- och vakenhetsreglerande områden i CNS Fysiologiska omställningar associerade med emotioner Hypothalamus roll för känslouttryck; Amygdalas roll för emotionell tolkning av sinnesintryck Hemisfärisk lateralisering gällande känslouttryck samt perception av känslouttryck Minne Olika typer av minne (deklarativminne, procedurminne; korttids- och långtidsminne) Mekanismer för att minnas och att glömma Anatomiska strukturer av betydelse för minnet Symptom vid skador av minnet (tumörer, yttre trauma, infektion, vitamin B- brist). Begreppen anterograd amnesi, retrograd amnesi. Hjärnbarkens 'associationsområden' och hemisfärisk asymmetri

10 Lateralisering av sensoriska och kognitiva funktioner Hur hemisfärdominans undersöks; Relationen mellan språkdominans och handdominans Parietala, temporala och prefrontala associationsområdenas anatomiska lokalisation och funktionella interaktioner med övriga CNS De kortikala associationsområdenas funktioner baserade på symptom vid skador Anatomiska skillnader mellan höger- och vänsterhemisfärerna med funktionella konsekvenser, planum temporale Vokala språket Talets fonetiska struktur: begreppen fonem och syntax Hjärnbarksområden som är speciellt relevanta för språklig kommunikation Hypotesen om ett talmotoriskt och talsensoriskt centrum och deras förbindelsesystem som förklaring till olika former av afasier/dysfasier Den icke språkdominanta hemisfärens språkkapacitet beträffande oralt språk, receptivt språk och läsa och skriva; hur språkets ges affektiva komponenter Aprosodifenomen vid lesioner inom den icke språkdominanta hemisfären Metoder med vilka språkfunktioners representation inom hjärnbarken kan undersökas Betydelsen av "intermodal association" för hjärnans språkfunktion.

MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp)

MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp) MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp) Revision: 2011-01-25 INTRODUKTION... 2 GENUS I MEDICINEN (T2)... 2 HUD OCH STÖDJEVÄVNADER (T2)... 2 NERVSYSTEMET

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p)

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 1(18) Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska

Läs mer

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Litteratur Silverthorn 4:e upplagan: s327 375 CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Allmänt Begreppet receptor Afferent del av PNS - vägen från receptor till CNS Olika typer av sinnesreceptorer (uppbyggnaden)

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Behandling av smärta sett ur TCM- och västerländskt perspektiv. Av Ingela Isaksson

Behandling av smärta sett ur TCM- och västerländskt perspektiv. Av Ingela Isaksson Behandling av smärta sett ur TCM- och västerländskt perspektiv. Av Ingela Isaksson Smärta är en komplex sensation som kan ha flera olika komponenter, sett dels ur ett TCM-perspektiv, dels ur ett västerländskt

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem Smärta både en känsla och ett tillstånd Definition- En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med aktuell eller hotande vävnadsskada, eller

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

2014-03-16. Sinnesorganen 2 och Huden. Innehåll. Huden. Sinnesorganen 2 och Huden

2014-03-16. Sinnesorganen 2 och Huden. Innehåll. Huden. Sinnesorganen 2 och Huden Sinnesorganen 2 och Huden SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 2 och Huden Huden Somatosensorik - Huden- storlek och vikt - Smärta - Hudens funktioner

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 16.9.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs. Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi Johan Adler läkare Öron-, näs-, hals- och cochleakliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge johan.adler@onhlakare.se Introduktion Kunskapsmål

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Schema: BASAL MEDICINSK KOMPLETTERINGSKURS, 30 hp, HT 2012

Schema: BASAL MEDICINSK KOMPLETTERINGSKURS, 30 hp, HT 2012 Schema: BASAL MEDICINSK KOMPLETTERINGSKURS, 30 hp, T 2012 Föreläsningssalar: N360, N320 = Föreläsningssalar i Naturvetarhuset 2012-11-23 BiA401, BiA201 = Föreläsningssalar, Biologihuset, A-flygeln Sal

Läs mer

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

SMART Swedish Memory and Attention Re Training SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Nervsystemet och hjärnan

Nervsystemet och hjärnan Nervsystemet och hjärnan Hjärnan vårt viktigaste organ Hjärnans indelning Storhjärnan Består av: En yttre del hjärnbarken, där nervcellskropparna finns. En inre del märgen, där nervtrådarna finns. Storhjärnan

Läs mer

KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS

KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS (Marieb: s. 1114-1128, s. 430-433) FRAM TILL BEFRUKTNING Vid utlösning avges miljontals spermier, men endast ett tusental kommer fram till oocyten. Detta p.g.a.

Läs mer

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum

Läs mer

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping Endokrinologiska utmaningar Menstruationscykeln Endokrinologiska effekter Höga östradiolnivåer

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Fråga 1: Unge Erik (5 år) har haft 3 akuta öroninflammationer (akut mediaotit) varav 2 på bägge sidor. På kontrollen cirka 3 månader efter den senaste episoden berättar

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan 1 I hjärnan möts information från yttervärlden och från den biologiska organismen Information från yttervärlden,

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum 120211 Skrivtid 4 timmar

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum 120211 Skrivtid 4 timmar Tentamen (omtentamen 2) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 124 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28;

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

T E N T A M E N S S K R I V N I N G Apotekarprogrammet Block III: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning: (2.) Delkurs I: Introduktionsdel, 10 p, HT 2006 1 T E N T A M E N S S K R I V N I N G Tentamen I, torsdag 18 januari 2007,

Läs mer

Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur och kultur. 2009.

Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur och kultur. 2009. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Stress Dick Delbro Ht-11 Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

DT & neuropediatrik 2014-10-14

DT & neuropediatrik 2014-10-14 2014-10-14 Strålningsdos en individ utsätts för vid 2-3 DT-undersökningar är inom gränsen för vad som är en signifikant ökad cancerrisk. Kan komma att orsaka 1,5-2% av alla fall av cancer. Särskilt när

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Åtskillnadströskel (difference treshold), minsta upptäckbara skillnad mellan två retningar.

Åtskillnadströskel (difference treshold), minsta upptäckbara skillnad mellan två retningar. KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi Knut Sturidsson, leg psykolog, med lic. Nyckelbegrepp ur kapitel 5 i Myers Psychology (engelska ordet inom parentes)

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Funktionell syn misa.moller@folkhalsan.fi

Funktionell syn misa.moller@folkhalsan.fi Funktionell syn Pargas - Kårkulla December 2013 Misa Möller/ Ped.mag. och mag. i synpedagogik och synnedsättning Folkhälsans Resurscenter misa.moller@folkhalsan.fi Synskador Orsak Synsystemet Viktiga steg

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

Om barnets fantastiska hjärna

Om barnets fantastiska hjärna Om barnets fantastiska hjärna Hugo Lagercrantz Astrid Lindgrens Barnsjukhus Halmstad 26/3 2012 Namn Efternamn 2012-08-281 Livets viktigaste händelse - gastruleringen 3 veckor Namn Efternamn 28 augusti

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4

Läs mer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 0 0 8 18 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: 50 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner Smärtseminarium Christopher Lundborg AN/Op/IVA Central fortledning Cortex Thalamus Limbiska strukturer Hypothalamus PAG Hjärnstam Formatio reticularis NRM Nedåtgående bansystem Cortex Hypothalamus Hjärnstam

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Kapitel 4 Emotionell reglering

Kapitel 4 Emotionell reglering Kapitel 4 Emotionell reglering 1 Vad är emotionell reglering? Spontant väckta emotionella responser kräver oftast en modifiering för att främja anpassning till den aktuella situationen såväl som till mer

Läs mer

Smärta, Stress. MOS (medicinskt oförklarliga symtom)

Smärta, Stress. MOS (medicinskt oförklarliga symtom) Smärta, Stress och MOS (medicinskt oförklarliga symtom) i Primärvården SMÄRTA Nociceptiv Neuropatisk Psykogen Okänd orsak Smärta medi- Som kommer i T ex vid Somatoforma eras via smärt- nervsystemet pga

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

Nystagmus går det att träna bort?

Nystagmus går det att träna bort? Att ha en hög synskärpa kräver att man har en god bildstabilisering på näthinnan Bildrörelsen på näthinnan: Nystagmus går det att träna bort? storlek < 0.5 grader hastighet < 5 grader/sek Om nystagmus

Läs mer

Sven, i 40-års åldern, med ångest (29p)

Sven, i 40-års åldern, med ångest (29p) Fall A Sven, i 40-års åldern, med ångest (29p) Aid nr..1(26) Du tjänstgör på en distriktsläkarjourmottagning sent en fredagseftermiddag och Sven som är i 40- årsåldern kommer in. Han söker hjälp för sin

Läs mer

Onnuri Kristallterapi Lithoterapi Behandling med hjälp av halvädelstenar

Onnuri Kristallterapi Lithoterapi Behandling med hjälp av halvädelstenar Onnuri Kristallterapi Lithoterapi Behandling med hjälp av halvädelstenar Kristallterapi Kristaller av olika sorter har sedan tusentals år använts för olika ändamål i många kulturer, bland annat Egypten

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Endokrinologi G Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Upplägg Översikt av menstruationscykeln Organ och hormoner involverade i menstruationscykeln Den hormonella regleringen

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Olle, 4 år, med synnedsättning (12p)

Olle, 4 år, med synnedsättning (12p) Fall A Olle, 4 år, med synnedsättning (12p) Aid nr..1(25) Lille Olle, 4 år, kommer till ögonklinik på remiss från BVC, på grund av syn-nedsättning på båda ögonen. Man finner vid s.k. skiaskopi (objektiv

Läs mer

1. Introduktion. Uppmärksamhetens neurala bas. Vad är uppmärksamhet. Uppmärksamhet har en global intensitetsdimension (vakenhet, alertness )

1. Introduktion. Uppmärksamhetens neurala bas. Vad är uppmärksamhet. Uppmärksamhet har en global intensitetsdimension (vakenhet, alertness ) Psykologprogrammet, KI Experimentell psykologi Föreläsning 2009-11-24 Arne Öhman 1. Introduktion Uppmärksamhetens neurala bas Vad är uppmärksamhet En neurobiologisk funktion som gör det möjligt att välja

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets

Läs mer

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande? 1 Frågeformulär vid Yrsel-Tinnitus-Smärta YTS-kliniken Namn Ålder Adress Telefon Mobiltelefon E-mailadress Datum Yrke Studerande Pensionär Har du en av följande sjukdomar? Hjärt-/kjärlsjukdom Smärta i

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2015 03 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 60p EEG 15p Neurografi 11p Evoked potentials

Läs mer

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping

Coarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping Coarctatio aortae GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping 31-årig kvinna med känt lätt för högt BT sedan 20-års ålder Bröstsmärtor Coarctatio aortae allmänt Generaliserad

Läs mer

Metoder för sensorisk analys av mat. Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet

Metoder för sensorisk analys av mat. Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet Metoder för sensorisk analys av mat Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet 30 29 25 20 20 18 19 20 15 16 16 Färgad Ofärgad 10 7 5 0 Sötast

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer