Protokoll för kommunstyrelsen

Transkript

1 Protokoll för kommunstyrelsen 1(40) Kommunstyrelsen Plats och tid Kommunhuset sammanträdesrum Harrie, kl. 15:00-15:45 Ajournering Beslutande Se sidan 2 Ersättare Se sidan 2 Övriga deltagande Se sidan 2 Utses att justera Annsofie Thuresson Justeringens plats och tid Kommunhuset, torsdagen den 1 september kl. 14:15 Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande Marie Göransson Pia Almström Annsofie Thuresson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet Underskrift Marie Göransson Utdragsbestyrkande

2 Protokoll för kommunstyrelsen 2(40) Beslutande Pia Almström (M), ordförande Carina Ingelsson (L) Stina Larsson (C) Catrin Tufvesson (S) Annsofie Thuresson (M) Johan Ericsson (M) Nils Nyberg (MP) Peter Rugarn (KD) Christoffer Jönsson (SD) Jana Lund (SD) Jan Svensson (S) Larserik Johansson (S) Rune Sandström (S) Ersättare Sofia Lindblom (M) Gunni Gustafsson Nilsson (S) Kjell-Arne Ohlsson (M) Roland Palmqvist (S) Johanna Laurell (C) Gunilla Tornqvist (S) Christer Andersson (SD) Övriga deltagare Mikael Persson, kommundirektör Mats Rosén, turist- och näringslivschef Mats Svedberg, kanslichef Elin Willerud, HR-chef Marie Göransson, kommunsekreterare Victoria Galbe, ekonomichef Christin Johansson, socialchef Carina Serbinson, bildningschef Göran Sandberg, samhällsbyggnadschef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

3 Protokoll för kommunstyrelsen 3(40) Ändrad dagordning Dnr: KS 2016/5 Vid dagens sammanträde stryks följande ärende: Trafikstrategi beslut om samråd Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

4 Protokoll för kommunstyrelsen 4(40) Delårsrapport för kommunstyrelsen, Dnr: KS 2016/209 Beslut Kommunstyrelsens beslut Delårsrapport för kommunstyrelsen godkänns, enligt bilaga Ks 75/2016. Ärendebeskrivning Kommunkansliet har upprättat delårsbokslut och prognos per Kommunstyrelsen som helhet redovisar ett resultat på tkr efter första halvåret. Överskottet härrör sig både från ordinarie verksamheter och från övriga anslag. Kommunstyrelsen som helhet prognostiserar ett överskott på 367 tkr för helåret. Kommunstyrelsens ordinarie verksamheter prognostiserar ett överskott med tkr och för övriga poster prognostiseras ett underskott med tkr. Beslutsunderlag KS delårsrapport 2016 Måluppföljning KS 2016 delår Yrkande Annsofie Thuresson (M) och Carina Ingelsson (L) bifall till föreliggande förslag. Beslutet ska skickas till För kännedom Johan Andersson, ekonom Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Delårsrapport kommunstyrelsen 2016 tkr Prognos P1 Prognos delår Prognos P3 Bokslut Prognostiserat resultat Investeringar utfall Investeringar budget Verksamheten i korthet Kommunstyrelsen/kansliet har under året varit värd för ett antal studiebesök med anledning av att Kävlinge blivit Sveriges kvalitetskommun. Representanter för kommunen har även vid ett flertal tillfällen åkt runt och berättat om kommunens kvalitetsarbete. I september arrangeras en kvalitetsmässa på Barsebäck. Förberedelser för denna har fortgått under året. Kommunstyrelsen godkände i januari uppdragsdirektiv för en översyn av den kommunala nämndsorganisationen. Utredningen har till syfte att utreda om Kävlinge kommun har en ändamålsenlig politisk organisation i förhållande till åtagandet. Målet är att ta fram förslag till förändringar som har en bred förankring. Utredningen ska vara klar vid årsskiftet I april godkände kommunfullmäktige förvärv av fastigheterna Exporten 12, Rangeringen 5 och Lantmannen 12 och 13 i centrala Kävlinge (Silon m m) Fastigheten har inköpts i syfte at öka kommunens strategiska markreserv Kommunfullmäktige beslöt vidare i april att bilda en ny bolagskoncern i syfte att skapa en samordnad fastighetsförvaltning. Förslaget innebär bildande av ett moderbolag och ett dotterbolag för lokalförvaltning samt bibehållande av nuvarande KKB Fastigheter AB med ansvar för uthyrning av hyreslägenheter. Även KKB blir ett dotterbolag. I samband med beslutet togs även nya bolagsordningar och ägardirektiv. Ekonomisk analys Periodens utfall Utfallet för kommunstyrelsen som helhet per siste juni är tkr. Överskottet härrör sig från både kommunstyrelsens ordinarie verksamheter (3 543 tkr) och övriga anslag (5 944 tkr). Kommunstyrelsens utfall som helhet är högre än den förväntade helårsprognosen, vilket beror på att projektmedel inte utnyttjats under första halvåret. Periodens positiva resultat beror även på att ersättningen till övriga nämnder för feriearbetarna betalas ut i juni, juli och augusti, vilket förbättrar personalavdelningens resultat för halvåret, och därmed även nämndens, med cirka 250 tkr. Helårsprognos Kommunstyrelsen som helhet prognostiserar ett positivt helårsresultat på 367 tkr. Kommunstyrelsens ordinarie verksamhet lämnar en positiv prognos på tkr och övriga anslag ett underskott med tkr. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige prognostiserar ett nollresultat för helåret. Kommunledningen har en positiv prognos på tkr. Överskottet beror främst på att medel som är avsedda för kostnader av projektkaraktär inte bedöms bli nyttjade under året. 1

6 Strategiska avdelningen lämnar en positiv prognos på 400 tkr. Överskottet beror bland annat på återbetalning från samarbetsnämnden (GIS). I övrigt förväntas ansvaret följa budget. Ekonomi- och kommunikations- samt HRavdelningen prognostiserar samtliga ett nollresultat för året. Näringslivsenheten lämnar en prognos på minus 100 tkr. Kommunstyrelsens övriga anslag prognostiserar ett negativt helårsresultat på tkr. Anslaget för befolkningskompensation prognostiserar ett underskott på tkr. Anslaget för lönekompensation beräknas lämna ett överskott på tkr. Mindre överskott lämnas på anslagen driftsbidrag IT-investeringar bildning, Lommabanan infrastruktur och Stationsstadens infrastruktur, vilket sammanlagt motsvarar ett överskott på tkr. Under första halvåret har kommunstyrelsen till förfogande lämnat anslag på sammanlagt tkr (se tabell ramförändringar längre ner). Av anslaget kommunstyrelsen till förfogande återstår det per den 30 juni tkr. Investeringar Under första halvåret har det gjorts investeringar kopplade till IT på sammanlagt tkr samt förvärv av Silon med flera för tkr. Investeringsbudgeten uppgår till tkr. Helårsprognosen för investeringar är tkr. Det prognostiserade överskottet på 300 tkr beror på att avsatta medel för utveckling av beslutstödsystemet (500 tkr) inte kommer nyttjas fullt ut. Åtgärder Inga åtgärder föreslås då ökade skatteintäkter täcker ökade ramanslag för befolkningskompensation. 2

7 Resultaträkning, tkr Utfall jan-juni 2015 Utfall jan-juni 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Intäkter Kf-intäkter Överföringspost Avgifter Bidrag Övriga intäkter Kostnader Personal Lokaler Kapitalkostnader Övriga kostnader Köpt verksamhet Resultat Verksamhetssammandrag, tkr Utfall janjuni 2015 Utfall janjuni 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Prognos resultat Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunledning Ekonomi Kansli HR Strategi Kommunikation Delsumma Kompensation löner ½ årseffekt befolkning BN ½ årseffekt befolkning SN Lokaler BN Drift miljö för aktivitetspark Hyra/drift idrottsplatser Nya torget Kävlinge Driftsbidrag IT-investeringar BN Lommabanan, medfinansiering/infrastruktur Elbilar, exkl. elladdare Stationsstaden, infrastruktur Bilden av Kävlinge KS till förfogande Delsumma Summa

8 Investeringar, tkr Ärende- och dok.hantering, e- arkivering Budget 2016 Utfall janjuni 2016 Prognos 2016 Flerårsprojekt Utgift totalt Prognos totalt IT-utbyte adm IT-infrastruktur Ks Ospecificerad IT-inv skola Utveckling beslutstödssystem Bilden av Kävlinge, div. åtgärder Förvärv av Silon m fl Summa Exploatering, tkr Utfall Utgående balans Netto Projekt Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Netto Anm Beräknat netto till avslut Tolvåkersgården P Östra Gryet P HPCS, östra delen P Löddeköpinge 23: P - Almelund P - Furunäs 1:42 o 2: P Totalt Chefer, tkr Utfall janjuni 2015 Utfall janjuni 2016 Helårsprognos Sjukfrånvaro % Jan-maj Kommunledning, Mikael Persson Ekonomi, Victoria Galbe ,1 HR, Elin Willerud *3,9 Kansli/IT-beställare, Mats Svedberg ,1 Strategi, Fredric Palm ,1 Kommunikation, Johanna Davander ,8 Näringsliv, Mats Rosén Summa *I HR-avdelningens sjukfrånvaro ingår inte enbart HR-personal, utan även fackliga representanter vars sjukfrånvaro infaller på dagar med fackligt uppdrag. 4

9 Personal Konsolideringen av nämndsekreterare till en central stödfunktion är huvudanledningen till utökningen av antalet medarbetare. Det har även tillkommit en IT-strategstjänst till Kommunkansliet. Den stora ökningen i sjukfrånvaron drivs av en ökad långtidsfrånvaro, samtidigt minskar korttidsfrånvaron något. Personal Jan-juni 2015 Jan-juni 2016 Månadsavlönade personer varav tillsvidareanställda varav visstidsanställda 7 8 Månadsavlönades sammanlagda sysselsättningsgrader omvandlad till heltider (tjänstledighet och frånvaro ingår) 54,8 59,4 Medelålder, år 44,8 44,5 Andel kvinnor, % 61,4 66,1 Andel män, % 38,6 33,9 Total sjukfrånvaro 3,8 5,6-60 sjukdagar eller mer, % 0,8 3,8 Planeringsförutsättningar Ramförändringar, tkr KS ordinarie verksamhet Bilden av Kävlinge 500 Leader Lundaland 491 Förvärv av Silon 140 Gånggrift restaurering 129 Kompensation löner och arvoden 870 KS övriga anslag ½ årseffekt befolkning (BN) ½ årseffekt befolkning (SN) Bilden av Kävlinge (KS och TN) Hyror moduler Nyvång KS till förfogande Överförmyndarnämnden -130 Resultatöverföring Utredning vägföreningarna -100 Leader Lundaland -491 Förvärv av Silon -140 Över- och underskott Gånggrift restaurering -129 Tillfällig idrottshall, Löddeköpinge Kompensation löner

10 Intern kontroll Intern kontrollplan 2016 Kontrolluppdrag Ansvarig Klart Lönehantering vid nyanställning Filintegrationer (extern resursfördelning) Kravpolicy, uppföljning av nya rutiner Personalchef Ekonomichef Ekonomichef Fakturagranskning Ekonomichef Ekonomiportalen och representation inom KS Ekonomichef Telefoni Kommunikationschef Verkställighet kommunfullmäktiges beslut Kommunkanslichef Delegationsbeslut Kommunkanslichef Kontroll av avtalstrohet Ekonomichef Direktiv och uppdrag Kommunstyrelsen Kommunkansliet och miljö och teknik får i uppdrag att utreda förutsättningar för samgående med andra kommuner inom VA-området samt konsekvenser av annan lokalisering av VA-verket. Att uppdra åt kommundirektören att ta fram förslag på åtgärder som skall resultera i en samlad hästnäringsstrategi omfattande hästnäringen ur ett boende-, rekreations-, besöksnärings- och etableringsperspektiv. Att uppdra åt kommundirektören att aktualisera nuvarande bredbandsstrategi i syfte att öka tillgången på bredbandslösningar med hög överföringskapacitet. Kommunkansliet får i uppdrag att utvärdera kommunens engagemang i Handelsplats Center Syd ekonomiska förening (HPCS) verksamhet under Beslutades vid Kf 96/2011 Kf 48/2013 Kf 48/2013 Ks 80/2014 Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Göran Sandberg Mats Rosén Fredric Palm Mats Rosén Pågår, 2016 FÖP Kvl-FU Delrapport kvartal 3, 2015 Kvartal 4, 2016 Kvartal 3, 2016 Kvartal 3, 2016 Kf Kf Kf Kf 6

11 Kommunstyrelsen, fortsättning Att uppdra åt kommundirektören att undersöka möjligheten att skapa en återbruksdepå, gärna i samarbete med handikappomsorgen. Att uppdra åt kommundirektören att se över en gemensam skyltning med information hur utemiljöerna på skolor och förskolor kan utnyttjas av våra kommuninvånare. Att uppdra åt kommundirektören att inleda ett strategiskt arbete med ett övergripande styrdokument - Trafikstrategi för Kävlinge kommun. Lokalutredning särskilda boende, kompletterad med hyres- och subventionsanalys. Att uppdra åt kommundirektören att med hjälp av externt stöd utvärdera hur vi genom proaktivt samarbete inom kommunen och tillsammans med andra aktörer kan minska bidragsberoendet och förhindra att det uppstår. Utredningen ska också se över de interna arbetsprocesserna och utreda hur effektiva insatserna är samt föreslå eventuella förändringar. Utreda hållbar långsiktig finansiering för badhus och permanent sporthall i Löddeköpinge. Beslutades vid Kf 15/2014 Kf 15/2014 Kf 15/2014 Kf 65/2015 Kf 65/2015 Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Mikael Anderson Johanna Davander Fredric Palm Christin Johansson Christin Johansson Klart Ks 69/2016 Klart Ks 71/2016 Kvartal 3, 2016 Kvartal 3, 2016 Kvartal 3, 2016 Kf 65/2015 Victoria Galbe Kvartal 3, 2016 Delrapport KS presidium Lokalutredning skola Löddeköpinge. Kf 65/2015 Carina Serbinson Utreda nuvarande kapitalförvaltning kopplad till framtida kostnad och utbetalning av pensioner. Utredning av kommande asfaltunderhåll kopplat till nya redovisningsregler. Kvartal 3, 2016 Delrapport KS presidium Kf 65/2015 Victoria Galbe Kvartal 3, 2016 Kf 65/2015 Victoria Galbe Klart Kf Sn Kf Sn Kf Kf Bn Kf Kf Kf 45/2016 7

12 Kommunstyrelsen, fortsättning Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en genomgripande översyn av den kommunala nämndsorganisationen och eventuella effekter på förvaltningsorganisationen. Uppdraget ska genomföras så att ny organisation kan träda i kraft 1 januari Kommundirektören får i uppdrag att ta fram en projektplan med utvecklingsinsatser för fas 2 av kommunens satsning på service och tillgänglighet. Kommundirektören får i uppdrag att ta fram ett förslag till avtal i samarbete med en vägförening. Kommundirektören får i uppdrag att utreda alternativen för att skapa en attraktiv och tillgänglig kuststräcka med bad och promenad- och cykelstråk. Kommundirektören får i uppdrag att ge förslag på hur matsvinn i våra skolor och hemtjänst kan minskas genom ett intensifierat samarbete mellan elever, pedagoger och måltidspersonal. Beslutades vid Kf 79/2015 Ks 87/2015 Ks 117/2015 Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Mikael Persson Johanna Davander Göran Sandberg Kvartal 4, 2017 Kvartal 4, 2016 Kvartal 1, 2017 Kf 45/2016 Mats Rosén Kvartal Kf Kf 45/2016 Marina Rahm Kvartal Kf Kf Kf Kf 8

13 Uppföljning av mål I samband med delårsbokslutet görs en samlad avstämning kring nämndens bidrag till måluppfyllelse av de adresserade fullmäktigemålen samt kommunstyrelsen egna mål. Värderingen görs utifrån resultat på indikatorer, nämndens genomförda aktiviteter och underliggande enheters värderingar. Perioden uppföljning visar på att hela 88 % av målen är uppnådda eller på god väg att uppnås vilket visar på goda möjligheter att uppnå målen inom mandatperioden. Det krävs dock fortsatta insatser för att nå målen kring en attraktiv arbetsplats och en arbetsmiljö som främjar en god hälsa. Måluppfyllelse delår % 12% 19% Vi har nått målet Vi har inte nått målet men är på god väg Vi har inte nått målet 69% Vi kan inte bedöma målet Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt genom förbättring jämfört med förgående år Målet är ej uppnått eller att en försämring skett jämfört med föregående Målet kan ej bedömas eftersom mål eller resultat saknas Trendpilarna visar på om resultaten förbättrats, är oförändrade eller försämrade. En detaljerad uppföljning av mål, resultat på indikatorer och underliggande enheters värderingar rapporteras i bilaga till delårsuppföljningen. 9

14 Protokoll för kommunstyrelsen 5(40) Delårsrapport för Kävlinge kommun, Dnr: KS 2016/210 Beslut Kommunstyrelsens beslut med hänvisning till delårsrapport Kommunstyrelsen uppmanar socialnämnden att under 2016 fortsätta med ekonomisk månadsuppföljning och att månatligen följa upp verksamhetskritiska nyckeltal. Kommunstyrelsen fördelar det tillfälliga statsbidraget för den rådande flyktingsituationen om 4,0 mkr med 1,0 mkr till bildningsnämnden och 3,0 mkr till socialnämnden. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige med hänvisning till delårsrapport Kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten för perioden januari juni Kommunfullmäktige godkänner återrapporteringen av budgetdirektiv. Ärendebeskrivning Kommunkansliet har upprättat delårsrapport för perioden januari juni Resultatet för perioden är 16,7 mkr (36,1) och för helåret prognostiseras resultat till 28,8 mkr (44,7), vilket är 15,0 mkr bättre än det budgeterade resultatet på 13,8 mkr. Prognosen i samband med uppföljningen per var 31,0 mkr. Beloppen inom parantes avser föregående år. Efter att delårsrapporten upprättats har vi fått en ny skatteintäktsprognos. Prognosen indikerar en negativ resultatpåverkan 2016 på 7,4 mkr. Nämnderna prognostiserar sammantaget ett överskott på 8,2 mkr. Socialnämnden prognostiserar ett underskott på 3,2 mkr som avser verksamheten ensamkommande barn och ungdomar. Socialnämnden, exklusive denna verksamhet, prognostiserar en ekonomi balans. Tekniska nämnden prognostiserar ett överskott på 8,0 mkr. Övriga nämnder prognostiserar positiva resultat eller nollresultat. Avvikelser i förhållande till prognosen lämnad per : Förbättrad prognos kommunstyrelsen + 1,1 mkr Förbättrad prognos ks övriga anslag + 0,6 mkr Förbättrad prognos övriga nämnder + 0,1 mkr Oförändrad prognos tekniska nämnden Förbättrad prognos miljö- och byggnadsnämnden + 1,0 mkr Oförändrad prognos bildningsnämnden Förbättrad prognos socialnämnden + 3,0 mkr Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

15 Protokoll för kommunstyrelsen 6(40) Finansförvaltningen (inklusive realisationsvinster) 7,9 mkr Beslutsunderlag Delårsrapport 2016 Yrkande Annsofie Thuresson (M) yrkar med instämmande av Carina Ingelsson (L) och Nils Nyberg (MP) bifall till föreliggande förslag. Beslutet ska skickas till För kännedom Socialnämnden Kommunfullmäktige därefter till Victoria Galbe, ekonomichef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

16 Protokoll för kommunstyrelsen 7(40) Medlemskap i Kommuninvest Dnr: KS 2016/213 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kävlinge kommun antar erbjudande om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening. 2. Till Kommuninvest ekonomisk förening inbetalas 200 kronor per invånare, räknat vid inträdesårets början. Beloppet utgör Kävlinges kommun medlemsinsats i föreningen motsvarande den stadgeenliga miniminivån. 3. Under förutsättning av att föreningens styrelse godkänner det ska, till Kommuninvest ekonomisk förening, utöver minimiinsatsen, inbetalas en särskild medlemsinsats motsvarande 100 % av den högsta stadgeenliga nivån under år Kävlinge kommun tecknar solidarisk borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser, som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. 5. Kävlinge kommun, i enlighet med vad som anges i stadgarna för Kommuninvest ekonomisk förening, ingår som part i det regressavtal mellan medlemmarna, där deras inbördes ansvar för borgensåtagandet regleras, se bilaga Kävlinge kommun ingår som part i det avtal där kommunen tillsammans med övriga medlemmar ansvarar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat, se bilaga Mikael Persson och Victoria Galbe bemyndigas att underteckna borgensförbindelse, avtal samt övriga i ärendet förekommande handlingar. 8. Till ombud på föreningsstämma i Kommuninvest ekonomisk förening utses Victoria Galbe med Mikael Persson som ersättare. 9. Kommunstyrelsen bemyndigas att vidta de åtgärder som i övrigt krävs med anledning av kommunens medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening. 10. Kommuninvest i Sverige AB medges rätt att använda Kävlinges kommuns vapen. Ärendebeskrivning Bakgrund Kävlinge kommuns finansieringsbehov, inkluderat helägda fastighetsbolag, ökar kraftigt de kommande åren. På uppdrag av kommunstyrelsens presidium har ett medlemskap i Kommuninvest utvärderats. JLL Debt & Financial Advisory fick i uppdrag av Kävlinge kommun, att utreda och i en PM beskriva vilka åtaganden, fördelar samt risker som ett medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening skulle innebära för Kävlinge kommun, se PM bilaga 1. Utgångsläget är att Kävlinge kommun och KKB Fastigheter AB idag har all extern finansiering via affärsbankerna. Kostnaderna för denna finansieringsform har ökat efter finanskrisen och bedömningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

17 Protokoll för kommunstyrelsen 8(40) är att den kan fortsätta att öka. Kävlinge kommun inkluderat helägda bolag behöver, av den anledningen, bredda finansieringskällorna för att säkra tillgången på kapital och få konkurrenskraftiga villkor. Ovanstående situation gäller generellt för kommunsektorn och är huvudskälet till att en allt större andel av Sveriges kommuner sedan 2008 har blivit medlemmar i Kommuninvest. Den sammantagna externa upplåningen i Kävlinge kommun inkluderat KKB Fastigheter AB uppgår per till ca 930 mkr exklusive ej nyttjade checkräkningskrediter. Under de kommande tre till fem åren, förutsatt att alla investeringsplaner genomförs kommer den externa upplåningen att öka med i storleksordningen mkr. Sammanfattning De ekonomiska fördelarna som ett medlemskap innebär är en viktig förutsättning för att möta de finansieringsbehov som finns till lägsta möjlig kostnad. Riskerna med ett medlemskap bedöms vara små i relation till fördelarna. Kommuninvest har sedan bildandet visat på styrkan att klara sig igenom finansiellt svåra lägen, inte minst i den senaste finanskrisen. Kommuninvest har gjort en finansiell bedömning av Kävlinge kommuns ekonomiska situation och Kommuninvests styrelse beslöt på sitt sammanträde i juni att bevilja en eventuell medlemsansökan från Kävlinge kommun. Medlemskapets bedömda fördelar Medlemskapet innebär fördelar i form av att KI erbjuder: Konkurrenskraftiga finansieringsvillkor Lång kapitalbindning Ökad tillgång till likviditetsförsörjning En stabil kreditvärdig motpart med fokus på utlåning till kommuner, landsting och regioner Grön upplåning via KI:s gröna obligationer Tillgång till finanssystemet KI Finans Service, nätverk och rådgivning Medlemskapets bedömda risker Riskerna med ett medlemskap härrör sig främst till åtagandena i den solidariska borgen och garantiavtalet avseende motpartsexponeringar i derivatavtal. Utöver dessa risker finns risker att KI:s konkurrensfördel minskar relativt andra finansiella aktörer pga. nedgradering av rating samt regelverksförändringar som påverkar Kommuninvest soliditetskrav. Generellt har KIEkf i ägardirektiven lagt fast en grundläggande syn på risk. KI får inte driva sådan verksamhet som innebär att risknivån överstiger vad som är tillåtet risktagande för en kommun enligt kommunallagen. Kommuninvests riskhantering syftar till att minimera de risker som uppstår i verksamheten. Nedan är några av de centrala principerna: Utlåning sker endast till KIEkf medlemmar samt företag som medlemmarna har bestämmande inflytande över. Samtlig utlåning till sådana företag ska vara garanterad av medlem/medlemmar. Bolagets likviditetsreserv är till för att kunna tillgodose kundernas behov även vid osäkerhet på de finansiella marknaderna. Placeringsmotparterna har mycket hög kreditvärdighet. Skulder har överlag längre löptid än tillgångarna vilket bidrar till låg likviditetsrisk. Ränte- och valutarisker säkras i möjligaste mån med derivatkontrakt. De motpartsrisker som uppstår begränsas med säkerhetsutbyten. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

18 Protokoll för kommunstyrelsen 9(40) Kommuninvest tar aldrig egna positioner i avkastningssyfte i enlighet med ägardirektiven och Kommunallagens förbud mot spekulativa positioner. Ekonomiska effekter för Kävlinge kommun inkluderat fastighetsbolag Sänkta finansieringskostnader o Vid antagande om 1 mdr kr i lån, med bedömda lägre upplåningskostnader på baspunkter ger det lägre kostnad med 2,5 till 4,0 mkr. Avkastning insatskapital o Bedömning 4,2 %, ska jämföras med avkastning på pensionskapital 2015 på 4,3 % samt i nuläget negativ avkastning. o Vid en högsta insats med 27 mkr och lån om 400 mkr ger det en intäkt på 1,1 mkr. Kommuninvest Kommuninvest består av medlemsorganisationen i Kommuninvest ekonomisk förening (KIEkf) och dess helägda kreditmarknadsbolag Kommuninvest i Sverige AB (KI). KIEkf äger samtliga aktier i KI. KI:s utlåning sker uteslutande till medlemmar i KIEkf samt, mot borgen av medlem, till kommunala företag, stiftelser, och förbund. Endast kommuner och landsting/regioner kan vara medlemmar i KI. Grundat 1986 av 10 kommuner Medlemmar idag (andel): 272 kommuner medlemmar (94 %) 7 regioner/landsting (38%) Endast utlåning till medlemmar samt mot borgen från medlem till kommunala bolag, stiftelser och förbund Kommuninvest har högsta kreditbetyg AAA Av kommunsektorns totala låneskuld finansieras ca 47 % via Kommuninvest, 26 % via bankupplåning och 27 % via kapitalmarknaden. Utvärdering medlemskap Fördelar Ett medlemskap i Kommuninvest kommer att sänka kommunens upplåningskostnader, minska finansieringsrisken och öka tryggheten i finansverksamheten. Upplåningskostnaderna bedöms kunna sänkas med 25 till 40 baspunkter (en baspunkt motsvarar 0,01 procentenhet) i relation till dagens upplåningskostnader via bankerna. På en skuldportfölj om 1 miljard kronor motsvarar detta en årlig besparing om 2,5 till 4 miljoner kronor. På insatt kapital tillkommer en årlig avkastning. Utöver de bedömda ekonomiska fördelarna får kommunen som medlem möjlighet till grön upplåning via Kommuninvests gröna obligationer, tillgång till finanssystemet KI-finans samt tillgång till KI:s nätverk. Risker/nackdelar Ovanstående fördelar ska vägas främst mot de risker som medlemskapet innebär i form av borgensåtagande och garantier för motpartsexponeringar på Kommuninvests derivat. Utöver dessa risker finns risken att förändrade finansiella regelverk medför ökade kapitalkrav på Kommuninvest, som i sin tur kan innebära behov av kapitaltillskott från medlemmarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

19 Protokoll för kommunstyrelsen 10(40) Det är svårt att kvantifiera den samlade risken som ett medlemskap innebär. Konsekvensen av att behöva infria borgensåtagandet eller garantiavtalet kan få stora konsekvenser för kommunen, samtidigt som risken att den situationen inträffar måste ses som mycket låg. Risken att Kommuninvest kommer att behöva ett kapitaltillskott bedöms däremot som något större samtidigt som det inte per definition innebär att Kävlinge kommun kommer att behöva vara den som bidrar med mer insatskapital. I övervägningen mellan ett medlemskap eller ej är det till syvende och sist en bedömning, där Kävlinge kommun får ta ställning till om de ekonomiska fördelarna överväger riskerna. I denna bedömning är det centralt hur Kävlinge ser på frågan huruvida en kommun i praktiken kan fallera eller ej. Insats vid inträde som medlem Andelskapitalets storlek regleras i KIEkf stadgar. Medlemsinsatser erläggs eller tillgodoförs i följande former: 1. Insats vid inträde som medlem 2. Årlig insatsskyldighet 3. Insats för befolkningsökning 4. Insats för föreningens regelefterlevnad 5. Insatsemission 6. Annan betalning av insats Varje medlem betalar vid inträde ett andelskapital utformat efter en invånarrelaterad modell med ett minimikrav om 200 kr per invånare. Utöver minimikravet kan en medlem betala ett andelskapital upp till maximalt 900 kr per invånare. För Kävlinge kommun, baserat på invånare, uppgår därmed minimikravet till drygt 6 Mkr och maxbeloppet till 27,1 Mkr i andelskapital. KI nyemitterar aktier till KIEkf i anslutning till att en ny medlem antas. Vid ett eventuellt utträde ur föreningen erhåller medlemmen sitt inbetalda och genom insatsemission tillförda insatskapital. Medlemskapets åtagande Med medlemskapet följer ett antal åtaganden i form av borgensåtagande och garantiavtal för KI:s motpartsexponeringar i derivatavtal. I syfte att fördela effekten av att någon av KI:s fordringsägare söker betalning av en eller flera specifika medlemmar ingås även ett regressavtal. Solidarisk borgen Borgen kan behöva infrias då KI ej kan fullfölja sina åtaganden gentemot sina långivare och motparter på den finansiella marknaden. Kommunen kan i detta läge behöva betala hela summan, som kan vara av betydande storlek, till långivaren/motparten. Detta kan i princip inträffa i en situation då: a) en eller flera kommuner inte kan fullgöra sina betalningar till KI och att KI därmed i sin tur inte kan fullgöra sina betalningar till fordringsägarna (risk i utlåning) b) en eller flera av KI:s placeringsmotparter i likviditetsportföljen ej kan fullgöra sina åtagande mot KI (risk i likviditetsportföljen) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

20 Protokoll för kommunstyrelsen 11(40) Slutsats kring riskerna med den solidariska borgen Att kvantifiera risken för att KI hamnar i en situation i framtiden där de inte kan fullgöra sina åtagande är omöjligt. Per idag kan risken för betalningsinställelse bedömas som mycket låg bl.a. utifrån den bedömning ratinginstituten gör när de åsätter KI den högsta möjliga kreditvärderingen (AAA/Aaa). Samtidigt har de senaste årens finansiella kriser visat att förutsättningarna för kreditvärderingen kan ändras kraftigt på en relativt kort tidsperiod. Kävlinge kommuns riskbedömning bör utgå från följande: a) Kävlinge kommuns tro på det kommunala självstyret som garant för att en kommun i princip inte kan ställa in betalningarna. b) Kävlinge kommuns tro på den statliga kontrollen över kommunerna i form av balanskrav och möjlighet till tvångsförvaltning. c) Hur staten och de statliga institutionerna bedöms agera i ett läge där KI är på väg att fallera (sannolikt är KI to big to fail ). d) Vilka åtgärder som KI har vidtagit för att minimera risken i utlåningen och i likviditetsportföljen för att kunna fullfölja sina åtaganden. Garantiavtal motpartsexponeringar derivatavtal I garantiavtalet överför KI samtliga motpartsrisker till medlemmarna. Garantin kan behöva infrias då en eller flera av KI:s motparter inte kan fullfölja ett derivatavtal. I princip kan detta översättas till att Kävlinge kommun indirekt går i borgen för de banker och finansiella institutioner som KI har tecknat derivatavtal med. Slutsats kring riskerna med garantiavtalet Att kvantifiera risken för att garantiavtalet behöver åberopas är mycket svårt. Generellt kan dock konstateras att KI vidtagit de åtgärder som rimligen kan vidtas för att minska dessa risker. Risker avseende regelverksförändringar Från och med 1 januari 2018 införs inom EU det nya kapitalkravsmåttet bruttosoliditetsgrad, förutsatt att EU-rådet och Europaparlamentet enas om detta efter att ha tagit del av en rapport som ska avges av EU-kommissionen senast 31 december Bruttosoliditetsgrad är ett icke riskvägt mått som uttrycker relationen mellan ett kreditinstituts primärkapital och de totala exponeringarna i tillgångar Kommuninvests planering utgår från att nå en bruttosoliditetsgrad om 1,5 procent, en nivå som diskuterats inom Europaparlamentet för lågriskinstitut och som bedöms vara 1,5 procent lägre än för vanliga banker. Fastställs ett högre bruttosoliditetskrav än så krävs ytterligare kapitaltillskott bl.a. genom att föreningsstämman kan besluta att samtliga medlemmar ska betala insatskapital upp till 900 kr/invånare. Per 31 december 2015 uppgick KI:s enligt CRR rapporterade bruttosoliditetsgrad till 0,87 procent. I denna siffra inkluderas inte 1,2 mdkr vilket är merparten av det under 2015 inbetalda aktiekapitalet. Inkluderas detta (vilket det ska efter Finansinspektionens godkännande) innebär det att den faktiska bruttosoliditetsgraden uppgick till 1,22 procent. Kommuninvest skriver i ÅR 2015 följande: Föreningen har det primära ansvaret för Koncernens kapitalisering. Föreningens plan utgår från att Koncernen och Bolaget ska kapitaliseras upp till en nivå motsvarande 1,5 procents bruttosoliditetsgrad. Skulle det slutgiltiga kravet på bruttosoliditetsgrad sättas högre än 1,5 procent är Föreningens plan i första hand att ge ut ytterligare övrigt primärkapitalinstrument i form av förlagslån, överinsats eller förlagsinsats till Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

21 Protokoll för kommunstyrelsen 12(40) Föreningens medlemmar. Stadgarna medger dock även utgivande av primärkapitalinstrument till Föreningen närstående aktörer och andra kommunala aktörer. Förutsatt särskilt stämmobeslut kan övrigt primärkapitalinstrument även utges till övriga kapitalmarknadsaktörer. Slutsats kring riskerna avseende regelverksförändringar Det råder osäkerhet kring vilka nivåer som kommer att fastställas som krav för bruttosoliditeten generellt och om nivån 1,5 procent kommer att gälla för lågriskinstitut som Kommuninvest. Beslut från myndigheterna kommer först under Nuvarande plan medför att KI kommer att komma upp i en bruttosoliditet till drygt 1,5 procent innan Det finns en risk att kravet blir högre och då finns det givetvis en risk att kommunen behöver tillskjuta kapital. I första hand genom ett insatskapital upp till 900 kr/invånare och i andra hand genom att kommunen förväntas delta med investering i något av de föreslagna primärkapitalinstrumenten. Det kan inte heller uteslutas att KIEkf ändrar stadgarna så att den obligatoriska nivån för insatskapital ökar och då ökar mer än den högsta nivån i dag. Beslutsunderlag Bil 4 Presentation KS beredning Bil 3 Motpartsexponeringar avseende derivat Bil 2 Avtal om regress Bil 1 PM Kommuninvest Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige därefter till KKB Fastigheter AB Kommunfullmäktige därefter till KKL Fastigheter AB För verkställighet Kommunfullmäktige därefter till Victoria Galbe, ekonomichef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

22 Protokoll för kommunstyrelsen 13(40) Finanspolicy - Antagande Dnr: KS 2014/195 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kävlinge kommun antar ny finanspolicy, enligt bilaga Kf x/2016. Medger en låneram för kommunkoncernen uppgående till mkr. Ärendebeskrivning Kävlinge kommun har en antagen finanspolicy, , Kf 59/12. Översynen av finanspolicyn görs med anledning av kommande finansieringsbehov och bildandet av kommunkoncern. Vad gäller placeringspolicyn gör kommunens samarbetskommuner (G8) motsvarande översyn. Det gäller främst inriktning mot ansvarsfulla placeringar. Den stora förändringen består i att strukturen förslås ändras till nedanstående: Ansvarig Styrdokument Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Finanspolicy Kävlinge Kommunkoncern Finansiella riktlinjer, tillämpningsanvisningar för medelsförvaltningen Kävlinges kommun Placeringspolicy, särskilda föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser Kävlinges kommun Bolagsstyrelse Finansiella riktlinjer i respektive helägt bolag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

23 Protokoll för kommunstyrelsen 14(40) Finanspolicy föreslagna förändringar I linje med bolagsbildningen av KKL Fastigheter AB och nya ägardirektiv för samtliga helägd bolag förslås ett tydligare och effektivare koncerntänk. Kävlinge kommun ska inom koncernen se till att optimera finansiella intäkter och kostnader samt se till det samlade risktagandet. Ett finansråd inrättas som samarbetsorgan. Delar av den tidigare finanspolicyn hanteras i dokumentet finansiell riktlinjer som har beslutsinstans i kommunstyrelsen. Alla beslut av principiell art återfinns dock i finanspolicyn. Vidare ska beslut fattas om ram för upplåning för kommun och bolag. Vad gäller riskhantering har avsnitten och valutarisker och andra finansiella risker (ex vis elavtal) utvecklats. Beslutsunderlag Finanspolicy förslag 2016 Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige därefter till Marie Göransson, kommunsekreterare för publicering på För verkställighet Kommunfullmäktige därefter till Victoria Galbe, ekonomichef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

24 Protokoll för kommunstyrelsen 15(40) Placeringspolicy - Antagande Dnr: KS 2016/224 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kävlinge kommun antar placeringspolicy enligt bilaga Kf x/2016 Ger kommunstyrelsen i uppdrag att fatta särskilt beslut om placeringar i strukturerade produkter. Ärendebeskrivning Kävlinge kommun har en antagen finanspolicy, , Kf 59/12. Översynen av finanspolicyn görs med anledning av kommande finansieringsbehov och bildandet av kommunkoncern. Vad gäller placeringspolicyn gör kommunens samarbetskommuner (G8) motsvarande översyn. Det gäller främst inriktningen mot ansvarsfulla placeringar. Placeringspolicy föreslagna förändringar Den stora förändringaren är en tydligare inriktning på ansvarsfulla placeringar, se avsnitt 3.14, sid 8. Utöver avvägningen mellan avkastning och risk ska också ansvarsfulla aspekter beaktas i placeringsverksamheten. Härmed avses att placeringar inte ska ske i företag som kan förknippas med oacceptabla arbetsförhållanden, barnarbete, våld, narkotika, prostitution, eller kriminell verksamhet. Därefter är utgångspunkten att prioritera fonder, som arbetar med aktiv påverkan utifrån socialt ansvarsfulla kriterier och långsiktig hållbarhet. Som grundregel ska hänsyn tas till principerna i FN:s Global Compact som innefattar: Mänskliga rättigheter a. Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka; och b. Försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter. Arbetsvillkor a. Företagen ombeds att upprätthålla ("uphold") föreningsfrihet och ett faktiskt ("effective") erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar; b. Avskaffande av alla former av tvångsarbete; c. Faktiskt ("effective") avskaffande av barnarbete; och d. Avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

25 Protokoll för kommunstyrelsen 16(40) Miljö a. Företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker; b. Ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och c. Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Korruption a. Företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. Vid indirekta placeringar i fonder ska eftersträvas att fonden har en placeringsinriktning som så långt som möjligt uppfyller de etiska krav som anges ovan. Eftersom fonder kan ha något annorlunda utformade etiska riktlinjer är det möjligt att placera i fonder som inte fullt ut uppfyller de krav som anges ovan. Vid placeringar i fonder ska vidare innehavets vikt bedömas utifrån ett väsentlighetskriterium där endast mindre avvikelser kan accepteras. Fondförvaltarna ska utöver ovanstående sträva efter att följa följande riktlinjer för ansvarsfulla investeringar: PRI Principles for Responsible Investment (PRI). Ett initiativ lanserat av FN PRI är ett internationellt nätverk av investerare som arbetar tillsammans för att implementera ESG-faktorer i investeringsprocesser och ägarpolicy enligt 6 vägledande principer. IIGCC- Institutionella Investors Group on Climate Change är ett internationellt nätverk med 90 institutionella investerare. IIGCC är en plattform där investerare arbetar tillsammans för att påverka lagstiftare på nationell- och internationell nivå och bolag för ett snabbare skifte till en ekonomi som inte är beroende av fossila bränslen. ESG- Bolagstyrning med miljö- och sociala kriterier. I övrigt tillåter föreslagen policy placeringar i strukturerade produkter under förutsättning att kommunstyrelsen fattar särskilt beslut. Rådande ränteläge föranleder förslag till korrigera av limiter per tillgångslag. Miniminivån för räntebärande papper sänks från 35 till 30 procent och maxnivån för aktier höjs från 65 till 70 %. Beslutsunderlag Placeringspolicy förslag 2016 Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige därefter till Marie Göransson, kommunsekreterare för publicering på För verkställighet Kommunfullmäktige därefter till Victoria Galbe, ekonomichef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

26 Protokoll för kommunstyrelsen 17(40) Finansiella riktlinjer - Antagande Dnr: KS 2016/225 Beslut Kommunstyrelsens beslut Kävlinge kommun antar finansiella riktlinjer under förutsättning att kommunfullmäktige antar föreslagen finanspolicy enligt bilaga Ks 80/2016. Ärendebeskrivning Kävlinge kommun har en antagen finanspolicy, , Kf 59/12. Översynen av finanspolicyn görs med anledning av kommande finansieringsbehov och bildandet av kommunkoncern. Finanspolicyn utgör ett tydligt styrande dokument för hela kommunkoncernen. Kommunstyrelsen och respektive styrelse i helägt bolag ska, enligt finanspolicyn, besluta om finansiella riktlinjer för den egna finansverksamheten. Finansiella riktlinjer tillägg Den tidigare finanspolicyn omfattar vissa delar av förslagna finansiell riktlinjer men några större förändringar föreslås. Tydligare organisation för den operativa riskhanteringen. Etiska regler för placering av överskottslikviditet som följer placeringspolicyn. Avsnittet om utlåning har utvecklats med anledning av kommande finansieringsbehov. Skulle den samlade upplåningen i kommun överstiga 300 mkr ska riktlinjerna kompletteras med beslut avseende förfalloprofil för krediter och räntor samt riktlinjer för nyttjande av derivat. Beslutsunderlag Finansiella riktlinjer förslag 2016 Beslutet ska skickas till För kännedom KKB Fastigheter AB KKL Fastigheter AB KKF Holding AB Marie Göransson, kommunsekreterare för publicering på För verkställighet Victoria Galbe, ekonomichef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

27 Finansiella riktlinjer 1(15) Finansiella riktlinjer Tillämpningsregler för finansverksamheten Kävlinge kommun Fastställd av kommunstyrelsen

28 2 (15) Innehållsförteckning Finansiella riktlinjer Inledning Organisation Ansvarsfördelning Likviditetshantering Långfristiga placeringar Upplåning Utlåning och borgen Finansieringsrisk Ränterisker Valutarisker Derivatinstrument Operativa risker Rapportering Bilaga 1 Informationsbilaga - Ramar för upplåning, utlåning och borgen13 Bilaga 2 Rapporteringsstruktur Bilaga 3 Räntebindnings- och finansieringsstrategi Bilagor Bilaga 1 Sammanställning över ramar för upplåning, utlåning och borgen (informationsbilaga) Bilaga 2 Rapporteringsstruktur Bilaga 3 Räntebindnings- och finansieringsstrategi Revisionshistorik Datum Beskrivning Finansiella riktlinjer antagen i kommunstyrelsen /2016

29 3 (15) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige har fastställt finanspolicy för finansverksamheten i Kävlinge kommunkoncern. Med kommunkoncern avses Kävlinge kommun med helägda bolag. Finanspolicyn anger att Kommunstyrelsen ska besluta om Finansiella riktlinjer - tillämpningsregler för finansverksamheten - för Kävlinge kommun. Kommunfullmäktige har delegerat till helägda bolag att upprätta egna finansiella riktlinjer baserade på finanspolicyn för Kävlinge kommunkoncern. De helägda bolagen omfattas därmed inte av dessa finansiella riktlinjer. 1.2 Syfte med finansiella riktlinjer Syftet med finansiella riktlinjer är att ange hur kommunens finansiella risker ska hanteras mål och riktlinjerför hur kommunen ska driva sin finansverksamhet ansvarsfördelning i kommunen hur rapportering, uppföljning och kontroll ska ske. 1.3 Mål med finansverksamheten Finanspolicyn anger att det övergripande målet för finansverksamheten i hela kommunkoncernen är att medverka till en god ekonomisk hushållning genom att säkerställa betalningsförmågan och trygga tillgången på kapital inom ramen för ovanstående, eftersträva bästa möjliga finansnetto effektivisera och utnyttja stordriftsfördelar inom upplåning, kapitalflöden, likviditetshantering, betalningsrutiner och övriga finansiella tjänster Finanspolicyn anger också att finansverksamheten inom kommunkoncernen ska bedrivas betryggande med god riskkontroll och utan spekulativa inslag. Upplåning och utlåning vars enda syfte är att skapa räntevinster för kommunkoncernen ska inte förekomma. aktivt för att skapa möjligheter att rationellt hantera risker med hänsyn till kostnaden för att minska eller eliminera risker med etisk hänsyn och med hög kompetens 1.4 Uppdatering av riktlinjer för finansverksamheten Kommunstyrelsen ska löpande bevaka behovet av att revidera finansiella riktlinjer. De finansiella riktlinjerna ska prövas och fastställas minst en gång per mandatperiod.

30 4 (15) 2. Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kommundirektör Kommunkansliet Finansråd Ekonomiavdelningen Finansfunktion (Front office) Riskkontrollfunktion (Middle office) Finansadministration (Back office) Finansverksamheten i kommunen är organiserad i tre från varandra avskilda enheter: 1. Finansfunktionen utgör front office för genomförandet av finansiella transaktioner inom finansverksamheten och hanterar samtliga finansiella risker i Kävlinge kommun. Ekonomichefen är ansvarig för denna funktion. 2. Finansadministrationen utgör back office för administration av finansverksamheten. Särskilt utsedd ekonom är ansvarig för denna funktion. 3. Riskkontrollfunktionen utgör middle office för finansverksamheten och är bemanningsmässigt åtskild från finansfunktionen. Funktionen ska säkerställa att ingångna finansiella transaktioner överensstämmer med beslutsunderlag från finansfunktionen och externt underlag samt följer finansiella riktlinjer. Redovisningsansvarig ekonom är ansvarig för denna funktion. Funktionen avvikelserapporterar direkt till kommundirektören. 3. Ansvarsfördelning Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ansvar styrs av finanspolicyn som beslutas av kommunfullmäktige. En aktiv finansförvaltning ställer krav på korta handläggningstider och därigenom väl definierade delegationsuppdrag. Utöver vad som anges nedan fastställs kommunens ansvarsfördelning genom den av kommunstyrelsen beslutade delegationsordningen. Det operativa ansvaret för finansverksamheten inom kommunen fördelas enligt följande: 3.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar - utöver i finanspolicyn fastställt ansvar - för att

31 5 (15) a) vid behov besluta om särskilda riktlinjer för placeringar enligt kapitel 5 b) vid behov besluta om riktlinjer för upplåningens förfalloprofil enligt kapitel 8 c) vid behov besluta om riktlinjerför hantering av ränterisker enligt kapitel 9 d) vid behov besluta om hur valutarisker i förvaltningar ska hanteras om motvärdet på exponeringen bedöms motsvara 5 miljon kronor eller mer, enligt kapitel Kommunstyrelsens presidium Kommunstyrelsens presidium ansvarar för att a) besluta om tillfälliga och mindre omfattande avsteg från finansiella riktlinjer om särskilda skäl föreligger och anmäla detta vid nästa möte i Kommunstyrelsen b) besluta om hur risker som inte omfattas av finansiella riktlinjer tillfälligtvis ska hanteras. 3.3 Ekonomichefen Kommunens ekonomichef ansvarar för att a) leda ekonomienheten och tillse att systemstöd, processer, rutiner och kompetens finns så att de finansiella riktlinjerna kan följas och att alla finansiella aktiviteter inom kommunen bedrivs med god intern kontroll b) bereda ärenden inom det finansiella området c) vid behov föreslå uppdatering av finanspolicy och finansiella riktlinjer d) rapportera till kommunstyrelsen enligt anvisningar för uppföljning e) avge skriftligt utlåtande för koncernextern utlåning och borgensteckning f) besluta om storleken på utlåningsmarginal och borgensavgift i anslutning till utlåning till eller borgen för helägda bolag Kommunens ekonomichef ansvarar, utöver ovanstående, för att finansfunktionen g) säkerställer kommunens kapitalförsörjning h) bevakar och hanterar kommunens finansiella risker i) verkställer placeringar, extern upplåning, utlåning, derivat och övriga för kommunen erforderliga finansiella transaktioner j) beslutar om nya konton i kommunkoncernens kontostruktur samt beslutar om nya banktjänster k) upprättar rapportering enligt rapporteringsstrukturen i bilaga 2 l) upprättar och uppdaterar bilaga 1 informationsbilaga ramar för upplåning, utlåning och borgen m) omedelbart rapporterar avvikelser från finansiella riktlinjer och andra felaktigheter eller incidenter till riskkontrollfunktionen Kommunens ekonomichef ansvarar, utöver ovanstående, för att riskkontrollfunktionen n) kontrollerar rapportering enligt rapporteringsstrukturen i bilaga 2 o) kontrollerar mot externt underlag att finansiella transaktioner överensstämmer med beslutsunderlag (handelsnota) från finansfunktionen p) kontrollerar limiter, upprättar riskrapport och hanterar bankfullmakter

32 6 (15) q) omedelbart rapporterar avvikelser från finansiella riktlinjer och andra felaktigheter eller incidenter till kommundirektören Kommunens ekonomichef ansvarar, utöver ovanstående, för att finansadministrationen r) utarbetar arbetsprocesser, rutiner och instruktioner för att upprätthålla god intern kontroll för finansadministrationen s) administrera och redovisa kommunens affärstransaktioner t) administrera kommunkoncernens kontostruktur och samordning av betalningsflöden, likviditetshantering och andra banktjänster u) omedelbart rapporterar avvikelser från finansiella riktlinjer och andra felaktigheter eller incidenter till riskkontrollfunktionen 4. Likviditetshantering 4.1 Allmänt Med likviditetshantering avses matchningen av in- och utbetalningar samt hantering av kortfristiga låne- och placeringsbehov. Likviditetshanteringen ska bedrivas med målet att samordna kapitalströmmarna i kommunkoncernen och att sänka räntekostnaderna genom effektiva betalningsrutiner och god likviditetsplanering. 4.2 Likviditetsplanering Kommunens likviditetsbehov ska sammanställas av ekonomiavdelningen. Likviditetsplaneringen ska vara till grund för bedömning av betalningsberedskapen på kort (< 12 mån) och lång sikt (1 3 år) samt utgöra underlag för beslut om upplåning och placering av likvida medel. 4.3 Koncernkonto Inom kommunkoncernen ska det finnas ett koncernkontosystem för samordning av betalningsflöden. 4.4 Likviditetsreserv Med likviditetsreserv avses medel som kan användas för att säkra kommunens kortsiktiga betalningsförmåga. I likviditetsreserven räknas in obundna bankmedel, marknadsvärdet på placeringar som kan frigöras på två bankdagar, outnyttjade kreditlöften och framtida positiva netto av kassaflöden. Likviditetsreservens storlek specificeras i kapitel 8 Finansieringsrisk. 4.5 Riktlinjerför koncernintern utlåning av överskottslikviditet Överskottslikviditet ska i första hand användas för att upprätthålla likviditetsreserven och i andra hand för att reducera lånebehovet i kommunkoncernen. Följande riktlinjer gäller för koncernintern utlåning av överskottslikviditet a) placeringarnas löptider ska anpassas till vilken placeringshorisont som gäller i förhållande till framtida betalningar (matchningsprincipen) b) all placering ska ske till marknadsmässiga villkor

33 7 (15) 4.6 Riktlinjer för extern placering av överskottslikviditet Om kommunkoncernen har kortfristig överskottslikviditet som inte behövs för att upprätthålla likviditetsreserven och som inte kan utnyttjas för att matcha upplåningsbehov inom kommunkoncernen får den placeras enligt riktlinjerna nedan. a) placeringarnas löptider och risktagande ska anpassas till vilken placeringshorisont som gäller i förhållande till framtida betalningar (matchningsprincipen) b) placering av överskottslikviditet får ske i instrument enligt punkt 4.7 med en maximal löptid om 12 månader c) Huvudregeln är att maximalt 100 miljoner kronor får placeras hos en enskild motpart. Undantag medges för placering i skuldebrev utgivna av svenska staten (ingen beloppsbegränsning) samt för koncernkontot där maximal inlåning får uppgå till 300 miljoner kronor 4.7 Tillåtna instrument Överskottslikviditet får, utöver utlåning inom av Kommunfullmäktige fastställda ramar, placeras i följande instrument. a) kontoinlåning/deposit i bank som innehar en rating om lägst A-1 (S&P) eller P-1 (Moody s) b) penningmarknadsinstrument som innehar lägst A-1/K-1-rating (S&P) c) skuldebrev utgivna av svenska staten, svenska kommuner och landsting. 5. Långfristiga placeringar 5.1 Allmänt Vid ett långfristigt (> 12 månader) placeringsbehov av likvida medel överstigande 50 Mkr kan placeringar i räntebärande värdepapper ske enligt nedanstående riktlinjer. 5.2 Riktlinjer Följande riktlinjer gäller vid långfristiga placeringar a) placeringarnas löptider och risktagande ska anpassas till vilken placeringshorisont som gäller i förhållande till framtida betalningar (matchningsprincipen) b) tillåtna instrument enligt 4.7 och härutöver motparter och räntebärande instrument som är godkända enligt riktlinjerna i Placeringspolicyn Särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser c) om placeringshorisonten bedöms överstiga 2 år ska särskilda placeringsriktlinjer utarbetas med en tydlig målsättning, strategi och riktlinjer. 5.3 Etik vid placeringar Placeringar är inte tillåtna i värdepapper utgivna av företag vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillverkning eller försäljning av vapen och annat krigsmateriel, tobaksprodukter, alkoholhaltiga drycker eller i företag som i huvudsak bedriver kommersiell spelverksamhet. För att ytterligare begränsa riskerna vill ska kommunen integrera miljöhänsyn, socialt ansvar och god etik vid placeringar. Med miljöhänsyn, god etik och socialt ansvar menas att företag utöver lagstiftning följer internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. De internationella normerna är uttryckta i FN:s deklarationer och konventioner och deras relevans för företag sammanfattas i t.ex. FN:s Global Compact och UNPRI (United Nations Principles for Responsible Investment).

34 8 (15) För att säkerställa att dessa krav efterlevs ska samtliga innehav regelbundet kontrolleras. Vid överträdelser ska lämpliga åtgärder föreslås för kommunstyrelsens presidium. 6. Upplåning 6.1 Allmänt All upplåning i kommunkoncernen ska inrymmas inom de av Kommunfullmäktige beslutade ramarna. Med upplåning avses alla former av finansiering och kreditlöften. Finansiell leasing jämställs med upplåning. Ekonomiavdelningen ska förvalta kommunens låneportfölj på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt med hänsyn tagen till risker och andra faktorer. 6.2 Riktlinjer Följande riktlinjer gäller vid upplåning a) kommunens upplåning ska uppfylla kraven på en låg finansieringsrisk, hög kvalitet på lånedokumentation och en enkel administration b) upplåning och utlåning, vars enda syfte är att skapa räntevinster för kommunen, ska inte förekomma c) ekonomiavdelningen ska arbeta med god framförhållning vid upplåning d) låneförfall inför årsskiften ska i möjligaste mån undvikas e) godkända motparter vid tecknande av kreditlöften är skandinavisk bank med rating om minst A- (S&P) eller A3 (Moody s) eller annan motpart med rating om minst AA- (S&P) eller Aa3 (Moody s). Riktlinjer för hantering av finansieringsrisker finns beskrivna i kapitel Upplåningsformer Följande upplåningsformer är tillåtna a) upplåning får ske genom banklån från svensk eller utländsk bank b) upplåning får ske genom tecknade av skuldebrev med annan finansiell institution eller placerare c) upplåning får ske genom utgivande av obligation eller annat löpande skuldebrev Kommunstyrelsen ska besluta separat om publika låneprogram som certifikatsprogram och obligationsprogram. 7. Utlåning och borgen 7.1 Allmänt Utlåning och borgen till helägda bolag får endast ske i enlighet med Kommunfullmäktiges utlånings- och borgensramar, vilka framgår av sammanställning i bilaga 1. Utlåning och borgen till delägda bolag, kommunalförbund och externa parter får endast ske efter beslut i Kommunfullmäktige. 7.2 Riktlinjer Följande riktlinjer gäller för all utlåning och borgen a) all utlåning ska ske så att kommunens finansiella risker begränsas

35 9 (15) b) all utlåning och borgen ska vara belopps- och tidsbegränsad c) all utlåning ska dokumenteras i avtal mellan parterna d) borgen ska vara specifik och gälla en enskild transaktion (ej generell borgen) e) underliggande kreditavtal ska i dess helhet granskas och godkännas av Ekonomichefen innan borgen tecknas f) all borgen ska registerföras och alla borgenshandlingar tillsammans med underliggande kreditavtal ska arkiveras g) kredittagarens betalningsförmåga ska vara god h) för det kommunala åtagandet krävs att kommunen erhåller god insyn i kredittagarens ekonomi och verksamhet samt att kredittagaren tecknar fullvärdesförsäkring för tillgångarna i) kredittagare ska åläggas att årligen inkomma med årsredovisning och försäkringsbevis eller motsvarande. 7.3 Kreditprövning Ekonomichefen ska inför kommunfullmäktiges beslut om utlåning och borgen lämna ett skriftligt utlåtande innehållande en kreditbedömning. Kreditbedömningen ska göras på ett underlag som ger en god bild av den kreditsökandes ekonomiska status. Bedömningen ska omfatta en känslighetsanalys av den kreditsökandes återbetalningsförmåga samt en bedömning av risken för en värdeförsämring i förekommande säkerheter. 7.4 Kommunens avgifter vid borgen och utlåning till helägda bolag Kommunens prissättning vid borgen och utlåning ska vara transparent och ske till marknadsmässiga villkor. Kommunens villkor ska inte vara sämre eller bättre än de villkor en låntagare som verkar i konkurrens med privata bolag skulle kunna uppnå på egna meriter. Ekonomichefen beslutar i samråd med respektive helägt bolag om borgensavgiften och marginalpåslaget i samband med respektive borgen och utlåning. Ekonomichefen ska tillsammans med bolagen följa och löpande dokumentera utvecklingen av kommunens prissättning, dels för att styrka konkurrenskraftig finansiering gentemot helägda bolag och dels för att otillbörlig konkurrens inte ska uppstå. 7.5 Utlåning till och borgen för delägda bolag och kommunalförbund Utlåning eller borgensteckning till delägda bolag och kommunalförbund ska normalt ske endast med motsvarande andel i åtagande vad som regleras i konsortialavtal eller motsvarande avtal med annan part. I de fall eventuell borgensavgift eller marginalpåslag inte styrs av konsortialavtal eller motsvarande avtal beslutar Kommunfullmäktige om uttag och storlek på marginalpåslag eller borgensavgift i samband med beslut om utlåning eller borgen. 8. Finansieringsrisk 8.1 Allmänt Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad ha tillgång till medel för betalningar. Finansieringsrisk uppstår även om kommunens upp- och utlåning inte sker med matchade villkor för kapitalbindning. Målet är att uppnå en låg finansieringskostnad samtidigt som kommunens betalningsförmåga säkerställs på såväl kort som lång sikt.

36 10 (15) 8.2 Riktlinjer För att begränsa finansieringsrisken ska följande riktlinjer följas. a) Ekonomiavdelningen ska vid var tidpunkt ha en likviditetsreserv motsvarande kommunens finansieringsbehov de kommande 2 månaderna, dock lägst 50 miljoner kronor vid varje givet tillfälle b) externa kreditlöften som får räknas med i likviditetsreserven ska ha en avtalad räntemarginal och en återstående löptid om minst 3 månader c) Ekonomiavdelningen ska i alla avtal, avseende utlåning överstigande 20 Mkr, matcha uppoch utlåningsvillkor i syfte att minimera finansieringsrisken. Om kommunens totala upplåningsvolym bedöms komma att överstiga 300 Mkr ska följande kompletterande riktlinjer följas: d) högst 40 procent av kommunens totala upplånings- och kreditlöftesvolym får förfalla under en enskild 12-månadersperiod e) Kommunstyrelsen ska besluta om en strategi och riskmandat för kommunens förfalloprofil på upplåningen som ska biläggas i bilaga 3 f) Ekonomiavdelningen ska sträva efter att ha upplånings- och kreditlöftesvolymen fördelad på minst 3 olika upplåningsformer eller långivare 9. Ränterisker 9.1 Allmänt Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar kommunens finansnetto negativt. Ränteriskhantering ska syfta till att undvika stora och snabba genomslag i finansnettot. Målet med ränteriskhanteringen är att långsiktigt åstadkomma bästa möjliga finansnetto inom ramen för de risktaganden som fastställs i dessa finansiella riktlinjer. 9.2 Riktlinjer Följande riktlinjer gäller för hanteringen av ränterisker. a) Ekonomiavdelningen ska i alla avtal, avseende utlåning överstigande 20 Mkr, matcha uppoch utlåningsvillkor i syfte att minimera ränterisken. Om kommunens totala upplåningsvolym bedöms komma att överstiga 300 Mkr ska följande kompletterande riktlinjer följas: b) det ska finnas en tydligt definierad strategi för ränteriskhanteringen som tillsammans med metoder för uppföljning, utvärdering och ett riskmandat för ekonomiavdelningen beslutas av Kommunstyrelsen. Strategin ska biläggas finansiella riktlinjer i bilaga 3. Strategin ska uttryckas som en bestämd förfallostruktur för räntebindningen och motiv för valet av strategi ska dokumenteras. 10. Valutarisker 10.1 Allmänt Med valutarisk avses risken för att kommunen drabbas av ökade kostnader till följd av valutakurs-förändringar.

37 11 (15) I finansverksamheten uppkommer valutarisker om Ekonomiavdelningen lånar eller placerar i utländsk valuta. I förvaltningarna uppkommer valutarisker om förvaltningarna upphandlar varor eller tjänster i utländsk valuta eller får bidrag i utländsk valuta. Valutarisker i förvaltningarnas verksamheter kan vara komplexa och inte alltid möjliga att säkra. Det åligger förvaltningarna att identifiera och omedelbart till Ekonomiavdelningen rapportera valutarisker i verksamheten om motvärdet på exponeringen bedöms motsvara 1 miljoner kronor eller mer Riktlinjer Följande riktlinjer gäller för hanteringen av valutarisker. a) valutarisker i finansverksamheten ska omedelbart säkras med derivatinstrument b) förvaltningarna ska identifiera och omedelbart till ekonomiavdelningen rapportera valutarisker i verksamheten om motvärdet på exponeringen bedöms motsvara 1 miljon kronor eller mer c) valutarisker i förvaltningarnas verksamheter ska säkras enligt beslut i Kommunstyrelsen om motvärdet på exponeringen bedöms motsvara 5 miljoner kronor eller mer d) för valutarisker i förvaltningarnas verksamheter med ett motvärde på exponeringen som bedöms motsvara mindre än 5 miljoner kronor beslutar nämnden efter samråd med ekonomiavdelningen hur valutarisken ska hanteras. 11. Derivatinstrument 11.1 Allmänt För att hantera riskerna i finansverksamheten förekommer olika derivatinstrument i marknaden. All användning av derivatinstrument förutsätter att ekonomiavdelningen har god förståelse för instrumentets funktion, prissättning och tillhörande risker och har administrativa rutiner som kan hantera dessa affärer Riktlinjer Följande riktlinjer gäller för derivatinstrument och motpartsrisker a) derivatinstrument får användas endast till att hantera finansiella risker i underliggande uppoch utlåning, placeringsportfölj eller underliggande valutaexponeringar b) räntederivatinstrument får tecknas först då kommunens totala upplåningsvolym bedöms komma att överstiga 300 Mkr c) derivatinstrument får enbart användas som säkringsinstrument och ska därmed alltid kunna säkringsredovisas enligt RKRs rekommendation om redovisning av derivat och säkringsredovisning d) godkända derivatinstrument är terminer, FRA-kontrakt, swappar, optioner och kombinationer av dessa instrument för att hantera ränte- och valutarisker. Optioner får dock endast köpas, dvs. det är ej tillåtet att ställa ut optioner e) riskbedömning och konsekvensanalys av en derivattransaktion ska alltid genomföras och dokumenteras före affärsavslut f) godkända externa motparter vid derivataffärer är skandinavisk bank med rating om minst A- (S&P) eller A3 (Moody s) eller annan motpart med rating om minst AA- (S&P) eller Aa3 (Moody s).

38 12 (15) 12. Operativa risker 12.1 Allmänt Med operativ risk avses risken att drabbas av förluster till följd av bristfälliga interna processer, fel orsakade av den mänskliga faktorn eller felaktiga system. De operativa riskerna ska begränsas genom uppdaterade och väl dokumenterade rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner. Varje transaktion ska administreras så att risken för fel och eventuell skada minimeras. Målet med hanteringen av de operativa riskerna är att minimera förluster på grund av fel i processer, system eller bristande kontroll Riktlinjer Följande gäller för att säkerställa att god intern kontroll upprätthålls a) alla affärstransaktioner och betalningar ska utföras enligt delegationsordning, fullmakter eller attestordning b) alla transaktionsverifikationer ska vid transaktionstillfället kompletteras med ett internt beslutsunderlag (handelsnota) som anger viktiga villkor och motiv för transaktionen c) alla affärstransaktioner ska kontrolleras mot intern handelsnota och extern affärsbekräftelse d) alla affärstransaktioner ska utöver i ekonomisystemets reskontra registreras i ett register (finanssystem eller motsvarande) e) en person som gjort affärsavslut får inte attestera bokföringsunderlaget i ekonomisystemet. 13. Rapportering Rapporter ska upprättas med syfte dels att utgöra underlag för planering och beslut, dels att vara ett styr- och kontrollmedel över hur väl finansverksamheten följer finanspolicy och finansiella riktlinjer. Utöver nedanstående rapportering ska den rapportering som Kommunfullmäktige eller Kommunstyrelsen efterfrågar ske enligt deras instruktioner Incidentrapportering All finansiell verksamhet är förknippad med ett risktagande. Att förutse alla risker är omöjligt. Varje medarbetare inom kommunen är skyldig att omedelbart rapportera avvikelser och incidenter till Kommundirektören Kvartalsrapportering Rapporteringen ska innehålla de basfakta för upp- och utlåning, likviditetshantering samt placeringar som visar att finansverksamheten bedrivs inom de ramar för risktagande som är specificerade i finanspolicyn och finansiella riktlinjer. Rapporteringsstruktur framgår i bilaga Rapportering förvaltningar till ekonomiavdelningen Det åligger förvaltningarna att ge ekonomiavdelningen den information som behövs för en effektiv finansiell samordning inom kommunkoncernen.

39 13 (15) Bilaga 1 Informationsbilaga - Ramar för upplåning, utlåning och borgen Kommunfullmäktiges ram för kommunkoncernens externa upplåning Den av kommunfullmäktige beslutade sammanlagda ramen för kommunkoncernens externa upplåning uppgår till Mkr och fördelas enligt nedan. Kommunfullmäktiges ramar för utlåning till och borgen för helägda bolag Den av kommunfullmäktige beslutade ramen för total utlåning till och borgen för helägda bolag Mkr och fördelas enligt nedan. Kommunfullmäktiges ram för total utlåning till och borgen för delägda bolag Den av kommunfullmäktige beslutade ramen för total utlåning till och borgen för delägda bolag uppgår till 0 Mkr respektive 46,2 Mkr och fördelas enligt nedan. Beslutade ramar, Mkr Företag/ Kategori organisation Kommunal borgen Kommunens utlåning Extern upplåning Beslutsparagraf Kävlinge kommun Kommunstyrelse mkr 45/2016 Koncernen KKB Fastigheter AB 835 mkr mkr 58/2013 KKL Fastigheter AB 900 mkr mkr 46/2016 Delägda bolag Sydvatten AB 46 mkr - - 7/2013 Summa mkr mkr

40 14 (15) Bilaga 2 Rapporteringsstruktur Rapport Innehåll Mottagare Frekvens Kvartalsrapport Placeringar KS Kvartal Marknadsvärde Insatta resp. uttagna medel under månaden Likviditetsreservens storlek KS Kvartal Extern lånevolym Kommunkoncernens externa lånevolym fördelat på kommunen och bolagen Fastställda borgensavgifter sedan föregående rapport Borgen Engagemangsrapport fördelat per låntagare 1) Kommunens låneportfölj Lånevolym Ränte- och kapitalbindning Genomsnittsränta Fördelning kreditgivare Fördelning motparter derivat Marknadsvärde utestående derivat Räntekostnadsprognos KS KS Årsbokslut Kvartal 1) Rapporteras först då kommunens låneportfölj överstiger 100 Mkr

41 15 (15) Bilaga 3 Räntebindnings- och finansieringsstrategi Bilagan upprättas då kommunens totala upplåningsvolym bedöms komma att överstiga 300 mkr Ränterisk Ränterisk åsyftar i första hand risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna kan påverka kommunens finansnetto negativt och i andra hand risken för att inte få åtnjuta lägre räntekostnader vid sjunkande ränteläge. Analyser av kommunens framtidsprognoser och ekonomiska utveckling utgör underlag för val av ränteriskstrategi. Avvägningen mellan lång och kort räntebindning bestäms av kommunens förmåga att klara perioder med högar räntor, räntemarknadens förutsättningar och kommunstyrelsens uppfattning om önskad risknivå. Strategin för hantering av ränterisk uttrycks som en exakt förfallostruktur för räntebindningen i låneavtalen kombinerat med derivatinstrument. Kombinationen av räntebindning i låneavtalen och räntederivat bildar en hypotetisk portfölj, normportfölj. Handlingsfriheten (ränterisklimiter) avseende den verkliga portföljen i förhållande till normportföljen anges genom en maximal avvikelse från normportföljens förfallostruktur. Den av styrelsen fastställda normportföljen maximalt tillåtna avvikelser från denna uttryckt i procentenheter beskrivs nedan. År <1 år 1 år <3 år 3 år < 5 år 5 år < 7 år 7 år < 10 år Normportfölj X % X % X % X % X % Maximal andel förfall Minimal andel förfall X % X % X % X % X % X % X % X % X % X % Ränteriskstrategin ska löpande utvärderas och vid behov omprövas, dock minst vartannat år. Faktorer som föranleder revidering av strategin är: Större förändringar i bolagets finansiella eller affärsmässiga förutsättningar. Större förändringar i förutsättningarna på räntemarknaden. Finansieringsrisk Lånens avtal inklusive kreditlöften* (nettoberäknat) får förfalla till refinansieringsomförhandling enligt nedanstående normportfölj med tillhörande handlingsutrymme. År <0,5 år 0,5 år <1 år 1 år < 2 år 3 år < 5 år 5 år < 10 år Normportfölj X % X % X % X % X % Maximal andel förfall X % X % X % X % X % Minimal andel förfall X % X % X % X % X % *Med kreditlöften avses checkkredit och kreditlöften med avtalad marginal. Med netto menas om t ex portföljen bara innehåller ett lån med 0,25 år men det finns ett kreditlöfte på hela volymen som är 5 år så ligger 100 % av lånestockens förfall i segmentet 5 år.

42 Protokoll för kommunstyrelsen 18(40) Utökat borgensansvar för Sydvatten AB Dnr: KS 2016/221 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kävlinge kommun tecknar fortsatt borgen såsom för egen skuld, för Sydvatten AB, inom en ram på tkr. Ramen gäller tills förnyat beslut fattas. Ärendebeskrivning Sydvattens styrelse har beslutat att kalla till extra bolagsstämma och föreslå stämman att besluta om utökad borgensram. En utökning av borgensramen behövs då Sydvatten står inför ett flertal större investeringar de kommande åren i enlighet med den 10-års plan som antagits av styrelsen och som redovisats för ägarna både på samråd och senast på årsstämman. Inriktningen för Syvattens investeringsprogram är arbetet för ett säkert vatten. Detta innebär satsningar på säkerhetshöjande åtgärder i form av utökad redundans i råvattensystemen samt ökat skydd av våra råvattentäkter och anläggningar. Vidare har förhandling skett med Malmö stad om förvärv av den mark i Vomb som Sydvatten använder. Detta är en tillkommande investering på ca 80 mnkr som planeras utbetalas under Till detta ska läggas Mark- och miljödomstolens deldom i Statkraftmålet där Sydvatten ålades att ersätta Statkraft med 445 mnkr. För att inte riskera att behöva betala dröjsmålsränta enligt räntelagens 6, om inte Sydvatten vinner framgång i sitt överklagande av domen, ska detta belopp erläggas senast För att genomföra ovanstående behöver nya lån upphandlas och nya borgensramar beslutas hos delägarna. Totalt kommer bolagsstämman att behandla frågan om utökat borgensåtagande för Sydvatten med mnkr, från mnkr till mnkr. Enligt konsortialavtal för regional vattenförsörjning 7, tecknar delägarkommunerna borgen för bolagets lån i förhållande till sin andel i aktiekapitalet. Av ägardirektiven framgår att en borgensavgift på 25 räntepunkter (0,25 %) utgår till respektive delägarkommun från och med Borgensavgiftens räntepunkter ska enligt nuvarande ägardirektiv omprövas vid lämpliga tillfällen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

43 Protokoll för kommunstyrelsen 19(40) Kävlinge kommuns ägarandel uppgår till 3,26 % vilket motsvarar tkr av tkr. Idag uppgår av kommunfullmäktige beslutad borgensram till tkr. Sydvatten aviserar höjningar av sin fasta avgift kommande år, 8 % under 2017 och ytterligare 8 % 2020 för att finansiera investeringsprogrammet. För Kävlinge kommuns del innebär det att VA-taxan kan komma att påverkas. Beslutsunderlag Borgensram för lån Sydvatten AB Yrkande Annsofie Thuresson (M) och Cathrin Tufvesson (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige därefter till Sydvatten AB Kommunfullmäktige därefter till Victoria Galbe, ekonomichef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

44 Protokoll för kommunstyrelsen 20(40) Dnr: KS 2016/ Avsiktsförklaring förstärkt samverkan inom räddningstjänst i södra Skåne Beslut Kommunstyrelsens beslut Kävlinge kommun tecknar avsiktsförklaring avseende förstärkt samverkan för Räddningstjänst i södra Skåne enligt beslutsunderlag. Ärendebeskrivning Sedan 2014 har medlemskommuner (9 st.) och räddningstjänstförbund (RSyd och SÖRF) i södra Skåne utrett de mellankommunala möjligheterna att förstärka samverkan för att sammantaget få en bättre räddningstjänst för medborgarna. De olika alternativ som föreslås är civilrättslig samverkan och/ eller förändrad struktur för förbunden. Ett förslag till avsiktsförklaring har tagits fram. Förslaget föreslås träda i kraft och är ett viktigt steg på vägen mot ökad samverkan i en angelägen fråga. Förslaget är berett av kommundirektörer och förbundsdirektörer. Förslaget överlämnas nu för beslut i respektive kommun och förbund. Beslutsunderlag Avsiktsförklaring avseende förstärkt samverkan Räddningstjänst i södra Skåne, dnr KS/2015: Yrkande Annsofie Thuresson (M) och Cathrin Tufvesson (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslutet ska skickas till För kännedom Burlövs kommun, Lars-Åke Ståhl, kommundirektör Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

45 Protokoll för kommunstyrelsen 21(40) Felparkeringsavgifter - Revidering Dnr: KS 2016/168 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Reviderade felparkeringsavgifter för Kävlinge kommun antas, enligt bilaga Kf x/2016, att gälla fr.o.m. den 1 oktober 2016 Ärendebeskrivning Nuvarande parkeringsavgifter antogs under Kf 12/2013. Tekniska nämnden har låtit göra en översyn med anledning av att anlitad parkeringsövervakningsentreprenör bett om förtydliganden. Vid översynen har en jämförelse gjorts med Malmö., Landskrona och Lomma kommuner. Förslaget har varit på remiss hos Polisen. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut 36/2016 Revidering av felparkeringsavgifter inom Kävlinge kommun Yrkande Annsofie Thuresson (M) och Cathrin Tufvesson (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige därefter till AnnaKarin Johansson, nämndsekreterare för publicering på För verkställighet Kommunfullmäktige därefter till tekniska nämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

46 Protokoll för kommunstyrelsen 22(40) Dagvattenpolicy - Revidering Dnr: KS 2016/167 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Reviderad dagvattenpolicy för Kävlinge kommun godkänns, enligt bilaga Kf x/2016. Ärendebeskrivning Befintlig dagvattenpolicy hänvisar i flera fall till Branschorganisationen Svenskt Vattens publikation om avledning och funktionskrav. Svenskt Vatten har nu tagit fram en ny publikation (P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem 2016). Med anledning härav har tekniska nämnden låtit revidera policyn. Samtidigt har man passat på att göra några förtydliganden i texten. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut 35/2016 Revidering av dagvattenpolicy Yrkande Annsofie Thuresson (M) och Cathrin Tufvesson (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige därefter till AnnaKarin Johansson, nämndsekreterare för publicering på För verkställighet Kommunfullmäktige därefter till tekniska nämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

47 Protokoll för kommunstyrelsen 23(40) Uppsägning av avsiktsförklaring mellan Kävlinge kommun, KKB och Solkärnan Dnr: KS 2016/211 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kävlinge kommun upphäver avsiktsförklaring gentemot KKB Fastigheter AB och Solkärnan AB avseende förnyelse och exploatering av Löddeköpinge Folkets park (Kf 9/12) Ärendebeskrivning Efter förhandlingar med KKB Fastigheter AB och Solkärnan AB om förnyelse och exploatering av Löddeköpinge Folkets park beslutade kommunfullmäktige under 9/12 om en avsiktsförklaring som reglerade villkor m m för ett genomförande. Dokumentet var avsett som en viljeinriktning och saknar juridisk bindning vilket parterna noterat i avsiktsförklaringen. Ärendet har diskuterats parterna emellan vid ett flertal tillfällen, men något förslag som passar alla parter har inte kommit fram. Kommunstyrelsens presidium har haft frågan uppe och diskuterat hur man går vidare på bästa sätt. Utifrån detta har tanken väckts att upphäva avsiktsförklaringen och i stället göra en markanvisningstävling. På så sätt skulle fler lösningar troligen komma fram allt i syfte att få fram ett bra förslag för området. Yrkande Annsofie Thuresson (M) yrkar med instämmande av Stina Larsson (C), Nils Nyberg (MP), Carina Ingelsson (L) och Cathrin Tufvesson (S) bifall till föreliggande förslag. Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige därefter till Mikael Persson, kommundirektör Kommunfullmäktige därefter till KKB Fastigheter AB Kommunfullmäktige därefter till Solkärnan AB Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

48 Protokoll för kommunstyrelsen 24(40) Utredningsdirektiv - LOV inom särskilt boende hemvården Dnr: KS 2016/182 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige LOV ska införas inom särskilt boende inom hemvården Socialnämnden får i uppdrag att genomföra införandet Ärendebeskrivning Under SN 48/2015 beslöt socialnämnden att ge ett utredningsdirektiv om införande av LOV inom särskilt boende inom hemvården. Ett förslag har tagits fram. I förfrågningsunderlaget för LOV kommer krav att ställas på att de lagar, regler, föreskrifter och riktlinjer som finns inom verksamhetsområdet ska följas. Krav kommer även att ställas på personalens meddelarfrihet och de förtroendevaldas rätt till insyn. Socialnämnden föreslår under SN 48/2016 att LOV införs inom särskilt boende i hemvården och att nämnden får i uppdrag att genomföra införandet. Beslutsunderlag Socialnämnden beslutar 48/ Utredningsdirektiv - LOV inom särskilt boende hemvården Yrkande Annsofie Thuresson (M) yrkar med instämmande av Stina Larsson (C), Peter Rugarn (KD) och Carina Ingelsson (L) bifall till föreliggande förslag. Catrin Tufvesson (S) yrkar avslag av föreliggande förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer lagda yrkande och förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen har beslutat enligt föreliggande förslag varvid votering begärs och verkställs. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

49 Protokoll för kommunstyrelsen 25(40) Votering Följande voteringsproposition uppläses och godkänns: JA-röst för bifall av föreliggande förslag NEJ-röst för avslag av föreliggande förslag Voteringsresultat Ledamot/tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår Annsofie Thuresson (M) X Johan Ericsson (M) X Carina Ingelsson (L) X Stina Larsson (C) X Nils Nyberg (MP) X Peter Rugarn (KD) X Christoffer Jönsson (SD) X Jana Lund (SD) X Catrin Tufvesson (S) X Jan Svensson (S) X Larserik Johansson (S) X Rune Sandström (S) X Pia Almström (M), ordförande X Summa 7 6 Reservation Catrin Tufvesson (S), Jan Svensson (S), Larserik Johansson (S) och Rune Sandström (S) reserverar sig skriftligen mot beslutet, enligt bilaga Ks 86/2016. Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige För verkställighet Kommunfullmäktige därefter till socialnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

50

51

52 Protokoll för kommunstyrelsen 26(40) Dnr: KS 2016/ Överklagan av kommunfullmäktiges beslut rörande antaget reglemente för pensionärsråd - Yttrande Beslut Kommunstyrelsens beslut Följande yttrande avges: Kävlinge kommuns uppfattning är att beslutet följer kommunallagen. Pensionärsrådet är ett icke obligatoriskt organ inrättat av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har nu gjort revideringar i rådets reglemente. Samtliga revideringar har korresponderats med rådet och ev synpunkter har funnits med som underlag. Klaganden har inte anfört någon omständighet som visar att beslutet strider mot överklagandegrunderna i kommunallagen. Kävlinge kommun anser därför att överklagandet ska avslås Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog under 40/16 ett reviderat reglemente för det kommunala pensionärsrådet. Leif Singbrant m fl har i skrivelse överklagat kommunfullmäktiges beslut Förvaltningsrätten har begärt kommunens yttrande över överklagandet, I överklagandet anförs synpunkter på formuleringar i det reviderade reglementets 2, 3 och 10 och dess lämplighet Överklagande enligt kommunallagen kan endast vinna gehör om det finns laglighetsskäl. Enligt KL10:8 ska ett överklagat beslut upphävas, om: 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Klaganden åberopar inte några sådana omständigheter i sitt överklagande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

53 Protokoll för kommunstyrelsen 27(40) Beslutsunderlag Reglemente för pensionärsrådet (KPR) Kommunfullmäktiges beslut 40/2016, Antagande av reglemente för pensionärsrådet (KPR) Överklagan av kommunfullmäktiges beslut rörande antaget reglemente för pensionärsråd Laglighetsprövning enligt kommunallagen rörande överklagan av reglemente för det kommunala pensionärsrådet Yrkande Annsofie Thuresson (M) yrkar med instämmande av Nils Nyberg (MP) och Carina Ingelsson (L) bifall till föreliggande förslag. Beslutet ska skickas till För kännedom Förvaltningsrätten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

54 Protokoll för kommunstyrelsen 28(40) Förvärv Bolagsgården 3 KB Dnr: KS 2015/210 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Upprättat överlåtelseavtal mellan SB Hansson Holding AB, Bo Hansson och Kävlinge kommun om förvärv av kommanditbolaget Bolagsgården 3KB för en köpeskilling om preliminärt* kronor godkänns, enligt bilaga Kf x /2016:1. *Parterna är överens om att marknadsvärdet för fastigheten är kronor. Kommunen övertar genom förvärv av bolag även bolagets tillgångar och skulder. Exakt köpeskilling ska beräknas utifrån faktisk balansräkning per bokslut Anslag med kronor för genomförande av förvärvet beviljas Strategisk planeringschef samt ekonomichef får i delegation att i förening genomföra förvärvet samt likvidera bolaget. Upprättat hyreskontrakt mellan Kävlinge Mekaniska Verkstad AB och Kävlinge kommun för uthyrning av samtliga lokaler och markytor inom fastigheten Bolagsgården 3 till en årlig hyra om kr godkänns, enligt bilaga Kf x/2016:2. Ärendebeskrivning Kävlinge kommun avser att förvärva samtliga andelar i kommanditbolaget Bolagsgården 3 KB (bolaget). Bolagets andelar ägs till 98 % av SB Hansson Holding AB och till 2% av Bo Hansson. Syftet med förvärvet är att bli ägare till fastigheten Kävlinge Bolagsgården 3 vilken finns förpackad i bolaget. Fastigheten inrymmer idag en byggnad med verkstadsytor, kontor och personalutrymmen samt tillhörande asfalterad tomt. Fastigheten är långsiktigt intressant för kommunen. När en överlåtelse till Kävlinge kommun skett är avsikten att bolaget omgående ska likvideras. Efter genomförd likvidation kan kommunen söka lagfart för fastigheten. Parterna är överens om att marknadsvärdet för fastigheten är kronor. Då förvärvet ej avser fastigheten utan andelarna i bolaget ska även bolagets egna kapital, tillgångar och skulder, ligga till grund för köpeskillingen. Den faktiska situationen per bokslut ska ligga till grund för köpeskillingen. Bolagets skuld (preliminärt kr) löses av kommunen efter förvärvet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

55 Protokoll för kommunstyrelsen 29(40) Bolaget är genomlyst av experter på Ernst & Young AB. Inga dolda skulder eller dylikt har definierats. Fr.o.m. tillträdesdagen uthyres fastighetens samtliga lokaler och mark till nuvarande hyresgäst Kävlinge Mekaniska Verkstad AB. Beslutsunderlag Överlåtelseavtal utkast Bilaga 1 årsredovisning Bilaga 4 Registreringsbevis Hyreskontrakt Bolagsgården 3 Översiktskarta Bolagsgården 3 Yrkande Annsofie Thuresson (M) yrkar med instämmande av Carina Ingelsson (L), Peter Rugarn (KD), Stina Larsson (C) och Nils Nyberg (MP) bifall till föreliggande förslag. Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige därefter till Victoria Galbe, ekonomichef Kommunfullmäktige därefter till Fredric Palm, strategisk planeringschef För verkställighet Kommunfullmäktige därefter till Johanna Berntsson, lantmätare Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

56 Protokoll för kommunstyrelsen 30(40) Bredbandsstrategi - Antagande Dnr: KS 2013/221 Beslut Kommunstyrelsens beslut Bredbandsstrategi för Kävlinge kommun antas, enligt bilaga Ks 89/2016. Ärendebeskrivning Kävlinge har som vision att vara Skånes bästa boendekommun. Med hänsyn till kommunens attraktionskraft för boende och företagande är det särskilt angeläget att tillsammans med andra aktörer skapa en god ITinfrastruktur. Bredbandsutbyggnaden i kommunen ska underlätta tillvaron för medborgare och företag och bidra till långsiktigt hållbar utveckling. När allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet att koppla upp sig. Det politiska uppdraget har varit att uppdatera tidigare bredbandsstrategi. Den tidigare strategin togs fram samtidigt när flera Skånska kommuner gemensamt byggde ut fiber åt de egna verksamheterna. Bredbandsstrategin var då en del av ett större samverkansavtal. Ett förslag till ny/uppdaterad Bredbandsstrategi har tagits fram. Strategin och dess olika målsättningar ansluter i huvudsak till Bredbandsstrategin för Skåne. Kävlinge kommun ska inte bygga ut fiber och bredband och på så sätt konkurrera med de olika marknadskrafterna. Kommunen ska dock verka för att ge de olika operatörerna så goda förutsättningar som möjligt för deras utbyggnad. Målsättningen är att minst 95 procent av kommunens hushåll och företagare ska har tillgång till minst 100Mb/s år Beslutsunderlag Bredbandsstrategi - tjänsteskrivelse Bredbandsstrategi Kävlinge Yrkande Stina Larsson (L) yrkar på att under punkten som rör Kävlinge vill att marknaden ska åstadkomma, på sista sidan, ska 100% av kommunens hushåll och företag ha möjlighet att till en rimlig kostnad ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s år Kävlinge vill att marknaden ska åstadkomma: - att 100 % minst 95% av kommunens hushåll och företag har möjlighet att till en rimlig kostnad ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s år 2020 (motsvarande Bredbandsstrategin för Skåne) - att minst 70 % av alla kommunens hushåll och företag har tillgång till bredband minst 100 Mbit/s år I övrigt yrkar Stina bifall till föreliggande förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

57 Protokoll för kommunstyrelsen 31(40) Annsofie Thuresson (M) yrkar med instämmande av Carina Ingelsson (L), Catrin Tufvesson (S), Nils Nyberg (MP) och Peter Rugarn (KD) bifall till föreliggande förslag med Stina Larssons (C) ändringsyrkande. Beslutsgång Ordföranden ställer lagda yrkande och förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen har beslutat enligt Stina Larssons (L) m.fl. förslag. Beslutet ska skickas till För kännedom Fredric Palm, strategisk planeringschef Marie Göransson, kommunsekreterare, för publicering på Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

58 Bredbandsstrategi Kävlinge kommuns bredbandsstrategi

59 2 Ett snabbt bredband är lika viktigt som väg- och elnät för företag och boende. Skåne liksom övriga Sverige bör bli världens mest framgångrika digitala samhälle.

60 Inledning Samhällsutvecklingen leder till ökande behov av kommunikation. Bredband blir därför allt viktigare för samhället och utvecklingen har medfört ett ökat behov av fiber som bredbandsinfrastruktur. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. År 2020 ska minst 50 procent av alla hushåll inom EU ha internetuppkopplingar på minst 100 Mb/s. Sverige och har satt målet högre, 90 procent för både hushåll och företag. Skåne har siktat ännu högre med 95 procent. En hög användning av IT och Internet är bra för Sverige både vad gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Det hjälper också till att möta utmaningar i form av en ökad globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glest bebyggt land. En förutsättning för att möta utmaningarna är att det finns tillgång till bredband med hög överföringshastighet i hela landet. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. När allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet att koppla upp sig. Det handlar om att ha en fungerande vardag. Det är i grunden en demokratioch rättighetsfråga. Medborgarna ställer allt större krav på social tillgänglighet via e-kommunikation. Bredband med hög överföringskapacitet har en allt större betydelse för näringsliv och innebär också förbättrad flexibilitet på arbetsmarknaden. Möjligheterna till utvecklad service och tillgänglighet inom sjukvård och offentlig förvaltning är stora och behoven ökar. Bredband kan också ge en åldrande befolkning möjligheter till kulturupplevelser och vård i hemmet och samtidigt ge lägre kostnader för samhället. Bredbandsutvecklingen är också en viktig fråga för miljö och klimat. En ökad användning av kommunikationshjälpmedel kan leda till ett minskat resande. Men det finns också andra exempel på kopplingen mellan energi, IT och miljö. Ny teknik är energibesparande. Gjorda undersökningar visar att övervakning och styrning med hjälp av IT kan minska energibehovet i byggnader med upp till närmare 20 procent och minska koldioxidutsläppen med upp till närmare 30 procent. Bredband via fiber är också i sig en betydligt mer energieffektiv teknik att använda än ADSL (koppartråd). Infrastruktur är alltså en avgörande faktor för utvecklingen av samhället. Man kan därför säga att tillgång till bredband är lika viktigt för företagande och boende som väg- och elnät. Alla är därför beroende av att ha tillgång till en välutbyggd, fungerande och robust IT-infrastruktur. Utgångspunkten för den svenska bredbandsutbyggnaden är den ska drivas och genomföras av markandens aktörer. Det offentliga, inte minst kommunerna, har ändå ett stort ansvar genom sin planering av infrastruktur och som beställare och utvecklare av tjänster. 3

61 Bredbandstrategi Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Kävlinge kommun. Det utgör ett viktigt vägledande dokument för kommunens framtida utveckling och syftar till att på ett övergripande sätt beskriva hur kommunen avser att arbeta med bredbandsutbyggnaden. Strategin fokuserar på vikten av att en bredbandsutbyggnad kommer till stånd och innehåller inte detaljerad information om hur utbyggnaden ska utföras. Det primära syftet med dokumentet är att på en övergripande nivå lägga fast hur Kävlinge kommun ska agera i situationer där frågan om bredband eller annan digital infrastruktur uppkommer. Föreliggande strategi bör således ses som en vägledning för alla som är verksamma i kommunen, oavsett roll. Målsättningen är att ge en långsiktig vision och strategi för Kävlinge kommun avseende bredband till slutanvändare och annan IT-infrastruktur i kommunen. Kommunen ser utbyggnaden av bredband som en viktig del av samhällsutvecklingen. Vi är många som behöver bidra och vara delaktiga för att målen i denna bredbandsstrategi ska förverkligas. Tillsammans skapar vi morgondagens samhälle! Uppdraget Varför en bredbandsstrategi? Tillgång till ett välfungerande bredband med hög överföringskapacitet har de senaste åren fått en allt större betydelse i vårt samhälle. Rådande samhällsutveckling med allt mer avancerade och fler tjänster på nätet medför ett ständigt ökat behov av högre överföringskapacitet och IT och Internet är och kommer i framtiden att vara en lika viktig förutsättning som andra infrastruktursatsningar för en kommuns tillväxt och attraktivitet. En satsning på utbyggnaden av bredband kommer att skapa nya möjligheter för hushåll och företag att etablera sig i kommunen. Strategin utgör ett viktigt underlag. Det politiska direktivet Att uppdra åt kommundirektören att aktualisera nuvarande bredbandsstrategi i syfte att öka tillgången på bredbandslösningar med hög överföringskapacitet. kommunfullmäktige beslut 48/

62 Målsättningar Bredbandsstrategi för Kävlinge kommun ansluter till Bredbandsstrategi för Skåne som i sin tur är en utveckling av Bredbandsstrategi för Sverige. Kävlinge kommuns bredbandsstrategi Kävlinge har som vision att vara Skånes bästa boendekommun. Med hänsyn till kommunens attraktionskraft för boende och företagande är det särskilt angeläget att tillsammans med andra aktörer skapa en god IT-infrastruktur. Bredbandsutbyggnaden i kommunen ska underlätta tillvaron för medborgare och företag och bidra till långsiktigt hållbar utveckling. När allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet att koppla upp sig. verka för att underlätta och stödja utbyggnaden. Kommunen ska inte bygga bredband i egen regi utan kommunens uppgift är att skapa goda förutsättningar för marknaden och undanröja hinder för utvecklingen. Kävlinge kommun vill att marknaden ska åstadkomma: att100 procent av kommunens hushåll och företag har möjlighet att till en rimlig kostnad ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s år 2020 att minst 70 % av alla kommunens hushåll och företag har tillgång till bredband minst 100 Mbit/s år 2018 samverka lokalt och regionalt med övriga skånska kommuner, Region Skåne med flera i bredbandsutbyggnaden Den övergripande målsättningen är att Kävlinge kommun ska: verka för att all bredbandsutbyggnad inom kommunen sker genom öppna och konkurrensneutrala nät verka för att 100 procent av kommunens skolor, förskolor och övriga kommunala inrättningar har tillgång till 100 Mbit/s år Genom att säkerställa att bredband finns till alla kommunens verksamheter täcks ett stort geografiskt område, där fortsatt bredbandsinfrastruktur möjliggörs marknaden kan nyttja den kommunala grundstrukturen där så är möjligt och kapacitet finns. 5

63 Bredbandsstrategi för Skåne - Region Skånes mål År 2020 ska minst 50 procent av alla hushåll inom EU ha internetuppkopplingar på minst 100 Mb/s. Sverige har satt målet högre, 90 procent för både hushåll och företag. Region Skåne har, i den regionala bredbandsstrategin från år 2011, satt målet att 95 procent av alla företag och hushåll ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Region Skåne verkar för att Skånes invånare och företag ska få tillgång till riktigt bredband. Skåne har högt ställda mål för att det ska finnas tillgång till bredband med hög hastighet för både hushåll och företag. För att verkar för att dessa mål ska kunna nås har man tillsammans med Blekinge startat ett samarbetsprojekt Fiber till alla i Blekinge och Skåne (FABS) - med särskilda stödåtgärder för att nå de ambitiösa målen. Bredbandsstrategi för Sverige - statliga målsättningar Regeringen antog år 2009 en ny bredbandsstrategi. Där sätts som mål att minst 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år I praktiken innebär det omfattande utbyggnad/förtätning av dagens nätinfrastruktur. Staten säger att näten bör vara öppna för alla. Man menar att bredbandsmålet kommer att ställa krav på stora investeringar och att det inte är troligt att marknaden kan lösa en infrastrukturutmaning som är så omfattande utan tät samverkan med stat, region och kommuner. Bild 1. Bredbandsstrategi för Skåne - Region Skåne 2012 Bild 2. Bredbandsstrategi för Sverige - Regeringskansliet

64 Nulägesbeskrivning Bredbandssituationen - allmänt Framtiden medför ett ständigt ökat behov av dataöverföringshastighet (bandbredd). Optofibernäten är en förutsättning för att bredbandstekniken skall kunna utnyttjas fullt ut. Radio (LTE/4G)är ett viktigt komplement, men har sina fysiska begränsningar och kräver i sin tur en bakomliggande fiberinfrastruktur för att kunna erbjuda allt högre hastigheter. Omfattande satsningar görs nu av mobiloperatörer för att stärka sina nät med mer fiberanslutningar av basstationer. Viktigt att notera är att dessa båda tekniker, LTE/4G och fiber, inte kan ersätta varandra utan fyller skilda funktioner. Mobilnäten ger mobilitet medan fibernäten ger stabil och hög kapacitet och till en lägre kostnad. Radio kan även i vissa fall vara ett komplement i fasta tillämpningar där t ex terrängförhållanden gör en fiberdragning mycket besvärlig och kostsam. I dessa fall talar vi om fast radio som radiolänk. Den helt dominerande tekniken för bredband fram tills nu är ADSL1. I och med utbyggnaden av BAS-nätet når fibernätet fram till telestationerna där kopparkabel tar vid och dit alla slutanvändarna är anslutna via ADSL. När man kommit hit uppstår en allvarlig begränsning i två avseenden. Dels utgör kopparkabeln kapacitetsmässigt en begränsande sektor, dels ägs/ kontrolleras kabeln oftast av en aktör, Telia/Sonera (motsvarande situation råder för liknande s.k. aktörer t.ex. kabel-tv-bolag). (ADSL) som kan ge bandbredder runt 20 Mbit/s. Det skall dock noteras att hastigheten är asymmetrisk (hastigheten vid mottagande är högre än vid sändning) samt avtar med avståndet från telestationen och kan sjunka ned till under 2 Mbit/s på ett avstånd om 6 km. Till det skall läggas att äldre kopparledningar riskerar att bli uttjänta och telestationer med ett litet antal abonnenter kan komma att läggas ner, med följden att boende på landsbygden kan förlora sin tillgänglighet till fast telefoni och enklare bredbandsanslutningar. År byggdes bredband för alla i Skåne (BAS-projektet), den teknik som då användes var i första hand ADSL (kommunikationsteknik som utnyttjar befintligt kopparnät). Orsaken till val av teknik var främst för att via telenätet (koppar) nå så många hushåll som möjligt. Täckningsgraden uppgick då till 100 procent av kommunens befolkning. Post- och telestyrelsen (PTS) gör årligen på hösten en bredbandskartläggning som visar tillgången på bredband där folk bor och arbetar. Bredbandskartläggning 2015 visar att 67 procent av alla hushåll och företag i Sverige hade tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s i oktober Det är en ökning med 6 procentenheter från samma tidpunkt året innan. Ökningen beror främst på utrullning av fiber i områden med företrädelsevis enfamiljshus. Via kopparledningarna sänds signalen med modem 7

65 Det råder på marknaden delade meningar om PTS:s definition av fiberuppkoppling ( tillgång till bredband ) är den korrekta. Fastigheter som har fiberanslutning i tomtgränsen anses inte ha tillgång till fiber enligt PTS. Post- och telestyrelsen (PTS) menar att Tillgång till bredband definieras som att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe (dvs. till adressen för ett hushåll eller ett arbetsställe). Till särskilda kostnader räknas kostnader utöver vad som normalt debiteras slutkunder vid försäljning av internetabonnemang, dvs. utöver abonnemangs-, anslutnings-, uppsägningsavgifter med mera, samt mindre kostnader i syfte att förbättra bithastigheten. Ett exempel på en särskild kostnad, som alltså inte ska behövas enligt definitionen, är installation av fiber från tomtgränsen till huset (ca kr). Ett exempel på en kostnad som inte räknas som särskild är installation av en antenn på taket i syfte att vid behov förbättra mottagningen för mobilt bredband (ca kr). En viktig avgränsning är att PTS bredbandskartläggningen endast undersöker tillgången till bredband där folk bor och arbetar, alltså för stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen. Tillgången till bredband i andra områden, till exempel längs vägar och i fritidsområden undersöks inte. I oktober 2015 saknar mindre än 130 hushåll och arbetsställen bredband i Sverige. Nästan alla hushåll och arbetsställen som för åtta år sedan saknade bredband, har alltså fått tillgång till bredband sedan dess. Alltså hade 98,98 procent av hushållen och 97,75 procent av arbetsställena i Sverige tillgång till bredband via trådbundna accesstekniker. Flera marknadsaktörer menar att PTS behöver omdefiniera tillgången till bredband för att Sverige ska kunna uppnå den av regeringen 2009 antagna målsättningen om att minst 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Totalt i landet *2015 Befolkning/hushåll - tillgång till minst 100 Mbit/s Arbetsställen - tillgång till minst 100 Mbit/s 41,57% 45,87% 49,76% 53,62% 57,48% 68,65% 32,32% 38,32% 43,03% 46,15% 51,23% 57,99% Tabell 1. Bredbandsutvecklingen i Sverige. Så här har utvecklingens sett ut de senaste åren i Sverige som helhet (Tillgång till bredband minst 100 Mbit/s), (*År 2015 avser tillgången för hushåll. Från och med 2015 ersätter hushåll befolkning, vilken approximerats med hjälp av antalet lägenheter.) 8

66 Bredbandssituationen i Kävlinge kommun För Kävlinges del ha de senaste åren inneburit en markant förbättring både vad gäller hastigheter och tillgången till bredband via fiber. Teknikutveckling och utbyggnad av olika tekniska system gör att det inte alltid är enkelt att mäta hur tillgången på bredbandsuppkoppling ser ut. Det som idag mäts är och som dagligdags jämförs är uppkopplingen till fiber eller en uppkoppling med en hastighet på minst 100 Mbits/s. För Kävlinge kommun har PTS för hösten 2015 angett hushåll och arbetsplatser. Karta 1. Kartan visar läget i Kävlinge kommun i oktober fiberuppkoppling (Källa PTS bredbandskartan). [Mycket av den information som visas i Bredbandskartan baseras på ett rutnät med rutor på 250 x 250 meter. Detta beror på att Bredbandskartan i sin tur baseras på ett underlag av geografiska ytor med tillhörande statistik där just kvadrater på 250 x 250 meter är den minsta beståndsdelen. Rutorna kan slås ihop till tätorts-, kommun-, läns- eller riksnivå, men inte brytas ned i mindre enheter.] 9

67 Verksamheter/arbetsställen Siffran som jämförs och som huvudsakligen är den som redovisar är siffran för anslutnings-graden till fiber med hastigheten 100 Mbits/s är för hösten 2015, 51,04 % för Kävlinge. Siffran varierar utifrån vilken del i kommunen man bor och i vilken typ av ort eller miljö man bor. I tätbebyggelse är motsvarande siffra 53,52 % och i glesbebyggelse/landsbyggd är siffran 10,64 %. Boende och hushåll i Kävlinge kommun Trådbunden access 99,69% 99,86% 99,87% 99,88% 99,87% 99,80% Inom 50 meter från fibernät ] 67,55% Fibernät 13,31% 16,93% 19,20% 20,50% 21,00% 51,04% xdsl 99,69% 99,69% 99,86% 99,87% 99,88% 99,87% 99,80% vdsl 18,09% 17,70% 22,83% Kabel-TV 2,32% 2,03% 1,94% 2,28% 1,92% 0,00% Kabel-tv (DOCSIS 3.0) 0,00% 0,00% 0,00% Trådlös access 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Trådlöst bredband via HSPA 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Trådlöst bredband via LTE 0,00% 19,30% 99,97% 100,00% 100,00% 100,00% LTE 450 MHz 88,42% LTE i frekvensband 800 MHz 98,54% 100,00% 100,00% LTE i frekvensband 900 MHz 100,00% 100,00% 100,00% LTE i frekvensband 1800 MHz 0,00% 97,09% LTE i frekvensband 2600 MHz 76,93% 64,02% 90,88% Tillgång till minst: Mbit/s 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 3 Mbit/s [9] 96,24% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 10 Mbit/s [9] 82,69% 78,23% 82,43% 99,97% 100,00% 100,00% 100,00% 30 Mbit/s 47,21% 51,31% 99,77% 100 Mbit/s 13,31% 16,93% 19,20% 20,50% 21,00% 51,04% Tabell Siffran 2. Bredbandsutvecklingen som jämförs och som i Kävlinge huvudsakligen kommun - är Boende den som och hushåll redovisar 2009 är till siffran för Så här anslutningsgraden har utvecklingens sett senaste till åren fiber (*År med 2015 hastigheten avser tillgången 100 Mbits/s för hushåll. är Från för hösten och med 2015, 51,04 ersätter % hushåll för Kävlinge. befolkning, Siffran vilken approx- ut imerats varierar med utifrån hjälp av vilken antalet del lägenheter.) i kommunen man bor och i vilken typ av ort eller miljö man bor. I tätbebyggelse är motsvarande siffra 53,52 % och i glesbebyggelse/landsbyggd är siffran 10,64 %. 10

68 Siffran för anslutningsgraden för verksamheter till fiber med hastigheten 100 Mbits/s är för hösten 2015, cirka 40 % för Kävlinge. Verksamheter och arbetsställen i Kävlinge kommun Tabell 3. Bredbandsutvecklingen i Kävlinge kommun - Verksamheter och arbetsställen 2009 till Så här har utvecklingens sett ut de senaste åren 11

69 Kävlinge och omvälden I jämförelse med våra samverkanskommuner så är situationen ganska likartad. Burlöv är den av kommunerna som har högst fiberanslutning på 55 % och övriga ligger mellan %. Vad gäller hastigheten på uppkopplingen har Lomma kommun bäst tillgång på 68 % till 100 Mbit/s, och övriga ligger mellan %. Siffrorna gäller befolkning/hushåll hösten Karta 2. Kartan visar våra olika samverkanskommuner Andel med tillgång till bredband via: Kävlinge Burlöv Lomma Svedala Staffanstorp Vellinge Trådbunden access 99,80% 100,00% 100,00% 99,69% 99,97% 99,98% Fibernät 51,04% 55,04% 47,26% 52,84% 42,33% 44,92% xdsl 99,80% 100,00% 100,00% 99,69% 99,97% 99,98% Tillgång till minst: 30 Mbit/s 99,77% 100,00% 100,00% 87,60% 97,86% 97,74% 100 Mbit/s 51,04% 61,47% 68,16% 61,99% 48,34% 44,92% Tabell 4. Kävlinge jämfört med Burlöv, Lomma, Svedala, Staffanstorp och Vellinge kommuner - Befolkning/Hushåll