Introduktion 729G27. Fördjupningskurs i kvalitativa forskningsmetoder. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS

Transkript

1 Introduktion 729G27 Fördjupningskurs i kvalitativa forskningsmetoder Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS

2 2 Fördjupningskurs i kvalitativa forskningsmetoder

3 Dagens föreläsning Kursinfo Kvalitativ metod Kvalitativt och kvantitativt Inför seminarium 1 Problemställningar Syftesbeskrivningar Forskningsfrågor Avgränsningar 3

4 Fördjupningskurs i kvalitativa forskningsmetoder johan.blomkvist@liu.se 4

5 Lärandemål Redogöra för kvalitativa metoder inom kognitionsvetenskap: ex. (grundad teori, deltagande design, fallstudier, aktionsforskning). Utforma, genomföra och granska kvalitativ forskning, ex. i samband med F&U av datorbaserade eller komplexa system. Praktiskt använda verktyg for insamling och analys av data, ex. i fokusgrupper, videoinspelade intervjuer eller observationer. Dessutom: 1. förberedelse inför kandidatuppsatsen (skrivande) 2. kvalitativ metodologi: teori, metod och verktyg 5

6 6 Förväntningar?

7 Fördjupningskurs i kvalitativa forskningsmetoder Fördjupningskurs: Djup? Bredd? Kvalitativa: kvantitativa? mixade? Forskningsmetoder: Utveckling? Verktyg? 7

8 Kursinnehåll Föreläsningar Seminarier Enskild uppgift: ett fungerande uppsatsförberedande forskningsförslag Kursspecifika begränsningar ( delimitations ): - inom ramen för kognitionsvetenskap - endast kvalitativ forskning - genomförbart av författaren själv (inget hypotetiskt arbete) 8

9 Litteratur Qualitative Inquiry & Research Design Choosing Among Five Approaches 9

10 Litteratur Qualitative Inquiry & Research Design Choosing Among Five Approaches! Sök efter den litteratur som berör dig och ditt område - google, biblioteket, etc. 10

11 Litteratur Qualitative Inquiry & Research Design Choosing Among Five Approaches! - kvantitativ bakgrund ej ren konstruktivism eller kogvet - ej studentbok, riktar sig till forskare - refererar ofta till annan forskning - pekar vidare till användbara källor (sid. 11) - förklarar inte alltid tillräckligt vad den visar eller betyder - tar tid att lära sig forskningsmetoder 11

12 Examination Examination Kursen kräver aktivt deltagande på samtliga seminarier och examineras med en enskild uppgift (hemtentamen) i form av ett forskningsförslag. Uppgiften ger maximalt 25 poäng. För betyg G krävs poäng, för betyg VG krävs minst 20 poäng. 12

13 Struktur 5 x Föreläsningar, inläsning och individuellt arbete, seminarium överlapp fö 1- fö 2- sem 1- fö 3- sem 2 osv vecka 44 måndag tisdag onsdag torsdag fredag vecka 45 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lunch lunch Fö vecka 46 måndag tisdag onsdag torsdag fredag vecka 47 måndag tisdag onsdag torsdag fredag 8-10 GF Fö Fö 3 GF 2 lunch Se 1 a Se 2 b Se 1 b Se 2 a lunch vecka 48 måndag tisdag onsdag torsdag fredag vecka 49 måndag tisdag onsdag torsdag fredag Fö Fö 5 lunch Se 3 a Se 4 b Se 3 b Se 4 a lunch vecka 50 måndag tisdag onsdag torsdag fredag vecka 1 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lunch lunch Se 5 a Se 5 b vecka 2 måndag tisdag onsdag torsdag fredag vecka 3 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lunch lunch

14 Struktur Föreläsningar Bredda förståelsen av kvalitativa metoder 1. Intro problem, syften och frågor 2. Ansats, antaganden och angreppssätt 3. Datainsamling och forskarrollen 4. Dataanalys och verifiering 5. Pilotstudie, skrivande och avslutning 14

15 Struktur Föreläsningar Gästföreläsning(ar) Björn Alm Torsdag 14/11 klockan 8-10 sal KY22 Etnografisk metod samt Charlotte Lundgren 21/11 klockan Kvalitativa metoder i humanistisk forskning 15

16 Struktur Seminarier Seminarierna är tillfälle att diskutera ditt och andras pågående arbete på djupet På onsdagar (E-huset): aktivt deltagande samt inlämnande av text dagen innan varje seminarium (G) 16

17 Struktur Seminarier 1. diskussion av preliminärt introduktionskapitel, läs kap. 1, 3, 5 + exempelartiklarna, 6 (1 A4) 2. diskussion av ett första proceduravsnitt, läs kap. 2, 3, 4, 5 (+1) 3. diskussion av ett andra proceduravsnitt, läs kap 7 (+1) 4. diskussion av ett tredje proceduravsnitt, läs kap 8, 10 (+1 = 4 sidor) 5. diskussion av slutförslaget, läs kap 9, 11 (10 sidor) 17

18 Seminarier Följande är krav för godkänt på kursens seminariedel: Aktivt deltagande på samtliga fem seminarier Genomförande av fem inlämningsuppgifter Uppgift: ett utkast på forskningsförslaget ska e-postas (pdf) till kursledaren och medlemmarna i seminariegruppen senast dagen innan varje seminarium (kl 17.00). Det slutliga forskningsförslaget skickas in, dödlinje är: , kl Extrauppgift: den som inte närvarar på ett seminarium, eller inte lämnar in godkänd seminarieuppgift, ska skicka in seminarietext i efterhand samt skriftligt recensera övriga deltagares seminariertexter. 18

19 Forskningsförslag Format Forskningsförslaget och utkast ska följa ett av de tre formaten föreslagna i kursboken på sid 61-63, och i övrigt följa bokens rekommendationer. Några undantag ges: Forskningsförslaget ska inte innehålla appendix, tidsrapportering eller budgetuträkning Forskningsförslaget ska ha referenslista i slutet. Ett upplägg som inte innehåller någon teori ö.h.t. godkänns ej Vid relevant anledning kan forskningsrapporten innehålla en alternativ ordningsföljd på underrubriker 19

20 Forskningsförslag Format Det slutgiltiga förslaget ska vara precis 10 sidor A4, med punkter Times eller Helvetica som brödtext. Förslaget bör skrivas på svenska, översätt därför kursbokens rubriker till lämpliga svenska rubriker. Det fjärde förslaget i kursboken (sid 64) ska inte användas som formatmall, men kan fungera som inspiration till brödtext. 20

21 Forskningsförslag Bedömning av forskningsförslaget (U, G, VG) Utöver kriterierna ovan bedöms slutversionens innehåll enligt följande fem kriterier (5 poäng per kriterium): Trovärdighet: texten ska vara välskriven och referera till vedertagen eller på annat sätt trovärdig litteratur Relevans: problem, frågor och avgränsningar (delimitations) ska vara kvalitativa och kognitionsvetenskapliga Design: vald teori och metod (metodologin) ska matcha föreslagna insamlingsoch analysverktyg Process: seminarier och pilotstudie ska på ett tydligt sätt påverka det slutgiltiga forskningsförslaget Signifikans ( värde ): författaren ska påvisa den föreslagna studiens svagheter (limitations) och etiska problem,men samtidigt förklara på vilka sätt studien tillför något nytt och angeläget för forskningsområdet (Slutversionen ger maximalt 25 poäng: för betyg G krävs poäng, för betyg VG krävs minst 20 poäng.) 21

22 22 Frågor

23 Kvalitativ forskningsmetod Metodbegreppet 23

24 Metod SAOB 1) mer l. mindre systematiskt l. planmässigt l. regelbundet tillvägagångssätt l. förfarande vid lösandet av en (vetenskaplig) teoretisk uppgift l. utförandet av ett arbete o. d., på erfarenhet l. praktik grundat förfarande, teknik; förfaringssätt. 1a) ordning som vetenskapen begagnar l. bör begagna för att finna sanningen l. ernå systematisk kunskap 1b) (i sht i vetenskapligt spr.) om sådant förfaringssätt som man måste iaktta l. bruka för att inhämta kunskaper l. lösa en (vetenskaplig) uppgift o. d., studie- l. forskningsmetod 24

25 Vetenskap Vetenskap är: generaliserad kunskap (teori) inte om att utveckla ett verktyg genomförd med metod inte slumpmässig hänvisar till andras forskning inte personligt tyckande Två filosofiska vägar: 1. kvantitativ positivism den vetenskapliga metoden, bevisföring, modernism (science, engineering, logic) 2. kvalitativ hermeneutik humaniora, tolkning, systemperspektiv, konstruktivism, postmodernism, etc. (social science, humanities, liberal arts) 25

26 Vetenskaplig metod Oxford Dictionary "a method or procedure that has characterized natural science since the 17th century, consisting in systematic observation, measurement, and experiment, and the formulation, testing, and modification of hypotheses. Scientific 26

27 Verkligheten Observerar vi verkligheten? 27

28 Verkligheten Är verkligheten skapad av människan? Är verkligheten beroende av tid? Finns matematik oberoende av människan eller är den uppfunnen? 28

29 29 verklighetsuppfattning

30 Positivism Metodologi: bevisa och generalisera orsak-verkan-samband (kausalitet, jmf. input-output, etc.) åtskillnad mellan fakta och värderingar objektiv/subjektiv mängden data (fakta) påverkar generaliseringen Deduktiv logik: 1. teori 2. hypotes 3. falsifikation av hypotesen: (a) kontrollerat experiment, (b) kvasi-experiment eller (c) survey av sannolikhet 30

31 Hermeneutik Metodologi: upptäcker nya egenskaper hos fenomen tid och rörelse studieobjekt och teori utvecklas situerade kontexter begränsar generalisering forskaren värderar andras och sin egen upplevelse Induktiv och iterativ praktik (den hermeneutiska cirkeln): observation tolkning teori ny observation... 31

32 Utmärkande drag Fältstudier i naturlig miljö. Använder ofta inte enkäter utan pratar direkt med folk. Forskaren som instrument. Använder egna frågor och utför studier av dokument. Många olika angreppssätt Blandning mellan induktivt och deduktivt resonerande Deltagarnas förståelse betonas, och multipla perspektiv/verkligheter beaktas Framväxande utformning av forskningsprocess Reflexivitet forskare positionerar sig själva i förhållande till studien. Holistisk beskrivning 32

33 För- och nackdelar Kvantitativ metod Insamling av stora data Teoretiskt fokus Kontroll, precis testmiljö Jämföra data, generalisera Kvalitativ metod Förklarar hur och varför Anpassa pågående projekt Byta verktyg under projekt Förklarar sociala processer Förklarar helhet (system) 33

34 För- och nackdelar Kvantitativ metod Upplägg kan ej ändras Emergens kan ej undersökas Saknar sociala fenomen Kvalitativ metod Tidskrävande insamling Tidskrävande och svår analys 34

35 35

36 Kvalitativa metoder Narrativ metod Fenomenologi Grundad teori Etnografisk metod Fallstudier 36

37 Vad är bra kvalitativ forskning? Rigorösa datainsamlingsmetoder Många olika typer av data samlas in Datatyperna summeras och presenteras Spenderar tid i fält, som också kan redogöras för Kvalitativ inramning (se sid. 46) Gör kvalitativa antaganden (mulitpla verkligheter, frågeställning osv) Kvalitativt angreppssätt (datainsamling, emergent design, deltagaranas beskrivningar) Skriver in sig själv i studien 37

38 Vad är bra kvalitativ forskning? Använder kvalitativ metodansats (fallstudie, gounded theory, narrativ, etc) Referera till metodansats Använd en metod åt gången, när man behärskar fler kan man blanda och vara mindre bunden Studerar ett enskilt begrepp eller koncept Jämförelser först när begrepp förstås enskilt Detaljerade metoder Rigorös datainsamling, analys och rapportskrivande Validering av resultat 38

39 Vad är bra kvalitativ forskning? Multipla abstraktionsnivåer Från det specifika till det generella 39

40 Vad är bra kvalitativ forskning? Välskriven Engagerande, trovärdigt, tydligt, oväntat, realistiskt, precist, mm. Självreflekterande Författarens kontext och erfarenheter reflekteras mot studien Beaktar etiska aspekter 40

41 Etik Vad är relationen till informanterna? Maktförhållanden? Följder av att publicera åsikter, problem, roller, osv? Going native Ge tillbaka till deltagarna! Hållbarhet Se sid

42 42 Forskningsplaner

43 Forskningsplaner Ingen bestämd mall finns för de olika metoderna Vi utgår ifrån de förslag som finns i boken (se sid ) 43

44 Forskningsplaner Problemställning Syftesförklaring Forskningsfråga Avgränsningar och begränsningar ( delimitations och limitations ) Den kvalitativa ansatsen och filosofiska antaganden (ramverket, teorin) Det kvalitativa angreppssättet (strategin, designen) Din roll som forskare Datainsamlingsprocedurer (insamlingsverktyg) Datanalysprocedurer (analysverktyg) Strategier för att säkerställa resultaten Narrativ struktur Etiska frågor Signifikans Pilotstudie Förväntande resultat 44

45 Forskningsplaner Problemställning Syftesförklaring Forskningsfråga Avgränsningar och begränsningar ( delimitations och limitations ) Den kvalitativa ansatsen och filosofiska antaganden (ramverket, teorin) Det kvalitativa angreppssättet (strategin, designen) Din roll som forskare Datainsamlingsprocedurer (insamlingsverktyg) Datanalysprocedurer (analysverktyg) Strategier för att säkerställa resultaten Narrativ struktur Etiska frågor Signifikans Pilotstudie Förväntande resultat 45

46 Uppgiften till seminarie Diskussion av ett preliminärt introduktionskapitel (läs kapitel 1, 3, 5 + exempelartiklarna, 6). Följande rubriker ska finnas med i introduktionskapitlet (se kursboken sid 61): Problemställning Syftesförklaring Forskningsfråga Avgränsningar och begränsningar ( delimitations och limitations ) 46

47 Problemställning Kan se ut lite hursomhelst. Deficiencies model består enl. Creswell av: 1. Ämnesområdet 2. Forskningsproblemet 3. Tidigare forskning 4. Saknad kunskap 5. Värde för läsare 47

48 Problemställning Till vad tillför jag kunskap? Det kan handla om en lucka i forskningen (stöd i litteratur) Ett område som kan ge nya insikter (teoretiskt) Ett faktisk problem (som någon annan påpekat) Något som samhället behöver eller vill bli av med (rökning) 48

49 Problemställning Problemet i världen Problem Vad vi vet om problemet Det specifika problemet Vad man tänker göra Syfte 49

50 Problemställning Problem/fenomen: Välj problem/fenomen ni har tillgång till ska vara angeläget för studiens deltagare problemet leder till undersökningens specifika syfte inte tvärt om! 50

51 Syfte Kärnan av arbetet Viktigt för val av metodologisk ansats Empirisk forskning beskrivande eller teorigenererande Påverka preskriptivt (föreskrivande) Aktionsforskning praktiskt utföra eller delta i utvecklandet av organisation/produkt/tjänst Forskning genom design ta fram ny design och förstå aspekter av hur det gjordes eller följder för någon grupp 51

52 Syfte Syfte vad som passar dig och dina problem? beskrivande, finns teori (etnografi, fallstudie, fenomenologi) teorigenererande, om det inte finns teori (grounded theory, narrativ) 52

53 Frågor Kan ibland kombineras med syfte. En central fråga. Ofta flera olika subfrågor som skapar en bild av problemet/fenomenet. Frågor: öppna men begränsade utifrån problem och syfte något man filar på inför rapport det går att ställa nya frågor på samma material även efter studie! 53

54 Typer av frågor Inte så ofta Antal? Skillnaden.? Varför? 54

55 Typer av frågor Inte så ofta Antal? Skillnaden.? Varför? Kärnkraftverk Antal incidenter per dag? Hur många misstag gör en viss grupp per dag? Skillnaden på ett interaktivt och ett statiskt interface för säkerheten? 55

56 Typer av frågor som Vad? Hur? 56

57 Typer av frågor Kärnkraftverk Vilka olika berättelser har någon av att vara med om en olycka Vad är en persons förståelse av att jobba med säkerhet Hur beskrivs en grupps upplevelse av en olycka ut Betydelsen av säkerhet för operatörer på ett kärnkraftverk Hur ser processen av införandet av nya säkerhetsrutiner ut Vilka steg ingår i utvecklingen av en säkerhetskultur Vilka grundvärden styr säkerhetsarbetet hos en grupp operatörer Vilka (implicita) beteenden förstärker tåligheten hos ett givet system Vad hände i samband med incidenten i Forsmark Vilka var de typiska reaktionerna och vilka åtgärder minskade skadornas omfattning 57

58 Typer av frågor Tjänstedesign Current trends in service design research include case studies and similar approaches that aspire to reveal what the practice of service design looks like. The understanding of how service design is performed can serve as a base for future research into more specific research endeavours. One area where knowledge is said to be lacking is service prototyping, part of which knowledge this paper attempts to contribute. The main data source for the paper is findings from in-depth interviews with six practicing service designers from some of the more well-known design agencies. The informants consider service prototyping to be a very important part of their work that allows them to learn and communicate about design ideas. The practitioners account of how they work with prototypes indicates that service prototyping has different meanings and that the practice of prototyping is very diverse. The interviews also uncover a number of areas that, according to the designers, might prove extra challenging for service prototyping to be successful. This research shows that there is much potential in the not yet fully formed practice of service prototyping. 58

59 Typer av frågor Tjänstedesign Current trends in service design research include case studies and similar approaches that aspire to reveal what the practice of service design looks like. The understanding of how service design is performed can serve as a base for future research into more specific research endeavours. One area where knowledge is said to be lacking is service prototyping, part of which knowledge this paper attempts to contribute. The main data source for the paper is findings from in-depth interviews with six practicing service designers from some of the more well-known design agencies. The informants consider service prototyping to be a very important part of their work that allows them to learn and communicate about design ideas. The practitioners account of how they work with prototypes indicates that service prototyping has different meanings and that the practice of prototyping is very diverse. The interviews also uncover a number of areas that, according to the designers, might prove extra challenging for service prototyping to be successful. This research shows that there is much potential in the not yet fully formed practice of service prototyping. Problemområde problemet i världen 59

60 Typer av frågor Tjänstedesign Current trends in service design research include case studies and similar approaches that aspire to reveal what the practice of service design looks like. The understanding of how service design is performed can serve as a base for future research into more specific research endeavours. One area where knowledge is said to be lacking is service prototyping, part of which knowledge this paper attempts to contribute. The main data source for the paper is findings from in-depth interviews with six practicing service designers from some of the more well-known design agencies. The informants consider service prototyping to be a very important part of their work that allows them to learn and communicate about design ideas. The practitioners account of how they work with prototypes indicates that service prototyping has different meanings and that the practice of prototyping is very diverse. The interviews also uncover a number of areas that, according to the designers, might prove extra challenging for service prototyping to be successful. This research shows that there is much potential in the not yet fully formed practice of service prototyping. Specifikt område och syfte Frågeställning? 60

61 Typer av frågor Tjänstedesign Central frågeställning: highlight the new knowledge about what service designers do to prototype services and what they mean by service prototyping Delfrågor implicita, men: Purposes of prototyping Approaches to prototyping Challenges to prototyping of services 61

62 Typer av frågor Tjänstedesign En annan artikel. Central fråga: what designers say they do to involve different stakeholders in the process of prototyping services. Subfrågor: who is involved in creating prototypes, who evaluates the prototype and how the clients [of the design agencies] are involved 62

63 Avgränsningar Kursspecifika begränsningar ( delimitations ): - inom ramen för kognitionsvetenskap - endast kvalitativ forskning - genomförbart av författaren själv (inget hypotetiskt arbete) Begränsningar: är det undersökt, finns metoder, samlingsartiklar, Avgränsningar: vad tycker tänkbara deltagare? vad kan du inte undersöka? 63

64 Inför seminariet/uppgift Frågor: välj en central fråga som berör deltagarna och läsaren sedan preliminära delfrågor (max 5) Skriv! 1 A4 enligt instruktionerna formulera vad du vill göra (aktivt) titel: några få rader utifrån möjliga beskrivningar, litteraturen 64

65 Inför nästa tillfälle Forskaren är insamlingsoch analysverktyget, men även "målgruppen" vad vill och kan du undersöka? vad du vill göra som kandidatprojekt? vad har du gjort tidigare finns det en röd tråd? ett kvalitativt förhållningssätt är att tänka stort inte att på förhand välja ett studieobjekt och ett analysverktyg Skriv ner dina tankar så snart som möjlig Läs kursboken 65

66 66