Uppdragsplan Utbildningsnämndens uppdrag till utbildningskontoret. UN 2015/6731 Antagen av Utbildningsnämnden den 16 december 2015

Transkript

1 Uppdragsplan 2016 Utbildningsnämndens uppdrag till utbildningskontoret UN 2015/6731 Antagen av Utbildningsnämnden den 16 december 2015

2 2

3 Inledning Uppdragsplanens enskilt viktigaste mål är att höja utbildningsnivån i Norrköping på alla nivåer. Fler elever ska komma in på ett nationellt program på gymnasiet och fler elever ska komma i arbete eller fortsätta i studier efter gymnasiet. Det ska inte bero på om ens föräldrar är välutbildade eller kommer från ett annat land. Det ska inte heller bero på vilken skola, förskola, skolklass eller förskoleavdelning du finns i eller om du är flicka eller pojke. Norrköpings skolor och förskolor ska ge alla samma förutsättningar. Trygghet är grunden till lärande. Att det är arbetsro på lektioner, att man inte blir kränkt eller mobbad. Att våra minsta på förskolan inte behöver finnas i stora barngrupper med många kontakter och möten. I en värld som allt mer är föränderlig och framtiden är svår att förutse kommer fantasi och kreativitet att vara viktiga förutsättningar för att vi ska behålla och utveckla vår välfärd. Alla våra barn och elever ska mötas av att få utveckla sina skapande förmågor och få finnas i kreativa miljöer både inomhus och utomhus. För att nå våra mål behöver vi se alla våra verksamheter och medarbetare som en del av måluppfyllelsen. Det finns olika kompetenser och alla är viktiga. Lärarens och pedagogens kompetens och undervisningens kvalité är avgörande för måluppfyllelse. Huvudmans uppgift är att ge rektor och förskolechef rätt förutsättningar att organisera för en effektiv undervisning och god omsorg. Att kontinuerligt kompetensutveckla personal för att klara uppdraget. Skolan och förskolan styrs av lagar, läroplaner och allmänna råd. De kommunala målen ska ses som delmål mot att uppfylla de nationella målen. För att säkerställa att vi når målen behövs ett systematiskt kvalitetsarbete. All verksamhet, alla medarbetare ska vara delaktiga i att utveckla sitt eget arbete mot högre måluppfyllelse. Resultat och analys ska kontinuerligt återkopplas till huvudman. IKT är ett redskap för att nå målen. Verktygen ska vara utformade utifrån pedagogens och därmed elevens behov. Administration ska så långt som möjligt förenklas. Elever ska må bra både i skolan och på sin fritid. Alla har förutsättningar att utvecklas utifrån sina förutsättningar och alla ska ges möjligheten till en stimulerande fritid. Uppdragsplanen är för verksamhet där kommunen är huvudman. Men alla barn och elever i Norrköping ska ses som bärare av att vi når en högre måluppfyllelse. Därför är det viktigt med öppenhet och samarbete. Ett kraftigt fokus ska finnas på att utveckla arbetet mot nyanlända elever. Olle Johansson Ordförande i utbildningsnämnden 3

4 Innehåll Uppdragsplanen i styrmodellen...5 Utbildningsnämndens ansvarsområden...6 Uppföljning...7 Ekonomiska förutsättningar...9 Omvärldsfaktorer...9 Demografisk utveckling...9 Mål för utbildningsnämndens verksamheter Övergripande mål...11 Kommunfullmäktiges preciseringar Uppdragsplanens mål Förskolan och annan pedagogisk verksamhet Grundskolan och grundsärskolan Gymnasiet och gymnasiesärskolan Fritidshem Öppen fritidshemsverksamhet

5 BUDGET VISION PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR ÅRSREDOVISNING MÅLOMRÅDEN MED ÖVERGRIPANDE MÅL, LAGSTADGADE PLANER INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR POLITIKOMRÅDEN OMVÄRLDEN UPPDRAGSPLANER RIKTLINJER KVALITETSRAPPORTERING synpunktshantering uppföljning utvärdering INTERN STYRNING OCH KONTROLL VERKSAMHETSPLANER VERKSAMHETENS GENOMFÖRANDE VÄRDEGRUND Uppdragsplanen i styrmodellen Uppdragsplanen innehåller utbildningsnämndens prioriterade mål för 2016 för nämndens ansvarsområde. Några av utgångspunkterna för uppdragsplanen är kommunfullmäktiges övergripande mål, preciseringar för hållbar utveckling och strategiska miljöfrågor, näringsliv och internationell samverkan samt de ekonomiska förutsättningarna i budgeten. Uppdragsplanen ingår i styrmodellen, som också är kommunens övergripande kvalitetsledningssystem. 5

6 Utbildningsnämndens ansvarsområden Utbildningsnämnden värnar om alla barn och unga i Norrköpings kommun. Utbildningsnämnden ansvarar som huvudman för kommunal verksamhet inom skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Vidare ansvar nämnden för kommunal verksamhet i fritidshem och årsverksamhet som ska komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden ansvarar också för annan pedagogisk verksamhet, som pedagogisk omsorg, öppen förskola, öppen fritidsverksamhet och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, exempelvis på obekväm arbetstid. Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn får föreskriven utbildning. Utbildningsnämnden har ansvar för bevakning av skolplikten för barn som bor i Norrköping. 6

7 Uppföljning En uppföljning av tidigare års verksamhet inom utbildningsområdet visar att det finns tre huvudsakliga förbättringsområden. Det är kunskaper, barnens och elevernas upplevelse av trygghet och arbetsro samt vilken möjlighet barnen och eleverna har att få utlopp för sin kreativitet. Av det skälet fokuserar målen i uppdragsplanen på dessa områden. För alla tre förbättringsområdena gäller också att det för barn och elevers utveckling handlar om att skapa en kedja av positiva händelser från förskolan till dess att eleven slutar gymnasiet. Det är viktigt att identifiera behov och att det ger upphov till tidiga insatser. Kunskaper Sammanställning av resultat i Norrköpings kommunala skolor vårterminen MA SV SVA ENG Åk 3 Nationella prov Andel som klarat alla delprov 69 % 66 % 45 % - Åk 6 Nationella prov Andel godkända 87 % 93 % 64 % 89 % Åk 9 Nationella prov Andel godkända 67 % 92 % 75 % 93 % Åk 6 Betyg Andel godkända 86 % 94 % 56 % 86 % Åk 9 Betyg Andel godkända 84 % 94 % 67 % 87 % Åk 6 Andel med minst betyg C 34 % 46 % 10 % 53 % Åk 9 Andel med minst betyg C 27 % 47 % 21 % 52 % Åk 9 Andel behöriga till gymnasiet 78 % Meritvärde åk Examensbevis från yrkesprogram 69 % Examensbevis från högskoleförberedande program 84 % Behörighet till högskolan 55 % 7

8 Trygghet Kreativitet Alla barn och unga ska känna sig trygga i de verksamheter som finns i Norrköpings kommun. Tryggheten är en grundläggande faktor för lärandet gjordes en enkät i två olika ålderskategorier som kallas Om mig, den visar att: Åk 8, andelen elever som känner sig trygg i skolan är 83 procent Arbetsmarknaden idag efterfrågar i allt större utsträckning förmågor hos sina medarbetare där kreativitet är en av grunderna. Medarbetare idag ska kunna lösa problem, arbeta självständigt och i grupp samt kunna tänka i nya banor. Undervisningen i Norrköpings kommun ska präglas av ett förhållningssätt som stimulerar detta. Kreativitet har också ett egenvärde för varje enskild individ. År 2 gymnasiet, andelen elever som känner sig trygg i skolan är 87 procent För gymnasiesärskolan gjordes en skolkvalitetsmätning, som visar att: Andelen elever som instämmer helt i påståendet att de känner sig trygga i gymnasiesärskolan 78 % 8

9 Ekonomiska förutsättningar Omvärldsfaktorer Demografisk utveckling Den totala budgetramen för utbildningsnämndens verksamhet år 2016 är 2,86 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med kronor sedan Av ökningen mellan åren beror kronor på volymförändringar. Utbildningsorganisationens chefer ansvarar för att ekonomin är i balans inom sitt respektive ansvarsområde. Om budgetansvarig bedömer att risk för att inte nå budgetbalans uppstår, ska närmaste chef kontaktas för beslut om åtgärd. Verksamheterna som utbildningsnämnden ansvarar för har styrdokument i form av Skollag 2010:800, förordningar, läroplaner samt internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter att arbeta efter. I skollagen framgår övergripande syfte och mål för skolväsendet: Syftet med utbildningen inom skolväsendet är att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (1 kap. 4 skollagen) Behovet av platser i förskola och grundskola förväntas öka med mellan en och fem procent under de närmaste åren. Andelen skiljer mellan åldersgrupperna. Ökningen i gymnasiet är lägre de närmaste åren men ökar senare och beräknas vara närmare tre procent (Källa Rapport Norrköpingsfakta 2014:4). Om antalet nyanlända till Norrköping har samma nivå 2016 som 2015 tillkommer ytterligare en procent platsbehov för grundskolan och 90 procent på språkintroduktion Andel barn som beräknas gå i fristående förskola 2016 är tio procent. I förskoleklass till årskurs 3 beräknas andelen vara nio procent och i fritidshem sju procent. För äldre elever ökar andelen till 18 procent i årskurs 4-6 och 34 procent i årskurs 7-9. Andelen elever i gymnasiet som väljer fristående alternativ beräknas vara 30 procent. 9

10 Mål för utbildningsnämndens verksamheter 2016 Målen för utbildningsnämndens verksamheter i form av övergripande mål, preciseringar och nämndens uppdragsplanemål. 10

11 Övergripande mål Kommunfullmäktige har beslutat om 21 övergripande mål för mandatperioden och måluppfyllelse för dem. En del av målen är direkt styrande inom utbildningsnämndens ansvarsområde, medan andra styr mer indirekt genom att påverka utformningen av uppdragsplanens mål. De här övergripande målen är direkt styrande: Mål 1 Utbildningsnivån ska höjas, fler Norrköpingsbor ska ha ett arbete och arbetslösheten ska minska. Mål 9 Fler barn ska klara kunskapsmålen i skolan och därmed få behörighet till högre studier. Mål 10 Norrköpings kommun ska vara en förebild när det gäller att tidigt ge rätt stöd till de som behöver det. Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen åringar med gymnasie-, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år Andelen vuxenstuderande som fullföljer påbörjad utbildning har ökat jämfört med år Norrköpingsbornas förvärvsfrekvens (nattbefolkning år) har ökat sedan år För andelen arbetslösa år, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans samtliga kategorier av program har ökat jämfört med år Andel gymnasieelever som fullföljer utbildningen inom 4 år har ökat jämfört med år Andelen vuxenstuderande med godkända betyg på avslutade gymnasiekurser har ökat jämfört med år Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet som upplever psykosociala besvär nästan varje dag eller varje vecka har minskat sedan år Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet som har använt narkotika har minskat sedan år Antalet ansökningar till sociala investeringsfonden har ökat jämfört med år Årlig redogörelse för effekter av aktiviteter inom den sociala investeringsfonden. Årlig redogörelse för arbetet med att utveckla och tillämpa en modell för evidensbaserade tidiga uppföljningar och insatser, som ger alla barn möjlighet att utvecklas maximalt efter sin individuella förmåga. 11

12 Mål 11 Barngrupperna i förskolan ska minska för de minsta barnen och tillgängligheten till barnomsorg och skolbarnsomsorg ska öka. Andelen avdelningar i förskolan med barn i åldern 1-3 år, som har högst 14 barn, har ökat jämfört med år Tillgången till barnomsorg på obekväm arbetstid har ökat sedan år Tillgången till familjedaghem har ökat sedan Mål 12 Alla barn ska erbjudas möjlighet att utvecklas inom fritids-, kulturoch idrottsområdet. Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar för invånare 7-20 år har ökat sedan år Antal spontanidrottsplatser har ökat jämfört med år Antalet besök av barn och unga inom kommunens kultur- och naturaktiviteter har ökat jämfört med år Andel av Norrköpingsborna 7-15 år som deltar i kulturskolan har ökat jämfört med år Antal barnboksutlån från biblioteken per Norrköpingsbo 0-14 år har ökat jämfört med år Årlig redogörelse för hur man stimulerar barn från underrepresenterade grupper inom fritids-, kultur- och idrottsområdet att ta större del av det utbud som finns. Kommunens bidrag ska i första hand fördelas till föreningar och organisationer som jobbar aktivt för integration och jämställdhet. Mål 17 Kommunen ska utveckla bra och bilfria livs- och lekmiljöer för barn och alla Norrköpingsbor ska ha ett grönområde inom gångavstånd från sin bostad. Arbete med säkra skolvägar har genomförts för minst tre skolenheter per år. Minst två förskolor eller skolor har fått upprustning av utemiljön varje år. Minst två nya lekplatser har anlagts eller totalrenoverats varje år. Andel invånare som har gångavstånd från sin bostad till ett grönområde har ökat jämfört med år Årlig redogörelse för åtgärder som har genomförts för att skapa trafiksäkra livs- och lekmiljöer för barn i bostadsområden. 12

13 Kommunfullmäktiges preciseringar 2016 Kommunfullmäktige har beslutat om 11 preciseringar för En del av dem är direkt styrande inom utbildningsnämndens ansvarsområde, medan andra styr mer indirekt genom att påverka utformningen av uppdragsplanens mål. De här preciseringarna är direkt styrande: Alla verksamheter ska i uppdragsplanen beskriva sitt arbete för att öka barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Verksamheterna ökar barns möjlighet till delaktighet och inflytande genom att utveckla elevråd, matråd och andra former för inflytande inom grundskolan, Det görs också genom att lära av varandra och förfina formerna för inflytande och delaktighet på fritidsgårdarna, Man ökar också barns delaktighet och inflytande genom att finna nya former för delaktighet bland förskolebarnen. Förbättra förutsättningar till jämställd fritid för barn, ungdomar och vuxna. Den öppna fritidsverksamheten skapar verksamhet och aktiviteter samt har ett förhållningssätt som attraherar båda könen. Kommunens samtliga verksamheter bidrar till att ta fram en riktlinje för hur den kommunala organisationen kan minska sin användning av farliga kemiska ämnen. Utbildningskontoret tar fram ett förslag till lokalprogram där direktiv finns med vid val av ex. inventarier och lekutrustning. I alla nämnders uppdragsplaner ska framgå hur de kan bidra till att stärka förutsättningarna för näringslivet i Norrköping. Utbildningskontoret arbetar tillsammans med näringslivskontoret för att skapa en snabbare ingång för näringslivet i samband med nyetablering i Norrköpings kommun. Arbetslivskunskap införs i skolornas planering för att öka kunskapen om näringslivet. Att bedriva UF företag erbjuds alla elever på gymnasieskolorna. Utbildningskontoret tar fram en strategi för kompetensförsörjning. Utbildningskontoret tar fram en handlingsplan för studie- och yrkesvägledning. Internationalisering används som ett medel för att öka måluppfyllelsen inom nämndens verksamhetsområde. Möjligheten till internationellt utbyte för barn och unga ökar. Detta sker genom att Norrköpings kommun har avtalsdokument som reglerar dels samarbetet med våra vänorter i Norden (Nordisk Plattform), dels det europeiska samarbetet via medlemskap i olika europeiska nätverk (SERN och EU nivercities) och deltagande i EU:s utbildningsprogram. Utgångspunkten har varit EU:s, FN:s och Nordiska Ministerrådets uppmaningar och strategier. Exempel på aktiviteter för att öka möjligheten till nationellt utbyte är att gymnasieskolan via Atlas praktik och Athena program har möjlighet att genomföra arbetsplatsförlagt lärande utomlands. Individuell kompetensutveckling för personal samt internetbaserat samverkansforum för personal inom Europa är andra exempel. 13

14 Uppdragsplanens mål Uppdragsplanens mål är indelad i områdena Kunskap Kreativitet Trygghet 14

15 Förskolan och annan pedagogisk verksamhet Nedan benämns ovanstående verksamheter som förskola. Kunskap: Kreativitet: Trygghet: Förskolan skapar förutsättningar för att barnen utvecklas i språk och kommunikation. Varje förskola har tillgång till pedagogiskt utvald barnlitteratur. Alla pedagoger arbetar utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Förskolan ger barnen förutsättningar för att utvecklas inom matematik. Utbildningskontoret tar fram ett kvalitetsverktyg som synliggör förskolornas förmåga att ge barnen förutsättningar att utvecklas inom språk- och kommunikation samt matematik. Varje förskola har ett basutbud av pedagogiskt utvald barnlitteratur. Andelen pedagoger som har genomgått Norrköpings utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kallat SoL (språk och lärande) ökar. Den pedagogiska miljön ute och inne på förskolorna utformas så att de stimulerar till lek, nyfikenhet och lärande. Förskolan arbetar strukturerat för att alla barn utvecklar en lekkompetens. Utbildningskontoret tar fram riktlinjer för utformningen av gårdarna på förskolorna. Utbildningskontoret tar fram en plan för ett strukturerat arbete kring leken som verktyg. Utbildningskontoret tar fram ett kvalitetsverktyg som synliggör förskolornas förmåga att ge barnen förutsättningar att utveckla sin kreativitet. För att minska antalet relationer för de yngsta barnen i förskolan ska antalet barn i barngrupperna minska. Vuxna ska reagera på varje form av kränkning, utreda och åtgärda. Ett aktivt värdegrundsarbete bedrivs i syfte att främja gemenskap och trygghet. Antalet barn i åldern 1-3 år per avdelning ska minska med minst 5 procent jämfört med Utbildningskontoret tar fram ett system för att mäta upplevelsen av trygghet. 15

16 Förskoleklassen Kunskap: Alla elever får riktade insatser utifrån sin nivå för att utveckla en språklig medvetenhet. Alla pedagoger arbetar utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Alla elever utvecklar en adekvat förståelse för matematiska begrepp. De elever som har förutsättningar ska screenas enligt Bornholmsmodellen 1 i september och maj och resultatet för september ska redovisas för nämnd fördelat på vilken förskola eleven tidigare har tillhört. I maj ska en positiv utveckling visas för alla elever. De elever som har svenska som andraspråk och som av pedagogen bedöms sakna förutsättningarna att genomföra screeningen får riktade insatser för att nå målet om att utveckla en språklig medvetenhet. Andelen pedagoger som har genomgått Norrköpings utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kallat SoL (språk och lärande) ska öka. Pedagogerna följer upp elevernas förståelse för matematiska begrepp genom elevintervju. Resultaten sammanställs och används som underlag för verksamhetsutveckling. Kreativitet: Alla elever utvecklar sin nyfikenhet och lust att lära. Alla elever utmanas att utveckla sin fantasi och sin skapande förmåga. Utbildningskontoret tar fram ett dokument som underlag för utveckling av förskoleklassens arbete. 1 Bornholmsmodellen är en metod som syftar till att stimulera elevers språkliga medvetenhet, så som t.ex. förmågan att rimma och lyssna efter de språkliga ljuden i ord. 16

17 Trygghet: Vuxna ska reagera på varje form av kränkning, utreda och åtgärda. Ett aktivt värdegrundsarbete bedrivs i syfte att främja gemenskap och trygghet. Alla miljöer ska upplevas som trygga. Alla elever ska uppleva arbetsro. Måluppföljning: Utbildningskontoret tar fram ett system för att mäta trygghet och arbetsro i fler åldersnivåer än det som mäts idag. 17

18 Grundskolan och grundsärskolan Kunskap: Eleverna i åk 1 knäcker läskoden. I åk 3-9 läser alla elever en adekvat text med flyt och förståelse. Alla lärare arbetar utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Alla skolor har tillgång till skolbibliotek som används som en pedagogisk resurs. Alla pedagoger arbetar med att synliggöra elevers lärande och göra dem delaktiga i sitt eget lärande. Alla elever utvecklar sin förmåga att lösa matematiska problem. Alla elever utvecklar adekvat taluppfattning. Alla elever klarar målen för att komma in på ett gymnasieprogram. Alla elever utmanas i sitt lärande så att de kan nå de högre betygsnivåerna. Alla elevers resultat följs upp systematiskt med fokus på analys och åtgärder för att nå kunskapsmålen. I åk 2 ökar andelen elever som ligger inom normvärdet i det standardiserade lästest som kommunen använder med minst 2 procentenheter jämfört med 2015 års mätning från 91 procent till minst 93 procent. Alla elever ska nå minst godkänd nivå på nationella proven i svenska. För att uppfylla kravet ökar andelen godkända på de nationella proven i åk 3 med minst 10 procentenheter jämfört med 2015, från 66 procent till minst 76 procent under Alla elever ska nå minst godkänd nivå i svenska som andra språk. För att uppfylla det kravet ökar andelen elever med godkända betyg i svenska som andraspråk i åk 6 från 56 procent till minst 66 procent under Alla elever ska nå minst godkänd nivå i svenska som andra språk. För att uppfylla det kravet ökar andelen elever med godkända betyg i svenska som andraspråk i åk 9 ökar från 67 procent till minst 77 procent under Alla elever ska nå minst godkänd nivå i svenska. För att uppfylla det kravet ska betygen i svenska i åk 6 och 9 öka 94 procent till minst 96 procent under Andelen pedagoger som har genomgått Norrköpings utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kallat SoL (språk och lärande) ökar. Andelen skolor med skolbibliotek ökar. Utbildningskontoret tar fram ett system för att följa upp att alla pedagoger arbetar med att synliggöra elevers lärande och göra dem delaktiga i sitt eget lärande. Alla elever ska nå minst godkänd nivå på nationella proven i matematik. För att uppfylla det kravet ökar andelen godkända i åk 3 från 69 procent till minst 79 procent, i åk 6 från 87 procent till 93 procent samt i åk 9 från 67 till 77 procent under Alla elever ska nå minst godkänd nivå i matematik. För att uppfylla det kravet ökar andelen elever med godkända betyg i matematik i åk 6 från 86 procent till 96 procent under

19 Alla elever ska nå minst godkänd nivå i matematik. För att uppfylla det kravet ökar andelen elever med godkända betyg i matematik i åk 9 från 87 procent till 97 procent under Andelen behöriga till gymnasiet ska ha ökat från 78 procent till 88 procent. Utbildningskontoret tar fram ett system som mäter alla elevers prognostiserade resultat i alla ämnen i åk 1 till 9. Andelen elever med minst betyg C i svenska ska öka i åk 6 från 46 procent till minst 56 procent samt från 47 procent till 57 procent i åk 9. Andelen elever med minst betyget C i svenska som andra språk ska i åk 6 öka från 10 procent till 20 procent i åk 6 samt från 21 procent till 31 procent i åk 9. Det genomsnittliga meritvärdet i Norrköpings kommun ökar från 207 till minst 212. Kreativitet: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. En beskrivning av vilka projekt man genomfört för att nå målet för att främja kreativiteten. Utbildningskontoret tar fram riktlinjer för utformningen av skolgårdarna. Utbildningskontoret undersöker elevernas upplevelse av hur skolan främjar deras kreativitet. Trygghet: Vuxna ska reagera på varje form av kränkning, utreda och åtgärda. Ett aktivt värdegrundsarbete bedrivs i syfte att främja gemenskap och trygghet. Alla miljöer ska upplevas som trygga. Alla elever ska uppleva arbetsro. Andelen elever som svarar att de känner sig trygga i Norrköpings enkät om mig i åk 8 ska öka från 83 procent till minst 93 procent. Andelen kränkningsärenden till skolinspektionen där skolinspektionen bedömer att skolan vidtagit tillräckliga åtgärder ökar. Utbildningskontoret tar fram ett system för att mäta trygghet och arbetsro i fler åldersnivåer än det som mäts idag. Alla skolor genomför trygghetsvandringar. 2 2 Trygghetsvandring är en metod som systematisk synliggör de områden där elever upplever sig otrygga. 19

20 Gymnasiet och gymnasiesärskolan Kunskap: Alla lärare arbetar utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Alla pedagoger arbetar med att synliggöra elevers lärande och göra dem delaktiga i sitt eget lärande. Studierna för elever som läser på introduktionsprogrammet (IM) ska organiseras så att eleverna kommer vidare i sina studier på kortast möjliga tid. Eleverna ska ha betyg i de ämnen som krävs för gymnasieexamen. Yrkesprogrammen samverkar i större utsträckning med branscherna för att öka anställningsbarheten. Andelen som får jobb eller går vidare till högskolestudier ökar. Alla elevers resultat följs upp systematiskt med fokus på analys och åtgärder för att nå kunskapsmålen. Antalet lärare inom gymnasiet som har gått SoL (språk och lärande) ökar. Utbildningskontoret tar fram ett system för att följa upp att alla pedagoger arbetar med att synliggöra elevers lärande och göra dem delaktiga i sitt eget lärande. En beskrivning av vilka insatser som gjorts för att öka genomströmningen inom introduktionsprogrammet (IM). Andelen elever med examensbevis från yrkesprogram ska öka från 69 procent till minst 79 procent. Andelen elever med examensbevis högskoleförberedandeprogram ska öka från 84 procent till minst 94 procent. En beskrivning av vilka insatser som gjorts för att samverka med branscherna samt vad det har lett till. Kreativitet: Gymnasieskolan utvecklar olika arbetssätt för att varje elev ska kunna utveckla förmågor som stimulerar till entreprenörskap. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. En beskrivning av vilka projekt eller arbetssätt man genomfört för att nå målet om att alla elever har utvecklat förmågor som utvecklat det entreprenöriella. Utbildningskontoret undersöker elevernas upplevelse av hur skolan främjar deras kreativitet. Utbildningskontoret tar fram ett system för att mäta trygghet och arbetsro i fler åldersnivåer än det som mäts idag. 20

21 Trygghet: Vuxna ska reagera på varje form av kränkning, utreda och åtgärda. Ett aktivt värdegrundsarbete bedrivs i syfte att främja gemenskap och trygghet. Alla miljöer ska upplevas som trygga. Alla elever ska uppleva arbetsro. Andelen elever i år 2 på gymnasiet som svarar att de känner sig trygga i skolan i kommunens årliga enkät om mig ska öka från 87 procent till minst 93 procent. Andelen elever som instämmer helt i påståendet att de känner sig trygga i gymnasiesärskolans enkät ökar från 78 procent till minst 82 procent. dningskontoret för att mäta trygghet och arbetsro i fler åldersnivåer än det som t tar fram ett system mäts idag. Alla skolor genomför trygghetsvandringar. 3 3 Trygghetsvandring är en metod som systematisk synliggör de områden där elever upplever sig otrygga. 21

22 Fritidshem Öppen fritidsverksamhet Utveckla arbetet med elevernas delaktighet i fritidshemmets planering. Visa på fritidshemmets arbete i en lokal arbetsplan. Utveckla fritidshemmets arbete som en del av hela skoldagen. Vuxna ska reagera på varje form av kränkning, utreda och åtgärda. Ett aktivt värdegrundsarbete bedrivs i syfte att främja gemenskap och trygghet. Alla miljöer ska upplevas som trygga. En beskrivning av vilka insatser som gjorts för att utveckla fritidshemmets arbete. Den öppna fritidsverksamheten verkar för att minska/avskaffa mobbning och kränkande behandling i alla former. Stimulerar barn och ungdomar till inflytande och delaktighet. Verksamheten beaktar särskilt alla nyanlända barns och ungdomars behov av fritidsverksamhet. Den öppna fritidsverksamheten förbättrar förutsättningar för en jämställd fritid för barn, ungdomar och vuxna. Verksamheten har kännedom om, och besöker platser där ungdomar möts, fysiskt och digitalt. Vuxna ska reagera på varje form av kränkning, utreda och åtgärda. Ett aktivt värdegrundsarbete bedrivs i syfte att främja gemenskap och trygghet. Alla miljöer ska upplevas som trygga. Nämnden genomför 2016 en genomlysning av fritidsverksamheten. Den ska visa fritidsgårdarnas hårda och mjuka faktorer såsom ekonomi, styrning, personal, lokaler, verksamhet, samverkan, inflytande etc. samt statistik för respektive stadsdel. Ett förslag till inriktning för den öppna fritidsverksamheten presenteras för nämnden i oktober 2016 och ligger till grund för kommande uppdragsplan. 22

23 Utbildningskontoret Utbildningskontoret i Norrköpings kommun vill få människor att växa som individer och lära för livet. Vi finns till för alla och öppnar dörrarna till kunskap genom ständig utveckling av våra verksamheter. Från förskola, grundskola och gymnasium, till skolbarnomsorg, särskola och vuxenutbildning. Tillsammans bygger vi en verksamhet som följer med sin tid och skapar kontinuitet genom hela skolgången. UTBILDNINGSKONTORET Norrköpings kommun, Norrköping Tel: Fax: