En stark facklig utbildning och folkbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En stark facklig utbildning och folkbildning"

Transkript

1 FACKLIG UTBILDNING 2005 En stark facklig utbildning och folkbildning en del av det livslånga lärandet Slutrapport

2 FACKLIG UTBILDNING En stark facklig utbildning och folkbildning en del av det livslånga lärandet Slutrapport Enheten för facklig utbildning, LO September 2005 Magnus Johansson, EFU / Olof Sand, ABF

3 Innehåll Sammanfattning och förslag till beslut 4 Idé och syfte 4 Medel 4 Resultatet 5 Sammanfattning 5 Förslag till beslut 6 Bakgrund 8 Landsorganisationen i Sverige 2005 Omslagsfoto: Stefan Bohlin Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2005 isbn lo

4 Det förbundsgemensamma projektet 10 Att påverka regering och riksdag 10 Projektets mål 11 Arbetarrörelsens egen skola 12 Behov av organisatoriska lösningar 12 Delmålen 20 En redovisning av delmålen för projektet 21 Genomförande och ekonomi 30 Tidplanen 36 Könsperspektiv 36 Integrationsperspektiv 37 Fördjupningar 37 Slutsatser 38 Bilagor 41 Slutord 41 En fördjupad beskrivning 42 Bakgrund och läge 42 Målsättningar ur ett historiskt perspektiv 42 Fackliga ämnen totalt registrerade i ABF 42 Medlemsutbildning 44 Facklig folkbildning totalt registrerad i ABF 45 Utbildning av studieorganisationen en djupstudie av resultatet 62 Medlemsutbildning en djupstudie av resultatet 67 Studiematerial i medlemsutbildning 73 Kopplingen till vuxenutbildningen 75 Hur ska vi se på LOs och ABFs roll i ett framtidsperspektiv 78 Vår gemensamma vision om fackligt medlemskap och bildning INNEHÅLL 3

5 Sammanfattning och förslag till beslut DEN 25 SEPTEMBER 2001 beslutade Landsorganisationens representantskap att påbörja den största satsningen på fackliga studier tillsammans med folkbildningen sedan 1970-talet. Den 25 oktober 2001 beslutade ABFs förbundsstyrelse att fackliga studier ska vara ett av ABFs prioriterade utvecklingsområden under många år framöver. Nu när projekttiden är slut kan vi konstatera att satsningen var nödvändig och vi har lyckats att kraftigt öka antalet deltagare i medlemsutbildningen. Idé och syfte Idén var att få de två olika perspektiven kring fackliga studier inom LO och förbunden respektive folkbildning inom ABF att verka tillsammans, i samma riktning, med gemensamma mål och aktiviteter. Syftet var att öka den fackliga och politiska kraften på arbetsplatserna, genom att åter fånga och utveckla de många medlemmarnas kunskaper och engagemang. Syftet var också att öka intresset bland LO-förbundens medlemmar att åta sig fackliga och politiska uppdrag. Intresset hos medlemmarna fanns enligt olika undersökningar som LO genomfört, men det saknades en stark studieorganisation mellan den fackliga rörelsen och ABF för att kunna genomföra de kraftfulla insatser som krävs. Syftet med projektet var därför att åter bygga en sådan. Medel LO inrättade en styrgrupp, med Ulla Lindqvist (LOs andre vice ordförande) som ordförande och startade ett förbundsgemensamt projekt tillsammans med ABF. En central projektansvarig från LO, Ronny Fredriksson (2002) och Magnus Johansson ( ), samt en central projektansvarig från ABF, Olof Sand, fick tillsammans ansvaret för rapportering till styrgruppen. Dessutom avsattes egna ekonomiska medel från LO, förbunden och ABF för att understödja idén och försöka uppnå de gemensamma målen. Förbunden uppmanades att stärka sina egna 4 EN STARK FACKLIG UTBILDNING OCH FOLKBILDNING EN DEL AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET

6 studieorganisationer och LO/ABF påbörjade en återuppbyggnad av den tvärfackliga lokala studieorganisationen. Resultatet Arbetet har fokuserats på kärnuppdragen i projektet. I denna slutrapport redovisas resultatet ur några olika perspektiv. I första delen beskrivs resultatet i förhållande till det beslut som LOs representantskap fattade år I andra delen presenteras fördjupade redovisningar inom några områden som de centralt projektansvariga valt att lyfta fram. I bilagor redovisas två studier som LO genomfört under projektperioden, bland annat kring nyttan med medlemsutbildningar. Dessutom har projektet givit ut boken En stark facklig utbildning och folkbildning till LOs kongress i juni Boken ska ses som ett resultat av det uppdrag projektet fick att dokumentera arbetet och lyfta fram goda exempel. Sammanfattning Målen var främst att kraftig öka den fackliga medlemsutbildningen och bygga upp den fackliga studieorganisationen tillsammans med folkbildningen. Resultatet visar att vi nått av LO-förbundens medlemmar med någon form av facklig medlemsutbildning under projektperioden. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare. I snitt har vi utbildat deltagare/år jämfört med 2001 då vi endast nådde deltagare. Resultatet visar att vi dessutom har 141 tvärfackliga lokala arbetsgrupper för en stark facklig utbildning och folkbildning när projektperioden är avslutad. Resultatet visar också att flera av förbunden tillsammans med ABF genomfört olika utvecklingsinsatser för cirkelledare, studieorganisatörer och uppsökare i en betydligt större omfattning, än vad som gjordes före projektperioden. Vi bestämde oss för att tillsammans göra något åt situationen och vi lyckades. Under slutet av 1980-talet och hela 1990-talet såg alla som engagerar sig i fackliga studier och folkbildning den långa nedåtgående trenden för deltagarantalen. Var epoken där fackliga och politiska frågor diskuteras bland medlemmarna på arbetsplatsen slut? Arbetarrörelsens organisationer ska vara en förening mellan de många människornas engagemang som en folkrörelse och de av rörelsen anlitade och anställda experter som behövs. Folkbildningen har en sprängkraft som kan sätta SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL BESLUT 5

7 många människor i rörelse kring den fackliga idén. Snart väcks också tankar kring det nödvändiga politiska engagemanget. Under projektperioden har facklig utbildning och folkbildning åter blivit ett verksamt verktyg för arbetarrörelsens grundläggande arbete. Vi har rest oss från en närmast usel nivå, där flera funderat på om och hur det skulle gå att göra något åt saken. Basen för vårt framtida arbete är att fortsätta bygga och stimulera den organisation som ska genomföra de gemensamma mål vi sätter upp centralt för verksamheten. På så vis kommer ännu fler medlemmar att diskutera fackliga och politiska frågor och delta i olika aktiviteter på arbetsplatserna. Det kommer att stärka oss ytterligare. Förslag om hur den fackligt/politiska utbildningen och den grundläggande utbildningen för de fackligt förtroendevalda ska kunna öka kraftigt under de närmaste åren har tagits fram under projektperioden. Här återstår att se om förslagen är tillräckligt bra, förankrade och ekonomiserade för att ge ett gott resultat under de närmaste åren. Projektet har genomfört provverksamhet på lokal nivå som underlag till förslagen. ABF har under projektperioden visat att de är den pedagogiska resurs som fackföreningsrörelsen alltid har önskat. En mobilisering har skett på alla nivåer i organisationen och det finns en beredskap att möta fackligt aktiva med folkrörelseidéer. Det finns dock en viss oro för ABFavdelningarnas förmåga att ytterligare stärka den fackliga utbildningen med tanke på olika sammanslagningar till större enheter och minskade anslag till folkbildningen. Den fackliga rörelsen måste därför med större kraft kämpa för folkbildningens utveckling och förbättra möjligheterna att stödja facket som folkrörelse. Resultatet visar att de fackliga studierna utifrån organisationsnyttan ökat kraftigt inom ABF, medan de individuella studierna som stödjer fackliga medlemmars allmänna bildning och utveckling nästan helt har försvunnit under projektperioden. Dessa studier måste åter diskuteras och värderas mellan ABF och företrädare från LO och förbunden. Förslag till beslut Styrgruppen vill med denna sammanfattning och följande förslag överlämna slutrapporten för En stark facklig utbildning och folkbildning 6 EN STARK FACKLIG UTBILDNING OCH FOLKBILDNING EN DEL AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET

8 del av det livslånga lärandet till LOs styrelse och LOs representantskap i Stockholm den 19 maj Förslag till beslut att LOs styrelse och representantskap godkänner Slutrapport för det förbundsgemensamma projektet tillsammans med ABF; En stark facklig utbildning och folkbildning del av det livslånga lärandet, att LOs styrelse årligen lägger fast volymmål för medlemsutbildningen och grundläggande förtroendemannautbildning samt att den tvärfackliga studieorganisation, som vuxit fram under projekttiden, ska fortsätta att utvecklas för att stärka det lokala studiearbetet inom samverkansformen Lokal Facklig Folkbildning samt att uppdra åt LOs Centrala Utbildningskommitté (LCU) att bestämma om en ansvarsfördelning i förhållande till förbunden och Lokal Facklig Folkbildning. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL BESLUT 7

9 Bakgrund DEN 25 SEPTEMBER 2001 beslöt LOs representantskap på förslag av LOs styrelse om ett förbundsgemensamt projekt tillsammans med Arbetarnas Bildningsförbund: En stark facklig utbildning och folkbildning en del av det livslånga lärandet. I dagligt tal kom det att kallas FuFprojektet. Beslutet hade sin grund i LOs demokratikongress 2000, där det slogs fast att den fackliga utbildningen ska ses som en del i det livslånga lärandet. De viktigaste frågorna att satsa på under kongressperioden var att öka andelen LO-medlemmar i den fackliga medlemsutbildningen och facklig ungdomsutbildning. Det fanns också ett uttalat intresse från förbunden av att samordna tillgängliga resurser för att uppnå största möjliga effekt. Den stora utmaningen för LO var att kunna hantera utveckling, samordning och genomförande av den fackliga utbildningen för att tillgodose behoven av både djup och bredd. Folkbildning och demokratisk skolning måste vara en del av det livslånga lärandet. I beslutsdokumentet angavs att vi behöver aktiva LOmedlemmar som engagerar sig för att påverka sin vardag och tar ansvar för samhället som helhet. Det är därför viktigt att den enskilde får kunskaper om arbetsmarknaden, demokratin och våra ideologiska värderingar. Dessa kunskaper behövs för att människor ska kunna sortera, värdera och tolka informationssamhället. De nyvunna kunskaperna ska inspirera till ett aktivt arbete för ett rättvisare samhälle. På detta sätt beskrevs de två perspektiven som behövde förenas igen kring gemensamma idéer, mål och arbetsuppgifter; den fackliga utbildningen och folkbildningen. I slutsatserna angavs att: En långsiktig satsning på facklig studieorganisation och fackliga studier måste genomföras där LO, fackförbunden, ABF och LOs folkhögskolor samarbetar. Övriga slutsatser utifrån en omvärldsanalys år 2000 var att den fackliga utbildningen minskat så drastiskt under 1990-talet att det skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den fackliga organisationens möj- 8 EN STARK FACKLIG UTBILDNING OCH FOLKBILDNING EN DEL AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET

10 ligheter att upprätthålla medlemstalet och att kunna rekrytera nya förtroendevalda och funktionärer. Orsaken var inte bristande intresse för fackliga frågor. Flera undersökningar gjorda av LO visade att intresset var lika stort år 2000 som det varit tidigare. Orsaken angavs istället vara den fackliga organisationen och de brister som tydligt kunnat märkas i den fackliga studieorganisationen under 1990-talet. BAKGRUND 9

11 Det förbundsgemensamma projektet PROJEKTET STARTADE I SAMBAND med Folkbildningsåret Målsättningarna för Folkbildningsåret, och de två första punkterna även för projektet, var: 1. Att kraftsamla kring folkbildningens idé och demokratiska betydelse i nutida samhälle. 2. Att fokusera på den fackliga utbildningens betydelse för LO-förbundens medlemmar. 3. Att påverka regering och riksdag så att det tillförs nya resurser från samhället för att stärka och utveckla folkbildningen Projektet har främst arbetat med de två första delarna och rapporten behandlar sålunda till största delen dessa. Att påverka regering och riksdag Låt oss dock först ägna lite tid åt den tredje punkten. Vi kan konstatera att folkbildningen indirekt har haft möjlighet att få ta del av de resurser som LO har kunnat fördela med hjälp av bidrag till korttidsstudier och uppsökarmedel som samhället har ställt till förfogande under projektperioden. Dessutom lyckades projektledningen, med stöd av LOs och ABFs ledningar få utbildningsministern att höja anslaget till bidrag för korttidsstudier med 15 miljoner kronor per år från år 2003 jämfört med tidigare. Det tillförde projektets verksamhetsdel goda resurser. Vid projektets slut kan vi dock konstatera att det verkliga behovet, synligt genom ansökningar, visar att det nuvarande anslaget för bidrag till korttidsstudier skulle behöva fördubblas mot för närvarande 43 miljoner kronor per år (2005). Folkbildningen har även kunnat ta del av de uppsökarmedel som LO har rätt att fördela till lokala uppsökarprojekt. Även den centrala nivån inom folkbildningsdelen av projektet har kunnat stärkas på detta sätt. Några direkta nya samhällsmedel till folkbildningen har inte själva projektet arbetat för att uppnå. Detta viktiga arbete kvarstår. Under 10 EN STARK FACKLIG UTBILDNING OCH FOLKBILDNING EN DEL AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET

12 projektperioden har de statliga anslaget till folkbildningen ökat något, medan däremot de kommunala anslagen minskat kraftigt på många orter och till och med tagits bort i några kommuner. De ekonomiska satsningar som har genomförts inom ABFs fasta organisation har gjorts med oförändrade eller minskade samhällsmedel under perioden. Där det har genomförts har konsekvensen för både organisation och verksamhet medfört en ökad ideologisk profilering av ABF som studieförbund. Något som bland annat den statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO II) har lyft fram som en önskvärd utveckling. Projektets mål De övergripande målen för projektet är att: Definiera begreppet livslångt lärande utifrån ett fackligt perspektiv och identifiera den fackliga organisationens framtida behov av organisatoriska lösningar för det livslånga lärandet. Initiera och stödja en långsiktig utveckling av den lokala och regionala studieorganisationen anpassad efter de förutsättningar som finns i de olika organisationsleden. Kraftigt öka den fackliga medlemsutbildningen, den fackliga ungdomsutbildningen, den grundläggande förtroendemannautbildningen och den politiska utbildningen. Mål: Definiera begreppet livslångt lärande utifrån ett fackligt perspektiv och identifiera den fackliga organisationens framtida behov av organisatoriska lösningar för det livslånga lärandet. FuF-projektet har inte fokuserade på frågan om en facklig helhetslösning för medlemmarnas livslånga lärande. Eftersom LO parallellt har bedrivit en förstudie i ett förbundsgemensamt projekt kallat KUL (Kunskap och Lärande i arbetslivet) beslöt LO att det var tillräckligt att de båda projekten hade en gemensam styrgrupp, för att helheten skulle kunna vägas samman. FuF-projektet har därför inte berört behoven av kompetensutveckling i yrket. DET FÖRBUNDSGEMENSAMMA PROJEKTET 11

13 Arbetarrörelsens egen skola Däremot har vi genom folkbildningen och utvecklingen av ABF-skolan format en alternativ organisatorisk lösning för de LO-förbundsmedlemmar som vill förkovra sig inom skolans kärnämnen upp till och med gymnasienivån. Detta koncept har utvärderats av LO (se skriften: Bra, bättre, bäst LO distribution) med mycket gott resultat. Det framgår också tydligt hur stor betydelse LOs möjlighet att bevilja bidrag till korttidsstudier har för deltagarnas vilja att varva arbete och studier på deltid. I ett fortsatt samarbete kan ABF skolan spela en roll för vår förmåga att inom arbetarrörelsen medverka till att utjämna de utbildningsklyftor som fortfarande finns.. På sikt behöver vi utveckla ett sätt att kunna beskriva deltagarnas reella kunskaper och också ett eget arbetssätt för att slussa deltagarna ut i de delar av samhället som kräver betyg. Behov av organisatoriska lösningar Att påverka andra utbildningsorganisationer och anordnare har inte varit någon fungerande lösning. FuF-projektet visar att våra utbildningsbehov ur ett fackligt, politiskt och samhällsperspektiv tillgodoses bäst genom att vi tillsammans inom den fackliga utbildningen och folkbildningen iscensätter det lärande och tar fram de kunskapsbehov som krävs för att nå målen. Mål: Initiera och stödja en långsiktig utveckling av den lokala och regionala studieorganisationen anpassad efter de förutsättningar som finns i de olika organisationsleden FuF-projektet behövde fokusera mycket hårt för att skapa en studieorganisation med kapacitet att nå målen för verksamheten. En kartläggning visade att en gemensam studieorganisation knappast fanns. Förbundens studieorganisation fanns, men var inte inriktad på stor volym i medlemsutbildning. Förbundens avdelningar och studieorganisationer förvaltade en utveckling som växt fram efter det att samhällsbidragen försvann. Den var inriktad på att rekrytera X antal förtroendevalda till förbundens regionala utbildningar och LOs kunskapssystem. I vissa förbund fanns en viss vana att anordna studiecirklar tillsammans med ABF, dock inte inom det fackliga området. 12 EN STARK FACKLIG UTBILDNING OCH FOLKBILDNING EN DEL AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET

14 LO och ABF tog därför initiativ till att bilda tvärfackliga arbetsgrupper landet runt för att få igång verksamheten. Det gick mycket bra, främst på orter och i kommuner där fackförbundens expeditioner låg långt bort och inte var något alternativ med sina studieprogram. Under sista året av projektet har det bildats en rad tvärfackliga arbetsgrupper även i de större kommunerna. Eftersom projektet startade i en tid när LO, ABF och flera förbund höll på med organisations- och utvecklingsarbete kring hela det livslånga lärandet, och sista året av Kunskapslyftet pågick 2002, fanns det inledningsvis tankar om att grupperna skulle kunna utvecklas som en resurs för hela området livslångt lärande. Så blev det inte. Projektets hårda fokusering har medfört att de tvärfackliga arbetsgrupperna helt koncentrerat sitt arbete på facklig utbildning och folkbildning för LOförbundens medlemmar. Dessutom kan vi se i ABFs verksamhetsredovisning att den allmänna delen av folkbildningen som fackföreningsrörelsen bedrev före projektet nästan helt har avstannat. Såväl den tvärfackliga, som den förbundsvisa studieorganisationen har helt inriktat sitt arbete på att få igång den fackliga utbildningen inom folkbildningen. De studieformer som projektet utvecklat är främst gruppstudier i studiecirkel/externat. De som deltar i denna traditionella form av gruppstudier uttrycker ofta stor tillfredställelse över att få uppleva möjligheterna i vuxenstudier på ett bra sätt. Orsaken är främst maktfrågorna i studiesituationen. Att studera i grupp blir inget hinder utan en tillgång när det personliga inflytandet över vad som ska studeras, när det ska studeras och varför det ska studeras görs upp i en demokratisk process mellan ledare och deltagare. Det blir i själva verket en träning i den vardagsdemokrati som finns i målen för medlemsutbildningen och som många deltagare inom folkbildningen uppskattar. Den nya lokala och regionala studieorganisationens förmåga att utbilda fackliga cirkelledare under projektet har haft en stor betydelse. De centralt framtagna skrifter som finns har också haft stor betydelse för att stödja det pedagogiska arbetet för ledarna. Från centralt håll har inga nya initiativ att pröva former för flexibelt lärande tagits inom ramen för projektets mål. De projektansvariga har heller inte varit drivande för att försöka att få den nya studieorganisationen att arbeta med LO-förbundsmedlemmarnas hela behov av ett livslångt lärande. Vi har DET FÖRBUNDSGEMENSAMMA PROJEKTET 13

15 helt enkelt bedömt det som ett för stort och omfattande uppdrag inledningsvis. Det har också funnits en rädsla för att projektet skulle kunna svälla ut och att vi i så fall riskerar att tappa själva fokuseringen på de huvudsakliga målen. Den fackliga studieorganisation som har utvecklats bäst och som har medfört att vi åter har kunnat öka den fackliga utbildningen och folkbildningen kraftigt har till största delen byggt på ett traditionellt fackligt arbetssätt. Det innebär ett kollektivt ansvar tvärfackligt eller fackförbundsvis för att ordentliga uppsökerier planerats och genomförts, cirkelledare och handledare har utbildats i pedagogik, ämnes- och metodkunskap och studieorganisatörer har utifrån en gemensam idé arbetat systematiskt med facklig utbildning och folkbildning. Den stora skillnaden jämfört med tidigare satsningar är det starkare betoningen på att samla argument kring varför fackföreningsrörelsen och folkbildningen återigen ska satsa tillsammans. Att stärka motivationen, öka förståelsen för den fackliga utbildningens och folkbildningens betydelse i svensk arbetarrörelses utveckling har kraftigt ökat engagemanget i studieorganisationen. Diskussionen kring fackliga studier och folkbildning har dessutom ökat i våra styrelser, såväl i den fackliga världen som inom ABF. Vår förmåga att omsätta dessa diskussioner i gemensamma målsättningar, att fördela konkreta arbetsuppgifter och känna ett gemensamt ansvar har varit avgörande för framgången. För att det vi talar om verkligen ska hända och inte bara stanna vid tomt prat på våra sammanträden har det krävts en ordentlig kraftsamling på alla nivåer i våra respektive organisationer. Vi har lyckats genomföra en upprustning av studieorganisationen, såväl den tvärfackliga som den förbundsvisa. ABF har åter ett antal ansvariga funktionärer för fackliga och politiska studier anställda runt om i landet, som har samma mål för sitt arbete som de på den fackliga sidan. I de delar av slutrapporten som innehåller utvärderingar av olika slag, ska vi fördjupa oss vad som har varit själva drivkrafterna till framgången. Vi ska också försöka se vilka hinder som kvarstår för en fortsatt god utveckling. 14 EN STARK FACKLIG UTBILDNING OCH FOLKBILDNING EN DEL AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET

16 Mål: Kraftigt öka den fackliga medlemsutbildningen, den fackliga ungdomsutbildningen, den grundläggande förtroendemannautbildningen och den politiska utbildningen Det tredje målet har varit projektets huvudmål så som de tre åren har utvecklats. De förra målen har mest varit ett medel. Utvärderingen visar att resultatet är varierande inom de fyra verksamheterna, men i stort är resultatet av själva studieverksamheten en framgång för projektet och svensk arbetarrörelse. Den fackliga medlemsutbildningen som genomfördes och registrerades i ABF år 2001 visade att LO-förbundsmedlemmar deltog. Under projektets första år, 2002, hade antalet deltagare ökat till En del av ökningen var inte reell det första året utan ett uttryck för att samarbetet mellan LO, fackförbunden och ABF började hitta sina former och ta fart på allvar. Kort sagt så började all facklig utbildning som är folkbildning att registreras ordentligt i ABF. Under 2003 ökade antalet deltagare ytterligare och LO-förbundsmedlemmar deltog. En av de högsta siffrorna någonsin för deltagare i facklig medlemsutbildning. Under projektets sista år 2004 deltog inte mindre än LO förbundsmedlemmar i någon form av facklig medlemsutbildning. Det gör totalt deltagare under projektperioden. Lägger vi till de medlemmar som har fått en facklig medlemsutbildning i samhällskunskapsdelen av ABF-skolan kan vi redovisa att totalt LO-förbundsmedlemmar har gått en facklig medlemsutbildning under projektperioden. Den fackliga ungdomsutbildningen som genomfördes genom LO och registrerades i ABF nådde mellan ungdomar per år innan projektet startade. Denna verksamhet har inte ökat volymmässigt under projektperioden utan ligger kvar ungefär på samma nivå. Däremot har den andel ungdomar (fackliga medlemmar under 30 år) som har gått LO/ABFs och förbundens medlemsutbildning varit stor. Statistiken är lite osäker men utan risk kan vi redovisa att minst 30 procent av deltagarna var under 30 år. Det handlar därför i realiteten om en tredubbling ( ungdomar per år i medlemsutbildning) under projektperioden. Redan tidigt erbjöds ungdomsidan inom LO-organisationen att delta i projektet men de valde att stå utanför arbetet. Eftersom målet var deltagare per år såg de en möjlighet att nå detta på den redan inslagna DET FÖRBUNDSGEMENSAMMA PROJEKTET 15

17 vägen. Utvärderingen kan inte ge några heltäckande svar på varför det blev så här och LO-kongressen 2004 fattade dessutom beslut att LOs egen satsning på facklig ungdomsutbildning ska fortsätta. Ett ABF-initiativ att genomföra också LOs fackliga ungdomsutbildning i studiecirkelform för att försöka nå fler avvisades och därefter har projektet inte valt att ta några ytterligare initiativ. Utvärderingen kan möjligen gå lite djupare, men vi har valt att inte göra det utan ser det som ett lyckat resultat att mångdubbelt fler fackliga ungdomar deltar i grundläggande medlemutbildning och att det är en tillgång för våra ungdomar att de har flera alternativ att välja bland. På lång sikt kan dock det här organisatoriska dubbelarbetet bli en ekonomisk belastning. Dessutom visar utvecklingen under projekttiden att allt fler av fackförbunden lämnar den dyra internatformen och övergår till externat och studiecirkelformen. Då kan det bli svårt att finna argument för att just ungdomsgruppen ska kunna få sin grundläggande fackliga utbildning i den dyrare internatformen. Den grundläggande förtroendemannautbildningen har projektet inte arbetat med under det första året. Främsta orsaken var att LO redan tidigare hade ett uppdrag av förbunden att ta fram ett helt nytt studiematerial och det var naturligt att vänta med en satsning tills detta skulle bli klart. År 2003 genomfördes en förbundsenkät som visade att förbunden själva genomför en grundläggande utbildning av sina förtroendevalda som når mellan deltagare per år. LO beräknar att det finns cirka medlemmar inom kollektivet som har ett eller flera fackliga uppdrag. Ett normalår räknar LO med att 10 procent av dessa inte väljs om utan ersätts med nya som oftast har behov av att ganska snabbt få en grundläggande facklig utbildning för sitt uppdrag. Enkäten visar att mer än hälften av dessa inte får någon utbildning alls, i alla fall inte under det första året av sin mandatperiod. FuF-projektets styrgrupp beslöt att genomföra ett prov med en tvärfacklig utbildning av facklig förtroendevalda för att genom vår gemensamma studieorganisation stärka verksamheten. Provet har genomförts under 2004 och 8 fackförbund deltog på fyra olika orter i landet. Avsikten var inte att uppnå höga deltagarvolymer under projektets löptid utan att pröva om den gemensamma studieorganisationen kan genomföra en utbildning som kvalitetsmässigt motsvarar den förbundsvisa. 16 EN STARK FACKLIG UTBILDNING OCH FOLKBILDNING EN DEL AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET

18 Dessutom var syftet att prova externat och studiecirkelformen för att eventuellt kunna öka volymen till samma kostnader för förbunden som i dagsläget. Förbunden har angivit riktlinjer och satt mål för ett antal kunskapsområden som ska ingå i utbildningen. Resultatet av de utvärderingar som genomfördes i februari 2005 visar att deltagarna tycker om studiecirkel/externatformen, att målen med utbildningen uppnås väl och utbildningens upplägg var mycket uppskattat. Många av deltagarna hade haft sitt uppdrag längre än ett år och uppskattade att utbildningen var förlagd nära hemorten. Handledarna har främst rekryterats från fackförbundens ledare av de förbundsvisa utbildningarna. De har dessutom i de flesta fall genomgått ABFs pedagogiska grundutbildning. De tycker att det har varit positivt att arbeta utifrån centralt fastlagda utbildningsmål och de kan också se pedagogiska fördelar med att träffas flera gånger under utbildningen, lättare ordna med studiebesök med mera. Det finns också några nackdelar jämfört med att genomföra utbildningen på internat, främst att det är tråkigt att behöva bryta när folk blir engagerade, svårare med social samvaro utanför utbildningen med mera. Handledarna var också noga med att påpeka det fina med att få träffas hos ABF för att sinsemellan få utbyta erfarenheter, diskutera olika utbildningsupplägg med mera. Studieorganisatörerna inom LO/ABF har ansvarat för samordning, planering och erbjudande om rekrytering samt genomförande och utvärderingen. Här finns en del kritik riktad till de åtta förbund som ingår i provverksamheten. Främst för att de förbundsavdelningar som skulle ingå i provet på flera håll inte fick någon bra information från sitt förbund centralt. Det skapade en osäkerhet kring det egna agerandet och fick till följd att en del förbundsavdelningar inte rekryterade eller till och med lade erbjudandet till handlingarna. Det fanns också en viss osäkerhet kring respektive förbunds förhandling kring ledighet enligt FML 7. Helhetsintrycket från utvärderingarna är mycket gott och i stort sett samtliga tillfrågade menade att detta tvärfacklig alternativ bör permanentas. Dessutom konstaterades att LOs nya studiematerial/handbok för fackligt förtroendevalda är mycket efterlängtat. De fackförbund som ingår i provet med grundläggande utbildning av förtroendevalda (GuFF) är: DET FÖRBUNDSGEMENSAMMA PROJEKTET 17

19 Kommunal, Metall, Handels, SEKO, Industrifacket, Fastighets, Skogsoch Träfacket samt Transport. De konstaterade att de inte fungerar att centralt fastställa hur stor del av utbildningen som ska genomföras enligt FML 7. Det måste avgöras inom respektive förbund och bransch utifrån de förutsättningar som finns. Förbunden var dock eniga om att det är viktigt att en del av utbildningen ska kunna genomföras enligt FML 7. Det tvärfackliga alternativet måste vara jämförbart med hur den förbundsvisa utbildningen finansieras om det tvärfackliga alternativet ska kunna nå fler. Det blir därför viktigt att lösa de ekonomiska förutsättningarna. Förbunden utryckte också önskemål om att försöka komma överens om en mini- och maxtid för den tvärfackliga utbildningen. Dessutom bör namnet ändras så att det tydligt framgår att utbildningen är tvärfacklig. Provet med en tvärfacklig grundläggande utbildning för fackligt förtroendevalda visar på möjligheter att hitta tvärfackliga, billigare alternativ så att vi kan nå fler än 40 procent av fackligt förtroendevalda med en grundläggande utbildning. För att kunna lägga ett färdigt förslag och fatta beslut om ett långsiktigt hållbart alternativ bör dock fler än fyra grupper utvärderas. Dessutom behöver fler förbund ges möjlighet att komma med och det inriktningsdokument som tagits fram av LO, förbunden och ABF central justeras innan ett slutgiltigt förslag läggs fram för beslut. Därför kommer provverksamheten att fortsätter under första halvåret 2005, med målsättning att tio grupper ska utvärderas och att LO, förbunden och ABF fortsätter arbetet i nuvarande arbetsgrupp. Målsättningen är att lägga fram ett förslag som ska medverka till att fler får en grundläggande utbildning för förtroendevalda under Ett volymmål för verksamheten bör också läggas fast i samband med LO, förbundens och ABFs budgetprocesser inför Den politiska utbildningen har prövats på två olika sätt på den centrala nivån under projektet. Första projektåret, 2002, genomfördes fem olika tredagarsutbildningar i internatform. Målgruppen var fackliga medlemmar som hade fått politiska uppdrag genom SAP i kommuner, landsting och riksdag efter valet Utbildningarna fick ett blandat resultat. Det var svårt att få rekryteringen att fungera. En orsak kan vara att inbjudan gick till LO-facken. Det visade sig att diskussionen med förbunden var för knapphändig innan inbjudan gick ut. LOs initiativ väckte 18 EN STARK FACKLIG UTBILDNING OCH FOLKBILDNING EN DEL AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET

20 också vissa frågetecken på några håll inom partiorganisationen. Under sista projektåret 2004 har FuFs styrgrupp fattat beslut om att föra över frågan om den centrala politiska utbildningen till SFU (Socialdemokraternas Fackliga Utskott) och under december månad prövades för första gången en kvalificerad fackligt/politisk utbildning, kallad Socialdemokrati. Utvärderingen visar att utbildningen var mycket uppskattat och engagerade deltagarna för omedelbara fackligt/politiska insatser. Förslag om ytterligare utbildningar av denna art kommer att väckas i SFU inför 2005 och valåret FuF-projektet har istället fokuserat på en fackligt/politisk medlemsutbildning på basnivå som ska kunna vara en naturlig efterföljare på den första fackliga medlemsutbildningen. Inför 2005 har LO avsatt två miljoner kronor ur den tvärfackliga delen av stipendiefonden med målsättningen att nå medlemmar som deltar i facklig/politisk medlemsutbildning under max 24 timmar. Det finns också en uttalad vilja till samarbete med SFU och att i samarbete mellan LO, SAP och ABF verka för att öka volymen på Socialdemokraternas medlemsutbildning. Inom projektperioden har dock inte denna utbildning ökat alls. Någon utvärdering inom ramen för FuF-projektet av dessa satsningar kommer inte att göras. Projektet har dock resulterat i förslag om kraftiga satsningar under 2005 och valåret Däremot kan vi i slutet av FuF-projektet se ett visst resultat av målet att det ska bedrivas fackligt/politiska aftonskolor på tio orter i landet innan projektdelen avslutas. Målet uppnås inte, men fackligt/politiska aftonskolor genomfördes på sju olika orter under Denna verksamhet är ett mycket viktig medel just för att nå målet att fler fackligt engagerade tar sin möjliga demokratiska plats i det politiska livet. Den här typen av utbildningar som bedrivs i studiecirkelform över längre tid, det mesta förlagt till deltagarnas fritid, ger ett mycket gott resultat. Framöver är det viktigt att representationen också speglar väljarkåren. Här finns mycket arbete kvar att göra. Dessutom behövs ett ordentligt organiserat arbete för att sprida de goda exempel som finns. Dessa behöver visas upp på ett bra sätt och diskuteras inom den lokala arbetarrörelsen på många orter där behoven är stora. Det kan handla om orter med stora pensionsavgångar, främlingsfientliga partier och så vidare. DET FÖRBUNDSGEMENSAMMA PROJEKTET 19

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN

ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN 2012 ABF-distriktet i Gävleborg VERKSAMHETSPLAN INLEDNING Under 2011 har ABF Gävleborg prioriterat utveckling av cirkelledarutbildning genom att forma nya strategier för rekrytering och genomförande och

Läs mer

LOs undersökning om fackliga grundutbildningar

LOs undersökning om fackliga grundutbildningar LOs undersökning om fackliga grundutbildningar 2013-08-29 lah@lo.se 1 Målgrupp Målgruppen är de personer som är studieaktiva eller studieansvarig i LOs respektive organisationer Datainsamlingsmetod LO

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen Inledning I år antar kongressen för första gången en långtidsplan. Den drar upp riktlinjerna för de kommande fem åren och hur vi ska

Läs mer

Utbildningar för medlemmar och förtroendevalda

Utbildningar för medlemmar och förtroendevalda Utbildningar för medlemmar och förtroendevalda Sektionens och avdelningens utbildningar är gratis en medlemsförmån! Vilka cirklar som anordnas på din hemort framgår av sektionens utbildningsprogram. Sektionen

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

TVÄRFACKLIGA STUDIER I SKÅNE

TVÄRFACKLIGA STUDIER I SKÅNE TVÄRFACKLIGA STUDIER I SKÅNE 2016 LO-distriktet i Skåne Tvärfackliga studier i Skåne 2016 I denna skrift har vi sammanställt alla de tvärfackliga utbildningar som vi planerar att genomföra i Skåne under

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2016

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2016 2016 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2016 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Projekt Stark lokal organisation

Projekt Stark lokal organisation Klubb 01 Projekt Stark lokal organisation Syfte Avdelningen ska bilda och upprätthålla klubbar som uppfyller kravet på att vara lokal facklig organisation enligt 16 och i övrigt enligt de riktlinjer som

Läs mer

Till deltagare: Du anmäler Dig till din organisation. Har du frågor ang ledighet mm, vänd dig till din studieorganisatör eller din fackliga kontakt.

Till deltagare: Du anmäler Dig till din organisation. Har du frågor ang ledighet mm, vänd dig till din studieorganisatör eller din fackliga kontakt. FACKLIGT STUDIE- PROGRAM Gävleborg 2016 vt/ht I den här samlade studiekatalogen hittar du de tvärfackliga utbildningar som finns inom LO och ABFs verksamhetsområden i Gävleborgs län. Upplägget presenterar

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

ABF Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2015

ABF Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2015 Västra Götaland ABF Västra Götaland splan och budget 2015 GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG ABF Västra Götaland skall genom att bedriva ett ideologiskt förankrat folkbildningsarbete vara en tillgång och utvecklingsfaktor

Läs mer

(S)TUDIEPROGRAM VÄSTSVERIGE 2015

(S)TUDIEPROGRAM VÄSTSVERIGE 2015 (S)TUDIEPROGRAM VÄSTSVERIGE OM VÄ(S)T STUDIER Distanskurser i samverkan mellan (S) i Väst och Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg och Viskadalen Kurserna varvar uppgifter på hemmaplan både enskilt

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 Vi lever i en tid av för mycket arbete och för lite bildning; en tid då människor är så flitiga att det blir dumma. Oscar Wilde LO-facken i Avesta samarbetar med

Läs mer

2013-01-07 TVÄRFACKLIGA STUDIER JÖNKÖPINGS LÄN. Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761 807911 mariette.ljunggren@abf.se

2013-01-07 TVÄRFACKLIGA STUDIER JÖNKÖPINGS LÄN. Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761 807911 mariette.ljunggren@abf.se 2013-01-07 TVÄRFACKLIGA STUDIER JÖNKÖPINGS LÄN Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761 807911 mariette.ljunggren@abf.se 2013 1 Innehållsförteckning 3 Information 4 Anmälningsblankett 5 Introduktionsutbildning

Läs mer

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015 Kalendarium Fackliga studier Hösten 2015 Lite om våra kurser under våren 2011 2015-02-02 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning sid 1 Ersättningsregler sid 2 Kurser sid 3-8 Arbetsmiljöutbildningar sid 9 ABF sid 10 LO - Ung sid 11 Albins Folkhögskola sid 12 Medlemsutbildningar sid 13 LO kurser sid

Läs mer

Studier Socialdemokraterna i Gävle. Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet - 1 -

Studier Socialdemokraterna i Gävle. Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet - 1 - Studier 2007 Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet Socialdemokraterna i Gävle - 1 - Studieprogram 2007 Innehåll Medlemsstudier... s 4 Europastudier. Ideologi

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Vision Bromma sdf INLEDNING Den 2 september 2011 bytte SKTF namn till Vision och sektionen i Bromma bytte därmed även namn till Vision Bromma sdf vid ett medlemsmöte den 9 november 2011. Under 2011 har

Läs mer

Fackuttrycket. Studier 2016 MEDLEMSTIDNING FÖR GS- AVD. 6 VÄST

Fackuttrycket. Studier 2016 MEDLEMSTIDNING FÖR GS- AVD. 6 VÄST Fackuttrycket Studier 2016 MEDLEMSTIDNING FÖR GS- AVD. 6 VÄST GS-medlem innehåll Innehållsförteckning Ordförande har ordet Sida 3 Hur gör jag? Sida 4 Vilken ersättning får jag? Sida 4 Medlemsutbildning

Läs mer

Medlemsutvecklingsstrategi

Medlemsutvecklingsstrategi Stockholm 2013-11-19 Åsa Olsson Folkrörelse & kampanj Medlemsutvecklingsstrategi Medlemsutvecklingsstrategi 2014-2024 Under valåret 2014 kommer vi att sätta fokus på värvningsfrågan eftersom det är ett

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND STUDIEPROGRAM 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND INLEDNING & INNEHÅLL I din hand har du nu studiefoldern för Socialdemokraterna Gotland 2007-2011. Här hittar du utbildningar, kurser och studiecirklar

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt?

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Stärk folkrörelsen ABFs förenings- och funktionsutbildningar Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Folkrörelsen behövs för att utveckla demokratin, påverka samhällsutvecklingen

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

2013-12-16. Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761-807911 mariette.ljunggren@abf.se

2013-12-16. Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761-807911 mariette.ljunggren@abf.se 2013-12-16 Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761-807911 mariette.ljunggren@abf.se Tvärfackliga studier Jönköpings län 2014 1 Innehållsförteckning 3 Information 4 Anmälningsblankett 5 Fackets roll i samhället

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Facklig utbildning 2017

Facklig utbildning 2017 Facklig utbildning 2017 ABF J/H, ABF Västernorrland LO-distriktet i Mellersta Norrland SARA Observera att ABF även anordnar utbildningarna efter behov på andra tider och orter Reservation för ev. ändringar.

Läs mer

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID MITT SVERIGE VÅR FRAMTID INNEHÅLL SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...5 INTERVJU: HEJ SEKO SÖDRA...6 RESULTAT...7 ARBETSGIVAREN SKA INTE KUNNA STAPLA KORTA VISSTIDSANSTÄLLNINGAR PÅ VARANDRA...7 NÄR MÄNNISKOR

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

Lerum , distriktsstyrelsens förslag till. Verksamhetsplan 2017

Lerum , distriktsstyrelsens förslag till. Verksamhetsplan 2017 Lerum 2016-10-17, distriktsstyrelsens förslag till Verksamhetsplan 2017 Som grund för verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Västra Götalands Västra ligger det som fastställs som partidistriktets uppgift

Läs mer

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket!

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket! 2014 LO Ung utbildningar Lar dig mer om facket! Lär dig mer om facket och var med och påverka. På första kursen Om facket får du lära dig mer om vad facket står för och vad du har för rättigheter på jobbet.

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Folkbildarforum 22 november 2016

Folkbildarforum 22 november 2016 Folkbildarforum 22 november 2016 10 studieförbund 367 medlemsorganisationer 290 kommuner 160 avdelningar Antalet deltagare 2015 1 700 000 730 000 Studiecirklar Annan folkbildning Studieförbundens ekonomi

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

FACKLIGA STUDIER. Hösten 2011

FACKLIGA STUDIER. Hösten 2011 FACKLIGA STUDIER Hösten 2011 ABF ÖREBRO LÄN Drottninggatan 38 702 22 Örebro Tel: 019-601 54 13 Fax: 019-601 54 09 E-POST: tomas.hjort@abf.se thomas.andersson@abf.se LO-distriktet Örebro-Värmland Kungsvägen

Läs mer

TVÄRFACKLIGA STUDIER I SKÅNE 2017

TVÄRFACKLIGA STUDIER I SKÅNE 2017 TVÄRFACKLIGA STUDIER I SKÅNE 2017 LO-distriktet i Skåne Praktisk information till dig som vill gå utbildning 3 Facklig introduktionsutbildning 4 Facklig medlemsutbildning 5 Facklig medlemsutbildning 6

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

Organisatoriskt handlingsprogram

Organisatoriskt handlingsprogram Organisatoriskt handlingsprogram SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Förslag på organisatoriskt handlingsprogram Bakgrund Ett omfattande arbete med att stöpa om form och innehåll gjordes till kongressen 2013.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07

Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07 Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07 Ett komplement till Verksamhetsplan 2015 2018 som fastställdes på Höstmötet 2014-10-28 2 (7) Verksamhetsinriktning 2016 2.1 Samordna Partidistriktet

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning

Läs mer

Kalendarium Fackliga studier. Våren 2017

Kalendarium Fackliga studier. Våren 2017 Kalendarium Fackliga studier Våren 2017 Lite om våra kurser under våren 2011 2016-11-17 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Vad behövs för att stärka folkrörelserna och varför är det viktigt?

Vad behövs för att stärka folkrörelserna och varför är det viktigt? Vad behövs för att stärka folkrörelserna och varför är det viktigt? Folkrörelserna behövs för att utveckla demokratin, påverka samhällsutvecklingen och fånga upp engagemang. Där har vi i Sverige en lång

Läs mer

Vad behövs för att stärka folkrörelserna och varför är det viktigt?

Vad behövs för att stärka folkrörelserna och varför är det viktigt? Vad behövs för att stärka folkrörelserna och varför är det viktigt? Folkrörelserna behövs för att utveckla demokratin, påverka samhällsutvecklingen och fånga upp engagemang. Där har vi i Sverige en lång

Läs mer

din guide till vår nya organisation nya livs 1

din guide till vår nya organisation nya livs 1 din guide till vår nya organisation nya livs 1 2 nya livs Nu blir det mer Livs! l i vs s k a p a r e n helt ny organisation! Det beslutade förbundets kongress som genomfördes i Umeå i början av juni. Den

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Etablering från dag ett med studieförbunden 13 september 2016

Etablering från dag ett med studieförbunden 13 september 2016 Etablering från dag ett med studieförbunden 13 september 2016 Folkbildning med asylsökande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vilken typ av verksamhet arrangeras regionalt av ditt studieförbund?

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 I motion B7 föreslås att förbundet ska tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag om åtgärder för att vända trenden med sjunkande

Läs mer

Studieledighet ansökan - ersättning

Studieledighet ansökan - ersättning Studieledighet ansökan - ersättning Enligt studieledighetslagen har du rätt att vara ledig från jobbet för att delta i fackliga studier och vuxenutbildning. Lagen klargör också hur det ska gå till när

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Vision Stockholms stads avdelningsstyrelse är motpart till arbetsgivaren på kommunövergripande

Vision Stockholms stads avdelningsstyrelse är motpart till arbetsgivaren på kommunövergripande / Sektion 01/ Rinkeby-Kista Verksamhetsberättelse 2016 Vision Rinkeby-Kista Avdelning 300 sektion 01 Vision är en vertikal fackförening som i första hand organiserar tjänstemän på alla nivåer i stadens

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

SEKO Branschorganisation Spårtrafik. förslag

SEKO Branschorganisation Spårtrafik. förslag SEKO Branschorganisation Spårtrafik förslag Verksamhetsplan 2017 1 Branschorganisationens uppgifter Övergripande mål för Branschorganisationen; En effektiv demokratisk organisation som samordnar aktiviteter

Läs mer

( Studieprogram 2017

( Studieprogram 2017 (Studieprogram 2017 För att förstå facket Nästan alltid vet vi vad vi betalar för. Det sitter i ryggraden att ha koll på vart pengarna går och vad man får för dem. Men erfarenheten visar att många medlemmar

Läs mer

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag Förbundsstyrelsens förslag Budget 2015 2018 Verksamhetsinriktningen 2015 2018 är på samma gång en riktningsgivare och en inspiration för hur vi tillsammans ska nå visionen om Den skola vi vill skapa. Verksamhetsinriktningen

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer