Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud"

Transkript

1 Lärarhandledning Avdelningen för NT-didaktik 1NT30U vt-13 Viktoria Henriksson Lisbeth Lennartsson Mediha Mesinovic Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

2 Arbetsområde NO/teknik - ljud. Klass Åk 1 och åk 2 Syfte En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Läraren ska ansvara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. (Lgr 11) För att förstår teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver tekniken som omger oss göras synlig och begriplig. Syftet med vårt projektarbete är att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättning att utveckla gena tekniska idéer och lösningar. (Lgr 11) Genom temat ljud ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättning att utveckla sin förmåga att: - använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, eleverna ska kunna några enkla ord och begrepp för att samtala om tekniska lösningar. - egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. - människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. - enkla naturvetenskapliga undersökningar. -dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (Lgr 11) Innehåll Vad är ljud? Hur förs ljud vidare? Hur ser örat ut och hur hör man? Ljudets hastighet. Hypoteser och dokumentation. Konstruera ett musikinstrument. Ljud i praktiken och teorin Uppstart med experimentet Kluckhönan. En upplevelse av ljud där eleverna ska få ställa en hypotes om hur det kan uppstå ljud. Modell av örat. Demonstration av hur örat egentligen ser ut. Vilka är örats olika delar? Osv. Film från Vetamix. Experiment: Skeden i örat. Experiment: Snabb telefon.

3 Experiment: Studsande ljud. Experiment: Sugrörsflöjt. Eleverna tillverkar egna instrument. Lektionsförslag Ljud Tidsplanering 1 lektion introduktion 1 lektion experimentutförande 1 lektion konstruerande av egna instrument Material Sugrör, sax, pappershylsor, gummihandskar, sugrör, tejp,tomma förpackningar, snöre, pinnar, tyg, plast, gummiband, hobbymaterial Lektion 1 Börja med att visa kluck kluck hönan Material Plastmugg, vävtråd, nål, indianpärla, träkula, vitt, rött, orange papper, häftapparat Gör så här Gör ett litet hål i botten på plastmuggen. Trä tråden igenom hålet och knyt en knut eller sätt fast en indianpärla i botten av muggen. Sätt träkulan i andra änden av tråden. Klipp ut en höna på dubbelt papper och häfta hönan runt muggen. Klipp ut näbb och kam och fäst på hönan. Ryck i snöret med ena handen. Håll med andra handen i muggen. Vad händer? Diskutera Vad händer? Fundera tillsammans, vad är ljud? Visa bild på örat, gå igenom hur det fungerar. ljudvågor vibration Film Vad består ljud av? Vi får höra prov på ovanliga ljud. Ljudvågorna når våra öron - men det vi hör kan vara av så olika slag. Åke Andersson från effektarkivet ger prov på ovanliga ljud. Jenny Wilhelms visar vad man gjorde före telefonen uppfanns, dvs. hon ger prov på kulning. Lektion 2 Börja med experimenten Förbered och lägg fram material till de olika experimenten Skeden och örat

4 Trådtelefonen Studsande ljud Sugrörsflöjten Jobba i grupper med de olika experimenten. Eleverna får ett experiment per grupp eller jobbar i stationer så att alla får göra allt. Använd experimentblanketten som dokumentering av experimenten. Formulera en gemensam hypotes för gruppen. Om det blir svårt att komma överens om hypotesen går det också bra att skriva sin egen hypotes. Diskutera gemensamt efter experimenten Vad händer? Hur ser det ut? Varför? Vad tror ni? Film I det här klippet lär vi oss hur örat fungerar, via ett enkelt experiment med ljudvågor. Ljudvågor fångas upp av den s.k. öronmusslan och den yttre hörselgången och leds in mot trumhinnan. Det är skadligt för örat om man t.ex. lyssnar på musik på mycket hög volym, i värsta fall kan trumhinnan skadas. Som unga kan vi uppfatta ljud mellan 20 och Hz, men med åren börjar känsligheten för höga frekvenser minska. Lektion 3 Konstruera egna instrument Vad krävs till att producera ljud? Ljud framåtskrider som tryckskillnader i t. ex luften. Tryckskillnaderna kan uppstå då något träffar ett material och det uppstår vibrationer. Exempel på det är t. ex. en trumma. Också blåsinstrument och stränginstrument förorsakar vibrationer i luften. Presentera materialet,vad ska vi göra med allt detta? Instrument! Ni ska få bilda en egen orkester. Vad ska vi fundera på, vad måste instrumentet ha för att fungera? luft som vibrerar mot något, ex en burk, ihåligt rör... något som får luften i rörelse Instruktioner Fundera på olika föremål i vardagen som skulle kunna användas som instrument. Använd olika föremål och hobbymaterial för att konstruera ett eget instrument. Hitta på ett namn på instrumentet. Kommer du på mera (flaskor med vatten i, rör i olika längder). Bilda en egen orkester i klassen med instrumenten.

5 Bakgrund Elfström m. fl. (2008) framhåller att elever är spontant nyfikna och intresserade av naturvetenskapliga fenomen. De menar att elever ska få möjlighet att i skolans undervisning i naturvetenskap uppleva sig som aktiva deltagare som kan påverka och samarbeta för att skapa ny kunskap. Vi anser att det är viktigt att eleverna känner sig aktiva deltagare precis som författarna skriver i sin bok och syftet med vårt projektarbete är dels att göra våra elever aktiva deltagare och väcka intresse för no/teknik. Även Bjurulf (2011) skriver i sin bok om vikten av att göra eleverna aktiva deltagare och hänvisar till Lgr 11 där hon skriver hur viktigt teknikämnet är för individen, samhället och miljön samt att eleverna utvecklar sitt intresse för teknik och vill vara med och påverka samhällsutvecklingen i en positiv riktning. Andersson (2011) skriver om tre sätt att se lärande och kunnande samt tre lärarroller. Vi anser att vårt projektarbete kännetecknas stort av Anderssons tre modeller. Han skriver om läraren som den mest aktive, eleven den mest aktive men läraren som handledaren och sista modellen både lärare och elev aktiva. Läraren den mest aktive - kluckhönan, fakta om örat samt filmen. Eleven den mest aktive, läraren handleder - experimenten. Både lärare och elev aktiva - eleverna tillverkar egna instrument. Bedömning Eleven ska veta vad ljud är och hur det uppkommer. Eleven ska känna till hur örat ser ut och hur man kan höra. Eleven ska följa instruktioner och göra enkla experiment, som du även dokumenterar, muntligt, skriftligt och med bild. Vi bedömer elevernas aktiva deltagande i det vi gör. Hur de deltar i gruppens arbete, samt hur de planerar och genomför sitt arbete. Koppling till läroplan Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. (Te 1-3) Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. (NO åk 3) Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. (NO åk 3) Materialbeskrivning Kluckhönan En plastmugg Vitt, orange och rött papper till hönans kropp, tuppkam och näbb. Snöre. Träkula Pärla

6 Modell av örat. Skeden i örat Sked Snöre Studsande ljud Burk Ballong /gummihandske eller liknande Socker/salt Öronproppar eller öronskydd Kastrullock eller stereoanläggning Sugrörsflöjt Sugrör Sax Eleverna tillverkar musikinstrument. Kartonger. Toalettrullar. Hårt papper. Snören. Gummiband. Plasthandskar. Tejp. Saxar. Lim. Beskrivning av hur undervisningen fungerade i elevgruppen Eleverna hade till en början många tankar om vad ljud är. I åk 2 hade eleverna mer utvecklade tankar om vad ljud är. De kände t ex till begreppet ljudvågor och visste hur frekvensen kan variera. I åk 1 hade man mer tankar om att ljud är osynligt och de hade inte direkt funderat över det. Intresset för att experimentera var mycket stort. Att ställa en hypotes var svårt för eleverna. Experimenten genomfördes vid fyra olika stationer och vid samma tillfälle. Ett av experimenten var svår att genomföra, eftersom det var svårt att få det till att fungera. I åk 2 var det roligaste experimentet Skeden i örat, medan åk 1 tyckte bäst om Trådtelefonen. Diskussion Både pedagoger och elever har tyckt att det har varit roligt att jobba med tema Ljud. Delvis tror vi att det beror på att vi har arbetat på ett varierat sätt, med fakta, filmer, experiment o s v. Med facit i hand, så skulle vi ha låtit eleverna arbeta mer undersökande från början och sedan gått igenom teorin. Kanske hade eleverna då varit mer intresserade av att undersöka vidare. Vi har nog lätt för att snabb ge dem ett färdigt svar. Att det var svårt för eleverna att ställa hypoteser tror vi kan vara p g a att de inte gav sig tid att fundera så mycket. De var ivriga att göra experimenten. Eftersom vi utförde experimenten i samma rum stationsvis, så avslöjades experimentet för alla eleverna. De tittade på varandra. Det hade varit bättre att genomföra ett experiment per tillfälle. Experimentet med sugrörsflöjten var svår att genomföra, eftersom eleverna hade svårt för att blåsa så hårt så att det kommer ljud. Därför är det ett experiment som vi skulle vilja byta ut. Anledningen till att de olika klasserna tyckte bäst om olika experiment, tror vi kan bero på att åk 2 redan har provat att göra trådtelefoner tidigare. I åk 1 misslyckades flera av eleverna med

7 Skeden i örat. Deras händer var lite fumliga och kanske var de inte motoriskt redo för att utföra experimentet på rätt sätt. Tidspress och andra praktiska anledningar gjorde att vi inte har hunnit med att göra egna instrument med eleverna. Ev kommer vi att göra det längre fram. Referenslista Andersson, Björn 2011: Att utveckla undervisning i naturvetenskap. Lund Bjurulf, Veronica 2011: Teknikdidaktik. Riga Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor & Wehner-Godée, Christina, 2011: Barn och naturvetenskap. Stockholm Lindwall-Ek, Katrin, 2001: Xperimenthuset Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm Persson, Hans 1996: Försök med fysik. Torgersson, Trond-Viggo & Zahl-Olsen, Vivian, Min kropp Källa: Internet n+beskrivning+av+hurljudet+p%c3%a5verkar+oss+och+v%c3%a5ra+relationer

8 Fakta Örats anatomi Öronen är gjorda så att vi kan fånga upp ljudet, allra bäst de ljud som kommer framifrån eller från sidan. Vi vänder på huvudet efter ljudet för att höra så bra som möjligt. Örat består av tre delar Ytterörat Mellanörat Innerörat Ytterörat Ytterörat är öronmusslan och hörselgången. Alltså det som syns och som är beklädd med hud. Öronmusslan fångar upp ljudet och ljudvågorna, och som sedan hjälper dig att avgöra vart ifrån ljudet kommer. Om man kupar handen bakom örat så förstärker man öronmusslans funktion. Det är ungefär samma som om man kopplar in ett par högtalare till datorn för att få bättre ljud, tex när man vill lyssna på musik. När ljudet gått genom öronmusslan så leds det in i hörselgången, och där finns det vaxkörtlar och flimmerhår som håller gången fri från damm och andra främmande partiklar. Längst inne i hörselgången hittar vi trumhinnan som är väl skyddat och som är ett mycket tunt, elastiskt membran. Mellanörat Mellanörat består av trumhinnan, hörselbenskedjan, hammaren, städet och stigbygeln. Detta är ett väl utvecklat system som förstärker ljudvågorna och för dem vidare från trumhinnan till innerörat. Trumhinnan sätts då i vibration när den blivit träffad av ljudtrycket/ ljudvågen. Vibrationerna delar på sig härifrån via hörselbenen till ovala fönstret (ett membran som skiljer det luftfyllda mellanörat från det vätskefyllda innerörat). Mellanörat har genom örontrumpeten förbindelse med svalget. Örontrumpeten är normalt stängd men öppnas när man sväljer för att lufttrycket i mellanörat ska jämnas ut till det omgivande atmosfärstrycket. Innerörat Innerörat består av två funktionellt skilda system; balans-organet (vestibularis) och hörselsnäckan (cochlean). Dessa ligger bara några millimeter från varandra men är väl inkapslade i det mycket hårda klippbenet (temporalbenet). Båda systemen är fyllda med lymfvätska. I dessa organ så omvandlas tryckvågor till elektriska impulser som via nervbanor når hjärnan med information om både ljud och läge. Hörselorganet ligger i snäckan som utgörs av en vindling på ca 3 varv. I snäckan finns även hårceller. En tryckvåg i snäckan gör att hårcellerna aktiveras varefter de omvandlas till elektriska impulser och i sin tur aktiverar

9 de nervcellerna som de står i kontakt med. Nervimpulserna går då via hörselnerven och via flera omkopplings-stationer och sedan upp till hjärnans hörselcentrum i tinningloberna. Ljud är vågrörelser Ljud består egentligen av elektriska vågor. När ljudvågorna når trumhinnan sätts den i rörelse. Vågrörelsen förmedlas då vidare av de tre hörselbenen, som även förstärker rörelsen. Stigbygelns svängningar i det ovala fönstret fortplantas sedan till hinnsnäckan. Ljudvågorna som satt vätskan i rörelse i och omkring hinnsnäckan påverkar de sinnesceller som kallas hårceller. När håren böjs på grund av vågrörelserna aktiveras sinnescellerna. Höga toner aktiverar hårcellerna vid snäckans bas, medan låga toner gör att hårcellerna i snäckans topp reagerar. Informationen från sinnescellerna leds sedan som nervimpulser genom hörselnerven till hörselcentrum i tinningloben. Först när impulserna når hörselcentrummet blir man medveten om ljudet. Men allt det här går på bara nån sekund. Så innan du ens har uppfattat ljudet så har de varit i luften i ca 1-2 sekunder sedan. sa=n&biw=1138&bih=519&tbm=isch&tbnid=_uvzjshvlourqm:&imgrefurl=http://w ww.1177.se/tema/kroppen/nervsystemet-ochsinnesorganen/sinnen/&docid=fw4qdnajk1vhpm&w=550&h=350&ei=ftgetqmqbn H54QTzvcmkDw&zoom=1 Ljudbildar tryckskillnader i det material de rör sig igenom. Materialet är antingen i fast form, i vätskeform eller i gasform (i fasta material kan ljudvågor också röra sig på annat sätt) Ljudet rör sig med olika hastigheter i olika material, i metaller rör sig ljudet bäst, medan i vakuum rör sig inga ljudvågor. Ljudet består av olika frekvenser (mäts i Hertz, antal svängningar per sekund). Vårt hörselorgan kan uppfatta ljud som ligger mellan Herz. Du har säkert hört talas om ljudhastighet. Det betyder att det dröjer en viss tid för ljudet att nå fram till mottagaren från den punkt där ljudet uppstod, t.ex. som i åskväder, där man först kan se blixten slå igenom luftmassorna och först efteråt hör bullret (ljuset rör sig mycket snabbare än ljudet!).

10 Filmer Vad består ljud av? Vi får höra prov på ovanliga ljud. Ljudvågorna når våra öron - men det vi hör kan vara av så olika slag. Åke Andersson från effektarkivet ger prov på ovanliga ljud. Jenny Wilhelms visar vad man gjorde före telefonen uppfanns, dvs. hon ger prov på kulning. Redaktör: Marianne Andersson Utdrag ur Pussel YLE I det här klippet lär vi oss hur örat fungerar, via ett enkelt experiment med ljudvågor. Ljudvågor fångas upp av den s.k. öronmusslan och den yttre hörselgången och leds in mot trumhinnan. Det är skadligt för örat om man t.ex. lyssnar på musik på mycket hög volym, i värsta fall kan trumhinnan skadas. Som unga kan vi uppfatta ljud mellan 20 och Hz, men med åren börjar känsligheten för höga frekvenser minska. Utdrag ur Formel 5&6 YLE Öron kan se väldigt olika ut, men alla fungerar på samma sätt: de tar emot ljud så att vi hör vad det är som låter. Ljudvågorna gungar in i hålet som leder till trumhinnan. Trumhinnan är tunn och svänger lätt igång av minsta ljud. Den sätter fart på de tre hörselbenen. Längst in i örat sitter snäckan. Snäckan är fylld av en vätska som börjar röra sig när hörselbenen trycker på ingången. Längs snäckans väggar sitter hörselhåren - de är flera tusen. Tillsammans bildar de en ljudkänslig matta som tar emot ljuden som fortplantat sig genom örat. Här förvandlas ljudvågorna till signaler som sen skickas in i hjärnan, och du hör vad det är som låter. UR&FST Skol-TV Vad är ljud egentligen?mycket starka ljud upplevs som smärtsamma och ännu starkare ljud kan krossa föremål. För höga ljud kan vara till stor skada för våra öron. Man måste vara försiktig att man inte lyssnar på musik för högt, speciellt om man använder hörlurar, och man ska använda öronproppar under konserter. Formel 5&6/YLE 2006 Databas: Vetamix

11 Experiment Skeden och o rat Visa hur ho rselbenen fungerar. Material två skedar ett tunt snöre, ca 60 cm Gör så här 1. Knyt fast skedarna mitt pa tra den. 2. Låt skedarna slå mot varandra och lyssna. Hör du det svagt klingande ljudet? 3. Snurra snörändarna runt var sitt finger och sätt ett finger i var öra och slå ihop skedarna igen. Hur la ter det? La ter det likadant om man inte trycker tra den mot o rat? Hur fo rklarar du det ha r? Prova ga rna andra sorters tra dar. La ter det likadant?

12 Trådtelefonen Material stark tråd två burkar (burkarna kan vara av typ engångsmugg för kaffe. De har handtag som gör det roligare att använda den).två tändstickor eller jungfruben eller gem eller liknande. Saxar passare, sylar, varm spik eller borrar att sticka hål med. + en kompis Gör så här: 1. Gör hål i botten av varje mugg 2. Stick in tråden från muggens utsida och knyt fast tråden i en tändsticksbit. Gör likadant med den andra muggen. 3. Spänn upp telefonledningen mellan dig och din kompis. Håll muggarna löst med fingertopparna Nu kan ni till och med viska och ändå höra vad den andra säger.

13 Studsande ljud Får du sockret att dansa, om inte sätt musiken hårdare. Ett experiment som förtydligar ljudvågor på ett synligt och ljudligt sätt. Tid: 2 min Material burk ballong /gummihandske eller liknande socker/salt öronproppar eller öronskydd kastrullock eller stereoanläggning Gör så här: 1. Spänn gummihandsken eller ballongen på öppningen av burken. Tejpa fast så ytan blir spänd. Sätt socker eller salt på den spända hinnan. 2. Slå ihop kastrullock eller liknande, som förorsakar starkt ljud. Du kan också placera burken nära en högtalare och vrid på volymknappen. Ser du hur sockret dansar?

14 Sugrörsflöjten Tillverka ett eget blåsinstrument med hjälp av ett sugrör. Hurdana toner får du? Tid: 2 min Material sugrör sax Gör så här 1. Klipp med två snitt ändan av sugröret till en spetsig trekant. 2. Blås luft genom sugröret. Pressa läpparna mot spetsen. Försök få en ton. Därefter kan du klippa små snitt (hål) i sugröret liksom på riktiga blåsinstrument. Gör inte hålen för stora. Hur låter det?

15 Experimentförklaring Skeden och örat: Tråden leder ljudet snabbare och bättre än luften. Vibrationerna från skedarna leds via tråden genom huvudets ben till innerörat. Trådtelefonen När du pratar i muggen börjar den vibrera (svänga) i takt med din röst. Vibrationerna fortsätter genom tråden och till slut vibrerar den andra muggen på samma sätt. Då kan du höra vad din kompis viskade Studsande ljud Sockret/saltet rör på sig, hoppar till av ren förskräckelse. När du slår kastrullocken ihop, förorsakar de ljudvågor som förs vidare i luften och får hinnan att vibrera och sockret att dansa. På liknande sätt fungerar vårt egna hörselorgan. Trumhinnan tar emot ljudvågorna som öronsnäckan fångar in. Då trumhinnan reagerar på ljudvågorna börjar Sugrörsflöjten Sugröret producerar bara en ton, som bildas då du blåser i sugröret och flikarna vibrerar.( När blåsningen lyckas känns vibrationen i munnen och då hörs även ljud). Samma princip fungerar i olika blåsinstrument. Med ett vanligt rör kan man få endast en ton, men om man formar röret, exempelvis med snitt eller kapar det kortare kan man få andra tonhöjder. Vi hör olika slags ljud överallt runt omkring oss. Ljud transporteras via olika material. Vatten transporterar ljud väldigt bra. Det finns också ljud som mänskan inte hör. Det är frågan om ljud med frekvenser som är för höga eller för låga för att uppfattas av mänskor. Vissa djur som elefanter och valar, kommunicerar via ljud med låg frekvens. Fladdermöss, å andra sidan, kommunicerar med varandra med ljud med hög frekvens.

16 Experiment: Vi jobbade med experimentet: Hypotes. Vad tror vi kommer att hända? RITA OCH SKRIV Vad gjorde vi? Varför? Vad hände?

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass: Akustik och vågrörelse Arbetshäfte Namn: Klass: Akustik och vågrörelse E- nivå Du genomför och redogör för uppgifter och undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i grupp. Du kan med hjälp

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen... 2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vad gömmer sig det bestämmer du! 1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 3: UPPTÄCKTEN Berättelse del 1: Uppgift 1: Det sista vykortet Vackrare horisont Berättelse del 2: Uppgift 2: Uppgift 3: Upptäckten Snurra på

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

NTA - tema luft - HT-11

NTA - tema luft - HT-11 NTA - tema luft - HT-11 Nu har vi startat vårt NTA arbete med de största barnen på förskolan. Vid det första tillfället den 15 september hade vi en introduktion på vad luft är för något och vi gjorde några

Läs mer

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små burkar med lock

Läs mer

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Eva Mattsson den 31 augusti 2007 SINNESFYSIOLOGI KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Tag en nål och sätt spetsen mot fingertoppen. Tag den andra nålen och sätt även den mot fingertoppen

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Girlang med tygblommor

Girlang med tygblommor Girlang med tygblommor Det finns ofta lådvis av tygblommor på loppiset. Köp loss en låda av dem och gör girlanger, eller varför inte kransar att ha i håret. ett gäng tygblommor snöre eller tråd eventuellt

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Tips för klarinettelever och föräldrar

Tips för klarinettelever och föräldrar Tips för klarinettelever och föräldrar Innehåll: sidan 3. några råd till föräldrar sidan 4-5. att sätta ihop klarinetten, rörblad m.m. sidan 6-7. att spela, munställning m.m. Hej! Här kommer lite tips

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...

Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner... 1 Ljud...3 Gör ljudvågor...3 Olika toner...3 Skydda hörseln...3 Toner med kroppen...4 Ljus...6 Bryt ljus...6 Reflektera ljus...6 Enkla maskiner...7 Hävstången...7 Kilen...7 Fjädern...8 Hjulet...8 Pröva

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Materials egenskaper och papperstillverkning

Materials egenskaper och papperstillverkning Materials egenskaper och papperstillverkning Jessica Dahlblom Marie Dagling NO/Tk F-3 Lärarlyftskurs 2013 2LU09U 15 hp 2 INNEHÅLL Sid. 1 INLEDNING 3 2 SYFTE 3 3 NATURVETENSKAPLIGT OCH TEKNISKT INNEHÅLL

Läs mer

Barns hörsel. Information till föräldrar

Barns hörsel. Information till föräldrar Barns hörsel Information till föräldrar Att bygga för framtiden Innehåll Att bygga för framtiden 3 Hur vi hör 4 Hörselnedsättning hos barn 7 Milstolpar inom kommunikation 12 Tecken på hörselsvårigheter

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: skickar ett sms Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: skickar ett sms Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som har fått en ny mobil. Han är mycket glad och vill skriva ett sms. Han bestämmer sig för att skicka ett sms

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Bessemerskolan Sandviken Projektarbete 100 poäng Läsåret 2011/2012 Naturvetenskapligaprogrammet Handledare: Erik Troeng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Påskpyssel. Roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av

Påskpyssel. Roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av Påskpyssel Roliga tips för dig och ditt kreativa barn Colorona är en del av Påskbild med handavtryck 1. Tryck din hand mot Giant Washable inkpad och sedan mot det vita pappret. 2. Gör samma sak med tummen,

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument Instrumentkunskap Inledning - Det finns många olika typer av instrument, och de delas in i grupper utifrån hur man spelar på dem. De olika grupperna kallas för familjer och det är stråkinstrument, knäppta

Läs mer

Comfort Focus Bruksanvisning. Comfort Focus. För ökad koncentration och inlärning. Svenska

Comfort Focus Bruksanvisning. Comfort Focus. För ökad koncentration och inlärning. Svenska Comfort Focus Bruksanvisning Comfort Focus För ökad koncentration och inlärning Svenska 1 Bruksanvisning Innehållsförteckning Sid Laddning 3 Information till läraren 4 Information till eleven 5 Flera mottagare

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Strålande skrivaren Sara

Strålande skrivaren Sara Strålande skrivaren Sara Lyser upp när du skriver, perfekt för att skriva hemligheter i mörker. Se en film på produkten: http://youtu.be/nt1c3xhkid8 Vilket material behöver man? Genomskinlig bläckpenna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Diviga diodtavlan Diana

Diviga diodtavlan Diana Diviga diodtavlan Diana En tavla med motivet förbättrat med lysande dioder. Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Plywood 4 mm Träregel 45 x 45 mm Lysdioder

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

NATURVETENSKAP/ TEKNIK

NATURVETENSKAP/ TEKNIK MARIA ENGMAN GRANQVIST SAGAN PETTER OCH HANS FYRA GETTER UR ETT NATURVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV NATURVETENSKAP/ TEKNIK LEK MATEMATIK SPRÅK RÖRELSE SKAPANDE BARNS INFLYTANDE DRAMA NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Saker som flyger. Klubbmaterial för åk 4-6 Camilla Levander och Erik Holm

Saker som flyger. Klubbmaterial för åk 4-6 Camilla Levander och Erik Holm Saker som flyger Klubbmaterial för åk 4-6 Camilla Levander och Erik Holm Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Målsättningar 3. Flygfarkoster 3.1.Flygfarkostens historia 3.2.Lufttryck 3.3.Varifrån kommer

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Örats anatomi. www.horselboken.se YTTERÖRAT MELLANÖRAT INNERÖRAT. Balansorganet. Hörselbenen. Hörselnerven. Hörselgången Snäckan.

Örats anatomi. www.horselboken.se YTTERÖRAT MELLANÖRAT INNERÖRAT. Balansorganet. Hörselbenen. Hörselnerven. Hörselgången Snäckan. ANATOMI - HÖRSELBOKEN Örats anatomi YTTERÖRAT MELLANÖRAT INNERÖRAT Hörselbenen Balansorganet Hörselnerven Hörselgången Snäckan Runda fönstret Trumhinnan Ovala fönstret Örontrumpet 1 ANATOMI - HÖRSELBOKEN

Läs mer

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Augusti 2013 Här är vi 36 nyfikna och förväntansfulla elever som står framför Naturhistoriska riksmuseet. Vi tog en gruppbild som ett minne från denna dag. Vi

Läs mer

Få ditt skrivbord att vibrera med musik

Få ditt skrivbord att vibrera med musik Användarmanual Paddy Vibe BT Edition Få ditt skrivbord att vibrera med musik 1. Produkt information Paddy Vibe BT Edition är en innovativ 360 högtalare som skapar ljud enli gt principen för resonans. Den

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

Av Bodil Nilsson och Lillemor Sterner. Temana är utvecklade av Fenomenmagasinet i Linköping.

Av Bodil Nilsson och Lillemor Sterner. Temana är utvecklade av Fenomenmagasinet i Linköping. 1 DIDAKTISKA KOMMENTARER TILL TEMAN FÖR FÖRSKOLAN. Av och Temana är utvecklade av Fenomenmagasinet i Linköping. De didaktiska kommentarerna är finansierade av NTA Produktion och Service ekonomisk förening,

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer