Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud"

Transkript

1 Lärarhandledning Avdelningen för NT-didaktik 1NT30U vt-13 Viktoria Henriksson Lisbeth Lennartsson Mediha Mesinovic Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

2 Arbetsområde NO/teknik - ljud. Klass Åk 1 och åk 2 Syfte En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Läraren ska ansvara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. (Lgr 11) För att förstår teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver tekniken som omger oss göras synlig och begriplig. Syftet med vårt projektarbete är att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättning att utveckla gena tekniska idéer och lösningar. (Lgr 11) Genom temat ljud ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättning att utveckla sin förmåga att: - använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, eleverna ska kunna några enkla ord och begrepp för att samtala om tekniska lösningar. - egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. - människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. - enkla naturvetenskapliga undersökningar. -dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. (Lgr 11) Innehåll Vad är ljud? Hur förs ljud vidare? Hur ser örat ut och hur hör man? Ljudets hastighet. Hypoteser och dokumentation. Konstruera ett musikinstrument. Ljud i praktiken och teorin Uppstart med experimentet Kluckhönan. En upplevelse av ljud där eleverna ska få ställa en hypotes om hur det kan uppstå ljud. Modell av örat. Demonstration av hur örat egentligen ser ut. Vilka är örats olika delar? Osv. Film från Vetamix. Experiment: Skeden i örat. Experiment: Snabb telefon.

3 Experiment: Studsande ljud. Experiment: Sugrörsflöjt. Eleverna tillverkar egna instrument. Lektionsförslag Ljud Tidsplanering 1 lektion introduktion 1 lektion experimentutförande 1 lektion konstruerande av egna instrument Material Sugrör, sax, pappershylsor, gummihandskar, sugrör, tejp,tomma förpackningar, snöre, pinnar, tyg, plast, gummiband, hobbymaterial Lektion 1 Börja med att visa kluck kluck hönan Material Plastmugg, vävtråd, nål, indianpärla, träkula, vitt, rött, orange papper, häftapparat Gör så här Gör ett litet hål i botten på plastmuggen. Trä tråden igenom hålet och knyt en knut eller sätt fast en indianpärla i botten av muggen. Sätt träkulan i andra änden av tråden. Klipp ut en höna på dubbelt papper och häfta hönan runt muggen. Klipp ut näbb och kam och fäst på hönan. Ryck i snöret med ena handen. Håll med andra handen i muggen. Vad händer? Diskutera Vad händer? Fundera tillsammans, vad är ljud? Visa bild på örat, gå igenom hur det fungerar. ljudvågor vibration Film Vad består ljud av? Vi får höra prov på ovanliga ljud. Ljudvågorna når våra öron - men det vi hör kan vara av så olika slag. Åke Andersson från effektarkivet ger prov på ovanliga ljud. Jenny Wilhelms visar vad man gjorde före telefonen uppfanns, dvs. hon ger prov på kulning. Lektion 2 Börja med experimenten Förbered och lägg fram material till de olika experimenten Skeden och örat

4 Trådtelefonen Studsande ljud Sugrörsflöjten Jobba i grupper med de olika experimenten. Eleverna får ett experiment per grupp eller jobbar i stationer så att alla får göra allt. Använd experimentblanketten som dokumentering av experimenten. Formulera en gemensam hypotes för gruppen. Om det blir svårt att komma överens om hypotesen går det också bra att skriva sin egen hypotes. Diskutera gemensamt efter experimenten Vad händer? Hur ser det ut? Varför? Vad tror ni? Film I det här klippet lär vi oss hur örat fungerar, via ett enkelt experiment med ljudvågor. Ljudvågor fångas upp av den s.k. öronmusslan och den yttre hörselgången och leds in mot trumhinnan. Det är skadligt för örat om man t.ex. lyssnar på musik på mycket hög volym, i värsta fall kan trumhinnan skadas. Som unga kan vi uppfatta ljud mellan 20 och Hz, men med åren börjar känsligheten för höga frekvenser minska. Lektion 3 Konstruera egna instrument Vad krävs till att producera ljud? Ljud framåtskrider som tryckskillnader i t. ex luften. Tryckskillnaderna kan uppstå då något träffar ett material och det uppstår vibrationer. Exempel på det är t. ex. en trumma. Också blåsinstrument och stränginstrument förorsakar vibrationer i luften. Presentera materialet,vad ska vi göra med allt detta? Instrument! Ni ska få bilda en egen orkester. Vad ska vi fundera på, vad måste instrumentet ha för att fungera? luft som vibrerar mot något, ex en burk, ihåligt rör... något som får luften i rörelse Instruktioner Fundera på olika föremål i vardagen som skulle kunna användas som instrument. Använd olika föremål och hobbymaterial för att konstruera ett eget instrument. Hitta på ett namn på instrumentet. Kommer du på mera (flaskor med vatten i, rör i olika längder). Bilda en egen orkester i klassen med instrumenten.

5 Bakgrund Elfström m. fl. (2008) framhåller att elever är spontant nyfikna och intresserade av naturvetenskapliga fenomen. De menar att elever ska få möjlighet att i skolans undervisning i naturvetenskap uppleva sig som aktiva deltagare som kan påverka och samarbeta för att skapa ny kunskap. Vi anser att det är viktigt att eleverna känner sig aktiva deltagare precis som författarna skriver i sin bok och syftet med vårt projektarbete är dels att göra våra elever aktiva deltagare och väcka intresse för no/teknik. Även Bjurulf (2011) skriver i sin bok om vikten av att göra eleverna aktiva deltagare och hänvisar till Lgr 11 där hon skriver hur viktigt teknikämnet är för individen, samhället och miljön samt att eleverna utvecklar sitt intresse för teknik och vill vara med och påverka samhällsutvecklingen i en positiv riktning. Andersson (2011) skriver om tre sätt att se lärande och kunnande samt tre lärarroller. Vi anser att vårt projektarbete kännetecknas stort av Anderssons tre modeller. Han skriver om läraren som den mest aktive, eleven den mest aktive men läraren som handledaren och sista modellen både lärare och elev aktiva. Läraren den mest aktive - kluckhönan, fakta om örat samt filmen. Eleven den mest aktive, läraren handleder - experimenten. Både lärare och elev aktiva - eleverna tillverkar egna instrument. Bedömning Eleven ska veta vad ljud är och hur det uppkommer. Eleven ska känna till hur örat ser ut och hur man kan höra. Eleven ska följa instruktioner och göra enkla experiment, som du även dokumenterar, muntligt, skriftligt och med bild. Vi bedömer elevernas aktiva deltagande i det vi gör. Hur de deltar i gruppens arbete, samt hur de planerar och genomför sitt arbete. Koppling till läroplan Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. (Te 1-3) Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. (NO åk 3) Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. (NO åk 3) Materialbeskrivning Kluckhönan En plastmugg Vitt, orange och rött papper till hönans kropp, tuppkam och näbb. Snöre. Träkula Pärla

6 Modell av örat. Skeden i örat Sked Snöre Studsande ljud Burk Ballong /gummihandske eller liknande Socker/salt Öronproppar eller öronskydd Kastrullock eller stereoanläggning Sugrörsflöjt Sugrör Sax Eleverna tillverkar musikinstrument. Kartonger. Toalettrullar. Hårt papper. Snören. Gummiband. Plasthandskar. Tejp. Saxar. Lim. Beskrivning av hur undervisningen fungerade i elevgruppen Eleverna hade till en början många tankar om vad ljud är. I åk 2 hade eleverna mer utvecklade tankar om vad ljud är. De kände t ex till begreppet ljudvågor och visste hur frekvensen kan variera. I åk 1 hade man mer tankar om att ljud är osynligt och de hade inte direkt funderat över det. Intresset för att experimentera var mycket stort. Att ställa en hypotes var svårt för eleverna. Experimenten genomfördes vid fyra olika stationer och vid samma tillfälle. Ett av experimenten var svår att genomföra, eftersom det var svårt att få det till att fungera. I åk 2 var det roligaste experimentet Skeden i örat, medan åk 1 tyckte bäst om Trådtelefonen. Diskussion Både pedagoger och elever har tyckt att det har varit roligt att jobba med tema Ljud. Delvis tror vi att det beror på att vi har arbetat på ett varierat sätt, med fakta, filmer, experiment o s v. Med facit i hand, så skulle vi ha låtit eleverna arbeta mer undersökande från början och sedan gått igenom teorin. Kanske hade eleverna då varit mer intresserade av att undersöka vidare. Vi har nog lätt för att snabb ge dem ett färdigt svar. Att det var svårt för eleverna att ställa hypoteser tror vi kan vara p g a att de inte gav sig tid att fundera så mycket. De var ivriga att göra experimenten. Eftersom vi utförde experimenten i samma rum stationsvis, så avslöjades experimentet för alla eleverna. De tittade på varandra. Det hade varit bättre att genomföra ett experiment per tillfälle. Experimentet med sugrörsflöjten var svår att genomföra, eftersom eleverna hade svårt för att blåsa så hårt så att det kommer ljud. Därför är det ett experiment som vi skulle vilja byta ut. Anledningen till att de olika klasserna tyckte bäst om olika experiment, tror vi kan bero på att åk 2 redan har provat att göra trådtelefoner tidigare. I åk 1 misslyckades flera av eleverna med

7 Skeden i örat. Deras händer var lite fumliga och kanske var de inte motoriskt redo för att utföra experimentet på rätt sätt. Tidspress och andra praktiska anledningar gjorde att vi inte har hunnit med att göra egna instrument med eleverna. Ev kommer vi att göra det längre fram. Referenslista Andersson, Björn 2011: Att utveckla undervisning i naturvetenskap. Lund Bjurulf, Veronica 2011: Teknikdidaktik. Riga Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor & Wehner-Godée, Christina, 2011: Barn och naturvetenskap. Stockholm Lindwall-Ek, Katrin, 2001: Xperimenthuset Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm Persson, Hans 1996: Försök med fysik. Torgersson, Trond-Viggo & Zahl-Olsen, Vivian, Min kropp Källa: Internet n+beskrivning+av+hurljudet+p%c3%a5verkar+oss+och+v%c3%a5ra+relationer

8 Fakta Örats anatomi Öronen är gjorda så att vi kan fånga upp ljudet, allra bäst de ljud som kommer framifrån eller från sidan. Vi vänder på huvudet efter ljudet för att höra så bra som möjligt. Örat består av tre delar Ytterörat Mellanörat Innerörat Ytterörat Ytterörat är öronmusslan och hörselgången. Alltså det som syns och som är beklädd med hud. Öronmusslan fångar upp ljudet och ljudvågorna, och som sedan hjälper dig att avgöra vart ifrån ljudet kommer. Om man kupar handen bakom örat så förstärker man öronmusslans funktion. Det är ungefär samma som om man kopplar in ett par högtalare till datorn för att få bättre ljud, tex när man vill lyssna på musik. När ljudet gått genom öronmusslan så leds det in i hörselgången, och där finns det vaxkörtlar och flimmerhår som håller gången fri från damm och andra främmande partiklar. Längst inne i hörselgången hittar vi trumhinnan som är väl skyddat och som är ett mycket tunt, elastiskt membran. Mellanörat Mellanörat består av trumhinnan, hörselbenskedjan, hammaren, städet och stigbygeln. Detta är ett väl utvecklat system som förstärker ljudvågorna och för dem vidare från trumhinnan till innerörat. Trumhinnan sätts då i vibration när den blivit träffad av ljudtrycket/ ljudvågen. Vibrationerna delar på sig härifrån via hörselbenen till ovala fönstret (ett membran som skiljer det luftfyllda mellanörat från det vätskefyllda innerörat). Mellanörat har genom örontrumpeten förbindelse med svalget. Örontrumpeten är normalt stängd men öppnas när man sväljer för att lufttrycket i mellanörat ska jämnas ut till det omgivande atmosfärstrycket. Innerörat Innerörat består av två funktionellt skilda system; balans-organet (vestibularis) och hörselsnäckan (cochlean). Dessa ligger bara några millimeter från varandra men är väl inkapslade i det mycket hårda klippbenet (temporalbenet). Båda systemen är fyllda med lymfvätska. I dessa organ så omvandlas tryckvågor till elektriska impulser som via nervbanor når hjärnan med information om både ljud och läge. Hörselorganet ligger i snäckan som utgörs av en vindling på ca 3 varv. I snäckan finns även hårceller. En tryckvåg i snäckan gör att hårcellerna aktiveras varefter de omvandlas till elektriska impulser och i sin tur aktiverar

9 de nervcellerna som de står i kontakt med. Nervimpulserna går då via hörselnerven och via flera omkopplings-stationer och sedan upp till hjärnans hörselcentrum i tinningloberna. Ljud är vågrörelser Ljud består egentligen av elektriska vågor. När ljudvågorna når trumhinnan sätts den i rörelse. Vågrörelsen förmedlas då vidare av de tre hörselbenen, som även förstärker rörelsen. Stigbygelns svängningar i det ovala fönstret fortplantas sedan till hinnsnäckan. Ljudvågorna som satt vätskan i rörelse i och omkring hinnsnäckan påverkar de sinnesceller som kallas hårceller. När håren böjs på grund av vågrörelserna aktiveras sinnescellerna. Höga toner aktiverar hårcellerna vid snäckans bas, medan låga toner gör att hårcellerna i snäckans topp reagerar. Informationen från sinnescellerna leds sedan som nervimpulser genom hörselnerven till hörselcentrum i tinningloben. Först när impulserna når hörselcentrummet blir man medveten om ljudet. Men allt det här går på bara nån sekund. Så innan du ens har uppfattat ljudet så har de varit i luften i ca 1-2 sekunder sedan. sa=n&biw=1138&bih=519&tbm=isch&tbnid=_uvzjshvlourqm:&imgrefurl=http://w ww.1177.se/tema/kroppen/nervsystemet-ochsinnesorganen/sinnen/&docid=fw4qdnajk1vhpm&w=550&h=350&ei=ftgetqmqbn H54QTzvcmkDw&zoom=1 Ljudbildar tryckskillnader i det material de rör sig igenom. Materialet är antingen i fast form, i vätskeform eller i gasform (i fasta material kan ljudvågor också röra sig på annat sätt) Ljudet rör sig med olika hastigheter i olika material, i metaller rör sig ljudet bäst, medan i vakuum rör sig inga ljudvågor. Ljudet består av olika frekvenser (mäts i Hertz, antal svängningar per sekund). Vårt hörselorgan kan uppfatta ljud som ligger mellan Herz. Du har säkert hört talas om ljudhastighet. Det betyder att det dröjer en viss tid för ljudet att nå fram till mottagaren från den punkt där ljudet uppstod, t.ex. som i åskväder, där man först kan se blixten slå igenom luftmassorna och först efteråt hör bullret (ljuset rör sig mycket snabbare än ljudet!).

10 Filmer Vad består ljud av? Vi får höra prov på ovanliga ljud. Ljudvågorna når våra öron - men det vi hör kan vara av så olika slag. Åke Andersson från effektarkivet ger prov på ovanliga ljud. Jenny Wilhelms visar vad man gjorde före telefonen uppfanns, dvs. hon ger prov på kulning. Redaktör: Marianne Andersson Utdrag ur Pussel YLE I det här klippet lär vi oss hur örat fungerar, via ett enkelt experiment med ljudvågor. Ljudvågor fångas upp av den s.k. öronmusslan och den yttre hörselgången och leds in mot trumhinnan. Det är skadligt för örat om man t.ex. lyssnar på musik på mycket hög volym, i värsta fall kan trumhinnan skadas. Som unga kan vi uppfatta ljud mellan 20 och Hz, men med åren börjar känsligheten för höga frekvenser minska. Utdrag ur Formel 5&6 YLE Öron kan se väldigt olika ut, men alla fungerar på samma sätt: de tar emot ljud så att vi hör vad det är som låter. Ljudvågorna gungar in i hålet som leder till trumhinnan. Trumhinnan är tunn och svänger lätt igång av minsta ljud. Den sätter fart på de tre hörselbenen. Längst in i örat sitter snäckan. Snäckan är fylld av en vätska som börjar röra sig när hörselbenen trycker på ingången. Längs snäckans väggar sitter hörselhåren - de är flera tusen. Tillsammans bildar de en ljudkänslig matta som tar emot ljuden som fortplantat sig genom örat. Här förvandlas ljudvågorna till signaler som sen skickas in i hjärnan, och du hör vad det är som låter. UR&FST Skol-TV Vad är ljud egentligen?mycket starka ljud upplevs som smärtsamma och ännu starkare ljud kan krossa föremål. För höga ljud kan vara till stor skada för våra öron. Man måste vara försiktig att man inte lyssnar på musik för högt, speciellt om man använder hörlurar, och man ska använda öronproppar under konserter. Formel 5&6/YLE 2006 Databas: Vetamix

11 Experiment Skeden och o rat Visa hur ho rselbenen fungerar. Material två skedar ett tunt snöre, ca 60 cm Gör så här 1. Knyt fast skedarna mitt pa tra den. 2. Låt skedarna slå mot varandra och lyssna. Hör du det svagt klingande ljudet? 3. Snurra snörändarna runt var sitt finger och sätt ett finger i var öra och slå ihop skedarna igen. Hur la ter det? La ter det likadant om man inte trycker tra den mot o rat? Hur fo rklarar du det ha r? Prova ga rna andra sorters tra dar. La ter det likadant?

12 Trådtelefonen Material stark tråd två burkar (burkarna kan vara av typ engångsmugg för kaffe. De har handtag som gör det roligare att använda den).två tändstickor eller jungfruben eller gem eller liknande. Saxar passare, sylar, varm spik eller borrar att sticka hål med. + en kompis Gör så här: 1. Gör hål i botten av varje mugg 2. Stick in tråden från muggens utsida och knyt fast tråden i en tändsticksbit. Gör likadant med den andra muggen. 3. Spänn upp telefonledningen mellan dig och din kompis. Håll muggarna löst med fingertopparna Nu kan ni till och med viska och ändå höra vad den andra säger.

13 Studsande ljud Får du sockret att dansa, om inte sätt musiken hårdare. Ett experiment som förtydligar ljudvågor på ett synligt och ljudligt sätt. Tid: 2 min Material burk ballong /gummihandske eller liknande socker/salt öronproppar eller öronskydd kastrullock eller stereoanläggning Gör så här: 1. Spänn gummihandsken eller ballongen på öppningen av burken. Tejpa fast så ytan blir spänd. Sätt socker eller salt på den spända hinnan. 2. Slå ihop kastrullock eller liknande, som förorsakar starkt ljud. Du kan också placera burken nära en högtalare och vrid på volymknappen. Ser du hur sockret dansar?

14 Sugrörsflöjten Tillverka ett eget blåsinstrument med hjälp av ett sugrör. Hurdana toner får du? Tid: 2 min Material sugrör sax Gör så här 1. Klipp med två snitt ändan av sugröret till en spetsig trekant. 2. Blås luft genom sugröret. Pressa läpparna mot spetsen. Försök få en ton. Därefter kan du klippa små snitt (hål) i sugröret liksom på riktiga blåsinstrument. Gör inte hålen för stora. Hur låter det?

15 Experimentförklaring Skeden och örat: Tråden leder ljudet snabbare och bättre än luften. Vibrationerna från skedarna leds via tråden genom huvudets ben till innerörat. Trådtelefonen När du pratar i muggen börjar den vibrera (svänga) i takt med din röst. Vibrationerna fortsätter genom tråden och till slut vibrerar den andra muggen på samma sätt. Då kan du höra vad din kompis viskade Studsande ljud Sockret/saltet rör på sig, hoppar till av ren förskräckelse. När du slår kastrullocken ihop, förorsakar de ljudvågor som förs vidare i luften och får hinnan att vibrera och sockret att dansa. På liknande sätt fungerar vårt egna hörselorgan. Trumhinnan tar emot ljudvågorna som öronsnäckan fångar in. Då trumhinnan reagerar på ljudvågorna börjar Sugrörsflöjten Sugröret producerar bara en ton, som bildas då du blåser i sugröret och flikarna vibrerar.( När blåsningen lyckas känns vibrationen i munnen och då hörs även ljud). Samma princip fungerar i olika blåsinstrument. Med ett vanligt rör kan man få endast en ton, men om man formar röret, exempelvis med snitt eller kapar det kortare kan man få andra tonhöjder. Vi hör olika slags ljud överallt runt omkring oss. Ljud transporteras via olika material. Vatten transporterar ljud väldigt bra. Det finns också ljud som mänskan inte hör. Det är frågan om ljud med frekvenser som är för höga eller för låga för att uppfattas av mänskor. Vissa djur som elefanter och valar, kommunicerar via ljud med låg frekvens. Fladdermöss, å andra sidan, kommunicerar med varandra med ljud med hög frekvens.

16 Experiment: Vi jobbade med experimentet: Hypotes. Vad tror vi kommer att hända? RITA OCH SKRIV Vad gjorde vi? Varför? Vad hände?

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Örat och hörseln en guide

Örat och hörseln en guide Örat och hörseln en guide Örat Ytterörat Ytterörat består av öronmussla och hörselgång. Öronmusslan fångar upp ljudet och dess form hjälper dig också att avgöra varifrån ljudet kommer. Vi kan förstärka

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013). Projektarbete 1NT30U Anna Landtreter Jennie Olsson Vårlek Lärarhandledning: Åldersgrupp: År 2-3 Efter att vi har haft ett arbete om vinterlek följer vi årstidsväxlingen och arbetar vidare med våren. Arbetsområdet

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass: Akustik och vågrörelse Arbetshäfte Namn: Klass: Akustik och vågrörelse E- nivå Du genomför och redogör för uppgifter och undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i grupp. Du kan med hjälp

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6

Läs mer

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst 2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser

Läs mer

Förskolan Trollsländan

Förskolan Trollsländan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (12) Förskolan Trollsländan Vi vill erbju d a v a rje barn e n f ö r skole tid f ull av gläd je, vänskap, läran de och med mång a utman in gar i le kfullt utforsk

Läs mer

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela

Läs mer

NTA - tema luft - HT-11

NTA - tema luft - HT-11 NTA - tema luft - HT-11 Nu har vi startat vårt NTA arbete med de största barnen på förskolan. Vid det första tillfället den 15 september hade vi en introduktion på vad luft är för något och vi gjorde några

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen... 2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

Modell av det basilära membranet

Modell av det basilära membranet Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Modell av det basilära membranet Lars Eineljung Ht-2008 10p C-nivå Lärarprogrammet 180p Examinator: Jenny Ivarsson Handledare: Kjell Prytz

Läs mer

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun Pedagogisk planering NO och Teknik i grundsärskolan Åk 1-6, 7-9 Arbetsområde: NTA- kretsar kring el Annika Lundin Tierps Kommun 2015-01-07 Arbetsområ de: NTA kretsår kring el Arbetsområdets syfte och förmågor

Läs mer

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vad gömmer sig det bestämmer du! 1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur

Läs mer

Lilla lyckohjulet Lina

Lilla lyckohjulet Lina Lilla lyckohjulet Lina Lyckohjulet snurrar och du kan spela precis som på tivoli! Se en film på produkten: http://youtu.be/mlh6rpuhqmm Vilket material behöver man? Trälist 15 x 33 mm Plywood 8 mm Träskruv

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 3: UPPTÄCKTEN Berättelse del 1: Uppgift 1: Det sista vykortet Vackrare horisont Berättelse del 2: Uppgift 2: Uppgift 3: Upptäckten Snurra på

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Agneta Rehn Fakulteten för Lärande och samhälle 2011-11-18 Hämtad direkt från vardagen på en förskola - Titta en fågel (Elisabeth, förskollärare) - Gör

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Bygg ett djur med rörelse

Bygg ett djur med rörelse !!!!!!!!!!!!! 2013-05-02 Naturorienterande ämnen och teknik för åk 1-3 INT30U Lärarhandledning Bygg ett djur med rörelse - Mekanik för de tidiga skolåren Anna Wester Maria Bjärneroth Innehåll 1. Mekanik-

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

Tips för klarinettelever och föräldrar

Tips för klarinettelever och föräldrar Tips för klarinettelever och föräldrar Innehåll: sidan 3. några råd till föräldrar sidan 4-5. att sätta ihop klarinetten, rörblad m.m. sidan 6-7. att spela, munställning m.m. Hej! Här kommer lite tips

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför. Luft 1 Luft...2 Lufttryck...2 Lufttryck och väder...2 Minska lufttrycket...3 Luftmotstånd...3 Varm luft...3 Snurrande spiral...3 Varm luft och kall luft...4 Luft Luft väger Gör en balansvåg av en blompinne

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små burkar med lock

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: skickar ett sms Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: skickar ett sms Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som har fått en ny mobil. Han är mycket glad och vill skriva ett sms. Han bestämmer sig för att skicka ett sms

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Bygg en båt som drivs av en propeller.

Bygg en båt som drivs av en propeller. Bygg en båt som drivs av en propeller. Teknik Använd din kunskap om material, krafter och energi för att förbättra funktionen och konstruktionen hos en båt som drivs av en propeller. I denna uppgift kommer

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6 KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Talperception. Talperception. Örat. Örat

Talperception. Talperception. Örat. Örat Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com A - Våglära (Kapitel 19-21) Innehåll: I - Beskrivning, Egenskaper hos vibrationer och vågor II - Mekaniska vågor ljud I - Beskrivning, egenskaper

Läs mer

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad Stränginstrument: Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -

Läs mer

F2 Beskrivning av ljud. Ljud = vågrörelse. Tryckvariation Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090

F2 Beskrivning av ljud. Ljud = vågrörelse. Tryckvariation Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 F2 Beskrivning av ljud Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 Ljud = vågrörelse En rörelse som sprids genom ett medium, tex luft Partiklarna svänger kring sina respektive jämviktslägen Tryckvariation

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sjölyckans förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer