Musik och ljudnivåer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Musik och ljudnivåer"

Transkript

1 Morgan Tjärnström Musik och ljudnivåer En undersökning bland musiker och ljudtekniker om ljudnivåer, tinnitus och musikupplevelse Music and Sound Levels A survey among musicians and sound engineers regarding sound levels, tinnitus and musical experience Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet Datum: Handledare: Ingvar Dahl Musikhögskolan Ingesund Arvika Tfn Fax

2 Abstract Title: Music and Sound Levels Author: Morgan Tjärnström Keyword: music, sound levels, hearing disorders, tinnitus, ear protection The purpose of this study is to investigate musicians opinions about terms such as sound level, musical experience, and the relation between them. The basis for the study is six interviews with musicians and sound engineers, some with and some without hearing disorders. The study is limited to primarily focus on musical styles that are based on drums and bass jazz/blues, pop/rock. The result demonstrates that parameters like genre, room, technical equipment, sound engineers and arrangers all have influence on the sound and the sound level at a concert. Also the respondents different views on the relationship between sound level and musical experience are presented. All the respondents think that volume is of great significance for the total experience of the music and the feelings it brings. They also believe that factors like the interior and form of the room/venue and the musical genre are of great importance for the experience of proper sound and sound environment. Sammanfattning Titel: Musik och ljudnivåer Författare: Morgan Tjärnström Nyckelord: musik, ljudnivåer, hörselskador, tinnitus, hörselskydd Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker ser på begrepp som ljudnivå, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien är sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs på sex kvalitativa intervjuer och är avgränsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka är baserade på trummor och bas pop/rock, jazz/blues. Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan på det ljud och den ljudnivå som uppnås vid en konsert. Vidare redovisas respondenternas syn på relationen mellan ljudnivåer och musikupplevelse. Samtliga respondenter menar att ljudvolymen har en stor betydelse för den musikaliska upplevelsen och att faktorer som lokalens utformning och musikens genre har stor betydelse för upplevelsen av lämplig ljudbild. 2

3 Förord Tinnitus är ett ord som de flesta känner igen. Jag har själv haft tinnitus sedan 20-års ålder. Jag repeterade med ensembler i lokaler som var små och egentligen inte avsedda för det ändamålet. Hörselskydd använde jag tämligen oregelbundet. När jag en dag stängde min ytterdörr började det tjuta i mitt vänstra öra. Jag kände direkt att det var något speciellt denna gång och att det inte skulle gå över efter bara en stund. Efter ungefär en veckas överkänslighet för ljud ebbade det ut till ett konstant pipande ljud i örat. Det visade sig senare vid en hörselundersökning att jag fått en nedsättning av min hörsel på det drabbade örat. Under mina år som student inom musikutbildningar tycker jag det informerats och diskuterats alldeles för lite om hörselhälsa. De gånger det togs upp var det antingen på studiedagar eller i någon form av mindre grupparbete. Information och diskussioner kring hörselfrågor, tinnitus och de risker det innebär att inte använda hörselskydd borde, i mitt tycke, definitivt vara en mycket större del i en musikutbildning. Öronen är ett av våra viktigaste redskap som yrkesmusiker. Tack till Ingvar Dahl Emma Björling Respondenterna 3

4 Innehållsförteckning Abstract... 2 Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 4 Inledning... 7 Bakgrund... 8 Ljud och hörsel i ett historiskt perspektiv... 8 Örat Örats tre anatomiska delar Ytterörat Mellanörat Innerörat Ljud Upplevelsen av musik Miljöer Rumsakustik Utomhuskonserter Faktorer vilka påverkar ljudnivån Regelsystem Arbetsmiljöverket Socialstyrelsen Exponering för höga ljudnivåer Buller eller musik Hörselskador och problemsymtom Hörselskada Temporär hörselnedsättning, TTS (Temporary Threshold Shift) Hyperakusi Distorsion Diplakusis Tinnitus Tinnitus & tinnitusbesvär Behandlingar för tinnitus Hörselskydd Skyddskåpor Engångsproppar Musikproppar Individuella hörselskydd In-Ear

5 Övriga proppar Skärmar Syfte Problemformulering Avgränsning Urvalskriterier Metod Val av metod Datainsamling/procedur Databearbetning Respondenternas bakgrund Resultatredovisning Personliga erfarenheter Erfarenheter av hörselskador Musicera med eller utan hörselskydd Ljudnivåns betydelse Ljudnivåns betydelse för musikupplevelsen Ljudnivåns betydelse för sammanhanget Faktorer vilka påverkar ljudnivån Ljudnivå i förhållande till genre Ljudteknikerns inflytande över ljudnivån Lokalens inverkan på ljudnivån Diskussion Volymens betydelse När blir det för starkt? Hörselskydd Ljudteknikern/Arrangören Lyssningsmiljön/lokalen/scenen Föränderlighet/ny teknik Fortsatt forskning Tillförlitlighet metodkritik Validitet Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1 - Intervjufrågor Bilaga 2 förklaring av tekniska begrepp Decibel Hörbar ljudnivå

6 Filter Bilaga 3 Hörselskydd Begreppsförklaringar PA-anläggning Monitor In-Ear Line-Array Delayade system Systemtekniker Ljudöra - SoundEar

7 Inledning Hörselproblematik, hörselskador och tinnitus är ett alltid aktuellt ämne i vårt mer och mer ljudande samhälle. Då många musiker är drabbade av tinnitus menar jag att ämnet är viktigt och angeläget att uppmärksamma. För inte allt för länge sedan var hörselskador något man förknippade med äldre människor och yrkesmän som smeder, bergsprängare, industriarbetare etc. I och med utvecklade hörselskydd och en skärpt lagstiftning på arbetsmiljöområdet har hörselskadorna i dessa områden minskat. Istället drabbas nu andra grupper av hörselskador. Exempel på dessa är konsertbesökare/musiklyssnare, pubgäster, musiker och musiklärare. Människor bör tänka på riskerna när de befinner sig på pubar, gym, biografer och andra platser där kraftfulla ljudanläggningar finns. Det kan räcka med att vara oförståndig en gång för att drabbas och i värsta fall lida av en hörselskada resten av livet. Just musikerperspektivet i detta sammanhang är också intressant för att det hos denna yrkesgrupp är av yttersta vikt att ha en god hörselfunktion. Jag hoppas genom denna studie själv få fördjupade kunskaper i ämnet ljudnivåer vid konserter samt vilka olika parametrar det är som styr ljudnivån och hur dessa kan påverkas. En annan fråga jag har är om det finns några stora skillnader i hur en hörselskadad musiker ser på ljudnivåer gentemot en musiker med fullgod hörsel. Resultatet av denna undersökning skulle kunna ligga till grund för diskussioner kring dessa ämnesfält. Grunden för mitt ämnesval ligger i mina personliga erfarenheter av tinnitus och avsaknaden av tillräcklig information och diskussion kring hörselhälsa under mina år som musikhögskolestudent. Intresset för att fördjupa mig i ämnet växte ju mer litteratur jag läste. 7

8 Bakgrund Här presenteras de referenser och tidigare forskning jag funnit relevanta i förhållande till rapportens ämnesfält och resultat. Resultatet presenteras under att antal tematiska rubriker. Under rubriken Personliga erfarenheter redovisas respondenternas egna erfarenheter av hörselskador samt hur det är att musicera med eller utan hörselskydd. Under rubriken Ljudnivåns betydelse redovisas ljudnivåns betydelse för musikupplevelsen samt ljudnivåns betydelse för sammanhanget. Under rubriken Faktorer vilka påverkar ljudnivån redovisas hur ljudnivån förhåller sig till musikens genre, vilket inflytande ljudteknikern har över ljudnivån samt lokalens inverkan på ljudnivån. Ljud och hörsel i ett historiskt perspektiv Arlinger, Hagerman, Ytterlindet (2001) har kommit fram till att hörselsinnet alltid är aktivt, även på natten då vi sover. Detta är en rest från tiden då människan var på sin vakt dygnet runt för t.ex. kunna upptäcka och värna oss mot rovdjuren som kom smygande i buskarna. För att värna om våra liv har naturen försett oss med ett hörselsinne vilket inte ger oss någon möjlighet att blunda med öronen. Det har inte heller funnits skäl för detta ur ett utvecklingsbiologiskt perspektiv då extrema ljudnivåer vanligtvis inte förekommer i naturen. Det är först med den industriella revolutionen och elektroniken som människan utsatt sig själv för allt högre ljudnivåer, vilka inneburit en risk för hörselhälsan. Tystnad är något som blir mer och mer sällsynt. Det absolut tysta kan vi människor egentligen aldrig uppleva. Om en människa sätter sig i ett ljuddämpat rum där det är helt tyst kommer det ändå att finnas ljud från den egna kroppen. Hjärtat slår och pumpar blodet runt i vår kropp, ett susande ljud kan upplevas från blodet som transporteras genom blodkärlen i örat. När vi talar om tystnad är det alltså snarare frånvaron av ljud utifrån än just tystnad vi menar. Englund (2003) beskriver tystnaden ur ett historiskt perspektiv. Ljudmiljön på landsbygden var länge densamma oavsett om vi talar om 1000-tal eller tidigt 1700-tal. Mycket av den nutida ljudmiljön är kopplad till skapandet eller överföringen av kraft, medan ljuden i äldre tid från de traditionella energikällorna skapade lika svaga ljud som den kraft de utvecklade. Muskler, vatten och vind är till sin natur inte särskilt bullersamma....bullrets stora fel är inte att det berövar oss detta icke-väsen, detta o-väsen tystnaden, utan att det bestjäl oss på alla dessa små ljud. För bruset har inte bara gjort det omöjligt för oss att veta hur somliga saker låter, det har också fått oss att glömma att de låter. (Englund, 2003 sid. 33) 8

9 Vår hörsel har under människans historia i första hand varit ett organ för överlevnad och kommunikation. Evolutionen har därför gett oss en hörsel optimerad för detta ändamål. Vi har genom vår hörsel förmågan att analysera och särskilja detaljer även i mycket svaga ljud. Utvecklingshistoriskt är hörseln alltså inte konstruerad för att fungera i de starka och konstanta ljudmiljöer som utmärker samhället idag. Idag är det bara inom några få kulturer och några få yrken som denna raffinerade, en gång så livsviktiga, känslighet hos hörseln kommer till användning. Skogsfolk, fiskare och bönder vet hur temperaturer och väderomslag låter och hur säden rasslar när den är mogen.(arlinger et al. sid. 12) Englund (2003) menar att upptäckten av bullret som problem inträffade under 1700-talet. En del av problemet var att flera av Europas storstäder växt och överbefolkats vilket av naturliga skäl ledde till att ljudmattan i städerna tätnade. En annan del av problemet skulle kunna vara att det börjat växa fram en urban medelklass, som i motsats till äldre tiders hantverkare, börjat skilja på arbetsplats och bostad. De ville ha lugn, ro och avskildhet i hemmet och visade därför allt mindre tålamod med gatuförsäljare, kringvandrande musikanter och annat bullrigt folk. Då bullret blir ett problem leder det till att tystnaden helt logiskt omvärderas, uppvärderas och förfinas. Då bullret uppmärksammats som ett problem och börjat bekämpas börjar, paradoxalt nog, den industriella revolutionen, den mest förödande akustiska revolutionen i historien. År 1765 uppfinner James Watt ångmaskinen. Ljudnivån stiger kraftigt på arbetsplatser, med hörselproblem hos de anställda som följd. Senare kom tekniska maskiner, elektroniska apparater och förbränningsmotorer, innovationer vilka alla är ljudstarka. Arlinger et al. (2001) hävdar att den största ökningen av ljudnivåer på musikområdet skett efter andra världskriget. Den elektroniska tekniken har skapat förutsättningar för el-förstärkt ljud vilket i sig banat väg för ett nytt konstnärligt ideal och nya musikgenrer. El-förstärkning används ofta även då den inte krävs av rumsakustiska skäl. Forskning visar att inte enbart den elförstärkta musiken har ökat i ljudvolym, utan även de akustiska symfoniorkestrarna spelar numera starkare. 9

10 Örat Hörselorganet är ett sinne med många dimensioner. En människa kan t.ex. känna igen olika röster efter bara några få ord och kan lokalisera ljud och deras riktning på långa avstånd. Vissa människor kan njuta av musik, fågelsång i naturen och tystnaden i frånvaron av ljud. Hörselsinnet låter människan lyssna på och kommunicera med sina medmänniskor, uppfatta tonfall och andra subtila icke-verbala ljud vilka ibland säger mer än själva ordet. Axelsson & Schenkmanis (1999) beskriver hörseln som enormt känslig. Skillnaden mellan det svagaste ljud ett normalt öra kan uppfatta och ett obehagligt starkt ljud är 10 miljoner gånger. Förenklat kan vi säga att örat är lik en våg, på vilken vi kan väga både ett frimärke och en oljetanker. Allt delikat och finstämt brukar också vara sårbart, detta gäller även hörseln. Ett ljud kan t.ex. alstras från en högtalare. Högtalarens membran sätter igång luftens molekyler och får dem att svänga en vågrörelse. Ljudvågorna i luften fångas upp av ytterörat och fortplantas sedan vidare genom hörselgången där ljudet förstärks av resonans. Ljudvågorna sätter trumhinnan i svängning och svängningarna överförs till de tre små hörselbenen i mellanörat (hammaren, städet och stigbygeln). Stigbygeln sitter fästad i membranet det ovala fönstret på snäckan. Här fortplantas vibrationerna i den vätskefyllda snäckan och stimulerar de små hårcellerna som sitter där. Här omvandlas vibrationerna till elektriska nervsignaler vilka via hörselnerven når hjärnan där signalerna tolkas vi upplever ljud. Örats tre anatomiska delar Figur 1. Örats anatomi 10

11 Ytterörat Arlinger et al. (2001) beskriver ytterörat som en informationsuppsamlare vilken består av öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar likt en tratt upp ljudvågorna och förstärker dem. Det är också ytterörat ger oss förmågan att bedöma varifrån ett ljud kommer. Beroende på hörselgångens individuella utformning hos olika personer är alla individer olika känsliga för att drabbas av hörselskada från starka ljud. I hörselgångens yttre del finns varierande hårväxt samt vaxkörtlar. Vaxet har en skyddande funktion genom att med sin klibbiga konsistens fånga upp smuts och mikroorganismer, och dessutom är det lätt bakteriedödande. Längst in i hörselgången, väl skyddad, sitter trumhinnan vilket är ett mycket tunt, elastiskt membran på ca 8-10 mm i diameter. Mellanörat Mellanörat är enligt Arlinger et al. (2001) en luftfylld hålighet i skallbenet. Till sin konstruktion är det ett mekaniskt system vilket börjar med trumhinnan, ett tunt, lättrörligt membran vilket sätts i svängning av ljudets tryckvariationer likt membranet i en mikrofon. Svängningarna överförs via hörselbenskedjan (hammaren, städet och stigbygeln) till det ovala fönstret, som är täckt av ett lättrörligt membran vilket utgör entrén till det vätskefyllda innerörat. Mellanörats konstruktion är av vital betydelse för att ljudet effektivt ska kunna överföras från luften in i hörselgången till vätskan i innerörat. För att trumhinnan ska kunna svänga så lätt som möjligt måste det statiska trycket i mellanörat vara ungefär lika stort som lufttrycket i hörselgången. Detta regleras genom örontrumpeten, en smal kanal från mellanörat till näshålan. Normalt är denna kanal stängd men den öppnas kortvarigt då och då när vi sväljer eller gäspar vilket utjämnar eventuella tryckskillnader. Enligt anfört arbete finns det en liten muskel fästad på stigbygeln med betydelse för hörseln, den s.k. stigbygelmuskeln eller stapediusmuskeln. Muskeln aktiveras reflexmässigt när örat utsätts för relativt starka ljud (ca db och däröver). Denna reflex kallas för mellanöresreflexen eller stapediusreflexen. Starka ljud får muskeln att dra ihop sig så att ljudöverföringen via stigbygeln in till innerörat dämpas. Reflexen kan ses som en automatisk volymkontroll. Muskeln hinner inte reagera på enstaka korta impulsljud utan bara på ljud med lite längre varaktighet. Öron där reflexen inte fungerar är betydligt känsligare för hörselskador än normala öron. 11

12 Innerörat Arlinger et al. (2001) betonar att innerörat inte bara består av hörselorganet (snäckan), utan också balansorganet. De två organen ligger alldeles intill varandra, inneslutna i hårt ben och genomflutna av samma vätskor. Detta förklarar varför vissa sjukdomar ger upphov till både yrsel och hörselnedsättning. Snäckan är en spiralvriden, vätskefylld hålighet i skallbenet. På basilarmembranet vilket löper utefter hela snäckans längd finns fyra rader med hårceller. När ljudvibrationer sätter snäckans vätska i rörelse böjs håren vilka ger signaler till hörselnerven. Rörelseenergin i vätskan omvandlas till elektriska nervsignaler som hjärnan kan översätta till det vi uppfattar som ljud. Basilarmembranets ca hårceller leder signaler från snäckan till hjärnstammen via ca nervtrådar. Några av dessa nervtrådar leder även signaler i motsatt riktning, alltså från hjärnstammen tillbaka till snäckan. Exakt vilken roll eller syfte detta har vet forskarna inte i dagsläget. Figur 2. Öronsnäckans anatomi. 12

13 Ljud Ett ljud vi uppfattar kan t.ex. starta från ett vibrerande membran i en högtalare. Membranets vibrationer fortplantas som en ljudvåg i luften och sätter trumhinnan i svängning. Enligt Arlinger et al. (2001) bildar vibrationen förtätningar och förtunningar av luftmolekylerna vilka sprider sig i en vågrörelse. Själva molekylerna följer dock inte med vågen utan återtar så småningom sitt jämviktsläge. Det är dessa förändringar av luftmolekylernas täthet akustiker benämner som ljudtryck. Figur 3. Illustration av ljudvågor i form av förtätningar och förtuningar av luftmolekyler. Enligt angivet arbete är ljudtryck, eller ljudtrycksnivå resultatet av de tryckvariationer i luften ljudvågorna bildar. Det lägsta ljudtryck en människa kan uppfatta benämns hörtröskeln och den högsta benämns smärtgränsen. Ljudtrycksnivån mäts med en logaritmisk skala i måttenheten decibel (db). 0 db - Gränsen för vad ett friskt öra kan uppfatta (hörtröskeln). 10 db - Prassel av löv 20 db - Viskning 30 db - Stadsvåning 40 db Dämpad radiomusik 50 db Lågmält samtal 60 db - Vanlig samtalston 70 db Personbil 80 db Starkt trafikerad gata 85 db - Denna gräns får ej överstigas under en 8 timmars arbetsdag utan att arbetstagaren erbjuds hörselskydd. Ljud starkare än 85 db kan orsaka hörselskador. 90 db Tung lastbil 100 db Motorsåg 110 db - Bergborr, inte en ovanlig volym på diskotek. 120 db Propellerplan örats smärtgräns db Högsta uppmätta värde på rockkonsert 140 db Jetmotor 150 db - Gevärsskott. Ljudet är så kort att örat inte hinner uppfatta det som skadligt. 180 db Kanonskott. Trumhinnan brister. 190 db Högsta nivån ljud kan ha i luft (Axelsson & Schenkmanis, (1999, sid 54)) 13

14 Den logaritmiska skalan med vilken vi mäter ljudtryck är enligt Arlinger et al. (2001) inte linjär likt skalan på en linjal utan logaritmisk. Detta innebär att ljudtrycket fördubblas ungefär var tredje decibel. Ljud färdas ca 340 meter per sekund. Hastigheten eller frekvensen på ljudvibrationer mäts i Hertz (Hz). 1 Hertz är en svängning per sekund. Ett normalt mänskligt öra kan uppfatta frekvenser mellan 20 och 20000Hz. Ljud med svängningar under 20 Hz kallas för infraljud och ljud över 20000Hz kallas ultraljud. Örat är känsligast mellan 1000 och 4000Hz, precis där det mänskliga talet ligger. Upplevelsen av musik Lika oändlig och varierande som musiken är, lika oändlig och varierande är människans reaktioner på musik. Ett och samma musikstycke kan framkalla helt olika upplevelser hos olika människor, vi kan till och med få olika upplevelser av samma musikstycke vid olika tillfällen. Det är ingen nyhet att musik kan ge starka upplevelser men det finns ändå endast ett fåtal undersökningar vilka tangerar frågor om musikupplevelser. I Starka musikupplevelser (2008) analyserar Alf Gabrielsson, musikpsykolog och professor, ca 950 berättelser om starka musikupplevelser vilka personer bidragit med. Projektet startades i liten skala i slutet av 1980-talet och pågick med delvis långa avbrott fram till en bit in på 2000-talet. Inledningsvis intervjuades åtta utvalda personer, kvinnor och män i olika åldrar och med olika musikerfarenheter och preferenser. Därefter vände Gabrielsson sig till studerande i olika musikutbildningar (musikpsykologi, musikteapi och musikpedagogik) varav de flesta var mest intresserade av klassisk musik varför han sedan fortsatte med undersökningar riktade till personer med preferenser för folkmusik, jazz och rockmusik vidare till särskilda grupper som körsångare, gymnasister och pensionärer. Artiklar om projektet i dagspressen, radion och televisionen resulterade i flera hundra svar. Totalt har ca 950 personer deltagit i studien varav ca 250 har berättat om två eller flr Upplevelserna sträcker sig över nästan 100 år och Gabrielsson har efter analys av berättelserna påvisat minst 150 olika reaktioner/aspekter av sådana upplevelser. Vanligast förekommande reaktioner är positiva känslor (särskilt glädje och lycka), total absorption (musiken är det enda som gäller, personen blir omedveten om kropp, tid och rum) och förlorad kontroll (personen blir överraskad, tagen, drabbad och överväldigad). När det kommer till hur ljudnivån inverkar i dessa upplevelser fann jag endast ett citat i en av upplevelseberättelserna från en hårdrockskonsert: Det var fruktansvärd volym och jag tyckte att bastrumman hade ett förskräckligt spräck som slog igenom ljudbilden. (Gabrielsson 2008 sid 58) 14

15 Trots den negativa klangen i ovanstående citat menar skribenten att den totala upplevelsen av konserten var positiv och djupt berörande. Gabrielsson (2008) anser att vi bör skilja på hur vi uppfattar musik och hur vi reagerar på den. Hur vi uppfattar ett stycke musik kan gälla olika egenskaper i styckets form eller dess uttryck, t.ex. att stycket har ett snabbt tempo, går i dur, är i tretakt, är livligt och glatt, känns energiskt etc. Musiken är ett objekt utanför oss som vi kan observera och beskriva utan att för den skull vara särskilt engagerade, vi kan vara helt neutrala. I det andra fallet, hur vi reagerar på musik, är vi däremot inte neutrala observatörer utan påverkas av musiken, den går rakt in i oss eller vi går in i den. Musiken engagerar, utlöser tankar, känslor, rörelser, kanske får oss att glömma tid och rum och bli ett med musiken. Gabrielsson (2008) menar att detta naturligtvis är förenklade beskrivningar av två olika förhållningssätt. De kan ses som motsatta poler med många mellanliggande lägen. Det finns även ett fåtal tidigare studier som tangerar musikupplevelse. En framstående amerikansk psykolog, Abraham Maslow, verksam inom den humanistiska psykologin publicerade på och 70-talet några arbeten om peak experience. I Maslows arbete Toward a psychology of being (1968) bad han personer beskriva den underbaraste upplevelsen i ditt liv; de lyckligaste ögonblicken, extatiska ögonblick, tillfällen av hänryckning, kanske av förälskelse, av att lyssna till musik, eller att pötsligt drabbas av en bok eller målning, eller av något stort skapande ögonblick. Han pekade alltså ut musiklyssning som ett tänkbart exempel på peak expeience och från de berättelser han fick från några hundra personer drog han slutsatsen att de två lättaste sätten att få peak experiences var genom musik (inklusive dans) och genom sex. Det var särskilt klassisk musik som framkallade peak experiences. 15

16 Miljöer Här berörs de huvudsakliga miljöer där musik framförs. Inomhusscener samt utomhusscener. Här redovisas ljudnivåpåverkande faktorer och även de regelsystem som gäller konserter, musik och buller. Rumsakustik Liksom fiolen, kontrabasen och gitarren har resonanslådor för att förstärka ljudet från strängarna kan konsertlokalen ses som hela bandets/orkesterns resonanslåda. En lokals akustiska egenskaper går enligt Arlinger et al. (2001) under benämningen rumsakustik och är en betydande faktor för vilken ljudmiljö det slutligen blir vid en konsert. God akustik i musiksammanhang är ett så pass stort forskningsområde i sig att det inom denna rapports ramar är omöjligt att ge en tillfredställande översikt av detta. Rumsakustiken kan bedömas både utifrån publikens och musikernas perspektiv vilket ibland kan leda till motstridiga åsikter. Kähäri et al. (2006) har visat att det är möjligt att inreda och utrusta en konsertlokal så att den blir tillfredsställande för alla parter. Arbetsmiljöverket (2006) menar att det i konsertsalar för konstmusik självfallet ska vara god akustik för publiken, men där ska också vara god akustik för orkestern. Det är väsentligt för den enskilda musikern att tydligt kunna höra de andra instrumenten i orkestern, men många gånger är fallet inte så, trots att de spelar i konsertlokaler berömda för sin goda akustik. Dessa salar är i första hand utformade efter att ge publiken en bra musikupplevelse. Ljudnivån i ett rum bestäms av ljudkällans volym tillsammans med rummets akustiska egenskaper. Arlinger et al. (2001) påpekar att ju hårdare väggar och ytor rummet har desto högre blir ljudnivån, detta på grund av hur ljudet studsar mot väggar, tak och golv. Om ett rum förses med ljudabsorberande material, på ytor vilka annars i hög utsträckning skulle ha reflekterat ljudet, sänks den totala ljudnivån i rummet. Det kan dock göra att rummet, för vissa genrer och akter med specifika akustiska ideal, kan upplevas akustiskt torrt och dött. För somliga kan alltså ett rum med viss efterklang vara eftersträvansvärt medan det för andra inte är det. Däremot är, enligt anfört arbete, denna dämpning nästan alltid ett bra alternativ för övningsrum och replokaler för instrumentalister. 16

17 Utomhuskonserter Högtalare bör enligt Arbetsmiljöverket (2011) placeras med avseende på höjd och riktning så att ljudnivån blir så jämn som möjligt för publiken. Det betyder att det vid stora arrangemang krävs många högtalare distribuerade ut över publikområdet. Med ett korrekt inställt ljudsystem kan alla höra ljudet tydligt och samtidigt uppleva att ljudet kommer från scenen. Enligt Arbetsmiljöverket (2011) har Roskilde-festivalen i Danmark länge arbetat med att hitta metoder för att kunna sänka ljudnivåerna vid konserter. Fokus ligger här på fyra områden: begränsning av eventuella hörselskador, jämn fördelning av ljudnivån i publikområdet, reduktion av ljudnivån för publiken och begränsning av ljudnivån för festivalens grannar. Projektet drivs av Roskilde Kulturservice i samarbete med Roskilde Kommuns Miljöavdelning, vilka bl.a. genomför ljudmätningar i och omkring festivalområdet. De har upptäckt att ljudnivåer och ljudutbredning är starkt påverkade av väderförhållanden, i synnerhet temperatur och vindstyrka, samt växlingar i lufttemperaturen från dag till natt. Faktorer vilka påverkar ljudnivån I rapporten Akustikprojektet i Göteborg, (Kähäri K, Berntson A, Sjösten P & Hellquist C, 2006) bygger projektgruppen om en mindre pub, i storleksordningen 150 personer i publiken, och vidtar åtgärder för att få en så optimal ljudmiljö som möjlig för anställda, musiker och publik. De faktorer som lyftes fram som ljudnivåpåverkande var följande: Musikstil PA-högtalarna (nivå, placering, konstruktion, antal) Bandets egna instrumenthögtalare (nivå, placering, direktivitet, antal) Monitorer (nivå, placering, direktivitet, antal) Dynamikbegränsare såsom limiters och kompressorer Akustisk utstrålning från instrumenten (framför allt trumset) Rumsakustik - rumsform, skärmar, diffusorer, absorbenter) Publiken (publikens egenljud, absoption, diffusion, diffraktion) Musikstilen och direktljudet från publikvrål och visslingar till öronen kan vi inte göra mycket åt. Allt övrigt i listan kan vi påverka under planeringen av lokalen och under mixningen av ljudet på konserter (Kähäri et al. 2006, sid 12). 17

18 Enligt Kähäri et al. (2006) är den enskilt viktigaste faktorn vid begräsning av ljudnivåer vid små inomhuscentra avståndet mellan publik och scen. Ofta är avståndet minimalt och direktljud från monitorer, förstärkare och felaktigt placerade PA-högtalare ger för hög nivå till publiken. Akustikprojektets huvudmål är att finna vettiga lösningar av ljudvolymsproblematiken för att på så sätt stödja de mindre småklubbarna fortsätta sin verksamhet. För att få en förbättrad klubbmiljö åtgärdade projektgruppen ett antal punkter de fann bristfälliga. De byggde en större scen och satte upp effektiva ljudabsorbenter i tak och väggar. 80 centimeter höga trumskärmar testades och föreslogs. Baren flyttades ut från konsertlokalen. Ny ljudanläggning med toppar (mellan och högfrekvens) placerade i tak och infällda i scenframkantens sidor. Barriärer för skyddsavstånd mellan scen och publik byggdes vid scenframkant. Dessa förändringar resulterade i en minskning av den akustiska utstrålningen från instrument på scenen med 3-4 db över publikytan. Läckaget från monitorer och instrumentförstärkare minskade med ca 7 db. Tack vare den akustiska absorptionen i tak och väggar kring scenen blir inverkan av en akustisk skärm framför exempelvis ett trumset påtaglig, även vid en så låg höjd som 80 cm. Ljudvariationen över publikytan, från främre delen vid scenkant till bakre väggen har minskat från ca 14 db till ca 3 db. Högtalare placerades mer gynnsamt än tidigare. Detta medförde att risken att någon i publiken skulle få en hörselskada på grund av att man har hamnat för nära en högtalare har minimerats. Efter dessa åtgärder gjordes en enkätundersökning som visade att publik, musiker och anställda var påtagligt nöjda med ljudkvaliteten och ljudnivån. Regelsystem I dag finns ett par officiella regelsystem/normer utgivna av Arbetsmiljöverket (gäller arbetsplatser) och Socialstyrelsen (gäller allmänheten och offentliga lokaler). Arbetsmiljöverket År 2003 kom ett nytt direktiv från EU (2003/10/EG) om arbetstagarens ljudexponering vid buller. Under punkt 13 i direktiven kan vi läsa följande: De särskilda förhållandena inom musik- och underhållningssektorn kräver praktiska riktlinjer för att möjliggöra att bestämmelserna i detta direktiv tillämpas effektivt. Medlemsstaterna bör vara berättigade att tillämpa en övergångsperiod för att utarbeta en uppförandekodex med praktiska riktlinjer som skulle kunna hjälpa arbetstagare och arbetsgivare inom dessa sektorer att uppnå de skyddsnivåer som fastställs i detta direktiv. (EU (2003/10/EG) 2003, sid. 2) 18

19 I artikel 14 i bullerdirektivet finns följande krav: I samband med tillämpningen av detta direktiv skall medlemsstaterna, i samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, utarbeta en uppförandekodex med praktiska riktlinjer som skall hjälpa arbetstagare och arbetsgivare inom musik- och underhållningssektorn att uppfylla de rättsliga skyldigheter som fastställs i detta direktiv. EU (2003/10/EG) 2003, sid. 2) Arbetsmiljöverket har anpassat de svenska föreskrifterna efter EU-direktivet, ett arbete som resulterat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS2005:16) vilka trädde i kraft 1 juli I AFS2005:16 står att läsa att arbeten skall planeras, bedrivas och följas upp så att bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. I samma föreskrift påpekas att hörselskydd ska användas när ljudnivån, på arbetsplatsen, överskrider vissa värden. Den dagliga gränsen (åtta timmar) för buller är fastslagen till 85 db. Gränsen är ett statistiskt beräknat mått. Enligt anfört arbete är vi alla olika tåliga för höga ljudnivåer, vissa tål mer och andra mindre. Om vi dubblar ljudenergin (vilket betyder en ökning med 3 db till 88 db) måste vi halvera exponeringstiden för att hålla risken för hörselskada konstant. Se tabellen nedan för exponeringstider motsvarande 85 db under 8 timmar. Tillåten tid att exponeras per dag för viss ljudnivå (AFS 2005:16). db(a): timmar: minuter: Arbetsmiljöverkets gränsvärden är till för att skydda arbetstagare från hörselskada och det ligger på arbetsgivarens ansvar att se till att värdena inte överskrids. Arbetsmiljöverket (2006) menar att dessa värden bygger på att vi inte bör exponeras för den nivån under mer än några timmar per vecka och att vi under övrig tid under veckan inte exponeras för ljud över 85 db(a). 19

20 Socialstyrelsen För allmänheten, konsertpublik och klubbgäster är det socialstyrelsens rekommendationer som gäller. I socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7) står att läsa: Riktvärde för lokaler och platser dit barn under 13 års ålder inte har tillträde är 100 db(a) Riktvärde för lokaler och platser dit både barn och vuxna har tillträde är 97dB(A) Riktvärde för lokaler och platser speciellt riktade till barn är 90dB(A) Enligt Arbetsmiljöverket (2011) är skillnaden mellan dessa två regelverk att Arbetsmiljöverkets regler tar hänsyn till att personalen i en konsertlokal kan använda skyddsutrustning för att minska sin individuella exponering, medan Socialstyrelsens rekommendationer gäller för den exponering konsertbesökarna utsätts för. Om ljudet i lokalen överskrider Arbetsmiljöverkets gränsvärden kan arbetsgivaren förse personalen med hörselskydd. Om arbetsgivaren sedan ser till att personalen bär skydden under konserter och liknande så är det tillfredställande ur bullersynpunkt. Socialstyrelsens regler har inget utrymme för sådant då det inte går att tvinga allmänheten att bära hörselskydd, ansvaret för ljudnivåerna i lokalen ligger på arrangören. Arbetsmiljöverket anser att deras och Socialstyrelsens gränsvärden likvärdiga sett ur juridisk synvinkel. Hultstrand (2011), utredare på Socialstyrelsen, menar dock att Arbetsmiljöverkets föreskrifter och gränsvärden väger tyngre än deras egna allmänna råd och riktvärden. Arrangören för en konsert ska se till att följa båda regelverken. I de fall arrangörer/arbetsgivare är ålagda att följa gränsvärden från flera olika föreskrifter måste arrangören förhålla sig till det lägre gränsvärdet. En arrangör/arbetsgivare som inte följer gällande regler riskerar främst att straffas med böter. 20

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Den som spar han har!

Den som spar han har! Syns inte bilderna? Klicka här... Den som spar han har! Vilken konstig sommar det blev! Många har besviket kommit tillbaka till jobb och skola från en blöt och kall semester. Vi får minnas allt det positiva

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Bessemerskolan Sandviken Projektarbete 100 poäng Läsåret 2011/2012 Naturvetenskapligaprogrammet Handledare: Erik Troeng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer Gränsvärden för buller och vibrationer EU:s direktiv för arbetarskydd förverkligade i nationella lagar Ökad säkerhet och förbättrat hälsoskydd på arbetsplatsen Direktiv för arbetarskydd mot buller och

Läs mer

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet Få sången att höras på scenen Ett ganska vanligt problem är att bandets sångare klagar på att han/hon inte hör sig själv tillräckligt bra. Hör man inte sig själv är det svårt att sjunga rent och snyggt.

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet Bättre ljud med rätt placering av PA-högtalare Placeringen av publikhögtalarna är av stor betydelse för hur bra ljudet kan bli. På framförallt mindre arrangemang ser man ofta högtalare som är tokigt placerade.

Läs mer

Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller

Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller Bättre arbetsmiljö i öppna landskap Våra ISO-testade skärmar och väggar i glas, trä och textil är framtagna för att skapa en ny ljudkultur

Läs mer

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande? 1 Frågeformulär vid Yrsel-Tinnitus-Smärta YTS-kliniken Namn Ålder Adress Telefon Mobiltelefon E-mailadress Datum Yrke Studerande Pensionär Har du en av följande sjukdomar? Hjärt-/kjärlsjukdom Smärta i

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Eva Mattsson den 31 augusti 2007 SINNESFYSIOLOGI KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Tag en nål och sätt spetsen mot fingertoppen. Tag den andra nålen och sätt även den mot fingertoppen

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

Musiklärares Tinnitus och andra Hörselskador

Musiklärares Tinnitus och andra Hörselskador Göteborgs Universitet Musikhögskolan Musiklärares Tinnitus och andra Hörselskador av Torbjörn Agerberg D-uppsats Musikpedagogik 61-80 p Handledare: Göran Folkestad Göteborg 2004 Abstrakt Arbetets art Titel

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Lärarhandledning Avdelningen för NT-didaktik 1NT30U vt-13 Viktoria Henriksson Lisbeth Lennartsson Mediha Mesinovic Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Arbetsområde NO/teknik - ljud. Klass Åk 1 och åk

Läs mer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Kontakta gärna oss på Miljö och Stadsbyggnad! Telefon växel: 0522-69 60 00 E-post: miljostadsbyggnad@uddevalla.se Buller Information till

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG

Läs mer

Världens första digitala minimottagare

Världens första digitala minimottagare Världens första digitala minimottagare Comfort Digisystem Receiver DT10 Receiver DT10 är minimottagaren med Comfort Digisystems unika ljudkvalitet. Den är enkel att använda, smidig att konfigurera och

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM Rummets form bestämmer ljudvågornas rörelser i rummet. Placeringen av akustikmaterialet bör bestämmas av ljudets rörelser på den specifika platsen för att garantera

Läs mer

Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland

Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland Författare: Margit Werner Landstingshälsan Västmanland Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Arbets- och miljömedicinska kliniken,

Läs mer

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 NÄR TYSTNADEN VÄSNAS Projetet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 Helsingfors, 2009 Utgivare: Psyosociala förbundet rf Östanpåvägen 32 68660

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen... 2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...

Läs mer

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass: Akustik och vågrörelse Arbetshäfte Namn: Klass: Akustik och vågrörelse E- nivå Du genomför och redogör för uppgifter och undersökningar efter instruktioner, individuellt eller i grupp. Du kan med hjälp

Läs mer

PRODUCT GROUP. Hörsel- och ögonskydd för jakt och skytte

PRODUCT GROUP. Hörsel- och ögonskydd för jakt och skytte PRODUCT GROUP Hörsel- och ögonskydd för jakt och skytte Ett känsligt organ som måste skyddas Hörselnedsättning En hörselnedsättning kan bero på en mekanisk blockering som hindrar ljudet från att nå innerörat

Läs mer

BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM!

BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM! BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM! November 2005 Läkarprogrammet Termin 4, Basgrupp 1 Ulrica Beiron Kristin Carlström Louise Elisson Kristina Hasselgren Anders Jorméus Linda Thörn 1 Innehållsförteckning Buller

Läs mer

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov nstitutionen för hälsovetenska och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenska A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 h Kurskod: HÖ115 Tentamensty ndividuell salstentamen Tentamenstillfälle 1 Provkod 5, Ljudalstring,

Läs mer

Buller. stor risk för hörselskada vid lantbruksarbete. Qiuqing Geng Niklas Adolfsson

Buller. stor risk för hörselskada vid lantbruksarbete. Qiuqing Geng Niklas Adolfsson nr 113 Buller stor risk för hörselskada vid lantbruksarbete Qiuqing Geng Niklas Adolfsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006 Buller stor risk för hörselskada

Läs mer

Tysta leken! PÅ TAPETEN SÅ ÖVERLÅTER DU DITT FÖRETAG NYTT! HELENA MAGNUSSON SKAPAR ARBETSRO MED ABSORBENTER. Det här gäller just nu!

Tysta leken! PÅ TAPETEN SÅ ÖVERLÅTER DU DITT FÖRETAG NYTT! HELENA MAGNUSSON SKAPAR ARBETSRO MED ABSORBENTER. Det här gäller just nu! Bokföra på nätet Inreda med träpanel nr 4: 2007 pris SEK 79 [inkl moms] NOK 79 DKK 79 ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS ROOMSERVICE PRO # 4 : 2007» ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS PÅ TAPETEN

Läs mer

Ljud och ljudutbredning Kriminaltekniska applikationer och lite arbetsmiljö

Ljud och ljudutbredning Kriminaltekniska applikationer och lite arbetsmiljö Ljud och ljudutbredning Kriminaltekniska applikationer och lite arbetsmiljö Ett specialarbete utfört av Gunnar Österdahl under grundutbildningen till kriminaltekniker vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Laborationer i miljöfysik Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Målet med övningen är att ta upp ett audiogram för en person, samt att undersöka hur mycket ljudet dämpas i olika frekvensområden med

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Författare: Erika Larsson Sensia Hälsa, Tranås Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001

Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Ljudfysik Patrik Eriksson 2001 Meny: Vad är ljud? Ljudvågen Reflektion Diffraktion Ljudnivå (db-begreppet) Örat Hörtröskeln Smärttröskeln Perception Svävning Masking Riktningsuppfattning Rymd/rumsklang

Läs mer

Att leva med överkänslighet för ljud

Att leva med överkänslighet för ljud Att leva med överkänslighet för ljud Att ha hyperacusis innebär att vara extremt känslig för vardagens ljud. När ljuden anfaller FOTO: HANS BJURLING/JOHNÉR Det gör ont, så ont... Skramlet från besticken

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Miniräknare. Bra att veta när du ska köpa... miniräknare mikroskop / stereolupp ph-mätare ljudnivåmätare

Miniräknare. Bra att veta när du ska köpa... miniräknare mikroskop / stereolupp ph-mätare ljudnivåmätare Bra att veta när du ska köpa... miniräknare mikroskop / stereolupp ph-mätare ljudnivåmätare Miniräknare Solcellerna Solcellsräknare finns i två utföranden "Dual Power" och "Äkta solcellsräknare". Dual

Läs mer

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården VIBRANT SOUNDBRIDGE ett mellanöreimplantat Information för Hörselvården Denna informationsskrift 2010 är framtagen i samarbete med: Konrad S. Konradsson, Hörselsektionen, VO-ÖNH Neurodivisionen, Akademiska

Läs mer

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Förrådsgatan 33A 542 35 Mariestad Tel: 0501 163 44 Fax: 0501 787 80 Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Grundläggande inställningar och mätning På/Av Man startar ljudnivåmätaren genom att

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna

Läs mer

Allmänt om flygbuller

Allmänt om flygbuller Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Till dig som använder hörapparat

Till dig som använder hörapparat patientinformation Hörselverksamheten Till dig som använder hörapparat Hörselnedsättning och hörapparat De flesta personer med hörselnedsättning får hjälp av hörapparat. Utbudet på hörapparater är stort

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Att leva med överkänslighet för ljud

Att leva med överkänslighet för ljud Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besök: Gävlegatan 16 tel: 08 457 55 00 texttel: 08 457 55 01 fax: 08 457 55 03 e-post: hrf@hrf.se webb: www.hrf.se Att leva med överkänslighet för

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 1 Innehåll sid 2 Kostnad och värde. Skolverkets läroplan Lgr 11. sid 3-9

Läs mer

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB 1 TRAFIKBULLER ROGER NILSSON Skanska Sverige AB Ett nytt förslag till EU-direktiv strävar till harmonisering av bedömningsmetoder för bullerexponering. Detta innebär i praktiken att bullermätningen kommer

Läs mer

Comfort Focus Bruksanvisning. Comfort Focus. För ökad koncentration och inlärning. Svenska

Comfort Focus Bruksanvisning. Comfort Focus. För ökad koncentration och inlärning. Svenska Comfort Focus Bruksanvisning Comfort Focus För ökad koncentration och inlärning Svenska 1 Bruksanvisning Innehållsförteckning Sid Laddning 3 Information till läraren 4 Information till eleven 5 Flera mottagare

Läs mer

Fr på arbetsplatsen Bra akustik ån golv till tak

Fr på arbetsplatsen Bra akustik ån golv till tak Bra akustik på arbetsplatsen Från golv till tak Välmående och nöjda anställda är A och O i en verksamhet Varje år går miljontals arbetsdagar förlorade på grund av arbetsrelaterade skador och sjukdomar,

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Örats anatomi. www.horselboken.se YTTERÖRAT MELLANÖRAT INNERÖRAT. Balansorganet. Hörselbenen. Hörselnerven. Hörselgången Snäckan.

Örats anatomi. www.horselboken.se YTTERÖRAT MELLANÖRAT INNERÖRAT. Balansorganet. Hörselbenen. Hörselnerven. Hörselgången Snäckan. ANATOMI - HÖRSELBOKEN Örats anatomi YTTERÖRAT MELLANÖRAT INNERÖRAT Hörselbenen Balansorganet Hörselnerven Hörselgången Snäckan Runda fönstret Trumhinnan Ovala fönstret Örontrumpet 1 ANATOMI - HÖRSELBOKEN

Läs mer

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer KONTORSmiljö Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i samma takt som vår omgivning.

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Barns hörsel. Information till föräldrar

Barns hörsel. Information till föräldrar Barns hörsel Information till föräldrar Att bygga för framtiden Innehåll Att bygga för framtiden 3 Hur vi hör 4 Hörselnedsättning hos barn 7 Milstolpar inom kommunikation 12 Tecken på hörselsvårigheter

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer