Håll käften ungar! Ett arbete om buller och dess hälsoeffekter. Basgrupp 1
|
|
- Anders Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Håll käften ungar! Ett arbete om buller och dess hälsoeffekter Basgrupp 1 Carney A, Holck-Claussen A, Holmgren K, Käll A, Petersson H, Thunborg D, Östring R T4 Hälsouniversitetet
2 Innehållsförteckning 1. Inledning Ljud och ljudets mätenheter Definition av buller Mät- och beräkningsmetoder för buller Örats fysiologi Ytterörat och mellanörat Innerörat Bullrets förekomst och dess effekter Bullerkällor Toxicitet Hälsoeffekter Hörselskador Gällande bestämmelser Arbetsskadeanmälan Den epidemiologiska studien Introduktion Subjekt, metod och material Diskussion
3 1. Inledning Vår studie handlar om att undersöka buller i form av miljömedicinskt betydelsefullt agens. Rapporten inleds med beskrivning och definitioner av ljud, buller samt örats fysiologi. Vidare har vi sedan studerat bullers förekomst, hälsoeffekter samt gällande bestämmelser för bl.a. arbetsmiljön. Vi har därefter valt att som hälsoeffekt fokusera på ljudinducerad hörselskada. För att studera kausalitet föreslår vi en epidemiologisk studie som jämför huruvida kvinnor i kommunal förskoleverksamhet i Sverige drabbas av hörselskador i större utsträckning än kvinnor i en kontrollgrupp. 2. Ljud och ljudets mätenheter Ljud beskrivs som tryckvariationer, även kallat svängningar, som utbreder sig i form av vågor. Det är utseendet av svängningarna som karaktäriserar ljudet, där antal svängningar per sekund uttrycks i hertz (Hz) och svängningarnas amplitud i decibel (db). Decibelskalan utgår från ett referensvärde som angetts till hörbart ljud vid 1000 Hz. För att uppfatta ljud vid 1000 Hz krävs alltså enligt definitionen 0 db. Hörbarhetsspannet är dock väldigt stort och skillnaden mellan det lägsta och högsta ljud vi kan uppfatta är ca 100 miljarder. Eftersom det därför är opraktiskt att använda en linjär skala med stora siffror används den logaritmerade dbskalan. Logaritmeringen innebär t.ex. att en fördubbling avljudet, d.v.s. ytterliggare en lika stark ljudkälla, gör att db-värdet ökar med 3. Motsvarande halvering av ljudet får db-värdet att minska med 3 db. Riktigt så lätt är det dock inte i den komplexa verkligheten, utan ljudutbredningen påverkas av en mängd faktorer såsom vind, temperatur, luftfuktighet, reflektioner i rummet, energiabsorption i luften/mediet m.m. Just energiabsorptionen spelar en ganska viktig roll för ljudet eftersom olika frekvenser har olika energiabsorption. Det betyder att låga frekvenser breder ut sig effektivare än höga frekvenser. 1 Örat är olika känsligt för olika ljud. Lägst hörtröskel, d.v.s. maximal känslighet, har vi normalt inom området Hz, medan hörtrösklarna är högre både vid högre och lägre frekvenser. De flesta uppfattar inte alls frekvenser över Hz. 1 För att väga effekten av olika hörbarhet för olika frekvenser tillämpas så kallade db(a)-värden. Vägningen fungerar som ett filter i ljudmätningen som gör den så lik människoörat som möjligt. Andra vägningsfilter som används är db(b) och db(c), varav den senare är vanligare Definition av buller Fysiskt sett är det ingen skillnad mellan ljud och buller. Buller definieras enligt Nationalencyklopedin som ofta oönskat ljud som är störande och i vissa fall skadligt för hörseln. 3 Det betyder alltså att även ett från början önskat ljud kan bli till buller om ljudnivån är så hög att det blir störande. Buller kan dessutom delas in i undergrupper baserade på förekomst, såsom trafikbuller, inomhusbuller, ventilationsbuller, flygbuller, samhällsbuller och miljöbuller. 4 Vid beskrivningen av buller är det även viktigt att ange karaktären eftersom det påverkar hur störande ljudet är. Med karaktär menas hur det låter i ett tidsperspektiv, exempelvis om det är 3
4 monotont eller stationärt ljud, singulärt eller ambient, variabelt eller fluktuerande, om det finns impulsljud, rena toner etc Mät- och beräkningsmetoder för buller Vid studier av ljud i miljön kan man antingen välja att mäta det faktiska ljudet eller att beräkna det. Trots den uppenbara fördelen att vid mätning få det exakta värdet, kan just det värdet vara nog så felaktigt om det är en särskilt tyst, bullrig eller blåsig dag. Mätningar av ljud gäller av uppenbara skäl bara på den plats de gjorts, medan beräkningar kan göras för större områden. 2 Exempel på en metod som används för att göra ljudmätningar i fluider (gaser och vätskor) är att använda piezogivare. Det är en anordning som gör mekaniska svängningar till elektriska eller tvärt om. 3 Ljudmätningar ska skiljas från audiometri, som är en hörselmätning, d.v.s. hörselorganets förmåga att uppfatta ljud Örats fysiologi I stort sett kan man dela upp örat i ytteröra, mellanörat och innerörat. I ytterörat fångas ljuden upp och överförs till mellanörat via trumhinnan. I mellanörat modifieras ljuden för att därefter föras vidare till snäckan och de ljudkänsliga sinnescellerna i innerörat. 5 Figur 1. Örat, redigerad bild från referens 11 (se nedan). 3.1 Ytterörat och mellanörat Ytterörat består av auricula och hörselgången. I slutet av hörselgången finns trumhinnan (membrana tympani) som skiljer ytter- och mellanörat åt. Mellanörat utgörs av trumhålan, ett luftfyllt hål i tinningsbenet. Trumhålan har även via örontrumpeten förbindelse med svalget som öppnas när vi exempelvis sväljer eller gäspar vilket gör att trumhålan har atmosfärtryck. 4
5 När ljud får trycket att variera i hörselgången uppstår därför en tryckskillnad mellan ytter- och inneröra som får trumhinnan att vibrera i takt med ljudet. På trumhinnan fäster malleus (hammaren) som överför vibrationerna till innerörat via incus (städet) och stapes (stigbygeln). Innerörat är vätskefyllt och inkapslat i ben, men har två öppningar mot mellanörat. Stapes överför sina vibrationer till innerörat via ovala fönstret. 5 Denna konstruktion gör att ljudet modifieras så att ljudenergiförlusten blir så liten som möjligt. Trumhinnans yta är ca 20 gånger större än ovala fönstret vilket gör att trycket på det ovala fönstret blir ca 20 gånger större. De tre hörselbenen verkar dessutom som hävstänger vilket ökar trycket ytterliggare. Den totala effekten av detta är ingen förstärkning av ljudet, utan ett ökat förhållande mellan trycket och svängningens amplitud. 5 Till malleus och stapes fäster m. tensor tympani och m. stapedius. Dessa små skelettmuskler är vanligtvis avslappnade, men intensivt ljud aktiverar en reflex som medför kontraktion vilket reducerar ljudenergiöverföringen till innerörat och skyddar sinnesceller i viss mån från skada. Detta gäller dock inte vid långvarig intensiv ljudpåverkan, exempelvis buller Innerörat Innerörat består av cochlea (snäckan), vestibulum och de tre båggångarna. Cochlea stimuleras av ljud, vestibulum och båggångarna svarar för balanssinnet. 5 Cochlea består av tre vätskefyllda kanaler som är vridna runt en benaxel. Den övre kanalen, scala vestibule börjar vid ovala fönstret och slutar vid cochleas spets. Denna har förbindelse med den undre kanalen, scala tympani, som slutar i runda fönstret. Dessa två kanaler är fyllda med perilymfa som har en sammansättning som liknar vanlig vävnadsvätska. Den mellersta kanalen, scala media, är fylld med endolymfa som har en betydligt högre koncentration av kaliumjoner (140 mmol/l) än perilymfan. Dessutom har den en positiv elektrisk spänning (+80 mv) i förhållande till perilymfan. Detta beror på att celler i scala medias vägg, stria vascularis pumpar in kaliumjoner. 5 Figur3. Cortis organ, redigerad bild från referens 11 (se nedan). Figur 2. Snitt av cochlea, redigerad bild från referens 11 (se nedan). 5
6 Basilarmembranet skiljer scala media och scala tympani åt. På detta sitter hårcellerna, ljudkänsliga sinnesceller, i fyra rader från ovala fönstret till cochleas spets. Raden närmast cochleas axel kallas inre hårceller och de tre yttersta, yttre hårceller. Hårcellerna har mikrovilli, sinneshår, mot kanalvätskan. Runt hårcellerna finns stödjeceller och precis ovanför finns ett geléaktigt membran, tektorialmembran som sticker ut som en hylla från väggen närmast cochleas axel och täcker hårcellerna. De inre hårcellerna ligger löst an mot detta, medan de yttre hårcellernas sinneshår sticker in i tektorialmembranet. 5 När trumhinnan rör sig pga skillnader i tryck så att stapes pressas in i det ovala fönstret sker en förskjutning av vätska i scala vestibule. Eftersom kanalen står i förbindelse med scala tympani buktar till slut runda fönstret ut. Då membranväggarna mellan kanalerna är böjliga kommer vätskeförskjutningen orsaka inbuktning av basilarmembranet. Denna inbuktning kommer röra sig som en vandrande vågrörelse mot cochleas spets. När basilarmembranet buktas in kommer tektorialmembranet förskjutas i förhållande till hårcellerna vilket gör att sinneshåren kommer röra sig fram och tillbaka och påverka sträckkänsliga jonkanaler i sinneshårens spets som i sin tur stimulerar hårcellen. 5 Sinneshåren på hårcellerna blir längre ju längre bort från cochleas axel man kommer (se figur). Dessutom är dessa förbundna med små filament (tip links) som förbinder varje kanal med det längre intilliggande sinneshåret. Då en förskjutning av tektorialmembranet sker så att sinneshåren lutar i samma riktigt som de längre sinneshåren kommer filamenten sträckas och jonkanalerna öppnas. Böjs sinneshåren i motsatt riktning kommer kanalerna att stängas. Jonkanalerna är särskilt genomsläppliga för små positiva joner. Eftersom kaliumkoncentrationen i endolymfan är hög är det främst dessa joner som strömmar in och depolariserar hårcellen. Depolarisationen leder till att spänningsstyrda Ca 2+ -kanaler i hårcellens membran öppnas och de inströmmande kalciumjonerna inducerar exocytos av transmittorsubstans som stimulerar de sensoriska nervfibrer som hårcellen ligger i anslutning till. Dessa går via ganglion spirale cochlea, n. cochlearis och kranialnerv VIII till hörselområdet i storhjärnans bark. Anledningen att man kan uppfatta olika toner är att basilarmembranet är olika styvt och därmed ger vågen olika utslag. Basilarmembranet är smalt och styvt nära runda fönstret och blir bredare och mjukare mot snäckans spets. Beroende på ljudets frekvens kommer det ske ett utslagsmaximum någonstans längs basilarmembranet. Höga frekvenser ger utslag närmast det runda fönstret och lägre närmare snäckans spets. Mer än 90 % av alla sensoriska nervfibrer i hörselnerven blidar synapser med de inre hårcellerna. Nervfibrerna har inte kontakt med mer än en inre hårcell vilket gör att hjärnan med stor noggrannhet kan skilja mellan olika frekvenser och därmed olika toner av ljud. 5 Figur 4. Hårcell, redigerad bild från Phys/Audition.htm 6
7 4. Bullrets förekomst och dess effekter 4.1 Bullerkällor Vanliga källor till buller är väg-, spår-, och flygtrafik, industrier, byggnadsarbeten, cafeterior, diskotek, musik- och sportevenemang, lekplatser, fyrverkerier och andra smällare, parkeringsplatser och husdjur. Inomhus är de huvudsakliga källorna ljud från grannar, ventilationssystem, kontors- och hemutrustning. 4 Inom EU är buller ett av de största miljöproblemen i tätortsområden. Mer än 20 % av EU:s befolkning är utsatta för bullernivåer som anses vara oacceptabla. I Sverige är ljud från grannar och vägtrafiken de bullerkällor som berör flest människor. 4 Det är viktigt att skilja på högfrekvent och lågfrekvent buller, eftersom detta har betydelse för hälsoeffekterna. Lågfrekvent buller kommer oftast från fläktar, kompressorer, ventilationsanläggningar och upplevs som tröttande och koncentrationssänkande Toxicitet Hur känslig man är för buller är väldigt individuellt. Hörselskador uppstår generellt snabbare ju starkare bullret är. Konstant exponering för nivåer över 85 db(a) under en längre tid innebär en risk för hörselskada. För känsliga individer kan samma risknivå ligga kring 75 db(a). Vid samtidig exponering för ototoxiska ämnen och/eller vibrationer kan risken för skador öka. Ototoxiska ämnen är kemikalier som kan orsaka förändringar eller skador på hörselnerven eller innerörat, t.ex. vissa lösningsmedel (styren, toluen och xylen), flygplansbränsle, vissa metaller (kvicksilver, bly och mangan), kolmonoxid och cyanid samt aminoglykosider (antibiotika). 6, 7 Upplevelsen av buller som störande och tröttande påverkas både av psykologiska och fysiologiska faktorer som bullrets styrka, frekvens, tidskaraktär (föränderlighet), förutsägbarhet och kontroll, dess upplevda nödvändighet, förekomst av infraljud över perceptionströskeln, den exponerades personlighet, grundform, hörselfunktion, graviditet, erfarenhet av arbetet (nyanställd), arbetsuppgifter, hur mycket bullret försvårar kommunikation (ålder, modersmål) samt omgivningsfaktorer (efterklang). Några generella samband mellan exponering för buller och störningsupplevelse finns inte. 8 Från ett medelvärde på 55 db (A) utomhus kan antalet drabbade av störd sömn öka med ca 10 procentenheter vid varje ökning av ljudnivån med 5 db(a) Hälsoeffekter Hörselnedsättning är den allvarligaste hälsorisken till följd av buller och kan ibland åtföljas av öronsusningar, så kallad tinnitus. Risken för hörselnedsättning ökar med ljudstyrkan och den tid man vistas i bullret samt på ljudets karaktär. Bullerorsakad hörselnedsättning är, sett över hela världen, den vanligaste irreversibla arbetsskadan. Barns hörsel är känslig och de är därför 7
8 en särskild riskgrupp. Många barnleksaker ger ifrån sig ljud som är högre än rekommenderade nivåer. 4 Sömnstörning är också en allvarlig effekt av samhällsbuller. Ostörd sömn är ett måste för att människan ska kunna fungera fysiologiskt och mentalt. De primära effekterna på sömnen är svårigheter att somna, väckningar, förändringar av sömndjupet, höjt blodtryck, ökad hjärt- och pulsfrekvens, sammandragning av ytliga blodkärl, ändrad andning och ökad rörelse under sömnen. Effekterna av detta under dagtid blir trötthet, nedstämdhet och sänkt prestationsförmåga. 4 Vissa studier har visat att bullerexponering skulle kunna ge ett höjt blodtryck och ökad risk för blodtryckssjukdom. Andra studier visar att bullerexponering ökar koncentrationen av stresshormoner i blodet hos barn. Man kan ännu inte uttala sig säkert om dessa indikationer men om så är fallet kan det vara betydelsefullt ur folkhälsoperspektiv eftersom så många i befolkningen är utsatta för buller. 4 Talet och talförståelsen påverkas negativt av buller. Detta drabbar framför allt personer med hörselnedsättning, gamla människor, barn som håller på att lära sig ett språk och personer som försöker förstå främmande språk. 4 Buller kan också öka risken för olyckor på grund av att vi inte hör viktiga ljud. Det kan i förlängningen även ge röstproblem för den som hela tiden tvingas höja rösten. 9 Samband har påvisats mellan bullerexponering och nedsatt prestationsförmåga i olika tankekrävande arbetsuppgifter. Buller kan distrahera och plötsliga ljud kan orsaka avbrott i tankeförloppet. Detta samband gällde både barn i skolan och vuxna arbetare. 4 Foster kan påverkas av buller. Detta sker dels genom direkt ljudöverföring till fostret, och dels genom mamman om hon stressas av buller under graviditeten Hörselskador Hörselskador kan delas upp i ledningsfel, sensorineural hörselnedsättning och psykogen hörselnedsättning Ledningsfel är exempelvis vaxpropp, trumhinneperforation och hörselbenssammanväxning. Psykogen hörselnedsättning är utan organisk orsak och sensorineural hörselnedsättning beror exempelvis på naturliga åldersförändringar, ärftliga faktorer, infektioner, trauma och bullerskador Bullerskador - sensorineural hörselnedsättning Buller kan orsaka så kallad sensorineural hörselnedsättning. Ljudinducerad hörselskada (NIHL Noise-induced hearing loss) är den huvudsakliga orsaken till permanent hörselbortfall och utgör ungefär en tredjedel av drabbade personer i I-länder. 11 Överdriven ljudexponering kan orsaka strukturella skador på hårcellerna och kan generera excitotoxiska effekter på de sensoriska nervfibrerna. Efter skada går hårcellerna i apoptos och ersätts av de omgivande stödjecellerna. Hårcellerna kan inte proliferera och stödjecellerna kan 8
9 inte ändra sin celltyp för att ersätta de förlorade hårcellerna. 11 Då vi bara har inre hårceller i varje öra ger även bortfall av ett litet antal hårceller en märkbar hörselnedsättning för vissa frekvenser. De hårceller som sitter närmast det runda fönstret är mest utsatta för bullerskador, alltså förloras förmågan att urskilja de höga frekvenserna. 5 Vanligt är att personer med bullerorsakad hörselskada även utvecklar tinnitus. En person med tinnitus hör ljud (såsom exempelvis sus, brus, brum eller toner) i örat. 12 Vid hörselrelaterad tinnitus kan hjärnans plasticitet leda till att nya nätverk uppstår och impulsflödet mellan dessa banor kan förstärkas eller minimeras. Kombinationen hörselnedsättning och tinnitusbesvär kan medfölja att arbetsförmågan minskar. Noteras bör dock att alla personer med hörselnedsättning inte utvecklar tinnitus samt att tinnitus kan förekomma utan detekterbar hörselnedsättning. 13 Symtom som föreligger vid sensorineural hörselskada är oförmåga att uppfatta toner i diskanten samt förlust av konsonantljud. Ofta uppstår sociala bekymmer om hörselförlusten på det öra som individen hör bäst på är större än 35 db inom talområdet. Stora individuella skillnader föreligger dock bl.a. beroende på individens yrkesverksamhet. Förmåga att uppfatta tal i miljö med bakgrundsstörande ljud är starkt beroende av fullgod hörsel i frekvenser mellan 3000 och 4000 Hz. Bullerskada visar sig först vid en sänkning vid 6000 Hz. Behandlingen vid sensorineural hörselnedsättning består av hörseltekniska hjälpmedel, exempelvis hörapparat Gällande bestämmelser På arbetsplatser ska arbetsgivaren planera arbetet så att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. För buller som kan ge hörselpåverkan har arbetsmiljöverket satt upp föreskrifter om så kallade insatsvärden. Överskrids något av insatsvärdena är arbetsgivaren skyldig att åtgärda bullret samt att informera och utbilda de anställda om riskerna med buller. Det finns även givna gränsvärden som inte får överskridas, men hänsyn tas då till den dämpning eventuella hörselskydd ger. 8 Insatsvärde Gränsvärde Daglig bullernivå under en arbetsdag (8h) db(a) 85 db(a) Maximal ljudtrycksnivå 115 db(a) 115 db(a) Impulstoppvärde 135 db(c) 135 db(c) Om det inte är möjligt att sänka bullret under de undre insatsvärdena ska arbetstagarna få tillgång till lämpliga hörselskydd. Överskrids de övre insatsvärdena ska hörselundersökning erbjudas. Riskbedömningar ska göras regelbundet där hänsyn tas till bl.a. samtidigt förekommande ototoxiska ämnen och vibrationer, samt indirekta hälsorisker som t.ex. försämrad möjlighet för anställda att uppfatta larm och varningssignaler. 8 Eftersom inga generella samband mellan bullerexponering och störningsupplevelse finns anger arbetsmiljöverket inga nedre gränser när bullerdämpande åtgärder inte längre är motiverade. Det finns dock vägledande värden. Dessa är inte tvingande. 8 För miljöer utanför arbetet finns också riktlinjer och bestämmelser för att undvika hälsorisker. Det gäller t.ex. inomhusmiljö (sovrum) och lokaler och platser där hög musik spelas. För sovrum anger socialstyrelsen riktvärdena maximalt ljud 45dB(A) och medelljudnivå 30dB(A). 7 9
10 Dessa bör kunna hållas även med ett fönster som står lite på glänt. För lokaler och platser där hög musik spelas för vuxna är riktvärdena maximalt ljud 115 db(a) och medelljudnivå 100 db(a) och 110 db(a) respektive 97 db(a) om verksamheten är riktad till både barn och vuxna. 7 Figur 5 Tabell. Exponeringsvärden för olika arbetsförhållanden 8 Grupp Arbetsförhållanden Exempel på aktiviteter Exponering under normal arbetsdag ljudtrycksnivå medelvärde db(a) I Stora krav på stadigvarande koncentration och på säker taluppfattbarhet Undervisning (där maskiner och andra bullerkällor normalt inte används i undervisningen). 35*) II. Stora krav på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat. Gynnsamma möjligheter att erhålla relativt låg ljudnivå. Kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Patientsamtal och liknande. Sammanträden. 40*) III Betydelsefullt att kunna samtala eller stadigvarande krav på precision, snabbhet eller uppmärksamhet. Endast mindre bullrande utrustning direkt knuten till arbetet. Processkontroll och fjärrstyrning. Manuell montering, kontroll, sortering, packning, lagerarbeten m.m. Servering i restauranger (med undantag för dansrestauranger och diskotek). 55*) IV Verksamhet där bullrande maskiner och utrustning används och som normalt ej omfattas av grupperna I, II och III. Huvudsakligen praktiskt arbete, arbete med maskiner och processer i verkstäder och industri. Jord- och skogsbruk, byggoch anläggningsverksamhet. Betjäning av last- och transportutrustning. Arbete i dansrestauranger och diskotek. 75 *) För grupperna I, II och III gäller att ljudbidrag från den egna verksamheten inte omfattas av det värde som anges i tabellen. 5.1 Arbetsskadeanmälan Arbetsskadeanmälan ska göras till Försäkringskassan om medelvärdet för sänkningen på det bättre örat på 2000 och 3000 Hz är större än 5 db samtidigt som som sänkningen på 4000 och 6000 Hz är större än 45 db vilket motsvarar 5 % hörselinvaliditet. Försäkringskassan avgör om arbetsskada föreligger och om denna medfört ekonomisk invaliditet. Denna kan då ersättas enligt olika trygghetsavtal
11 6. Den epidemiologiska studien 6.1 Introduktion Antalet hörselskadade i Sverige idag är av Hörselskadades Riskförening uppskattat till personer, dvs 13% av Sveriges befolkning. Andelen hörselskadade i den arbetsverksamma populationen ökar och utgör nu 62 % av det totala antalet hörselskadade 15. I Statistiska Centralbyråns undersökning av arbetsorsakade besvär framkommer att obehag till följd av buller på arbetsplatsen är vanligare bland förskolepersonal än övrig befolkning. 6,9 % av den kvinnliga personalen på förskolor rapporterar besvär jämfört med 1,3 % av den totala befolkning som arbetar 16. Då buller är en källa till sensorineural hörselnedsättning (se kap )kan arbete med unga barn vara kopplat till ökad risk för att utveckla sådan hörselskada. Syftet med denna studie är därför att undersöka om kvinnor i kommunal dagisverksamhet drabbas av hörselskador till följd av barnens buller på arbetsplatsen. 6.2 Subjekt, metod och material Som undersökningsform väljs en retrospektiv kohortstudie. Anledningen till detta är att barnbuller utgör en ovanlig exponering, men man kan anta att hörselskada är ett relativt vanligt utfall. I och med att tiden mellan första exponeringen och insjuknandet skulle kunna vara lång väljs en retrospektiv studie för att minska kostnaderna. Dessutom finns fördelen att studiens resultat fås snabbare än vid en prospektiv studie. Den exponerade kohortgruppen kommer endast att innefatta kvinnor, eftersom andelen män i kommunal dagisverksamhet är låg. Gruppen identifieras utifrån Sveriges kommuners löneregister som nyanställda kvinnor i dagisverksamhet 1980, 1985, 1990, 1995 och Dessa ska fortfarande vara anställda De ska dessutom hela tiden ha haft anställning motsvarande 75 % eller mer och aldrig tidigare (d.v.s. innan nyanställning) arbetat inom verksamheten. Den oexponerade jämförelsegruppen väljs för att likna kohortgruppen så mycket som möjligt förutom exponering av barnbuller. För detta ändamål väljs ur kommunens löneregister kvinnor från socialtjänsten, administrativ personal etc. med ungefär samma lönenivå och som är nyanställda samma år som kohortgruppen. Personer med tidigare anställning inom dagisverksamhet utesluts. Från denna grupp av människor matchas individer med avseende på ålder, yrkesverksamma år, boendeort, anställningsår, jobbstatus och antal egna barn. I nästa steg randomiseras personer på ett sådant sätt att tillräckligt antal personer hamnar i varje grupp som kommer att stratifieras för. Som exempel kan nämnas att det är eftersträvansvärt att få ungefär lika många unga, medelålders som gamla. För att svara på vår frågeställning används en standardiserad frågemall, till exempel gallaudetskala eller en modifiering därav. I denna skala används frågor som t.ex. kan du höra när någon viskar i ett tyst rum för att gradera hörselskadan. 17 Då respondenten anger sig ha problem med hörseln ombedes denna besvara om besvären fanns innan påbörjad anställning. Om så är fallet utesluts denna individ ur undersökningen. Utöver frågor för att kartlägga graden av hörselskada frågas även om stress. Formuläret skickas ut till undersökningsgrupperna. Om inget svar fås skickas även en påminnelse. 11
12 Ur Sveriges kommuners register och centralregister framkommer information om anställningsstart, anställningstid, ålder, yrkesverksamma år, boendeort, anställningsår, jobbstatus och antal egna barn. Vad som däremot inte framkommer i dessa register är stressnivån och därför utreds även denna fråga via enkäten. Etiskt tillstånd söks för undersökningen från tillbörlig instans. Möjligtvis kan etiskt problem uppstå till exempel när kunskap inhämtas från kommunala och centrala register utan att först få godkännande från individerna som kommer att ingå i studien. Som statistiska metoder beräknas till att börja med kumulativa incidensrater. Detta för att undersöka risken att utveckla hörselskada under den angivna tidsperioden i de olika grupperna. Sedan görs ratkvoter så att det går att utföra multivariata analyser. SMR (standard mortality rate) används för att undersöka om det finns en olikhet i hörselskada mellan dagispersonal och den oexponerade gruppen. SMR används också för att beräkna CF-ratkvot (CF = confounding). Dos-responskurva ritas med hjälp av de olika undersökningsgrupperna som arbetat olika länge. Konfidensintervall beräknas för att kontrollera att erhållna skillnader är statistiskt signifikanta. 6.3 Diskussion I studieupplägget valdes dagispersonal som arbetat olika lång tid (1980,-85 ). Syftet med detta var att kunna undersöka dos-responssamband. Om ett samband hittas styrker detta att en kausalitet finns mellan exponering av barnbuller och hörselskada. Alternativet till att undersöka var femte årskull hade varit att undersöka varje ny årskull. Fördelen med vart femte år är också att datamängden och antalet individer i studien kan hållas nere. Kohortgrupp och jämförelsegrupp är valda för att representera hela Sverige. Förhoppningarna med detta var att kunna öka generaliserbarheten. Män har exkluderats ur studien, eftersom dessa misstänks utgöra en sådan liten andel att inga signifikanta resultat kan fås. Eventuella skillnader mellan könen kan därför ej undersökas. Ålder, yrkesverksamma år, boendeort, jobbstatus och antal egna barn matchas för då de kan vara troliga confoundingfaktorer eller effektmodifierare i studiedesignen, se tabell: Confounder/effektmodifierare Ålder Yrkesverksamma år Boendeort Jobbstatus Antal egna barn Möjligt orsakssamband Sämre hörsel med fysiologiskt åldrande eller större sannolikhet till nedsatt hörsel som en följd av annat agens än barnbuller. Förändrad känslighet för att få hörselnedsättning med ökad ålder. Högre ackumulerad dos ger större risk för hörselskada. Olika orter har olika exponering av buller. Småstäder mot storstäder. En föreståndare på dagis utsätts för mindre buller än personal som enbart arbetar med barnen. Högre lön och därmed eventuellt bättre boende kan vara relaterat till mindre bullerexponering. Fler barn ger större exponering för barnbuller hemma. 12
13 I analysen stratifieras data för stressnivå, då stress skulle kunna vara en effektmodifierare eller confounder. Detta i och med att upplevelsen av buller som störande och tröttande kan påverkas även av psykologiska faktorer (se kap. 4.2). Andra möjliga effektmodifierare är exponering för lösningsmedel, flygplansbränsle, vissa metaller (kvicksilver, bly och mangan), kolmonoxid, cyanid och aminoglykosider (antibiotika). I och med att barn ofta genomgår infektionssjukdomar är det möjligt att personal som jobbar nära barn kan ha en ökad antibiotikaanvändning än övrig befolkning. Denna effektmodifierare undersöks dock inte i denna studie då risken för recall bias är hög. Detta skulle passa bättre att studera i en framtida prospektiv studie. Övriga möjliga effektmodifierare väljer vi att inte undersöka, då det antas vara osannolikt att någon skillnad i exponering finns mellan vår kohortgrupp och jämförelsegrupp. En brist i upplägget med studien är risken för så kallad healthy worker effect. Individer med känslig hörsel kan tänkas vara mindre benägna att arbeta med unga barn och på tidigt stadium därför välja bort yrket. Detta till skillnad från vår oexponerade grupp där dessa känsliga individer stannar kvar. Ytterligare en svaghet med den valda studiedesignen är sättet att undersöka om en person är drabbad av hörselskada via självuppskattning. Ett annat alternativ hade varit att fråga om individen har fått en hörselskada diagnostiserad. Nackdelen med ett sådant alternativ är att sensitiviteten blir lägre. Detta då man kan anta att hörselskador i stor utsträckning utvecklas under lång tid och att en drabbad söker hjälp och får diagnos först när skadan är relativt stor. Fördelen med att fråga efter om en individ har diagnostiserad skada blir å andra sidan att specificiteten blir högre. I denna studie har sensitiviteten prioriterats framför specificiteten. Även frågan om när hörselbesvär uppstod kan leda till en felkälla med risk för recall bias, men frågan är nödvändig för att kunna räkna ut kumulativ incidensrat. 13
14 Edling, C. Hälsa och miljö, Nationalencyklopedin Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005 Sand, O. et al. Människans fysiologi, Liber, 2004, s Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6, Buller, AFS 2005:16, Arbetsmiljöverket, hämtat Holley MC. Keynote review: The auditory system, hearing loss and potential targets for drug development. Drug Discov Today Oct 1;10(19): Review Holgers, K-M, Tinnitusbehandling styrs av etiologin, Läkartidningen nr 46, 2003 s Hörselskadades Riksförbund årsrapport 2006, Arbetsorsakade besvär 2006, SCB,
AFS 2005:16 Buller
AFS 2005:16 Buller 1 Nya bullerföreskrifter fr.o.m. 2005-07-01 AFS 2005:16 ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BULLER AFS 2005:16 - gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet.
Läs merHörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
Läs mer20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det
Läs merVår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:
Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande
Läs merF2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
Läs merF2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
Läs merBort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?
Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens
Läs merFördjupningsuppgift: Buller
Fördjupningsuppgift: Buller Basgrupp 1 Mårten Carlsson Johanna Hermanson Hannah Johansson Henrik Olsson Erik Rofors Vad är buller? Buller definieras av Nationalencyklopedins ordbok som ljud som uppfattas
Läs merSEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN & EPIDEMILOGI
SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN&EPIDEMILOGI BULLER Av:Basgrupp1 Läkarlinjentermin4,HT2008 MikaelEdström,KristinaRosén,EbbaJonsäter,My Aronsson,JohanWiman INLEDNING Våruppgiftvarattsammanställaenrapportomvadbullerärochpåvilketsättvi
Läs merBullerskador hos värnpliktiga män
Linköpings Universitet Hälsouniversitetet, Läk T4 Seminarieuppgift Miljömedicin/Epidemiologi Vt 2008 Bullerskador hos värnpliktiga män Basgrupp 6 Mats Andersson Malin Båtsman Mirja Hägg Andreas Koro Henrik
Läs merBort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för
Läs merI Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?
Ljud Vad är ljud? Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler. När vi hör ljud är det luftens molekyler som har satts i rörelse. Sådana rörelser kallar vi ljudvågor. De sprids och
Läs merF2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF. Samhällsbuller i Sverige. Socialstyrelsens miljörapport 2009
F Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
Läs merHörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merBilaga A, Akustiska begrepp
(5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå
Läs merHur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merBort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merVarför ljud och hörsel?
Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför
Läs merSeminarium i miljömedicin och epidemiologi VT 2010
Seminarium i miljömedicin och epidemiologi VT 2010 Pontus Hallenberg Tommy Hedin Amanda Möller Maria Normann Johan Rudenhed Petri Räisänen Julia Slezak Innehåll Buller och ljud... 2 När blir buller störande?...
Läs merBuller och hörselskydd
Buller och hörselskydd Ibland hör man någon säga, visst bullrar det men man vänjer sig. Det är fel. Man vänjer sig inte. Man blir hörselskadad. Du ska inte behöva utsättas för buller som skadar dig. De
Läs mer2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i
Läs merVAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER
VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER Hans Pettersson, Forskare Yrkes- och miljömedicin Inst. För folkhälsa och klinisk medicin EXPONERING AFA Vibrationsskador är idag den vanligaste
Läs merMiljöhälsorapport 2017 Buller
Miljöhälsorapport 2017 Buller Charlotta Eriksson, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet Jenny Selander, Arbetsmedicin, Karolinska
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merUpptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar
Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse
Läs merVarför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne?
Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Multi-modal interaktion Input via flera sinnen Mobil interaktion Personer med synnedsättning Det sammanhang i vilket tekniken används
Läs merHur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal
Läs merAkustik läran om ljudet
Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite
Läs merHälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer
Gränsvärden för buller och vibrationer EU:s direktiv för arbetarskydd förverkligade i nationella lagar Ökad säkerhet och förbättrat hälsoskydd på arbetsplatsen Direktiv för arbetarskydd mot buller och
Läs merHälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23
Hälsouniversitetet Linköping Buller Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Mått och mätning av ljud och buller... 3 Mätinstrument...
Läs merBasgrupp 6; Charlotta Day, Pehr Elfvendal, Kristoffer Eriksson, Eveline Larsson, Sofia Mårdén, Elin Petrusson och Elnaz Sepehri.
Buller Basgrupp 6; Charlotta Day, Pehr Elfvendal, Kristoffer Eriksson, Eveline Larsson, Sofia Mårdén, Elin Petrusson och Elnaz Sepehri. Linköpings Universitet, HT 2007 Sammanfattning Det finns många typer
Läs merBuller Seminarieuppgift i Miljömedicin och Epidemiologi Basgrupp 6 Cecilia Andersson Nathalie Dahan Erik Redfors Parastoo Salehzadeh Niklas Wallvik
Buller Seminarieuppgift i Miljömedicin och Epidemiologi Basgrupp 6 Cecilia Andersson Nathalie Dahan Erik Redfors Parastoo Salehzadeh Niklas Wallvik Buller Ljud definieras som tryckvariationer eller elastiska
Läs merEXEMPEL PÅ LJUDNIVÅER
HÖRSELSKYDD EXEMPEL PÅ LJUDNIVÅER Några exempel på ljudnivåer i db(a) 180 Rymdraket lyfter 135 Flygplan lyfter / Formel 1 120 Flygplansmotor / Rockkonsert (peak ljud) 105 Tryckluftsborr / Diskotek 80 Trafikbuller
Läs merBULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM!
BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM! November 2005 Läkarprogrammet Termin 4, Basgrupp 1 Ulrica Beiron Kristin Carlström Louise Elisson Kristina Hasselgren Anders Jorméus Linda Thörn 1 Innehållsförteckning Buller
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor
Barn- och utbildningsförvaltningen Handlingsplan mot störande buller i Tyresö förskolor och skolor 2006 Barn- och utbildningsförvaltningen 2006-01-13 Handlingsplan störande buller i Tyresö förskolor och
Läs merBuller i arbetslivet
Buller i arbetslivet Kunskapsläget Buller i arbetslivet - kunskapsläget 2013-05-06 1 Buller i arbetsmiljön inget nytt problem Buller i arbetslivet - kunskapsläget 2013-05-06 2 1 Buller i många verksamheter
Läs merAUDIOGRAMTOLKNING. Exempel 1
AUDIOGRAMTOLKNING Exempel 1 Exempel på normalt audiogram. Normal hörsel ligger mellan 0 och 20-25 db HL (Hearing Level = "audiogramdecibel"). Man kan mäta absoluta trösklar, dvs. den svagaste ton man kan
Läs merLJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN
LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN SOFIE FREDRIKSSON Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicin och Folkhälsa www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health HUVUDHANDLEDARE
Läs merHöga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson
Höga ljud Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syftet med mätningar av höga ljud...3 Riktvärden för höga ljudnivåer...4 Hörselskador...4 Metod...5 Resultat...6
Läs merInstuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.
HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som
Läs merFysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal
Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Författare: Erika Larsson Sensia Hälsa, Tranås Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid
Läs merRagnar Rylander, professor emeritus
1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111
Läs mer_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=
Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47
Läs merDAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)
DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) 2 en av tre arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. många av dem sliter
Läs merLjudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997
Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Rapport 4/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Sammanfattning Miljöförvaltningen utförde ljudnivåmätningar under två konsertkvällar
Läs merHAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER?
AUDIONOMDAGARNA 2017 HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER? Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin SAHLGRENSKA AKADEMIN www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health
Läs merVibrationer. Vibrationer. Vibrationer
Vibrationer Med vibrationer menas: Ett föremåls svängning kring ett viloläge. Mäts... Frekvens (Hz) Förflyttning (m) Acceleration med enheten m/s 2 eller db I tre dimensioner, x-, y- och z-led där gränsvärdena
Läs merBuller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till?
Buller Vad använder vi hörseln till? Kommunikation Tal-Hörsel Extremt god förmåga att urskilja små förändringar i ljudbilden, alltid lyssning på måttligt starka ljud God kognitiv förmåga Orientering, varning
Läs merBULLERBARN Mätning, exponering och hälsoeffekter av buller, samt ett förslag till studiedesign om bullrets effekter på förskolelärare.
Seminarieuppgift i Miljömedicin och Epidemiologi VT-09 BULLERBARN Mätning, exponering och hälsoeffekter av buller, samt ett förslag till studiedesign om bullrets effekter på förskolelärare. Basgrupp 6,
Läs merFormgjutna hörselskydd för alla
Formgjutna hörselskydd för alla 2 ÅRS GARANTI PRODUKT, PASSFORM & FUNKTION Personliga hörselskydd för en skönare vardag och fritid Idag utsätts varannan person dagligen för buller på arbetet. Störande,
Läs merLjud. Låt det svänga. Arbetshäfte
Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens
Läs merMöte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08
Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer
Läs merMagnus Nyberg Blixt. Lärare, författare, föreläsare!
* Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare, föreläsare! www.blixtgordon.se www.twitter.com/blixtgordon13 lrbloggar.se/magnus pedagogstockholmblogg.se/mblixt www.blixtgordon.se * Varför? * Läroplanen * Stress?
Läs merTillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör
Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör 1 2008-11-27 Exempel på faktorer som kan påverka aktivitetsbullret Trafikbuller Ventilationsbuller Buller från apparater Buller
Läs merRIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - hörselnedsättning
RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR - hörselnedsättning HÖRSELNEDSÄTTNING RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING AV MEDICINSK INVALIDITET Enligt Svensk Försäkrings tabellverk är medicinsk invaliditet vid total
Läs merCentralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor
Läs mer8. Skaderisker och komplikationer
8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig
Läs merFOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun
FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN Policy för minskat buller i Gullspångs kommun med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013 Gullspångs kommun September 2005 Reviderad februari 2006 Reviderad januari
Läs merRapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping
Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga er från musik Mätningar i Jönköping Miljökontoret kommun Per-Åke Sandberg och Erik Engwall November 2005 Projektet Socialstyrelsen har under våren,
Läs mer4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 BULLER OCH VIBRATIONER. MKB DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR inklusive spår Fåfängan-Varvsbranten 13 (57)
4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 BULR OCH VIBRATIONER När man talar om buller används ofta begreppen ekvivalent ljudnivå, som är den genomsnittliga ljudnivån under ett dygn och maximal ljudnivå, som är den högsta
Läs merLjud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A
Ljud, Hörsel och vågrörelse Namn: Klass: 7A Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra
Läs merHörselrelaterade symtom bland kvinnor
Hörselrelaterade symtom bland kvinnor Förekomst och risk i relation till buller och stress i arbetet Sofie Fredriksson SAHLGRENSKA AKADEMIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Handledare och medförfattare Huvudhandledare
Läs merGrundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB
Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är
Läs merEUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 8 oktober 2002 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska
Läs merVARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?
Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR
Läs merSyntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa
Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Mats E. Nilsson (temasamordnare), Docent, Miljöpsykologi, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Gösta Bluhm, Docent,
Läs merLJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA
Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db
Läs merKälla: Kunskapsträdet - Fysik
Källa: Kunskapsträdet - Fysik Det är nästan omöjligt att hitta en plats där det inte finns några ljud. Vi störs inte av alla ljud. Utomhus kan man säga att fågelsång och vindens susande hör till tysta
Läs merBarns hörsel. Information till föräldrar
Barns hörsel Information till föräldrar Skapa framtiden Barnen är vår framtid. Genom att ge dem tillgång till en värld full av ljud kan vi hjälpa dem att utveckla de hörselfärdigheter de behöver för att
Läs merHåriga öron är det bästa som finns!
Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.
Läs merVibrerande verktyg och maskiner
Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska
Läs merSyntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa
Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Mats E. Nilsson (temasamordnare), Docent, Miljöpsykologi, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Gösta Bluhm, Docent,
Läs merRiskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar?
Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar? Negativa effekter av höga ljudnivåer Författare: Anne Carlsson Handledare: Ulf Flodin vid Yrkes- och miljömedicinskt centrum i Linköping Projektarbete,
Läs merTalperception. Talperception. Örat. Örat
Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla
Läs merSVETSNING inte bara kemisk exponering
SVETSNING inte bara kemisk exponering Jouni Surakka Jonathan Lyström Yrkeshygieniker Läkare Seminarium om svetsning 19 jan 2018, CAMM Skyddsutrustning - ett måste!! Svetsarens skiftande riskpanorama Ljusbågen,
Läs merÄr Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson
Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Bessemerskolan Sandviken Projektarbete 100 poäng Läsåret 2011/2012 Naturvetenskapligaprogrammet Handledare: Erik Troeng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...
Läs merGUIDE OM ÅLDERSFÖRÄMRAD HÖRSEL, FÖR ANHÖRIGA
GUIDE OM ÅLDERSFÖRÄMRAD HÖRSEL, FÖR ANHÖRIGA Guiden innehåller information om försämrad hörsel, hörselundersökningen, om olika problem med hörseln och deras inverkan på att höra talet, samt om olika hjälpmedel.
Läs merAtt ha en hörselnedsättning i arbetslivet
Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson
Läs merHörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401]
Hörselvetenskap B, Diagnostik och rehabilitering [HÖ1401] Audiologisk diagnostik, 10 hp provkod 0101 Uppsamlingstentamen 2013 08 14 5 timmar Kursansvarig: Sara Båsjö Rättande lärare: Ramesh Zarenoe Hjälpmedel:
Läs merLäran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.
Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.
Läs merLinjära ljudnivåer i olika positioner längs v rum
UPPDRAG Sammanställning ljudresultat vindkraftpark Högaholma PROJEKTNUMMER 1321486 HANDLÄGGARE Erik Wennberg DATUM 214-9-3 REV Samtliga tersband som är presenterade nedan är plottade som linjära ljudnivåer.
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än
Läs merInformation om Tinnitus
Information om Tinnitus Guide för att hjälpa dig förstå och hantera din tinnitus Innehåll Din hälsa och dina mål 4 Vad är det för ljud du hör? 5 Vad orsakar tinnitus? 6 Tinnitus och din hjärna 7 Finns
Läs merHörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.
Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången
Läs merUtvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland
Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland Författare: Margit Werner Landstingshälsan Västmanland Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Arbets- och miljömedicinska kliniken,
Läs merSyntesrapport: Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa
Syntesrapport: Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Ingrid Johansson Horner, Naturvårdsverket 1 Innehåll Generellt om bullerpåverkan i samhället Vindvals syntesrapport kap hälsa
Läs merMätning av bullerexponering
Mätning av bullerexponering FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Mätning av buller Yrkeshygieniska mätningar (exponeringsmätningar) - Orienterande
Läs merMiljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka
Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Peter Molnár Miljöfysiker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 27 mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra
Läs mer2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.
Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen
Läs merMiljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008
Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten Göteborg den 14 augusti 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se
Läs merAkustikformler. Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa. db Pascal µpa = 20 x 10 db/20. Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x
Akustikformler Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa db Pascal µpa = 20 x 10 db/20 Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x db Multiplikationsfaktor (x) x = 10 db/10 Medelvärde av n db
Läs merKARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp).
Barn och Ungdom VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-09-28 SDN 2005-10-20 Dnr 002-082/2005 KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning
Läs merBullerutredning Kobben 2
Rapport LAHOLMS KOMMUN Malmö 2015-01-05 Datum 2015-01-05 Uppdragsnummer 1320010702 Utgåva/Status 1 Ingrid Berg Oscar Lewin Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan
Läs merVad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder?
Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder? 1 Buller Utbrett miljö- och folkhälsoproblem Miljöstörning som påverkar flest antal människor i Sverige Samhällsbuller består av ljud från exempelvis
Läs merPROPPGUIDEN. Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer. Här följer våra tips
PROPPGUIDEN Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer Här följer våra tips 1 INNEHÅLL: 2 Skydda dina öron... 3 Öronproppar för alla situationer... 3 Alla öron är olika...
Läs merWHITEPAPER BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA WHITEPAPER GIGANT BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA
WHITEPAPER BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA WHITEPAPER GIGANT BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA Trots att det finns en stor kunskap om bullerskador har buller länge varit ett arbetsmiljöproblem inom industrin.
Läs merPlanerad station, Misterhult.
RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin
Läs mer