Håll käften ungar! Ett arbete om buller och dess hälsoeffekter. Basgrupp 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Håll käften ungar! Ett arbete om buller och dess hälsoeffekter. Basgrupp 1"

Transkript

1 Håll käften ungar! Ett arbete om buller och dess hälsoeffekter Basgrupp 1 Carney A, Holck-Claussen A, Holmgren K, Käll A, Petersson H, Thunborg D, Östring R T4 Hälsouniversitetet

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Ljud och ljudets mätenheter Definition av buller Mät- och beräkningsmetoder för buller Örats fysiologi Ytterörat och mellanörat Innerörat Bullrets förekomst och dess effekter Bullerkällor Toxicitet Hälsoeffekter Hörselskador Gällande bestämmelser Arbetsskadeanmälan Den epidemiologiska studien Introduktion Subjekt, metod och material Diskussion

3 1. Inledning Vår studie handlar om att undersöka buller i form av miljömedicinskt betydelsefullt agens. Rapporten inleds med beskrivning och definitioner av ljud, buller samt örats fysiologi. Vidare har vi sedan studerat bullers förekomst, hälsoeffekter samt gällande bestämmelser för bl.a. arbetsmiljön. Vi har därefter valt att som hälsoeffekt fokusera på ljudinducerad hörselskada. För att studera kausalitet föreslår vi en epidemiologisk studie som jämför huruvida kvinnor i kommunal förskoleverksamhet i Sverige drabbas av hörselskador i större utsträckning än kvinnor i en kontrollgrupp. 2. Ljud och ljudets mätenheter Ljud beskrivs som tryckvariationer, även kallat svängningar, som utbreder sig i form av vågor. Det är utseendet av svängningarna som karaktäriserar ljudet, där antal svängningar per sekund uttrycks i hertz (Hz) och svängningarnas amplitud i decibel (db). Decibelskalan utgår från ett referensvärde som angetts till hörbart ljud vid 1000 Hz. För att uppfatta ljud vid 1000 Hz krävs alltså enligt definitionen 0 db. Hörbarhetsspannet är dock väldigt stort och skillnaden mellan det lägsta och högsta ljud vi kan uppfatta är ca 100 miljarder. Eftersom det därför är opraktiskt att använda en linjär skala med stora siffror används den logaritmerade dbskalan. Logaritmeringen innebär t.ex. att en fördubbling avljudet, d.v.s. ytterliggare en lika stark ljudkälla, gör att db-värdet ökar med 3. Motsvarande halvering av ljudet får db-värdet att minska med 3 db. Riktigt så lätt är det dock inte i den komplexa verkligheten, utan ljudutbredningen påverkas av en mängd faktorer såsom vind, temperatur, luftfuktighet, reflektioner i rummet, energiabsorption i luften/mediet m.m. Just energiabsorptionen spelar en ganska viktig roll för ljudet eftersom olika frekvenser har olika energiabsorption. Det betyder att låga frekvenser breder ut sig effektivare än höga frekvenser. 1 Örat är olika känsligt för olika ljud. Lägst hörtröskel, d.v.s. maximal känslighet, har vi normalt inom området Hz, medan hörtrösklarna är högre både vid högre och lägre frekvenser. De flesta uppfattar inte alls frekvenser över Hz. 1 För att väga effekten av olika hörbarhet för olika frekvenser tillämpas så kallade db(a)-värden. Vägningen fungerar som ett filter i ljudmätningen som gör den så lik människoörat som möjligt. Andra vägningsfilter som används är db(b) och db(c), varav den senare är vanligare Definition av buller Fysiskt sett är det ingen skillnad mellan ljud och buller. Buller definieras enligt Nationalencyklopedin som ofta oönskat ljud som är störande och i vissa fall skadligt för hörseln. 3 Det betyder alltså att även ett från början önskat ljud kan bli till buller om ljudnivån är så hög att det blir störande. Buller kan dessutom delas in i undergrupper baserade på förekomst, såsom trafikbuller, inomhusbuller, ventilationsbuller, flygbuller, samhällsbuller och miljöbuller. 4 Vid beskrivningen av buller är det även viktigt att ange karaktären eftersom det påverkar hur störande ljudet är. Med karaktär menas hur det låter i ett tidsperspektiv, exempelvis om det är 3

4 monotont eller stationärt ljud, singulärt eller ambient, variabelt eller fluktuerande, om det finns impulsljud, rena toner etc Mät- och beräkningsmetoder för buller Vid studier av ljud i miljön kan man antingen välja att mäta det faktiska ljudet eller att beräkna det. Trots den uppenbara fördelen att vid mätning få det exakta värdet, kan just det värdet vara nog så felaktigt om det är en särskilt tyst, bullrig eller blåsig dag. Mätningar av ljud gäller av uppenbara skäl bara på den plats de gjorts, medan beräkningar kan göras för större områden. 2 Exempel på en metod som används för att göra ljudmätningar i fluider (gaser och vätskor) är att använda piezogivare. Det är en anordning som gör mekaniska svängningar till elektriska eller tvärt om. 3 Ljudmätningar ska skiljas från audiometri, som är en hörselmätning, d.v.s. hörselorganets förmåga att uppfatta ljud Örats fysiologi I stort sett kan man dela upp örat i ytteröra, mellanörat och innerörat. I ytterörat fångas ljuden upp och överförs till mellanörat via trumhinnan. I mellanörat modifieras ljuden för att därefter föras vidare till snäckan och de ljudkänsliga sinnescellerna i innerörat. 5 Figur 1. Örat, redigerad bild från referens 11 (se nedan). 3.1 Ytterörat och mellanörat Ytterörat består av auricula och hörselgången. I slutet av hörselgången finns trumhinnan (membrana tympani) som skiljer ytter- och mellanörat åt. Mellanörat utgörs av trumhålan, ett luftfyllt hål i tinningsbenet. Trumhålan har även via örontrumpeten förbindelse med svalget som öppnas när vi exempelvis sväljer eller gäspar vilket gör att trumhålan har atmosfärtryck. 4

5 När ljud får trycket att variera i hörselgången uppstår därför en tryckskillnad mellan ytter- och inneröra som får trumhinnan att vibrera i takt med ljudet. På trumhinnan fäster malleus (hammaren) som överför vibrationerna till innerörat via incus (städet) och stapes (stigbygeln). Innerörat är vätskefyllt och inkapslat i ben, men har två öppningar mot mellanörat. Stapes överför sina vibrationer till innerörat via ovala fönstret. 5 Denna konstruktion gör att ljudet modifieras så att ljudenergiförlusten blir så liten som möjligt. Trumhinnans yta är ca 20 gånger större än ovala fönstret vilket gör att trycket på det ovala fönstret blir ca 20 gånger större. De tre hörselbenen verkar dessutom som hävstänger vilket ökar trycket ytterliggare. Den totala effekten av detta är ingen förstärkning av ljudet, utan ett ökat förhållande mellan trycket och svängningens amplitud. 5 Till malleus och stapes fäster m. tensor tympani och m. stapedius. Dessa små skelettmuskler är vanligtvis avslappnade, men intensivt ljud aktiverar en reflex som medför kontraktion vilket reducerar ljudenergiöverföringen till innerörat och skyddar sinnesceller i viss mån från skada. Detta gäller dock inte vid långvarig intensiv ljudpåverkan, exempelvis buller Innerörat Innerörat består av cochlea (snäckan), vestibulum och de tre båggångarna. Cochlea stimuleras av ljud, vestibulum och båggångarna svarar för balanssinnet. 5 Cochlea består av tre vätskefyllda kanaler som är vridna runt en benaxel. Den övre kanalen, scala vestibule börjar vid ovala fönstret och slutar vid cochleas spets. Denna har förbindelse med den undre kanalen, scala tympani, som slutar i runda fönstret. Dessa två kanaler är fyllda med perilymfa som har en sammansättning som liknar vanlig vävnadsvätska. Den mellersta kanalen, scala media, är fylld med endolymfa som har en betydligt högre koncentration av kaliumjoner (140 mmol/l) än perilymfan. Dessutom har den en positiv elektrisk spänning (+80 mv) i förhållande till perilymfan. Detta beror på att celler i scala medias vägg, stria vascularis pumpar in kaliumjoner. 5 Figur3. Cortis organ, redigerad bild från referens 11 (se nedan). Figur 2. Snitt av cochlea, redigerad bild från referens 11 (se nedan). 5

6 Basilarmembranet skiljer scala media och scala tympani åt. På detta sitter hårcellerna, ljudkänsliga sinnesceller, i fyra rader från ovala fönstret till cochleas spets. Raden närmast cochleas axel kallas inre hårceller och de tre yttersta, yttre hårceller. Hårcellerna har mikrovilli, sinneshår, mot kanalvätskan. Runt hårcellerna finns stödjeceller och precis ovanför finns ett geléaktigt membran, tektorialmembran som sticker ut som en hylla från väggen närmast cochleas axel och täcker hårcellerna. De inre hårcellerna ligger löst an mot detta, medan de yttre hårcellernas sinneshår sticker in i tektorialmembranet. 5 När trumhinnan rör sig pga skillnader i tryck så att stapes pressas in i det ovala fönstret sker en förskjutning av vätska i scala vestibule. Eftersom kanalen står i förbindelse med scala tympani buktar till slut runda fönstret ut. Då membranväggarna mellan kanalerna är böjliga kommer vätskeförskjutningen orsaka inbuktning av basilarmembranet. Denna inbuktning kommer röra sig som en vandrande vågrörelse mot cochleas spets. När basilarmembranet buktas in kommer tektorialmembranet förskjutas i förhållande till hårcellerna vilket gör att sinneshåren kommer röra sig fram och tillbaka och påverka sträckkänsliga jonkanaler i sinneshårens spets som i sin tur stimulerar hårcellen. 5 Sinneshåren på hårcellerna blir längre ju längre bort från cochleas axel man kommer (se figur). Dessutom är dessa förbundna med små filament (tip links) som förbinder varje kanal med det längre intilliggande sinneshåret. Då en förskjutning av tektorialmembranet sker så att sinneshåren lutar i samma riktigt som de längre sinneshåren kommer filamenten sträckas och jonkanalerna öppnas. Böjs sinneshåren i motsatt riktning kommer kanalerna att stängas. Jonkanalerna är särskilt genomsläppliga för små positiva joner. Eftersom kaliumkoncentrationen i endolymfan är hög är det främst dessa joner som strömmar in och depolariserar hårcellen. Depolarisationen leder till att spänningsstyrda Ca 2+ -kanaler i hårcellens membran öppnas och de inströmmande kalciumjonerna inducerar exocytos av transmittorsubstans som stimulerar de sensoriska nervfibrer som hårcellen ligger i anslutning till. Dessa går via ganglion spirale cochlea, n. cochlearis och kranialnerv VIII till hörselområdet i storhjärnans bark. Anledningen att man kan uppfatta olika toner är att basilarmembranet är olika styvt och därmed ger vågen olika utslag. Basilarmembranet är smalt och styvt nära runda fönstret och blir bredare och mjukare mot snäckans spets. Beroende på ljudets frekvens kommer det ske ett utslagsmaximum någonstans längs basilarmembranet. Höga frekvenser ger utslag närmast det runda fönstret och lägre närmare snäckans spets. Mer än 90 % av alla sensoriska nervfibrer i hörselnerven blidar synapser med de inre hårcellerna. Nervfibrerna har inte kontakt med mer än en inre hårcell vilket gör att hjärnan med stor noggrannhet kan skilja mellan olika frekvenser och därmed olika toner av ljud. 5 Figur 4. Hårcell, redigerad bild från Phys/Audition.htm 6

7 4. Bullrets förekomst och dess effekter 4.1 Bullerkällor Vanliga källor till buller är väg-, spår-, och flygtrafik, industrier, byggnadsarbeten, cafeterior, diskotek, musik- och sportevenemang, lekplatser, fyrverkerier och andra smällare, parkeringsplatser och husdjur. Inomhus är de huvudsakliga källorna ljud från grannar, ventilationssystem, kontors- och hemutrustning. 4 Inom EU är buller ett av de största miljöproblemen i tätortsområden. Mer än 20 % av EU:s befolkning är utsatta för bullernivåer som anses vara oacceptabla. I Sverige är ljud från grannar och vägtrafiken de bullerkällor som berör flest människor. 4 Det är viktigt att skilja på högfrekvent och lågfrekvent buller, eftersom detta har betydelse för hälsoeffekterna. Lågfrekvent buller kommer oftast från fläktar, kompressorer, ventilationsanläggningar och upplevs som tröttande och koncentrationssänkande Toxicitet Hur känslig man är för buller är väldigt individuellt. Hörselskador uppstår generellt snabbare ju starkare bullret är. Konstant exponering för nivåer över 85 db(a) under en längre tid innebär en risk för hörselskada. För känsliga individer kan samma risknivå ligga kring 75 db(a). Vid samtidig exponering för ototoxiska ämnen och/eller vibrationer kan risken för skador öka. Ototoxiska ämnen är kemikalier som kan orsaka förändringar eller skador på hörselnerven eller innerörat, t.ex. vissa lösningsmedel (styren, toluen och xylen), flygplansbränsle, vissa metaller (kvicksilver, bly och mangan), kolmonoxid och cyanid samt aminoglykosider (antibiotika). 6, 7 Upplevelsen av buller som störande och tröttande påverkas både av psykologiska och fysiologiska faktorer som bullrets styrka, frekvens, tidskaraktär (föränderlighet), förutsägbarhet och kontroll, dess upplevda nödvändighet, förekomst av infraljud över perceptionströskeln, den exponerades personlighet, grundform, hörselfunktion, graviditet, erfarenhet av arbetet (nyanställd), arbetsuppgifter, hur mycket bullret försvårar kommunikation (ålder, modersmål) samt omgivningsfaktorer (efterklang). Några generella samband mellan exponering för buller och störningsupplevelse finns inte. 8 Från ett medelvärde på 55 db (A) utomhus kan antalet drabbade av störd sömn öka med ca 10 procentenheter vid varje ökning av ljudnivån med 5 db(a) Hälsoeffekter Hörselnedsättning är den allvarligaste hälsorisken till följd av buller och kan ibland åtföljas av öronsusningar, så kallad tinnitus. Risken för hörselnedsättning ökar med ljudstyrkan och den tid man vistas i bullret samt på ljudets karaktär. Bullerorsakad hörselnedsättning är, sett över hela världen, den vanligaste irreversibla arbetsskadan. Barns hörsel är känslig och de är därför 7

8 en särskild riskgrupp. Många barnleksaker ger ifrån sig ljud som är högre än rekommenderade nivåer. 4 Sömnstörning är också en allvarlig effekt av samhällsbuller. Ostörd sömn är ett måste för att människan ska kunna fungera fysiologiskt och mentalt. De primära effekterna på sömnen är svårigheter att somna, väckningar, förändringar av sömndjupet, höjt blodtryck, ökad hjärt- och pulsfrekvens, sammandragning av ytliga blodkärl, ändrad andning och ökad rörelse under sömnen. Effekterna av detta under dagtid blir trötthet, nedstämdhet och sänkt prestationsförmåga. 4 Vissa studier har visat att bullerexponering skulle kunna ge ett höjt blodtryck och ökad risk för blodtryckssjukdom. Andra studier visar att bullerexponering ökar koncentrationen av stresshormoner i blodet hos barn. Man kan ännu inte uttala sig säkert om dessa indikationer men om så är fallet kan det vara betydelsefullt ur folkhälsoperspektiv eftersom så många i befolkningen är utsatta för buller. 4 Talet och talförståelsen påverkas negativt av buller. Detta drabbar framför allt personer med hörselnedsättning, gamla människor, barn som håller på att lära sig ett språk och personer som försöker förstå främmande språk. 4 Buller kan också öka risken för olyckor på grund av att vi inte hör viktiga ljud. Det kan i förlängningen även ge röstproblem för den som hela tiden tvingas höja rösten. 9 Samband har påvisats mellan bullerexponering och nedsatt prestationsförmåga i olika tankekrävande arbetsuppgifter. Buller kan distrahera och plötsliga ljud kan orsaka avbrott i tankeförloppet. Detta samband gällde både barn i skolan och vuxna arbetare. 4 Foster kan påverkas av buller. Detta sker dels genom direkt ljudöverföring till fostret, och dels genom mamman om hon stressas av buller under graviditeten Hörselskador Hörselskador kan delas upp i ledningsfel, sensorineural hörselnedsättning och psykogen hörselnedsättning Ledningsfel är exempelvis vaxpropp, trumhinneperforation och hörselbenssammanväxning. Psykogen hörselnedsättning är utan organisk orsak och sensorineural hörselnedsättning beror exempelvis på naturliga åldersförändringar, ärftliga faktorer, infektioner, trauma och bullerskador Bullerskador - sensorineural hörselnedsättning Buller kan orsaka så kallad sensorineural hörselnedsättning. Ljudinducerad hörselskada (NIHL Noise-induced hearing loss) är den huvudsakliga orsaken till permanent hörselbortfall och utgör ungefär en tredjedel av drabbade personer i I-länder. 11 Överdriven ljudexponering kan orsaka strukturella skador på hårcellerna och kan generera excitotoxiska effekter på de sensoriska nervfibrerna. Efter skada går hårcellerna i apoptos och ersätts av de omgivande stödjecellerna. Hårcellerna kan inte proliferera och stödjecellerna kan 8

9 inte ändra sin celltyp för att ersätta de förlorade hårcellerna. 11 Då vi bara har inre hårceller i varje öra ger även bortfall av ett litet antal hårceller en märkbar hörselnedsättning för vissa frekvenser. De hårceller som sitter närmast det runda fönstret är mest utsatta för bullerskador, alltså förloras förmågan att urskilja de höga frekvenserna. 5 Vanligt är att personer med bullerorsakad hörselskada även utvecklar tinnitus. En person med tinnitus hör ljud (såsom exempelvis sus, brus, brum eller toner) i örat. 12 Vid hörselrelaterad tinnitus kan hjärnans plasticitet leda till att nya nätverk uppstår och impulsflödet mellan dessa banor kan förstärkas eller minimeras. Kombinationen hörselnedsättning och tinnitusbesvär kan medfölja att arbetsförmågan minskar. Noteras bör dock att alla personer med hörselnedsättning inte utvecklar tinnitus samt att tinnitus kan förekomma utan detekterbar hörselnedsättning. 13 Symtom som föreligger vid sensorineural hörselskada är oförmåga att uppfatta toner i diskanten samt förlust av konsonantljud. Ofta uppstår sociala bekymmer om hörselförlusten på det öra som individen hör bäst på är större än 35 db inom talområdet. Stora individuella skillnader föreligger dock bl.a. beroende på individens yrkesverksamhet. Förmåga att uppfatta tal i miljö med bakgrundsstörande ljud är starkt beroende av fullgod hörsel i frekvenser mellan 3000 och 4000 Hz. Bullerskada visar sig först vid en sänkning vid 6000 Hz. Behandlingen vid sensorineural hörselnedsättning består av hörseltekniska hjälpmedel, exempelvis hörapparat Gällande bestämmelser På arbetsplatser ska arbetsgivaren planera arbetet så att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. För buller som kan ge hörselpåverkan har arbetsmiljöverket satt upp föreskrifter om så kallade insatsvärden. Överskrids något av insatsvärdena är arbetsgivaren skyldig att åtgärda bullret samt att informera och utbilda de anställda om riskerna med buller. Det finns även givna gränsvärden som inte får överskridas, men hänsyn tas då till den dämpning eventuella hörselskydd ger. 8 Insatsvärde Gränsvärde Daglig bullernivå under en arbetsdag (8h) db(a) 85 db(a) Maximal ljudtrycksnivå 115 db(a) 115 db(a) Impulstoppvärde 135 db(c) 135 db(c) Om det inte är möjligt att sänka bullret under de undre insatsvärdena ska arbetstagarna få tillgång till lämpliga hörselskydd. Överskrids de övre insatsvärdena ska hörselundersökning erbjudas. Riskbedömningar ska göras regelbundet där hänsyn tas till bl.a. samtidigt förekommande ototoxiska ämnen och vibrationer, samt indirekta hälsorisker som t.ex. försämrad möjlighet för anställda att uppfatta larm och varningssignaler. 8 Eftersom inga generella samband mellan bullerexponering och störningsupplevelse finns anger arbetsmiljöverket inga nedre gränser när bullerdämpande åtgärder inte längre är motiverade. Det finns dock vägledande värden. Dessa är inte tvingande. 8 För miljöer utanför arbetet finns också riktlinjer och bestämmelser för att undvika hälsorisker. Det gäller t.ex. inomhusmiljö (sovrum) och lokaler och platser där hög musik spelas. För sovrum anger socialstyrelsen riktvärdena maximalt ljud 45dB(A) och medelljudnivå 30dB(A). 7 9

10 Dessa bör kunna hållas även med ett fönster som står lite på glänt. För lokaler och platser där hög musik spelas för vuxna är riktvärdena maximalt ljud 115 db(a) och medelljudnivå 100 db(a) och 110 db(a) respektive 97 db(a) om verksamheten är riktad till både barn och vuxna. 7 Figur 5 Tabell. Exponeringsvärden för olika arbetsförhållanden 8 Grupp Arbetsförhållanden Exempel på aktiviteter Exponering under normal arbetsdag ljudtrycksnivå medelvärde db(a) I Stora krav på stadigvarande koncentration och på säker taluppfattbarhet Undervisning (där maskiner och andra bullerkällor normalt inte används i undervisningen). 35*) II. Stora krav på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat. Gynnsamma möjligheter att erhålla relativt låg ljudnivå. Kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Patientsamtal och liknande. Sammanträden. 40*) III Betydelsefullt att kunna samtala eller stadigvarande krav på precision, snabbhet eller uppmärksamhet. Endast mindre bullrande utrustning direkt knuten till arbetet. Processkontroll och fjärrstyrning. Manuell montering, kontroll, sortering, packning, lagerarbeten m.m. Servering i restauranger (med undantag för dansrestauranger och diskotek). 55*) IV Verksamhet där bullrande maskiner och utrustning används och som normalt ej omfattas av grupperna I, II och III. Huvudsakligen praktiskt arbete, arbete med maskiner och processer i verkstäder och industri. Jord- och skogsbruk, byggoch anläggningsverksamhet. Betjäning av last- och transportutrustning. Arbete i dansrestauranger och diskotek. 75 *) För grupperna I, II och III gäller att ljudbidrag från den egna verksamheten inte omfattas av det värde som anges i tabellen. 5.1 Arbetsskadeanmälan Arbetsskadeanmälan ska göras till Försäkringskassan om medelvärdet för sänkningen på det bättre örat på 2000 och 3000 Hz är större än 5 db samtidigt som som sänkningen på 4000 och 6000 Hz är större än 45 db vilket motsvarar 5 % hörselinvaliditet. Försäkringskassan avgör om arbetsskada föreligger och om denna medfört ekonomisk invaliditet. Denna kan då ersättas enligt olika trygghetsavtal

11 6. Den epidemiologiska studien 6.1 Introduktion Antalet hörselskadade i Sverige idag är av Hörselskadades Riskförening uppskattat till personer, dvs 13% av Sveriges befolkning. Andelen hörselskadade i den arbetsverksamma populationen ökar och utgör nu 62 % av det totala antalet hörselskadade 15. I Statistiska Centralbyråns undersökning av arbetsorsakade besvär framkommer att obehag till följd av buller på arbetsplatsen är vanligare bland förskolepersonal än övrig befolkning. 6,9 % av den kvinnliga personalen på förskolor rapporterar besvär jämfört med 1,3 % av den totala befolkning som arbetar 16. Då buller är en källa till sensorineural hörselnedsättning (se kap )kan arbete med unga barn vara kopplat till ökad risk för att utveckla sådan hörselskada. Syftet med denna studie är därför att undersöka om kvinnor i kommunal dagisverksamhet drabbas av hörselskador till följd av barnens buller på arbetsplatsen. 6.2 Subjekt, metod och material Som undersökningsform väljs en retrospektiv kohortstudie. Anledningen till detta är att barnbuller utgör en ovanlig exponering, men man kan anta att hörselskada är ett relativt vanligt utfall. I och med att tiden mellan första exponeringen och insjuknandet skulle kunna vara lång väljs en retrospektiv studie för att minska kostnaderna. Dessutom finns fördelen att studiens resultat fås snabbare än vid en prospektiv studie. Den exponerade kohortgruppen kommer endast att innefatta kvinnor, eftersom andelen män i kommunal dagisverksamhet är låg. Gruppen identifieras utifrån Sveriges kommuners löneregister som nyanställda kvinnor i dagisverksamhet 1980, 1985, 1990, 1995 och Dessa ska fortfarande vara anställda De ska dessutom hela tiden ha haft anställning motsvarande 75 % eller mer och aldrig tidigare (d.v.s. innan nyanställning) arbetat inom verksamheten. Den oexponerade jämförelsegruppen väljs för att likna kohortgruppen så mycket som möjligt förutom exponering av barnbuller. För detta ändamål väljs ur kommunens löneregister kvinnor från socialtjänsten, administrativ personal etc. med ungefär samma lönenivå och som är nyanställda samma år som kohortgruppen. Personer med tidigare anställning inom dagisverksamhet utesluts. Från denna grupp av människor matchas individer med avseende på ålder, yrkesverksamma år, boendeort, anställningsår, jobbstatus och antal egna barn. I nästa steg randomiseras personer på ett sådant sätt att tillräckligt antal personer hamnar i varje grupp som kommer att stratifieras för. Som exempel kan nämnas att det är eftersträvansvärt att få ungefär lika många unga, medelålders som gamla. För att svara på vår frågeställning används en standardiserad frågemall, till exempel gallaudetskala eller en modifiering därav. I denna skala används frågor som t.ex. kan du höra när någon viskar i ett tyst rum för att gradera hörselskadan. 17 Då respondenten anger sig ha problem med hörseln ombedes denna besvara om besvären fanns innan påbörjad anställning. Om så är fallet utesluts denna individ ur undersökningen. Utöver frågor för att kartlägga graden av hörselskada frågas även om stress. Formuläret skickas ut till undersökningsgrupperna. Om inget svar fås skickas även en påminnelse. 11

12 Ur Sveriges kommuners register och centralregister framkommer information om anställningsstart, anställningstid, ålder, yrkesverksamma år, boendeort, anställningsår, jobbstatus och antal egna barn. Vad som däremot inte framkommer i dessa register är stressnivån och därför utreds även denna fråga via enkäten. Etiskt tillstånd söks för undersökningen från tillbörlig instans. Möjligtvis kan etiskt problem uppstå till exempel när kunskap inhämtas från kommunala och centrala register utan att först få godkännande från individerna som kommer att ingå i studien. Som statistiska metoder beräknas till att börja med kumulativa incidensrater. Detta för att undersöka risken att utveckla hörselskada under den angivna tidsperioden i de olika grupperna. Sedan görs ratkvoter så att det går att utföra multivariata analyser. SMR (standard mortality rate) används för att undersöka om det finns en olikhet i hörselskada mellan dagispersonal och den oexponerade gruppen. SMR används också för att beräkna CF-ratkvot (CF = confounding). Dos-responskurva ritas med hjälp av de olika undersökningsgrupperna som arbetat olika länge. Konfidensintervall beräknas för att kontrollera att erhållna skillnader är statistiskt signifikanta. 6.3 Diskussion I studieupplägget valdes dagispersonal som arbetat olika lång tid (1980,-85 ). Syftet med detta var att kunna undersöka dos-responssamband. Om ett samband hittas styrker detta att en kausalitet finns mellan exponering av barnbuller och hörselskada. Alternativet till att undersöka var femte årskull hade varit att undersöka varje ny årskull. Fördelen med vart femte år är också att datamängden och antalet individer i studien kan hållas nere. Kohortgrupp och jämförelsegrupp är valda för att representera hela Sverige. Förhoppningarna med detta var att kunna öka generaliserbarheten. Män har exkluderats ur studien, eftersom dessa misstänks utgöra en sådan liten andel att inga signifikanta resultat kan fås. Eventuella skillnader mellan könen kan därför ej undersökas. Ålder, yrkesverksamma år, boendeort, jobbstatus och antal egna barn matchas för då de kan vara troliga confoundingfaktorer eller effektmodifierare i studiedesignen, se tabell: Confounder/effektmodifierare Ålder Yrkesverksamma år Boendeort Jobbstatus Antal egna barn Möjligt orsakssamband Sämre hörsel med fysiologiskt åldrande eller större sannolikhet till nedsatt hörsel som en följd av annat agens än barnbuller. Förändrad känslighet för att få hörselnedsättning med ökad ålder. Högre ackumulerad dos ger större risk för hörselskada. Olika orter har olika exponering av buller. Småstäder mot storstäder. En föreståndare på dagis utsätts för mindre buller än personal som enbart arbetar med barnen. Högre lön och därmed eventuellt bättre boende kan vara relaterat till mindre bullerexponering. Fler barn ger större exponering för barnbuller hemma. 12

13 I analysen stratifieras data för stressnivå, då stress skulle kunna vara en effektmodifierare eller confounder. Detta i och med att upplevelsen av buller som störande och tröttande kan påverkas även av psykologiska faktorer (se kap. 4.2). Andra möjliga effektmodifierare är exponering för lösningsmedel, flygplansbränsle, vissa metaller (kvicksilver, bly och mangan), kolmonoxid, cyanid och aminoglykosider (antibiotika). I och med att barn ofta genomgår infektionssjukdomar är det möjligt att personal som jobbar nära barn kan ha en ökad antibiotikaanvändning än övrig befolkning. Denna effektmodifierare undersöks dock inte i denna studie då risken för recall bias är hög. Detta skulle passa bättre att studera i en framtida prospektiv studie. Övriga möjliga effektmodifierare väljer vi att inte undersöka, då det antas vara osannolikt att någon skillnad i exponering finns mellan vår kohortgrupp och jämförelsegrupp. En brist i upplägget med studien är risken för så kallad healthy worker effect. Individer med känslig hörsel kan tänkas vara mindre benägna att arbeta med unga barn och på tidigt stadium därför välja bort yrket. Detta till skillnad från vår oexponerade grupp där dessa känsliga individer stannar kvar. Ytterligare en svaghet med den valda studiedesignen är sättet att undersöka om en person är drabbad av hörselskada via självuppskattning. Ett annat alternativ hade varit att fråga om individen har fått en hörselskada diagnostiserad. Nackdelen med ett sådant alternativ är att sensitiviteten blir lägre. Detta då man kan anta att hörselskador i stor utsträckning utvecklas under lång tid och att en drabbad söker hjälp och får diagnos först när skadan är relativt stor. Fördelen med att fråga efter om en individ har diagnostiserad skada blir å andra sidan att specificiteten blir högre. I denna studie har sensitiviteten prioriterats framför specificiteten. Även frågan om när hörselbesvär uppstod kan leda till en felkälla med risk för recall bias, men frågan är nödvändig för att kunna räkna ut kumulativ incidensrat. 13

14 Edling, C. Hälsa och miljö, Nationalencyklopedin Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005 Sand, O. et al. Människans fysiologi, Liber, 2004, s Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6, Buller, AFS 2005:16, Arbetsmiljöverket, hämtat Holley MC. Keynote review: The auditory system, hearing loss and potential targets for drug development. Drug Discov Today Oct 1;10(19): Review Holgers, K-M, Tinnitusbehandling styrs av etiologin, Läkartidningen nr 46, 2003 s Hörselskadades Riksförbund årsrapport 2006, Arbetsorsakade besvär 2006, SCB, 14

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Gränsvärden för buller och vibrationer Gränsvärden för buller och vibrationer EU:s direktiv för arbetarskydd förverkligade i nationella lagar Ökad säkerhet och förbättrat hälsoskydd på arbetsplatsen Direktiv för arbetarskydd mot buller och

Läs mer

BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM!

BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM! BULLER ETT SAMHÄLLSPROBLEM! November 2005 Läkarprogrammet Termin 4, Basgrupp 1 Ulrica Beiron Kristin Carlström Louise Elisson Kristina Hasselgren Anders Jorméus Linda Thörn 1 Innehållsförteckning Buller

Läs mer

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Författare: Erika Larsson Sensia Hälsa, Tranås Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland

Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland Författare: Margit Werner Landstingshälsan Västmanland Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Arbets- och miljömedicinska kliniken,

Läs mer

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Mats E. Nilsson (temasamordnare), Docent, Miljöpsykologi, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Gösta Bluhm, Docent,

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson

Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Är Musik Skadligt? Jelena Mårtensson och Cecilia Olsson Bessemerskolan Sandviken Projektarbete 100 poäng Läsåret 2011/2012 Naturvetenskapligaprogrammet Handledare: Erik Troeng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...

Läs mer

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Den som spar han har!

Den som spar han har! Syns inte bilderna? Klicka här... Den som spar han har! Vilken konstig sommar det blev! Många har besviket kommit tillbaka till jobb och skola från en blöt och kall semester. Vi får minnas allt det positiva

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008 Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten Göteborg den 14 augusti 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller? Stadens ljud och människors hälsa Malmö, 29/2-2012 Arrangör: Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg stad, Delegationen för hållbara städer Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen

Läs mer

Allmänt om flygbuller

Allmänt om flygbuller Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling

Läs mer

Buller. stor risk för hörselskada vid lantbruksarbete. Qiuqing Geng Niklas Adolfsson

Buller. stor risk för hörselskada vid lantbruksarbete. Qiuqing Geng Niklas Adolfsson nr 113 Buller stor risk för hörselskada vid lantbruksarbete Qiuqing Geng Niklas Adolfsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006 Buller stor risk för hörselskada

Läs mer

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:16 BULLER

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:16 BULLER ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:16 BULLER BULLER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 91-7930-455-9 ISSN 1650-3163 ARBETSMILJÖVERKET

Läs mer

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården VIBRANT SOUNDBRIDGE ett mellanöreimplantat Information för Hörselvården Denna informationsskrift 2010 är framtagen i samarbete med: Konrad S. Konradsson, Hörselsektionen, VO-ÖNH Neurodivisionen, Akademiska

Läs mer

Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft Handläggare Peter Arbinge Tel +46105051442 Mobil +46725626467 peter.arbinge@afconsult.com PM01 1 (6) Datum 2012-12-18 Green Extreme Claes Lund Östra Larmgatan 13 411 07 Göteborg Uppdragsnr 577269 Gustavstorp

Läs mer

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den

Läs mer

Barns hörsel. Information till föräldrar

Barns hörsel. Information till föräldrar Barns hörsel Information till föräldrar Att bygga för framtiden Innehåll Att bygga för framtiden 3 Hur vi hör 4 Hörselnedsättning hos barn 7 Milstolpar inom kommunikation 12 Tecken på hörselsvårigheter

Läs mer

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Eva Mattsson den 31 augusti 2007 SINNESFYSIOLOGI KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Tag en nål och sätt spetsen mot fingertoppen. Tag den andra nålen och sätt även den mot fingertoppen

Läs mer

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:16 BULLER

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:16 BULLER ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:16 BULLER BULLER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna ISBN 91-7930-455-9 ISSN 1650-3163 ARBETSMILJÖVERKET

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

Hörselsinnet. funktion. Ljudkälla. Lufttryck. Mats Ulfendahl. Sinusvåg. Normalt lufttryck. Scala vestibuli. Scala media.

Hörselsinnet. funktion. Ljudkälla. Lufttryck. Mats Ulfendahl. Sinusvåg. Normalt lufttryck. Scala vestibuli. Scala media. Hörselsinnet Mats Ulfendahl Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset Hörselsnäckans funktion (courtesy of Jim Hudspeth) Ljudkälla Lufttryck

Läs mer

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna

Läs mer

Hörselscreening av 4-åringar inom BHV

Hörselscreening av 4-åringar inom BHV Hörselscreening av 4-åringar inom BHV Linda Ivarsson, Leg audionom SUS, Audiologisk avd Malmö 2012 (reviderad 2014) 1 Vad är screening?... 4 1.1 Hörselscreening... 4 1.2 Nyföddhetsscreening med OAE Otoacustiska

Läs mer

Ljud och ljudutbredning Kriminaltekniska applikationer och lite arbetsmiljö

Ljud och ljudutbredning Kriminaltekniska applikationer och lite arbetsmiljö Ljud och ljudutbredning Kriminaltekniska applikationer och lite arbetsmiljö Ett specialarbete utfört av Gunnar Österdahl under grundutbildningen till kriminaltekniker vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Läs mer

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG

Läs mer

Miniräknare. Bra att veta när du ska köpa... miniräknare mikroskop / stereolupp ph-mätare ljudnivåmätare

Miniräknare. Bra att veta när du ska köpa... miniräknare mikroskop / stereolupp ph-mätare ljudnivåmätare Bra att veta när du ska köpa... miniräknare mikroskop / stereolupp ph-mätare ljudnivåmätare Miniräknare Solcellerna Solcellsräknare finns i två utföranden "Dual Power" och "Äkta solcellsräknare". Dual

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Vårsta centrum, Botkyrka Trafikbullerutredning L:\2014\2014-115 SS Vårsta centrum, Botkyrka, Botkyrka kommun\rapporter\2014-115 r01.docx Beställare:

Läs mer

Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus

Buller. Höga ljudnivåer och buller inomhus Buller Höga ljudnivåer och buller inomhus Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar

Läs mer

Hörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder

Hörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder Hörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder Författare: Stina Persson Arbetsmiljöutveckling i Hälsingland AB, Bollnäs Handledare: Robert Wålinder Projektarbete

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 2015 04 21 Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 1. Varför har Boverket och Naturvårdsverket inte en gemensam vägledning? Eftersom vi på respektive myndighet jobbar utifrån olika lagstiftningar

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Tillsynsträff 2012-10-10. Buller i och kring flerbostadshus Anna Berglöw Maikel Rofail Tel +46 (0)10 505 60 62 Tel +46 (0)10 505 60 28 anna.berglow@afconsult.com maikel.rofail@afconsult.com

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

RAPPORT 15229 1 (10)

RAPPORT 15229 1 (10) RAPPORT 15229 1 (10) Kund Upplands Väsby kommun Datum Uppdragsnummer 15229 2015-10-09 Rapport A Fyrklövern, Upplands Väsby Trafikbullerutredning hus 4-8 Bilagor A01 Rapport 15229 A Fyrklövern, Upplands

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare 1 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Bild: Magnus Pehrsson Pontus Johansson jobbar på ett företag i Västerås

Läs mer

Utvärdering av hörselvårdsprogram

Utvärdering av hörselvårdsprogram Utvärdering av hörselvårdsprogram Skriften har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av följande personer: Stig Arlinger, Linköpings universitet Björn Hagerman, Karolinska institutet, Stockholm Claes

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Lärarhandledning Avdelningen för NT-didaktik 1NT30U vt-13 Viktoria Henriksson Lisbeth Lennartsson Mediha Mesinovic Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Arbetsområde NO/teknik - ljud. Klass Åk 1 och åk

Läs mer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Kontakta gärna oss på Miljö och Stadsbyggnad! Telefon växel: 0522-69 60 00 E-post: miljostadsbyggnad@uddevalla.se Buller Information till

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Akustiska exponeringstider för användare av mobiltelefoner

Akustiska exponeringstider för användare av mobiltelefoner Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Akustiska exponeringstider för användare av mobiltelefoner Carolina Anderberg Hanna Elmvret Audionomutbildningen,

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Innehåll Riktvärden Utredningar Mätningar Kommande riktvärden 2014-11-28 www.tyrens.se 2 Trafikbuller

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Förrådsgatan 33A 542 35 Mariestad Tel: 0501 163 44 Fax: 0501 787 80 Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Grundläggande inställningar och mätning På/Av Man startar ljudnivåmätaren genom att

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30.

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Sammanträdesprotokoll 1(5) 2010-02-11 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Beslutande Ledamöter Christer Hallberg (s) Lars-Uno Fast (s) Bengt-Åke

Läs mer

Innehåll. Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv. Är buller ett problem? Omfattning i samhället. Hälsoeffekter av buller

Innehåll. Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv. Är buller ett problem? Omfattning i samhället. Hälsoeffekter av buller Innehåll Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv - Hälsoeffekter av omgivningsbuller Mats Rosenlund Arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting Exempel på hälsoeffekter av buller Bullerkällor

Läs mer

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Kod: Datum 2012-11-09. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov nstitutionen för hälsovetenska och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenska A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 h Kurskod: HÖ115 Tentamensty ndividuell salstentamen Tentamenstillfälle 1 Provkod 5, Ljudalstring,

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller

Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller Bättre arbetsmiljö i öppna landskap Våra ISO-testade skärmar och väggar i glas, trä och textil är framtagna för att skapa en ny ljudkultur

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

En rapport i projektarbete Klass NV3

En rapport i projektarbete Klass NV3 Arbetsmiljö Av Emma Berntsson, Pauline Hagberg Ryngefors och Elin Karlsson En rapport i projektarbete Klass NV3 Läsåret 10/11 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Under vårterminen 2011 undersöktes arbetsförhållanden

Läs mer

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun

Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 14 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska

Läs mer

Möllstorps läge, Öland

Möllstorps läge, Öland Projektrapport Möllstorps läge, Öland Trafikbullerutredning Projekt: 60-02280 Rapport 60-02280-04052400 Antal sidor: 3 Bilagor: A01-A03 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2004-05-24 Ingemansson

Läs mer

Musiklärares Tinnitus och andra Hörselskador

Musiklärares Tinnitus och andra Hörselskador Göteborgs Universitet Musikhögskolan Musiklärares Tinnitus och andra Hörselskador av Torbjörn Agerberg D-uppsats Musikpedagogik 61-80 p Handledare: Göran Folkestad Göteborg 2004 Abstrakt Arbetets art Titel

Läs mer

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Laborationer i miljöfysik Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Målet med övningen är att ta upp ett audiogram för en person, samt att undersöka hur mycket ljudet dämpas i olika frekvensområden med

Läs mer

Rör i örat hos barn. frågor och svar

Rör i örat hos barn. frågor och svar Rör i örat hos barn frågor och svar sbu Statens beredning för medicinsk utvärdering texten bygger på sbu-rapport nummer 189, rörbehandling vid inflammation i mellanörat. en systematisk litteraturöversikt

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan

Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan RAPPORT 15138 1 (12) Kund Riksbyggen Datum Uppdragsnummer 15138 2015-06-30 Rapport A Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01 A03 Rapport 15114 A Dragonvägen, Upplands

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

B ULLER OCH BULLERBEKÄMPNING

B ULLER OCH BULLERBEKÄMPNING B ULLER OCH BULLERBEKÄMPNING Arbetsmiljöverket ger ut denna handbok som hjälp och vägledning i syfte att åstadkomma en bättre arbetsmiljö. Den beskriver hur man enligt tillgänglig kunskap och erfarenhet

Läs mer

TEKNISKA ÅTGÄRDSPLAN MOT TRAFIKBULLER 2015-2020 NÄMNDEN. Antagen av tekniska nämnden 2014-12-18. Sida 1 av 14

TEKNISKA ÅTGÄRDSPLAN MOT TRAFIKBULLER 2015-2020 NÄMNDEN. Antagen av tekniska nämnden 2014-12-18. Sida 1 av 14 TEKNISKA NÄMNDEN ÅTGÄRDSPLAN MOT TRAFIKBULLER 2015-2020 Antagen av tekniska nämnden 2014-12-18 Sida 1 av 14 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Inledning 3 1. Bakgrund 3 2. Politiska mål 3-4 2:1 Miljöprogram

Läs mer

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Projekt: 31-03978 Rapport: 31-03978-C Datum: 2007-10-08 Antal sidor: 9 Bilagor: 31-03978-C01 Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Fabege AB Birthe Ehrling Projekt och utveckling

Läs mer

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan Handläggare Hässel Johan Tel +46105058427 Mobil +46701847427 Fax +46 31 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (11) Datum Västfastigheter Sandra Torvfelt Uppdragsnr 564576 Rapport nr 564576-r-A rev

Läs mer

RAPPORT. Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182079000 2015-09-10 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ

RAPPORT. Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182079000 2015-09-10 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ NORRTÄLJE KOMMUN Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm UPPDRAGSNUMMER 1182079000 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ HENRIK NAGLITSCH RICARDO OCAMPO DAZA Uppdragsledare, Akustiker Handläggare,

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen...

INNEHÅLL. Inledning... 4. Genomförande... 5. Ljud... 7. Centralt innehåll... 6. Ljud - En presentation... 7. Uppdragskort... 8. 2 Radioparabolen... 2012: 1 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Ljud... 6 Centralt innehåll... 6 Ljud... 7 Ljud - En presentation... 7 Uppdragskort... 8 2 Radioparabolen... 8 3 DigiWall, ljudmemory... 8 4. Skrikmätaren...

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Utredning av lågfrekvent ljud från vindpark Målarberget Norberg och Avesta kommuner. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Utredning av lågfrekvent ljud från vindpark Målarberget Norberg och Avesta kommuner. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft PM01 1 (8) Handläggare Paul Appelqvist Tel +46 10 505 60 24 Mobil +46 70 184 57 24 Fax +46 10 505 00 10 paul.appelqvist@afconsult.com Datum 2013-12-04 VKS Vindkraft Sverige AB Att: Sandra Nordqvist Uppdragsnr

Läs mer