fokus på anhöriga nr 18 sep 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fokus på anhöriga nr 18 sep 2010"

Transkript

1 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 18 sep 2010 Stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning tre exempel Detta är den andra artikeln på temat stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Den består av tre exempel på hur stöd till den målgruppen kan se ut i praktiken. Per Nybons inleder genom att beskriva sitt arbete som anhörigkonsulent för anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning i Västerås. Därefter följer ett exempel från Örebro där Marina Hahne och Sofia Wange skriver om anhöriggrupper för föräldrar till vuxna barn drabbade av psykos eller depression. Artikeln avslutas med Karin Andrae från anhörigstödet i Gävle som berättar om de erfarenhetsgrupper hon leder för vuxna barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Vår förhoppning är att exemplen ska väcka många frågor och tankar till liv. Vi vill också att de ska fungera som inspiration när det gäller att uppmärksamma och erbjuda stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Exempel 1: Anhörigkonsulent i Västerås Hösten 2006 beslutade Nämnden för funktionshindrade i Västerås stad att inrätta en kommunal heltidstjänst som anhörigkonsulent för anhöriga till personer med psykiskt funktionshinder. Beslutet hade föregåtts av arbete i en arbetsgrupp med representanter från kommun och landstingspsykiatri samt lokala brukar- och anhörigföreningar. Det kom då fram önskemål om en tjänst som anhörigkonsulent speciellt riktad mot psykiatriområdet. Behovet påpekades främst från den lokala anhörigföreningen Västmanlands intresseförening för psykotiskt sjuka (VIP), en förening ansluten till det nationella Schizofreniförbundet. 1

2 Enligt uppdragsbeskrivningen för tjänsten ska anhörigkonsulenten ge anhöriga till personer med psykiska funktionshinder stöd, vägledning och samtal utifrån de anhörigas individuella behov. Anhöriga ska också kunna få hjälp att hitta rätt hos myndigheter, oavsett om det är inom kommunen eller någon annan myndighet. Anhörigkonsulentens arbete ska kunna vara akut, kortsiktigt eller långsiktigt beroende på hur behovet ser ut. Arbetets förutsättningar Jag började mitt arbete som anhörigkonsulent hösten Jag har tidigare arbetat som socionom/kurator inom den specialiserade landstingspsykiatrin under många år, först med allmänpsykiatri och sedan med psykosvård. Erfarenheterna och kunskaperna från tiden inom specialistpsykiatrin har varit en god grund att stå på i mitt nuvarande arbete som anhörigkonsulent, där jag inte har så många tillfällen att diskutera psykiatrifrågor med annan personal med psykiatrisk erfarenhet. Sedan ett drygt år tillbaka är jag dock samlokaliserad med de två anhörigkonsulenter som finns inom Äldrenämndens verksamhetsområde. Våra målgrupper överlappar varandra endast till en del, men det går att hitta områden där gemensamt arbete är fruktbart. Min målgrupp har till exempel möjlighet att delta i de programpunkter som erbjuds de anhöriga som vårdar eller stöder äldre personer. Det rör sig bland annat om informationstillfällen med inbjudna föreläsare omkring ämnen som kan intressera båda grupperna. I mitt arbete som kommunalt anställd anhörigkonsulent är det viktigt att komma ihåg att anhörigkontakter ska ingå som en naturlig del av personalens arbete vid psykiatriska vårdavdelningar och mottagningar liksom vid kommunala boenden och sysselsättningsenheter. Mitt arbete som anhörigkonsulent är ett komplement till det grundläggande arbete med anhörigkontakter som löpande ska förekomma vid sådana inrättningar. Detta är något jag försöker förmedla vid de kontakter jag har med olika vård- och omsorgsenheter. Anhörigkonsulenten är till för de fall där antingen den anhörige eller den sjuke (eller naturligtvis båda) bor i Västerås. En rätt så stor andel av de personer som tar kontakt har hittat mig på kommunsidorna i telefonkatalogen eller på Västerås stads webbplats. Andra kontaktar mig efter hänvisning från personalen inom kommun och landsting eller från anhörigföreningen VIP:s medlemmar. På senare tid har jag också i flera fall blivit kontaktad av anhöriga som har blivit tipsade av personer som redan har kontakt med mig. Allmänt har det visat sig att information om anhörigkonsulentens existens delvis är en färskvara. Det är ett ständigt pågående arbete att göra min funktion känd hos målgruppen och bland vård- och omsorgsaktörerna inom landstingets och kommunens ansvarsområden. Periodvis tar det arbetet en hel del tid i anspråk. 2

3 Vägledning och stöd Under 2009 hade jag kontakt med 56 anhöriga vid sammanlagt runt 330 kontakttillfällen. Motsvarande siffror för första halvåret 2010 är 45 anhöriga vid 180 kontakttillfällen. De allra flesta anhöriga som kontaktar mig för första gången gör det på telefon. Det blir då oftast ett längre telefonsamtal där jag försöker vara lyhörd för orsaken till att personen i fråga tar kontakt med mig, om det är för konkret vägledning eller för mera allmänt stöd. En bit in i samtalet erbjuder jag nästan alltid den som ringer att komma till mig för ett personligt besök, och de allra flesta tackar ja till det erbjudandet. Jag kan oftast erbjuda tid för besök inom 7 10 dagar. Speciellt när den anhörige bor långt från Västerås kan det av naturliga skäl dock bli längre stödjande samtal på telefon som inte resulterar i att vi avtalar tid för besök. Och i en del fall efterfrågar den som ringer enbart vägledning om vart man vänder sig inom kommun eller landsting i något mer eller mindre konkret ärende. Det kan då till exempel bli fråga om att hänvisa till kommunens biståndshandläggare inom vård och omsorg. I de fall där den sjuke personen själv inte är inställd på att söka hjälp har det också varit mycket bra att kunna koppla in eller hänvisa till de två uppsökare 1 inom området psykiskt funktionshindrade som finns i Västerås sedan ett par år tillbaka. De anhörigas besök varierar naturligtvis till antal utifrån deras individuella behov och önskemål. Sedan jag började mitt arbete för två och ett halvt år sedan har det rört sig om allt ifrån ett fåtal besök till kontinuerligt pågående kontakter. I de senare fallen rör det sig oftast om föräldrapar till vuxna barn med långvarig psykossjukdom. Samtalen kan naturligtvis variera till innehåll, men vanligen handlar det om hur sjukdomen yttrar sig, hur man ska förhålla sig till sin närstående eller om upplevda svårigheter i kontakten med psykiatrin och med myndigheter. Studiecirklar Några studiecirklar för anhöriga har det också blivit. Först en cirkel med fyra deltagare (förutom mig själv) där vi talade om de osynliga funktionshinder som är vanliga vid långvariga psykossjukdomar. Som grundmaterial hade vi boken Psykiska funktionshinder stöd och hjälp vid kognitiva funktionsstörningar av Lennart Lundin och Ove S Ohlsson. Vi träffades tio gånger, två timmar varannan vecka. Gruppen har sedan fortsatt att träffas som en läsecirkel omkring boken Den dagen min dotter blev galen av Michael Greenberg. För närvarande pågår också en nystartad studiecirkel omkring häftet Psykos Förändrad verklighet av Lars Helldin. 1 Nämnden för funktionshindrade tillsatte för drygt två år sedan två tjänster som uppsökare inom kommunpsykiatrin. Uppsökarna ska försöka nå personer med svår och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Det rör sig ofta om personer som inte ser sina egna stödbehov och som inte söker stöd och hjälp själva. Uppsökarna ska informera, motivera, stödja och lotsa så att personerna i fråga får tillgång till adekvat stöd. 3

4 Det har visat sig att cirklarna i praktiken ganska snart har utvecklats till att bli mera av samtalsgrupper än studiecirklar, vilket väl är ganska naturligt. Deltagarna tar del av varandras berättelser och har utbyte av att träffas i en grupp där andra har erfarenheter som liknar de egna. Jag tror dock att studiecirkelformen är bra när man startar en grupp. En studiecirkel kan i början, när deltagarna inte känner varandra, upplevas mera neutral och mindre hotande än en samtalsgrupp. Det är också bra att ha en bok som grundmaterial att stötta sig på, speciellt under de första träffarna. Författare: Per Nybons, Anhörigkonsulent psykisk ohälsa i Västerås kommun. Exempel 2: Anhöriggrupp som stöd i Örebro kommun På Anhörigcentrum i Örebro erbjuds anhöriga bland annat enskilt samtal, avlösning och anhöriggrupp. I anhöriggrupperna träffar den anhörige andra som befinner sig i en liknande situation, och kan här prata om svårigheter i vardagen, få information om vad kommunen kan bistå med och även få möjlighet att ha roligt tillsammans med de andra i gruppen. Anhörigcentrum driver anhöriggrupperna i samverkan med flera olika frivilligverksamheter och organisationer såsom Röda Korset, Studieförbundet Vuxenskolan, Alzheimerföreningen och FPS (Föreningen för psykiatriskt samarbete). Alla cirkelledare har genomgått en cirkelledarutbildning genom Studieförbundet Vuxenskolan eller Röda Korset. Kraven på cirkelledarna är att de är medmänniskor och har ett engagemang, är ödmjuka och har en förmåga att kunna lyssna. Det finns inga krav på expertkunskap inom ett visst område. Anhöriggrupperna träffas varannan vecka vid sex tillfällen per termin, under tre terminer, tillsammans med två cirkelledare från Röda Korset. Efter tre terminer ställer Anhörigcentrum sina lokaler till förfogande för de som vill fortsätta att träffas i egen regi. Den anhörige har då alltid möjlighet att träffa personal på Anhörigcentrum för eventuella frågor och funderingar. En av deltagarna i gruppen tar på sig ansvaret att vara kontaktperson för bland annat bokning av lokal. Samverkan för att nå anhöriga Regionförbundet Örebro har på uppdrag av länsstyrelsen upprättat riktlinjer för att ge kommunerna möjlighet att nå fler anhöriga. Landstinget och länets kommuner ska samverka för att kommunerna i ett tidigt skede ska komma i kontakt med anhöriga för att ge information och erbjuda stöd och kontinuerlig kontakt. Målet är att alla anhöriga som utför eller kommer att utföra flera insatser till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning ska få information och erbjudas stöd från kommunen. Syftet är att de anhöriga ska känna en ökad trygghet i sin roll som anhöriga. Det är därför viktigt att alla medarbetare i landsting och kommun arbetar efter riktlinjerna. 4

5 Många av de anhöriga till personer med psykiskt funktionshinder har tidigare gått en anhörigutbildning på Karlakliniken, Örebro läns landstings utrednings- och behandlingsenhet inom psykosvården. Efter utbildningen erbjuds de anhöriga att fortsätta i en anhöriggrupp på Anhörigcentrum. Anhörigcentrums personal och FPS anhörigkonsulent 2 informerar aktivt ute i olika forum om verksamheterna och aktiviteterna. Andra sätt att få vetskap om anhöriggrupperna kan vara genom kommunens webbplats. Dessutom skickas information till olika intresseföreningar som för denna vidare ut till sina medlemmar. Anhöriggruppen för föräldrar till barn drabbade av psykisk ohälsa Den anhöriggrupp vi vill berätta om här består av föräldrar till vuxna barn som är drabbade av psykisk ohälsa. Fyra av de fem deltagarna har genomgått en anhörigutbildning på Karlakliniken, men känner inte varandra sedan tidigare. Anhöriggruppen har två cirkelledare. Gruppen startade på Anhörigcentrum hösten 2008 och pågick då fram till december Fyra av deltagarna kände sedan ett behov av att fortsätta träffas även efter de tre terminerna, vilket de nu gör. En femte deltagare tillkom nyligen efter kontakt med personalen på Anhörigcentrum som frågade gruppen om det var möjligt att ta emot en ny deltagare. Vad har anhöriga behov att prata om? Under träffarna förs många och omfattande samtal kring den enskildes situation. Att vara anhörig till en person med psykisk funktionsnedsättning kräver ofta mycket arbete av den anhörige, såsom kontakter med olika myndigheter och vårdinstanser samt praktiska sysslor som hushållsgöromål och ekonomi. Dessutom finns det i övriga samhället en misstro mot psykisk sjukdom med negativa attityder som både de anhöriga och de drabbade får känna av. Flera av deltagarna har upplevt och upplever fortfarande problem både inom landstingspsykiatrin och inom den kommunala psykiatrin. Bemötandet av anhöriga och patient/brukare får mycket kritik. Deltagarna uttrycker ofta att de känner sig nonchalerade och förbisedda i mötena med vården. Hur ska man kunna leva ihop med eller stötta en person som lider av psykisk ohälsa när man inte får någon information om vård och behandling på grund av sekretessen? Det är en fråga som ofta tas upp och diskuteras. Ett annat problem som ofta tas upp är svårigheten att få rätt information. När ens barn får en psykiatrisk diagnos så har man som förälder ofta svårt att ta in information som ges av sjukvårdspersonalen man kommer helt enkelt inte ihåg vad som sägs. I anhöriggruppen diskuteras även hur man som förälder upplever det när ens barn är inlagt på en psykiatrisk vårdavdelning. Ett önskemål från deltagarna är att det görs satsningar på meningsfulla aktiviteter för patienten eller brukaren 2 FPS anhörigkonsulent har till uppgift att hjälpa anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Det kan vara hjälp med kontakter i vården, information om rättigheter, samverkan med Anhörigcentrum etc. 5

6 under vårdtiden för att de ska kunna upprätthålla sina funktioner och intressen. Ett annat problem som deltagarna i gruppen har upplevt är att patienten eller brukaren ofta får träffa nya läkare som ställer nya diagnoser och skriver ut nya mediciner. I gruppen diskuteras problem men också positiva upplevelser i livet, både inom vården och privat. Ett bra bemötande från olika professioner inom vården är mycket betydelsefullt för deltagarna, och är något som man gärna delar med sig av. Gruppen har förutom att träffas i Anhörigcentrums lokaler tillsammans varit på en konsert med Svenska Kammarorkestern på Örebro Konserthus. Gruppen har även deltagit i olika aktiviteter som Röda Korsets krets Axberg-Hovsta anordnat för anhöriga i Örebro, bland annat Nobelmiddag på hösten och sillunch på våren. Röda Korsets lokala krets söker pengar ur olika fonder för att man ska kunna genomföra olika aktiviteter för anhöriga. Gruppen tänker fortsätta med sina träffar i höst och planerar för ett studiebesök på Fontänhuset. Önskemålen som deltagarna i gruppen har är många men de viktigaste är bättre information till anhöriga bättre samarbete mellan kommun och landsting inom psykiatrin bättre samarbete mellan läkarna inom landstinget. Ett förslag från gruppen är att kommun och landsting har ett gemensamt informationsblad att dela ut till anhöriga med information om stöd och möjligheter från båda aktörerna. Gapet I Örebro har anhörigstödet nyligen breddats genom webbtjänsten Gapet. Det är en mötesplats för anhöriga som även passar för de som kanske inte har tid eller möjlighet att delta i Anhörigcentrums övriga aktiviteter. För att få tillträde till Gapet måste den anhörige ta kontakt med någon anhörigstödjare eller anhörigkonsulent i Örebro kommun som har inloggningsbehörighet. Även utvalda personer inom landstinget och FPS har sådan behörighet. Gapet är en trygg mötesplats som är öppen dygnet runt och där den anhörige kan finna stöd hos andra i en liknande situation. Man kan också skriva av sig och ta del av andra anhörigas upplevelser och erfarenheter. När man är anhörig sätts en eller flera diagnoser på den anhöriges profil. Inom området psykisk ohälsa kan det till exempel vara schizofreni, bipolär sjukdom och borderline. Om den närstående inte har någon diagnos sätts psykisk funktionsnedsättning som sökord. På så sätt kan de anhöriga gå in och söka på olika diagnoser och hitta anhöriga med liknande problematik. I den aktuella gruppen känner man att det finns ett bra stöd och därför har inte någon av deltagarna för tillfället behov av Gapet. Det finns dock som ett alternativ till fortsatt anhörigstöd om gruppen av någon anledning väljer att sluta träffas. 6

7 Parallellt med anhöriggrupp och Gapet så finns det alltid möjlighet till enskilda samtal med personal på Anhörigcentrum eller anhörigkonsulenten på FPS. Slutord och kommentar Både Anhörigcentrum och FPS upplever att det är uppskattat med anhöriggruppen. Deltagarna känner trygghet i gruppen och har här någonstans att ventilera sina åsikter i en öppen och hjärtlig kommunikation. Man vet också att allt som sägs i gruppen stannar här. Någon av deltagarna har sagt att man inte alltid vill belasta sin närmaste omgivning med sina bekymmer och att det då är skönt att tala med gruppen om dem. Vid varje termins slut får deltagarna från alla anhöriggrupper fylla i en utvärdering och där återkommer ofta ord som trygghet, förståelse, igenkännande, berikande och gemenskap. Ord som tydligt visar betydelsen av att gå i anhöriggrupp. Författare: Marina Hahne, Anhörigcentrum i Örebro och Sofia Wange, Anhörigkonsulent, Föreningen för psykiatriskt samarbete. Exempel 3: Vuxna barngruppen i Gävle Anhörigstödet till barn vars föräldrar lever med psykisk ohälsa har uppmärksammats allt oftare under senare år. Det är bra, för dessa osynliga barn har alltid funnits. I många kommuner finns nu också grupper för minderåriga barn och i Gävle finns en verksamhet som heter Grinden. Grinden drivs av socialtjänsten och erbjuder grupper för barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn i familjer som brukar våld och barn vars föräldrar inte kan kommunicera alls med varandra efter en skilsmässa. För dem som har hunnit bli vuxna är det emellertid betydligt ovanligare med organiserade grupper. Många får motivation att bearbeta sin barndom först när de själva bildar familj. Forskning som Annemi Skerfving skrivit om i sin bok Att synliggöra de osynliga barnen visar att barnen till psykiskt sjuka föräldrar är en högriskgrupp som själva riskerar att få framtida psykiska besvär. Det borde därför vara angeläget att stödja denna grupp. Anhörigstödet i Gävle består av ett anhörigcenter som erbjuder samtal, gruppverksamhet och informationsträffar samt pensionat Villa Milbo beläget utanför staden som bland annat erbjuder anhöriga avlösning. Kommunen erbjuder också anhöriga avlösning i hemmet och möjlighet att bli anställda som anhörigvårdare. Själv är jag anställd inom kommunens anhörigstöd och har som uppgift att främst stötta anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning. År 2003 fick jag ett erbjudande av kommunen att starta en så kallad erfarenhetsgrupp. Jag hade länge önskat att få starta en erfarenhetsgrupp för vuxna barn efter en modell som tillämpades av IFS (numera Schizofreniföreningen) i Stockholm på 1990-talet. 7

8 Bild ur När Kajsas mamma blev galen av Karin Pimpernell (sfph:s förlag) Jag började med att ta kontakt med vuxenpsykiatriska kliniken för att få en kollega som dels kunde delta som ledare, dels kunde förmedla kontakt med både kollegor på kliniken och inom de psykosociala teamen ute på hälsocentralerna. Där fanns kännedom om de anhöriga som kunde ha behov av stöd. Vi tryckte ett informationsblad och lade ut på hälsocentralerna i kommunen. Där fanns bilden ovan samt en enkel text med raderna: En inbjudan till dig att få prata med andra om en barndom som inte alltid varit så lätt, några rader om att vi vände oss till vuxna barn till psykiskt sjuka föräldrar samt mötesplatsen och telefonnummer. Flera personer hade sett informationen på Hälsocentralen, tidningarna kontaktades och flera artiklar beskrev verksamheten. Vi informerade också om erfarenhetsgruppen på mässor och liknande. Stöd till de osynliga barnen så att de får syn på sig själva Anhörigstöd ska ge en medmänsklig kontakt och för många är grupperna det första steget till att bearbeta en besvärlig barndom. En del har värjt sig mot tanken att behöva vård för egen del, när det var det som mamma eller pappa borde ha fått för länge sedan. Att då i stället gå i en erfarenhetsgrupp kan uppfattas som mindre laddat. Innan gruppstarten träffar jag varje person enskilt för att visa Anhörigcenter, informera om verksamheten och ge deltagarna tillfälle att berätta lite om varför de har anmält sig. Många har inte kunnat berätta för någon enda människa förut om hur det var hemma! Denna första kontakt innan gruppträffen är viktig, och ibland har vi fått avråda någon från att delta just då. Det har ibland kommit personer med andra svårigheter än dem vi ska stödja, och ibland har även alltför sköra personer anmält sig. Då har vi hänvisat till andra stödformer. I en erfarenhetsgrupp som vi kallar dem kan vi ge människor möjlighet att dela med sig och få lyssna på andra som har upplevt något liknande som barn. Vi träffas åtta gånger varannan vecka, två timmar varje gång. För att alla ska våga prata har gruppen max sex deltagare plus ledare. Vi erbjuder inte terapi, däremot upplyser vi om att det kan vara bra att för en tid ha en samtalskontakt bredvid för att orka med. Det blir ju inte mycket tid för var och en att berätta om sig själv under gruppens träffar, och med en obearbetad erfarenhet krävs det att man får prata mer om sitt. Många gör också det, och det har varit positivt för dem. 8

9 Tematräffar Varje träff har ett tema och vi tar en fikapaus någonstans på mitten. De olika teman som gruppen har fick vi tips om från Grindens personal, som genomgått en kurs på Källan 3 i Stockholm. Exempel på teman: Du är inte ensam. Det är vanligt att man tror det. Maktlöshet. Det är viktigt att få syn på den. Hur mår man i kropp och själ av att ha denna bakgrund och vad kan man göra för att må lite bättre? Tips från andra i gruppen är lättare att ta in än allmänna råd. Ursprungsfamiljen. Deltagarna får rita och berätta. Nuvarande familj och medberoende. Det är bra att förstå de olika roller man kan få i en dysfunktionell familj. Har du byggt en mur runt dig? Vi tar upp olika hinder för att ut trycka känslor. Grinden informerar och vi ser på filmen Min galna värld av Annika Dopping/Schizofreniförbundet. Den egna personen: Vad jag gillar hos mig själv och vad jag är bra på. Att kunna blicka framåt och förstå hur man går vidare. Detta är ett önsketema, som det ännu inte finns utrymme för. Min bakgrund som skötare inom kommunens olika verksamheter för personer med en psykisk funktionsnedsättning (boenden, rehabilitering och sysselsättning) har varit värdefull för att förstå de vuxna barnens situation. Dessutom var min mamma periodvis sjuk under min uppväxt, vilket jag har bearbetat grundligt. Det är inte ett villkor att ha denna bakgrund, men om den är bearbetad kan det ge en djupare förståelse. Det är naturligtvis också viktigt att ha erfarenhet av att leda grupper, så att man har skaffat sig verktyg för att låta alla komma till tals och jämka när så behövs. En talpinne eller ett annat föremål som får vandra runt i gruppen är ett bra hjälpmedel. Den som får frågan tar emot pinnen och svarar, och har ordet, men får ge pinnen vidare om man pratar för länge. På det viset blir alla lika aktiva. Från början var vi två ledare, men numera leder jag grupperna själv. Från och med i höst ska vi prova med att en före detta gruppdeltagare är med som volontär. Stort behov av erfarenhetsgruppen Vi har haft deltagare i gruppen som redan har drabbats av psykisk ohälsa och andra som ofta har haft svåra psykosomatiska besvär med långa sjukskrivningar, men även fullt friska arbetstagare. Föräldern har inte 3 Källan är en gruppverksamhet för barn och ungdomar. 9

10 alltid fått någon diagnos, där får man lyssna sig fram då många befinner sig i en gråzon. Till dags dato har cirka 50 personer deltagit i grupperna i Gävle. Det är både gråt och skratt när vi träffas. Några kommentarer från deltagare: Gruppen har påverkat mig extremt positivt. Det har varit väldigt befriande att hitta hem för mig. Jag har lättare att acceptera det som har hänt och har förstått att jag är värdefull trots min bakgrund. Jag har lärt mig att sätta ord på känslor och att tillåta mig att vara lite ledsen ibland utan att det är någon fara med det. Jag vet nu att jag inte är ensam. Detta är det kanske vanligaste omdömet. Gruppverksamheten har utvärderats flera gånger (se lästips nedan). Många har vittnat om hur gruppen har hjälpt dem att försiktigt öppna upp deras inre och hur de har kunnat gå vidare och bättre ta hand om sig själva efteråt. De osynliga barnen har aldrig lärt sig detta, men de är däremot jätteduktiga på att ta hand om andra. Med de nyvunna kunskaperna har de äntligen kunnat börja ta itu med sina egna liv! Annat stöd Anhörigstöd i Gävle erbjuder förutom dessa grupper även samtalsgrupper för föräldrar till barn med funktionsnedsättningar som ätstörningar eller emotionellt instabil personlighetsstörning (tidigare borderline). Vi planerar att starta grupper för dem med en make eller maka med psykisk ohälsa samt en grupp för föräldrar till barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Framöver kommer vi också att erbjuda samtalsgrupper för anhöriga till personer som jobbar med sin återhämtningsplan enligt det koncept som Gästprojektet har tagit fram i samarbete med bland annat Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH. Författare: Karin Andrae, Anhörigstödjare i Gävle kommun 10

11 Nedan följer en lista på den litteratur som omnämns i artikeln. Psykiska funktionshinder stöd och hjälp vid kognitiva funktionsstörningar Författare: Lennart Lundin och Ove S Ohlsson Den dagen min dotter blev galen Författare: Michael Greenberg Psykos Förändrad verklighet Författare: Lars Helldin En utvärdering av Vuxna barn-gruppen med fokus på manliga deltagare: jsf?searchid=1&pid=diva2: Om du vill komma i kontakt med artikelförfattarna så går det bra att e-posta dem. Per Nybons Marina Hahne Sofia Wange Karin Andrae e-post: e-post: e-post: e-post: Artiklarna i projektet Fokus på anhöriga är skrivna av utomstående experter. Frågor om sakinnehållet i texterna ställs till respektive författare. 11

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN STÖD TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG Som anhörig är du ett ovärderligt stöd för den som behöver din hjälp i sin vardag. Din omsorg om en närstående kan betyda mycket

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några

Läs mer

INFORMATIONSGUIDE. Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa

INFORMATIONSGUIDE. Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa VK300S v1.0 040416, Informationsguide psykiatrin INFORMATIONSGUIDE 1 (10) Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa Denna information är till för dig som har ett psykiskt funktionshinder och

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Höstprogram 2015 Anhörigcentrum

Höstprogram 2015 Anhörigcentrum Höstprogram 2015 Anhörigcentrum Att hjälpa en älskad eller vän i vardagen ger mycket, men kräver också mycket. Du som hjälper kanske själv behöver stöd ibland för att må bra och kunna fortsätta ge kraft,

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 Psykiatriveckan är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, NSPH, (H)järnkoll samt Kommun- och Landstingspsykiatrin i Blekinge. PSYKIATRIVECKAN 2014,

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. På din sida Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Information och kontaktuppgifter för patienter, närstående och medarbetare. Plats för egna anteckningar

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Socialtjänsten Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Extra fokus kommer vi under våren lägga på gruppen anhöriga till person med psykisk funktionsnedsättning. Detta gör vi med en serie föreläsningar,

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig kan det vara svårt att veta vart

Läs mer

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015 Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

VÅRENS PROGRAM 2015 FÖR DIG SOM HAR ANHÖRIGSTÖD

VÅRENS PROGRAM 2015 FÖR DIG SOM HAR ANHÖRIGSTÖD VÅRENS PROGRAM 2015 FÖR DIG SOM HAR ANHÖRIGSTÖD MÖTESPLATSER Kom för att träffa andra anhöriga under en enkel samvaro. Det serveras kaffe till självkostnadspris och vanligtvis görs en aktivitet. Kom ensam

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Avlösning á la Avesta

Avlösning á la Avesta Avlösning á la Avesta I Avesta har man hittat modellen för en framgångsrik avlösning. Handplockad personal och ett starkt stöd i kommunen är en del. Att alltid ha samma personer som avlöser är en annan.

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Anhörigstöd Program oktober december 2015

Anhörigstöd Program oktober december 2015 Anhörigstöd Program oktober december 2015 Är du anhörig? Med anhörig menas en person som hjälper eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Behov av stöd kan bero på ålder, psykisk

Läs mer

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun Stöd till anhöriga Kungsbacka kommun Du får stöd Att hjälpa eller vårda en närstående ger både glädje och trygghet. Men det kan också skapa oro och trötthet. Därför är det viktigt att du som är anhörig

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN

FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN GUIDE FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN Denna guide är avsedd att ge information om vilka resurser som finns för psykiskt funktionshindrade personer och vart man vänder sig. Guiden finns

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Anhörig i nöd och lust Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Skyldigheter Äktenskapsbalken (6 kap. 1 ) Föräldrabalken (6 kap. 2 ) Rättigheter Socialtjänst lagen Hälso-och sjukvårdslagen Lagen om stöd och

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Stöd, service och vård för dig med psykisk ohälsa. Linköpings kommun. linkoping.se

Stöd, service och vård för dig med psykisk ohälsa. Linköpings kommun. linkoping.se Stöd, service och vård för dig med psykisk ohälsa Linköpings kommun linkoping.se 7 Kommunens stödinsatser Region Östergötlands insatser 21 Personligt stöd... 7 Mottagingen för råd och stöd... 7 Personligt

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Program 7 12 oktober

Program 7 12 oktober Program 7 12 oktober En vecka om psykiska olikheter, lika rättigheter Blekinges psykiatrivecka är en vecka för ökad kunskap, hopp och samtal kring psykisk (o)hälsa. I hela Blekinge arrangeras kulturarrangemang

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

fokus på anhöriga nr 17 maj 2010

fokus på anhöriga nr 17 maj 2010 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 17 maj 2010 Anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning en resurs i behov av stöd Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående ska erbjudas

Läs mer

Informationsguide 2014

Informationsguide 2014 Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Informationsguide 2014 För hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. Guiden uppdateras en gång per år och fi nns även på kommunens

Läs mer

Stöttar du också någon? Anhörigstöd

Stöttar du också någon? Anhörigstöd Stöttar du också någon? Anhörigstöd Enköpings kommun Enköpings kommun 2012. Formgivning: Elin Hjelm. Här kan anhöriga i alla åldrar få stöd och hjälp Du kan få stöd från kommunen om du vårdar, hjälper

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Anhörigstöd. Vårprogram 2014. Föreläsningar, kurser, grupper, rekreation, information och café mm.

Anhörigstöd. Vårprogram 2014. Föreläsningar, kurser, grupper, rekreation, information och café mm. Anhörigstöd Vårprogram 2014 Föreläsningar, kurser, grupper, rekreation, information och café mm. Anhörigstöd- för vem? Vi vänder oss till dig som är anhörig till en person som på grund av sjukdom, ålder

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

anhörigstöd Höst 2015

anhörigstöd Höst 2015 anhörigstöd Höst 2015 Stöd från vård- och omsorgsförvaltningen För dig som tar hand om en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Vad är anhörigstöd? Vårdar du en partner

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD Under våren 2012 tog Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt fram filmen Jag har ADHD och kampanjsidan www.jagharadhd.se där du kan

Läs mer

INFORMATIONS GUIDE Stöd vid psykisk ohälsa till personer bosatta i Ödeshögs kommun

INFORMATIONS GUIDE Stöd vid psykisk ohälsa till personer bosatta i Ödeshögs kommun INFORMATIONS GUIDE Stöd vid psykisk ohälsa till personer bosatta i Ödeshögs kommun Den här guiden vänder sig i första hand till dig i vuxen ålder med psykisk funktionsnedsättning och till dina närstående.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

En handbok för chefer och personalansvariga

En handbok för chefer och personalansvariga Att synliggöra yrkesverksamma anhöriga på din arbetsplats En sammanfattning av: En handbok för chefer och personalansvariga Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100 Möt andra som är i samma situation som du Vårdguiden.se 08-320 100 Vi finns här för dig Du är inte ensam. Vi är många som någon gång i livet hamnar i en situation där vi behöver vård eller behandling för

Läs mer

Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå

Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå Hur kan man göra för att nå ut till anhöriga i ett tidigt skede och hur ska man få anhöriga att förstå att det är han/hon man vill ge stöd.

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer