fokus på anhöriga nr 18 sep 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fokus på anhöriga nr 18 sep 2010"

Transkript

1 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 18 sep 2010 Stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning tre exempel Detta är den andra artikeln på temat stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Den består av tre exempel på hur stöd till den målgruppen kan se ut i praktiken. Per Nybons inleder genom att beskriva sitt arbete som anhörigkonsulent för anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning i Västerås. Därefter följer ett exempel från Örebro där Marina Hahne och Sofia Wange skriver om anhöriggrupper för föräldrar till vuxna barn drabbade av psykos eller depression. Artikeln avslutas med Karin Andrae från anhörigstödet i Gävle som berättar om de erfarenhetsgrupper hon leder för vuxna barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Vår förhoppning är att exemplen ska väcka många frågor och tankar till liv. Vi vill också att de ska fungera som inspiration när det gäller att uppmärksamma och erbjuda stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Exempel 1: Anhörigkonsulent i Västerås Hösten 2006 beslutade Nämnden för funktionshindrade i Västerås stad att inrätta en kommunal heltidstjänst som anhörigkonsulent för anhöriga till personer med psykiskt funktionshinder. Beslutet hade föregåtts av arbete i en arbetsgrupp med representanter från kommun och landstingspsykiatri samt lokala brukar- och anhörigföreningar. Det kom då fram önskemål om en tjänst som anhörigkonsulent speciellt riktad mot psykiatriområdet. Behovet påpekades främst från den lokala anhörigföreningen Västmanlands intresseförening för psykotiskt sjuka (VIP), en förening ansluten till det nationella Schizofreniförbundet. 1

2 Enligt uppdragsbeskrivningen för tjänsten ska anhörigkonsulenten ge anhöriga till personer med psykiska funktionshinder stöd, vägledning och samtal utifrån de anhörigas individuella behov. Anhöriga ska också kunna få hjälp att hitta rätt hos myndigheter, oavsett om det är inom kommunen eller någon annan myndighet. Anhörigkonsulentens arbete ska kunna vara akut, kortsiktigt eller långsiktigt beroende på hur behovet ser ut. Arbetets förutsättningar Jag började mitt arbete som anhörigkonsulent hösten Jag har tidigare arbetat som socionom/kurator inom den specialiserade landstingspsykiatrin under många år, först med allmänpsykiatri och sedan med psykosvård. Erfarenheterna och kunskaperna från tiden inom specialistpsykiatrin har varit en god grund att stå på i mitt nuvarande arbete som anhörigkonsulent, där jag inte har så många tillfällen att diskutera psykiatrifrågor med annan personal med psykiatrisk erfarenhet. Sedan ett drygt år tillbaka är jag dock samlokaliserad med de två anhörigkonsulenter som finns inom Äldrenämndens verksamhetsområde. Våra målgrupper överlappar varandra endast till en del, men det går att hitta områden där gemensamt arbete är fruktbart. Min målgrupp har till exempel möjlighet att delta i de programpunkter som erbjuds de anhöriga som vårdar eller stöder äldre personer. Det rör sig bland annat om informationstillfällen med inbjudna föreläsare omkring ämnen som kan intressera båda grupperna. I mitt arbete som kommunalt anställd anhörigkonsulent är det viktigt att komma ihåg att anhörigkontakter ska ingå som en naturlig del av personalens arbete vid psykiatriska vårdavdelningar och mottagningar liksom vid kommunala boenden och sysselsättningsenheter. Mitt arbete som anhörigkonsulent är ett komplement till det grundläggande arbete med anhörigkontakter som löpande ska förekomma vid sådana inrättningar. Detta är något jag försöker förmedla vid de kontakter jag har med olika vård- och omsorgsenheter. Anhörigkonsulenten är till för de fall där antingen den anhörige eller den sjuke (eller naturligtvis båda) bor i Västerås. En rätt så stor andel av de personer som tar kontakt har hittat mig på kommunsidorna i telefonkatalogen eller på Västerås stads webbplats. Andra kontaktar mig efter hänvisning från personalen inom kommun och landsting eller från anhörigföreningen VIP:s medlemmar. På senare tid har jag också i flera fall blivit kontaktad av anhöriga som har blivit tipsade av personer som redan har kontakt med mig. Allmänt har det visat sig att information om anhörigkonsulentens existens delvis är en färskvara. Det är ett ständigt pågående arbete att göra min funktion känd hos målgruppen och bland vård- och omsorgsaktörerna inom landstingets och kommunens ansvarsområden. Periodvis tar det arbetet en hel del tid i anspråk. 2

3 Vägledning och stöd Under 2009 hade jag kontakt med 56 anhöriga vid sammanlagt runt 330 kontakttillfällen. Motsvarande siffror för första halvåret 2010 är 45 anhöriga vid 180 kontakttillfällen. De allra flesta anhöriga som kontaktar mig för första gången gör det på telefon. Det blir då oftast ett längre telefonsamtal där jag försöker vara lyhörd för orsaken till att personen i fråga tar kontakt med mig, om det är för konkret vägledning eller för mera allmänt stöd. En bit in i samtalet erbjuder jag nästan alltid den som ringer att komma till mig för ett personligt besök, och de allra flesta tackar ja till det erbjudandet. Jag kan oftast erbjuda tid för besök inom 7 10 dagar. Speciellt när den anhörige bor långt från Västerås kan det av naturliga skäl dock bli längre stödjande samtal på telefon som inte resulterar i att vi avtalar tid för besök. Och i en del fall efterfrågar den som ringer enbart vägledning om vart man vänder sig inom kommun eller landsting i något mer eller mindre konkret ärende. Det kan då till exempel bli fråga om att hänvisa till kommunens biståndshandläggare inom vård och omsorg. I de fall där den sjuke personen själv inte är inställd på att söka hjälp har det också varit mycket bra att kunna koppla in eller hänvisa till de två uppsökare 1 inom området psykiskt funktionshindrade som finns i Västerås sedan ett par år tillbaka. De anhörigas besök varierar naturligtvis till antal utifrån deras individuella behov och önskemål. Sedan jag började mitt arbete för två och ett halvt år sedan har det rört sig om allt ifrån ett fåtal besök till kontinuerligt pågående kontakter. I de senare fallen rör det sig oftast om föräldrapar till vuxna barn med långvarig psykossjukdom. Samtalen kan naturligtvis variera till innehåll, men vanligen handlar det om hur sjukdomen yttrar sig, hur man ska förhålla sig till sin närstående eller om upplevda svårigheter i kontakten med psykiatrin och med myndigheter. Studiecirklar Några studiecirklar för anhöriga har det också blivit. Först en cirkel med fyra deltagare (förutom mig själv) där vi talade om de osynliga funktionshinder som är vanliga vid långvariga psykossjukdomar. Som grundmaterial hade vi boken Psykiska funktionshinder stöd och hjälp vid kognitiva funktionsstörningar av Lennart Lundin och Ove S Ohlsson. Vi träffades tio gånger, två timmar varannan vecka. Gruppen har sedan fortsatt att träffas som en läsecirkel omkring boken Den dagen min dotter blev galen av Michael Greenberg. För närvarande pågår också en nystartad studiecirkel omkring häftet Psykos Förändrad verklighet av Lars Helldin. 1 Nämnden för funktionshindrade tillsatte för drygt två år sedan två tjänster som uppsökare inom kommunpsykiatrin. Uppsökarna ska försöka nå personer med svår och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Det rör sig ofta om personer som inte ser sina egna stödbehov och som inte söker stöd och hjälp själva. Uppsökarna ska informera, motivera, stödja och lotsa så att personerna i fråga får tillgång till adekvat stöd. 3

4 Det har visat sig att cirklarna i praktiken ganska snart har utvecklats till att bli mera av samtalsgrupper än studiecirklar, vilket väl är ganska naturligt. Deltagarna tar del av varandras berättelser och har utbyte av att träffas i en grupp där andra har erfarenheter som liknar de egna. Jag tror dock att studiecirkelformen är bra när man startar en grupp. En studiecirkel kan i början, när deltagarna inte känner varandra, upplevas mera neutral och mindre hotande än en samtalsgrupp. Det är också bra att ha en bok som grundmaterial att stötta sig på, speciellt under de första träffarna. Författare: Per Nybons, Anhörigkonsulent psykisk ohälsa i Västerås kommun. Exempel 2: Anhöriggrupp som stöd i Örebro kommun På Anhörigcentrum i Örebro erbjuds anhöriga bland annat enskilt samtal, avlösning och anhöriggrupp. I anhöriggrupperna träffar den anhörige andra som befinner sig i en liknande situation, och kan här prata om svårigheter i vardagen, få information om vad kommunen kan bistå med och även få möjlighet att ha roligt tillsammans med de andra i gruppen. Anhörigcentrum driver anhöriggrupperna i samverkan med flera olika frivilligverksamheter och organisationer såsom Röda Korset, Studieförbundet Vuxenskolan, Alzheimerföreningen och FPS (Föreningen för psykiatriskt samarbete). Alla cirkelledare har genomgått en cirkelledarutbildning genom Studieförbundet Vuxenskolan eller Röda Korset. Kraven på cirkelledarna är att de är medmänniskor och har ett engagemang, är ödmjuka och har en förmåga att kunna lyssna. Det finns inga krav på expertkunskap inom ett visst område. Anhöriggrupperna träffas varannan vecka vid sex tillfällen per termin, under tre terminer, tillsammans med två cirkelledare från Röda Korset. Efter tre terminer ställer Anhörigcentrum sina lokaler till förfogande för de som vill fortsätta att träffas i egen regi. Den anhörige har då alltid möjlighet att träffa personal på Anhörigcentrum för eventuella frågor och funderingar. En av deltagarna i gruppen tar på sig ansvaret att vara kontaktperson för bland annat bokning av lokal. Samverkan för att nå anhöriga Regionförbundet Örebro har på uppdrag av länsstyrelsen upprättat riktlinjer för att ge kommunerna möjlighet att nå fler anhöriga. Landstinget och länets kommuner ska samverka för att kommunerna i ett tidigt skede ska komma i kontakt med anhöriga för att ge information och erbjuda stöd och kontinuerlig kontakt. Målet är att alla anhöriga som utför eller kommer att utföra flera insatser till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning ska få information och erbjudas stöd från kommunen. Syftet är att de anhöriga ska känna en ökad trygghet i sin roll som anhöriga. Det är därför viktigt att alla medarbetare i landsting och kommun arbetar efter riktlinjerna. 4

5 Många av de anhöriga till personer med psykiskt funktionshinder har tidigare gått en anhörigutbildning på Karlakliniken, Örebro läns landstings utrednings- och behandlingsenhet inom psykosvården. Efter utbildningen erbjuds de anhöriga att fortsätta i en anhöriggrupp på Anhörigcentrum. Anhörigcentrums personal och FPS anhörigkonsulent 2 informerar aktivt ute i olika forum om verksamheterna och aktiviteterna. Andra sätt att få vetskap om anhöriggrupperna kan vara genom kommunens webbplats. Dessutom skickas information till olika intresseföreningar som för denna vidare ut till sina medlemmar. Anhöriggruppen för föräldrar till barn drabbade av psykisk ohälsa Den anhöriggrupp vi vill berätta om här består av föräldrar till vuxna barn som är drabbade av psykisk ohälsa. Fyra av de fem deltagarna har genomgått en anhörigutbildning på Karlakliniken, men känner inte varandra sedan tidigare. Anhöriggruppen har två cirkelledare. Gruppen startade på Anhörigcentrum hösten 2008 och pågick då fram till december Fyra av deltagarna kände sedan ett behov av att fortsätta träffas även efter de tre terminerna, vilket de nu gör. En femte deltagare tillkom nyligen efter kontakt med personalen på Anhörigcentrum som frågade gruppen om det var möjligt att ta emot en ny deltagare. Vad har anhöriga behov att prata om? Under träffarna förs många och omfattande samtal kring den enskildes situation. Att vara anhörig till en person med psykisk funktionsnedsättning kräver ofta mycket arbete av den anhörige, såsom kontakter med olika myndigheter och vårdinstanser samt praktiska sysslor som hushållsgöromål och ekonomi. Dessutom finns det i övriga samhället en misstro mot psykisk sjukdom med negativa attityder som både de anhöriga och de drabbade får känna av. Flera av deltagarna har upplevt och upplever fortfarande problem både inom landstingspsykiatrin och inom den kommunala psykiatrin. Bemötandet av anhöriga och patient/brukare får mycket kritik. Deltagarna uttrycker ofta att de känner sig nonchalerade och förbisedda i mötena med vården. Hur ska man kunna leva ihop med eller stötta en person som lider av psykisk ohälsa när man inte får någon information om vård och behandling på grund av sekretessen? Det är en fråga som ofta tas upp och diskuteras. Ett annat problem som ofta tas upp är svårigheten att få rätt information. När ens barn får en psykiatrisk diagnos så har man som förälder ofta svårt att ta in information som ges av sjukvårdspersonalen man kommer helt enkelt inte ihåg vad som sägs. I anhöriggruppen diskuteras även hur man som förälder upplever det när ens barn är inlagt på en psykiatrisk vårdavdelning. Ett önskemål från deltagarna är att det görs satsningar på meningsfulla aktiviteter för patienten eller brukaren 2 FPS anhörigkonsulent har till uppgift att hjälpa anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Det kan vara hjälp med kontakter i vården, information om rättigheter, samverkan med Anhörigcentrum etc. 5

6 under vårdtiden för att de ska kunna upprätthålla sina funktioner och intressen. Ett annat problem som deltagarna i gruppen har upplevt är att patienten eller brukaren ofta får träffa nya läkare som ställer nya diagnoser och skriver ut nya mediciner. I gruppen diskuteras problem men också positiva upplevelser i livet, både inom vården och privat. Ett bra bemötande från olika professioner inom vården är mycket betydelsefullt för deltagarna, och är något som man gärna delar med sig av. Gruppen har förutom att träffas i Anhörigcentrums lokaler tillsammans varit på en konsert med Svenska Kammarorkestern på Örebro Konserthus. Gruppen har även deltagit i olika aktiviteter som Röda Korsets krets Axberg-Hovsta anordnat för anhöriga i Örebro, bland annat Nobelmiddag på hösten och sillunch på våren. Röda Korsets lokala krets söker pengar ur olika fonder för att man ska kunna genomföra olika aktiviteter för anhöriga. Gruppen tänker fortsätta med sina träffar i höst och planerar för ett studiebesök på Fontänhuset. Önskemålen som deltagarna i gruppen har är många men de viktigaste är bättre information till anhöriga bättre samarbete mellan kommun och landsting inom psykiatrin bättre samarbete mellan läkarna inom landstinget. Ett förslag från gruppen är att kommun och landsting har ett gemensamt informationsblad att dela ut till anhöriga med information om stöd och möjligheter från båda aktörerna. Gapet I Örebro har anhörigstödet nyligen breddats genom webbtjänsten Gapet. Det är en mötesplats för anhöriga som även passar för de som kanske inte har tid eller möjlighet att delta i Anhörigcentrums övriga aktiviteter. För att få tillträde till Gapet måste den anhörige ta kontakt med någon anhörigstödjare eller anhörigkonsulent i Örebro kommun som har inloggningsbehörighet. Även utvalda personer inom landstinget och FPS har sådan behörighet. Gapet är en trygg mötesplats som är öppen dygnet runt och där den anhörige kan finna stöd hos andra i en liknande situation. Man kan också skriva av sig och ta del av andra anhörigas upplevelser och erfarenheter. När man är anhörig sätts en eller flera diagnoser på den anhöriges profil. Inom området psykisk ohälsa kan det till exempel vara schizofreni, bipolär sjukdom och borderline. Om den närstående inte har någon diagnos sätts psykisk funktionsnedsättning som sökord. På så sätt kan de anhöriga gå in och söka på olika diagnoser och hitta anhöriga med liknande problematik. I den aktuella gruppen känner man att det finns ett bra stöd och därför har inte någon av deltagarna för tillfället behov av Gapet. Det finns dock som ett alternativ till fortsatt anhörigstöd om gruppen av någon anledning väljer att sluta träffas. 6

7 Parallellt med anhöriggrupp och Gapet så finns det alltid möjlighet till enskilda samtal med personal på Anhörigcentrum eller anhörigkonsulenten på FPS. Slutord och kommentar Både Anhörigcentrum och FPS upplever att det är uppskattat med anhöriggruppen. Deltagarna känner trygghet i gruppen och har här någonstans att ventilera sina åsikter i en öppen och hjärtlig kommunikation. Man vet också att allt som sägs i gruppen stannar här. Någon av deltagarna har sagt att man inte alltid vill belasta sin närmaste omgivning med sina bekymmer och att det då är skönt att tala med gruppen om dem. Vid varje termins slut får deltagarna från alla anhöriggrupper fylla i en utvärdering och där återkommer ofta ord som trygghet, förståelse, igenkännande, berikande och gemenskap. Ord som tydligt visar betydelsen av att gå i anhöriggrupp. Författare: Marina Hahne, Anhörigcentrum i Örebro och Sofia Wange, Anhörigkonsulent, Föreningen för psykiatriskt samarbete. Exempel 3: Vuxna barngruppen i Gävle Anhörigstödet till barn vars föräldrar lever med psykisk ohälsa har uppmärksammats allt oftare under senare år. Det är bra, för dessa osynliga barn har alltid funnits. I många kommuner finns nu också grupper för minderåriga barn och i Gävle finns en verksamhet som heter Grinden. Grinden drivs av socialtjänsten och erbjuder grupper för barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn i familjer som brukar våld och barn vars föräldrar inte kan kommunicera alls med varandra efter en skilsmässa. För dem som har hunnit bli vuxna är det emellertid betydligt ovanligare med organiserade grupper. Många får motivation att bearbeta sin barndom först när de själva bildar familj. Forskning som Annemi Skerfving skrivit om i sin bok Att synliggöra de osynliga barnen visar att barnen till psykiskt sjuka föräldrar är en högriskgrupp som själva riskerar att få framtida psykiska besvär. Det borde därför vara angeläget att stödja denna grupp. Anhörigstödet i Gävle består av ett anhörigcenter som erbjuder samtal, gruppverksamhet och informationsträffar samt pensionat Villa Milbo beläget utanför staden som bland annat erbjuder anhöriga avlösning. Kommunen erbjuder också anhöriga avlösning i hemmet och möjlighet att bli anställda som anhörigvårdare. Själv är jag anställd inom kommunens anhörigstöd och har som uppgift att främst stötta anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning. År 2003 fick jag ett erbjudande av kommunen att starta en så kallad erfarenhetsgrupp. Jag hade länge önskat att få starta en erfarenhetsgrupp för vuxna barn efter en modell som tillämpades av IFS (numera Schizofreniföreningen) i Stockholm på 1990-talet. 7

8 Bild ur När Kajsas mamma blev galen av Karin Pimpernell (sfph:s förlag) Jag började med att ta kontakt med vuxenpsykiatriska kliniken för att få en kollega som dels kunde delta som ledare, dels kunde förmedla kontakt med både kollegor på kliniken och inom de psykosociala teamen ute på hälsocentralerna. Där fanns kännedom om de anhöriga som kunde ha behov av stöd. Vi tryckte ett informationsblad och lade ut på hälsocentralerna i kommunen. Där fanns bilden ovan samt en enkel text med raderna: En inbjudan till dig att få prata med andra om en barndom som inte alltid varit så lätt, några rader om att vi vände oss till vuxna barn till psykiskt sjuka föräldrar samt mötesplatsen och telefonnummer. Flera personer hade sett informationen på Hälsocentralen, tidningarna kontaktades och flera artiklar beskrev verksamheten. Vi informerade också om erfarenhetsgruppen på mässor och liknande. Stöd till de osynliga barnen så att de får syn på sig själva Anhörigstöd ska ge en medmänsklig kontakt och för många är grupperna det första steget till att bearbeta en besvärlig barndom. En del har värjt sig mot tanken att behöva vård för egen del, när det var det som mamma eller pappa borde ha fått för länge sedan. Att då i stället gå i en erfarenhetsgrupp kan uppfattas som mindre laddat. Innan gruppstarten träffar jag varje person enskilt för att visa Anhörigcenter, informera om verksamheten och ge deltagarna tillfälle att berätta lite om varför de har anmält sig. Många har inte kunnat berätta för någon enda människa förut om hur det var hemma! Denna första kontakt innan gruppträffen är viktig, och ibland har vi fått avråda någon från att delta just då. Det har ibland kommit personer med andra svårigheter än dem vi ska stödja, och ibland har även alltför sköra personer anmält sig. Då har vi hänvisat till andra stödformer. I en erfarenhetsgrupp som vi kallar dem kan vi ge människor möjlighet att dela med sig och få lyssna på andra som har upplevt något liknande som barn. Vi träffas åtta gånger varannan vecka, två timmar varje gång. För att alla ska våga prata har gruppen max sex deltagare plus ledare. Vi erbjuder inte terapi, däremot upplyser vi om att det kan vara bra att för en tid ha en samtalskontakt bredvid för att orka med. Det blir ju inte mycket tid för var och en att berätta om sig själv under gruppens träffar, och med en obearbetad erfarenhet krävs det att man får prata mer om sitt. Många gör också det, och det har varit positivt för dem. 8

9 Tematräffar Varje träff har ett tema och vi tar en fikapaus någonstans på mitten. De olika teman som gruppen har fick vi tips om från Grindens personal, som genomgått en kurs på Källan 3 i Stockholm. Exempel på teman: Du är inte ensam. Det är vanligt att man tror det. Maktlöshet. Det är viktigt att få syn på den. Hur mår man i kropp och själ av att ha denna bakgrund och vad kan man göra för att må lite bättre? Tips från andra i gruppen är lättare att ta in än allmänna råd. Ursprungsfamiljen. Deltagarna får rita och berätta. Nuvarande familj och medberoende. Det är bra att förstå de olika roller man kan få i en dysfunktionell familj. Har du byggt en mur runt dig? Vi tar upp olika hinder för att ut trycka känslor. Grinden informerar och vi ser på filmen Min galna värld av Annika Dopping/Schizofreniförbundet. Den egna personen: Vad jag gillar hos mig själv och vad jag är bra på. Att kunna blicka framåt och förstå hur man går vidare. Detta är ett önsketema, som det ännu inte finns utrymme för. Min bakgrund som skötare inom kommunens olika verksamheter för personer med en psykisk funktionsnedsättning (boenden, rehabilitering och sysselsättning) har varit värdefull för att förstå de vuxna barnens situation. Dessutom var min mamma periodvis sjuk under min uppväxt, vilket jag har bearbetat grundligt. Det är inte ett villkor att ha denna bakgrund, men om den är bearbetad kan det ge en djupare förståelse. Det är naturligtvis också viktigt att ha erfarenhet av att leda grupper, så att man har skaffat sig verktyg för att låta alla komma till tals och jämka när så behövs. En talpinne eller ett annat föremål som får vandra runt i gruppen är ett bra hjälpmedel. Den som får frågan tar emot pinnen och svarar, och har ordet, men får ge pinnen vidare om man pratar för länge. På det viset blir alla lika aktiva. Från början var vi två ledare, men numera leder jag grupperna själv. Från och med i höst ska vi prova med att en före detta gruppdeltagare är med som volontär. Stort behov av erfarenhetsgruppen Vi har haft deltagare i gruppen som redan har drabbats av psykisk ohälsa och andra som ofta har haft svåra psykosomatiska besvär med långa sjukskrivningar, men även fullt friska arbetstagare. Föräldern har inte 3 Källan är en gruppverksamhet för barn och ungdomar. 9

10 alltid fått någon diagnos, där får man lyssna sig fram då många befinner sig i en gråzon. Till dags dato har cirka 50 personer deltagit i grupperna i Gävle. Det är både gråt och skratt när vi träffas. Några kommentarer från deltagare: Gruppen har påverkat mig extremt positivt. Det har varit väldigt befriande att hitta hem för mig. Jag har lättare att acceptera det som har hänt och har förstått att jag är värdefull trots min bakgrund. Jag har lärt mig att sätta ord på känslor och att tillåta mig att vara lite ledsen ibland utan att det är någon fara med det. Jag vet nu att jag inte är ensam. Detta är det kanske vanligaste omdömet. Gruppverksamheten har utvärderats flera gånger (se lästips nedan). Många har vittnat om hur gruppen har hjälpt dem att försiktigt öppna upp deras inre och hur de har kunnat gå vidare och bättre ta hand om sig själva efteråt. De osynliga barnen har aldrig lärt sig detta, men de är däremot jätteduktiga på att ta hand om andra. Med de nyvunna kunskaperna har de äntligen kunnat börja ta itu med sina egna liv! Annat stöd Anhörigstöd i Gävle erbjuder förutom dessa grupper även samtalsgrupper för föräldrar till barn med funktionsnedsättningar som ätstörningar eller emotionellt instabil personlighetsstörning (tidigare borderline). Vi planerar att starta grupper för dem med en make eller maka med psykisk ohälsa samt en grupp för föräldrar till barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Framöver kommer vi också att erbjuda samtalsgrupper för anhöriga till personer som jobbar med sin återhämtningsplan enligt det koncept som Gästprojektet har tagit fram i samarbete med bland annat Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH. Författare: Karin Andrae, Anhörigstödjare i Gävle kommun 10

11 Nedan följer en lista på den litteratur som omnämns i artikeln. Psykiska funktionshinder stöd och hjälp vid kognitiva funktionsstörningar Författare: Lennart Lundin och Ove S Ohlsson Den dagen min dotter blev galen Författare: Michael Greenberg Psykos Förändrad verklighet Författare: Lars Helldin En utvärdering av Vuxna barn-gruppen med fokus på manliga deltagare: jsf?searchid=1&pid=diva2: Om du vill komma i kontakt med artikelförfattarna så går det bra att e-posta dem. Per Nybons Marina Hahne Sofia Wange Karin Andrae e-post: e-post: e-post: e-post: Artiklarna i projektet Fokus på anhöriga är skrivna av utomstående experter. Frågor om sakinnehållet i texterna ställs till respektive författare. 11

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Anhörigstödet finns för både ung och äldre

Anhörigstödet finns för både ung och äldre Anhörigstöd Höstprogram 2016 Att hjälpa en anhörig i vardagen ger mycket, men kräver också mycket. Du som hjälper kanske själv behöver stöd ibland för att må bra och kunna fortsätta ge kraft, inspiration

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN STÖD TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG Som anhörig är du ett ovärderligt stöd för den som behöver din hjälp i sin vardag. Din omsorg om en närstående kan betyda mycket

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum

Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum Samverkan en vinst för alla! Två samverkansmodeller Geriatrik - Nätverksträffar Psykiatri - Anhörigutbildning

Läs mer

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörig kallar vi dig som vårdar. Du behöver inte vara släkt eller bo tillsammans

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig

Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig Foto Jesper Molin Jag vet inte vad jag skulle ha tagit mig till utan anhörigstödet. Kvinna, 65 + som vårdar sin make Som anhörig har man ofta inte

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

Projektplan för Anhörigstöd i T-län

Projektplan för Anhörigstöd i T-län Örebro den 23 december 2005 Projektplan för Anhörigstöd i T-län Vidareutveckling av varaktiga stödformer till anhöriga och närstående 1. Bakgrund Socialdepartementet kommer att utbetala 24 850 000 kr per

Läs mer

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 Samverkan mellan kommuner och landsting för att nå anhöriga tidigt Det är viktigt att nå anhöriga tidigt. Här har landstingens hälso- och sjukvård en central

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Verksamhetsuppföljning

Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning Anhörigcentrum Strigeln Hösten 2012 Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen Uppdragskansliet 1 Verksamhetsuppföljning på Anhörigcentrum Strigeln 1 Inledning Syftet med verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Information om anhörigstöd 2010

Information om anhörigstöd 2010 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING ANMÄLNINGSÄRENDE SID 1 (5) 2010-11-22 Handläggare: Kerstin Larsson, Ninnie Jonsson och Siv Lundgren Telefon: 08-508

Läs mer

Vad tycker Du om anhörigstöd?

Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna dig trygg när du vårdar din närstående? Hur tycker du att du blir bemött i din kontakt med kommunens anhörigstöd? Vad är viktigt

Läs mer

Anhörigstöd. för dig som stödjer och vårdar en anhörig

Anhörigstöd. för dig som stödjer och vårdar en anhörig Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig Jag vet inte vad jag skulle ha tagit mig till utan anhörigstödet. Kvinna, 65 + som vårdar sin make Som anhörig har man ofta inte kraft att söka upp

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Socialtjänsten Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Extra fokus kommer vi under våren lägga på gruppen anhöriga till person med psykisk funktionsnedsättning. Detta gör vi med en serie föreläsningar,

Läs mer

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015 Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Sammanfattning Tema A 2:3

Sammanfattning Tema A 2:3 Sammanfattning Tema A 2:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Socialdepartementet skriver i promemorian om det nya lagförslaget

Läs mer

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015 Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 5 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 5 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014 Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014 taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo i Täby

Läs mer

Allt effektstinnare - Honda civic 2015

Allt effektstinnare - Honda civic 2015 1 Allt effektstinnare - Honda civic 2015 2 Vill du stödja forskningen kring demens och Alzheimers sjukdom? Ditt bidrag betyder mycket för drabbade och deras anhöriga. Sms:a demens200 till 72901 3 Utan

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

Anhörigstöd. Vård & Omsorg

Anhörigstöd. Vård & Omsorg Anhörigstöd Vård & Omsorg Stöd till dig som stödjer Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Det kan gälla någon som blivit långvarigt sjuk, drabbats av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning,

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Birgitta Esplund Lilja Specialistsjuksköterska vård av äldre Marina Hahne Anhörigkonsulent och samordnare

Birgitta Esplund Lilja Specialistsjuksköterska vård av äldre Marina Hahne Anhörigkonsulent och samordnare Är det normalt att vara lite glömsk? Birgitta Esplund Lilja Specialistsjuksköterska vård av äldre Marina Hahne Anhörigkonsulent och samordnare Ängens minnesmottagning - ett samarbete mellan Örebro kommun

Läs mer

Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander

Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd Marie Ernsth Bravell Eva Telander Bakgrund Sedan år 1998 har stöd till anhöriga som vårdar en närstående utvecklats och förbättrats,

Läs mer

Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd

Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd Exempel från Uppdragsutbildning 7,5hp Stöd för anhöriga till barn, unga och vuxna med psykisk ohälsa 2014-2015 Eva Gustafson Möjliggörare vid

Läs mer

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

VÅRENS PROGRAM 2015 FÖR DIG SOM HAR ANHÖRIGSTÖD

VÅRENS PROGRAM 2015 FÖR DIG SOM HAR ANHÖRIGSTÖD VÅRENS PROGRAM 2015 FÖR DIG SOM HAR ANHÖRIGSTÖD MÖTESPLATSER Kom för att träffa andra anhöriga under en enkel samvaro. Det serveras kaffe till självkostnadspris och vanligtvis görs en aktivitet. Kom ensam

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 6 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 6 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Redovisning av verksamhet med personliga ombud 2005.

Redovisning av verksamhet med personliga ombud 2005. Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Bilaga Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-02-08 Redovisning av verksamhet med personliga ombud 2005. Arbets-/handlingsplan för verksamheten Verksamheten använder

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig till en person med demensdiagnos

Läs mer

fokus på anhöriga nr 12 feb 2009

fokus på anhöriga nr 12 feb 2009 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 12 feb 2009 Möten med anhöriga från biståndshandläggares perspektiv Bakgrund Sedan sex år tillbaka ingår vi i ett mycket givande nätverk i Region Hallands regi tillsammans

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre NSPH Skånes vision Med Brukarkunskap blir vården bättre Conny Allaskog Socionom Anhörig Ordförande SHEDO Representant i NSPH Skåne NSPH Skåne står för Nationell samverkan för Psykisk Hälsa i Skåne Paraplyorganisation

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig kan det vara svårt att veta vart

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

GUIDE. Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN

GUIDE. Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN GUIDE Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll 4. Vård och behandling Primärvården vårdcentraler Sjukvårdsrådgivning Psykiatriska

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Öppna grinden. sök kunskap, gemenskap och värme. Anhörigstödet

Öppna grinden. sök kunskap, gemenskap och värme. Anhörigstödet Öppna grinden sök kunskap, gemenskap och värme Anhörigstödet Program för våren 2017 öppet hus - Svenljunga bibliotek Under fem tisdagar mellan 17.00-19.00 har du möjlighet att träffa Svenljungas anhörigrådgivare

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

fokus på anhöriga nr 13 april 2009

fokus på anhöriga nr 13 april 2009 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 13 april 2009 Att stödja anhöriga till personer med funktionsnedsättning Den nya lagen om stöd till anhöriga omformulerar inte målgruppen för stödet, men förändringen

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Anhörigstöd Program oktober december 2015

Anhörigstöd Program oktober december 2015 Anhörigstöd Program oktober december 2015 Är du anhörig? Med anhörig menas en person som hjälper eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Behov av stöd kan bero på ålder, psykisk

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel STUDIEHANDLEDNING TILL Må bra med eller utan läkemedel Allmänt om studiecirkeln En studiecirkel består av deltagare som bestämt sig för att ge sin tid till att fördjupa sina kunskaper och dela med sig

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer