2 Tillgänglighetsarbetet i Botkyrka kommun - Ann Bjellert tillgänglighetssamordnare. 3 Kommunala mötesplatser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 Tillgänglighetsarbetet i Botkyrka kommun - Ann Bjellert tillgänglighetssamordnare. 3 Kommunala mötesplatser"

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kommunala pensionärsrådet Tid , Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba rum 2:2 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna 2 Tillgänglighetsarbetet i Botkyrka kommun - Ann Bjellert tillgänglighetssamordnare 3 Kommunala mötesplatser 4 Äldreomsorg på finska - Tiina Rantanen, utredare 5 Årsredovisning 2012 vård- och omsorgsnämnden 6 Anmälningsärenden 7 Revidering av ärendelistan 8 Övriga frågor

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Vård- och omsorgsnämnden Gruppsammanträden: organisationerna disponerar bord i restaurangen på plan 2 från klockan Kaffe/Te och smörgås kommer att serveras från klockan på plan 2 utanför konferensrummet. Vid förhinder kontakta Clara Hansson på telefonnummer eller e-post Varmt välkomna! Gabriel Melki Ordförande Clara Hansson Sekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Aktuellt från organisationerna

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Tillgänglighetsarbetet i Botkyrka kommun - Ann Bjellert, tillgänglighetssamordnare

5 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Kommunala mötesplatser

6 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Äldreomsorg på finska - Tiina Rantanen, utredare

7 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Årsredovisning 2012 vård- och omsorgsnämnden

8 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Anmälningsärenden Förslag till beslut Kommunala pensionärsrådet noterar till protokollet att man tagit del av nedanstående anmälda ärenden. Vård- och omsorgsnämndens föredragningslista Rapport finskt förvaltningsområde Årsredovisning 2012 vård- och omsorgsnämnden.

9 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden Tid , Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 2 Ärenden Justering 1 Information från Carpe 2 Rapport finskt förvaltningsområde 3 Årsredovisning Svar på revisionsrapport - LSS versamhet 5 Information om brukarundersökningen 6 Svar på motion, nyckelfri hemtjänst 7 Uppföljning av internkontroll Internkontrollplan Kvalitetsredovisning Yttrande till Socialstyrelsen, barn och ungdomsboende

10 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Vård- och omsorgsnämnden Yttrande till Socialstyrelsen, bostad med särskild service Tumba 12 Yttrande till Socialstyrelsen, bostad med särskild service Tullinge 13 Anmälningsärende 14 Redovisning av delegationsbeslut 15 Övrigt Gabriel Melki (S) Ordförande Annita Olsson Sekreterare Gruppmöten: S, V och MP träffas tisdag den 5 mars kl i 1:1 an samt 12 mars kl i sammanträdesrummet övriga träffas på Helges rest 12 mars kl

11 Äldreomsorg på finska? Kartläggning av framtida önskemål och kommande behov av äldreomsorg bland Botkyrka kommuns finsktalande invånare Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

12 Förord Botkyrka ska vara ett föredöme som finskt förvaltningsområde. Också inom äldreomsorgen. Den här rapporten är ett viktigt steg i den riktningen! I den kan du läsa om hur finsktalande botkyrkabor över 65 år vill ha sin äldreomsorg i framtiden. Och budskapet är tydligt: man vill möta personal och andra medborgare som kan ens modersmål, man vill känna sig hemma, och kunna fortsätta njuta av den egna kulturen. Rapporten ger oss vägledning i det arbete vi har framför oss. Det känns bra att ha ett gediget underlag som hjälper oss att investera rätt i enlighet med önskemålen från våra medborgare. Vi vill att framtidens Botkyrka ska vara en inspirerande plats full av möjligheter, där vi genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar en hållbar framtid. Vi har ett ansvar gentemot våra medborgare: de ska få förutsättningar att öka livskvaliteten och att förverkliga sina drömmar. Det ska vara tryggt att åldras i Botkyrka. Vi kommer att fortsätta investera i kompetensutveckling, kvalitetsutveckling och etablering av nya boenden. Även hemtjänsten är ett prioriterat utvecklingsområde. Det är viktigt att kunna erbjuda medborgare service och stöd på det egna modersmålet. Stort tack till alla er finsktalande botkyrkabor som delat med er av vad ni behöver och vill se av Botkyrkas äldreomsorg. Ni har gett oss värdefull kunskap och ett gott underlag när vi nu planerar för framtidens omsorg. Tack också till Tiina Rantanen och vård- och omsorgsförvaltningen, som gjort undersökningen möjlig. Gabriel Melki vård- och omsorgsnämndens ordförande 2 [71]

13 Sammanfattning Botkyrka kommun ingår i det finska förvaltningsområdet och har därmed ansvar för att värna om det finska språket och kulturen, och ska bland annat kunna erbjuda äldreomsorg helt eller delvis på finska. För att bättre kunna tillgodose brukarbehovet och kunna planera för framtida satsningar riktade till den finskspråkiga befolkningen, genomförde vård- och omsorgsförvaltningen under hösten 2012 en behovskartläggning. Den skedde inom ramen för Botkyrka kommuns arbete för det finska förvaltningsområdet. Genom en enkät och ett antal djupintervjuer undersöktes vilka framtida behov och önskemål om äldreomsorg Botkyrkabor, som är 65 år eller äldre och finsktalande och/eller finska medborgare, har. I denna grupp finns knappt personer. Med enkäten nåddes uppskattningsvis hälften av dem, varav cirka 56 procent svarade på enkäten. Därmed erhölls synpunkter och önskemål från ungefär 28 procent (328 personer) av hela den tilltänkta respondentgruppen. Eftersom enkäten skickades hem till dem som är finska medborgare, mottogs även svar från personer som har finsk bakgrund men svenska som modersmål. 83 procent av respondenterna har finska som modersmål. Enkätens resultat och intervjusvaren visar på att det finns en uttalad efterfrågan på äldreomsorg på finska. Hela 91 procent av de respondenter som har finska som modersmål vill vid behov få tillgång till äldreomsorg helt eller delvis på finska. Majoriteten av dessa vill ha, eller accepterar, en eller flera finska avdelningar på ett svenskt äldreboende. Cirka en tredjedel skulle vilja att det fanns ett äldreboende som var endast till för finskspråkiga. Som motiv nummer ett bakom respondenternas önskan om ett finskt äldreboende finns behovet av omvårdnad vid en eventuell demenssjukdom. Många anger också att personalen skulle förstå ens behov bättre, samt att man lättare skulle göra sig förstådd och förstå andra på boendet. Motiven trygghet, gemenskap, hemkänsla, tillgång till finsk kultur samt att inte behöva känna sig utanför förekom också i flera enkätsvar. De populäraste platserna för ett nytt tilltänkt äldreboende med finsk inriktning är enligt respondenterna Tumba och Tullinge. Detta kan förklaras av att majoriteten av äldre sverigefinnar liksom majoriteten av respondenterna bor i södra Botkyrka och önskar att få bo kvar i dessa trakter. Dessutom visar vår kartläggning att fler sverigefinnar som bor i norra Botkyrka är mer benägna att flytta till södra Botkyrka, fram för allt till Tullinge eller Tumba, än vice versa. Den tredje populäraste platsen för ett nytt finskt äldreboende är Hallunda/Eriksberg i norra Botkyrka. Gemensamt för de ovan nämnda områden är att de alla har nära till kommunikation och service. Personalens språkkunskaper är det som har mest betydelse för dem som önskar äldreomsorg med finsk inriktning, men även andra faktorer är viktiga. Att kunna ta del av finsk kultur, ensam eller tillsammans med andra med samma kulturella 3 [71]

14 bakgrund, uppskattas högt av många. Flera personer tar upp att det är viktigt med gemenskapen; att man mår bättre och blir gladare av att umgås med andra som har samma kulturella preferenser. Förutom finskt äldreboende önskas det därför mötesplatser och organiserade aktiviteter för de finska äldre. Många respondenter och personer som intervjuades önskar också att kommunen satsade mer på hemtjänst med finsktalande personal, samt att det fanns biståndsbedömare som kan finska. Dessutom finns det behov av tryckt information på finska om bland annat kommunens tjänster inom äldreomsorg. Bra kontakter och levande samarbete mellan förvaltningen och lokala föreningar med finska medlemmar underlättar för informationsspridningen. Det finns ett uttalat intresse bland den finsktalande äldre kommunbefolkningen att få tillgång till äldreboenden med finsk inriktning. Kommunen borde därför öppna för möjligheten att satsa på en eller flera sådana avdelningar inom en snar framtid. För att alla sverigefinnar som så önskar ska få tillgång till äldreomsorg på finska, behövs det samordning, samarbete och kommunikation. Författare: Tiina Rantanen Botkyrka kommun Februari, [71]

15 Innehållsförteckning Sammanfattning samt slutsatser och rekommendationer på finska finns längst bak i rapporten. Suomenkielinen tiivistelmä sekä johtopäätökset ja suositukset ovat raportin lopussa. Förord... 2 Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning... 5 Inledning... 8 Bakgrund... 8 Sverigefinnar och andra minoriteter... 8 Finskt förvaltningsområde... 9 De finsktalandes behov av äldreomsorg... 9 Modersmålets betydelse vid demens Botkyrka Befolkning Finska inom äldreomsorgen Uppdraget Syfte och målgrupp Genomförande Enkätens form och distribution Utförande av intervjuer Enkätsvar Respondenternas bakgrund Kön Åldersfördelning Postadress Medborgarskap Födelseland Modersmål Svarsspråk Livssituation och användning av finska Civilstånd [71]

16 Hur ofta används finska? Sammanhang där finska används Omsorg genom kommunen Framtida behov och önskemål Intresset för äldreomsorg på finska Modersmål och intresset för äldreomsorg på finska Endast finska som modersmål Endast svenska som modersmål Både finska och svenska som modersmål Alla som angett finska som modermål Vilken slags äldreomsorg? Varför ett finskt äldreboende? Hur ska ett finskt äldreboende vara? Poängräkning Svar enligt anvisningarna Annat svarssätt: delvis rangordning Annat svarssätt: ingen rangordning Alla svar Vilka i personalen ska kunna finska? Kulturutbud på finska Var i Botkyrka? Vem vill bo var - södra eller norra? Äldreomsorg på finska nej tack Svar från respondenter med svenska som modersmål Svar från respondenter med finska som modersmål Respondenters kommentarer Jag förstår finska bäst Trygghet och samhörighet Kanske om jag skulle glömma svenskan Både finska och svenska, tack Stimulans Om var och hur man vill bo Personalen Hälsningar till Botkyrka kommun [71]

17 Intervjusammanställning Informanterna Erfarenheter av äldreomsorg Finskt och svenskt Var och hur man vill bo Stimulans och aktiviteter På äldreboendet Dagverksamhet Bastu Maten Information Flexibilitet, vilja och samarbete Det måste hända någonting nu! Man vill inte hamna utanför Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Respondenterna och enkätdistribution Om valet av målgrupp Enkätinnehåll Slutsatser och rekommendationer Källor Bilagor Tiivistelmä Johtopäätökset ja suositukset [71]

18 Inledning Botkyrka kommun har sedan årtionden tillbaka varit hembygd för personer med finska rötter. Under den stora arbetskraftsinvandringen på 60- och 70-talet flyttade ett stort antal finländare till Botkyrka för att arbeta inom framför allt industrin. Företag som Alfa Laval och Tumba Bruk anställde många som sökte sig ifrån efterkrigstidens arbetsbrist i Finland. Många av dessa personer bor fortfarande i Botkyrka och har nått den ålder då de kanske behöver, eller börjar intressera sig för, äldreomsorgens tjänster. I dag bor det i Botkyrka kommun cirka personer som är första och andra generationens invandrare. Hur många av dessa som är finskspråkiga, eller önskar få sin äldreomsorg av finskspråkig personal, finns det hittills ingen uppgift om. Det är inte självkart att den som är född i Finland kommer att efterfråga äldreomsorg med finsk inriktning. Däremot kan man anta att många vill det. Botkyrka kommun ingår i det finska förvaltningsområdet och ska därmed kunna erbjuda äldreomsorg på finska till dem som så önskar. Därför ansåg vård- och omsorgsförvaltningen att det var angeläget att undersöka detta behovs omfattning närmare genom en kartläggning. I rapporten används på flera ställen begreppet äldreomsorg på finska. Detta syftar naturligtvis på omsorg med finsktalande personal, men begreppet kan inrymma också annat finskt. Även detta annat undersöks och redogörs för i rapporten. Bakgrund Sverigefinnar och andra minoriteter Det bor uppskattningsvis sverigefinnar i Sverige (Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats). Det exakta antalet sverigefinnar är dock svårt att få fram eftersom det inte förs någon officiell statistik över etnisk, kulturell eller språklig tillhörighet i Sverige. I den officiella statistiken kan man hitta uppgifter om människors födelseland och medborgarskap. Dessa uppgifter kan fungera som en fingervisning om det aktuella antalet sverigefinnar. Sverigefinnar och finska är en av de fem erkända nationella minoritetsgrupperna, respektive officiella minoritetsspråken, i Sverige. Övriga minoritetsgrupper är judar, romer, samer och tornedalingar, och deras språk är jiddisch, romani chib, samiska respektive meänkieli. Det som är gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid och utgör en del av det svenska kulturarvet. Förutom en egen kulturell, religiös och språklig tillhörighet, har varje grupp en uttalad samhörighet samt vilja att behålla sin identitet. Sverigefinnarna är den största av dessa minoritetsgrupper. (Regeringens prop. 1998/1999:143) 8 [71]

19 Man brukar definiera sverigefinnarna som finskspråkiga invandrare i Sverige och deras ättlingar. Begreppet sverigefinne handlar dock även om självidentifikation. Det innebär att varje individ som har ett finskt ursprung, och som identifierar sig som sverigefinne, anses ingå i denna grupp. Samma princip gäller för de fyra andra minoritetsgrupperna. En person anses ingå i minoritetsgruppen om han eller hon själv anser sig tillhöra den och har en etnisk eller religiös förankring i gruppen (Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats). Finskt förvaltningsområde Den första januari 2010 fick Sverige en ny lag som ska stärka landets fem erkända nationella minoriteter och deras språk (Regeringens prop. 2008/09:158). I samband med detta blev ett antal kommuner och landsting/regioner förvaltningsområden för samiska, meänkieli och finska. Under 2010 kom det finska förvaltningsområdet att omfatta 27 kommuner. Botkyrka kommun var en var dem. (Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats) Förvaltningsmyndigheterna har bland annat som uppgift att informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs, och de har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Kommuner som ingår i det finska förvaltningsområdet måste bland annat kunna erbjuda äldreomsorg helt eller delvis på finska. (Regeringens prop. 2008/09:158) Från den första februari 2013 ingår sammanlagt 64 kommuner och 12 landsting/regioner i förvaltningsområdena för samiska, meänkieli och finska. Sammanlagt 48 kommuner omfattas numera av det finska förvaltningsområdet. (Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats) De finsktalandes behov av äldreomsorg Sverigefinnar är den minoritetsgrupp som har flest antal äldre i Sverige. Att antalet äldre som är födda i Finland dessutom ökar, konstateras bland annat i Socialstyrelsen rapport Äldreomsorg för finsktalande i Sverige (2001). Rapporten tar upp bristen på uppgifter om antalet finskspråkiga äldre och deras efterfrågan på en äldreomsorg med finskkunnig personal. Den nämnda rapporten är mer än tio år gammal, men vetskap om den finska äldreomsorgens efterfrågan är alltjämt liten. Detta kan till mångt och mycket bero på svårigheten att nå målgruppen. Till exempel när Socialstyrelsen fick uppdrag att undersöka hur de nationella minoriteterna uppfattar kvaliteten inom äldreomsorgen, påpekades det i rapporten att förutsättningarna för att ta fram jämförbara data har varit begränsade (Socialstyrelsen, 2011). Detta på grund av att möjligheten att nå många personer i de aktuella målgrupperna via postenkät saknades. För att bättre förstå och tillmötesgå de äldre sverigefinnarnas behov, har flera kommuner framför allt finska förvaltningsområden under senare tid genomfört kartläggningar bland deras finsktalande kommuninvånare. Exempel på sådana 9 [71]

20 kommuner är Huddinge, Skinnskatteberg, Upplands-Bro, Sundbyberg och Södertälje. De flesta kartläggningarna visar på att det finns intresse av äldreomsorg med finska inslag. Huddinge kommuns enkätundersökning visade bland annat att finskspråkigt äldreboende, växelvård, hemtjänst och dagverksamhet var viktiga för dem som svarat på frågor om äldreomsorg (Huddinge kommun, webbplats). I Skinnskatteberg var de finsktalande mest oroliga inför framtiden gällande åldrandet och möjligheten att använda finska med personalen inom äldreomsorgen (Skinnskattebergs kommun, webbplats). Även Sundbybergs enkätundersökning kom fram till att det efterfrågas äldreomsorg i viss utsträckning helt eller delvis på finska och att behovet förmodligen kommer att öka (Sundbyberg, 2011). De finsktalande äldres önskemål och efterfrågan av äldreomsorg kan förväntas ha flera likheter med dem som äldre invandrare från andra kulturella bakgrund och språkgrupper har. Under hösten 2012 fick Mångkulturellt centrum (MKC) i Botkyrka i uppdrag av vård- och omsorgsförvaltningen att genomföra dialogträffar med äldre personer med utländsk bakgrund för att diskutera erfarenheter och önskemål om äldreomsorg med dem. I studien ingick personer med bakgrund i Bolivia, Chile, Eritrea, Turkiet och Sri Lanka. Ur diskussionerna framkom att det önskas tillgång till personal som har samma modersmål som informanterna själva har (MKC, 2012). Detta är ett förväntat resultat även för denna kartläggningens målgrupp, de finsktalande äldre. Modersmålets betydelse vid demens Demenssjukdom påverkar den drabbade personens beteenden, känslor och intellekt. De som har invandrat till Sverige, och har lärt sig svenska som andraspråk, hamnar i en särskilt utsatt situation. När demenssjukdomen fortskrider tappar den sjuke ofta det inlärda språket. Detta påverkar i sin tur relationerna till vårdpersonalen och andra som inte förstår den demenssjuka personens modersmål. I Socialstyrelsens rapport Äldreomsorg för finsktalande i Sverige (2001) påpekas det därför att demenssjuka finländare behöver ägnas speciell uppmärksamhet av landsting och kommuner. Sirkka-Liisa Ekman, professor emerita vid Karolinska Institutet, påpekar: Att ha svenska som andraspråk och tappa kontakten med sin kultur och sitt språk gör dessa äldre extra sårbara, förvirrade och isolerade (Äldre i Centrum, 2008). Ekman har under många år forskat inom området äldrevård, kommunikation, relation samt etnicitet och kultur i vården av personer med demenssjukdom. Var femte person över 80 år är i dag drabbad av någon form av demenssjukdom (Svenskt Demenscentrum, webbplats). I takt med att den äldre befolkningen även de finsktalande äldre ökar i antal, torde därför också behovet av omsorg av personer med demens, och platser för dessa på särskilda boenden, öka de kommande åren. 10 [71]

21 Botkyrka Befolkning I början av år 2012 var folkmängden i Botkyrka närmare personer. Drygt 50 procent är födda i ett annat land eller har båda sina föräldrar födda utomlands. Cirka personer har sina rötter i Finland; de är första- och andra generationens invandrare. Av dessa är cirka finska medborgare. Det bör påpekas att alla som har finska rötter och/eller är finska medborgare, inte har finska som modersmål, och räknas därmed inte som sverigefinnar. Drygt Botkyrkabor är 65 år eller äldre. Till år 2017 räknar man att antalet personer 65 år och äldre har ökat till cirka Även antalet äldre med finsk bakgrund förefaller att öka. Bland dem som är 65 år och äldre är andelen personer med finsk bakgrund i dag cirka 11 procent (knappt personer). Om man även tittar på kommande pensionärer, de som i dag är 50 till 64 år, kan man uppskatta andelen med finsk bakgrund till cirka 12 procent (cirka personer) år Siffran ska tolkas som en grov uppskattning. (källa: SCB och Finska inom äldreomsorgen År 2011 omfattades cirka personer av Botkyrka kommuns äldreomsorgsinsatser. För att ta reda på hur många av dessa som är finskspråkiga, gjorde vård- och omsorgsförvaltningen en kartläggning. På samma gång kartlades också hur många av förvaltningens personal som kan finska. Kartläggningens resultat visade att 93 brukare talade finska. Detta motsvarade knappt 7 procent av alla brukare. Av förvaltningens personal kunde vid kartläggningen 112 personer tala finska. De flesta av dessa kunde även skriva finska. Som personal menas här, förutom omsorgspersonal, även chefer, verksamhetsutvecklare, biståndshandläggare och annan administrativ personal samt personal inom sjuksköterskeenheten och kostoch måltidsenheten. 70 personer som kunde finska arbetade inom äldreomsorgen. I dagsläget driver Botkyrka kommun ett demensboende med finsk inriktning. Där bor det dock även personer som inte har finska som modersmål. En del av omvårdnadspersonalen kan finska. Detta boende finns på Alby ängs äldreboende i norra Botkyrka. 11 [71]

22 Uppdraget I egenskap av finskt förvaltningsområde har Botkyrka kommun ansvar för att värna om det finska språket och kulturen, och ska bland annat kunna erbjuda äldreomsorg på finska till de kommuninvånare som så önskar. För att undersöka efterfrågans karaktär och omfattning närmare, har vård- och omsorgsförvaltningen under 2012 ansökt om och fått projektmedel beviljade från länsstyrelsen i Stockholms län för en behovskartläggning. Kartläggningen genomfördes under hösten Syfte och målgrupp Kartläggningens syfte var att ta reda på vilka framtida behov och önskemål om äldreomsorg den finsktalande befolkningen i Botkyrka har. Resultatet är till för att användas vid planering och som beslutsunderlag vid kommande satsningar inom vård och omsorg för finsktalande äldre. Den direkta målgruppen för projektets resultat är därför främst kommunpolitiker samt kommunledning och ansvariga tjänstemän vid vård- och omsorgsförvaltningen. Andra grupper som kan finna kartläggningens resultat av intresse är föreningar, intresseorganisationer, andra kommuner, vård- och omsorgsgivare, personal inom vård och omsorg, allmänheten samt media, och självklart de vars önskemål och behov projektet kartlägger de äldre med finsk bakgrund. Genomförande Kartläggningen skedde under hösten 2012 och genomfördes via en enkät och ett antal djupintervjuer. De personer som tillfrågades var de Botkyrkabor som är finsktalande och/eller finska medborgare och som är 65 år eller äldre, dvs. de personer vars framtida äldreomsorg kartläggningen syftar till att utveckla. Även dessa personer kallas i rapporten ibland för målgrupp. Då åsyftas enkätens målgrupp; dess tilltänkta respondenter. Vid slutet av augusti 2012 bodde det i Botkyrka, i åldersgruppen 65 år eller äldre, 726 svenska medborgare som är födda i Finland och 450 finska medborgare (se tabell 1 och bilaga 1). Det var dessa personer som var våra tilltänkta respondenter. I detta sammanhang bör nämnas att trots att majoriteten i denna grupp är finsktalande, är inte alla det. Bland dessa personer finns även de som identifierar sig som finlandssvenskar, dvs. personer som är födda i Finland, eller har finska rötter, men som har svenska som modersmål. 12 [71]

23 Tabell 1: Antal tilltänkta respondenter vid slutet av augusti Alla som deltog i kartläggningen, genom att svara på enkäten eller genom att ställa upp på en intervju, fick vara anonyma. Resultaten som redovisas i denna rapport avslöjar inte vad specifika personer har angett för svar eller kommentarer. Enkätens form och distribution Enkätfrågorna förbereddes av projektledaren under september Vid besök hos lokala finska föreningar fick projektledaren tips på angelägna frågor att undersöka. Projektledaren tog också kontakt med andra kommuner för att höra om deras erfarenheter kring genomförande av liknande kartläggningar bland den sverigefinska befolkningen. Eftersom frågorna i enkäten var många (se bilaga 2 för formuläret), var det viktigt att formuläret skulle väcka nyfikenhet och att det skulle upplevas som tilltalande. Därför anlitades proffs för att ta fram pappersenkätens layout. Bland annat gick formulärets färgskala i blått och vitt. För att ytterligare locka målgruppen att svara på enkäten, inbjöds respondenterna att delta i utlottningen av presentpåsar. Enkäten togs också fram som webbformulär. Programmet som användes för detta var InSurvey. Både pappersformuläret och webbformuläret fanns som en finsk och en svensk version. Enkäten blev klar för distribution i slutet av oktober, och sista svarsdatumet var i slutet av november. Svarstiden var därmed cirka en månad. Pappersformulären skickades hem till de cirka 450 finska medborgare som är 65 år eller äldre och bosatta i Botkyrka. Dessa personers postadresser kunde erhållas från befolkningsregistret. Enkäten skickades dock inte till personer som redan i dag bor i särskilda boenden. Detta eftersom flera av dessa personer har demenssjukdom och inte är kapabla att svara på frågorna själva. Alla som fick enkäten hemskickad erhöll även ett informationsblad, där det stod om kartläggningen och utlottningen av presentpåsar, samt ett förfrankerat svarskuvert. Dessa personer fick både den finska och svenska versionen av formuläret och kunde själva välja vilket av dem de ville använda. Alla som svarade på webben hade också möjlighet att välja om de ville svara på finska eller svenska. För att nå finsktalande personer som inte är finska medborgare, togs kontakt med föreningarna Finska PRO i Botkyrka och Tullinge-Tumba Finska Förening, samt 13 [71]

24 Svenska kyrkans Botkyrkaförsamling som organiserar aktiviteter för finsktalande församlingsmedlemmar. Projektledaren besökte föreningarna och kyrkan ett flertal gånger och berättade om den pågående undersökningen. Föreningarna och personalen i kyrkan delade ut pappersformulär till sina förenings- och församlingsmedlemmar. Projektledaren kontaktade även SeniorNet Botkyrka, Botkyrka Finska Församling av Jehovas Vittnen och Botkyrka Pingstförsamling och informerade om den pågående enkätundersökningen. Pappersenkäten distribuerades också genom kommunens kontaktcenter, medborgarkontor, Tumba bibliotek, kultur- och fritidsförvaltningen och Sverigefinska skolan i Botkyrka. Andra spridningskanaler var webbplatsen botkyrka.se samt kommunens annonsplats i lokaltidningen Mitt i Botkyrka. Där informerades det om att man kunde svara på enkäten på webben och att det gick att beställa en pappersenkät genom att ringa till kommunen. Uppskattningsvis 150 pappersenkäter distribuerades via andra vägar än ett direkt postutskick till finska medborgare. Därmed nådde pappersenkäten cirka 50 procent av den tilltänkta målgruppen på cirka personer. För att kunna nås vid en eventuell lotterivinst, behövde de respondenter som ville delta i lotteriet ange sina kontaktuppgifter. Respondenterna tillfrågades också om de godkände att kommunen får kontakta dem vid eventuella ytterligare frågor kring äldreomsorg. De personer som accepterade detta behövde naturligtvis också ange hur man kunde nå dem. Alla kontaktuppgifter som erhölls på detta sätt behandlades separat från respondenternas enkätsvar. Utförande av intervjuer För att få djupare inblick i de åsikter och önskemål som enkätens målgrupp har, genomfördes ett antal djupintervjuer. Tanken med dessa var att fungera som ett komplement till de svar som kom fram genom enkäterna. För att hitta lämpliga intervjuobjekt (informanter), tog projektledaren kontakt med föreningar och församlingar som har finsktalande Botkyrkabor som medlemmar, och frågade efter frivilliga. På detta sätt hittades tio personer. En av de frivilliga tipsade om ytterligare en person. Sammanlagt intervjuades elva personer: åtta kvinnor och tre män. Alla passade in i målgruppen Botkyrkabor som är 65 år eller äldre och som talar finska och/eller är finska medborgare. En informant i taget intervjuades av projektledaren. Informanterna fick bestämma var och när de helst ville bli intervjuade. Tre av intervjuerna genomfördes i en föreningslokal och åtta stycken hemma hos informanten. Vid tre av de intervjuer som skedde på hemmaplan, var informantens make eller maka hemma, men deltog inte i själva intervjun. Hos en av informanterna var hemtjänstpersonalen närvarande under hela intervjun. 14 [71]

25 Alla intervjuerna gjordes på finska. Frågorna som ställdes var i stort sätt desamma som de som fanns med i enkätformuläret. Skillnaden var att de intervjuade personerna fick berätta fritt om sina synpunkter och erfarenheter kring det finska och svenska språket och äldreomsorgen, och sätta egna ord på de känslor och tankar som ämnet väcker hos dem. Dessutom fick de berätta om sina eventuella erfarenheter av den kommunala äldreomsorgen. Varje intervju tog mellan 30 minuter och två timmar att genomföra. Tio av intervjuerna spelades in på band. En person ville inte att intervjun skulle spelas in, så samtalet skrevs istället ner. Deltagarna gavs också ett löfte om anonymitet, därför beskrivs inga specifika händelser i detalj i rapporten. Enkätsvar Sammanlagt kom 337 ifyllda enkäter tillbaka till förvaltningen. Därmed erhöll vi svar från 56 procent av de cirka 600 personer som vi lyckades distribuera enkäten till. Av de som svarade ingick inte nio personer i den tilltänkta målgruppen av respondenter: de var yngre än 65 år (födda senare än 1947) eller var inte bosatta i Botkyrka kommun. Dessa nio personers svar inkluderas därmed inte i resultatredovisningen. 328 personer som svarade ingick i målgruppen. Detta antal motsvarar cirka 28 procent av den totala tilltänkta målgruppen. Med största sannolikhet har inga personer svarat på enkäten flera gånger, utan vi har fått in ifyllda enkätsformulär från 328 olika personer. De flesta (cirka 67 procent) ville delta i utlottningen av presentpåsar och angav därför sina kontaktuppgifter. Då projektledaren dessutom personligen gick igenom alla erhållna enkätsvar, kunde hon genom att jämföra respondenternas handstilar konstatera att svaren, med relativ stor säkerhet, kom från olika personer. De allra flesta, 97 procent (317 personer), använde pappersformuläret. Endast tre procent (11 personer) svarade via webbenkäten. 75 procent (237 personer) av dem som fyllde i pappersenkäten använde det finska formuläret och 25 procent (80 personer) det svenska formuläret. Vilket språk som användes av dem som svarade på webben syntes i svaren som erhölls därifrån. Fyra av dessa personer hade dock skrivit kommentarer: tre på svenska och en på finska. I enkäten har respondenterna även fått ange egna svarsalternativ och skriva kommentarer. En del av dessa redovisas som direkta citat. I de fall ursprungstexterna har varit på finska, har de översatts till svenska av författaren/projektledaren. Alla respondenterna har inte svarat på alla enkätfrågorna enligt anvisningarna. En del har hoppat över frågor eller har svarat endast delvis på vissa, andra har svarat på fel sätt. Till exempel har de inte rangordnat svarsalternativen när detta 15 [71]

26 efterfrågats, utan kryssat för de för dem viktigaste alternativen istället. I rapporten redovisas dock även en stor del av de ofullständiga svaren, och svar erhållna genom fel svarssätt. Detta på grund av att innehållet i dessa svar ändå är värdefullt då det tillför mycket till helhetsbilden av målgruppens tankar och synsätt. Vid följande resultatredovisning framförs det hur många respondenter som svarade på respektive fråga, samt hur många som svarade enligt anvisningarna. Respondenternas bakgrund Frågorna 1-6 handlade om respondenternas bakgrund. Frågorna om postnummer och ålder fungerade som målgruppskontroll, dvs. för att se om de som svarade bodde i Botkyrka kommun och om de var 65 år eller äldre. Kön 64 procent (211 personer) av respondenterna var kvinnor och 36 procent (117 personer) män. Åldersfördelning Eftersom enkäten var riktad till personer som är 65 eller äldre, var de yngsta respondenterna i målgruppen födda Några av dessa kan ha varit 64 år vid svarstillfället. Den äldsta personen som svarade var född 1922 och därmed 90 år. En person hade inte angett sitt födelseår, men det framgick att personen är född på 1930-talet. Medelåldern bland alla de 328 respondenterna var 72 år. Drygt hälften av respondenterna är mellan 65 och 71 år. För hela åldersfördelningen se figur 1 nedan antal respondenter Ålder Figur 1: Åldersfördelning bland respondenterna. 16 [71]

27 Postadress De flesta respondenterna bor i södra Botkyrka: 61 procent (201 personer) i södra och 35 procent (116 personer) i norra (figur 2 och 3). Resultatet baserar sig på respondenternas postadresser. Två procent (11 personer) hade inte angett något postnummer, men av deras övriga enkätssvar och kommentarer gick det att läsa att även de bor inom Botkyrka kommun, och fick därmed ingå i resultatredovisningen. Postadressen Norsborg innefattar hela norra Botkyrka, dvs. förutom området Norsborg, även Alby, Hallunda, Eriksberg och Fittja. I södra Botkyrka finns postadresserna Grödinge, Tullinge, Tumba och Uttran. 2% 3% Norsborg 5% Tumba 23% 35% Tullinge Grödinge 32% Uttran okänt, men i Botkyrka Figur 2: Andel respondenter per postnummer Norsborg Tumba Tullinge Grödinge Uttran okänt, men i Botkyrka Figur 3: Antal respondenter per postnummer. Fördelningen bland respondenternas bostadsorter motsvarar väl de faktiska förhållandena som gäller för den tilltänkta målgruppen på personer. Enligt kommunens statistik (se bilaga 1) bor 61 procent av dessa i dag i södra Botkyrka och 39 procent i norra Botkyrka. 17 [71]

28 Medborgarskap 81 procent (265 personer) har finskt medborgarskap och 14 procent (46 personer) svenskt medborgarskap (se figur 4). 5 procent (17 personer) har dubbelt medborgarskap, dvs. är både finska och svenska medborgare. Födelseland 327 av de 328 respondenterna är födda i Finland. Endast en person är född i Sverige, men har minst en förälder som är född i Finland. 14% 5% finskt svenskt 81% finsksvenskt Figur 4: Respondenternas medborgarskap.. 17% 3% finska svenska 80% både finska och svenska Figur 5: Respondenternas modersmål. Modersmål 80 procent (262 personer) har angett finska som sitt modersmål, 17 procent (56 personer) svenska och 3 procent (9 personer) har angett både finska och svenska (se figur 5). Därmed kan minst 83 procent av respondenterna finska. En person har inte svarat på frågan. Svarsspråk Av de 262 respondenterna som endast har finska som modersmål hade 87 procent (228 personer) använt det finska pappersformuläret och 9 procent (23 personer) 18 [71]

29 det svenska formuläret. Resterande 4 procent (11 personer) av de som endast har finska som modersmål hade svarat på webben, men ur webbsvaren kunde inte utläsas om dessa respondenter hade använt det finska eller det svenska webbformuläret. Av de 56 personer som endast har svenska som modersmål hade 93 procent (52 personer) fyllt i det svenska pappersformuläret och 7 procent (4 personer) det finska formuläret. Av de 9 respondenter som hade angett både finska och svenska som sitt modersmål hade 5 personer använt det finska pappersformuläret och 4 personer det svenska. Livssituation och användning av finska Frågorna 7 10 handlade om respondenternas livssituation och användning av det finska språket. Resultatet av frågorna redovisas grafiskt i figur 6 till 9 nedan. Civilstånd 326 personer svarade på frågan om sitt civilstånd. De allra flesta av dessa lever i ett parförhållande: 47 procent (154 personer) är gifta, 10 procent (34 personer) är sambos och 4 procent (12 personer) är särbos. 25 procent (83 personer) är ensamstående och 13 procent (43 personer) är änkor eller änklingar. 1% 13% 10% 25% 4% 47% gift ensamstående änka/änkling sambo särbo inget svar Figur 6: Respondenternas civilstånd. Hur ofta används finska? 66 procent (216 personer) anger att de använder det finska språket dagligen. 8 procent (26 personer) använder finska några gånger i veckan, 3 procent (26 personer) några gånger i månaden och 13 procent (42 personer) mer sällan. 9 procent av respondenterna (31 personer) använder aldrig finska. 3 personer har inte svarat på frågan. 19 [71]

30 1% dagligen 3% 13% 8% 9% 66% några gånger i veckan några gånger i månaden mer sällan aldrig inget svar Figur 7: Hur ofta använder du finska? Sammanhang där finska används Respondenterna ombads svara på om, och i vilka sammanhang, de använder det finska språket. Svarsalternativen som gavs var: hemma/fritid, på arbetet, med vänner och bekanta, i föreningslivet samt jag använder inte finska alls. Man kunde också ange ett eget alternativ. Samtliga alternativ som respondenten ansåg vara aktuella skulle kryssas i. 325 av respondenterna besvarade frågan. 72 procent (235 personer) av dessa använder finska hemma och på fritid, 6 procent (20 personer) på arbetet, 78 procent (252 personer) med vänner och bekanta och 26 procent (86 personer) i föreningslivet (se figur 8). 14 procent (44 personer) hade kryssat för i andra sammanhang och angett egna alternativ. Många skrev att de använder finska vid kontakter med barnen, när de pratar i telefon med släkt och vänner och när de åker på semester till Finland eller till Estland. En del får hjälp av en finsktalande tolk vid läkar- och sjukhusbesök. Två personer har hemtjänstpersonal som pratar finska. Några använder finska vid kyrkans verksamheter. Enstaka personer skrev att de använder finska när de är på internet, på bibliotek, på utställningar, på kryssningar på Finlandsfärjorna, när de handlar, vid kontakter med pensionsmyndighet eller när de sjunger i en finsk kör. Ett par personer skrev att de kommunicerar på finska när det behövs eller när jag möter någon som inte kan svenska. En kommentar på frågan var: Jag kan bara finska! 10 procent (33 personer) av respondenterna använder inte finska alls. 20 [71]

31 Hemma/fritid 235 På arbetet Med vänner och bekanta I föreningslivet I andra sammanhang Jag använder inte finska alls Figur 8: I vilka sammanhang använder du finska? Siffrorna anger antalet respondenter som kryssat för respektive svarsalternativ. Omsorg genom kommunen Respondenterna ombads att svara på om de i dagsläget får någon form av omsorg genom kommunen och i så fall vilken eller vilka former detta handlar om. Svarsalternativen var: nej, jag får ingen omsorg och ja, -hemtjänst, -servicelägenhet, -dagverksamhet, -korttidsboende, -hemrehabilitering, -trygghetslarm, -hemvårdsbidrag, -färdtjänst och -hjälp av Botkyrkafixaren. Om man inte hittade rätt alternativ i listan kunde man skriva sitt eget alternativ eller svara vet ej. 304 personer svarade på frågan. Av dessa får 88 procent (266 personer) i dag ingen omsorg genom kommunen. 3 procent (9 personer) svarade att de inte vet om de får omsorg och ett par personer har kryssat för både nej och vet ej (se figur 9), 11 procent (32 personer) svarade att de får någon form av omsorg genom kommunen. Vissa av dem har flera olika omsorgsinsatser medan några har bara exempelvis färdtjänst eller får hjälp av Botkyrkafixaren. Ett par personer har kryssat för både någon form av omsorg och vet ej. korttidsboende hemrehabilitering servicelägenhet hemvårdsbidrag trygghetslarm dagverksamhet annan äldreomsorg hjälp av Botkyrkafixaren hemtjänst färdtjänst Nej Vet ej Figur 9: Får du i dag omsorg genom kommunen? Siffrorna anger antalet respondenter som kryssat för respektive svarsalternativ. 21 [71]

32 Framtida behov och önskemål Frågorna handlade om respondenternas tankar om äldreomsorg inför framtiden. Resultatet av frågorna redovisas grafiskt i figur 10 till 26 nedan. Intresset för äldreomsorg på finska Respondenterna tillfrågades om de vid behov av äldreomsorg skulle vilja få den på finska. Svarsalternativen var: ja- helt på finska, ja- delvis på finska, nej och vet ej. 326 personer svarade på frågan. Av dessa vill 45 procent (146 personer) få äldreomsorg helt på finska och 31 procent (102 personer) delvis på finska. 3 procent (8 personer) hade kryssat för både helt och delvis på finska. 16 procent (53 personer) är inte intresserade av att få äldreomsorg på finska. 5 procent av respondenterna (17 personer) vet inte om de är intresserade. Se figur 10. De som svarade nej på frågan hänvisades direkt till fråga 18, där de fick förklara varför de inte var intresserade av äldreomsorg på finska. 3% 5% 16% 31% 45% Ja, helt på finska Ja, delvis på finska Nej Vet ej Två svar: ja, helt OCH delvis på finska Figur 10: Om du var i behov av äldreomsorg, skulle du vilja ha den på finska? Svar från alla de 326 personer som svarade på frågan. Modersmål och intresset för äldreomsorg på finska 327 av alla som besvarat enkäten har angett sitt modersmål samt svarat på frågan om de skulle vilja få äldreomsorg på finska. En person har inte angett något modersmål och inte heller om hon/han är intresserad av äldreomsorg på finska. Nedan redovisas intresset för äldreomsorg på finska med hänsyn till respondenternas modersmål. Endast finska som modersmål Av de 262 personer som har endast finska som modersmål vill 55 procent (143 personer) få äldreomsorg helt på finska, 35 procent (92 personer) delvis på finska och 3 procent (8 personer) har kryssat för båda svarsalternativen helt och delvis på 22 [71]

33 finska. 2 procent (6 personer) har svarat att de inte vill få äldreomsorg på finska. 4 procent av respondenterna (11 personer) vet inte om de vill få äldreomsorg på finska och en procent (2 personer) har inte svarat på frågan. Se figur 11. 2% 3% 35% 4% 1% Ja, helt på finska 55% Ja, delvis på finska Nej Två svar: ja, helt OCH delvis på finska Vet inte Inget svar Figur 11: Om du var i behov av äldreomsorg, skulle du vilja ha den på finska? Svar från alla de 262 personer som har endast finska som modersmål. Endast svenska som modersmål Av de 56 personer som har endast svenska som modersmål är 84 procent (47 personer) inte intresserade av äldreomsorg på finska. 11 procent av dessa (6 personer) skulle vilja få äldreomsorg delvis på finska och 3 procent (2 personer) helt på finska. 2 procent (en person) har svarat att de inte vet om de skulle vilja få den på finska. Se figur 12. 2% 3% 84% 11% Ja, helt på finska Ja, delvis på finska Nej Vet inte Figur 12: Om du var i behov av äldreomsorg, skulle du vilja ha den på finska? Svar från de som har uppgett endast svenska som modersmål. Både finska och svenska som modersmål Av de 9 personer som har angett både finska och svenska som modersmål, skulle 4 personer vilja få äldreomsorg delvis på finska, och 4 personer vet inte om de skulle vilja få den på finska eller inte. En person skulle föredra äldreomsorg helt på finska. 23 [71]

34 Alla som angett finska som modermål Av de 271 personer som har angett finska som modersmål (dvs. personer som har angett endast finska samt de som har angett både finska och svenska som modersmål) vill 53 procent (144 personer) få äldreomsorg helt på finska och 35 procent (96 personer) delvis på finska. 3 procent (8 personer) har kryssat för båda svarsalternativen helt och delvis på finska. 2 procent (6 personer) är inte intresserade av äldreomsorg på finska. 4 procent (11 personer) vet inte om de vill få den, och en procent (2 personer) har inte svarat på frågan. Se figur 13. 1% Ja, helt på finska 2% 3% 6% 35% 53% Ja, delvis på finska Nej Två svar: ja, helt OCH delvis på finska Vet inte Inget svar Figur 13: Om du var i behov av äldreomsorg, skulle du vilja ha den på finska? Svar från de som har endast finska, eller både finska och svenska som modersmål. Av alla respondenter som har angett finska som modersmål vill hela 91 procent (248 personer) få äldreomsorg helt eller delvis på finska. Se figur 14. 2% 1% Ja, helt eller delvis på 6% finska Nej 91% Vet inte Inget svar Figur 14: Av dem som har finska som modersmål vill 91 procent få äldreomsorg helt eller delvis på finska. Vilken slags äldreomsorg? De respondenter som hade svarat att de ville få äldreomsorg helt eller delvis på finska fick precisera vilken slags äldreomsorg de i så fall var intresserade av. De fick kryssa i alla aktuella alternativ bland följande: äldreboende för endast finskspråkiga, en eller flera finska avdelningar/enheter i ett svenskt äldreboende, 24 [71]

35 hemtjänst på finska, dagverksamhet på finska, finskspråkig biståndshandläggare och vet ej. Man kunde också ange ett eget alternativ. 261 personer svarade på frågan. Bland dessa fanns även några som i föregående fråga hade svarat att de inte visste om de ville få äldreomsorg på finska. 24 procent (63 personer), hade kryssat för bara ett svarsalternativ. De flesta visade dock intresse för flera alternativ: 21 procent (55 personer) hade kryssat för två alternativ, 20 procent (51 personer) tre och 21 procent (56 personer) fyra olika alternativ. 14 procent (36 personer) hade kryssat för alla de fem alternativen. Se figur % 24% 5 svar 4 svar 21% 20% 21% 3 svar 2 svar 1 svar Figur 15: Antal svar (=kryss) som respondenterna gav på frågan: Vilken slags äldreomsorg på finska är du intresserad av? Intresset för de olika svarsalternativen är relativt jämt fördelat (se figur 16). 19 procent (140 personer) är intresserad av ett äldreboende för endast finskspråkiga och 23 procent (168 personer) av en eller flera finska avdelningar/enheter på ett svenskt äldreboende. 21 procent (153 personer) skulle vilja få hemtjänst på finska och 16 procent (119 personer) dagverksamhet på finska. 18 procent (128 personer) vill att det finns finsktalande biståndshandläggare. Fem personer skrev egna förslag. Dessa handlade om att man ville få ett finskspråkigt servicehus, sjukvård på finska och att man ville kunna använda både finska och svenska med hemtjänstpersonalen. En person kommenterade frågan med att det är svårt att svara då man inte vet hur minnet blir i framtiden om man har tappat det svenska språket eller inte. 25 [71]

36 2% 1% Äldreboende för endast finskspråkiga 18% 19% En eller flera finska avdelningar/enheter i ett svenskt äldreboende Hemtjänst på finska 16% 21% 23% Dagverksamhet på finska Finskspråkig biståndshandläggare Vet ej Annat Figur 16: Intresset för tjänster inom äldreomsorg på finska. Sammanlagt svarade 237 personer att de är intresserade av någon form av finskt äldreboende. De flesta av dessa, 41 procent (97 personer), skulle föredra en eller flera avdelningar/enheter i ett svenskt äldreboende (se figur 17). 29 procent (69 personer) skulle vilja ha ett helt finskt äldreboende, medan 30 procent (71 personer) är intresserade av båda alternativen. 30% 29% Äldreboende för endast finskspråkiga En eller flera finska avdelningar/enheter i ett svenskt äldreboende 41% Båda alternativen Figur 17: Intresset för någon form av finskt äldreboende. Det fanns nästan inga skillnader mellan könen avseende huruvida man är intresserad av ett helfinskt äldreboende eller finska avdelningar i ett svenskt äldreboende. 155 kvinnor och 82 män hade svarat på frågan. 28 procent av kvinnorna och 30 procent av männen är intresserade enbart av ett helfinskt boende. 41 procent av kvinnorna och 40 procent av männen är intresserade endast av finska avdelningar som finns på ett svenskt äldreboende. 30 procent av kvinnorna och 29 procent av männen accepterar båda alternativen. 26 [71]

37 Varför ett finskt äldreboende? De respondenter som hade svarat att de är intresserade av någon form av finskt äldreboende, fick sedan motivera varför de är det. Respondenterna skulle kryssa för de tre för dem viktigaste alternativen bland följande: jag skulle känna mig tryggare, gemenskap med andra med samma kulturella bakgrund, jag gör mig lättare förstådd/jag förstår bättre vad andra boende säger, personalen förstår mina behov bättre, tillgång till finsk kultur är viktigt för mig, hemkänsla, där känner jag mig inte utanför/avvikande och om jag skulle drabbas av demenssjukdom behöver jag omvårdnad på finska. Man kunde också ange ett eget alternativ. 255 personer svarade på frågan. Av dessa hade 60 procent (152 personer) svarat enligt anvisningarna, och kryssat för tre stycken svarsalternativ. 27 procent (70 personer) hade kryssat för fler än tre svarsalternativ och 12 procent (33 personer) ett eller två alternativ. Trots att många personer inte helt följde instruktionerna, är deras svar av stort intresse. De belyser ytterligare vilka motiv som ligger bakom målgruppens önskan om omsorg på finska. Därför redovisas i figuren nedan (figur 18) även svar från de personer som inte svarat enligt anvisningarna. I figurens form kan man se att rangordningen på de olika svarsalternativen är i stort sett densamma, vare sig man tittar på alla de sammanlagda svaren (gröna staplar) eller bara på svaren från de respondenter som svarat enligt anvisningarna (blåa staplar). De tre viktigaste orsakerna till att man vill bo i ett finskt äldreboende är att: 1) man är medveten om att man behöver omsorg på finska ifall man skulle drabbas av demenssjukdom, 2) personalen förstår ens behov bättre och 3) man gör sig lättare förstådd och förstår bättre vad andra säger. Bland dem som svarat enligt anvisningarna kommer känslan av trygghet, samt gemenskapen med andra med samma kulturella bakgrund, på fjärde respektive femte plats. Minst antal kryss har alternativen som handlar om finsk kultur, att man inte känner sig utanför/avvikande samt hemkänsla fått. Tittar man bara på svaren från de personer som har kryssat för ett fel antal alternativ, kan man se att svarsalternativen har fördelats jämnare. Detta kan tyda på att det har varit svårt att välja endast tre viktiga alternativ, eftersom många fler har känts viktiga för respondenterna. Åtta respondenter skrev egna motiv till varför de vill bo på ett finsk äldreboende. Här är deras röster: Jag vill behålla båda språken. Jag har släktingar som inte kan svenska och släktingar som inte kan finska. Jag klarar mig inte på svenska. Det är viktigt att kunna umgås med finskspråkiga som inte behärskar svenska. Finnar kan jobbet väl. De tar ansvar. 27 [71]

38 Jag vill inte bli isolerad från samhället. Svenska språket glöms i vilket fall bort vid demens. Trygghet, kultur, moral. Jag skulle förstå bättre vad som händer för mig just då och senare. Om jag skulle drabbas av demenssjukdom behöver jag omvårdnad på finska Personalen förstår mina behov bättre Jag gör mig lättare förstådd/jag förstår bättre vad de andra boende säger Gemenskap med andra med samma kulturella bakgrund Tillgång till finsk kultur är viktigt för mig Där känner jag mig inte utanför/avvikande alla svar svar enligt anvisningarna för få eller för många svar Jag skulle känna mig tryggare Hemkänsla Annat - Svar Figur 18: Varför skulle du vilja bo på ett finskt äldreboende? Svar från både personer som svarat enligt anvisningarna (blåa staplar) och från personer som har angett för få eller för många svar (röda staplar), samt alla svar sammanlagt (gröna staplar). Hur ska ett finskt äldreboende vara? Respondenterna tillfrågades hur ett finskt äldreboende bör vara dvs. vad som är viktigt att det finns på ett sådant äldreboende. Respondenterna skulle rangordna följande faktorer på en skala från 1 till 6: finskspråkig omvårdnadspersonal, finska maträtter, bastu, högtider (självständighetsdagen, Valborg, mors dag m.fl.) uppmärksammas enligt den finska traditionen, finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TV- och radioprogram) och finsk prägel på inredningen. Det viktigaste skulle ges rangordningssiffra 1 och det minst viktiga siffran 6. Man kunde också ange ett eget alternativ och i så fall rangordna svarsalternativen från 1 till 7. Denna fråga visade sig vara svår att svara på. 259 personer svarade helt eller delvis på frågan, men endast 49 procent (127 personer) svarade enligt anvisningarna och rangordnade alla de sex faktorerna. 14 procent (37 personer) hade rangordnat en del av faktorerna, och till exempel markerat de tre viktigaste med 1, 2 och 3. Hela 37 procent (95 personer) hade inte rangordnat alls, utan svarat på andra sätt. Det vanligaste var då att man hade gett samma rangordningssiffra till flera 28 [71]

39 faktorer. Till exempel hade man gett en etta för finskspråkig omvårdnadspersonal, finsk kultur och finska maträtter och treor för resten av faktorerna. Man kan säga att dessa respondenter betygsatte faktorerna istället för att rangordna dem. En del personer hade istället kryssat för ett antal faktorer. I dessa fall antogs att respondenten hade markerat med kryss det som var det viktigaste. Som i tidigare frågor redovisas även svar som inte är enligt anvisningarna. Detta eftersom också dessa svar bidrar till bilden av hur målgruppen tänker kring frågorna. Därmed sammaställdes svaren från personer som 1) hade svarat enligt anvisningarna, 2) hade rangordnat en del av faktorerna och 3) hade svarat på andra sätt (använt samma siffra flera gånger alternativt kryssat för det viktigaste). I figur 22 visas svaren från alla dessa tre grupper. Poängräkning Den slutgiltiga rangordningen togs fram på följande sätt: varje etta (första placering), som en faktor hade fått, fick 7 poäng, varje tvåa 6 poäng, varje trea 5 poäng, och så vidare. Sedan summerades antalet poäng för varje faktor (se bilaga 3:a-b för poängräkningen). Faktorn som fick flest poäng totalt sett klassades som den viktigaste, faktorn som fick näst mest poäng som den nästviktigaste, osv. Detta poängräkningssätt användes även i de fall där respondenterna inte hade rangordnat, utan snarare betygsatt, faktorerna (se bilaga 3:c). Varje etta fick 7 poäng, varje tvåa 6 poäng, varje trea 5 poäng, osv. I de fall där en faktor hade fått kryss istället för siffror, gav varje kryss 7 poäng. Som ovan, summerades sedan antalet poäng som varje faktor hade fått. På detta sätt fick vi fram ett slags rangordning även här. Den går dock inte direkt att jämföra med resultatet från rangordningsmetoden ovan. Svar enligt anvisningarna Sammanställning av svaren från de respondenter som svarade enligt anvisningarna visar att den viktigaste faktorn för ett finskt äldreboende är finsktalande omvårdnadspersonal (figur 19 och bilaga 3:a). 26 personer gav inte en första placering för denna faktor. 13 personer tyckte att finsk kultur var viktigare och 7 personer föredrog finska maträtter. Fyra personer hade bastu som sitt första val. På andra plats kom finsk kultur (böcker, tidningar, m.m.). Denna faktor fick flest andraplaceringar, och fick överlag betydligt högre poäng än de nästkommande faktorerna. Kampen om den tredje, fjärde och femte platsen var relativt jämn. Av dessa fick finska maträtter flest poäng, därnäst bastu och sedan högtider som uppmärksammas enligt den finska traditionen. Finsk prägel på inredningen ansågs av de flesta inte så viktig och hamnade på sjätte plats. På sjunde plats kom diverse egna alternativ. Åtta respondenter hade angett följande, för dem viktiga, faktorer: 29 [71]

40 Finsk underhållning, teater, finska aktivitetsledare, akvarellmålning. Musik, dans, folkdans, teater. Utomhusaktiviteter. Känslan av gemenskap. Anknytning till föreningsliv. Finska sånger och musik. Att de äldre får dagliga promenader. Valfrihet. 1. Finskspråkig omvårdnadspersonal 2. Finsk kultur (böcker, tidningar, TV, musik etc.) 3. Finska maträtter 4. Bastu 5. Högtider uppmärksammas enligt den finska traditionen 6. Finsk prägel på inredningen 7. Annat Figur 19: Vad är viktigt, respektive mindre viktigt, på ett finskt äldreboende? Svar från respondenterna som hade rangordnat svarsalternativen enligt anvisningarna. Annat svarssätt: delvis rangordning Resultatet från personer som hade rangordnat bara en del av faktorerna var nästan likadant som det som redovisas ovan. Dock hade finska maträtter och uppmärksammande av högtider enligt den finska traditionen fått byta plats. Högtiderna fick den tredje placeringen och maten den femte (figur 20 och bilaga 3:b). Även några av respondenterna som hade rangordnat en del av faktorerna hade skrivit egna förslag: Rehabiliteringspersonal, gymnastikövningar, aktivitetspersonal, högläsning. Andra finsktalande som man kan prata sitt eget språk med. Renlighet/hygien. 30 [71]

41 1. Finskspråkig omvårdnadspersonal 2. Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TV- och radioprogram) 3. Högtider uppmärksammas enligt den finska traditionen 4. Bastu 5. Finska maträtter 6. Finsk prägel på inredningen 7. Annat Figur 20: Vad är viktigt, respektive mindre viktigt, på ett finskt äldreboende? Svar från respondenterna som hade rangordnat en del av faktorerna. Annat svarssätt: ingen rangordning Som nämnts ovan, hade flera personer inte gjort någon rangordning av faktorerna alls, utan använt samma rangordningssiffra flera gånger eller kryssat för det viktigaste. Flest ettor och kryss, och därmed enligt vårt poängräkningssystem högst poängsaldo, fick även här finskspråkig personal. Näst mest poäng fick finsk kultur, därefter bastu, högtider, maträtter och inredning i tur och ordning (figur 21 och bilaga 3:c). Några personer skrev egna viktiga faktorer: Samarbete med finska föreningar. Andlig verksamhet. Att man trivs med personalen. Rent och snyggt. Utevistelse när jag vill. Viktigt att uppmärksamma självständighetsdagen den 6 december (jag växte upp under kriget). En person påpekade att det är hennes eventuella framtida behov som kommer att definiera vad som är viktigt för henne då. 1. Finskspråkig omvårdnadspersonal 2. Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TV- och radioprogram) 3. Bastu 4. Högtider uppmärksammas enligt den finska traditionen 5. Finska maträtter 6. Finsk prägel på inredningen 7. Annat Figur 21: Vad är viktigt, respektive mindre viktigt, på ett finskt äldreboende? Svar från respondenterna som inte gjort någon rangordning av faktorerna, utan använt samma rangordningssiffra flera gånger eller kryssat för det viktigaste. 31 [71]

42 Alla svar Om man räknar ihop alla poäng som varje faktor fick (genom svar som var enligt anvisningarna och genom svar som inte var det), visar utfallet även här att finskspråkig personal är viktigast, och finskt kultur näst viktigast (se figur 22 och bilaga 3:d). Bastu, firande av högtider samt finska maträtter får ungefär lika många poäng vardera. Finsk prägel på inredningen och respondenternas egna alternativ får minst antal poäng. Rangordnat enligt anvisningarna Rangordnat delvis Annat svarssätt (betygsättning eller kryss) 1. Finskspråkig 2. Finsk kultur (t.ex. omvårdnadspersonal böcker, tidningar, TV- och radioprogram) 3. Bastu 4. Högtider uppmärksammas enligt den finska traditionen 5. Finska maträtter 6. Finsk prägel på inredningen 7. Annat Figur 22: Vad är viktigt, respektive mindre viktigt, på ett finskt äldreboende? Figuren visar rangordningen, baserad på antal poäng som varje svarsalternativ fick totalt, om man tar hänsyn till svar från alla respondenter som svarat på frågan vare sig de har svarat enligt anvisningarna eller inte. Vilka i personalen ska kunna finska? Respondenterna fick svara på hur viktigt det är att följande personalgrupper på ett äldreboende kan finska: vårdbiträden/undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, chefen, kökspersonal, vaktmästare. För varje personalgrupp fick respondenterna ta ställning till om de ansåg att detta är mycket viktigt, viktigt, inte så viktigt, inte alls viktigt alternativt varken eller. Man kunde även ange ytterligare personalgrupper och betygsätta dessa. Sammanlagt 266 personer svarade helt eller delvis på frågan. 77 procent (204 personer) svarade enligt anvisningarna och tog ställning till alla de åtta ovan nämnda personalgrupperna. 18 procent (47 personer) betygsatte några av personalgrupperna. 6 procent (15 personer) skrev även egna förslag. 32 [71]

43 Resultaten visar (se figur 23) att det är framför allt vårdbiträden/undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som de flesta av respondenterna anser bör kunna finska procent av alla som har svarat på frågan anser att det är viktigt eller mycket viktigt att dessa grupper kan finska. 59 procent anser att det är viktigt eller mycket viktigt att sjukgymnasten kan kommunicera på finska, och cirka 50 procent att arbetsterapeuten och chefen kan göra det. Att kökspersonalen och vaktmästaren kan finska är inte lika viktigt, men även här anser 38 procent respektive 27 procent att det är av stor betydelse. I 9 av de 15 fall där respondenterna hade angett egna alternativ på personalgrupper, hade de markerat dessa gruppers finskakunskaper som viktiga eller mycket viktiga. Sex personer hade inte betygsatt sina egna svarsalternativ, men man förutsätter att dessa respondenter menar att deras egna förslag är viktiga eller mycket viktiga. Respondenternas egna förslag på personalgrupper som borde kunna finska var: lokalvårdare/städerskor, biståndshandläggare, ekonomer, jurister, kulturutövare/aktivitetspersonal, kurator, präst/diakon, fotvårdare, frisör, tandhygienist/tandläkare. En person skrev att alla som jag måste ha att göra med ska kunna finska. En annan påpekade att jag kan ingen svenska alls, så alla aktiviteter som rör mig måste vara på finska. Eller som en kvinna utryckte det: Städerskan är viktig, liksom hela gänget! Vårdbitr./ undersköterskor Sjuksköterskor Läkare Sjukgymnast Arbetsterapeut Chefen Kökspersonal Vaktmästare Inte alls viktigt Inte så viktigt Varken eller Viktigt Mycket viktigt Figur 23: Hur viktigt är det att dessa personalgrupper på ett äldreboende kan finska? Siffrorna visar antalet personer som har kryssat för respektive svarsalternativ. Staplarna är olika långa eftersom alla respondenterna inte har tagit ställning till varje personalgrupp. 33 [71]

44 Kulturutbud på finska Respondenterna tillfrågades hur viktigt det är för dem att följande kulturutbud finns på ett äldreboende: finsk musik, visning av finska filmer, finska böcker/tidningar, levande underhållning på finska (teater, folkdans, sång etc.), finska TV-program, finska radioprogram och gudstjänst på finska. Som i föregående fråga skulle respondenterna betygsätta varje typ av kulturutbud med mycket viktigt, viktigt, inte så viktigt, inte alls viktigt alternativt varken eller. Man kunde även ange ytterligare kulturutbud och betygsätta dessa. Sammanlagt 267 personer svarade helt eller delvis på frågan. 73 procent (194 personer) svarade enligt anvisningarna och tog ställning till alla de sju ovan nämnda typerna av kulturutbud. 23 procent (62 personer) betygsatte några av kulturutbuden. Fyra procent (11 personer) kom även med egna förslag. Av resultaten kan man utläsa (se figur 24) att finskt kulturutbud är av stor betydelse för målgruppen. Av alla kryss, som de olika kulturutbuden fick av respondenterna, var 72 procent antingen viktigt eller mycket viktigt. För de allra flesta är det angeläget att det finns tillgång till finska TV-program. 84 procent anser att detta är viktigt eller mycket viktigt. Nästan lika många, 81 procent, finner finska böcker och tidningar av stor betydelse. För 70 procent av respondenterna är finsk musik viktigt eller mycket viktigt. Finska radioprogram, visning av finska filmer samt levande underhållning uppskattas av 64 respektive 61 och 59 procent av respondenterna. För 41 procent betyder gudtjänster på finska mycket. Vid layout av det svenska pappersformuläret föll ett av svarsalternativen, finska radioprogram, bort. Därmed är resultatet gällande hur viktiga finska radioprogram är för respondenterna säkerligen något underrepresenterat. 20 personer som har svarat på frågan om kulturutbud har använt det svenska pappersformuläret och i och med det inte kunnat ta ställning till de finska radioprogrammens betydelse. Dessutom hade svarsalternativet som gällde finska TV-program översatts till TV-kanaler i det svenska pappersformuläret. Även detta kan ha påverkat resultatet något. De respondenter som kommit med egna förslag till kulturutbud har inte alltid betygsatt dem. Men som vid föregående fråga, förutsätter man att de är viktiga eller mycket viktiga för de respondenter som skrivit dem. Egna förslag på kulturutbud på finska på ett äldreboende var: arbetsterapi, friskvårdsservice, gymnastik, stimulerande hobbyverksamhet samt lek och sång. Det ska finnas möjlighet att själv kunna utöva kulturaktiviteter som körsång, allsång, dans och teater. Det ska också vara möjligt att ha tillgång till kultur utanför äldreboendet. Ett par personer skrev att de vill att det organiseras finska gruppresor inom Sverige och till Finland och Europa. Församlingsarbete och ekumeniskt sinnade kyrkokontakter nämndes som viktiga av några. 34 [71]

45 Finsk musik Visning av finska filmer Finska böcker/tidningar 49 Levande underhållning på finska Finska TV-program 21 Finska radioprogram Gudtjänst på finska Inte alls viktigt Inte så viktigt Varken eller Viktigt Mycket viktigt Figur 24: Hur viktigt är det att det finns tillgång till dessa kulturutbud på ett äldreboende? Siffrorna visar antalet personer som har kryssat för respektive svarsalternativ. Staplarna är olika långa eftersom alla respondenterna inte har tagit ställning till varje typ av kulturutbud. Var i Botkyrka? 269 personer svarade på frågan var inom Botkyrka kommun de helst skulle vilja att det fanns ett finskt äldreboende. Respondenterna uppmanades att kryssa för ett eller två bland följande alternativ: Alby, Fittja, Hallunda/Eriksberg, Norsborg, Tullinge, Tumba, Grödinge/Vårsta och vet ej. 144 personer kryssade för ett och 123 personer för två stycken alternativ. Två personer kryssade för fler än två alternativ: tre respektive fyra stycken. Vi har valt att inkludera även dessa två personers svar i resultatredovisningen nedan, då de inte förändrar den procentuella fördelningen mellan de olika svarsalternativen. Störst andel respondenter, 36 procent (143 personer), vill ha ett finskt äldreboende i Tumba (se figur 25). Näst populärast är Tullinge med 26 procent (102 personer). 16 procent (64 personer) tycker att Hallunda/Eriksberg är en passande plats, 6 procent (25 personer) röstar för Grödinge/Vårsta, och 4 procent (17 personer) för Alby och Norsborg vardera. En procent (tre personer) röstar på Fittja och 7 procent (26 personer) vet inte hur de ska svara på frågan. 35 [71]

46 Norsborg 4% Alby 4% Fittja 1% Vet ej 7% Grödinge / Vårsta 6% Tumba 36% Hallunda / Eriksberg 16% Tullinge 26% Figur 25: Var i Botkyrka skulle du vilja att det fanns ett finskt äldreboende? 269 personer svarade på frågan. Vem vill bo var - södra eller norra? Majoriteten av respondenterna, 68 procent, vill ha ett finskt äldreboende någonstans i södra Botkyrka. 26 procent vill ha det i norra Botkyrka. Dessa procentsatser stämmer ganska väl överens med var de respondenter, som svarade på denna fråga, bor i dag. Om man studerar deras postnummer, kan man se att 64 procent (172 personer) bor i södra Botkyrka och 32 procent (87 personer) i norra Botkyrka. Detta ger understöd till det påstående att de flesta inte vill flytta från sina hemtrakter om de skulle behöva flytta till ett äldreboende, utan vill fortsätta bo i den kommundel där de bor i dag. De allra flesta som bor i södra Botkyrka vill fortsätta bo där, och de flesta som bor i norra Botkyrka vill fortsätta bo där. Det finns dock en skillnad på benägenheten att vilja flytta mellan kommundelarna (figur 26). Om man jämför svaren mellan personer boende i södra respektive norra Botkyrka kan man konstatera att många fler norrbor kan tänka sig att flytta till ett äldreboende i södra Botkyrka, än vad söderbor kan tänka sig att flytta till ett boende i norra Botkyrka. Av de svar som norrbor gav var 77 procent kryss för platser i norra Botkyrka och 23 procent för platser i södra Botkyrka, främst i Tumba och Tullinge. Av söderbornas svar var däremot endast 4 procent kryss för platser i norra Botkyrka. I dessa fall handlade det nästan uteslutande om ett boende i Hallunda/Eriksberg. 94 procent av söderbornas svar var därmed kryss för platser i just södra Botkyrka. 36 [71]

47 önskar finskt äldreboende i norra Botkyrka önskar finskt äldreboende i södra Botkyrka bor i dag i norra Botkyrka bor i dag i södra Botkyrka bor i dag i Botkyrka, postnummer okänt Figur 26: Respondenterna som bor i norra Botkyrka kan tänka sig att flytta till södra Botkyrka i större utsträckning än vad respondenterna i södra Botkyrka kan tänka sig att flytta till norra Botkyrka. Siffrorna visar antalet kryss som respondenterna gav för norra respektive södra Botkyrka. Äldreomsorg på finska nej tack De respondenter som svarade att de inte är intresserade av äldreomsorg på finska, tillfrågades att skriva varför de inte är det. Svar från respondenter med svenska som modersmål Av de 53 respondenter som angett att de inte vill ha äldreomsorg på finska, har 46 personer svenska som modersmål. De flesta av dem benämner sig själva som finlandssvenskar, och inte som finnar eller sverigefinnar. De vanligaste kommentarerna som skrevs var korta, av typen: jag är svensktalande, kan ingen finska eller jag är finlandssvensk, mitt modersmål är svenska. Flera personer skrev dock längre förklaringar och kommentarer. Här är några exempel: Jag behärskar inte finska särskilt väl längre. Som finlandssvensk identifierar jag mig inte med de finskspråkiga efter närmare 40 år i Sverige. Modersmålet är svenska. Många av de finlandssvenska respondenterna kan, eller har kunnat, i alla fall lite finska, men som en person menar är det numera kanske inget man kan skryta med". En annan skriver: Mitt modersmål är svenska - har lärt mig finska i skolan - men den är knackig! 37 [71]

48 Ett par personer skriver att de kom till Sverige som krigsbarn, och att svenska blev deras modersmål då. Kom till Sverige som 2-årigt krigsbarn, kan idag inget finska alls eftersom svenska blev mitt modersmål Kan ej tala finska. Kom till Sverige som krigsbarn och då tappade jag bort mitt finska språk. Någon påpekar att det är för de svenskspråkiga finlandssvenskarna lika viktigt att få omsorg på svenska som det är för de finsktalande sverigefinnarna att få omsorg på finska. Man får väl räkna med försvinnande hjärnceller - bli dement t ex. Då är det bäst att hålla sig till ett språk man behärskar, säger en som har svenska som modersmål. Ett par personer skriver att de behärskar både svenskan och finskan bra men att de föredrar äldreomsorg på svenska, eftersom de känner sig hemma med det svenska språket. Några skriver att trots att de kunnat en hel del finska en gång i tiden, har de glömt bort den efter årtionden i Sverige. Flera personer har markerat finsk musik, underhållning och traditionsenliga högtider som viktiga, även fast de vill få äldreomsorg på svenska. Ett antal individer har svarat att bastu har hög prioritet på deras önskelista över vad som ska finnas på ett äldreboende. Några personer, som själva har svenska som modersmål, tänker på sina finsktalande landsmäns situation: Jag är född i Österbotten i en helt svensspråkig kommun, helt utan undervisning i finska. Jag anser dock att omsorg på finska är viktigt! Svar från respondenter med finska som modersmål Sju respondenter som har angett finska som sitt modersmål har skrivit kommentarer om varför de är inte intresserade av äldreomsorg på finska. De påpekar bland annat att de behärskar både finskan och svenskan, men att svenska är det språk som de använder mest och som de känner sig hemma med. Min familj är svensktalande. Det spelar ingen roll för mig om det blir på finska eller svenska, eftersom jag behärskar svenska perfekt. Efter 53 år i Sverige har jag mer erfarenheter på svenska. Skulle känna mig utanför bland finngubbar och minnen från Finland och Volvo. Själv har alltid jobbat i små företag. Men. Skulle jag och min sambo sedan 50 år hamna på ett äldreboende, är högsta önskan att vi får dela rum. Även om hon föredrar finskt äldreboende. Jag var 20 år gammal när jag kom till Sverige. Nu har jag varit gift i 40 år med en svensk. Hela min språkutveckling har skett på svenska. 38 [71]

49 Respondenters kommentarer I slutet av formuläret fanns plats för övriga synpunkter om äldreomsorg på finska. Flera av respondenterna utnyttjade denna möjlighet. En del av kommentarerna handlade om annat än äldreomsorg och redovisas därför inte i denna rapport. Jag förstår finska bäst Många hade skrivit om varför tillgången till äldreomsorg på finska är viktig för dem. De flesta kommentarerna handlade om att man inte kan svenska tillräckligt bra, och om oron att glömma den svenska man kan i dag. Här nedan några exempel: "Jag kan inte svenska." Jag har två språk i huvudet. När minnet blir sämre, då blir det rörigt. "I min närhet har jag, och har haft, personer som har varit i behov av äldreomsorg på finska. Det är viktigt att bli förstådd och kunna förstå andra när man blir gammal, så att man inte behöver känna sig otillräcklig. Jag har träffat personer som har tappat livsgnistan när de har varit i en miljö där de inte känt sig accepterade på grund av språkproblem. När man blir gammal vinner modersmålet, de andra språken hamnar i bakgrunden." "Jag har aldrig lärt mig svenska ordentligt, och nu som pensionär har jag umgåtts mycket med endast finnar, så jag har även börjat glömma den svenska jag lärt mig." "Det är det enda sättet att bli förstådd. "Orsaken är enkel: jag kan inte svenska tillräckligt bra. Just nu behöver jag inga omvårdnadstjänster, men jag tycker att det vore bra att kunna få dem på finska när jag väl behöver dem. Jag tror att många skulle bli lyckliga om de fick sådana tjänster på sitt modersmål." "Talar och förstår svenska svagt." "Jag har hört att när man blir gammal så glömmer man svenskan. Så på finska språket skulle jag kunna säga det jag vill på rätt sätt dvs. jag skulle bli förstådd." Trygghet och samhörighet Flera av dem som har kommenterat att de kan svenska dåligt, eller inte alls, har också kryssat för alternativet "jag skulle känna mig tryggare" på enkätfrågan om varför man vill bo på ett finskt äldreboende. Även många kommentarer handlade om att finska språket ger trygghet eftersom "man förstår vad som händer runt omkring en, till exempel när man får vård. 39 [71]

50 "På finska kan jag presentera mina egna önskemål och vet att jag blir förstådd, det skapar trygghet i livet." "Att få uttrycka sina behov på sitt eget språk skapar trygghet Barnen och barnbarnen pratar också finska. Känslospråket!" Ett flertal personer påpekar hur viktig samhörighet och gemenskap med andra från samma kulturella bakgrund är. Man känner sig inte utanför om man får tala finska med andra och det finns andra som förstår ens kulturella uttryck. Även detta ger en känsla av trygghet. Kanske om jag skulle glömma svenskan Några personer, varav många uppgett att de vill få äldreomsorg delvis på finska, har skrivit att det inte spelar så stor roll på vilket språk äldreomsorgen är. Det har ingen betydelse för mig, jag klarar av svenska och finska. Flera personer som i dag kan både bra finska och svenska uttrycker dock att de kan komma att behöva omsorg på finska i fall de skulle tappa det svenska språket. "Finsktalande personal blir viktig för mig endast om jag blir dement och glömmer det svenska språket, annars är den inte nödvändig." Jag kan svenska lika bra och umgås helst med svenskar. Men om jag blir dement får Alzheimer förlorar jag min svenska och då är det kanske bra om det finns äldreomsorg på finska. Det är bra om det finns äldreomsorg på finska för sådana som ej kan svenska så bra. Både finska och svenska, tack Flera vill få tillgång till både det finska och det svenska språket. Man vill inte bli isolerad från det svenska samhället. "Om jag inte blir dement, skulle jag vilja behålla även det svenska språket och hålla mig uppdaterad i vad som händer i det svenska samhället. Som aktiv person inom hobby- och föreningsverksamhet, vet jag att finska språket är mycket viktigt i förlängningen, för att många inte ska isoleras ytterligare när de kommer i pensionsåldern." "Min dotter och barnbarnen är svenskspråkiga (kan inte finska). Därför, och även annars, vill jag inte glömma svenskan. Jag vill behålla båda språken så bra som möjligt." "Det vore bra att ha tillgång till ett svenskspråkigt kulturutbud vid sidan av det finska, t ex TV, böcker, tidningar, musik m.m. Den svenska kulturen är en mycket viktigt del av sverigefinnarnas vardag." 40 [71]

51 Stimulans Av många nämns stimulans och aktiviteter som en viktig komponent för ett bra äldreboende. Ett aktivt äldreboende, ej förvaring! "Det bör finnas många olika aktiviteter, för både hjärnan och kroppen, och upplevelser för själen. Tack." "Huvudsaken är att det finns aktiviteter, och att de som är ansvariga för verksamheten gör sitt jobb på ett ansvarfullt sätt, samt skapar värme och hemtrevnad runt omkring sig." "All verksamhet borde sikta på att man satsar på de äldres fysiska och psykiska stimulans, att man gör det hemtrevligt för dem. All service som man kan tänka sig på finska." Någon nämner att trädgård och närhet till naturen är betydelsefullt. En person önskar möjligheter till dans: "Danssal där alla som klarar av det får dansa!" Det påminns om att det ska finnas tillgång till datorer och uppkoppling till internet. Flera vill att det finns bastu, och vissa önskar att man även ska få möjlighet att simma i samband med det. Om var och hur man vill bo Några tar upp att det är väldigt viktigt att få fortsätta att bo med sin make/maka om man skulle behöva flytta till ett äldreboende. " Vi har ju bott tillsammans i 50 år." Jag vill DEFINITIVT bo tillsammans med min fru så länge som det bara är möjligt! Många respondenter menar att de inte känner behov av äldreomsorg ännu. De hoppas också att de inte behöver ta emot sådan hjälp på länge. Man vill klara sig själv. De påpekar att de inte vet hur det blir i framtiden; om man kommer att få behov av äldreomsorg eller inte, och därför har svårt att ta ställning till hur de då vill ha det. Det är svårt att sia om framtiden De flesta vill bo hemma så länge som möjligt. Flera personers önskemål är att det finska boendet ska ligga centralt, till exempel i Tumba. "Jag skulle vilja att äldreboendet skulle vara så nära Tumba centrum som 41 [71]

52 möjligt, så att alla kommunikationer skulle vara nära. Så att gamla människor som fortfarande kan ta sig fram själva, med hjälp av sina hjälpmedel kan gå och sköta sina ärenden i centrum, och röra sig bland folk." Personalen Vissa respondenter har tankar kring personalen: Jag tror att personalen trivs och mår bättre om de får kommunicera på sitt eget modermål med de äldre." "Finsktalande personal är viktig och kostar inte mer som den svensktalande." Hälsningar till Botkyrka kommun Några personer uppmanar kommunens beslutsfattare att ta beslut som förbättrar de finska pensionärernas omsorg och skrida från ord till handling". En person utbrister: Detta är en viktig fråga som kommunen måste ordna omgående innan vi hinner dö bort allihop!". Respondenterna beklagar sig över bristen på service på finska i kommunen samt avsaknaden av finska boenden. "Jag har fått flytta från kommunen då jag inte blivit erbjuden finskt boende i Botkyrka... Jag skulle gärna vilja flytta till ett finskt boende om ett sådant öppnades i Botkyrka." Det efterfrågas också mer samarbete mellan Botkyrka kommun och de lokala finska föreningarna. En person funderar: Om jag skulle komma till svensk äldreomsorg, skulle det väl bli mångkulturell omsorg, med tanke på befolkningen i norra Botkyrka. En ganska intressant tanke. Några av de respondenter som har svenska som modersmål har skrivit att de inte behöver, eller vill ha, äldreomsorg på finska för sin egen del, men att för mina landsmän önskar jag det!. Och många finsktalande äldre vill verkligen ha det: "Jag önskar av hela mitt hjärta att vi får ett helfinskt äldreboende till Botkyrka, samt finskspråkig hemsjukvård. Det bor många finskspråkiga i Botkyrka!" Intervjusammanställning Informanterna De elva informanterna, tre män och åtta kvinnor, var vid tiden för intervjuerna mellan 68 och 88 år gamla. Nästan alla hade flyttat från Finland till Sverige på 60- talet. Det var lättare att få jobb här än i Finland, förklarar en person. Två 42 [71]

53 stycken kom hit redan på 50-talet. Många av informanterna har bott hela, eller en stor del av, sin tid i Sverige i Botkyrka kommun. Alla de tre intervjuade männen är gifta och bor med sina fruar. Av de åtta kvinnorna är sju ensamstående, varav de flesta är änkor. En kvinna bor med sin make. Alla informanterna har barn och nästan alla dessa barn kan finska. Några informanter berättar stolt att även deras barnbarn kan språket. Finska är informanternas modersmål, och de anger att de använder finska ofta; om inte dagligen så i alla fall flera gånger i veckan. Förutom barnen, annan släkt, vänner och bekanta kommunicerar de på finska till exempel vid aktiviteterna i föreningslivet. Alla förutom en av informanterna är mer eller mindre aktiva i föreningar. Informanterna läser också finsk litteratur, tittar på finska TV-program och konsumerar finskt kulturutbud. Bara en av informanterna kunde svenska redan innan hon flyttade till Sverige. Hon hade lärt sig språket som barn då hon är uppvuxen i en ort med många finlandssvenskar. De andra informanterna, både män och kvinnor, berättar att de inte kunde svenska när de kom till Sverige. Några berättar att de lärde sig språket relativt fort, medan för andra tog det längre tid. Att jobba på en arbetsplats där det kommunicerades på svenska underlättade förstås. Och allteftersom man lärde sig svenska så fick man mer avancerade arbetsuppgifter, säger en av kvinnorna. Att titta på svenska TV-program var också ett viktigt verktyg för mig, berättar en man. En av kvinnorna var gift med en finlandssvensk man och hade därför svenska som hemmaspråk Flera av kvinnorna berättar att de har tagit språkkurser i svenska. Annars tar både manliga och kvinnliga informanter upp att de lärt sig mycket svenska på jobbet. Två av de intervjuade männen har arbetat inom den lokala industrin i Botkyrka och den tredje bland annat som verktygstekniker vid en högskola. De intervjuade kvinnorna har arbetat inom städbranschen, äldreomsorgen och sjukvården, inom förskola och barnomsorg, utbildning och administration, inom tillverkningsindustrin och med sömnad. Minst två av de kvinnliga informanterna hade haft städning som sin huvudsakliga sysselsättning. En av dem menar att många finska kvinnor fick, och tog, just städjobb, men att det inte var lätt att lära sig svenska på ett sådant jobb. Endast en av våra informanter har aldrig lärt sig svenska språket. Hon arbetade mycket hemma och hade städjobb, och hade därmed inte arbetskamrater som hon kunde prata svenska med. Det blev aldrig aktuellt för mig att lära mig svenska, säger hon. Hemma pratade de bara finska. Min man och jag ville att barnen skulle kunna finska ordentligt. Mannen och barnen lärde sig dock att prata även svenska. Nu när maken inte längre finns vid liv, hjälper barnen och bekanta henne med ärenden som kräver svenskkunskaper. När hon till exempel besöker läkare behövs det tolk. 43 [71]

54 Alla andra informanter säger att de anser sig kunna bra svenska. De har använt svenska på sina arbeten och har inga problem med att klara sig med svenska i vardagen. Men trots att de kan språket i dag, uttrycker så gott som alla en viss oro inför framtiden. De funderar över hur det ska gå om de skulle glömma det svenska språket, och i en sådan situation behöva bo på ett äldreboende där personalen inte talar finska. Erfarenheter av äldreomsorg Hälften av informanterna har egna erfarenheter av kommunal äldreomsorg. Dessa handlar om hemtjänst, korttidsboenden, särskilda boenden och färdtjänst till informanten själv eller till dennes anhöriga. En av informanterna berättar att hon tog hand om sin sjuke make under flera år. Mot slutet hade han dock kommunal hemtjänst flera gånger om dagen. Hon anser att hemtjänsten fungerade ganska bra, och att det även ibland kom finsktalande personal. Under kortare perioder var maken dock inlagd på sjukhus och korttidsboenden, ställen som informanten var mycket missnöjd med. Under tiden maken var på ett korttidsboende var hon mycket orolig för honom. En stor orsak till detta var att det inte fanns finsktalande personal. Hon berättar att maken hade kunnat bra svenska tidigare, men att svenskan hade försvunnit helt allteftersom sjukdomen hade fortskridit. Informanten blir väldigt ledsen när hon berättar hur gärna hon hade velat att maken hade fått plats på ett finskt äldreboende. Hon menar att hon då hade kunnat, och vågat, släppa omvårdnaden till omsorgspersonalen maken skulle haft det bättre och det hade inte heller blivit så tungt för henne själv. En informant som har hemtjänst genom kommunen har numera en stor del av servicen på finska. Så var det inte tidigare, utan det kom många olika personer och hon var mycket missnöjd med det mesta. Många kunde inte ens svenska, berättar hon. Jag förstod inte dem och de förstod inte mig. För tillfället är hon mycket nöjd istället. Nu är det samma personer som besöker henne: en som är finsktalande och en som är svensktalande. Jag är i himmelen nu!, bedyrar hon. En kvinna berättar att hennes man bodde sina sista år på en demensavdelning i en annan kommun. Denna avdelning var helt finsk. Hon understryker att detta var mycket viktigt. Hon berättar att mannen kunde svenska förut, men när han drabbades av demenssjukdom förlorade han svenskan helt. De övriga erfarenheterna som informanterna berättar om handlar inte om tillgången till det finska inom äldreomsorgen, utan är mer generella åsikter och klagomål kring kommunens äldreomsorg. Kritiken handlar om personalens bristande kunskaper i svenska, att hemtjänstpersonalen inte har kommit i uppsatt tid, sättet som biståndsbedömningen gjordes på, eller att det inte syns någon ärendespecifikation på hemtjänstfakturan. 44 [71]

55 En av de kvinnliga informanterna berättar att makens minne har börjat svikta på sistone. Därför har hon ansökt om hemtjänst till honom när hon har behövt resa bort. Då har hemtjänsten kommit på morgonen och kvällen och tittat till honom. Hon har inget att klaga på, men konstaterar: För det mesta är det nog olika personer som kommer. Och ibland pratar de bra svenska. De flesta informanterna som inte har någon egen erfarenhet av den kommunala äldreomsorgen i Botkyrka vill inte uttala sig om dess bra eller mindre bra sidor. Jag har ingen klar uppfattning om och hur den fungerar, säger en person. En informant berättar om en bekant som har haft hemtjänst. I detta fall var språket inget problem, eftersom denna person kunde svenska, men däremot upplevdes personalen som slarvig. Informanten påpekar i detta sammanhang att hemtjänstpersonalen borde få mera tid vid besök hos brukare. Några av informanterna får regelbunden hjälp av släkt eller bekanta för att städa, tvätta och handla. Som orsak till varför man inte har, eller inte vill få, denna typ av tjänster genom kommunen, säger en informant att hon tror att det skulle bli för dyrt för henne. En annan informant menar att hon inte vill ha kommunal hemtjänst för då kommer vem som helst ; att det kommer olika personer som hon inte vet någonting om. Hon har också hört från en väninna att denna har haft bekymmer med sin hemtjänstpersonal. Det har handlat om problem med språk och bemötande, samt att väninnan upplevt att personalen haft för bråttom. Att höra detta är avskräckande för vår informant. Nästan alla informanterna uttrycker, på ett eller annat sätt, att de anser att det inte finns tillräckligt med finsktalande personal inom Botkyrkas äldreomsorg och att man borde satsa mer på anställning av sådan. Finskt och svenskt Minst sju av informanterna skulle vilja ha sin eventuella framtida äldreomsorg helt, eller mestadels, på finska. Alla påpekar att det är mycket viktigt att det finns finskkunnig personal. Särskilt för personer som inte kan svenska alls är den finsktalande personalen fullständigt nödvändig. Det borde hela tiden finnas minst en person i vårdpersonalen som även kan finska, betonar en informant. Jag vill ha all service på finska, säger en annan. Man vet aldrig om man blir sjuk och behöver omvårdnad. Och då vill jag få den på finska! En person tar upp att det är viktigt för henne att få kommunicera på finska, eftersom det är lättare att ha roligt med andra finnar man har samma humor. Fyra informanter uttrycker att de inte riktigt vet, eller inte har några klara preferenser, på vilket språk de skulle vilja få omsorgen. Både svenska och finska är viktigt för dem. Om jag skulle bli tvungen att flytta till ett äldreboende, skulle jag helst vilja att det fanns både svenska och finska personer och avdelningar där. 45 [71]

56 Jag vill kunna använda båda språken. Jag kan inte tappa bort svenskan när jag nu har åtta barnbarn som inte kan finska. Hon fortsätter att det egentligen inte spelar så stor roll för henne om det finns finskspråkig personal så länge hon kan själv svenska. I det här läget är det jättesvårt att säga hur jag skulle vilja ha det i så fall Hon menar att det är först om hon skulle tappa det svenska språket som hon verkligen skulle vilja, och behöva, omvårdnad på finska: Det skulle kännas tryggare då. Hon tillägger dock att det är trevligare att vara tillsammans med dem som kan samma språk, och att hon gärna umgås med andra personer som kommer från Finland. En informant säger att hon inte känner så stort behov av omsorg på finska. Jag kan ju bra svenska! Hon säger att det skulle vara aktuellt först om hon blev demenssjuk. Både informanter som vill få äldreomsorg helt eller bara delvis på finska, har tagit upp att vård- och omsorgspersonalen utöver finska även måste kunna svenska ordentligt. Flera nämner att de vill hålla båda språken vid liv. Därför läser jag mycket både på finska och på svenska!, påpekar en av informanterna. Var och hur man vill bo Minst tre av informanterna, varav en inte kan svenska, önskar ett äldreboende för endast finsktalande personer. Det ska helst vara ett helt hus där all omvårdnad, aktiviteter och service sker på finska. Det bästa vore ett helfinskt ställe i Botkyrka!, önskar en man. All personal ska vara finsktalande. För mig är det A och O att personalen kan finska... om jag ens ska fundera på att flytta till ett äldreboende, säger informanten som inte kan svenska. Även fast de flesta informanterna vill ha sin äldreomsorg på finska, föredrar majoriteten ett boendealternativ med både finska och svenska inslag. Minst sex av informanterna önskar att man skulle kunna få omvårdnad på finska, men de uttrycker att det är helt ok, eller till och med önskvärt, att det bor både svenskoch finskspråkiga personer i ett och samma äldreboende. Personalen ska kunna båda språken. En finsk avdelning räcker! Och på denna avdelning ska personalen vara tvåspråkig, anser en kvinna. Några informanter framhäver att de inte skulle vilja bo på ett ställe med bara sverigefinnar, eftersom de då skulle känna sig avskilda från det svenska samhället. De vill att det ska finnas både svenska och finska avdelningar på ett och samma äldreboende så att man inte isolerar finnarna. Jag vill inte ha ett finskt hus. Det är viktigt att få vara en del av samhället och få inspiration. Jag har bott i Sverige cirka 52 år, varför skulle jag vilja bli isolerad nu? 46 [71]

57 En person säger att så länge hon kan svenska och inte har demenssjukdom, känner hon inte något större behov av ett finskt äldreboende. Hon vill dock ändå att det ska finnas en eller flera finska avdelningar på något eller några av de befintliga äldreboendena i Botkyrka. Av intervjuerna framgår att informanterna gärna vill fortsätta leva på den ort där de bor i dag, och i många fall har bott under många år. De vill känna igen sig, känna sig hemma. När man tittar ut att allting inte är obekant. områden där man har promenerat där det är nära till samhället och människorna. Den bekanta omgivningen är viktig. Och så länge man kan gå, vill man gärna kunna ta en promenad i en närliggande park. Jag har bott och arbetat här i 50 år. Har man betalat skatt i kommunen så länge så borde man ha rätt att få bo kvar även som gammal. Personer som bor i Tumba och Tullinge, vill helst att det finska äldreboendet ska finnas där. Som en av de kvinnliga informanterna säger: Det skulle vara bra om det fanns minst en finsk avdelning i Tumba. En annan utbrister: Jag vill absolut att det finska stället ska finnas i Tumba. Jag vill inte flytta till Alby!. Jag flyttar hellre till Suomikoti (ett finskt äldreboende som finns i Stockholm) än till Alby, säger ännu en person. Många vill bo centralt. Några av dessa personer menar att Tumba vore ett bra ställe just för att det finns butiker och annan service i närheten. Det är bra att det är gångavstånd till centrum. Det finns bra kommunikationer till och från Tumba, detta är viktigt. Det finska äldreboendet ska inte finnas i skogen utan nära andra människor, till exempel i Tumba. Kanske kunde man omvandla ett par våningar i Orren (som är ett äldreboende av servicehuskaraktär i Tumba) till finska avdelningar?, föreslår en person. En annan person tänker att Silverkronan (ett äldreboende i Tumba) ligger ganska bra till. En informant tänker att det vore bra om det finska boendet fanns nära finska PRO:s föreningslokaler (vid Tumba äldreboende), för då kunde man som PROmedlem lättare fortsätta att delta i föreningsaktiviteter. En kvinna säger att för henne är det viktigt med bra utsikt från bostaden och hon skulle gärna vilja ha ett boende nära naturen. De flesta informanterna vill att det ska finnas boendealternativ även för finsktalande äldre som inte har demensdiagnos: Jag tycker inte om tanken på demensavdelning. Jag skulle vilja att det också fanns en normal finsk avdelning. 47 [71]

58 Några önskar att man inte ska behöva vara så väldigt sjuk för att få flytta in på ett äldreboende: Det skulle vara en underbar sak om man kunde flytta till ett finskt hem även om man inte skulle vara en helt sängliggande patient. Och det skulle vara skönt att slippa flytta många gånger. Tänk om man fick flytta (till ett finskt äldreboende) redan när man är relativt frisk, så att man då kunde vänja sig vid rutinerna på avdelningen. De flesta uttrycker dock att de helst vill fortsätta att bo hemma så länge som möjligt. Här rår jag mig själv och har alla mina saker. Hur ska allt detta få plats i ett litet rum på ett äldreboende?, funderar en av kvinnorna. När informanten som inte kan svenska tillfrågas i vilken situation hon skulle kunna tänka sig att flytta till ett äldreboende, svarar hon undvikande. Hon säger att hon skulle vända sig till kommunen om hon var alldeles, alldeles tvungen. Hon berättar sedan att en stor orsak till att hon vill fortsätta bo hemma är att hon är rädd för maten som serveras på äldreboenden. Hon säger att hon är allergisk och skulle få häftiga reaktioner om hon skulle få fel mat. Åtminstone ett par personer anser att ett servicehus där det även finns finsktalande personal vore idealiskt. Några nämner seniorboenden, att även de kunde vara ett bra alternativ, bara de boende har tillgång till trygghetslarm. En informant tänker att samhället inte är förberett för att människor blir äldre. Det finns inte tillräckligt med exempelvis seniorhus. En av männen beskriver ett bra äldreboende som ett ställe där man får vara ifred och har egen TV och annat Man borde helt enkelt få leva ett normalt liv. Sedan ska det finnas finsktalande personal och finsk mat. Han skulle vilja att det fanns hus med flera trivsamma enheter, och inga stora kolosser. Det ska finnas restaurang med generösa öppettider, och inte bara mellan klockan11 och 13, och även annan service som exempelvis frisör, fotvård och kiosk. Och det ska finnas små, trevliga umgängesutrymmen. Även flera andra personer tar upp att det är viktigt med trivsamma och funktionella gemenskapsutrymmen på ett bra äldreboende. Det är viktigt med trivsel och trygghet!, säger en annan man. Och att alla kan tala samma språk och att man få vara tillsammans därför tycker jag att det är bra med en gemensam matsal. Alla informanterna verkar vara överens om att det behövs någon form av äldreboende med finsk personal i Botkyrka. De som menar att de kanske inte behöver sådant boende för sin egen skull, vill ändå framhäva att det finns andra finsktalande äldre som faktiskt är i behov av det. Ingen av informanterna har planer på att flytta tillbaka till Finland. En av kvinnorna säger att hon inte tänker, och vill inte, flytta tillbaka eftersom hon är aktiv här i Sverige. Det är här hon har sina vänner och barn nu. Vännerna är viktiga! Det är viktigt att man är intresserad av samma saker. 48 [71]

59 Stimulans och aktiviteter På äldreboendet Informanterna tar upp att det ska finnas stimulans och gott om organiserade aktiviteter på ett bra äldreboende. Några informanter berättar om finska äldreboenden som de har besökt i andra kommuner. Ett exempel är det finska hemmet i Västerås: Det var fint där, med restaurang, bastu och allt. En person berättar om ett annat finskt äldreboende där det finns en stor aktivitetssal där de boende kan jympa och spela till exempel bollspel. Och så sjungs det mycket där och det spelas dragspel Hon säger att det är viktigt med gemenskap, att få delta i aktiviteter tillsammans med andra som har finska som modersmål. Bara ett par informanter anser att det inte är så viktigt med finskt kulturutbud på äldreboendet. För de allra flesta är det dock mycket angeläget att det finns tillgång till åtminstone finska radio- och TV-program, böcker och tidningar. Många läser ofta och mycket och påpekar att de vill fortsätta att göra det. Att själv kunna sjunga, dansa och spela teater är också något som önskas. Jag älskar att sjunga och spela teater och har gjort mycket sådant i mitt liv! Jag skulle till exempel vilja berätta roliga historier på en scen, säger en informant som kommer ursprungligen från Savolax. Hon menar att hon därför har roliga historier i blodet. Hon säger också att hon alltid har varit aktiv, men att det är svårt för henne numera eftersom hon inte kan gå själv och är beroende av hem- och färdtjänst. För de flesta är det betydelsefullt att finska högtider uppmärksammas och att helger firas med traditionella finska inslag. Nästan alla nämner att det är viktigt för dem att fira Finlands självständighetsdag. En person tänker att det borde finnas en aula där man kan ha kulturtillställningar, och att det ska finnas ett piano eller en flygel där. Hon vill också att det ska finnas personal med specialkunskaper som kan planera för kulturaktiviteterna. Dessutom vill jag att även utomstående folk som inte bor på äldreboendet ska få komma till festerna och andra evenemang som ordnas! Hon påpekar att det också är viktigt med ett eget tillagningskök. Då är det lättare att ordna matrelaterade aktiviteter. Dagverksamhet Några personer anser att kommunen ska ordna dagverksamhet på finska och engagera äldre personer som fortfarande bor hemma. Till exempel organiserad motion och gymnastik dans, kör och sånggrupper. Det är viktigt att aktivera människor!. En informant menar att det inte finns bra mötesplatser för finska äldre i Botkyrka. 49 [71]

60 En av de föreningsaktiva personerna säger att hon inte behöver dagverksamhet genom kommunen just nu: Jag får delta i många bra aktiviteter genom PRO. Vi spelar bingo, sjunger i kör, gör hantverk och äter tillsammans. Flera personer påpekar att organiserad motion och gymnastik är viktigt för de äldre, både för dem som bor hemma och för dem på äldreboenden. En av våra informanter, som bor i norra Botkyrka, vet att det finns vissa kostnadsfria motionsaktiviteter för äldre där. Men hon säger att hon inte kan delta i dem eftersom hon då skulle behöva åka kommunalt, och hon menar att hon inte har råd med det. Därför önskar hon att kommunen kunde organisera kostnadsfri jympa för pensionärer nära Hallunda centrum. Bastu Vad gäller bastuns betydelse, går informanternas åsikter isär. För några är den viktig. Vi har en bastu även nu, berättar en av kvinnorna. Det finns en bastu i flerfamiljshuset där hon och hennes make bor, men de valde ändå att bygga om sitt badrum för att kunna ha en egen bastu i lägenheten. De flesta menar att bastu på ett äldreboende är trevligt, men inte nödvändigt. Det får gärna finnas en bastu i boendet, men det är inte det allra viktigaste. Några bryr sig inte alls om det finns bastu. Jag bastar ju inte idag heller och det går bra ändå. Någon skulle kanske vilja basta, men kan likväl inte göra det på grund av hälsoproblem. I samband med att vi frågar om bastuns betydelse, uttrycker några informanter att de är kritiska till att det byggdes en liten bastu på Silverkronans äldreboende i Tumba för ett par år sedan. De menar att det var onödigt att lägga mycket pengar på denna bastu. Förutom att bastun enligt dem är alldeles för liten, är informanterna besvikna på att det bara blev en bastu, men ingen finsk avdelning. Maten För många är finska maträtter viktigt och skulle förhöja livskvaliteten på ett äldreboende. Informanterna nämner bland annat karelska piroger, köttsoppa, mykyrokka (en traditionell soppa från Savolax), finska pannkakor, kålpudding, köttpiroger, långfil, karelsk stek och klappgröt på lingon Särskilt vid högtider vill man gärna få äta traditionella finska rätter, som kålrots-, morots- och potatislåda till jul och memma till påsk. För några är detta inte så viktigt så länge maten annars är god. Maten behöver inte vara särskilt finsk. Det räcker att den är vanlig husmanskost. Ett par personer poängterar att det är angeläget att maten lagas på plats, att äldreboendet har ett eget tillagningskök. Även ett bra serveringskök som kan användas vid fester, aktiviter och andra tillställningar står på önskelistan. 50 [71]

61 Information Fyra informanter berättar att de är aktiva datoranvändare och inte har problem att hitta information på internet, om till exempel de tjänster som kommunen tillhandahåller. De andra informanterna uttrycker att det saknas aktuell och lättillgänglig information, bland annat om den kommunala äldreomsorgen, på finska. Eftersom de inte använder dator efterfrågar de tryckt informationsmaterial. En person påpekar också att: Få vet att man har rätt att prata finska vid kontakterna med kommunen. Han menar att kommunen borde informera de finsktalande invånarna tydligare även om detta. Flexibilitet, vilja och samarbete En informant poängterar att det är viktigt att omsorgen tillämpas efter de behov som kommunens finska äldre har. Han tänker att behovsläget och de äldres förutsättningar ändras hela tiden, och anser därför att man inte ska bygga ett helt finskt hus. Det ska vara lätt att kunna omvandla boendet enligt brukarnas behov. Han menar att i tider då det finns många finska brukare, ska deras särskilda behov tas hänsyn till, genom exempelvis ett större antal finsktalande personal. Men om det efter ett tag finns färre finska brukare, och fler svenskar och människor med andra språk och kulturell bakgrund, ska verksamheten och dess ramar kunna ställas om enligt det nya behovsläget istället. Han poängterar att det också är väldigt viktigt att det finns en, eller flera personer, som har ansvaret att se till att de nödvändiga förändringarna och omställningarna genomförs. Han sammanfattar att det som krävs för att ordna bra äldreomsorg för sverigefinnar är flexibilitet, vilja och samarbete. Även andra informanter uttrycker att det behövs förstärkt samarbete mellan kommunen och lokala finska föreningar. Informanterna menar att kommunen oftare borde involvera föreningarna i ärenden som rör den sverigefinska befolkningen. Det måste hända någonting nu! Flera påpekar att frågan om äldreomsorg på finska är akut och de kräver att det ska hända någonting nu. Antalet finska pensionärer blir bara större och större. Man måste se till att det finns tillräckligt med finska platser på äldreboenden för dem! Kommunpolitikerna och beslutfattarna måste ändra sin attityd. Jag vill att det ska hända något konkret, att man inte bara pratar och pratar och sedan händer det ingenting. De ska ta konkreta beslut om ett äldreboende (med finsk inriktning), och att det bildas arbetsgrupper där föreningarna har möjlighet att säga sitt och påverka arbetsprocessen, säger en informant och utbrister sedan: Eller väntar kommunens beslutsfattare på att finnarna ska dö..?. Informanten menar att om ett par årtioden finns det inte längre någon stor grupp av äldre sverigefinnar som inte kan svenska och som behöver äldreomsorg med finska 51 [71]

62 inslag. Även några andra informanter tar upp att detta stora behov av äldreomsorg på finska kommer att vara relativt kortvarigt. En av informanterna uttrycker en viss oro inför att kräva och önska för mycket för de äldre i den sverigefinska gruppen. Om vi kräver för mycket, kanske skadar det vår sak? För det är väl inte möjligt att få allt det som vi önskar och kräver? Beslutfattare kanske bara tiger om det som vi vill ha, ifall det är för mycket på en och samma gång eftersom vi ju inte har ställt krav hittilldags. Allting har ju dugt åt oss enligt den svenska modellen. Flera informanter talar om att sverigefinnarna alltid har arbetat för sitt uppehälle, att få har varit beroende av socialbidrag eller annat bidrag från samhället. Därför anser informanterna att det är samhällets tur att erbjuda någonting tillbaka. Vi har gett vår hälsa och ungdom för att arbeta här och bygga samhället och vi har inte krävt någonting hittills. Kan inte vi åtminstone få ett eget ställe på ålderns höst? Någon kritiserar Botkyrka kommuns köp av platser på äldreboenden i andra kommuner när finsktalande Botkyrkabor vill och behöver få omsorg på finska. Visst borde kommunen kunna ordna finsk äldreomsorg inom den egna kommunen istället! utropar personen och frågar sig sedan: Eller får man inte bo i kommunen när man blir gammal? En informant säger att han vill att det är kommunen, och inte privata företag, som ordnar all viktig service och kärnverksamhet, bland annat äldreomsorgen. Han anser dock att kommunens taxor borde vara rimligare. Han menar att gruppen fattigpensionärer bara blir större, i alla fall inom den finska gruppen. De finländare som kom hit på 60-talet hade inga högstatusyrken. De fick låglönejobb inom industrin, inom städning och dylikt och då blir inte heller pensionerna höga. Flera personer säger att de inte tror att satsningen på äldreomsorg på finska behöver kosta mer än annan äldreomsorg; att det mestadels handlar om omorganisation och bättre planering. Det är väl klart att omvårdnaden inte blir dyrare på grund av språket! Många vill att det ska finnas mer finsktalande personal inom hemtjänsten. Det önskas också att kommunen ska erbjuda flera tjänster på finska, till exempel en kurator som kan hjälpa en att skriva ansökningshandlingar och dylikt. En biståndsbedömare som kan finska står på mångas önskelista. En av informanterna för på tal ett önskemål om ett finskt center i Botkyrka, gärna i Tumba. På detta center skulle kommunen tillsammans med finska föreningar kunna bedriva dagverksamhet för de äldre, ha finskt dagis, ordna olika evenemang (föreställningar, föreläsningar, dans, teater etc.). 52 [71]

63 Några lyfter upp frågan om personalens kompetens. De poängterar att det är viktigt att personalen får utbildning och att de respekterar de äldre. En av informanterna sammanfattar så här: Det är viktigt att det finns tillgång till god vård och omsorg på alla språk, att maten är god och att man inte medicineras för mycket och i onödan. Man vill inte hamna utanför Flera informanter pratar om gemenskapen och att det betyder mycket för dem att kunna umgås med sina landsmän. Det är inte bara språket som är viktigt! En kvinna suckar: Gemenskap... att få vara tillsammans och att jag skulle få prata finska. Många vill ha möjligheten att kunna flytta till ett äldreboende där det bor andra sverigefinnar. Så att man slipper vara ensam De tar upp ensamheten som ett stort problem bland de sverigefinska äldre. En av informanterna tänker att en av de viktigaste motiveringarna till varför det är så viktigt att just sverigefinnarna ska få egna avdelningar på äldreboenden och för att det ska finnas mötespalatser, är att många sverigefinnar inte har något socialt skyddsnät här i Sverige och därför är ensamma. Att man kanske blir helt ensam när till exempel maka eller make dör. Informanterna menar att om man är ensam och dessutom kan dålig svenska, är man sårbar. Därför tar de även i detta sammanhang upp vikten av att kunna få hjälp och omvårdnad på finska. En av männen berättar att han har själv sett att människor hamnat i svårigheter på grund av att de inte kan det svenska språket. Han säger också att när man inte kan språket kan man lätt få mindervärdeskomplex och känna sig utanför. Diskussion Resultatdiskussion Enkätens resultat och intervjusvaren visar att det finns en uttalad efterfrågan på äldreomsorg på finska i Botkyrka kommun. Då mer än var fjärde, hela 28 procent av den tilltänkta målgruppen äldre Botkyrkabor med finskt påbrå, besvarade enkäten, finns nu ett bra underlag för att dra slutsatser om denna grupps önskemål och behov. För respondenterna är finska ett levande och användbart språk. Minst 83 procent kan finska, och 66 procent använder finska dagligen. Förutom dem som har angett finska som modersmål, finns det bland respondenterna finlandssvenskar som kan lite, eller till och med flytande finska. Av de 17 procent som har angett svenska som modersmål är det endast 9 procent som aldrig använder finska. Mycket av det som kom fram vid intervjuerna förstärker det som enkätsvaren visade. I det stora hela kan man säga att de allra flesta finsktalande 53 [71]

64 enkätrespondenterna och intervjuinformanterna vill ha någon form av äldreomsorg med finska inslag i Botkyrka. Det var naturligtvis förväntat att de respondenter som har svenska som modersmål i allmänhet inte är intresserade av finskspråkig äldreomsorg. Det intresseväckande är dock att en del av dem faktiskt är det, åtminstone delvis. Detta kan tyda på att även dessa personer gärna vill ta del av det finska kulturutbud som de förväntar sig ska finnas på ett finskt äldreboende. Några var dock tydliga med att de inte önskar äldreomsorg på finska för sin egen del, men gärna vill att den finns för deras finsktalande landsmän. Hela 91 procent av dem som har finska som modersmål vill vid behov få tillgång till äldreomsorg helt, eller delvis, på finska. Bland dessa finns personer som inte kan någon svenska alls, personer som anser klara sig på svenska men föredrar att använda finska, samt personer som kan både finska och svenska flytande. Av alla finsktalande respondenterna vill majoriteten (55 procent) få äldreomsorg helt på finska. De finsktalande respondenterna kan delas in i två grupper: de som är säkra på att de vill få äldreomsorg på finska oavsett om de kan svenska eller inte, och de som säger att det inte spelar så stor roll om de får den på finska eller svenska. Den förstnämnda gruppen vill ofta få äldreomsorg helt på finska och anser att det är mycket viktigt med gemenskapen med finsktalande landsmän, samt finsk kultur och traditioner. Den sistnämnda gruppen menar att omsorg på finska blir aktuellt för deras del först om de skulle drabbas av demenssjukdom och tappa bort svenskan. De flesta av dessa personer har i enkäten svarat att de vill få äldreomsorg delvis på finska, eller att de inte vet om de vill få det. Men många i denna grupp har också påpekat att även fast de själva inte skulle behöva omsorg på finska, finns det sverigefinnar som faktiskt gör det. Inte oväntat är personalens språkkunskaper det som har mest betydelse för dem som önskar äldreomsorg på finska. Ur enkätsvaren kan läsas att det viktigaste är att omvårdnadspersonalen (vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare) kan finska. Många skulle dock uppskatta att det fanns även finskspråkiga biståndshandläggare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter samt att chefen på ett äldreboende kunde finska. Även kökspersonal, vaktmästare och övrig personal som kan kommunicera på finska står på mångas önskelista. De respondenter som kan ingen eller endast lite svenska, vill naturligtvis att så många som möjligt i personalen är finskkunniga. Som en respondent påpekade borde det alltid finnas på plats åtminstone en i personalen som kan språket. Av de respondenter som uppger att de kan både bra finska och svenska, är många ändå oroliga för att de vid eventuell demenssjukdom ska behöva flytta till ett äldreboende där det inte finns någon, eller otillräckligt med, finsktalande personal. 54 [71]

65 Många tar upp hur viktigt det är att få kommunicera på sitt modersmål. En del menar att trots att de klarar sig med svenskan, är det till exempel lättare för dem att uttrycka sina känslor och önskemål på finska. Att man då känner sig säkrare på att bli förstådd. Finskan är känslospråket!, som en av respondenterna skriver. Men det är inte endast språket, och att personalen kan det, som har betydelse. Vid enkätsvaren och intervjuerna framkom att gemenskapen och glädjen av att uppleva och ta del av finsk kultur med andra som har samma modersmål är viktigt för många. Att man mår bättre och blir gladare av att få göra saker med andra som har samma kulturella preferenser. Många vill till exempel kunna njuta av finsk musik och gärna sjunga tillsammans. Förutom finskt äldreboende önskas det därför mötesplatser och organiserade aktiviteter för de finska äldre. För de allra flesta som önskar äldreomsorg på finska är det också mycket betydelsefullt att man uppmärksammar finska högtider; av dessa är Finlands självständighetsdag bland de allra viktigaste. För att bättre förstå målgruppen, ställdes frågan vilka motiv som ligger bakom respondenternas önskan om ett finskt äldreboende. Det motiv som fick mest enkätröster var behovet av omvårdnad på finska vid en eventuell demenssjukdom. Detta är också det motiv som nästan alla de intervjuade personerna tog upp. Motiven som fick näst mest röster handlade om att personalen skulle förstå ens behov bättre, samt att man lättare skulle göra sig förstådd och förstå andra på boendet. Men egentligen förefaller alla åtta föreslagna motiv vara betydelsefulla, vilket även visar sig genom respondenternas svårigheter att endast kryssa i de tre viktigaste svarsalternativen. Detta kan tyda på att respondenterna har många bakomliggande känslor och motiv till deras önskan om ett finskt äldreboende. Både i enkätsvaren och vid intervjuerna kom motiven trygghet, gemenskap, hemkänsla, tillgång till finsk kultur, samt att inte behöva känna sig utanför, upp. Som ovan nämnts, verkar det för känslan av välbefinnande vara viktigt att få använda finska och uppleva saker med andra från samma kulturella bakgrund. Även vissa respondenter som har svenska som modersmål hade svarat att de skulle vilja bo på ett finskt äldreboende eftersom personalen där skulle förstå deras behov bättre. Man kan tänka sig att dessa respondenter syftar på den kulturella bakgrunden och deras behov förknippade med denna. Som i alla stora grupper kan åsikterna gå isär när man diskuterar saker i mer detaljnivå. För vissa kan bastu på ett äldreboende vara helt oviktigt, medan den för andra är en betydande faktor för förhöjd livskvalitet. Åsiktsspridning förekommer även när till exempel den finska maten, eller tillgången på kulturutbud, diskuteras. Av resultaten kan man dock utläsa att finskt kulturutbud är av stor betydelse för de flesta finsktalande respondenter och även för en del svensktalande med finsk bakgrund. Särskilt viktigt synes det vara att det finns tillgång till finska TV-program, böcker och tidningar samt musik. Majoriteten av respondenterna och informanterna vill ha en eller flera finska avdelningar på ett svenskt äldreboende. Dessa personer uppskattar den finska 55 [71]

66 samhörigheten och den kulturella gemenskapen högt, men framför samtidigt att de inte vill isolera sig från det svenska samhället utan vill fortsätta influeras av det och kunna ta del av dess utbud. Men det finns även många som gärna skulle se att det fanns ett helfinskt äldreboende; ett ställe där all service är tillgänglig på finska och all personal är tvåspråkig. De flesta vill att ett sådant ställe ska ligga centralt, eftersom man även där vill kunna känna sig som en del av samhället. Man vill inte att man ska gömma finnarna, som en informant uttrycker det. Även om några tar upp att det skulle vara bra om man kunde flytta in på ett finskt äldreboende redan innan man blir helt inkapabel att ta hand om sig själv, påpekar de allra flesta att de vill fortsätta bo hemma så länge som möjligt. Därför framför också flera personer en önskan om att det ska finnas möjlighet att få hjälp av finsktalande hemtjänstpersonal. De flesta respondenterna vill fortsätta att bo i det området där de bor i dag. Detta framgår när man studerar respondenternas postadresser och deras svar på frågan var de skulle vilja att det fanns ett finskt äldreboende. De som i dag bor i södra Botkyrka vill fortsätta göra det, och de som bor i norra Botkyrka vill gärna bo kvar där. Cirka 64 procent av våra respondenter bor i södra och cirka 32 procent i norra Botkyrka (4 procent hade okänt postnummer i Botkyrka). Detta motsvarar relativt väl verklighetens bild av var personer, som är 65 år eller äldre och har finska rötter, bor: 61 procent har sin adress i södra och 39 procent i norra Botkyrka. Med detta som bakgrund, blir det ganska naturligt att Tumba och Tullinge, som finns i södra Botkyrka, står högst upp på listan över var de flesta respondenterna skulle vilja ha det finska boendet. På plats nummer tre kommer Hallunda-Eriksbergområdet i norra Botkyrka. Det som är gemensamt för dessa områden är att de är ett slags knytpunkter; nära kommunikation och service. Särskilt vid intervjuerna framkom att ett centralt läge är önskvärt för ett äldreboende. Enkätresultaten tyder på att äldre sverigefinnar som bor i norra Botkyrka är mer benägna att flytta till ett äldreboende i södra Botkyrka än vice versa. Att flytta till Alby? Aldrig!, utbrister en av de intervjuade som bott i Tumba sedan 60-talet. Endast Hallunda/Eriksberg verkade vara en godkänd norrort bland söderbor. Relativt många norrbor kan däremot tänka sig att flytta till Botkyrkas gamla finnmarker Tullinge och Tumba. Vid intervjuerna framkom den bekanta omgivningens betydelse tydligt. Många informanter har bott i samma kommundel under flera årtioden. De känner sig hemma och vill bo kvar där. Några personer tar också upp att de har barn, andra släktingar och vänner där de bor i dag, och inte vill hamna långt ifrån dem. De flesta som svarat på enkäten är gifta eller lever med någon, men flera personer har ändå påpekat att ensamheten är ett stort problem bland de sverigefinska äldre. De berättar att många har flyttat hit ensamma eller med sin partner, medan resten 56 [71]

67 av släkten har blivit kvar i Finland. När maken eller makan avlider, blir den kvarvarande ofta väldigt ensam; speciellt om det inte finns barn eller vänner som bor i närheten. De personer som inte lärt sig svenska ordentligt eller alls, blir då särskilt utsatta och isolerade. Det är troligt att ett flertal av dessa personer är kvinnor som har varit hemmafruar eller som arbetat i yrken med få svensktalande arbetskamrater. Vid diskussioner kring ensamheten lyfter några av informanterna upp behovet av finskspråkig dagverksamhet och andra gemensamma aktiviteter som är riktade till finsktalande äldre. De informanter som har erfarenhet av den kommunala äldreomsorgen, gav den en hel del kritik. Flera påpekade till exempel att det inte finns tillräckligt med finsk personal på äldreboenden eller inom hemtjänsten. Några undrade om de måste flytta från sin hemkommun för att få sin egen, eller sina anhörigas omsorg på finska. Kritiken handlade också om att det kan komma för många olika personer hem till en när man har hemtjänst, eller att personalen inte kan tillräckligt bra svenska. En del personer anser också att den kommunala äldreomsorgen är för dyr och oroar sig över att inte ha råd att ta hjälp av hemtjänst vid behov. Vid några intervjuer framkom önskemål om att kommunen skulle involvera de lokala finska föreningarna i planeringen, som rör de finsktalande äldres boende och omsorg, i ännu större grad än i dag. Informanterna menar att man då lättare kunde undvika satsningar som i slutändan inte gagnar de finsktalande äldre. Ett exempel på en felsatsning anser några informanter vara att man använde finska förvaltningsområdesmedel för att bygga en liten bastu på ett kommunalt äldreboende där det inte finns någon finsk avdelning. Dessa informanter menar att pengarna borde ha använts till viktigare ändamål. Flera personer säger också att de upplever att de inte får tillräckligt med information om äldreomsorg, och annat som rör dem, från kommunen. De efterfrågar mer information: Vad behöver jag veta? Vart ska jag vända mig till? Hur går jag tillväga? De är intresserade av att veta mer om till exempel maxtaxa och hur man söker hemtjänst eller plats på ett särskilt boende. Man vill hemskt gärna få informationen på finska. Enkätsvaren visar att det finns många finsktalande äldre som inte kan läsa svenska så bra, vilket naturligtvis gör det extra svårt att ta del av den befintliga informationen. Då mycket information finns på kommunens webbplats, samtidigt som många av de finsktalande äldre inte använder datorer, kompliceras informationshämtningen ytterligare. Alla vet inte heller att de har rätt att kommunicera med kommunen på finska, eller att kräva att få äldreomsorg på finska. Flera av denna kartläggnings slutsatser stämmer överens med, eller tangerar, slutsatser och rekommendationer i Mångkulturellt Centrums studie Uppfattningar om äldreomsorgen bland äldre med utländsk bakgrund i Botkyrka (MKC 2012). Äldre personer som inte har svenska som sitt modersmål, och/eller inte kan svenska ordentligt, berättar bland annat om bristen på information från 57 [71]

68 kommunens sida vad gäller äldreomsorgens olika tjänster. I likhet med flera av de finsktalande äldre, önskar även de att få information på sitt modermål. De vill gärna att hemtjänstpersonalen och personalen på äldreboenden kan deras språk och kulturella koder och traditioner. Därmed indikerar resultaten från MKC:s studie och från denna kartläggning, att det i Botkyrka kommun finns ett uttalat behov av en utökad satsning på äldreomsorg även på andra språk än svenska. Vid en del muntliga framföranden, men även i enstaka enkätsvar, framförde de finsktalande pensionärerna en viss skepsis angående om kommunen verkligen tänker utöka sin service och äldreomsorg för de finsktalande. Vid intervjuerna ville därför många hälsa till kommunens beslutsfattare att det verkligen behövs och önskas konkreta satsningar. Vid flera tillfällen tar informanterna upp att den finska grupp som kom hit som arbetskraftsinvandrare på 50-, 60- och 70-talen, hittills må ha varit tyst och dålig på att framföra sina önskemål, men att behoven av äldreomsorg och annan kommunal service på finska ändock finns på riktigt. Metoddiskussion Respondenterna och enkätdistribution En stor utmaning vid genomförande av kartläggningar bland gruppen sverigefinnar (liksom andra minoritetsgrupper) är bristen på tillgängliga adressregister. Inför denna undersökning har tillgång funnits till statistik över hur många som är födda i Finland och hur många som är andra generationens finländare, men ur befolkningsregistret kunde adresser endast fås ut till de personer som är finska medborgare. Med utskicket till de som är finska medborgare, och med hjälp av finska föreningar m.fl., lyckades dock enkäten distribueras till cirka 50 procent av den tilltänkta respondentgruppen på cirka personer. Av de uppskattningsvis 600 personer som nåddes av enkäten, svarade 56 procent. Att över hälften av de personer som vi lyckades nå med enkäten faktiskt svarade, tyder på att frågan är angelägen och väcker intresse. Att ett tiotal personer dessutom ringde och beställde enkätformuläret efter att ha läst om kartläggningen i lokaltidningen, tyder också på engagemang. Under den en månad långa svarstiden erhölls svar från mer än var fjärde person (28 procent) i den tilltänkta respondentgruppen. Detta torde ge en god bild av verkligheten och ett bra underlag för slutsatser. Eftersom enkäten skickades till personer som är finska medborgare, svarade även personer som inte identifierar sig som sverigefinnar och/eller kan finska språket. Den största gruppen av dessa är finlandssvenskarna. Svar från dem har dock också varit värdefulla, då de bidragit bland annat till bilden av den finländska kulturens betydelse inom äldreomsorg för alla som har finländsk bakgrund. 58 [71]

69 De allra flesta som svarade på enkäten var finska medborgare och hade därmed fått pappersformuläret hemskickat. Många hade dock fått formuläret via de finska föreningarna. Endast enstaka formulär delades ut vid medborgarkontor, bibliotek och via kommunens kontaktcenter. Den effektivaste spridningsmetoden kan därmed konstateras ha varit direktutskick och kontakter med föreningar. Personlig kontakt med målgruppen och engagerade kontaktpersoner i föreningar är viktigt för att kunna nå och engagera så många som möjligt att svara. Vid de personliga möten som projektledaren hade med äldre med finsk bakgrund indikerade de allra flesta att de inte har tillgång till internet och dator, eller att de inte kan eller vill använda dessa. Därför var det förväntat att de flesta hellre skulle använda pappersformuläret än svara på en webbenkät. Att det sedan visade sig att även flera personer som är vana datoranvändare valde att använda pappersformuläret, var mindre väntat. Vi kan konstatera att väldigt få personer använde webbformuläret. Detta tyder också på att det är svårt att nå äldre sverigefinnar via information som finns tillgänglig endast på webben. Om valet av målgrupp Man kan fundera över om enkäten även borde ha riktats till personer som är yngre än 65 år. Säkerligen hade vi då fått fler ifyllda enkäter tillbaka, men frågan är om det hade varit kostnadseffektivt med ett postutskick till exempelvis samtliga Botkyrkabor som är finska medborgare. Enkäten riktades till personer som är 65 år eller äldre, eftersom förmodligen fler personer som nått pensionsåldern har börjat fundera över sitt framtida boende, än vad som är fallet för yngre personer. Däremot hade man med en yngre tilltänkt målgrupp säkerligen fått fler svar via webbenkäten, vilket i sin tur hade underlättat och förkortat tiden för resultathantering och analys. Eftersom informanterna för djupintervjuerna nåddes i huvudsak genom föreningar, är nästan alla dessa personer aktiva inom föreningslivet. De träffar vänner och bekanta vid olika föreningsaktiviteter och andra sammanhang och kommunicerar kanske därför oftare både på finska och svenska. De har många åsikter och tankar om äldreomsorgen i Botkyrka, vilket gjorde intervjuerna mycket informativa och intressanta. Det hade dock varit intressant att intervjua fler än en person som inte kan svenska alls och som inte är aktiv i någon förening. Enkätinnehåll Enkäten innehöll relativt många frågor. De flesta respondenter svarade dock på alla frågorna. Däremot var det förhållandevis många personer som inte svarade enligt anvisningarna. Man kan anta att en del av frågorna upplevdes som för svåra och/eller anvisningarna för otydliga. Framför allt frågan där man skulle rangordna olika alternativ verkade vara krånglig för många. Mindre än hälften av respondenterna svarade på denna fråga enligt anvisningarna. På grund av att de svar som inte gavs enligt anvisningarna trots allt var så många, var de betydelsefulla pusselbitar i den totala bilden av målgruppens tankar och 59 [71]

70 önskemål. Därför analyserades även dessa svar. Detta gjorde dock att en stor del av analysen måste göras manuellt, vilket i sin tur gjorde att analystiden blev mycket längre än planerat. För framtida kartläggningar inom den aktuella målgruppen kan man därför rekommendera en kortare enkät, där alla frågorna dessutom är kryssfrågor. I slutet av formuläret kunde respondenterna kryssa för om de kunde tänka sig att vi från kommunen kontaktar dem, i fall vi skulle vilja ställa ytterligare frågor om äldreomsorg som rör de finsktalande i kommunen. 137 personer godkände detta, vilket bäddar för fortsatta undersökningar om målgruppens preferenser och situation. Slutsatser och rekommendationer Utifrån resultaten av denna kartläggning kan följande slutsatser och rekommendationer formuleras: Det finns ett uttalat intresse bland den finsktalande äldre kommunbefolkningen att få tillgång till äldreboenden med finsk inriktning. Kommunen borde därför öppna för möjligheten att satsa på åtminstone en sådan avdelning inom en snar framtid. Man kan förslagsvis göra detta genom att omvandla en befintlig avdelning på något av kommunens äldreboenden till en finsk sådan, alternativt satsa på en nybyggnation. I förlängningen, ifall efterfrågan och behovet av finska omsorgsplatser ökar, bör man fundera på flera sådana avdelningar och eventuellt satsa på ett helt äldreboende för bara finsktalande. Man kan vid planering av ett sådant ta lärdom och studera hur andra kommuner som har äldreboenden med finsk inriktning har gjort, och vilka erfarenheter och rekommendationer de har. För att tillmötesgå de flesta äldre sverigefinnarnas önskemål bör kommunen, om möjligt, inrätta ett nytt finskt äldreboende i södra Botkyrka. Majoriteten av äldre sverigefinnar bor i södra Botkyrka och önskar att få bo kvar i dessa trakter. Dessutom visar denna kartläggning att fler sverigefinnar som bor i norra Botkyrka är mer benägna att flytta till södra Botkyrka, framför allt till Tullinge eller Tumba, än vad de som bor i söderort är benägna att flytta till norra Botkyrka. Därutom finns det redan i dag ett finskt demensboende i norra Botkyrka, på Alby ängs äldreboende. Därför vore det önskvärt om det nya boendealternativet med finskt inriktning fanns i södra Botkyrka i stället, som dessutom även icke-demenssjuka äldre har tillgång till. Kommunen skulle bättre kunna ta tillvara den befintliga språkkompetensen bland personalen genom att i högre utsträckning matcha finsktalande personer i kommunens vård- och omsorgspersonal med finsktalande brukare. Eftersom det finns finsktalande vård- och omsorgspersonal inom kommunen, vore det som ett första steg intressant att undersöka om det bland dem finns ett intresse att dra nytta av sina finska kunskaper i större utsträckning. Dessutom borde kommunen 60 [71]

71 inrikta sig på att anställa fler finskspråkiga personer genom att vid nyanställningar framhålla att kunskaper i finska är en merit. Kommunen borde anställa en eller flera finsktalande biståndsbedömare för bättre kontakt med finsktalande äldre. Alla biståndsbedömare som kommer i kontakt med finsktalande äldre borde ha som rutin att fråga om de önskar finsktalande hemtjänstpersonal, och/eller om de önskar att flytta till ett särskilt boende med finsk inriktning. För att omsorgsplatserna på Alby ängs finska demensboende, och vid de eventuella nya boendena, fylls med finsktalande brukare, skulle vård- och omsorgsförvaltningen eventuellt kunna komplettera tjänsten som den befintliga boendesamordnaren för äldreomsorg har, med en person som utövar uppsökande verksamhet av finsktalande äldre i behov av äldreomsorg. Detta på grund av att man kan misstänka att det troligen finns många finsktalande äldre som inte nås av kommunens information, om bland annat äldreomsorgstjänster. Denna person kunde också, med fördel, ha täta kontakter med lokala finska föreningar och eventuellt få hjälp av dem i den uppsökande verksamheten. Målgruppen efterfrågar bättre och mer tillgänglig information på finska från kommunen, i synnerhet i frågor som rör vård och omsorg. Till exempel vill man veta när och hur man har rätt att söka hemtjänst, eller hur man ska få plats på ett äldreboende med finsktalande personal. bör därför ta fram sådant informationsmaterial. Eftersom det förefaller att flertalet i målgruppen inte använder datorer, och därmed inte kan söka information på internet, bör man inom den närmaste framtiden satsa på informationsmaterial i tryckt form. För att öka de finsktalande kommuninvånarnas nöjdhet bör vård- och omsorgsförvaltningen även i fortsättningen, möjligen i ännu större grad än i dag, involvera lokala finska föreningar och grupper vid planering av deras framtida äldreomsorg, till exempel nya äldreboenden med finsk inriktning. Bra kontakter och levande samarbete mellan förvaltningen och föreningarna underlättar också för informationsspridningen, så att fler finsktalande äldre som behöver kommunens äldreomsorg, nås av adekvat information. För att alla sverigefinnar som så önskar ska få tillgång till äldreomsorg på finska, behövs det samordning, samarbete och kommunikation. 61 [71]

72 Källor Multikulturellt centrum (2012): Uppfattningar om äldreomsorgen bland äldre med utländsk bakgrund i Botkyrka en kvalitativ studie. Nycklarna till den goda vården, artikel i tidskriften Äldre i centrum, 1/2008, tillgänglig på Centrum-108/Nycklarna-till-den-goda-varden/ Regeringens proposition. Nationella minoriteter i Sverige, Prop. 1998/1999:143. Regeringens proposition. Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna, Prop. 2008/09:158. Socialstyrelsen (2001): Äldreomsorg för finsktalande i Sverige. Tillgänglig på Socialstyrelsen (2011): Nationella minoriteter och äldreomsorgen. En intervjuundersökning om äldres uppfattning om kvaliteten i äldreomsorgen. Tillgänglig på Sundbybergs stad, kommunikationsavdelningen (2011): Kartläggning av behov av service på finska. Webbplatser Botkyrka kommun Huddinge kommun Karolinska Institutet Länsstyrelsen i Stockholms län Sametinget: webbplatsen för de nationella minoriteterna Skinnskattebergs kommun Socialstyrelsen Statistiska Centralbyrån Svenskt Demenscentrum 62 [71]

73 Bilagor Bilaga 1 Befolkning efter år, område, ålder, nationalitet, bakgrund Källa: SCB, Svenska medb. födda i Finska Finland medborgare Summa finsk bakgrund Område Ålder Alby Alby Alby Summa Alby Eriksberg Eriksberg Eriksberg Summa Eriksberg Fittja Fittja Fittja Summa Fittja Hallunda/Norsborg Hallunda/Norsborg Hallunda/Norsborg Summa Hallunda/Norsborg Tullinge Tullinge Tullinge Summa Tullinge Storvreten Storvreten Storvreten Summa Storvreten Tumba exkl Storvreten Tumba exkl Storvreten Tumba exkl Storvreten Summa Tumba exkl Storvreten Vårsta Grödinge Vårsta Grödinge Vårsta Grödinge Summa Vårsta Grödinge Restförda Restförda Restförda Summa restförda Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen [71]

74 Bilaga 2 Frågeformuläret (i förminskad form). Fem sidor, inklusive försättsbladet. 64 [71]

75 65 [71]

76 66 [71]

77 Bilaga 3:a-c Fråga 14, rangordning. Poängräkning: BILAGA 3:a SVAR FRÅN PERSONER SOM SVARAT ENLIGT ANVISNINGARNA 7 x antal ettor 6 x antal tvåor 5 x antal treor 4 x antal fyror 3 x antal femmor 2 x antal sexor 1 x antal sjuor poäng RANG Finskspråkig omvårdnadspersonal Finska maträtter Bastu Högtider uppmärksammas enligt den finska traditionen Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TVoch radioprogram) Finsk prägel på inredningen Annat BILAGA 3:b SVAR FRÅN PERSONER SOM 7 x antal 6 x antal 5 x antal 4 x antal 3 x antal 2 x antal 1 x antal RANGORDNAT EN DEL AV FAKTORERNA ettor tvåor treor fyror femmor sexor sjuor poäng RANG Finskspråkig omvårdnadspersonal Finska maträtter Bastu Högtider uppmärksammas enligt den finska traditionen Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TVoch radioprogram) Finsk prägel på inredningen Annat BILAGA 3:c SVAR FRÅN PERSONER SOM INTE RANGORDNAT ALLS (har använt samma rangordningssiffra flera gånger eller kryssat för det viktigaste) 7 x antal ettor 6 x antal tvåor 5 x antal treor 4 x antal fyror 3 x antal femmor 2 x antal sexor 1 x antal sjuor 7 x antal kryss poäng "RANG" Finskspråkig omvårdnadspersonal Finska maträtter Bastu Högtider uppmärksammas enligt den finska traditionen Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TVoch radioprogram) Finsk prägel på inredningen Annat BILAGA 3:d enligt anvisning rangordnat delvis POÄNG samma rangordningssiffra flera gånger kryssat SUMMA ALLA SVARSSÄTT: Finskspråkig omvårdnadspersonal Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TVoch radioprogram) Bastu Högtider uppmärksammas enligt den finska traditionen Finska maträtter Finsk prägel på inredningen Annat [71]

78 Tiivistelmä Suomen kielen hallintoalueeseen kuuluvana kuntana Botkyrkalla on erityinen vastuu suomen kielen ja suomalaisen kulttuurin vaalimisesta. Kunnan pitää muun muassa pystyä tarjoamaan vanhustenhoitoa kokonaan tai osittain suomeksi. Kyetäkseen paremmin vastaamaan käyttäjätarpeeseen ja suunnittelemaan tulevia hankintoja suomenkieliselle väestölle, teki vård- och omsorgsförvaltningen (kunnan terveys- ja hoitohallinnonosasto) syksyn 2012 aikana kartoituksen suomenkielisen vanhustenhoidon kysynnästä. Kartoitus tehtiin kunnan suomen kielen hallintoaluetoiminnan puitteissa. Kyselylomakkeen ja syvähaastattelujen kautta tutkittiin minkälaisia vanhustenhoitoa koskevia tarpeita ja toiveita on 65-vuotilailla ja vanhemmilla henkilöillä, jotka asuvat Botkyrkan kunnassa ja ovat suomenkielisiä ja/tai Suomen kansalaisia. Tähän ryhmään kuuluu lähes henkilöä. Kyselylomakkeellamme tavoitimme arviolta puolet tästä ryhmästä ja noin 56 prosenttia vastasi kyselyyn. Vastaanotimme mielipiteitä ja toiveita noin 28 prosentilta (328 henkilöltä) koko kohderyhmästä. Koska kyselylomake lähetettiin kotiin niille, jotka ovat Suomen kansalaisia, vastasi lomakkeeseen myös henkilöitä joilla on suomalainen tausta, mutta joiden äidinkieli on ruotsi. 83 prosentilla vastaajista äidinkieli on suomi. Kyselyn tulokset ja haastatteluvastaukset osoittavat että suomenkielisestä vanhustenhoidosta on selvästi kysyntää. Jopa 91 prosenttia vastanneista, joiden äidinkieli on suomi, haluavat että heille on tarvittaessa tarjolla vanhustenhoitoa kokonaan tai osittain suomeksi. Enemmistö heistä haluaa, tai hyväksyy, yhden tai useamman suomalaisen osaston ruotsalaisessa vanhustenasuntolassa. Noin kolmasosa haluaisi vanhustenasuntolan joka olisi pelkästään suomenkielisille. Tärkeimpänä perusteluna toiveeseen suomalaisesta vanhustenasuntolasta on hoitotarve mahdollisen dementiasairauden kohdatessa. Monet ilmoittavat motiiviksi myös sen, että henkilökunta ymmärtäisi heidän tarpeitaan paremmin ja että he itse tulisivat helpommin ymmärretyksi sekä ymmärtäisivät paremmin muita asuntolan asukkaita. Monien perusteluna on myös turvallisuudentunne, yhteenkuuluvaisuus, kodikkuus, suomalainen kulttuuritarjonta ja se ettei tarvitsisi tuntea itseään ulkopuoliseksi. Suosituimmat sijainnit uudelle, suomenkielisille suunnatulle vanhustenasuntolalle ovat vastaajien mukaan Tumba ja Tullinge. Tämä voidaan selittää sillä, että enemmistö vanhemmista ruotsinsuomalaisista kuten myös kyselyyn vastaajista asuu eteläisessä Botkyrkassa ja toivoo saavansa jäädä asumaan näille seuduille. Tämän lisäksi kartoituksemme viittaa siihen, että useammat Botkyrkan pohjoisosissa asuvat ovat alttiimpia muuttamaan Etelä-Botkyrkaan, varsinkin Tullingeen ja Tumbaan, kuin päinvastoin. Kolmanneksi suosituin paikka suomalaiselle vanhustenasuntolalle on Hallunda/Eriksberg pohjoisessa Botkyrkassa. Yhteistä yllä mainituille alueille on läheisyys julkisiin kulkuyhteyksiin ja palveluun. 68 [71]

79 Henkilöstön suomen kielen taito on merkittävin asia niille jotka toivovat suomalaista vanhustenhoitoa, mutta myös muilla yksityiskohdilla on merkitystä. Monet arvostavat varsinkin sitä, että voivat nauttia suomalaisesta kulttuuritarjonnasta, joko yksin tai muiden samasta kulttuuritaustasta tulevien kanssa. Useat henkilöt ilmaisevat, että yhteenkuuluvaisuus on tärkeää; kun saa seurustella niiden kanssa, joilla on samat kulttuuripreferenssit, voi itsekin paremmin ja on iloisempi. Suomalaisen vanhustenasuntolan lisäksi toivovat monet kohtauspaikkoja ja järjestettyä toimintaa suomenkielisille vanhuksille. Monet kyselyyn vastanneista sekä haastatelluista henkilöistä toivovat myös, että kunta panostaisi kotipalvelussa enemmän suomenkieliseen henkilökuntaan ja että olisi suomea osaavia avuntarpeenkäsittelijöitä. On myös tarvetta suomenkielisestä, painetusta tiedotemateriaalista koskien muun muassa kunnan tarjoamia vanhustenhoidonpalveluja. Hyvät kontaktit ja elävä yhteistyö hallintoosaston ja suomenkielisiä jäseniä omaavien paikallisten yhdistysten kanssa helpottavat tiedonlevitystä. Vanhempien ruotsinsuomalaisten kunnanasukkaiden keskuudessa on selkeästi kiinnostusta suomenkielisille suunnatuista vanhustenasuntoloista. Kunnan pitäisi siksi olla avoin mahdollisuudelle panostaa yhteen tai useampaan sellaiseen osastoon lähitulevaisuudessa. Jotta kaikki ruotsinsuomalaiset jotka sitä toivovat saisivat vanhustenhoitoa suomeksi, tarvitaan koordinaatiota, yhteistyötä ja kommunikaatiota. 69 [71]

80 Johtopäätökset ja suositukset Kartoituksen tuloksista voidaan muodostaa seuraavat johtopäätökset ja suositukset: Vanhemmat suomenkieliset Botkyrkan asukkaat ovat selvästi kiinnostuneita suomenkielisille suunnatuista vanhustenasuntoloista. Kunnan pitäisi siksi lyhyellä tähtäimellä satsata aikakin yhden tällaisen osaston avaamiseen. Tämä voitaisiin toteuttaa muuntamalla jokin kunnan jo olemassa olevista vanhustenasuntoloiden osastoista suomalaiseksi, vaihtoehtoisesti satsaamalla uudisrakentamiseen. Jos kysyntä ja tarve suomalaisista hoitopaikoista kasvavat, pitäisi pidemmällä tähtäimellä miettiä useampia tällaisia osastoja ja mahdollisesti panostaa kokonaiseen suomenkielisille tarkoitettuun vanhustenasuntolaan. Sellaisen suunnittelussa voidaan ottaa oppia muista kunnista, joilla on alkuperältään suomalaisille vanhuksille suunnattuja vanhustenasuntoloita, ottamalla selville miten näissä kunnissa on toimittu ja minkälaisia kokemuksia ja suosituksia heillä on. Täyttääkseen useimpien vanhempien ruotsinsuomalaisten toiveita pitää kunnan, jos mahdollista, perustaa uusi suomalainen vanhustenasuntola eteläiseen Botkyrkaan. Suurin osa vanhemmista ruotsinsuomalaisista asuu Etelä- Botkyrkassa ja toivoo saavansa asua jatkossakin tällä seudulla. Kartoitus osoittaa sitä paitsi että useammat Pohjois-Botkyrkassa asuvat ruotsinsuomalaiset ovat valmiimpia muuttamaan Etelä-Botkyrkaan, varsinkin Tumbaan tai Tullingeen, kuin mitä etelässä asuvat ovat alttiita muuttamaan Pohjois-Botkyrkaan. Sitä paitsi Pohjois-Botkyrkassa on jo tällä hetkellä suomalainen dementiaosasto Alby ängenvanhustenasuntolassa. Siksikin olisi toivottavaa että uusi suomalaissuuntainen asuntola sijaitsisi Etelä-Botkyrkassa ja että se olisi avoin myös vanhuksille jotka eivät sairasta dementiaa. Kunta voisi hyödyntää paremmin jo olemassa olevan henkilöstön kielitaitoa saattamalla yhteen suomenkieltä taitavaa hoitohenkilökuntaa ja suomenkielisiä vanhuksia. Koska kunnasta löytyy suomenkielistä hoitohenkilökuntaa, olisi ensi sijassa mielenkiintoista tutkia jos heidän keskuudestaan löytyy kiinnostusta käyttää kielitaitoaan suuremmassa määrin. Sitä paitsi kunnan tulisi pitää tavoitteenaan palkata lisää suomenkielisiä henkilöitä uusia virkoja täytettäessä ja painottaa suomenkielen osaamista meriittinä. Saadakseen paremman kontaktin suomenkielisiin vanhuksiin pitäisi kunnan palkata yksi tai useampi suomenkielinen avuntarpeenkäsittelijä. Kaikkien avuntarpeenkäsittelijöiden, jotka tulevat tekemisiin suomenkielisten vanhusten kanssa, tulisi rutiininomaisesti tiedustella josko nämä haluavat suomenkielistä kotihoitohenkilökuntaa ja/tai jos he toivovat muuttoa suomenkielisille suunnattuun vanhustenasuntolaan. 70 [71]

81 Täyttääkseen Alby ängen-vanhustenasuntolan suomalaisen dementiaosaston sekä mahdollisten uusien asuntoloiden hoitopaikat suomenkielisillä käyttäjillä, voisi vård- och omsorgsförvaltningen (kunnan terveys- ja hoitohallinnonosasto) täydentää olemassa olevan vanhustenhuollon asuntokoordinaattorin virkaa henkilöllä, joka harjoittaisi aktiivisesti vanhustenhoidon tarpeessa olevien suomenkielisten vanhusten hakua. Näin siksi, koska vaikuttaa siltä, ettei kunnan informaatio muun muassa vanhustenhoidon palveluista tavoita kaikkia suomenkielisiä vanhuksia. Voisi olla myös tarkoituksenmukaista, että tällainen henkilö olisi tiiviissä yhteydessä paikallisiin suomalaisyhdistyksiin, ja saisi mahdollisesti apua heiltä löytääkseen vanhuksia, jotka tarvitsevat apua. Kohderyhmä perää parempaa ja helpommin löydettävää suomenkielistä informaatiota kunnalta, varsinkin asioista jotka koskevat vanhustenhoitoa. Esimerkiksi halutaan tietää koska ja miten on oikeus hakea kotiapua tai miten saisi paikan vanhustenasuntolasta, jossa on suomenkielistä henkilökuntaa. Näyttää myös siltä, että useimmat kohderyhmäläiset eivät käytä tietokonetta ja eivät siksi voi etsiä tietoa internetistä, miksi kunnan pitää lähitulevaisuudessa satsata painettuun tiedotusmateriaaliin. Lisätäkseen suomenkielisten kuntalaisten tyytyväisyyttä pitää vård- och omsorgsförvaltningenin myös jatkossa, ehkä suuremmassa mittakaavassa kuin nyt tehdä yhteistyötä paikallisten suomalaisyhdistyksien kanssa suunnitellessaan suomenkielisille suunnattua vanhustenhoitoa, esimerkiksi vanhustenasuntoloita. Hyvät yhteydet ja elävä yhteistyö hallinto-osaston ja yhdistysten välillä edesauttavat myös tiedon levitystä, jotta useammat suomenkieliset vanhukset, jotka tarvitsevat kunnan vanhustenhoidonpalveluita saavat tarpeellista ja ajankohtaista tietoa. 71 [71]

82 Årsredovisning 2012 Vård- och omsorgsnämnden Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

83 BOTKYRKA KOMMUN Målbild för Vård och Omsorgsnämnden 2016 Vi är det självklara och främsta alternativet inom vård och omsorg. Våra brukare vänder sig till oss med gott förtroende och när man behöver kvalitativ vård och omsorg. I vår verksamhet möts man med respekt och ett bemötande av högsta klass samtidigt som servicen är personlig och av hög kvalité. Våra verksamheter kännetecknas av delaktighet, inflytande, kompetens, utveckling och inspiration. Våra brukare njuter av livet i Botkyrka genom att vi har erbjudit dem en kvalitetsmodell som innebär ökad valfrihet och ett differentierat utbud av aktiviteter. Det är en kvalitetssäkrad processmodell som tar utgångspunkt från brukarens behov och ger olika handlingsvägar samtidigt som vi har utvecklat våra tjänster. Vi har också skapat en modern hemtjänst som ses som ett föredöme. Vi erbjuder vår äldre och personer med funktionsnedsättning alternativa boende former, samtidigt som vi har korta köer. Det finns möjlighet till trygghetsboende samtidigt som vi har etablerat nya vård- och omsorgsboenden respektive gruppboenden. Våra boenden har också fått ett fysiskt lyft. I våra boende erbjuds man en flora av olika sociala aktiviteter. Det kan handla om att umgås med andra över en kopp kaffe och spela spel eller att vara ute i naturen, med andra ord våra brukare har en möjlighet att förverkliga sina drömmar. Kosten är näringsrik, väldoftande och njutningsfull. Vår verksamhet är kostnadseffektiv och har en flexibel organisation. Vi har ordning och reda och tydliga styr- och uppföljningssystem som leder till kontinuerlig utveckling för chefer och medarbetare, med andra ord det är en intressant arbetsplats som man söker sig till. Vi har ett välutvecklat samarbete med flera aktörer och där brukarens behov är det centrala. Vår personal är välutbildad och har alltid brukarens fokus. Våra medarbetare har också heltid som rättighet och deltid som en möjlighet. Medarbetarna har ett högt förtroende för sin verksamhet samtidigt som kompetensen är hög. På våra mötesplatser träffas människor för att umgås men också för att träna och lära sig nytt. Där finns flertalet aktiviteter som berikar. Det kan handla om att få ökade kunskaper kring hälsa och träning eller kulturella inslag och social samvaro. Allt detta för att våra medborgare skall få bättre livskvalitet och fortsätta utvecklas. Gabriel Melki Vård- och omsorgsnämndens ordförande 2 [34]

84 BOTKYRKA KOMMUN Årsredovisning 2012 Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden godkänner årsredovisningen för 2012 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Vård- och omsorgsnämnden begär hos kommunstyrelsen ombudgetering med 4,6 miljoner kronor avseende investeringsprojekt samt 1,5 miljoner kronor avseende driftprojekt. Ekonomi Mnkr Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget avvikelse 2012 Verksamhetens intäkter (+) 151,8 167,5 163,8 +7,0 Verksamhetens kostnader (-) 931,7 982, ,6-20,3 Nettokostnad (+/-) 779,9 815,1 848,8-13,2 Nettoinvesteringar (+/-) -3,7 2,0 0,9 6,0 Analys av ekonomiskt utfall Vård- och omsorgsnämnden redovisar år 2012 ett underskott på netto 13,2 miljoner kronor. Förvaltningens delårsrapport per augusti 2012 visade ett prognostiserat underskott på 19,6 miljoner kronor. Vid oktoberprognosen antog vi samma prognos men aviserade att flera verksamheter troligen skulle redovisa ett bättre resultat men med anledning av stora osäkerheter i HRM och i semesterlöneskulden valde vi att låta prognosen vara oförändrad. -30 Prognosens utveckling Februari Mars April Maj JuniJuli Augusti September Oktober November December I samband med årets delårsrapporter uppmanade kommunfullmäktige vård- och omsorgsnämnden att vidta åtgärder som begränsade årets budgetavvikelse till högst 15 miljoner kronor. Vi kan nu konstatera att årets budgetavvikelse är 1,8 miljoner bättre, minus 13,2 miljoner kronor. 3 [34]

Äldreomsorg på finska? Kartläggning av framtida önskemål och kommande behov av äldreomsorg bland Botkyrka kommuns finsktalande invånare

Äldreomsorg på finska? Kartläggning av framtida önskemål och kommande behov av äldreomsorg bland Botkyrka kommuns finsktalande invånare Äldreomsorg på finska? Kartläggning av framtida önskemål och kommande behov av äldreomsorg bland Botkyrka kommuns finsktalande invånare Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530

Läs mer

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för

Läs mer

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Juli 2014 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och genomförande Svarsfrekvens De

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110. HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.101 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1. Nuläge... 3

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO Handläggare: Anne-Mari Ågren, Ledningsstab utv KS Verksamhetsberättelse 2014 Finskt förvaltningsområde Inledning Karlskoga Kommun ingår sedan 1.1.2012 i finskt förvaltningsområde. Bakgrunden är minoritetslagstiftningen

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Slutrapport Önskemål och behov av finskspråkig service i Karlskoga

Slutrapport Önskemål och behov av finskspråkig service i Karlskoga Slutrapport Önskemål och behov av finskspråkig service i Karlskoga Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och genomförande 4 Frågeställningar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG 2011-05-10 8 Plats och tid Kommunhuset, A-salen kl 13:00-16:00 Beslutande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Pia Wårdsäter (S), ordförande Håkan Thomsson (MP) Urban Blomster

Läs mer

Svensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Bibliotek Botkyrkas flitigaste e-bokslåntagare januari juni 2014

Bibliotek Botkyrkas flitigaste e-bokslåntagare januari juni 2014 1 [5] Referens Anna-Stina Takala Mottagare Anja Dahlstedt Bibliotek Botkyrkas flitigaste e-bokslåntagare januari juni 2014 En sammanställning Bakgrund Under hösten 2014 väntar ett nytt avtal mellan Bibliotek

Läs mer

Christina Tibblin (M)

Christina Tibblin (M) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1[12] Plats och tid Kommunalhuset plan 2 rum 3, kl 19:00 21:30 ande Gabriel Melki (S), ordförande Anna-Maria Engqvist (S) Mattias Lindgren (S) Christina Tibblin (M) Lars Robin (M)

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Brukarenkäter inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter 2010 (KF/2010:325)

Brukarenkäter inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter 2010 (KF/2010:325) 1[12] Referens Lina Karlberg Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Brukarenkäter inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter 2010 (KF/2010:325) Sammanfattning genomför vartannat år en brukarundersökning

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Jämförelser Brukarundersökningar KKIK - Äldreguiden

Jämförelser Brukarundersökningar KKIK - Äldreguiden Jämförelser 2012 Jämförelser Brukarundersökningar KKIK - Äldreguiden Öppna jämförelser Startade 2007 presenteras årligen i november/december Nationella brukarundersökningar startade 2008 Kommunernas kvalitet

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät

Demensförbundets anhörigenkät Sammanställning av Demensförbundets anhörigenkät Mars 2003 Demensförbundets anhörigenkät sammanställning Mars 2003 Sammanfattning Demensförbundet har gjort en enkätundersökning bland medlemmarna med syftet

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Hur jämställd är den sverigefinska kvinnan/mannen i hemmet?

Hur jämställd är den sverigefinska kvinnan/mannen i hemmet? Hur jämställd är den sverigefinska kvinnan/mannen i hemmet? Instruktioner till enkäten för projektet Avsändare. På uppdrag av Ungdomsstyrelsen genomför Sverigefinska Riksförbundet och Sverigefinskt Kvinnoforum

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-719-0 OMSLAGSFOTO: Sara

Läs mer

Romska i undervisningen och på webben

Romska i undervisningen och på webben Romska i undervisningen och på webben en enkätundersökning från Språkrådet Baki Hasan och Jennie Spetz Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Det romska språket i Sverige... 4 1. Romska på myndigheternas

Läs mer

Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska

Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska 2009 08 31 139 338 Kommunstyrelsen 2010 05 17 98 235 Arbets och personalutskottet 2010 04 26 78 168 Dnr 09.439 008 augkf22 Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Djäknegården Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

BOENDE: Hyresg/kunder Finsktalande personal. Östergården 0 0. Borgvallen 1 2. Bäckahästen 0 0. Tappers Hus 0 0. Hermelinen 0 0.

BOENDE: Hyresg/kunder Finsktalande personal. Östergården 0 0. Borgvallen 1 2. Bäckahästen 0 0. Tappers Hus 0 0. Hermelinen 0 0. BOENDE: Hyresg/kunder Finsktalande personal Östergården 0 0 Borgvallen 1 2 Bäckahästen 0 0 Tappers Hus 0 0 Hermelinen 0 0 Smygehem 1 0 Silverängen 1 1 Alstadhemmet 0 0 Myran 1 1 HEMTJÄNST: Centrum 2 0

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Minnessten vid Huddinge kyrka för den sverigefinska minoriteten i Huddinge

Minnessten vid Huddinge kyrka för den sverigefinska minoriteten i Huddinge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-09-02 KS-2013/1044.103 1 (4) HANDLÄGGARE Linna Avarre, Pirjo Kommunstyrelsen Pirjo.Linna-Avarre@huddinge.se Minnessten vid Huddinge

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare enligt FB 11 kap 4 respektive 7 får göras av den som ansökningen avser (en egen ansökan ska då lämnas in) samt av hans eller hennes make eller sambo och

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Inga-Lill Strömqvist (s), tjänstgörande

Inga-Lill Strömqvist (s), tjänstgörande Kommunala pensionärsrådet 2012-11-13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1[11] Plats och tid Kommunalhuset rum 2:2, kl 16:30 Beslutande Gabriel Melki (s), ordförande Jean-Pierre Zune PRO Tumba Martin Koff (s) Karin

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Äldreomsorg för finsktalande i Sverige

Äldreomsorg för finsktalande i Sverige Äldreomsorg för finsktalande i Sverige Artikelnr: 2001-110-11 2 Förord I maj 2000 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och redovisa exempel på hur kommunal äldreomsorg kan organiseras

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken)

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Mikaela Hansson Utredare Anna Partanen Minoritetskonsulent Annette Nyman Integrationsstrateg/Verksamhetsledare Fredrika Abrahamsson Etableringskoordinator

Läs mer

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba 1 [7] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 21 mars 2013 kl. 17 19 Plats Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba Mahria Persson Lövkvist, verksamhetschef

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Mångfaldsplan. Mångfaldsplan

Mångfaldsplan. Mångfaldsplan Dnr: VON-597/2011 Mångfaldsplan Mångfaldsplan Handlingsplan för mångfaldsarbete gällande äldre personer och personer med funktionsnedsättning med annan etnisk bakgrund än svensk Handlingsplan för mångfaldsarbete

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-720-6 OMSLAGSFOTO:

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop

BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop augusti 2005 Bobarometern - augusti 2005 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Målavstämning 2014, Anhörigstöd

Målavstämning 2014, Anhörigstöd TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-04 Dnr: 2015/82-ÄN-012 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Annelie Näsman, enhetschef proaros Mona Eriksson,

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

1 Muntlig information om Samordningsförbundet i Botkyrka. 3 Muntlig information om medarbetarenkäten

1 Muntlig information om Samordningsförbundet i Botkyrka. 3 Muntlig information om medarbetarenkäten KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialnämnden 2012-02-21 Socialnämnden Tid 2012-02-21, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset i Tumba plan 2 rum 2 Ärenden Justering 1 Muntlig information om Samordningsförbundet i Botkyrka

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Ur ett brukar- och medborgarperspektiv SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-07 Sammankallande Elizabeth Lindholm Hahne utredare Haninge E-post: elizabeth.hahne@haninge.se

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer