1/2014 I DETTA NUMMER: VIS Cirkelledarutbildning. Branciootorenalt syndrom. Appar som förenklar. ... och mycket mer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1/2014 I DETTA NUMMER: VIS Cirkelledarutbildning. Branciootorenalt syndrom. Appar som förenklar. ... och mycket mer"

Transkript

1 VIStidningen Utgiven av Vuxendöva i Sverige Psst... Sommaren 2014 firar VIS sommarvecka med TSS 20 år! Läs mer på sidan 8. I DETTA NUMMER: VIS Cirkelledarutbildning Branciootorenalt syndrom Appar som förenklar... och mycket mer 1/2014 besök oss gärna på internet: OMSLAGSBILD: Amina Ouahid och Jamila Ouahid är båda aktuella som teckenspråksgestaltare under Melodifestivalen. Läs mer om deras roll och möt även Ann Charlotte Sparby, ansvarig producent för den teckenspråkiga delen under Melodifestivalen. Mer på sidan 18. Foto: Olle Eriksson

2 VIStidningen Tidningen för vuxendöva utkommer fyra gånger per år och ingår i medlemsavgiften för fullbetalande medlemmar i riksförbundet VIS, Vuxendöva i Sverige. Redaktör Lisa Wadin Jäder Pettersburg Eskilstuna mobil: e-post: Ansvarig utgivare Maggan Eriksson Övriga medarbetare 1/2014 Olle Eriksson Kerstin Kjellberg Ingela Haglod Kjell Åkesson Lennart Petersson Claes Mattsson Folke Nordung Lena Munck Annika Elfstedt Birgitta Jernberg Monica Wolf Tryck Vidamus Grafiska, Umeå Material till VIStidningen 2/2014 ska ha inkommit senast den 2 maj Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i inkommet material. INNEHÅLL Ge oss impulser, tala om när du tycker att något behöver förbättras (...) Det är tillsammans som vi kan nå våra mål Ledaren 3 Ledaren - Föreningsliv är inte längre trendigt 4 VIS Kalmar län - ser fram emot VIS Uppland - Julfest i lusthuset 6 VIS Västernorrland - Två TSScirklar 7 VIS Riksförbunds styrelsemöte - januari 10 Nekades skrivtolk - anmäler Arbetsförmedlingen 12 Porträttet: Anne-Marie Persson 14 BRO - Brankiootorenalt syndrom 18 Teckenspråksgestaltning under Melodifestivalen 20 KRISSKROSS med VIS 1/ Appar som förenklar 23 VIS Cirkelledarutbildning Nytt nummer till texttelefoni Ring från en texttelefon till en texttelefon Flyttat? För prenumerationsärenden samt kontakt: VIS kansli Vuxendöva i Sverige Sandsborgsvägen 52, Enskede e-post: mobil/sms: Glöm inte att adressändra till kansliet! e-post: 2 VIS 1/2014

3 ledaren Föreningsliv är inte längre trendigt Så har vi åter klivit in i ett nytt år. Tiden rinner på alldeles för fort. Förbundsstyrelsen har redan hunnit ha sitt första styrelsemöte och dragit upp riktlinjer för det nya året. Vi har även fått ett välkommet tillskott i vår lilla styrelse. Anne-Marie Persson valdes in under VIS Riksting. Vintern kom till slut trots allt. Många trodde nog att vi skulle slippa den i år. Hela Sverige var vitt en kort tid. Här i Leksand var det minus 20 grader för en vecka sedan, nu är det plus sex och regn. Vädret är inte som förr, det har förändrats mycket. Men snart är det vår igen, det är bara att utrusta sig med tålamod. Om du känner efter noga kan du nog känna en svag vittring av våren. I alla fall om du bor i södra Sverige. Mörkret håller på att ge vika, det är ljusare på morgnarna när man går till bussen och inte heller mörkt som i en kolkällare när man åker hem. Snart dags att vara utomhus och sätta fart på föreningsaktiviteterna. Närmaste arrangemang är VISRiks årsmöte som kommer att hållas i Åre. Vi hoppas att många kommer att samlas där för att fatta för VIS viktiga beslut. Sedan har vi TSSveckan att se fram emot. Den kommer att bli något extra i år eftersom det är tjugoårsjubileum. Förbundsstyrelsen arbetar också just nu med att försöka få till stånd den kurs om VIS nya Intressepolitiska program som vi så länge diskuterat. Alla länsföreningar ska få möjlighet till utbildning. Många frågar sig säkert Vad är intressepolitik? För vår del betyder det att vi driver frågor som är viktiga för oss vuxendöva. Då blir det lättare att förstå. För en del låter blotta ordet politik avskräckande. Men det handlar här om allt det arbete som läggs ner för att förbättra situationen för vuxendöva och gravt hörselskadade. Det har faktiskt gett en hel del resultat under årens lopp. Ta som exempel slingor i offentliga lokaler, textade TVprogram, bättre hörselvård och rehabilitering. Mycket av arbetet görs på förbundsnivå men vi behöver allt stöd vi kan få från våra länsföreningar. En fråga som förbundet nu kommer att driva och som även måste drivas i våra länsföreningar, är vuxnas möjligheter att få bilaterala Cochleaimplantat, som barn får automatiskt. Men som vi alla vet återstår det ändå mycket att kämpa för och där har du som medlem en viktig roll att fylla. Ge oss impulser och tala om när du tycker att något behöver förbättras så ska vi försöka driva det vidare. Det är tillsammans som vi kan nå våra mål. Jag skrev att vädret har förändrats mycket. Det har även vårt samhälle. Det har blivit hårdare och mer egoistiskt än förr. Alla måste kämpa, ofta konkurrera och var och en har tillräckligt med sig själv. Den sociala gemenskapen har blivit mindre viktig än förr. Idag pratar man inte med varandra på bussar, tåg eller liknande. Alla sitter nedböjda över sina smartphones eller sitter och tittar i en dator omedvetna om omgivningen. Facebook, Twitter och andra sociala media har ersatt den sociala gemenskap människor har när de träffas och har roligt tillsammans. Detta märks i våra länsföreningar, i vilka många får kämpa för sin överlevnad. Föreningsliv är inte längre trendigt när det finns så mycket annat att göra och så många andra sätt att umgås på. Men handen på hjärtat, är det inte roligare att träffa folk än att ha kontakt via datorn? Trender har som bekant en tendens att skifta, så det är inte omöjligt att det blir populärt att gå till föreningen igen. Men fram till dess behöver VIS länsföreningar stöd, då det bland annat är svårt att hitta folk till styrelser. Trots trevliga aktiviteter kommer få personer på dessa. Dessutom är det svårt att hitta nya medlemmar. Förbundsstyrelsen har tagit beslutet att under 2014 besöka alla länsföreningar för att tillsammans med våra medlemmar där försöka hitta lösningar på hur föreningen ska kunna bli aktiv och locka fler medlemmar. Vi hoppas att det ska ge resultat och stöd åt alla som kämpar för att hålla sin förening levande. Text: Kerstin Kjellberg Redaktörens ruta Just precis idag känns det som att den här mörka vintern äntligen är till ända. Då det, i skrivande stund, fortfarande är februari förstår jag att det nog kommer ett bakslag eller två. Men fåglarna kvittrar och det är tio grader varmt, så efterlängtat. Tidningen du håller i handen är fyra sidor tunnare än vanligt. Jag hoppas att det är en tillfällig svacka och att vi i nästa nummer har mycket att berätta om vad som händer i föreningen, både på riksnivå och i länsföreningarna. Förhoppningen är även att det ska lossna kring Tolktjänstutredningen och att vi kan komma med information om att något konkret faktiskt händer framöver. Dessutom hyser jag förhoppningar om att vi ska kunna reda ut hur rättigheterna till tolk faktiskt ser ut, efter att ha läst om kvinnan som nu DO-anmält Arbetsförmedlingen (läs mer på sidan 10). Men även inom förbundet finns en hel del höjdpunkter att se fram emot under Inte minst sommarveckan i TSS som firar 20 år. Något att längta till när de där bakslagen kommer. Lisa Wadin e-post: tel/sms: VIS 1/2014 3

4 VIS kalmar län... ser fram emot ett händelserikt 2014 VIS Kalmar län har haft ett händelserikt Till vänster syns Lena Ring, Elisabeth Bäckström och Marianne Harpe i en tecknad körsång. Till höger Dagmar Brostam som besökte föreningen efter att ha flyttat till Eskilstuna. VIS Kalmar län börjar med att få önska alla VISare där ute i vårt avlånga land en riktigt god fortsättning på vårt nya år. Här på ön i den sydöstra delen av landet har vintern låtit vänta på sig, även om östanvinden tärt hårt på oss i flera veckor. Dock inget som stoppar föreningslivet utan vi har startat årets kurser och bokat in våra möten, träningsdagar, trivselträffar och annat. VIS Kalmar län höll sitt årsmöte den 22 februari på FSO-lokalen i Kalmar. Detta efter denna tidnings deadline dock. Men hela vårterminen är fulltecknad, som vanligt. På Öland har man varje vecka, i Björkviken, sy- och lappteknikcirklar under ledning av sysnillet Carina Andersson och varje tisdag håller man data- foto- och mobiltelefonkurs på Folkets Hus i Borgholm med Lars-Åke Morell som uppskattad lärare. TSScirklar har vi varannan vecka i både Algutsrum och Borgholm och då är det Marianne Harpe som håller igång oss. Vi har dessutom spikat ett par heldagskurser i TSS, 22 mars och 6 september, båda tillfällena håller vi till på Folkets Hus i Borgholm. Ett annat datum som vi bokat för den så trevliga grill- och trivselträffen är 26 juli. Den här gången kommer vi att träffas i Stora Frö på södra Öland och vi ser, redan nu, med glädje fram emot grillmäster Peter Harpes jonglerande av vår alltid så goda grillunch. I år kommer vi att ha vårt tvådagars höstting i november. Detta på Hotell Corallen i Oskarshamn med teckenträning, julbord och lite andra festligheter. Jag ser fram emot ett innehållsrikt 2014 och avslutar med att berätta om den fantastiska tvådagarsträffen vi alla hade på Halltorps Gästgiveri i slutet av november. Vi blev ett stort gäng från hela länet som samlades för att hålla höstting, träna TSS, äta julbord och avsluta 2013 med lite festligheter. Kulturinslag av Taina Boberg, medlem från Borgholm, som berättade om sitt liv från det att hon kom till Sverige som krigsbarn från Finland. Taina har i sitt vuxna liv arbetat och undervisat i musik så hon hade med sig sin keyboard och bjöd på härlig musikunderhållning. Våra fantastiska skriv- och teckentolkar var inte sämre än att även de bjöd på underhållande körsång med julen som tema. Det blev stående ovationer till Lena Ring, Elisabeth Bäckström och Marianne Harpe. Till kalmarföreningens stora glädje fick vi även besök av vår trogna medlem Dagmar Brostam, som i början av det gångna året flyttade till Eskilstuna och som alltid har varit en flitig kursdeltagare som vi saknat så. Gissa om det blev ett kärt återseende. Text: Ingela Haglod Foto: Kjell Åkesson Har du en e-postadress men har glömt att ange den till kansliet? Hör av dig till så att vi fortare kan nå dig med information om vad som händer i förbundet 4 Glöm för sjutton gummor inte bort......att deadline för material till nästa VIStidning, nummer 2/2014, är den 2 maj. VIS 1/2014

5 VIS UPPLAND Julfest i Lusthuset i Uppsala När julen för länge sedan dansats ut, de sista resterna av julskinkan i form av skinklåda också för länge sedan ätits upp och julklapparna har börjat användas respektive glömts bort... då kommer här en rapport om hur det var en lördag i december Då stod nämligen julen för dörren och vi hade inte ens tänt det andra ljuset i adventsljusstaken. VIS Uppland hade sin traditionella julfest i det så kallade Lusthuset på Seminariegatan i Uppsala. Vuxendövsektionen av HRF (Hörselskadades Riksförbund) var som vanligt inbjudna och även medarrangör. Ty här i Uppsala är det mycket samarbete mellan vuxendöva oavsett vad föreningen har för förtecken i föreningssammanhang. Höstmöte i Ekolsnäs Maten, en fix och färdig buffé från en cateringrestaurang, var uppdukad i det rymliga köket och spisades samtidigt som det bjöds på diverse underhållning av deltagarna själva. Allsång med TSS (tecken som stöd) under ledning av Katrin, historier berättade av Vera och lilla Gabriella som hade tagit fram sin trollerilåda och visade sina konster för en förväntansfull publik. Alla rev ner applåder och bifallsrop. Efterrätten var uppdukad i Lusthusets stora aktivitetsrum och var en kreation av läckra frukter skapad av vår egen matkonstnär Beheshteh Motekalemi. Lusthuset är en lokal ägd av Uppsala kommun avsedd för att ge funktionshindrade upplevelser med alla sinnen. Här finns till exempel en ljudanläggning, som förutom att den förmedlar musiken på audiellt vis också kan upplevas taktilt i en vattensäng. I ett annat rum, som är alldeles vitt, bjuds det på vilsamt ljus i alla färger som projiceras på väggarna eller bubblar i vattenfyllda glasrör. I övrigt finns det bollhav, massagefåtölj, en eka att gunga i och mycket annat. Folkvagnen Bubblan till exempel, som kan köras omkring på golvet. Sådant här kan roa och ge avkoppling till alla i alla åldrar. Lokalen hyrs ut även till privata fester. Mätta, belåtna och väl förberedda inför en annalkande jul avslutade vi sedan kvällen och önskade varandra en god jul. Text: Lennart Petersson Schackkurs i Uppsala Ett gäng medlemmar från VIS Uppland gick under hösten på schackkurs sex gånger i ABFs lokaler i Uppsala. Vår lärare var Peter, bara 13 år, som spelat schack sedan han var 6-7 år. Flera av oss var nybörjare och fick lära oss grunderna i att spela schack. Peter började med att visa på tavlan, och sen satte vi igång och spelade. Vi hade en trevlig avslutning då några hade tagit med sig gott till kaffet. Det pratades också om att gå vidare och lära sig spela bridge och även kurs i bakning. Text: Claes Mattsson I november hade VIS Uppland höstmöte sammanslaget med utbildning i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det var VIS Upplands ordförande Sonja Calais van Stokkom som gav oss två timmars orientering och utbildning. Efter lunchen tog höstmötet vid, med verksamhetsplan och budget för Här syns de tre VISarna Vera Holgersson, Anita Lundgren och Gunilla Rickardsson. Text och foto: Claes Mattsson Kansliets telefontider! Månd, onsd, fred kl tisd, tors kl VIS 1/2014 5

6 VIS västernorrland Två TSScirklar aktuella Sedan flera år pågår en TSScirkel i lokalerna hos Studieförbundet Vuxenskolan på Brunnshusgatan i Härnösand. Under 2013 återupptogs en andra studiecirkel i Sundsvall hos ABF på Östra Långgatan. Båda cirklarna leds av Jenny Holmqvist. Vid höstterminens slut gjorde styrelsen hos VIS Västernorrland en visit i Sundsvall och deltog i de livliga övningarna. Cirkelledaren avtackades med blommor och presenter. Text: Folke Nordung Var var VIStidningen 4/2013? I skrivande stund hoppas jag att alla har fått VIStidningen 4/2013. Bättre sent än aldrig heter det ju och varför förra numret kom på tok för sent finns det flera orsaker till. Men förhoppningen är att det var undantaget som bekräftade regeln och att vi framöver kan njuta av tidningen den 15 mars, den 15 juni, den 15 september och den 15 december. /Lisa Wadin, redaktör Du vet väl att VIS Policy kring olika typer av hörselimplantat finns att beställa från kansliet? Kontaktuppgifter på sidan 2. Annonsera i VIStidningen? Kontakta Beställ VIS värvarbroschyr! e-post: är en sida värd ett besök! Här kan du läsa om allt som rör tjänsten. Få nyheter, tips och information... Psst... Du det väl att du kan beställa kulspetspennor från kansliet? Dessutom: resetandborste 6 kr, ask med plåster 7 kr, kundvagnsmynt 2 kr. e-post: tel: Glöm inte bort att skicka in till VIStidningen och när det sker någon förändring i er länsförening. Har ni bytt kontaktperson, valt en ny styrelse eller har ni något annat spännande på gång? Hör av er till Tack på förhand! /Lisa Wadin, redaktör 6 VIS 1/2014

7 Styrelsemöte Plats: VIS kansli, Stockholm januari 2014 VIS förbundsstyrelse har haft sitt första möte för året och började med att dra upp riktlinjer för kommande verksamhetsår. Närmast i tiden ligger årsmötet i Åre. VIS lilla förbundsstyrelse har fått en ny ledamot, Anne-Marie Persson, som valdes på Riksstinget. (Läs om Anne- Marie på sidan 12). Ett välbehövligt tillskott i styrelsen. Vår annonssäljare har lämnat sitt uppdrag och styrelsen diskuterade och beslutade att Lisa får se sig om efter en ersättare. VIS nya hemsida har fått ett positivt bemötande. Vi kommer även att utveckla Facebook. I skrivande stund finns 136 så kallade gillare. Statsbidraget är kronor mindre i år än Styrelsen beslutade att ta dessa pengar på Oförutsedda utgifter i budgeten. Vi letar efter en ny medlem till PRgruppen samt efter medlemmar till jubileumsgruppen som kommer att arbeta med VIS 20-årsjubileum. TSSveckan fyller 20 år i sommar. Stadgegruppen kommer att lämna sitt förslag på revidering av stadgarna. Beslut ska fattas på årsmötet. Styrelsen har nu börjat arbeta med den kurs om Intressepolitiska programmet som diskuterats så länge. CIkonferenserna kommer att fortsätta och närmast hoppas vi på en konferens i samarbete med VIS Norrbotten och CIteamet i Umeå. Tolktjänstutredningen är en stående punkt på förbundsstyrelsens möten. Ingen vet ännu hur det kommer att gå. Ni kan följa utvecklingen i VIStidningen. Barn får per automatik bilateralt CI. VIS vill att detta även ska gälla vuxna som så önskar. Vi beslutade att arbeta vidare med denna fråga. För att kunna genomföra vad som planerats på bästa sätt kommer styrelsen att aktivt söka fondpengar. VIS länsföreningar diskuterades noga och vi vet att många kämpar för sin överlevnad. Styrelsen har beslutat att alla föreningar ska besökas under Ekonomin tillåter inte något deltagande i Almedalen i år om vi inte lyckas få fondmedel. Text: Kerstin Kjellberg Visste du att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon? Slå så kommer du till en sjuksköterska. OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112! Nödnumret nås direkt från din texttelefon. För mer information se Möte med IVO - Inspektionen för vård och omsorg Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, kallade representanter för funktionshindersrörelsen till möte i december IVO bildades ganska nyligen, den 1 juni 2013, och de ville berätta om sin verksamhet. IVO tog över tillsynen över vård och omsorg från Socialstyrelsen. I uppdraget ingår tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS. De ansvarar även för att godkänna tillstånd inom dessa områden. De tar även emot klagomål från patienter och anhöriga; lex Sarah, lex Maria etc. IVOs huvuduppgift är att granska så att befolkningen får säker vård av god kvalitet som följer de lagar och föreskrifter som finns. IVO ska också regelbundet analysera de brister man upptäcker inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Myndigheten ska se till så att upptäckta brister och missförhållanden inte upprepas. Dessutom ska den tillhandahålla råd och vägledning. IVO har sex regionala avdelningar. Olika tillstånd ges dock endast av avdelningen i Stockholm, där även huvudkontoret är placerat. Generaldirektör är Gunilla Hult Backlund. Text: Kerstin Kjellberg Det tidigare minneskontot har tagits bort. Gåvor och pengar till minne av någon går dock utmärkt att sätta in på: Bankgiro (som är ett allkonto för diverse inbetalningar). Medlemsavgifter sätts dock som vanligt in på: Plusgiro VIS 1/2014 7

8 VIS sommarvecka Kom och fira med oss på Nordiska folkhögskolan i Ku Platsen Kungälv ligger 20 km norr om Göteborg efter E 6:an. I den natursköna omgivningen kan du uppleva orörd natur, vandrings- och cykelleder samt sju golfbanor. Det finns också tillgång till ädelfiske, utsiktsplatser och viltreservat. För kulturintresserade finns bland annat gallerior, konsthantverk, kulturhuset Mimers hus och hembygdsgårdar. SKOLAN Nordiska folkhögskolan startade 1947 och har idag över 200 elever. Skolan ligger vackert på Fontinberget, omgiven av härlig natur och storslagen utsikt. Den ligger i anslutning till ett stort härligt friluftsområde. På promenadavstånd finns Bohus fästning och Västra och Östra gatan med sina pittoreska gamla trähus från 1700-talet. Då VIS varit här tidigare kan vi också säga att de har trevliga rum och ljusa fina lokaler. UPPLÄGG Vi kommer i första hand att använda oss av Mera Koms undervisningsmaterial TSShäfte 1-5 samt kommunikationsmaterial. Självklart tränar vi även på annat sätt, och kommunikation med TSS sätter vi främst, vilken nivå du än befinner dig på. Vi kommer att ha två kommunikationsgrupper i år och alla som tecknat ett tag och klarar vardagskommunikation är välkomna i de grupperna. I anmälan uppger du på vilken nivå du vill jobba. Nybörjare, häfte 1-5 eller kommunikationsgrupp, ta med dig dina egna häften. Då det är jubileum så planerar vi in olika aktiviteter alla kvällar, tävlingar och skoj som passar både vuxna och barn. BARNEN Barnen har som vanligt en egen grupp, lägsta ålder är fem år. SKOLANS KONTAKTUPPGIFTER Olof Palmes väg KUNGÄLV tel: fax: e-post: 8 VIS 1/2014

9 med TSS fyller 20 år ngälv den 4 8 augusti 2014 KOSTNADER Vuxen i dubbelrum kostar kr. Tillägg för enkelrum, den faktiska kostnaden. Barn upp till 15 år gratis. Ungdomar år kostar kr. Extranatt med kvällsfika och frukost kostar 300 kr för vuxna och 150 kr för barn. Resebidrag utgår från SPSM med max 810 kr/år förutsatt att resan kostar minst 200 kr. Om du tar tjänstledigt från ditt arbete får du bidrag från SPSM med 82kr/tim skattefritt i högst åtta dagar. Totalt högst 112 timmar och 240 tim/år Ta med intyg om ledigheten från din arbetsgivare. HITTA HIT Se karta och vägbeskrivningar på skolans hemsida, De som inte har tillgång till internet kan kontakta kansliet för vägbeskrivning. ANMÄLAN Anmäl dig senast den 2 juni till VIS kansli. e-post: tel: eller per post till: VIS kansli, Sandsborgsvägen 52, Enskede Ange namn, adress, personnummer och på vilken nivå du vill jobba. Dessutom eventuella övriga önskemål, till exempel handikappanpassat boende, specialkost, enkel- eller dubbelrum och med vem du i så fall önskar dela rum. Det finns även möjlighet att boka en extra natt. Glöm inte att meddela om du behöver transport från bussen och upp till skolan. Varmt välkommen! Välkomstbrev med program, deltagarlista och vägbeskrivning skickas till alla deltagare före kursstart. Vid frågor kontakta Annika Elfstedt, e-post: VIS 1/2014 9

10 Nekades skrivtolk - anmäler Arbetsförmedlingen En döv kvinna har anmält Arbetsförmedlingen i Hässleholm till Diskrimineringsombudsmannen då hon nekats skrivtolk. Ärendet lades först ned men har nu överklagats. I den första anmälan handlade det mer om en tillgänglighetsfråga snarare än om diskriminering. Det säger Annika Höög, jurist på DO. 10 Anmälaren är en kvinna som sedan 2011 haft kontakt med Arbetsförmedlingen (Af) för en så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering, som syftar till att få personer att kunna arbeta igen. Kvinnan har en medfödd, numera grav hörselskada på båda öronen, och är i behov av skrivtolk i alla möten med myndigheter. Detta har hon enligt sin anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO) varit tydlig med gentemot Arbetsförmedlingen i Hässleholm. Vid ett möte på Arbetsförmedlingen i december förra året hade kvinnan med sig en kurator som fungerade som en stödperson vid tillfället. Enligt anmälan kommenterades detta sarkastiskt av en audionom på mötet som frågade om stödpersonen även skulle vara med på en arbetsprövning framöver. Kvinnan upplevde sig idiotförklarad och skriver att det verkar inte som anställda på Af förstår min mycket utsatta situation eller ens förstår konsekvenserna av min grava hörselskada. Kränkande Kvinnan blev senare, med kort varsel, kallad till ett nytt möte på Arbetsförmedlingen. En skrivtolk hade inte bokats och handläggarna förklarade att de inte alltid kan ha en skrivtolk med. Istället ska de ha föreslagit att de skulle upprepa allt de sade till dess att de fått klart för sig att den döva kvinnan uppfattat rätt. Det är mycket kränkande och diskriminerande för mig att överhuvudtaget komma med ett sådant förslag, skriver kvinnan i sin anmälan. Hon hänvisar också till den lagstiftning som säger att Arbetsförmedlingens verksamhet ska utformas så att den anpassas efter den enskildes förutsättningar och att den bedrivs på ett rättssäkert vis. I slutet av januari 2014 avskrev DO ärendet. I sitt svar skriver man att de ärenden som man beslutar att utreda är de som man bedömer kan ge störst effekt för att påverka utvecklingen framåt. DO betonar att man inte tagit VIS 1/2014

11 ställning till huruvida kvinnan utsatts för diskriminering eller ej. Annika Höög är jurist på DO och var med och arbetade med den döva kvinnans ärende. Anmälaren anser att hon inte bemötts med respekt av Arbetsförmedlingen. Hon har inte fått hjälp med skrivtolk vid möten och har dessutom fått höra sarkastiska kommentarer som anspelade på hennes utsatthet. Varför gick ni inte vidare med denna anmälan? Vi har inte tagit ställning till huruvida det var diskriminering eller inte. Vi utreder inte alla ärenden, men detta har nu blivit ett omprövningsärende så nu ska vi ta ställning till om det är det, säger Annika Höög. Vad hade behövts för att ni från början skulle ha utrett detta? Det vi rent allmänt sett tittar på i en anmälan om diskriminering är om det som beskrivs kan vara diskriminering i diskrimineringslagens mening. Annika Höög menar att i den första anmälan som kvinnan skrivit hade problemen mer karaktär av en tillgänglighetsfråga snarare än om diskriminering, alltså att kvinnan inte fick det särskilda stöd som hon behövde. En förutsättning för diskriminering är att Arbetsförmedlingen kan sägas ha behandlat kvinnan sämre än andra. Diskrimineringslagen ger på arbetsförmedlingsområdet inte någon rätt till stödjande åtgärder. Men är det inte myndighetens ansvar att boka skrivtolk? Det vet jag inte riktigt om det är. Men i så fall handlar det om en anpassning- och tillgänglighetsfråga, avslutar Annika Höög. Myndigheter är enligt lag skyldiga att anordna tolk vid behov. I förvaltningslagen 8 står det: När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. Här gick DO vidare med anmälan och vann: I oktober 2013 dömdes försäkringsbolaget If Skadeförsäkring AB att betala kronor i diskrimineringsersättning till en mamma och dotter som nekats att teckna sjukförsäkring. Bakgrunden var att mamman ville teckna en sjukförsäkring hos försäkringsbolaget för sin dotters räkning. Dottern har en hörselnedsättning sedan födseln. Men mammans ansökan avslogs med motiveringen att hon uppbär vårdbidrag enligt lagen om handikappersättning och vårdbidrag. Svar från Diskrimineringsombudsmannen om huruvida man går vidare med anmälan, kommer under februari, efter denna tidnings pressläggning. Text: Olle Eriksson Foto: Pressbild, Arbetsförmedlingen Vi behöver resurspersoner till TSSveckan! Då vi i år firar 20-årsjubileum, med fler aktiviteter än vanligt, behöver vi hjälp från er! Uppgifterna innebär bland annat att ansvara för utflykten, viss administration samt eventuella kontakter. Viss ersättning utgår. Är du intresserad så ta snarast kontakt med Anne-Marie Persson på e-post: eller via sms: VIS 1/

12 porträttet På VIS Riksting i höstas fyllnadsvaldes Anne-Marie Persson in i förbundsstyrelsen. Jag hoppas kunna bidra med mina erfarenheter och komma med idéer som driver förbundet framåt. Problem är till för att lösas, säger hon. Anne-Marie Persson 12 Och erfarenheter har hon. Både av föreningsliv och hur det är att leva med en hörselskada. Anne-Marie är född och uppvuxen i Roslagen men bor nu i Sköndal i Stockholm. Vi träffas i restaurangen i IRIShuset, där VIS kansli också huserar. Jag förklarar att mina kunskaper i TSS är måttliga och får ganska snart klart för mig att Anne-Marie värdesätter Min hörselskada har gjort att jag är den jag är idag och jag har fått många möjligheter som jag inte skulle ha fått annars en fungerande kommunikation framför vikten av att tecknen blir rätt. Trots att jag vuxit upp med en hörselskada var det inte förrän jag själv fick barn som jag lärde mig att teckna, tecknad svenska som det hette då, säger hon och fortsätter: Men ganska snart upptäckte jag ju att jag själv hade väldigt stor nytta av att kunna teckna. En stor del av Anne-Maries familj är antingen hörselskadade eller döva. Orsaken heter Brankiootorentalt syndrom (läs mer om BOR på nästa uppslag). Hennes pappa var gravt hörselskadad sedan födseln men blev helt döv vid 40 års ålder. Anne-Maries son är även han döv och av hennes två barnbarn är ett dövt och det andra hörselskadat. Sin egen diagnos fick hon dock för endast ett par år sedan. Anne-Maries mamma misstänkte tidigt att Anne-Marie var hörselskadad men det var först när hon började skolan som det blev konstaterat. En skolgång som kom att bli tuff på många vis. Jag umgicks inte med andra hörselskadade barn och som enda hörselskadad i en klass med hörande i en skola på landet så gick det som det gick. Jag fick dåliga betyg och hängde inte med på lektionerna, berättar hon. När hon var 13 år bytte hon skola till den större Alvikskolan. Där fanns fler elever i samma situation och Anne- Maries självförtroende steg. Med det också betygen. Det var som att komma till himmelriket och jag har fortfarande, 45 år efter studenten, kontakt med så gott som alla skolkamrater från den tiden. Efter studenten flyttade hon tillbaka hem till föräldrarna och gick en ettårig kontorskurs för att sedan börja arbeta på Stockholms kommun som maskinskriverska. Arbetsuppgifterna varierade genom de 25 år hon arbetade där och hon hade bland andra hand om personalfrågor. Men tills lut gick det inte längre och Anne-Marie gick in i väggen. Det var en jättejobbig tid och jag måste sedan dess, fortfarande, vara observant på vad min kropp klarar. Det är svårt ibland när man vill så mycket men kroppen säger ifrån. VIS 1/2014

13 I samband med en omorganisation avgick Anne-Marie från sin tjänst och startade istället eget företag med huvudinriktning att hålla i TSSkurser (tecken som stöd)- Hon fick bland andra uppdrag på HRFs (Hörselskadades Riksförbund) rikskansli. Plötsligt blev din funktionsnedsättning något som du kunde använda dig av, hur var det? Ett otroligt lyft! Jag började i den här vevan även att föreläsa om hur det är at leva med en hörselskada, berättar hon. I takt med att vi smuttar på kaffet inser jag hur Anne- Maries hörselskada, hennes yrkesliv och den person hon är idag är nära sammansvetsade. Hon har bland annat även utbildat sig till informatör och läst en handikapputbildning på folkhögskola. Mitt funktionshinder har blivit något positivt och jag har kunnat använda mig av det för att visa och peppa andra att det är inte så farligt att inte höra, säger hon och fortsätter: Man kan inte bara sitta hemma och gnälla, man måste göra något själv också Min hörselskada har gjort att jag är den jag är idag och jag har fått många möjligheter som jag inte skulle ha fått annars. Vid sidan av sitt företag började Anne-Marie att ta ströjobb, bland annat hos ett bemanningsföretag. Jag var på många olika arbetsplatser och är än idag tacksam över att de vågade anställa mig. De var noga med at tala om för sina kunder att jag inte kunde prata i telefon till exempel men att jag istället var duktig på att skriva. Under många år fanns en dröm om att bo i hus. Drömmen var förenad med att hitta en man att leva med. Men jag hittade ingen karl som ville köpa hus med mig och tog saken i egna händer istället, säger Anne-Marie och skrattar. Huset låg i Sollefteå dit Anne-Marie flyttade utan att ha någon direkt anknytning alls i trakterna. Hon började undervisa i TSS på gymnasiet där och när Arbetsförmedlingen öppnade kundtjänst i staden så fick hon jobb och påbörjade hon en sju månader lång utbildning till arbetsförmedlare. Det här blev en väldigt jobbig tid fysiskt och min tinnitus satte igång på allvar. Men jag tog mig igenom utbildningen och började sedan att jobba på Arbetsförmedlingen. I arbetet ingick att granska platsannonser och plötsligt en dag så hittade Anne-Marie en annons där Sundsvalls kommun sökte en person som kunde hjälpa döva att komma in på arbetsmarknaden. Anne-Marie sökte själv jobbet och fick det. Efter att, under en period, tidigare veckopendlat till Stockholm för sitt dåvarande arbete som ombudsman för HRFs stockholmsdistrikt insåg hon den här gången ganska snart att hon behövde sälja huset. Sagt och gjort. Arbetet i Sundsvall blev dock tillfälligt och hon var snart tillbaka på Arbetsförmedlingen igen. Men med sitt liv i Sundsvall sökte hon sig istället till Iris Hadars kontor i Sundsvall och sedan i Härnösand. Det var ett väldigt roligt jobb men när vi bytte regering så la de ner härnösandskontoret och jag blev plötsligt utan jobb. I samma veva blev Anne-Marie farmor. Sonen med familj bodde i Kumla och det blev en anledning för Anne-Marie att röra sig söderut igen. Hon hamnade slutligen i Stockholm och startade återigen upp sin firma Via den har hon sedan hållt TSSkurser på bland andra särskolor och genom HRF. Eftersom jag bott på många orter har jag fått många fina kontakter och erfarenheter som varit väldigt värdefulla för mig, säger Anne-Marie. Fortsättning på sidan 16 VIS 1/

14 Brankiootorenalt syndrom - BRO 14 Brankiootorenalt syndrom, BOR, är en ärftlig sjukdom som kan ge hörselnedsättning och missbildningar av öron och njurar samt fistlar och cystor på halsen. (I följande text koncentrerar vi oss dock främst på hur hörseln påverkas av sjukdomen. Red. anm.) Brankio syftar på gälgångarna från fostertiden, oto på öronen och renal på njurarna. Redan på 1800-talet lade läkare märke till hörselproblem och avvikande utseende runt öronen i vissa familjer, men det var inte förrän på 1970-talet som sambandet med njurmissbildningar blev klart. Ett annat namn på sjukdomen är Melnick-Frasers syndrom efter den brittiske genetikern George R Fraser och den amerikanske röntgenläkaren John Melnick, som beskrev den under 1970-talet. Sjukdomen förekommer i olika varianter. En av dem är brankiootosyndromet (BO), som innebär missbildning av öronen i kombination med fistlar och cystor på halsen, utan att njurarna är påverkade. Förekomst Någon exakt siffra för hur många som har brankiootorenalt syndrom är inte känd, men det har gjorts beräkningar som pekar på att sjukdomen skulle förekomma hos 2-3 per personer. Det skulle betyda att cirka personer i Sverige har sjukdomen, men den verkliga siffran antas ligga något högre. Orsak till sjukdomen Brankiootorenalt syndrom orsakas av en förändring i ett av flera arvsanlag som kodar för proteiner, vilka troligen är inblandade i tidig utveckling av gälfickor, njurar och ögon. Hittills har flera olika förändrade gener upptäckts som misstänks orsaka BOR och BO, och forskning pågår för att hitta fler. Ärftlighet Brankiootorenalt syndrom nedärvs autosomalt dominant. Det innebär att om den ena föräldern har sjukdomen, det vill säga har en normal gen (arvsanlag) och en muterad gen (förändrat arvsanlag), blir risken för såväl söner som döttrar att ärva sjukdomen 50 procent. De barn som inte fått den muterade genen får inte sjukdomen och för den heller inte vidare. Ungefär tio procent av de som har brankiootorenalt syndrom har symtomfria föräldrar. Troligen beror det på att sjukdomen har uppstått genom en nymutation. Detta innebär att en förändring av arvsanlagen uppträder för första gången hos personen själv och inte är nedärvd från någon av föräldrarna. Sannolikheten för att föräldrar till ett barn med en nymutation på nytt får ett barn med sjukdomen är cirka tio procent om en av dem bär på mutationen i sina könsceller. Den nyuppkomna förändringen i arvsmassan hos barnet blir ärftlig, och som vuxen riskerar hen att föra den muterade genen vidare till sina barn. Sannolikheten för detta är lika stor som om förändringen hade varit nedärvd. Symtom Brankiootorenalt syndrom kan se olika ut från individ till individ. Det är mycket stora skillnader i sjukdomens svårighetsgrad, också hos medlemmar i samma familj. Alla får inte alla symtom eller så blir de lindrigare hos en del. Att öronen och njurarna drabbas av missbildningar beror på att de utvecklas samtidigt, mellan graviditetsvecka fyra och tio. Det vanligaste symtomet är hörselnedsättning, som finns av tre slag och är ungefär lika vanliga: en som är orsakad av ledningshinder på grund av missbildningar i mellanörat (konduktiv hörselnedsättning), en som orsakas av förändringar i innerörat (sensorisk hörselnedsättning) och en blandad form som omfattar både inner- och mellanörat. Vid ledningshinder är innerörats funktion normal, men något påverkar ytter- eller mellanörat, med hörselnedsättning som följd. Missbildningar av innerörat (öronsnäckan) som innebär att snäckan har färre vindlingar än normalt förekommer också, kombinerat med utvidgad vestibulär akvedukt samt missbildade eller inga hörselben alls. Hos personer med brankiootorenalt syndrom är hörselnedsättningen oftast en kombination av båda typerna, men de kan också förekomma var för sig. Hörselnedsättningen är medfödd och kan långsamt förvärras och då upptäckas senare. Den varierar från lätt till svår. Balansorganen är ofta missbildade, vilket kan visa sig genom att barnet till exempel lär sig gå senare än andra barn. Ytterörats utseende påverkas också på olika sätt. Öronen kan ha ett avvikande utseende och till exempel vara asymmetriskt placerade eller ha en form där den övre kanten på ytterörat är mer inåtvikt än normalt. Hos en stor andel förekommer små gropar (pits) framför öronen (preaurikulära), ofta inte större än det hål som uppstår vid håltagning för örhängen. Ibland kan missbildningen utgöras av ett så kallat preaurikulärt bihang i form av en liten hudutväxt framför örat. Vätskefyllda hålrum (cystor) och onormala passager (fistlar) förekommer på nedre delen av halsen framför den muskel som böjer och vrider huvudet. De finns framför allt på halsens sidor och kan vara nästan omärkliga eller ha öppningar i huden och läcka vätska, med risk för infektioner. Diagnostik Att tidigt upptäcka sjukdomen är viktigt för att skapa de bästa förutsättningarna för framtiden, men den stora variationen i uttryck och svårighetsgrad kan göra det svårt att ställa diagnos. Sjukdomen kan därför i många familjer förbli odiagnostiserad tills ett barn med svåra symtom föds. Brankiootorenalt syndrom eller brankiootosyndromet ska alltid misstänkas om en person har gropar framför öronen eller halsfistlar och halscystor i kombination med hörselnedsättning. Njurarna ska då också undersökas. Orsaken till hörselnedsättningen kan diagnostiseras med magnetkameraundersökning, datortomografi och hörselmätning. Alla som misstänks ha syndromet ska genomgå datortomografi och magnetkameraundersökning av örat och hörselnerven, för att fastställa hur allvarlig missbildningen av mellanörat, innerörat och hörselnerven är. VIS 1/2014

15 Bilden visar ärftligheten vid brankiootorenalt syndrom. Graden av hörselnedsättning fastställs sedan med olika hörselprov. Det kan vara mätning av så kallade otoakustiska emissioner, innerörats förmåga att själv skapa ljud. Vid hjärnstamsaudiometri, som är en objektiv metod att uppskatta graden av hörselnedsättning, testas barnet för klickljud i hörlurar. Impedansaudiometri används för att undersöka hörselbenens och trumhinnans funktion i mellanörat. Observations- och lekaudiometri, där barnet till exempel får flytta klossar när det hör en signal, eller ton- och talaudiometri, som provar förmågan att uppfatta toner eller talat språk, är andra metoder. Genom att kombinera resultaten av dessa mätningar kan lokalisationen och graden av hörselnedsättningen fastställas. Det är i dag möjligt att bekräfta diagnosen med DNAbaserad teknik. Fosterdiagnostik är möjlig om mutationen i familjen är känd. Familjen bör erbjudas genetisk information. Det finns ännu ingen behandling som helt kan bota brankiootorenalt syndrom, men varje symtom kan behandlas för sig och mycket kan göras för att stödja och kompensera för funktionsnedsättningarna. Om hörselnedsättningen helt eller delvis beror på missbildningar i mellanörat kan dessa opereras. Hörapparat kan användas både vid missbildningar i innerörat och i mellanörat. Vid dövhet till följd av skador i innerörat kan i vissa fall cochleaimplantat (CI) användas, men vid brankiootorenalt syndrom kan missbildningar av snäckan ibland vara så stora att det inte är möjligt. Avvikande utseende på ytteröronen kan vid behov korrigeras med plastikkirurgi. Om fistlarna eller cystorna på halsen och framför öronen ger problem kan de opereras av en öron-, näs- och halsläkare. Fistlar framför öronen opereras också om de ger besvär, till exempel vätskar eller blir infekterade. Det är också möjligt att operera förträngningar i hörselgångar och tårkanaler. För att stimulera utvecklingen och kompensera för hörselnedsättningen behöver barn och ungdomar med syndromet habiliteringsinsatser. Familjen bör därför tidigt få kontakt med ett habiliteringsteam med särskild kunskap om hur hörselnedsättning och dövhet påverkar samspelet med omgivningen och delaktigheten i samhället. Insatserna kan bestå av psykologiskt och pedagogiskt stöd samt tekniskt stöd i form av hörhjälpmedel och hörseltekniska hjälpmedel i hemmet och på arbetsplatsen. Stöd och behandling planläggs utifrån de behov som finns. De varierar över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets/den unges nätverk. Ett nära samarbete sker också med kommunen, som utifrån graden av funktionsnedsättningar kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta vardagslivet. Att träffa andra familjer med barn i samma situation och ta del av varandras erfarenheter är värdefullt. Vuxna med brankiootorenalt syndrom behöver fortsatt stöd av hörselhabiliteringen. Text: Socialstyrelsen, sammanställt av: Lisa Wadin VIS 1/

16 ... fortsättning från sidan 13 Jag finner otrolig avkoppling i att måla och har gått många akvarellkurser. När hon var yngre målade hon även en hel del i olja. Något som hon dock tvingats ge upp. Min hörselskada har egentligen varit ett litet problem i förhållande till min doftöverkänslighet. Förutom att jag inte längre kan måla i olja så har jag svårt för parfymer, tvättmedelsdofter, sköljmedel och rakvatten bland annat. Doftöverkänsligheten, eller sensorisk hyperreaktivitet som det heter, gör att Anne-Marie inte kan gå på musikaler, konserter, biografer och liknande. Så fort det är tillfällen där människor gjort sig fina och tagit på sig sprayer och parfymer så måste jag avstå, det är ett verkligt handikapp. Anne-Marie upplever att det här med dofter är ett känsligt kapitel för många och hon känner själv att hon ofta blir sur och förbannad. Det vill jag ju inte bli, men blir ändå. Det är så frustrerande. Anne-Marie har varit medlem i VIS sedan början av 2000-talet. Hon har tidigare varit ordförande i VIS Västernorrland. Hon är även medlem ibland andra SDR (Sveriges Dövas Riksförbund) och HRF. Men det var när hon hörde om att VIS behövde en ledamot till förbundsstyrelsen som hon valde att engagera sig mer aktivt. Man kan inte bara sitta hemma och gnälla, man måste göra något själv också, säger hon. Text och foto: Lisa Wadin VIS kansli ligger på plan 2 i IRIShuset i Enskede. Du är välkommen att hälsa på! Vill du besöka kansliet? Ring innan och kolla att kanslisten Margurite är på plats så möter hon dig vid entrén. Kontaktuppgifter på sidan 2. Du vet väl att VIS finns på Facebook? I skrivande stund har förbundet över 130 gillare på Facebook men vi hoppas bli ännu fler. Gilla Vuxendöva i Sverige på Facebook och ta del av det senaste som händer i förbundet. Sidan är öppen för alla! Medlemmar, anhöriga och nyfikna. Facebook är ett utmärkt sätt att snabbt få information. Här får du även tips på evenemang samt möjlighet att diskutera med andra, ämnen som rör förbundet. Textning via text-tv underlättar när hörseln sviker Du måste ha text-tvfunktionen på din tv och välja rätt text-tvsida med fjärrkontrollen. Följande sidor gäller på respektive kanal: SVTs samtliga kanaler: sidan 199 TV 3: sidan 199 TV 4, Sjuan, TV 4 Fakta, TV 11, TV 4 Film och TV 4 Sport: sidan 890 Kanal 5: sidan 199 Kanal 9: sidan VIS 1/2014

17 DENNA SIDA ÄR EN ANNONS Scanna annonsen med applikationen Layar för att se mer material! hearlife VIS 1/

18 Melodifestivalen - mu Namn: Amina Ouahid Sysselsättning: Regiassistent och skådespelare Aktuell som: Teckenspråksgestaltare under finalen i Melodifestivalen När jag var liten kändes det meningslöst att titta på Melodifestivalen, jag hörde ju ingenting och förstod inte vad låtarna handlade om. Men nu när jag är med är det många döva som tycker det är kul att titta. Jag vill visa att vi döva också kan syssla med musik och artisteri. Det säger Amina Ouahid, som för andra året i följd kommer att arbeta som teckenspråksgestaltare under finalen i Melodifestivalen. 18 Under förra årets final i Melodifestivalen var Amina och en annan kollega de första döva någonsin att delta i programmet. I år är även hennes tvillingsyster Jamila med. Amina Ouahid, som är döv sedan födseln, tycker det är viktigt att döva syns i sådana här sammanhang. Det är en fråga om identitet. Jag vill vara en förebild och inspirera andra. Förr var det nästan otänkbart att döva skulle hålla på med musik. Men nu visar vi att det går, säger Amina som till vardags arbetar som regiassistent och skådespelare på Riksteatern. Tidigare har hon bland annat jobbat med en julkonsert på tv4 där hon teckenspråksgestaltade två sånger. Som teckenspråksgestaltare direktöversätter man inte texterna utan använder kroppen och ansiktsuttryck för att tolka låten. I ett argt och känslosamt parti av en låt ser Amina arg ut och gör häftiga utsvävande rörelser. Under förra årets tävling tolkade hon låtar av rockbandet State of drama och pianospelande Ralf Gyllenhammar. Båda var roliga att göra och det var väldigt olika låtar. Amina hör basen i musiken men behöver hjälp med takt, rytm och när sången sjungs. En hörande person bakom kameran signalerar när hon ska börja och när det är pauser. Som en del i förberedelserna läser hon texterna noggrant. Det är inte så viktigt att jag översätter exakt vad artisten sjunger men att karaktären blir liknande och att låtens budskap går fram. Döva ska få samma upplevelse som hörande, säger Amina Ouahid. Finalen i årets Melodifestival gick av stapeln den 8 mars på Friends arena i Stockholm. Text och foto: Olle Eriksson VIS 1/2014

19 sik för döva? Namn: Ann Charlotte Sparby Sysselsättning: Producent på AVE produktion som arbetar med karaktärstolkning och teckenspråksgestaltning i bland annat tv-produktioner som Julkalendern och Melodifestivalen. Aktuell som: Ansvarig producent för den teckenspråkiga delen under Melodifestivalen. - Fram för fler döva i tv-rutan! Det tycker Ann Charlotte Sparby som är ansvarig producent för den teckenspråkiga delen under Melodifestivalen. Ann Charlotte Sparby är själv hörande och tycker att det är viktigt att döva syns mer i tv. De som är hörande har så mycket att välja på och jag tycker att döva också ska kunna välja och välja bort i utbudet. I de produktioner där det är möjligt tycker jag att man ska försöka få in fler döva aktörer. Det är viktigt att det finns förebilder, säger Ann Charlotte Sparby. Hon menar att det i så kallade efterproduktioner på tv, program som inte sänds live, vore enkelt att anpassa programmen för döva personer. Det är inga problem, man skulle kunna ha döva teckenspråksgestaltare i varje program. I rollen som producent utser hon dem som ska arbeta som teckenspråksgestaltare. Vad krävs för att bli en bra teckenspråksgestaltare? Att man har språket och lite skådespeleri i sig. Man ska vara uttrycksfull och kunna gå genom kameran. Ann Charlotte Sparby tycker att teckenspråksgestaltare förstärker upplevelsen även för hörande personer. Jag tycker låtarna blir ännu bättre. Hon tror och hoppas att Melodifestivalen kan fungera som en språngbräda för döva in i andra tv-produktioner. Melodifestivalen är en enorm produktion och det finns ett jättestort intresse bland tittarna, även bland döva som tycker om musik, så förhoppningsvis ger detta genomslag. Text och foto: Olle Eriksson Glöm inte att skicka in till VIStidningen och berätta om vad som händer i din länsförening. e-post: VIS 1/

20 krisskross med vis 1/2014 Rätt lösning på KRISSKROSS i VIS 4/2013: Ordet som söktes var SKIDOR Vinnare av VIS KRISSKROSS nr 4/2013 är Yngve Cronholm, Hässleholm Grattis! Trisslott kommer med posten. Så här gör du: Ett ord är givet, resten ska in i de tomma rutorna. Ordet vi söker läser du uppifrån och ner i de skuggade rutorna. Vad är det? EKAR OROA STIL VARM ALERT AMÖBA BLEKA JAGAR NYNNA RENAT SKARE TIGER ANLITA BEDYRA DELTAR HALTAR ISDUBB KASKAD LADDAT RUINER SNAGGA TYNGST UTANPÅ VANILJ BARNBOK BIGARRÅ BIOGRAF DILEMMA ETTRIGA FILOSOF INDISKA KALLBAD ORSAKAR LANTLIG KASSETT VANLIGT STRÖVAR TELEFON DINGLADE FANKLUBB FOTOGRAF GRÄDDFIL MUSIKANT OPTIMIST ORANGERI RELATION ENKÄTERNA FÖRARGLIG RINGLEKAR UTREDNING GLASSPINNE RÖSTSEDLAR Lös och skicka in! Trissmiljonerna väntar! Skicka in lösningen senast den 1 maj 2014 till: VIS Sandsborgsvägen Enskede. Märk lösningen VISKRYSS Insänt av: Adress: Krysset är gjort av Lena Munck 20 VIS 1/2014

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Infoblad nr 1 februari 2013

Infoblad nr 1 februari 2013 Infoblad nr 1 februari 2013 Ordförande har ordet Så har ännu ett nytt år tagit sin början. Dagarna blir allt längre och ljuset blir mer intensivt. På morgnarna när jag går ut för att hämta tidningen i

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Nr 1 2011 Årgång 20 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR TUBERÖS SKLEROS. Innehåller inbjudan till sommarens familjehelg

Nr 1 2011 Årgång 20 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR TUBERÖS SKLEROS. Innehåller inbjudan till sommarens familjehelg Nr 1 2011 Årgång 20 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR TUBERÖS SKLEROS Innehåller inbjudan till sommarens familjehelg Fakta om TS Tuberös skleros (TS) är en genetisk sjukdom med mycket varierande symtom. En person

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

2/2013 I DETTA NUMMER: Nordiska sommarveckan genom tiderna. VIS Utvecklingskonferens 2013. Vad händer med Tolktjänstutredningen? och mycket mer...

2/2013 I DETTA NUMMER: Nordiska sommarveckan genom tiderna. VIS Utvecklingskonferens 2013. Vad händer med Tolktjänstutredningen? och mycket mer... VIStidningen Utgiven av Vuxendöva i Sverige I DETTA NUMMER: Nordiska sommarveckan genom tiderna VIS Utvecklingskonferens 2013 Vad händer med Tolktjänstutredningen? och mycket mer... 2/2013 besök oss gärna

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Stort 30-års jubileum 1983-2013

Stort 30-års jubileum 1983-2013 RSMH Mittpunkten Malmö RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA Stort 30-års jubileum 1983-2013 Vi är alla människor, ej bara diagnoser Inflytande - Återhämtning - Självbestämmande Välkomna på konferens,

Läs mer

Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem

Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem Hej! Nu, när vi har mött barnen igen och allt börjar få form och fason i arbetsrutinerna, är det dags att planera framåt. En mötesplats för inspiration:

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2013

Verksamhetsberättelse för 2013 Verksamhetsberättelse för 2013 ILCO:s Jönköpings länsförening 2014-03-16 Mäster Gudmunds Källar Jönköping Kallelse till ILCO:s årsmöte 2014 Söndagen den 16 mars håller vi årsmötesförhandlingar på restaurang

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 Styrelsen hälsar medlemmarna välkomna till årets verksamhet i Piteå. Kallelse till årsmöte. Tisdagen den 14 februari 2012 Plats: Vardagsrummet, Gamla Bryggeriet samma

Läs mer

Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter

Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter FUB Sundsvall VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter Ordförande Vakant Vice ordf Carin Mellberg Rita Carlsson Ann-Britt Sundström Mikael Svedberg Daniel Jönsson Elin Vesterlund

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10 Tid: 2015-03- 10 kl 18.45-20.15 Plats: K2R, Kungsgatan 45, Göteborg 17-27 Närvarande: Linnea Wulfsberg, ordförande Maria Henoch, vice ordförande ordinarie Andreas Lindhé, ordinarie Emma Boije, ordinarie

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé RENYSSANS Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Våren 2012 Madonna med Liljor/Fabergé I detta nummer kan du läsa om nya lokaler, årsmötet, resor och utflykter samt kurser m.m. 1 Nya lokaler Som de flesta

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Program Högalid. Våren 2014. Välkommen till en ny säsong med PRO Högalid

Program Högalid. Våren 2014. Välkommen till en ny säsong med PRO Högalid Program Högalid Våren 2014 Välkommen till en ny säsong med Ciao Ciao är en italiensk restaurang som öppnade sina dörrar i hjärtat av Hornsgatan februari 2013. Det blev snabbt en mycket populär restaurang.

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Göteborgs. Scoutdistrikts

Göteborgs. Scoutdistrikts Göteborgs Scoutdistrikts Arrangemang Hösten 2013 2 KALENDARIET September Oktober 1 S 1 T 2 M Mandalay kv.segl. 2 O 3 T 3 T 4 O 4 F Vandringen 2013 5 T 5 L Vandringen 2013 6 F Mandalay ny.segl. 6 S Vandringen

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Medlemsinformation. Steg för steg. Hänt i media. Nätvandring motverkar mobbning. Upprättelse för mobbade. Tematräff om mobbning. Hjälp oss bli fler!

Medlemsinformation. Steg för steg. Hänt i media. Nätvandring motverkar mobbning. Upprättelse för mobbade. Tematräff om mobbning. Hjälp oss bli fler! Medlemsinformation Steg för steg maj 2015 för en bra psykosocial miljö Hänt i media Nätvandring motverkar mobbning Upprättelse för mobbade Tematräff om mobbning Hjälp oss bli fler! Ordföranden har ordet

Läs mer

Neuroförbundet Västervik

Neuroförbundet Västervik Neuroförbundet Västervik org.nr. 833600 8175. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 3 1. Styrelsen för Neuroförbundet Västervik får härmed överlämna Verksamhetsberättelsen för. 1 januari 31 december 2013 Inledning.

Läs mer

Ändrat datum för årsmötet

Ändrat datum för årsmötet Uppsala Januari 2010 Innehåll Kalendarium... sid 1 Hälsning från ordföranden... sid 2 Kallelse till årsmötet... sid 3 Information från Misa... sid 4 Information om gymnsiestudier Lundellska skolan... sid

Läs mer

NALLEABONNEMANG 2015/2016

NALLEABONNEMANG 2015/2016 NALLEABONNEMANG 2015/2016 NALLEKONSERTER Våra älskade Nallekonserter flyttade givetvis med oss från Konserthuset till Malmö Live. Ett enkelt och trevligt sätt för generationer att umgås och en möjlighet

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg Välkommen till Vänersborg! I år går intresseföreningen FoU Välfärds konferens

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Attention behöver din hjälp på café-kvällarna

Attention behöver din hjälp på café-kvällarna Uppsala Augusti 2009 Innehåll Kalendarium... sid 1 Schema för höstens cafékvällar... sid 2 Lista över föreningens förtroendevalda... sid 3 Studiecirkel: Kunskap gör skillnad... sid 4 Information/reklam

Läs mer

ORDFÖRANDE HAR ORDET

ORDFÖRANDE HAR ORDET VINTER 2011 ORDFÖRANDE HAR ORDET Det gamla året är snart slut och det nya hälsar vi välkommet. Jag tackar er alla för det gångna året och för allt ni har gjort för föreningen. Jag hoppas mycket på ert

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin!

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! Nr 7163 november april 2007 2009 Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! En nystartad barngrupp med teaterövningar mixade med sång! Björn Stoltz, Agneta Ljungström och Sylvi Viberg är ledare.

Läs mer

Protokoll Sverok Stockholm 2010-07-18 Styrelsemöte nr 6

Protokoll Sverok Stockholm 2010-07-18 Styrelsemöte nr 6 Protokoll styrelsemöte nr 6 2010-07-18 1(7) Protokoll 2010-07-18 Styrelsemöte nr 6 Fastställd dagordning 1 Inledande formalia... 2 1.1 Mötets öppnande... 2 1.2 Val av mötesordförande... 2 1.3 Val av mötessekreterare...

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Infoblad nr 2 april 2011

Infoblad nr 2 april 2011 Infoblad nr 2 april 2011 Ordförande har ordet Att våren äntligen är här blir vi påminda om genom spirande grönska och inte minst småfåglarnas intensiva sång. På många år har jag inte kunnat höra fåglarna

Läs mer

Assyriska Föreningen i Södertälje inviger sina lokaler

Assyriska Föreningen i Södertälje inviger sina lokaler Nr 114, oktober 2013 Assyriska Föreningen i Södertälje inviger sina lokaler Assyriska föreningen i Södertälje inbjuder alla till invigningen av nya Assyriska Kulturhuset. Invigningen firas med ett fullspäckat

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Nr 3 2007 Årgång 12. Nyhetsbrev från Vacterlföreningen. Föräldrakraft som gratis medlemsförmån!

Nr 3 2007 Årgång 12. Nyhetsbrev från Vacterlföreningen. Föräldrakraft som gratis medlemsförmån! Nr 3 2007 Årgång 12 Nyhetsbrev från Vacterlföreningen Föräldrakraft som gratis medlemsförmån! Vi har fått erbjudande om att få tidsskriften Föräldrakraft gratis under 2008. Föräldrakraft vänder sig till

Läs mer

Nyhetsbrev. Skånes stamningsförening. Ny styrelse nya tag! Kalendarium våren/sommaren 2014

Nyhetsbrev. Skånes stamningsförening. Ny styrelse nya tag! Kalendarium våren/sommaren 2014 Skånes stamningsförening Nyhetsbrev Maj 2014 årgång 15 nr 2 Ny styrelse nya tag! Årsmöte valde ny styrelse i februari. Det innebär att Johan Ascard är ny ordförande och efterträder Anders Olsson, som avgick

Läs mer

DHR Ängelholm NR. 1. 2015

DHR Ängelholm NR. 1. 2015 DHR Ängelholm NR. 1. 2015 ORDFÖRANDE. OVE JANSSON TEL. 0435-216 94 MOBIL. 070 52 169 41 STYRELSELEDAMÖTER. MARIANNE WINSTEDT 0431-187 57 MOBIL. 076 05 905 09 LIZ LINDEROS TEL. 042-598 75 MOBIL. 073 66

Läs mer

Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1

Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1 Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL: Carina Segerlund Tfn: 0911-70253 E-post:

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Finspång. Studieprogram hösten 2010

Finspång. Studieprogram hösten 2010 Finspång Studieprogram hösten 2010 Data Känner du dig som en slav under tekniken emellanåt? Bli herre över den istället! Oavsett om du är nybörjare som vill lära dig skicka e-post och betala dina räkningar

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014 Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR Oktober 2014 Ett barn, en person! SLO syndrom ger olika grad och kombination av funktionsnedsättningar Alla personer med SLO är unika! Alla med SLO utvecklas

Läs mer

Inte många sekunder utanför dörren idag. Så naturen får komma ifrån Eric! http://www.elgebrant.se/fotodagbok.html

Inte många sekunder utanför dörren idag. Så naturen får komma ifrån Eric! http://www.elgebrant.se/fotodagbok.html www.fysioteamet.se Idag har det varit en hel del FysioTeamet på schemat. Först klinikmöte med oss Alla fem sjukgymnaster. Sedan var Anna, Majsan och jag i Båstad på Båstad Bjäre Läkarpraktik och presenterade

Läs mer

Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014

Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014 Skara-Götene FUB Verksamhetsberättelse 2014 Sid 1 (5) Verksamhetsberättelse FUB Skara-Götene år 2014 Styrelsen för FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning i Skara-Götene får härmed

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet. Februari 2010

PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet. Februari 2010 Föreningsnytt Februari 2010 PÅ GÅNG! Årsmöte den 3 mars 2010 Jubileumsstipendiet Uppsala föreningsråd Svartbäcksgatan 58 753 33 Uppsala Telefon: 018 14 49 14 E-post: info@uppsalaforeningsrad.se Hemsida:

Läs mer

2/2014 I DETTA NUMMER: Utgiven av Vuxendöva i Sverige. VIS Riksårsmöte 2014. Riksteaterns Tyst Teater. Ändringar i diskrimineringslagen

2/2014 I DETTA NUMMER: Utgiven av Vuxendöva i Sverige. VIS Riksårsmöte 2014. Riksteaterns Tyst Teater. Ändringar i diskrimineringslagen VIStidningen Utgiven av Vuxendöva i Sverige I DETTA NUMMER: VIS Riksårsmöte 2014 Riksteaterns Tyst Teater Ändringar i diskrimineringslagen... och mycket mer 2/2014 besök oss gärna på internet: www.visriks.nu

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Stadgar för Majblommans Riksförbund Organisationsnummer 857200-5083 Antagna vid Förbundsstyrelsens årsmöte den 20 september 2012

Stadgar för Majblommans Riksförbund Organisationsnummer 857200-5083 Antagna vid Förbundsstyrelsens årsmöte den 20 september 2012 Stadgar för Majblommans Riksförbund Organisationsnummer 857200-5083 Antagna vid Förbundsstyrelsens årsmöte den 20 september 2012 Stadgar för Majblommans Riksförbund 1 Förbundets namn Förbundets namn är

Läs mer

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Hypoteser om vilken lösning det finns behov av Stor andel gemensamma generella

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Infoblad nr 3 augusti 2013

Infoblad nr 3 augusti 2013 Infoblad nr 3 augusti 2013 Ordförande har ordet Nu börjar vi så sakta komma tillbaka från semestrar och ledigheter. Lite ovant är det, men det är samtidigt skönt att landa i vardagen igen. Det var länge

Läs mer

Nr 1 2009 Årgång 18 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR TUBERÖS SKLEROS

Nr 1 2009 Årgång 18 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR TUBERÖS SKLEROS Nr 1 2009 Årgång 18 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR TUBERÖS SKLEROS Fakta om TS Tuberös skleros (TS) är en genetisk sjukdom med mycket varierande symtom. En person med TS kan vara allt från helt symtomfri till

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET Personer med utvecklingsstörning har rätt till insatsen daglig. Daglig tillförsäkras personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig..

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

En lång och framgångsrik säsong börjar lida mot sitt slut..

En lång och framgångsrik säsong börjar lida mot sitt slut.. Sida 1 av 6 En lång och framgångsrik säsong börjar lida mot sitt slut.. Efter att ha öppnat tidigt, samt genomlidigt den kallaste maj månad i mannaminne, fick säsongen äntligen fart i augusti och vi hade

Läs mer

Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå, cykla, samåka eller resa kollektivt.

Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå, cykla, samåka eller resa kollektivt. Klimatmatchen 2014 Priser - detta kan man vinna Nationella priser Alla lag/grupper är med och tävlar om följande nationella priser: Resetävlingen Vinns av det lag som samlat flest resepoäng genom att gå,

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

MEDLEMSBLAD AUGUSTI-OKTOBER 2011 INFORMATION. Kansliet

MEDLEMSBLAD AUGUSTI-OKTOBER 2011 INFORMATION. Kansliet MEDLEMSBLAD AUGUSTI-OKTOBER 2011 INFORMATION Kansliet Kansliet har öppet mån, tis och tors kl. 9.00-15.30. Övriga tider finns telefonsvarare. Tel. 031-12 10 03. Mejl: goteborg.magotarm@telia.com Vår kanslist

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Medlemsmotioner. Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551

Medlemsmotioner. Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551 Årsmöte 2014 Onsdagen den 26 mars Hörselskadades förening i Stockholm org.nr. 802001-5551 Medlemsmotioner Dagordningen, punkt 7: Övriga förslag Inklusive föreningsstyrelsens förslag till beslut Medlemsmotioner

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2012

Verksamhetsberättelse för 2012 Verksamhetsberättelse för 2012 ILCO:s Jönköpings länsförening 2013-03-16 Hasse på Sjökanten Jönköping Kallelse till ILCO:s årsmöte 2013 Lördag den 16 mars håller vi årsmötesförhandlingar på restaurang

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

4/2012. Utgiven av Vuxendöva i Sverige. VIS Riksting 2012. besök oss gärna på internet: www.visriks.nu. Den sista krönikan.

4/2012. Utgiven av Vuxendöva i Sverige. VIS Riksting 2012. besök oss gärna på internet: www.visriks.nu. Den sista krönikan. VIStidningen Utgiven av Vuxendöva i Sverige VIS Riksting 2012 Den sista krönikan Länsföreningarna PORTRÄTTET Tolktjänstutredningen HALLÅ DÄR... Vägen till rättigheter... och mycket mer 4/2012 besök oss

Läs mer

Infoblad nr 4 oktober 2010

Infoblad nr 4 oktober 2010 Infoblad nr 4 oktober 2010 Ordförande har ordet Hösten har kommit på allvar och nästa helg byter vi till vintertid. Då lägger sig mörkret över oss redan tidigt på eftermiddagen och det kan kännas skönt

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL NORDANSTIGS KOMMUN i Hudiskvall och Nordanstig SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-12-09 1 Sida Plats och tid Älvstagården i Jättendal, fredagen den 9 december 2011 kl 09:00 11-30 Beslutande Övriga

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010

Sveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010 Sveriges villaägare om grannrelationer Rapport september 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer