Kommunfullmäktige Dnr 2008/378 Maj Miljöredovisning 2008 Uppföljning av Miljöprogram 2008 och ecobudget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunfullmäktige Dnr 2008/378 Maj 2009. Miljöredovisning 2008 Uppföljning av Miljöprogram 2008 och ecobudget"

Transkript

1 Kommunfullmäktige Dnr 2008/378 Maj 2009 Miljöredovisning 2008 Uppföljning av Miljöprogram 2008 och ecobudget

2 INLEDNING Miljöprogram 2008 antogs i kommunfullmäktige i maj De lokala miljömålen avser den geografiska kommunen. Miljömålen beskrivs som övergripande mål som ska uppnås senast 2020 och delmål som ska uppnås till år Målen till 2020 visar riktningen på lång sikt och målen till 2012 beskriver miljöarbetet på kortare sikt. Totalt innehåller miljöprogrammet 46 olika delmål fram till Ambitionen är att miljöprogrammet ska vara levande och att miljömålsarbetet ska inarbetas i verksamheterna. För att visa hur miljömålsarbetet fortskrider har miljönämnden gjort en enklare uppföljning för 2008 för att redan nu visa utvecklingstrenden till år Borlänge kommuns interna miljöarbete bedrivs enligt miljöledningssystemet ecobudget. En ekologisk budget har utformats med mål för 2009 samt för målåren i miljöprogrammet. Verksamheterna har gjort miljöutredningar och påbörjat arbetet med att ta fram handlingsplaner. Eftersom flera mål i den ekologiska budgeten är gemensamma med målen i Miljöprogram 2008 samordnas uppföljningen i Miljöredovisning Underlaget till Miljöredovisning 2008 grundar sig på svaren på ett frågeformulär som skickats ut till verksamheterna. För uppföljning av miljöprogrammet har även bolagen svarat. Varje verksamhet/bolag berörs av mellan tre och sjutton olika delmål till Frågeformulären utformades efter detta. Det fanns även möjlighet att lämna egna synpunkter. För ecobudget handlade frågorna mest om verksamheternas miljöarbete under 2008, men även om hur de planerar sitt miljöarbete för nästkommande år. Svaren skulle inlämnas senast 31 januari, Svarsfrekvensen var hög, svar saknas endast från ett fåtal verksamheter, vilket ger en bra bild över hur miljöarbetet ser ut i koncernen. INLEDNING

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING MILJÖPROGRAMMET 2 LEVA LIVET 3 FRISK LUFT 4 HÄRLIGA NATUR 5 LEVANDE VATTEN 6 BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID MILJÖLEDNING 7 ecobudget INNEHÅLLSFÖRTECKNING

4 SAMMANFATTNING Den höga svarsfrekvensen på frågeformuläret ger en indikation på att miljöarbetet har hamnat högre upp på agendan i verksamheterna. Att tänka och agera resurseffektivt ger vinster inte bara miljömässigt utan också ekonomiskt. Att ha en hög miljömedvetenhet är också en bra marknadsföring av kommunen. Överraskande många mål, både i miljöprogrammet och i ecobudget, visar ett positivt resultat. Miljöprogram 2008 Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön i Borlänge bedöms bli positiv. Idag visar trenden att det inte verkar vara omöjligt att uppnå många miljömål till Resultatet för de 46 olika delmålen som ska nås till 2012 presenteras i diagrammet nedan. 20 delmål kommer att uppnås 19 delmål uppnås till viss del 4 delmål kommer inte att uppnås 3 delmål kan ej bedömas De delmål som anses kunna uppnås till viss del ( gula ) kan uppnås helt om fler åtgärder eller resurser sätts in idag. Miljöprogram 2008 beskriver miljömålen under fem rubrikområden; Leva livet, Frisk luft, Härliga natur, Levande vatten och Borlängebor skapar framtid. Inom varje område finns sju till tolv delmål. Trenden för miljömålsarbetet skiljer sig mycket åt mellan de olika områdena. Många delmål anses vara svåra att uppnå till 2012 inom området Leva livet. Inom området Levande vatten bedöms däremot två tredjedelar av målen möjliga att uppnå till Av de kommentarer som lämnats i frågeformulären har förklaringar getts till varför vissa delmål är svåra eller omöjliga att nå till Av stor betydelse är ekonomiska medel och att det kan vara svårt för enheterna att påverka sina inköp. Central upphandling av livsmedel, arbetsmaskiner, tjänstebilar och kemiska produkter är av stor vikt. ecobudget Den ekologiska budgeten innehåller mål för 2009, vilket innebär att resultatet från uppföljningen 2008 kan ändras nästa år. Uppföljningen för 2008 ger dock en indikation på åt vilket håll vi är på väg. Överlag överträffas de mål som är satta för Det är svårt att se om målen för 2012 kommer att kunna nås, men hittills ser det bra ut. Se tabell på nästa sida. 1 SAMMANFATTNING

5 Indikator Resultat Andel ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten Andelen personbilar som uppfyller Vägverkets kriterier för miljöbilar Åkta mil per bil och år i tjänstebilpoolen Andel skolor och förskolor med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling Pappersark per anställd Energianvändning i verksamheternas lokaler (kwh/kvm BRA) Andel av personalen som genomgått grundläggande miljöutbildning Resultat för Glatt ansikte = Budget för 2009 har uppnåtts eller överträffats i förtid Neutralt ansikte= Budget för 2009 har inte uppnåtts, men årets resultat ändå är bättre än föregående värde och det finns goda chanser att nå målet i tid Olyckligt ansikte = Budget för 2009 har inte uppnåtts och årets resultat är sämre än föregående värde, låga chanser att nå målet i tid Målen om ekologiska livsmedel, personbilar och förskolor/skolor med miljöutmärkelser följer målen i Miljöprogram 2008, även om de är till viss del omformulerade och anpassade för att kunna implementeras i verksamheten. Målet om energianvändning följer Kommunfastigheters åtagande. 1 SAMMANFATTNING

6 LEVA LIVET VISION Vi trivs och mår bra i Borlänge. Vi utsätts inte för störande buller, föroreningar eller skadliga kemikalier i vårt boende eller i livsmiljön för övrigt. Lokala tillgångar tas tillvara. Vi hushåller med naturgrus och använder förnybara energikällor. Vi skapar nya jobb och utvecklar nya tekniker som kan vara till nytta för andra. Totalt fördelar sig de nio delmålen till 2012 enligt följande: 0 delmål kommer att uppnås 5 delmål uppnås till viss del 3 delmål kommer inte att uppnås 1 delmål kan ej bedömas Det innebär att många av målen bedöms vara svåra att uppfylla inom området Leva livet. Ekonomiska medel anses enligt svaren ha stor betydelse inom detta område. Om ytterligare resurser sätts in finns dock möjlighet att uppnå flera delmål till Några delmål bör omformuleras. 2 MILJÖPROGRAMMET - LEVA LIVET

7 Resultatet för varje delmål: LEVA LIVET Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Radongashalten i inomhusluften i alla skolor och förskolor understiger riktvärdet på 200 Bq/m³ Ventilationen i förskolor, skolor och vårdlokaler har ett uteluftsflöde av storleksordningen 7-10 l/s.p. (liter per sekund och person) för att skydda mot ohälsa orsakad av bristande luftkvalitet Varmvattensystem i bostäder och offentliga lokaler har en vattentemperatur före tappstället på minst 50 C för att minska risken för legionärssjuka Vid befintliga bostäder, undervisningsoch vårdlokaler som utsätts för ekvivalenta trafikbullernivåer över 63dB(A) vidtas åtgärder så att inomhusnivåerna uppgår till högst 35dB(A) Alla bostäder i tätorten har tillgång till grönområden inom 1000 meter Uppnås endast om ekonomiska medel avsätts. Kommunal investering och underhållsbudget krävs för att nå målet. Saneringsprogram pågår till 2010 men ekonomiska medlen räcker ej till alla. Målet bör omformuleras till Alla bostäder har en grannskapspark på minst 2 ha inom högst 300 m från bostaden Alla förskolor och skolor har tillgång till grönområden inom 200 meter Målet bör omformuleras till Alla förskolor och skolor har en grannskapspark på minst 2 ha inom högst 300 m från skolan Vid alla äldreboenden och gruppboenden för personer med funktionhinder finns gröna utemiljöer i direkt anslutning till bostaden Kemiska bekämpningsmedel används inte i förebyggande syfte på kommunala grönområden Innehållet av tungmetaller i slammet från avloppsreningsverk minskar för varje år 2 MILJÖPROGRAMMET - LEVA LIVET

8 FRISK LUFT VISION Luften är ren i Borlänges tätort liksom på landsbygden. Luften tillförs inte växthusgaser, ozonnedbrytande ämnen eller föroreningar som kan vara skadliga för människor, djur, växter, byggnader, mark eller vatten. Totalt fördelar sig de nio delmålen till 2012 enligt följande: 2 delmål kommer att uppnås 5 delmål uppnås till viss del 0 delmål kommer inte att uppnås 2 delmål kan ej bedömas Med ytterligare åtgärder och resurser finns möjlighet att uppnå en stor del av delmålen inom området Frisk luft. Central upphandling och tillgång till bilpool har stor betydelse. 3 MILJÖPROGRAMMET - FRISK LUFT

9 Resultatet för varje delmål: FRISK LUFT Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter För den geografiska kommunen finns en klimatstrategi Mindre än 1% av fjärrvärmen i kommunen produceras med fossila bränslen Bilåkandet minskar jämfört med år 2001 Utsläpp av koldioxid från transporter är 20% lägre jämfört med 2004 Ej med i frågorna. Följs upp från central statistik. Uppgifter saknas ännu. Kommunala transporter körs till 75% på förnybara bränslen Alla kommunens arbetsmaskiner går på miljöanpassade drivmedel Upphandlingen inte gjord för förnybara bränslen. Bilpool och leasingföretag måste ha bilar som kör på förnybara bränslen. Skärpta krav vid upphandling krävs. Bilpoolen kan ej utnyttjas av alla. Många maskinarbeten utförs av entreprenörer. Viktigt med skärpta krav vid upphandling. Stora gräsklippare som går på miljöbränsle finns ej att tillgå idag. Den totala energianvändningen per invånare minskar Ej med i frågorna. Följs upp från central statistik. Uppgifter saknas ännu. Utsläpp av partiklar i Borlänge centrum minskar genom förbättrade rutiner för gaturenhållning Kvävedioxid och partiklar i Borlänge centrum visar på minskande halter 3 MILJÖPROGRAMMET - FRISK LUFT

10 HÄRLIGA NATUR VISION Vi har ett rikt friluftsliv. Vi nyttjar, skyddar och bevarar naturen så att det unika i Borlänge utvecklas och förvaltas på bästa sätt. Vi värnar om det öppna landskapet. Jord- och skogsbruket lever vidare och utvecklas på ett hållbart sätt. Marken är fri från föroreningar och dess vattenhållande funktion bevaras. Miljöer med kultur- och fornlämningar bevaras i största möjliga utsträckning. Totalt fördelar sig de nio delmålen till 2012 enligt följande: 4 delmål kommer att uppnås 5 delmål uppnås till viss del 0 delmål kommer inte att uppnås 0 delmål kan ej bedömas Trenden för delmålen till 2012 inom området Härliga natur är positiv. Den centrala upphandlingen har en viktig roll. 4 MILJÖPROGRAMMET - HÄRLIGA NATUR

11 Resultatet för varje delmål: HÄRLIGA NATUR Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Minst 30% av kommunens jordbruksmark används för ekologisk produktion Andelen ekologiska livsmedel som kommunens enheter köper in är 30% Svårt att påverka själva när upphandlingen sker centralt. Behov av konto för redovisningen. På lämpliga kommunala skogsmarker uppgår lövandelen i slutavverkningsskogen till minst 20% Vandringsleder finns utpekade i översiktsplanen Kommunala markreservat är bildade i Sjöberget, Smäcken och Tures äng Gäller ej Tures äng till Befintliga våtmarksområden är kartlagda. I de områden som hyser grodor och paddor finns säkra passager över trafikerade vägar Vägverket ansvarar för åtgärderna. Alla identifierade förorenade områden är riskklassificerade Användningen av kemiska bekämpningsmedel i förebyggande syfte i kommunala verksamheter minskar Kemiska ämnen som klassificerats som skadliga för människors hälsa eller miljön används inte i kommunala verksamheter Ersättningsprodukter finns inte alltid att tillgå. Upphandling viktig. 4 MILJÖPROGRAMMET - HÄRLIGA NATUR

12 LEVANDE VATTEN VISION Vattnet är livgivande. Vattnet i Borlänges sjöar är rent och skapar förutsättningar för livskraftiga populationer av växter och djur. Vatten som finns i marken skyddas och där det påträffas kan det drickas av människor och djur. Påverkade vatten återställs i möjligaste mån till sitt ursprungliga tillstånd. Totalt fördelar sig de tolv delmålen till 2012 enligt följande: 9 delmål kommer att uppnås 3 delmål uppnås till viss del 0 delmål kommer inte att uppnås 0 delmål kan ej bedömas Utvecklingstrenden för delmålen till 2012 inom området Levande vatten är mycket positiv. Målen kanske är för lågt satta 5 MILJÖPROGRAMMET - LEVANDE VATTEN

13 Resultatet för varje delmål: LEVANDE VATTEN Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Nya skyddsområden finns för vattentäkter i Lennheden, Tjärna och Frostbrunnsdalen Badelundaåsen har ett långsiktigt fastställt skydd mot verksamheter som kan ha negativ påverkan på vattenkvaliteten Vägsalt används endast vid frosthalka på kommunala vägar Vid tillståndsgivning av enskilda avlopp används tydliga kriterier för olika avrinningsområden Andelen enskilda avlopp som sanerats enligt saneringsplanen är 20% Alla bristfälliga avlopp i Milsbosjöarnas och Dalsjöns avrinningsområde är åtgärdade Lusbäckens vattenkvalitet är förbättrad genom åtgärder mot dagvattenutsläpp Värdefulla vattensystem med hög vattenkvalitet (klarvattensjöar) är kartlagda och skyddas mot påverkan Oklart hur skyddet ska se ut. Andelen försurade vattensystem minskar Halten tungmetaller i gädda minskar jämfört med tidigare analysresultat vid provfiske Provfiske behövs. Hessesjön har badvattenkvalitet Alla kommunala strandbad har tjänlig badvattenkvalitet 5 MILJÖPROGRAMMET - LEVANDE VATTEN

14 BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID VISION Borlängebon har bred kunskap i hållbarhetsfrågor och är väl medveten om sambandet mellan sina egna val och de globala miljöproblemen enligt mottot tänk globalt och handla lokalt. Borlängebon använder sin kunskap till att göra aktiva val i sin vardag. Borlängebon tar ansvar för framtiden, vågar gå före och påverkar andra att agera hållbart. Totalt fördelar sig de sju delmålen till 2012 enligt följande: 5 delmål kommer att uppnås 1 delmål uppnås till viss del 1 delmål kommer inte att uppnås 0 delmål kan ej bedömas Trenden för delmålen till 2012 inom området Borlängebor skapar framtid är positiv. Ekonomin har betydelse för de mål som ej kan uppnås. 6 MILJÖPROGRAMMET - BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID

15 Resultatet för varje delmål: BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Andelen förskolor och skolor med miljöutmärkelser är 50% Andelen gång- och cykelresor ökar jämfört med 2001 Andelen resor med kollektivtrafik är 10% Vandrande skolbuss (att vuxna går med elever till skolan) är igång vid tre grundskolor Om skolans personal ska delta krävs ekonomiska resurser. Politiker i nämnder, styrelser och fullmäktige är utbildade i miljökunskap (t ex Åpplet ) Försäljningen av ekologisk mjölk i Borlänge är 25% Miljömedvetenhetsindex visar på ökad miljömedvetenhet hos borlängeborna 6 MILJÖPROGRAMMET - BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID

16 ecobudget Det gångna året har varit ett uppstartsår för det interna miljöledningsarbetet. Det faktiska miljöarbetet ute i verksamheterna har kommit igång och en struktur för uppföljning har formats. Kommunstyrelsens finansutskott beslutade i början av året att ecobudget är den modell kommunen centralt ska använda för uppföljning av miljöledningsarbetet. Samtidigt beslutades att transporter och ekologiska livsmedel ska var fokusområden de närmsta åren. I miljöledningsgruppens arbete under året har ytterligare ett fokusområde utkristalliserats, nämligen energieffektiviseringar, vilket dock inte antagits politiskt. Den första ekologiska budgeten antogs i samband med den ekonomiska budgeten för Denna innehåller mål för 2009 samt för målåren 2012 och 2020 i miljöprogrammet. Målen är hämtade ur eller synkroniserade med andra styrdokument såsom Miljöprogrammet och Kommunfastigheters åtagande. Ett ekologiskt bokslut har upprättats för Miljöledningsgruppens arbete har under våren koncentrerats kring att ta fram fokusområden och indikatorer till dessa. Under hösten har diskussioner förts kring energieffektiviseringar, och förberedelser för att kunna genomföra energisparande åtgärder i kommunens fastigheter har gjorts. Utbildningar för miljöinspiratörer har genomförts i två omgångar. Den första omgången för förskola/skola, gymnasiet, kostservice, lokalservice och samhällsenheten. Den andra för äldreomsorgen. Specialutformade, verksamhetsanpassade utbildningar har genomförts för ett antal personalgrupper, exempelvis på en del skolor. Tidig vår genomfördes en resvaneundersökning bland kommunens anställda. Undersökningen visade bland annat hur personalen reser till och från jobbet. Resultatet visar att kommunen har stora kostnader för resor med egen bil i tjänsten, och delar av personalen tar bilen till jobbet för att kunna använda den i tjänsten. Resultatet visar också att utformningen av tjänstebilpoolen i stadshuset bör ses över, och att bilar bör finnas tillgängliga på fler platser än vid stadshuset. Ett projekt för att se över tjänstebilpoolen har påbörjats. En transportutredning har i samband med det. Utredningen visar bland annat att kommunens leasade bilar har väldigt varierad körsträcka. Optimal körsträcka, ur ekonomisk synvinkel, är ca 2000 mil/bil och år. En lägre körsträcka ger en väldigt hög milkostnad, och en högre sträcka ger ökade kostnader vid leasingtidens slut. Klimatsmart Borlänge, Borlänges Energi- och klimatstrategi, har under hösten varit ute på samråd. Ett intensivt arbete har bedrivits hela året för att ta fram inriktningen för och innehållet i strategin. Arbetet kommer att fortsätta under kommande år och förhoppningen är att strategin antas under hösten Borlänge är en av cirka sextio deltagande kommuner i Energimyndighetens samverkansprojekt Uthållig kommun. Under året har ett nationellt arbetsmöte hållits och ett antal temaområden formats. Vilka temaområden och vilka samverkansprojekt Borlänge kommer att delta i är ännu inte bestämt. 7 ecobudget

17 Ekologiskt bokslut 2008 Budget 2009 Resultat 2008 Utvärdering Ekologisk mat Andel ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten (%) Antal ekologiska artiklar i standardsortimentet 10 Transporter CO 2 -utsläpp från transporter per årsarbetskraft (kg) 720 CO 2 -utsläpp per åkt mil (kg) 1,77 Andel personbilar som uppfyller Vägverkets kriterier för 30 8,2 miljöbilar (%) Åkta mil per bil och år i tjänstebilpoolen Övrigt Andel skolor och förskolor med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling (%) Pappersark per anställd, vitt A4 80 gram (antal) Energianvändning i verksamheternas lokaler (kwh/kvm BRA) Andel av personalen som genomgått grundläggande miljöutbildning (%) Glatt ansikte = Budget för 2009 har uppnåtts eller överträffats i förtid Neutralt ansikte = Budget för 2009 har inte uppnåtts, men årets resultat ändå är bättre än föregående värde och det finns goda chanser att nå målet i tid Olyckligt ansikte = Budget för 2009 har inte uppnåtts och årets resultat är sämre än föregående värde, låga chanser att nå målet i tid Anm. För grönmarkerade indikatorer sätts nya mål varje år, för rödmarkerade indikatorer sätts inga mål enbart trenden följs. Målen om ekologiska livsmedel, personbilar och förskolor/skolor med miljöutmärkelser följer målen i Miljöprogram 2008, även om de är till viss del omformulerade och anpassade för att kunna implementeras i verksamheten. Målet om energianvändning följer Kommunfastigheters åtagande. Siffrorna för CO 2 -utsläpp från transporter är betydligt högre än Detta kan bero på att grunddata nu hämtats direkt från verksamheterna själva. Det är därför svårt att jämföra siffrorna med föregående år, det är först när data för 2009 finns som en rättvis jämförelse kan göras. Att antalet miljöbilar inte har ökat som förväntat tros ha att göra med att avtalet för leasingbilar blev färdigt senare än förväntat. Om avtalet följs beräknas målet för 2009 dock kunna nås. Statistik för energianvändning i verksamheternas lokaler har inte kunnat levereras. Tunabyggen är dock i färd med att införa ett nytt energistatistiksystem, vilket förhoppningsvis ger bättre förutsättningar för att kunna följa förbrukningen framöver. För miljöutbildning för personal har en tidsgräns på fem år satts. Detta för att kunskaperna bör hållas aktuella. En stor del av personalen har deltagit i miljöutbildning längre tillbaka, och verksamheterna bör diskutera hur fortbildning ska ske framöver. 7 ecobudget

18 Verksamheternas miljöarbete Det viktigaste i miljöledningsarbetet är det faktiska miljöarbete som bedrivs ute i verksamheterna, det är där de faktiska resultaten skapas. Verksamheternas miljöarbete har under året till stor del fokuserat på att utarbeta en miljöutredning som pekar ut de betydande miljöaspekterna. Dessa utredningar har legat till grund för fokusområdena samt för indikatorerna och målen i den ekologiska budgeten. De ska även ligga till grund för verksamheternas handlingsplaner för Många nya åtgärder har kommit igång under året. Nedan redovisas ett axplock ur miljöarbetet som genomförts under året. Administrations- och utvecklingsenheten Internposten har sett över och minskat antalet turer med postbilen, något de också blev uppmärksammade av miljöledningsgruppen för under våren. På hela Administrations- och utvecklingsenheten har man även arbetat med pappersförbrukning och elanvändning. Beställarkansliet Transporter har varit ett prioriterat område under året, bland annat så har tjänstebilpool alternativt hyrbil valts framför resor med egen bil i tjänsten. Energi, miljöutbildning för personalen och miljökrav vid upphandling är andra frågor man arbetat med. Förskola/skola Inom förskola/skola arbetar man med skolor med miljöutmärkelser. Hittills har 13 förskolor/skolor fått utmärkelsen Grön Flagg, och tre skolor är certifierade enligt Skola för hållbar utveckling. Hushagsskolan Fyra områden har varit prioriterade inom miljöarbetet under året: 1. Matvaror i produktionen, kravmärkta råvaror till Hotell- och restaurang och Livsmedelsprogrammet. 2. Utbyggnad av ny utbildning, Drift och underhåll inom energiprogrammet. 3. Energibesparing medvetandegöra alla om energins ändlighet. 4. Återvinningssystem, retursystem inom verksamheten. Soltorgsgymnasiet Soltorgsgymnasiet är en av 15 skolor i Dalarna som deltar i Stiftelsen Teknikdalens projekt Lärande för hållbar utveckling. Deltagande skolor har antagit utmaningen att utveckla nya metoder, verktyg och rutiner för att driva skolans utvecklingsarbete mot en hållbar samhällsutveckling ytterligare framåt. Man har även arbetat med personalutbildning. Exempelvis har man haft en föreläsning med Hans Rosling under rubriken Blir världen bättre samt Johan Hallberg om Hälsa för hållbar utveckling. För eleverna är hållbar utveckling en naturlig del av utbildningen. Förutom den undervisning som ger verktyg för att förstå vikten av lärande för hållbar utveckling har speciella teman på tvärvetarprogrammet behandlat energi, hälsa och mångfald. Lokalservice Inom Lokalservice har man ställt krav i förfrågningsunderlaget vid upphandling av kemikalier. Man har även minskat sina transporter genom effektivare planering av arbetena. Det har även skett en investering i fler tvättmaskiner, vilket minskar antalet transporter. 7 ecobudget

19 Socialt arbete Socialt arbete har under flera år arbetat med att få ner pappersåtgången. Varje skrivare har fått en kortläsare och alla användare måste dra sitt kort för att få ut sina utskrifter. Man arbetar mycket med vad som populärt kallas för grön IT dvs IT-utrustning som drar lite el. Ca 80 % av personalen använder så kallade tunna klienter som är betydligt strömsnålare än bärbara och stationära datorer. 7 ecobudget

20 Mer information om vårt miljöarbete:

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljönämnden Sammanträdesdatum Sida 1 (10) 2013-09-17

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljönämnden Sammanträdesdatum Sida 1 (10) 2013-09-17 Sammanträdesdatum Sida 1 (10) Plats och tid Strömsalen, Kinnaströms företagscenter, Kinna kl. 08.30-13:16 Beslutande M Bengt Ferm C Ragnar Nilsson FP Ing-Britt Spetz MP Kristina Hasselblad C Catarina Johansson,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00. Kristina Strömbeck Kardoud Projektledare. Ordförande... Nicklas Ljungström (MP)

Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00. Kristina Strömbeck Kardoud Projektledare. Ordförande... Nicklas Ljungström (MP) Miljöutskottet Datum 2013-11-27 Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00 Beslutande Nicklas Ljungström (MP) Ordförande Stefan Malmberg (S) Vice ordförande Sune Mårtensson (M) Ledamot Övriga

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader Nya gemensamma miljökrav för entreprenader har tagits fram som en överenskommelse mellan Trafikverket, Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholm stad. I denna broschyr kan du läsa om bakgrunden till de

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Sida: 1 av 10 Dnr: Af-2011/044734 Datum: 2011-02-09 Mottagare: Arbetsmarknadsdepartementet Naturvårdsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsförmedlingen Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer