Kommunfullmäktige Dnr 2008/378 Maj Miljöredovisning 2008 Uppföljning av Miljöprogram 2008 och ecobudget
|
|
- Fredrik Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommunfullmäktige Dnr 2008/378 Maj 2009 Miljöredovisning 2008 Uppföljning av Miljöprogram 2008 och ecobudget
2 INLEDNING Miljöprogram 2008 antogs i kommunfullmäktige i maj De lokala miljömålen avser den geografiska kommunen. Miljömålen beskrivs som övergripande mål som ska uppnås senast 2020 och delmål som ska uppnås till år Målen till 2020 visar riktningen på lång sikt och målen till 2012 beskriver miljöarbetet på kortare sikt. Totalt innehåller miljöprogrammet 46 olika delmål fram till Ambitionen är att miljöprogrammet ska vara levande och att miljömålsarbetet ska inarbetas i verksamheterna. För att visa hur miljömålsarbetet fortskrider har miljönämnden gjort en enklare uppföljning för 2008 för att redan nu visa utvecklingstrenden till år Borlänge kommuns interna miljöarbete bedrivs enligt miljöledningssystemet ecobudget. En ekologisk budget har utformats med mål för 2009 samt för målåren i miljöprogrammet. Verksamheterna har gjort miljöutredningar och påbörjat arbetet med att ta fram handlingsplaner. Eftersom flera mål i den ekologiska budgeten är gemensamma med målen i Miljöprogram 2008 samordnas uppföljningen i Miljöredovisning Underlaget till Miljöredovisning 2008 grundar sig på svaren på ett frågeformulär som skickats ut till verksamheterna. För uppföljning av miljöprogrammet har även bolagen svarat. Varje verksamhet/bolag berörs av mellan tre och sjutton olika delmål till Frågeformulären utformades efter detta. Det fanns även möjlighet att lämna egna synpunkter. För ecobudget handlade frågorna mest om verksamheternas miljöarbete under 2008, men även om hur de planerar sitt miljöarbete för nästkommande år. Svaren skulle inlämnas senast 31 januari, Svarsfrekvensen var hög, svar saknas endast från ett fåtal verksamheter, vilket ger en bra bild över hur miljöarbetet ser ut i koncernen. INLEDNING
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING MILJÖPROGRAMMET 2 LEVA LIVET 3 FRISK LUFT 4 HÄRLIGA NATUR 5 LEVANDE VATTEN 6 BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID MILJÖLEDNING 7 ecobudget INNEHÅLLSFÖRTECKNING
4 SAMMANFATTNING Den höga svarsfrekvensen på frågeformuläret ger en indikation på att miljöarbetet har hamnat högre upp på agendan i verksamheterna. Att tänka och agera resurseffektivt ger vinster inte bara miljömässigt utan också ekonomiskt. Att ha en hög miljömedvetenhet är också en bra marknadsföring av kommunen. Överraskande många mål, både i miljöprogrammet och i ecobudget, visar ett positivt resultat. Miljöprogram 2008 Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön i Borlänge bedöms bli positiv. Idag visar trenden att det inte verkar vara omöjligt att uppnå många miljömål till Resultatet för de 46 olika delmålen som ska nås till 2012 presenteras i diagrammet nedan. 20 delmål kommer att uppnås 19 delmål uppnås till viss del 4 delmål kommer inte att uppnås 3 delmål kan ej bedömas De delmål som anses kunna uppnås till viss del ( gula ) kan uppnås helt om fler åtgärder eller resurser sätts in idag. Miljöprogram 2008 beskriver miljömålen under fem rubrikområden; Leva livet, Frisk luft, Härliga natur, Levande vatten och Borlängebor skapar framtid. Inom varje område finns sju till tolv delmål. Trenden för miljömålsarbetet skiljer sig mycket åt mellan de olika områdena. Många delmål anses vara svåra att uppnå till 2012 inom området Leva livet. Inom området Levande vatten bedöms däremot två tredjedelar av målen möjliga att uppnå till Av de kommentarer som lämnats i frågeformulären har förklaringar getts till varför vissa delmål är svåra eller omöjliga att nå till Av stor betydelse är ekonomiska medel och att det kan vara svårt för enheterna att påverka sina inköp. Central upphandling av livsmedel, arbetsmaskiner, tjänstebilar och kemiska produkter är av stor vikt. ecobudget Den ekologiska budgeten innehåller mål för 2009, vilket innebär att resultatet från uppföljningen 2008 kan ändras nästa år. Uppföljningen för 2008 ger dock en indikation på åt vilket håll vi är på väg. Överlag överträffas de mål som är satta för Det är svårt att se om målen för 2012 kommer att kunna nås, men hittills ser det bra ut. Se tabell på nästa sida. 1 SAMMANFATTNING
5 Indikator Resultat Andel ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten Andelen personbilar som uppfyller Vägverkets kriterier för miljöbilar Åkta mil per bil och år i tjänstebilpoolen Andel skolor och förskolor med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling Pappersark per anställd Energianvändning i verksamheternas lokaler (kwh/kvm BRA) Andel av personalen som genomgått grundläggande miljöutbildning Resultat för Glatt ansikte = Budget för 2009 har uppnåtts eller överträffats i förtid Neutralt ansikte= Budget för 2009 har inte uppnåtts, men årets resultat ändå är bättre än föregående värde och det finns goda chanser att nå målet i tid Olyckligt ansikte = Budget för 2009 har inte uppnåtts och årets resultat är sämre än föregående värde, låga chanser att nå målet i tid Målen om ekologiska livsmedel, personbilar och förskolor/skolor med miljöutmärkelser följer målen i Miljöprogram 2008, även om de är till viss del omformulerade och anpassade för att kunna implementeras i verksamheten. Målet om energianvändning följer Kommunfastigheters åtagande. 1 SAMMANFATTNING
6 LEVA LIVET VISION Vi trivs och mår bra i Borlänge. Vi utsätts inte för störande buller, föroreningar eller skadliga kemikalier i vårt boende eller i livsmiljön för övrigt. Lokala tillgångar tas tillvara. Vi hushåller med naturgrus och använder förnybara energikällor. Vi skapar nya jobb och utvecklar nya tekniker som kan vara till nytta för andra. Totalt fördelar sig de nio delmålen till 2012 enligt följande: 0 delmål kommer att uppnås 5 delmål uppnås till viss del 3 delmål kommer inte att uppnås 1 delmål kan ej bedömas Det innebär att många av målen bedöms vara svåra att uppfylla inom området Leva livet. Ekonomiska medel anses enligt svaren ha stor betydelse inom detta område. Om ytterligare resurser sätts in finns dock möjlighet att uppnå flera delmål till Några delmål bör omformuleras. 2 MILJÖPROGRAMMET - LEVA LIVET
7 Resultatet för varje delmål: LEVA LIVET Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Radongashalten i inomhusluften i alla skolor och förskolor understiger riktvärdet på 200 Bq/m³ Ventilationen i förskolor, skolor och vårdlokaler har ett uteluftsflöde av storleksordningen 7-10 l/s.p. (liter per sekund och person) för att skydda mot ohälsa orsakad av bristande luftkvalitet Varmvattensystem i bostäder och offentliga lokaler har en vattentemperatur före tappstället på minst 50 C för att minska risken för legionärssjuka Vid befintliga bostäder, undervisningsoch vårdlokaler som utsätts för ekvivalenta trafikbullernivåer över 63dB(A) vidtas åtgärder så att inomhusnivåerna uppgår till högst 35dB(A) Alla bostäder i tätorten har tillgång till grönområden inom 1000 meter Uppnås endast om ekonomiska medel avsätts. Kommunal investering och underhållsbudget krävs för att nå målet. Saneringsprogram pågår till 2010 men ekonomiska medlen räcker ej till alla. Målet bör omformuleras till Alla bostäder har en grannskapspark på minst 2 ha inom högst 300 m från bostaden Alla förskolor och skolor har tillgång till grönområden inom 200 meter Målet bör omformuleras till Alla förskolor och skolor har en grannskapspark på minst 2 ha inom högst 300 m från skolan Vid alla äldreboenden och gruppboenden för personer med funktionhinder finns gröna utemiljöer i direkt anslutning till bostaden Kemiska bekämpningsmedel används inte i förebyggande syfte på kommunala grönområden Innehållet av tungmetaller i slammet från avloppsreningsverk minskar för varje år 2 MILJÖPROGRAMMET - LEVA LIVET
8 FRISK LUFT VISION Luften är ren i Borlänges tätort liksom på landsbygden. Luften tillförs inte växthusgaser, ozonnedbrytande ämnen eller föroreningar som kan vara skadliga för människor, djur, växter, byggnader, mark eller vatten. Totalt fördelar sig de nio delmålen till 2012 enligt följande: 2 delmål kommer att uppnås 5 delmål uppnås till viss del 0 delmål kommer inte att uppnås 2 delmål kan ej bedömas Med ytterligare åtgärder och resurser finns möjlighet att uppnå en stor del av delmålen inom området Frisk luft. Central upphandling och tillgång till bilpool har stor betydelse. 3 MILJÖPROGRAMMET - FRISK LUFT
9 Resultatet för varje delmål: FRISK LUFT Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter För den geografiska kommunen finns en klimatstrategi Mindre än 1% av fjärrvärmen i kommunen produceras med fossila bränslen Bilåkandet minskar jämfört med år 2001 Utsläpp av koldioxid från transporter är 20% lägre jämfört med 2004 Ej med i frågorna. Följs upp från central statistik. Uppgifter saknas ännu. Kommunala transporter körs till 75% på förnybara bränslen Alla kommunens arbetsmaskiner går på miljöanpassade drivmedel Upphandlingen inte gjord för förnybara bränslen. Bilpool och leasingföretag måste ha bilar som kör på förnybara bränslen. Skärpta krav vid upphandling krävs. Bilpoolen kan ej utnyttjas av alla. Många maskinarbeten utförs av entreprenörer. Viktigt med skärpta krav vid upphandling. Stora gräsklippare som går på miljöbränsle finns ej att tillgå idag. Den totala energianvändningen per invånare minskar Ej med i frågorna. Följs upp från central statistik. Uppgifter saknas ännu. Utsläpp av partiklar i Borlänge centrum minskar genom förbättrade rutiner för gaturenhållning Kvävedioxid och partiklar i Borlänge centrum visar på minskande halter 3 MILJÖPROGRAMMET - FRISK LUFT
10 HÄRLIGA NATUR VISION Vi har ett rikt friluftsliv. Vi nyttjar, skyddar och bevarar naturen så att det unika i Borlänge utvecklas och förvaltas på bästa sätt. Vi värnar om det öppna landskapet. Jord- och skogsbruket lever vidare och utvecklas på ett hållbart sätt. Marken är fri från föroreningar och dess vattenhållande funktion bevaras. Miljöer med kultur- och fornlämningar bevaras i största möjliga utsträckning. Totalt fördelar sig de nio delmålen till 2012 enligt följande: 4 delmål kommer att uppnås 5 delmål uppnås till viss del 0 delmål kommer inte att uppnås 0 delmål kan ej bedömas Trenden för delmålen till 2012 inom området Härliga natur är positiv. Den centrala upphandlingen har en viktig roll. 4 MILJÖPROGRAMMET - HÄRLIGA NATUR
11 Resultatet för varje delmål: HÄRLIGA NATUR Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Minst 30% av kommunens jordbruksmark används för ekologisk produktion Andelen ekologiska livsmedel som kommunens enheter köper in är 30% Svårt att påverka själva när upphandlingen sker centralt. Behov av konto för redovisningen. På lämpliga kommunala skogsmarker uppgår lövandelen i slutavverkningsskogen till minst 20% Vandringsleder finns utpekade i översiktsplanen Kommunala markreservat är bildade i Sjöberget, Smäcken och Tures äng Gäller ej Tures äng till Befintliga våtmarksområden är kartlagda. I de områden som hyser grodor och paddor finns säkra passager över trafikerade vägar Vägverket ansvarar för åtgärderna. Alla identifierade förorenade områden är riskklassificerade Användningen av kemiska bekämpningsmedel i förebyggande syfte i kommunala verksamheter minskar Kemiska ämnen som klassificerats som skadliga för människors hälsa eller miljön används inte i kommunala verksamheter Ersättningsprodukter finns inte alltid att tillgå. Upphandling viktig. 4 MILJÖPROGRAMMET - HÄRLIGA NATUR
12 LEVANDE VATTEN VISION Vattnet är livgivande. Vattnet i Borlänges sjöar är rent och skapar förutsättningar för livskraftiga populationer av växter och djur. Vatten som finns i marken skyddas och där det påträffas kan det drickas av människor och djur. Påverkade vatten återställs i möjligaste mån till sitt ursprungliga tillstånd. Totalt fördelar sig de tolv delmålen till 2012 enligt följande: 9 delmål kommer att uppnås 3 delmål uppnås till viss del 0 delmål kommer inte att uppnås 0 delmål kan ej bedömas Utvecklingstrenden för delmålen till 2012 inom området Levande vatten är mycket positiv. Målen kanske är för lågt satta 5 MILJÖPROGRAMMET - LEVANDE VATTEN
13 Resultatet för varje delmål: LEVANDE VATTEN Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Nya skyddsområden finns för vattentäkter i Lennheden, Tjärna och Frostbrunnsdalen Badelundaåsen har ett långsiktigt fastställt skydd mot verksamheter som kan ha negativ påverkan på vattenkvaliteten Vägsalt används endast vid frosthalka på kommunala vägar Vid tillståndsgivning av enskilda avlopp används tydliga kriterier för olika avrinningsområden Andelen enskilda avlopp som sanerats enligt saneringsplanen är 20% Alla bristfälliga avlopp i Milsbosjöarnas och Dalsjöns avrinningsområde är åtgärdade Lusbäckens vattenkvalitet är förbättrad genom åtgärder mot dagvattenutsläpp Värdefulla vattensystem med hög vattenkvalitet (klarvattensjöar) är kartlagda och skyddas mot påverkan Oklart hur skyddet ska se ut. Andelen försurade vattensystem minskar Halten tungmetaller i gädda minskar jämfört med tidigare analysresultat vid provfiske Provfiske behövs. Hessesjön har badvattenkvalitet Alla kommunala strandbad har tjänlig badvattenkvalitet 5 MILJÖPROGRAMMET - LEVANDE VATTEN
14 BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID VISION Borlängebon har bred kunskap i hållbarhetsfrågor och är väl medveten om sambandet mellan sina egna val och de globala miljöproblemen enligt mottot tänk globalt och handla lokalt. Borlängebon använder sin kunskap till att göra aktiva val i sin vardag. Borlängebon tar ansvar för framtiden, vågar gå före och påverkar andra att agera hållbart. Totalt fördelar sig de sju delmålen till 2012 enligt följande: 5 delmål kommer att uppnås 1 delmål uppnås till viss del 1 delmål kommer inte att uppnås 0 delmål kan ej bedömas Trenden för delmålen till 2012 inom området Borlängebor skapar framtid är positiv. Ekonomin har betydelse för de mål som ej kan uppnås. 6 MILJÖPROGRAMMET - BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID
15 Resultatet för varje delmål: BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Andelen förskolor och skolor med miljöutmärkelser är 50% Andelen gång- och cykelresor ökar jämfört med 2001 Andelen resor med kollektivtrafik är 10% Vandrande skolbuss (att vuxna går med elever till skolan) är igång vid tre grundskolor Om skolans personal ska delta krävs ekonomiska resurser. Politiker i nämnder, styrelser och fullmäktige är utbildade i miljökunskap (t ex Åpplet ) Försäljningen av ekologisk mjölk i Borlänge är 25% Miljömedvetenhetsindex visar på ökad miljömedvetenhet hos borlängeborna 6 MILJÖPROGRAMMET - BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID
16 ecobudget Det gångna året har varit ett uppstartsår för det interna miljöledningsarbetet. Det faktiska miljöarbetet ute i verksamheterna har kommit igång och en struktur för uppföljning har formats. Kommunstyrelsens finansutskott beslutade i början av året att ecobudget är den modell kommunen centralt ska använda för uppföljning av miljöledningsarbetet. Samtidigt beslutades att transporter och ekologiska livsmedel ska var fokusområden de närmsta åren. I miljöledningsgruppens arbete under året har ytterligare ett fokusområde utkristalliserats, nämligen energieffektiviseringar, vilket dock inte antagits politiskt. Den första ekologiska budgeten antogs i samband med den ekonomiska budgeten för Denna innehåller mål för 2009 samt för målåren 2012 och 2020 i miljöprogrammet. Målen är hämtade ur eller synkroniserade med andra styrdokument såsom Miljöprogrammet och Kommunfastigheters åtagande. Ett ekologiskt bokslut har upprättats för Miljöledningsgruppens arbete har under våren koncentrerats kring att ta fram fokusområden och indikatorer till dessa. Under hösten har diskussioner förts kring energieffektiviseringar, och förberedelser för att kunna genomföra energisparande åtgärder i kommunens fastigheter har gjorts. Utbildningar för miljöinspiratörer har genomförts i två omgångar. Den första omgången för förskola/skola, gymnasiet, kostservice, lokalservice och samhällsenheten. Den andra för äldreomsorgen. Specialutformade, verksamhetsanpassade utbildningar har genomförts för ett antal personalgrupper, exempelvis på en del skolor. Tidig vår genomfördes en resvaneundersökning bland kommunens anställda. Undersökningen visade bland annat hur personalen reser till och från jobbet. Resultatet visar att kommunen har stora kostnader för resor med egen bil i tjänsten, och delar av personalen tar bilen till jobbet för att kunna använda den i tjänsten. Resultatet visar också att utformningen av tjänstebilpoolen i stadshuset bör ses över, och att bilar bör finnas tillgängliga på fler platser än vid stadshuset. Ett projekt för att se över tjänstebilpoolen har påbörjats. En transportutredning har i samband med det. Utredningen visar bland annat att kommunens leasade bilar har väldigt varierad körsträcka. Optimal körsträcka, ur ekonomisk synvinkel, är ca 2000 mil/bil och år. En lägre körsträcka ger en väldigt hög milkostnad, och en högre sträcka ger ökade kostnader vid leasingtidens slut. Klimatsmart Borlänge, Borlänges Energi- och klimatstrategi, har under hösten varit ute på samråd. Ett intensivt arbete har bedrivits hela året för att ta fram inriktningen för och innehållet i strategin. Arbetet kommer att fortsätta under kommande år och förhoppningen är att strategin antas under hösten Borlänge är en av cirka sextio deltagande kommuner i Energimyndighetens samverkansprojekt Uthållig kommun. Under året har ett nationellt arbetsmöte hållits och ett antal temaområden formats. Vilka temaområden och vilka samverkansprojekt Borlänge kommer att delta i är ännu inte bestämt. 7 ecobudget
17 Ekologiskt bokslut 2008 Budget 2009 Resultat 2008 Utvärdering Ekologisk mat Andel ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten (%) Antal ekologiska artiklar i standardsortimentet 10 Transporter CO 2 -utsläpp från transporter per årsarbetskraft (kg) 720 CO 2 -utsläpp per åkt mil (kg) 1,77 Andel personbilar som uppfyller Vägverkets kriterier för 30 8,2 miljöbilar (%) Åkta mil per bil och år i tjänstebilpoolen Övrigt Andel skolor och förskolor med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling (%) Pappersark per anställd, vitt A4 80 gram (antal) Energianvändning i verksamheternas lokaler (kwh/kvm BRA) Andel av personalen som genomgått grundläggande miljöutbildning (%) Glatt ansikte = Budget för 2009 har uppnåtts eller överträffats i förtid Neutralt ansikte = Budget för 2009 har inte uppnåtts, men årets resultat ändå är bättre än föregående värde och det finns goda chanser att nå målet i tid Olyckligt ansikte = Budget för 2009 har inte uppnåtts och årets resultat är sämre än föregående värde, låga chanser att nå målet i tid Anm. För grönmarkerade indikatorer sätts nya mål varje år, för rödmarkerade indikatorer sätts inga mål enbart trenden följs. Målen om ekologiska livsmedel, personbilar och förskolor/skolor med miljöutmärkelser följer målen i Miljöprogram 2008, även om de är till viss del omformulerade och anpassade för att kunna implementeras i verksamheten. Målet om energianvändning följer Kommunfastigheters åtagande. Siffrorna för CO 2 -utsläpp från transporter är betydligt högre än Detta kan bero på att grunddata nu hämtats direkt från verksamheterna själva. Det är därför svårt att jämföra siffrorna med föregående år, det är först när data för 2009 finns som en rättvis jämförelse kan göras. Att antalet miljöbilar inte har ökat som förväntat tros ha att göra med att avtalet för leasingbilar blev färdigt senare än förväntat. Om avtalet följs beräknas målet för 2009 dock kunna nås. Statistik för energianvändning i verksamheternas lokaler har inte kunnat levereras. Tunabyggen är dock i färd med att införa ett nytt energistatistiksystem, vilket förhoppningsvis ger bättre förutsättningar för att kunna följa förbrukningen framöver. För miljöutbildning för personal har en tidsgräns på fem år satts. Detta för att kunskaperna bör hållas aktuella. En stor del av personalen har deltagit i miljöutbildning längre tillbaka, och verksamheterna bör diskutera hur fortbildning ska ske framöver. 7 ecobudget
18 Verksamheternas miljöarbete Det viktigaste i miljöledningsarbetet är det faktiska miljöarbete som bedrivs ute i verksamheterna, det är där de faktiska resultaten skapas. Verksamheternas miljöarbete har under året till stor del fokuserat på att utarbeta en miljöutredning som pekar ut de betydande miljöaspekterna. Dessa utredningar har legat till grund för fokusområdena samt för indikatorerna och målen i den ekologiska budgeten. De ska även ligga till grund för verksamheternas handlingsplaner för Många nya åtgärder har kommit igång under året. Nedan redovisas ett axplock ur miljöarbetet som genomförts under året. Administrations- och utvecklingsenheten Internposten har sett över och minskat antalet turer med postbilen, något de också blev uppmärksammade av miljöledningsgruppen för under våren. På hela Administrations- och utvecklingsenheten har man även arbetat med pappersförbrukning och elanvändning. Beställarkansliet Transporter har varit ett prioriterat område under året, bland annat så har tjänstebilpool alternativt hyrbil valts framför resor med egen bil i tjänsten. Energi, miljöutbildning för personalen och miljökrav vid upphandling är andra frågor man arbetat med. Förskola/skola Inom förskola/skola arbetar man med skolor med miljöutmärkelser. Hittills har 13 förskolor/skolor fått utmärkelsen Grön Flagg, och tre skolor är certifierade enligt Skola för hållbar utveckling. Hushagsskolan Fyra områden har varit prioriterade inom miljöarbetet under året: 1. Matvaror i produktionen, kravmärkta råvaror till Hotell- och restaurang och Livsmedelsprogrammet. 2. Utbyggnad av ny utbildning, Drift och underhåll inom energiprogrammet. 3. Energibesparing medvetandegöra alla om energins ändlighet. 4. Återvinningssystem, retursystem inom verksamheten. Soltorgsgymnasiet Soltorgsgymnasiet är en av 15 skolor i Dalarna som deltar i Stiftelsen Teknikdalens projekt Lärande för hållbar utveckling. Deltagande skolor har antagit utmaningen att utveckla nya metoder, verktyg och rutiner för att driva skolans utvecklingsarbete mot en hållbar samhällsutveckling ytterligare framåt. Man har även arbetat med personalutbildning. Exempelvis har man haft en föreläsning med Hans Rosling under rubriken Blir världen bättre samt Johan Hallberg om Hälsa för hållbar utveckling. För eleverna är hållbar utveckling en naturlig del av utbildningen. Förutom den undervisning som ger verktyg för att förstå vikten av lärande för hållbar utveckling har speciella teman på tvärvetarprogrammet behandlat energi, hälsa och mångfald. Lokalservice Inom Lokalservice har man ställt krav i förfrågningsunderlaget vid upphandling av kemikalier. Man har även minskat sina transporter genom effektivare planering av arbetena. Det har även skett en investering i fler tvättmaskiner, vilket minskar antalet transporter. 7 ecobudget
19 Socialt arbete Socialt arbete har under flera år arbetat med att få ner pappersåtgången. Varje skrivare har fått en kortläsare och alla användare måste dra sitt kort för att få ut sina utskrifter. Man arbetar mycket med vad som populärt kallas för grön IT dvs IT-utrustning som drar lite el. Ca 80 % av personalen använder så kallade tunna klienter som är betydligt strömsnålare än bärbara och stationära datorer. 7 ecobudget
20 Mer information om vårt miljöarbete:
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merBällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)
Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merLIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merHållbara perspektiv. Etappmål
Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merRiktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merMiljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11
Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är
Läs merBILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merRevidering av indikatorer i miljöprogrammet
2017-10-03 Reviderad 2017-11-27 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2017/1066 Kommunstyrelsen Revidering av indikatorer i miljöprogrammet Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar miljömålskommitténs föreslagna
Läs merPlan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merMiljöpolicy. Miljöpolicy
Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig
Läs merMiljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
Läs mer2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merKlimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: 20171213 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merMiljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland
Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 Innehållsförteckning Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018 3 Landstinget Sörmlands miljöarbete 3 Landstinget Sörmlands Vision 4 Miljöcertifierat
Läs merMiljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs merKlimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merMiljöbokslut 2014 kortversion
Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning
Läs merAntaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Läs merGenomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merMiljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Läs merHälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle
2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra
Läs merMiljöredovisning. Flens kommun populärversion
Miljöredovisning Flens kommun 2016 - populärversion Om miljöredovisning 2016 Miljöredovisningen lyfter utvecklingen av Flens kommuns miljöarbete kring några prioriterade målområden. Fokus ligger på det
Läs merMiljöredovisning uppföljning av miljöprogram för
-- Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för Uppgifterna på följande sidor är huvudsakligen hämtade från stadens integrerade ledningssystem, ILS, utfallsrapport 2014, avsnittet 1.3 Stockholms livsmiljö
Läs mer- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.
1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska
Läs mer10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?
SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter
Läs merMiljö, klimat och investeringar i Stockholms stad
Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket
2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merMiljödiplomeringssystemet Laxå kommun. Kommunledningens verktyg för miljöarbetet
Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun Kommunledningens verktyg för miljöarbetet Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun Miljödiplomeringssystemet har införts som ett kommunövergripande ledningssystem och
Läs merMiljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra
Läs merMiljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Läs merByråns interna miljöarbete
Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merRemiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län
2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merMiljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB
Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merMiljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs merGapanalys delmål i miljöprogrammet 2020
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020 2017-09-11 2017-09-14 Fossilfritt och energieffektivt Falun - Delmål minska energianvändandet med 20% mot snitt 2001-2005 Källa: SCB - Slutanvändning (MWh) efter
Läs merFastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att
Läs merHandlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006
1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.
Läs merMjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Läs merKOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merREDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs merMiljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )
Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merHeini-Marja Suvilehto
MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni
Läs merDelmål för att nå ett hållbart samhälle
: 2016:239 Bilaga till Miljöprogram antaget av kommunfullmäktige 180906, 70 Delmål för att nå ett hållbart samhälle 1. Ett tryggt och hållbart samhälle 2. Hållbart byggande 3. Hållbara transporter, resor
Läs merKlimatstrategi för Mörbylånga kommun
1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merKonkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Läs merMål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Läs merMiljöplan Miljöplan Timrå kommun
Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs mer01 Allmän lagstiftning
01 Allmän lagstiftning ISO 14001 - Lagefterlevnad Fråga 1 - Introduktion Ett krav för att Stockholms universitet ska bli miljöcertifierat enligt ISO 14001 är att vi följer miljölagstiftningen. För att
Läs merVälkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov. Foto: Fredrik Kellén
Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov Foto: Fredrik Kellén Dagens program 09.00 09.30 Välkomna och presentation av Örebro kommuns nya klimatstrategi 09.30 09.55 Kumbro 09.55 10.15
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merHur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge
Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge IKEA Mål Nationella miljömål: Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Levande vatten Ett rikt växt- och djurliv Här ska borlängebon
Läs merLokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Läs merFörskolans miljöprogram. Miljöbaggen
Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen BUN 2012 06 20 Reviderad av ledningsgruppen för förskolans miljöarbete 2014 06 16 Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merMiljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Läs merTillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs mer1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42
1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merDokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum
Miljöhandbok för Högsby Kommun MA 2003:38 Dokumentnamn ISO-bet 4.3.3-1 Sida nr 1 Avsnitt och detaljerade miljömål Sidor tot 3 Datum 2008-02-25 Rev dat. Sign. AG Godk. 4.3.3-1 Högsby kommun har efter den
Läs merGöteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018
Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,
Läs merMedeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av
Läs merMiljöprogram. Miljöprogram
Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi
Läs mer