MILJÖREDOVISNING-GRÖNA NYCKELTAL 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖREDOVISNING-GRÖNA NYCKELTAL 2011"

Transkript

1 MILJÖREDOVISNING-GRÖNA NYCKELTAL 211 Kommunstyrelsen beslutade i februari 28 om en strategi för utveckling av miljömålsarbetet i kommunen. Planen kallas i korthet för LPHU (Långsiktig Plan för Hållbar Utveckling). Denna miljöredovisning med gröna nyckeltal har sammanställts för att åskådliggöra några viktiga miljömål och miljötrender i kommunen. Det finns miljömål på olika nivåer och ibland hänvisas till de centrala och regionala målen eftersom fastställda lokala mål saknas eller är inte lokalt anpassade. För en bredare syn se t.ex. i rapporten med underlaget till beslutet om miljömålsstrategi som finns på kommunens hemsida. Det finns även andra årsredovisningar i kommunen där förvaltningarnas och bolagens miljöarbete redovisas mer utförligt. I denna redovisning har en bedömning gjorts utifrån några av de mål och planer som finns beslutade. I år har vi tagit med områdena ekologiska livsmedel, miljöbilar, bränslen i fastigheterna, andra klimat & energidata, luftkvalitet, papper, avfall, vattenvård (Ölme- och Varnumsviken), grönområden och millennieprojektet. SAMMANFATTNING Kommunens inköp av ekologiska livsmedel 211 uppgick till 15 % av totala inköpet av livsmedel vilket är högre än då inköpen uppgick till 12 %. Det är dock en bit kvar till det långsiktiga målet 25 %. Kommunen kom för 211 på 75:e plats i en riksomfattande rankning om miljöbilar. Kommunen har alltså förbättrat sin position även om det lokala målet 8 % miljöbilar ännu inte är nått. Kommunen köper in 1 % grön el som kommer från förnyelsebara energikällor. Kommunens inköp av eldningsolja har sjunkit sedan 27. Flera tillståndsprövningar av vindkraftsparker pågår. Totalt rör det sig om ca 8 nya verk med en effekt på mer än 15 MW. Under året har 7 tillståndsansökningar varit ute på remiss till Miljö- och byggnadsnämnden. Kommunen fick 21 energieffektivitetsmedel från energimyndigheten för nulägesanalys, åtgärdsarbete och handlingsplan vilket kompletterar medlen för energirådgivningen så att en energi- och klimatrådgivare kunnat anställas på heltid i början på 211. Under 211 har kommunens energi- och klimatplan reviderats och följts upp med tanke på nya krav om energieffektivisering. Earth hour var ett energi- och klimatarrangemang som fungerade under både 21 och 211 och som vi planerar att fortsätta med åtminstone något år till. Vi anordnade även en miljöfordonmässa under året. Vattenvårdsprojektet var i full gång under 211 och inom projektet har man arbetat med lokal samverkan, kartläggning, provtagning samt inventering av möjliga åtgärder för förbättring av vattenkvaliteten i Ölmeviken och Varnumsviken. Projektet har utvecklats till vattenvårdsaktiviteter och en åtgärdsstrategi under året. Förslaget till åtgärdsstrategi och lokala miljömål kommer att redovisas och skickas ut på remiss under 212. Kommunens avfallsplan följdes upp och reviderades under

2 Mål 7 Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. Kommunfullmäktiges kvalitetsindikatorer 1. Andelen miljöbilar, inom den kommunala verksamheten, ska öka fram till och med år Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska öka fram till och med år Redovisning skall ske av förbrukning av fossila bränslen i kommunens fastigheter. Förbrukningen ska minska fram till och med år 214. EKOLOGISKA LIVSMEDEL KOMMUNORGANISATIONENS INKÖP AV EKOLOGISKA LIVSMEDEL Inköp av ekologiska livsmedel % av bokförd kostnad Kommunens köpte 211 in 15 % ekologiska livsmedel (av totalt 15 Mkr). Det är en höjning jämfört med året innan då inköpen uppgick till 12 % (av 14,9 Mkr). Det är samma nivå som 29 (totalt 15,7 Mkr) vilket är en stor förändring jämfört med 28 då endast 3 % ekologiska livsmedel köptes in (av 15,3 Mkr). 25 var kommunens inköp 4,5 %. Målet 5 % i kommunens livsmedelspolicy är passerat. Kommunen har ett långsiktigt mål att köpa in 25 % ekologiska livsmedel. De ekologiska produkter som köpts in mest av är kaffe, fisk, mjölk, torra koloniala varor och frukt (bananer). Även konserver, kött och bröd finns med på listan över inköpta ekologiska livsmedel. MILJÖBILAR Förutom beslutet om miljöbilar ovan 21 så finns det ett mål i kommunens energi- och klimatplan från 28 (reviderad 212) om att 212 ska mer än 8 % av kommunens tjänstebilar vara fordon med miljöklass enligt statlig upphandling/miljöbilspremie (=miljöbilar). Fordonens drivmedel kan utgöras av bensin, etanol eller diesel. Kommunen kom 211 på 75:e plats i en rankning gjord av en organisation som heter Miljöfordon syd som samlar ihop och sammanställer data om personbilar i Sveriges kommuner. 21 kom vi på 117:e plats. 78 % av personbilsparken (91 bilar) är inköpta/leasade och 56 % (65 st.) från vilket innebär att en förändring kan ske de kommande åren. 2

3 Det finns idag dessutom betydligt fler bilmodeller att välja bland jämfört med förr. Vi anordnade en miljöbilsmässa under 211 där Kristinehamns bilförsäljare presenterade sina miljöbilar. 211 steg andelen miljöbilar från 29 % till 59 %. Det verkar nu som att målet 8 % miljöbilar skulle kunna uppnås till 212 och till 214 verkar det realistiskt. MILJÖBILAR I KOMMUNORGANISATIONEN Egenkontroll vid årsskiftet Andel miljöbilar i koncernen (% av antalet personbilar och lätta lastbilar) Miljöforum syds granskning Andel miljöbilar (% av personbilarna) Ranking i Sverige INKÖP AV DRIVMEDEL TILL BILARNA I KOMMUNORGANISATIONEN Kommunens inköp av drivmedel liter Bensin Diesel E85 Ecopar Kommunens inköp av bensin har sjunkit något jämfört med 27. Dieselinköpen har ökat. Ecopar är en miljödiesel som används av renhållningen. Inköpen av E85 är liten. MILJÖBILAR I KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE Miljöbilar Totalt Antal Andel Antal 24 33, , , , , , ?? , Andelen miljöbilar i kommunorganisationen är högre jämfört med kommunen som geografiskt område (59 % personbilar jämfört med 1 %) vilket är positivt då kommunen i sina mål strävar efter att vara ett miljöföredöme. Miljöstandarden på bilarna i hela kommunen ökar 3

4 genom att utbyte sker av äldre mot nyare bilar med allt högre miljöklass. Miljöbilar är den högsta miljöklassen och trenden är att antalet och andelen miljöbilarna ökar. Data till tabellen kommer från SCB. Siffror för 21 saknas. KÖRSTRÄCKA I KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE Körsträcka per invånare Mil RIKET VÄRMLANDS LÄN KRISTINEHAMN Det kan också vara bra att känna till våra körvanor. Trenden är den att vi kör längre och längre med bil. Det verkar ägt rum en minskning från 28 vilket kan tyda på ökat resande med kollektivtrafik men det återstår att se om detta är en bestående trend. Data till diagrammet kommer från SCB. Siffror för 211 håller på att bearbetas. FOSSILA BRÄNSLEN INKÖP AV ELDNINGSOLJA Kommunens inköp av eldningsolja kubikmeter Kommunens interna inköp av eldningsolja till verksamheterna (inte koncernens inköp) har sjunkit sedan 27 vilket är positivt och medför att vi förmodligen kan nå målet om att alla kommunens fastigheter skall konverteras från olja till förnyelsebara uppvärmningsalternativ. Målet kommer kanske inte att nås till 212 men kanske till 215 om resurser satsas på detta. 4

5 INKÖP AV PELLETS Kommunens inköp av pellets ton , Kommunens inköp av bränslepellets har ökat jämfört med 27 vilket är positivt då uppvärmningssystem förändrats från fossil olja till biobränsle. INKÖP AV EL Beträffande el köper kommunen idag s.k. grön el. Den gröna elen består enligt leverantören till 1 % av el från förnyelsebara energikällor. FJÄRRVÄRME Ett av kommunens mål med energi- och klimatarbetet är att samtliga av kommunens fastigheter skall konverteras från olja till förnyelsebara uppvärmningsalternativ till år 212. I första hand ska fjärrvärme installeras som förnyelsebart alternativ. Under 29 anlades en fjärrvärmeledning under Varnumsviken vilket innebär att oljepannan motsvarande en förbrukning á 6 m 3 olja vid Kroksvik ersattes av fjärrvärme vilket innebär att KBAB idag har en i princip fossilfri uppvärmning av bostäder och lokaler. Målet är alltså i det närmaste uppfyllt. Ytterligare ca 13 m 3 olja återstår i fastighetskontorets byggnader förbrukade kommun 1328 ton eldningsolja vilka nu till stor del ersatts med fjärrvärme! VÄRMEPUMPAR Ansökningar värmepumpar Antal Antalet ansökningar till miljö- och byggnadsnämnden om att få installera värmepumpar var 26 väldigt högt men trenden verkar avtagande även om siffran från 211 fortfarande är hög. Data till diagrammet från miljö- och hälsoskyddskontoret. 5

6 VINDKRAFT Kommunen antog en vindkraftsplan 28 som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Det finns idag ett större vindkraftverk byggt i kommunen. Detaljplanering av flera vindkraftsparker pågick under 29, men arbetet avbröts p.g.a. ändrad lagstiftning. Flera tillståndsprövningar av vindkraftsparker pågår varvid samråd har ägt rum, miljökonsekvensbeskrivningar utarbetats och ansökningar lämnats in till länsstyrelsen. Dessa parker är Ölme, Bäckhammar, Krontorp, Långmarken och Sättravallen. Totalt rör det sig om ca 8 nya verk med en effekt på mer än 15 MW. Målet i för utbyggnad kommer sannolikt att kunna uppnås inom några år. Under 211 har 7 ansökningar om tillstånd varit ute på remiss. ENERGI- OCH KLIMATPLANERING I ÖVRIGT Kommunens energi- och klimatplan från 28 med flera åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid i kommunen har reviderats under 211. Energi- och klimatrådgivningen har organisatoriskt flyttat från Kristinehamns energi via tekniska förvaltningen till kommunledningskontoret. En energi- och klimatrådgivare har under 211 anställts på heltid för att arbeta vidare med nulägesanalys, upprättande av handlingsplan och åtgärder för energieffektivisering. En av anledningarna är att kommunen fått statsbidrag för att jobba med energieffektiviseringsåtgärder vid sidan om arbetet med den traditionella klimat- och energirådgivning. Earth hour var ett arrangemang som fungerade bra under Vi anordnade även en miljöfordonsmässa under 211 med ganska bra resultat även om vi gärna hade sett fler kommunanställda på mässan. I nulägesanalysen kan man läsa att den totala energikostnaden för kommunen 29 uppgick till drygt 45 Mkr. 6

7 LUFTVÅRD Utsläpp från t.ex. bilar och värmepannor förorenar luften genom utsläpp av t.ex. svaveldioxid och kvävedioxider, men även av partiklar och kolväten. Värdena för kvävedioxid (NO 2 ) i Kristinehamn ligger under gällande miljökvalitetsnorm (MKN) och miljömål (se diagram). Även för noterades låga värden även om en viss ökning verkar ha ägt rum de senaste vinterhalvåren vid badhuset. Vinterhalvårsvärdet för svaveldioxid (SO 2 ) ligger också under MKN och miljömålet 5 ug/m 3 (se nedre diagrammet). Detta gör bilden av måluppfyllelsen för dessa ämnen positiv. Uppgifter om partiklar och kolväten i luft är fåtaliga och genomförandet av nya mätningar utreds. Data till diagrammen kommer från miljö- och hälsoskyddskontoret. Mätningen av kväveoch svaveldioxider sker med s.k. passiva provtagare (diffusionsprovtagare) och ger en indikation på föroreningsnivån (årsmedelvärden). Kvävedioxidhalter 3 ug/m Västerlånggatan Assemblegatan Badhuset Björkvallen Kvarnmossen Miljömål Svaveldioxidhalter ug/m Badhuset Kvarnmossen

8 PAPPER KOMMUNORGANISATIONENS INKÖP AV KOPIERINGSPAPPER st I kommunens miljöpolicy från 2 är målet att minska pappersförbrukningen med 2 % jämfört med Istället för en minskning har förbrukningen av papper ökat sedan dess. Nu kan trenden ha vänt 211 gjorde vi av med 17 % färre papper. Dubbelsidig kopiering kanske har slagit genom? 8

9 AVFALL De centrala och regionala målen om 5 % minskning av deponerat avfall har uppfyllts. Kommunen har under 29 antagit en ny avfallsplan i vilken åtgärder för ökad källsortering av återvinningsbart avfall och utsortering av farligt avfall ingår. Planen har under 211 reviderats och följts upp och nyckeltal från denna revision redovisas och kommenteras även i denna redovisning. Efter det fördjupade arbetet med mål under 211 kan det bli aktuellt med ytterligare/reviderade nyckeltal. Två mål ur planen kommenteras: Allt avfall som uppkommer i kommunens verksamheter ska sorteras rätt senast 213 samt System för återbruk av material inom kommunala verksamheter ska utvecklas och uppmuntras. Efter uppdrag från kommunstyrelsen har kommunledningsförvaltningen fått uppdraget att starta upp ett källsorteringsprojekt för kontor med utgångspunkt från Uroxen. Detta projekt startas upp under våren 212. NYCKELTAL Koldioxidutsläpp transporter ,31 kg/inv 21 74,89 kg/inv. Förändring -8,96 % -69, ,29 kg/inv. 7,99 kg/inv. -,3-3,62 % Avfall från hushåll Återvinningsmaterial Farligt Hemkompost Transporter avfall Fastighetsnära Insamling av förpackningar och tidningar 2,8 % 1,27 % 5,8% 1,96 mil/ton 22, % 1,31 % 6,2% 1,68 mil/ton +1,2 %- +,4 %- +9,4 %- -,28 enheter enheter enheter -14,3% 24,46 kg CO 2 /ton 21,49 kg CO 2 /ton -2,97-12,14% Värden Antal invånare Antal hushåll i flerfamiljshus Antal hushåll i villa Antal fritidshus Analys och kommentarer 21 Jämförelser utgår från referensåret 27 om inget annat sägs nedan. Innevånarantal, fördelning hushåll och fritidshus Invånarantalet är i stort sett oförändrat (-,4 %). 9

10 Fördelningen av boendet är i princip oförändrat, 48 % i villa och 52 % i flerfamiljshus. Trots minskat invånarantal har antalet hushåll ökat något litet. Antalet fritidshus har ökat marginellt, +1,5 %. Nyckeltal 1 Den totala mängden avfall från hushåll har minskat. Sannolikt beror minskningen till stor del på den konjunktursvacka som vi håller på att återhämta oss från. Något kan även informationsinsatser från renhållningens sida ha påverkat. Knappt 9 % minskning torde vara i paritet med rikssnittet för förändringen. Andelen hushållssopor till förbränning samt återvinning har minskat medan grovavfallshanteringen har ökat något. Nyckeltal 2 Mängden farligt avfall har också minskat men i mindre omfattning än övrigt avfall. En bidragande orsak till att minskningen är mindre jämfört med nyckeltal 1 är den stora mängden elektriskt/elektroniskt avfall som samlats in. Bidragande kan vara de ROT-arbeten som bedrivits under lågkonjunkturen. Alltmer utrustning är elektrisk i dagens samhälle och detta visar sig i avfallsflödet. Nyckeltal 3 Mängden återvinningsmaterial har minskat i någon utsträckning och följer samma trend som övrigt avfall och även rikssnitten. Dock har andelen material som utsorteras till återvinning något förbättrats. Nyckeltal 4 Vi har valt att redovisa hemkompost i denna punkt trots att den är svår att beräkna. Beräkningen utgår från branschens nyckeltal. Vi kan notera att centralt insamlat matavfall fortfarande är noll och antalet hemkomposterare är i princip oförändrat. Nyckeltal 5 Andelen hushåll som nu har tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar har ökat med nästan 1 % -enheter. Detta är ett resultat av ett framgångsrikt arbete från renhållningens sida med information till fastighetsägare och boende som resulterat i en större anslutning till fastighetsnära insamling av flera fraktioner återvinningsmaterial. FTI AB (förpacknings- och tidningsinsamlingen) går också nu in med viss, liten, ersättning för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Nyckeltal 6 Fortsatt arbete med omläggning av rutter samt minskad körning direkt till Karlskoga med sopbilar har gett resultatet. Omlastningen vid Strandmossen och körning med en lastbil med släp per dag har vi beräknat till en minskning med ca 12,5 % -enheter av den totala minskningen med 14,3 % vilket innebär att effektivisering av rutter har bidragit med ca 1,8 % - enheter. Nyckeltal 7 Se nyckeltal 6. Dock är minskningen något mindre då en bil med släp drar mer bränsle per mil än bil utan släp. 1

11 MATAVFALL Nya komposter Antal Insamlingen av matavfall var inte igång 211. Antalet nya hushållskomposter/år har ökat från början av decenniet men det verkar nu ha avtagit vilket kan bero på ett minskande intresse för egen kompostering eller avvaktan på att kommunen skall börja samla in. Det är dock positivt att hushållens kompostering har ökat vilket gynnar kretsloppsprincipen i miljöbalken och det regionala miljömålet om att senast år 21 ska minst 5 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Data till diagrammet kommer från miljö- och hälsoskyddskontorets årsredovisning. VATTENVÅRD Under 29 beslutade vattenmyndigheten om klassning av vattenförekomster, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för ekologiskt vatten (inte dricksvatten). Kommunen har fått bidrag från länsstyrelsen att arbeta med vattenplanering och projektet har under 21 dragit igång med bildande av lokala samverkansgrupper ( vattenråd ), informationer, nya provtagningar i vikar och vattendrag och inventering av förslag till åtgärder som skall ingå i kommande åtgärdsstrategier och lokala miljömål för de aktuella vikarna, Ölmeviken och Varnumsviken. Just nu är utvecklingen i miljöerna svårtydd även om en sänkning av halterna näringsämnen kan ses för Ölmeviken, medan den verkar mer konstant för Varnumsviken. I Varnumsviken har dock siktdjupet ökat de senaste åren vilket visar på att vattnet blivit klarare. Varnumsviken tar emot utsläpp i form av avloppsvatten från Kristinehamn, Ölme och Björneborgs tätorter och näringsämnen från vattendragen Varnan och Lötälven samt flera mindre vattendrag. Kontinuerlig vattenkontroll pågår sedan 197-talet. Vattnet i viken är fortfarande förorenat även om vattenkvaliteten för bad i regel är bra ur bakteriologisk synvinkel. Vattnet i viken är övergött och det finns fortfarande risk för algblomning. Vattenmyndigheten har under 29 beslutat om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för förbättring av vattenkvaliteten. Målet är god ekologisk status. Det är helt klart att det krävs nya och fler åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i t.ex. Varnumsviken vad gäller fosfor och kväve än de åtgärder som kommunen redan gjort vid sitt avloppsreningsverk Fiskartorpet och genom tillsyn av enskilda avloppsanläggningar. I projektet har bl.a. tagits fram en ny källfördelningsanalys samt tagits ny prover bl.a. i vattendrag och i Vålösundet. I den rapport som projektet redovisar kan man 11

12 läsa att det finns stora möjligheter att minska belastningen av fosfor med % och kvävet med 6-28 % till vikarna. Minskningen sänker även belastningen på havet. På kartorna nedan kan man se några resultat ur projektet. Mer finns att läsa i rapporten om vattenvårdsprojektet. På kartan ovan ser man totalfosforhalter vid provplatser i Ölmevikens och Varnumsvikens avrinningsområden under perioden 21/211 (medelhalter i ytvatten) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Kartan från Alcontrol AB s rapport Ölme- och Varnumsviken 21/

13 På kartan ovan ser man totalkvävehalter vid provplatser i Ölmevikens och Varnumsvikens avrinningsområden under perioden 21/211 (medelhalter i ytvatten) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Kartan från Alcontrol AB s rapport Ölme- och Varnumsviken 21/211. Mer finns att läsa i rapporten om vattenvårdsprojektet. Utsläpp av fosfor Fosforutsläpp Fiskartorpet ton 1,8,6,4, Utsläppet av fosfor från kommunens avloppsreningsverk Fiskartorpet till Varnumsviken har minskat med ca 6 % vilket är positivt. Under de senaste åren har dock utsläppet ökat men ser nu ut att ha minskat. Bräddningar utgör en viktig del av fosforutsläppen och dessa beror förmodligen på ovidkommande vatten som tränger in i ledningarna till verket. Vad 13

14 åtgärdsstrategin för Varnumsviken kommer att betyda är inte riktigt klart men det går att minska utsläppen till viken ytterligare Data till diagrammet kommer från Alcontrol AB s årsrapporter för SRK Norra Vänern liksom tekniska förvaltningens miljörapporter. Utsläpp av kväve Kväveutsläpp från Fiskartorpet Ton Utsläppet av kväve från reningsverket Fiskartorpet har sjunkit med mer än 5 % genom införandet av kväverening vilket är positivt. Under de senaste åren (se diagram) har utsläppet också sjunkit. Vad åtgärdsstrategin för Varnumsviken kommer att betyda är inte riktigt klart men det går att minska utsläppen till viken ytterligare. Data till diagrammet kommer från Alcontrol AB s årsrapporter för SRK Norra Vänern och tekniska förvaltningens miljörapporter. GRÖNOMRÅDEN För naturvården finns en skogskötselplan från 1988 och ett miljövårdsprogram från 199 som har lokala miljömål för det tätortsnära skogsbruket och park-/naturvården i kommunen. Det finns dessutom riktlinjer för naturvård och grönstruktur i kommunens översiktsplan från 26. Kommunens skogsbruk är FSC-certifierat och bedrivs efter en grön skogsbruksplan. Vandringsleden Järnleden invigdes under 211. Vandringsleder är viktiga för friluftslivets utveckling i kommunen. Vi har under 211 fått bidrag från länsstyrelsen (s.k. LONA) för att ta fram ett nytt naturvårds- och friluftslivsprogram, där bl.a. stränder, tätortsnatur och skärgården finns med som inventerings- och programområden. MILLENNIEPROJEKTET OCH RÄTTVIS HANDEL! Millennieprojektet som Sveriges Kommuner och Landsting bjudit in oss till att delta i under 21 gjorde att kommunen blev diplomerad millenniekommun ! 212 siktar vi på att bli FairTradeCity! Vi köpte in kaffe, kakao, te och bananer för kr under 211. Det innebär att 9 % av kaffet, kakaon och bananerna samt 5 % av teet är rättvisemärkt. 14

15 BEDÖMNINGAR AV TRENDER Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv Det går inte eller är svårt att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ BEDÖMNING AV MÅL (oftast centrala och regionala mål som vi anslutit oss till eftersom fastställda lokala mål inte är så vanliga) Målåret har passerats, och delmål uppnått vid målåret eller bedöms redan vara uppnått. Mål bedöms kunna nås inom tidsramen Mål kan vara möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Mål kan vara mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in Uppgifter till miljöredovisningen för 211 har sammanställts av inköpssamordnare/ekonom Jan-Åke Hiller, energi- och klimatrådgivare Anna Norberg och miljösamordnare Stefan Johansson. För uppgifter om luften svarar 1:e miljöskyddsinspektör Pär Anesäter. 15

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8)

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) VÅR VERKSAMHET I KORTHET Hållbarhet och framtidens energisystem är viktiga för alla beslut och för vårt agerande inom Växjö Energi. Som leverantör av värme, kyla,

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Miljöredovisning för Finspångs kommun. Nuläge och trender år 2011

Miljöredovisning för Finspångs kommun. Nuläge och trender år 2011 Miljöredovisning för Finspångs kommun Nuläge och trender år 2011 Miljöredovisning 2011 Miljöredovisningen sammanställer och åskådliggör miljötillståndet och trender inom några viktiga områden. Det här

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande.

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande. ~Q s SVAR PÅ MOTION FRÅN TAGE GRIPENSTAM (C), KERSTIN LUNDGREN (Cr O 8 o L] OCH LEIF HOLMBERG (C) MED RUBRIKEN "MOBIL MILJÖSTATION OCH FLER ÅTERVINNINGSSTATIONER" Till Kommunfullmäktige Tage Gripenstam

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Summering för kvalitetsredovisning 2013 2013-08-22 www.sustainable-approach.se Hållbarhetsanalys 2013 Under 2013 tog miljöarbetet på Myrsjöskolan ett stort steg framåt. I

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

BOENDE OCH STADSUTVECKLING

BOENDE OCH STADSUTVECKLING Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 2 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 6 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 7 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION 9 Hur

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer