MILJÖREDOVISNING-GRÖNA NYCKELTAL 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖREDOVISNING-GRÖNA NYCKELTAL 2011"

Transkript

1 MILJÖREDOVISNING-GRÖNA NYCKELTAL 211 Kommunstyrelsen beslutade i februari 28 om en strategi för utveckling av miljömålsarbetet i kommunen. Planen kallas i korthet för LPHU (Långsiktig Plan för Hållbar Utveckling). Denna miljöredovisning med gröna nyckeltal har sammanställts för att åskådliggöra några viktiga miljömål och miljötrender i kommunen. Det finns miljömål på olika nivåer och ibland hänvisas till de centrala och regionala målen eftersom fastställda lokala mål saknas eller är inte lokalt anpassade. För en bredare syn se t.ex. i rapporten med underlaget till beslutet om miljömålsstrategi som finns på kommunens hemsida. Det finns även andra årsredovisningar i kommunen där förvaltningarnas och bolagens miljöarbete redovisas mer utförligt. I denna redovisning har en bedömning gjorts utifrån några av de mål och planer som finns beslutade. I år har vi tagit med områdena ekologiska livsmedel, miljöbilar, bränslen i fastigheterna, andra klimat & energidata, luftkvalitet, papper, avfall, vattenvård (Ölme- och Varnumsviken), grönområden och millennieprojektet. SAMMANFATTNING Kommunens inköp av ekologiska livsmedel 211 uppgick till 15 % av totala inköpet av livsmedel vilket är högre än då inköpen uppgick till 12 %. Det är dock en bit kvar till det långsiktiga målet 25 %. Kommunen kom för 211 på 75:e plats i en riksomfattande rankning om miljöbilar. Kommunen har alltså förbättrat sin position även om det lokala målet 8 % miljöbilar ännu inte är nått. Kommunen köper in 1 % grön el som kommer från förnyelsebara energikällor. Kommunens inköp av eldningsolja har sjunkit sedan 27. Flera tillståndsprövningar av vindkraftsparker pågår. Totalt rör det sig om ca 8 nya verk med en effekt på mer än 15 MW. Under året har 7 tillståndsansökningar varit ute på remiss till Miljö- och byggnadsnämnden. Kommunen fick 21 energieffektivitetsmedel från energimyndigheten för nulägesanalys, åtgärdsarbete och handlingsplan vilket kompletterar medlen för energirådgivningen så att en energi- och klimatrådgivare kunnat anställas på heltid i början på 211. Under 211 har kommunens energi- och klimatplan reviderats och följts upp med tanke på nya krav om energieffektivisering. Earth hour var ett energi- och klimatarrangemang som fungerade under både 21 och 211 och som vi planerar att fortsätta med åtminstone något år till. Vi anordnade även en miljöfordonmässa under året. Vattenvårdsprojektet var i full gång under 211 och inom projektet har man arbetat med lokal samverkan, kartläggning, provtagning samt inventering av möjliga åtgärder för förbättring av vattenkvaliteten i Ölmeviken och Varnumsviken. Projektet har utvecklats till vattenvårdsaktiviteter och en åtgärdsstrategi under året. Förslaget till åtgärdsstrategi och lokala miljömål kommer att redovisas och skickas ut på remiss under 212. Kommunens avfallsplan följdes upp och reviderades under

2 Mål 7 Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. Kommunfullmäktiges kvalitetsindikatorer 1. Andelen miljöbilar, inom den kommunala verksamheten, ska öka fram till och med år Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska öka fram till och med år Redovisning skall ske av förbrukning av fossila bränslen i kommunens fastigheter. Förbrukningen ska minska fram till och med år 214. EKOLOGISKA LIVSMEDEL KOMMUNORGANISATIONENS INKÖP AV EKOLOGISKA LIVSMEDEL Inköp av ekologiska livsmedel % av bokförd kostnad Kommunens köpte 211 in 15 % ekologiska livsmedel (av totalt 15 Mkr). Det är en höjning jämfört med året innan då inköpen uppgick till 12 % (av 14,9 Mkr). Det är samma nivå som 29 (totalt 15,7 Mkr) vilket är en stor förändring jämfört med 28 då endast 3 % ekologiska livsmedel köptes in (av 15,3 Mkr). 25 var kommunens inköp 4,5 %. Målet 5 % i kommunens livsmedelspolicy är passerat. Kommunen har ett långsiktigt mål att köpa in 25 % ekologiska livsmedel. De ekologiska produkter som köpts in mest av är kaffe, fisk, mjölk, torra koloniala varor och frukt (bananer). Även konserver, kött och bröd finns med på listan över inköpta ekologiska livsmedel. MILJÖBILAR Förutom beslutet om miljöbilar ovan 21 så finns det ett mål i kommunens energi- och klimatplan från 28 (reviderad 212) om att 212 ska mer än 8 % av kommunens tjänstebilar vara fordon med miljöklass enligt statlig upphandling/miljöbilspremie (=miljöbilar). Fordonens drivmedel kan utgöras av bensin, etanol eller diesel. Kommunen kom 211 på 75:e plats i en rankning gjord av en organisation som heter Miljöfordon syd som samlar ihop och sammanställer data om personbilar i Sveriges kommuner. 21 kom vi på 117:e plats. 78 % av personbilsparken (91 bilar) är inköpta/leasade och 56 % (65 st.) från vilket innebär att en förändring kan ske de kommande åren. 2

3 Det finns idag dessutom betydligt fler bilmodeller att välja bland jämfört med förr. Vi anordnade en miljöbilsmässa under 211 där Kristinehamns bilförsäljare presenterade sina miljöbilar. 211 steg andelen miljöbilar från 29 % till 59 %. Det verkar nu som att målet 8 % miljöbilar skulle kunna uppnås till 212 och till 214 verkar det realistiskt. MILJÖBILAR I KOMMUNORGANISATIONEN Egenkontroll vid årsskiftet Andel miljöbilar i koncernen (% av antalet personbilar och lätta lastbilar) Miljöforum syds granskning Andel miljöbilar (% av personbilarna) Ranking i Sverige INKÖP AV DRIVMEDEL TILL BILARNA I KOMMUNORGANISATIONEN Kommunens inköp av drivmedel liter Bensin Diesel E85 Ecopar Kommunens inköp av bensin har sjunkit något jämfört med 27. Dieselinköpen har ökat. Ecopar är en miljödiesel som används av renhållningen. Inköpen av E85 är liten. MILJÖBILAR I KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE Miljöbilar Totalt Antal Andel Antal 24 33, , , , , , ?? , Andelen miljöbilar i kommunorganisationen är högre jämfört med kommunen som geografiskt område (59 % personbilar jämfört med 1 %) vilket är positivt då kommunen i sina mål strävar efter att vara ett miljöföredöme. Miljöstandarden på bilarna i hela kommunen ökar 3

4 genom att utbyte sker av äldre mot nyare bilar med allt högre miljöklass. Miljöbilar är den högsta miljöklassen och trenden är att antalet och andelen miljöbilarna ökar. Data till tabellen kommer från SCB. Siffror för 21 saknas. KÖRSTRÄCKA I KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE Körsträcka per invånare Mil RIKET VÄRMLANDS LÄN KRISTINEHAMN Det kan också vara bra att känna till våra körvanor. Trenden är den att vi kör längre och längre med bil. Det verkar ägt rum en minskning från 28 vilket kan tyda på ökat resande med kollektivtrafik men det återstår att se om detta är en bestående trend. Data till diagrammet kommer från SCB. Siffror för 211 håller på att bearbetas. FOSSILA BRÄNSLEN INKÖP AV ELDNINGSOLJA Kommunens inköp av eldningsolja kubikmeter Kommunens interna inköp av eldningsolja till verksamheterna (inte koncernens inköp) har sjunkit sedan 27 vilket är positivt och medför att vi förmodligen kan nå målet om att alla kommunens fastigheter skall konverteras från olja till förnyelsebara uppvärmningsalternativ. Målet kommer kanske inte att nås till 212 men kanske till 215 om resurser satsas på detta. 4

5 INKÖP AV PELLETS Kommunens inköp av pellets ton , Kommunens inköp av bränslepellets har ökat jämfört med 27 vilket är positivt då uppvärmningssystem förändrats från fossil olja till biobränsle. INKÖP AV EL Beträffande el köper kommunen idag s.k. grön el. Den gröna elen består enligt leverantören till 1 % av el från förnyelsebara energikällor. FJÄRRVÄRME Ett av kommunens mål med energi- och klimatarbetet är att samtliga av kommunens fastigheter skall konverteras från olja till förnyelsebara uppvärmningsalternativ till år 212. I första hand ska fjärrvärme installeras som förnyelsebart alternativ. Under 29 anlades en fjärrvärmeledning under Varnumsviken vilket innebär att oljepannan motsvarande en förbrukning á 6 m 3 olja vid Kroksvik ersattes av fjärrvärme vilket innebär att KBAB idag har en i princip fossilfri uppvärmning av bostäder och lokaler. Målet är alltså i det närmaste uppfyllt. Ytterligare ca 13 m 3 olja återstår i fastighetskontorets byggnader förbrukade kommun 1328 ton eldningsolja vilka nu till stor del ersatts med fjärrvärme! VÄRMEPUMPAR Ansökningar värmepumpar Antal Antalet ansökningar till miljö- och byggnadsnämnden om att få installera värmepumpar var 26 väldigt högt men trenden verkar avtagande även om siffran från 211 fortfarande är hög. Data till diagrammet från miljö- och hälsoskyddskontoret. 5

6 VINDKRAFT Kommunen antog en vindkraftsplan 28 som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Det finns idag ett större vindkraftverk byggt i kommunen. Detaljplanering av flera vindkraftsparker pågick under 29, men arbetet avbröts p.g.a. ändrad lagstiftning. Flera tillståndsprövningar av vindkraftsparker pågår varvid samråd har ägt rum, miljökonsekvensbeskrivningar utarbetats och ansökningar lämnats in till länsstyrelsen. Dessa parker är Ölme, Bäckhammar, Krontorp, Långmarken och Sättravallen. Totalt rör det sig om ca 8 nya verk med en effekt på mer än 15 MW. Målet i för utbyggnad kommer sannolikt att kunna uppnås inom några år. Under 211 har 7 ansökningar om tillstånd varit ute på remiss. ENERGI- OCH KLIMATPLANERING I ÖVRIGT Kommunens energi- och klimatplan från 28 med flera åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid i kommunen har reviderats under 211. Energi- och klimatrådgivningen har organisatoriskt flyttat från Kristinehamns energi via tekniska förvaltningen till kommunledningskontoret. En energi- och klimatrådgivare har under 211 anställts på heltid för att arbeta vidare med nulägesanalys, upprättande av handlingsplan och åtgärder för energieffektivisering. En av anledningarna är att kommunen fått statsbidrag för att jobba med energieffektiviseringsåtgärder vid sidan om arbetet med den traditionella klimat- och energirådgivning. Earth hour var ett arrangemang som fungerade bra under Vi anordnade även en miljöfordonsmässa under 211 med ganska bra resultat även om vi gärna hade sett fler kommunanställda på mässan. I nulägesanalysen kan man läsa att den totala energikostnaden för kommunen 29 uppgick till drygt 45 Mkr. 6

7 LUFTVÅRD Utsläpp från t.ex. bilar och värmepannor förorenar luften genom utsläpp av t.ex. svaveldioxid och kvävedioxider, men även av partiklar och kolväten. Värdena för kvävedioxid (NO 2 ) i Kristinehamn ligger under gällande miljökvalitetsnorm (MKN) och miljömål (se diagram). Även för noterades låga värden även om en viss ökning verkar ha ägt rum de senaste vinterhalvåren vid badhuset. Vinterhalvårsvärdet för svaveldioxid (SO 2 ) ligger också under MKN och miljömålet 5 ug/m 3 (se nedre diagrammet). Detta gör bilden av måluppfyllelsen för dessa ämnen positiv. Uppgifter om partiklar och kolväten i luft är fåtaliga och genomförandet av nya mätningar utreds. Data till diagrammen kommer från miljö- och hälsoskyddskontoret. Mätningen av kväveoch svaveldioxider sker med s.k. passiva provtagare (diffusionsprovtagare) och ger en indikation på föroreningsnivån (årsmedelvärden). Kvävedioxidhalter 3 ug/m Västerlånggatan Assemblegatan Badhuset Björkvallen Kvarnmossen Miljömål Svaveldioxidhalter ug/m Badhuset Kvarnmossen

8 PAPPER KOMMUNORGANISATIONENS INKÖP AV KOPIERINGSPAPPER st I kommunens miljöpolicy från 2 är målet att minska pappersförbrukningen med 2 % jämfört med Istället för en minskning har förbrukningen av papper ökat sedan dess. Nu kan trenden ha vänt 211 gjorde vi av med 17 % färre papper. Dubbelsidig kopiering kanske har slagit genom? 8

9 AVFALL De centrala och regionala målen om 5 % minskning av deponerat avfall har uppfyllts. Kommunen har under 29 antagit en ny avfallsplan i vilken åtgärder för ökad källsortering av återvinningsbart avfall och utsortering av farligt avfall ingår. Planen har under 211 reviderats och följts upp och nyckeltal från denna revision redovisas och kommenteras även i denna redovisning. Efter det fördjupade arbetet med mål under 211 kan det bli aktuellt med ytterligare/reviderade nyckeltal. Två mål ur planen kommenteras: Allt avfall som uppkommer i kommunens verksamheter ska sorteras rätt senast 213 samt System för återbruk av material inom kommunala verksamheter ska utvecklas och uppmuntras. Efter uppdrag från kommunstyrelsen har kommunledningsförvaltningen fått uppdraget att starta upp ett källsorteringsprojekt för kontor med utgångspunkt från Uroxen. Detta projekt startas upp under våren 212. NYCKELTAL Koldioxidutsläpp transporter ,31 kg/inv 21 74,89 kg/inv. Förändring -8,96 % -69, ,29 kg/inv. 7,99 kg/inv. -,3-3,62 % Avfall från hushåll Återvinningsmaterial Farligt Hemkompost Transporter avfall Fastighetsnära Insamling av förpackningar och tidningar 2,8 % 1,27 % 5,8% 1,96 mil/ton 22, % 1,31 % 6,2% 1,68 mil/ton +1,2 %- +,4 %- +9,4 %- -,28 enheter enheter enheter -14,3% 24,46 kg CO 2 /ton 21,49 kg CO 2 /ton -2,97-12,14% Värden Antal invånare Antal hushåll i flerfamiljshus Antal hushåll i villa Antal fritidshus Analys och kommentarer 21 Jämförelser utgår från referensåret 27 om inget annat sägs nedan. Innevånarantal, fördelning hushåll och fritidshus Invånarantalet är i stort sett oförändrat (-,4 %). 9

10 Fördelningen av boendet är i princip oförändrat, 48 % i villa och 52 % i flerfamiljshus. Trots minskat invånarantal har antalet hushåll ökat något litet. Antalet fritidshus har ökat marginellt, +1,5 %. Nyckeltal 1 Den totala mängden avfall från hushåll har minskat. Sannolikt beror minskningen till stor del på den konjunktursvacka som vi håller på att återhämta oss från. Något kan även informationsinsatser från renhållningens sida ha påverkat. Knappt 9 % minskning torde vara i paritet med rikssnittet för förändringen. Andelen hushållssopor till förbränning samt återvinning har minskat medan grovavfallshanteringen har ökat något. Nyckeltal 2 Mängden farligt avfall har också minskat men i mindre omfattning än övrigt avfall. En bidragande orsak till att minskningen är mindre jämfört med nyckeltal 1 är den stora mängden elektriskt/elektroniskt avfall som samlats in. Bidragande kan vara de ROT-arbeten som bedrivits under lågkonjunkturen. Alltmer utrustning är elektrisk i dagens samhälle och detta visar sig i avfallsflödet. Nyckeltal 3 Mängden återvinningsmaterial har minskat i någon utsträckning och följer samma trend som övrigt avfall och även rikssnitten. Dock har andelen material som utsorteras till återvinning något förbättrats. Nyckeltal 4 Vi har valt att redovisa hemkompost i denna punkt trots att den är svår att beräkna. Beräkningen utgår från branschens nyckeltal. Vi kan notera att centralt insamlat matavfall fortfarande är noll och antalet hemkomposterare är i princip oförändrat. Nyckeltal 5 Andelen hushåll som nu har tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar har ökat med nästan 1 % -enheter. Detta är ett resultat av ett framgångsrikt arbete från renhållningens sida med information till fastighetsägare och boende som resulterat i en större anslutning till fastighetsnära insamling av flera fraktioner återvinningsmaterial. FTI AB (förpacknings- och tidningsinsamlingen) går också nu in med viss, liten, ersättning för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Nyckeltal 6 Fortsatt arbete med omläggning av rutter samt minskad körning direkt till Karlskoga med sopbilar har gett resultatet. Omlastningen vid Strandmossen och körning med en lastbil med släp per dag har vi beräknat till en minskning med ca 12,5 % -enheter av den totala minskningen med 14,3 % vilket innebär att effektivisering av rutter har bidragit med ca 1,8 % - enheter. Nyckeltal 7 Se nyckeltal 6. Dock är minskningen något mindre då en bil med släp drar mer bränsle per mil än bil utan släp. 1

11 MATAVFALL Nya komposter Antal Insamlingen av matavfall var inte igång 211. Antalet nya hushållskomposter/år har ökat från början av decenniet men det verkar nu ha avtagit vilket kan bero på ett minskande intresse för egen kompostering eller avvaktan på att kommunen skall börja samla in. Det är dock positivt att hushållens kompostering har ökat vilket gynnar kretsloppsprincipen i miljöbalken och det regionala miljömålet om att senast år 21 ska minst 5 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Data till diagrammet kommer från miljö- och hälsoskyddskontorets årsredovisning. VATTENVÅRD Under 29 beslutade vattenmyndigheten om klassning av vattenförekomster, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för ekologiskt vatten (inte dricksvatten). Kommunen har fått bidrag från länsstyrelsen att arbeta med vattenplanering och projektet har under 21 dragit igång med bildande av lokala samverkansgrupper ( vattenråd ), informationer, nya provtagningar i vikar och vattendrag och inventering av förslag till åtgärder som skall ingå i kommande åtgärdsstrategier och lokala miljömål för de aktuella vikarna, Ölmeviken och Varnumsviken. Just nu är utvecklingen i miljöerna svårtydd även om en sänkning av halterna näringsämnen kan ses för Ölmeviken, medan den verkar mer konstant för Varnumsviken. I Varnumsviken har dock siktdjupet ökat de senaste åren vilket visar på att vattnet blivit klarare. Varnumsviken tar emot utsläpp i form av avloppsvatten från Kristinehamn, Ölme och Björneborgs tätorter och näringsämnen från vattendragen Varnan och Lötälven samt flera mindre vattendrag. Kontinuerlig vattenkontroll pågår sedan 197-talet. Vattnet i viken är fortfarande förorenat även om vattenkvaliteten för bad i regel är bra ur bakteriologisk synvinkel. Vattnet i viken är övergött och det finns fortfarande risk för algblomning. Vattenmyndigheten har under 29 beslutat om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för förbättring av vattenkvaliteten. Målet är god ekologisk status. Det är helt klart att det krävs nya och fler åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i t.ex. Varnumsviken vad gäller fosfor och kväve än de åtgärder som kommunen redan gjort vid sitt avloppsreningsverk Fiskartorpet och genom tillsyn av enskilda avloppsanläggningar. I projektet har bl.a. tagits fram en ny källfördelningsanalys samt tagits ny prover bl.a. i vattendrag och i Vålösundet. I den rapport som projektet redovisar kan man 11

12 läsa att det finns stora möjligheter att minska belastningen av fosfor med % och kvävet med 6-28 % till vikarna. Minskningen sänker även belastningen på havet. På kartorna nedan kan man se några resultat ur projektet. Mer finns att läsa i rapporten om vattenvårdsprojektet. På kartan ovan ser man totalfosforhalter vid provplatser i Ölmevikens och Varnumsvikens avrinningsområden under perioden 21/211 (medelhalter i ytvatten) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Kartan från Alcontrol AB s rapport Ölme- och Varnumsviken 21/

13 På kartan ovan ser man totalkvävehalter vid provplatser i Ölmevikens och Varnumsvikens avrinningsområden under perioden 21/211 (medelhalter i ytvatten) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Kartan från Alcontrol AB s rapport Ölme- och Varnumsviken 21/211. Mer finns att läsa i rapporten om vattenvårdsprojektet. Utsläpp av fosfor Fosforutsläpp Fiskartorpet ton 1,8,6,4, Utsläppet av fosfor från kommunens avloppsreningsverk Fiskartorpet till Varnumsviken har minskat med ca 6 % vilket är positivt. Under de senaste åren har dock utsläppet ökat men ser nu ut att ha minskat. Bräddningar utgör en viktig del av fosforutsläppen och dessa beror förmodligen på ovidkommande vatten som tränger in i ledningarna till verket. Vad 13

14 åtgärdsstrategin för Varnumsviken kommer att betyda är inte riktigt klart men det går att minska utsläppen till viken ytterligare Data till diagrammet kommer från Alcontrol AB s årsrapporter för SRK Norra Vänern liksom tekniska förvaltningens miljörapporter. Utsläpp av kväve Kväveutsläpp från Fiskartorpet Ton Utsläppet av kväve från reningsverket Fiskartorpet har sjunkit med mer än 5 % genom införandet av kväverening vilket är positivt. Under de senaste åren (se diagram) har utsläppet också sjunkit. Vad åtgärdsstrategin för Varnumsviken kommer att betyda är inte riktigt klart men det går att minska utsläppen till viken ytterligare. Data till diagrammet kommer från Alcontrol AB s årsrapporter för SRK Norra Vänern och tekniska förvaltningens miljörapporter. GRÖNOMRÅDEN För naturvården finns en skogskötselplan från 1988 och ett miljövårdsprogram från 199 som har lokala miljömål för det tätortsnära skogsbruket och park-/naturvården i kommunen. Det finns dessutom riktlinjer för naturvård och grönstruktur i kommunens översiktsplan från 26. Kommunens skogsbruk är FSC-certifierat och bedrivs efter en grön skogsbruksplan. Vandringsleden Järnleden invigdes under 211. Vandringsleder är viktiga för friluftslivets utveckling i kommunen. Vi har under 211 fått bidrag från länsstyrelsen (s.k. LONA) för att ta fram ett nytt naturvårds- och friluftslivsprogram, där bl.a. stränder, tätortsnatur och skärgården finns med som inventerings- och programområden. MILLENNIEPROJEKTET OCH RÄTTVIS HANDEL! Millennieprojektet som Sveriges Kommuner och Landsting bjudit in oss till att delta i under 21 gjorde att kommunen blev diplomerad millenniekommun ! 212 siktar vi på att bli FairTradeCity! Vi köpte in kaffe, kakao, te och bananer för kr under 211. Det innebär att 9 % av kaffet, kakaon och bananerna samt 5 % av teet är rättvisemärkt. 14

15 BEDÖMNINGAR AV TRENDER Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv Det går inte eller är svårt att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ BEDÖMNING AV MÅL (oftast centrala och regionala mål som vi anslutit oss till eftersom fastställda lokala mål inte är så vanliga) Målåret har passerats, och delmål uppnått vid målåret eller bedöms redan vara uppnått. Mål bedöms kunna nås inom tidsramen Mål kan vara möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Mål kan vara mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in Uppgifter till miljöredovisningen för 211 har sammanställts av inköpssamordnare/ekonom Jan-Åke Hiller, energi- och klimatrådgivare Anna Norberg och miljösamordnare Stefan Johansson. För uppgifter om luften svarar 1:e miljöskyddsinspektör Pär Anesäter. 15

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 Mätning budgetår 14-15 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras.

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter

Läs mer

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-07 Handläggare: Jan Paymer, tf. renhållningschef Telefon: 0176-716 97 E-post: jan.paymer@norrtalje.se Dnr: Till kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till antagande av ny avfallsplan

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Bilaga 14 1(5) till Avfallsplan 2010-2017

Bilaga 14 1(5) till Avfallsplan 2010-2017 Bilaga 14 1(5) Sammanställning av utställningsyttranden Utställningen har genomförts under tiden 29 juni till 3 augusti på biblioteket i Kristinehamn och 30 juni till 7 september på framtidsrummet. Från

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv Vattnet i vårt arbete på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Vänersborg Bevakning av vattenfrågor vid anmälningar, tillsyn och prövningar Internt arbete inom

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle.

2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle. 2014-03- 14 Trafikkontoret Avdelning Avfall Nils Lundkvist nils.lundkvist@stockholm.se Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Ett hållbart samhälle 2013-09-26 Sida 2 1 Insamling av hushållsavfall

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas

Läs mer

Påverkan övergödning Storsjön

Påverkan övergödning Storsjön Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,

Läs mer

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8)

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) VÅR VERKSAMHET I KORTHET Hållbarhet och framtidens energisystem är viktiga för alla beslut och för vårt agerande inom Växjö Energi. Som leverantör av värme, kyla,

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet. YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande

Läs mer

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund s avfallsplan 2013-2016 ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN 2013-2016 s avfallsplan 2013-2016 FÖRORD Denna plan utgör s avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer