Vi som älskar hållbar mjölkproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi som älskar hållbar mjölkproduktion"

Transkript

1 Vi som älskar hållbar mjölkproduktion

2 Skånemejerier Vi som älskar hållbar mjölkproduktion Skånemejerier är en del av kretsloppet. Vi arbetar i alla led för att ta vårt ansvar med målsättningen att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Vår värdegrund återspeglas i begrepp som ursprung, hälsa och smak. Vi erbjuder en unik möjlighet att följa mjölkråvaran tillbaka till ursprunget, vi stöttar en naturlig och sund djurhållning som leder till goda och nyttiga livsmedel. Och vi främjar regional och lokal livsmedelsproduktion. Miljöfrågorna är för oss integrerade och naturliga delar i utvecklingsarbetet inom alla verksamhetsområden, från gård till butik. När det gäller miljö och klimat så måste vi tänka både på vår egen och kommande generationers livskvalitet. Broschyren som du håller i din hand beskriver hur vi på Skånemejerier tar ansvar för naturen. Här hittar du allt ifrån konkreta miljöprojekt till hur vi ser på framtiden och vad som krävs av oss för att vi ska bli ännu bättre! Klimatcertifiering Mjölkgården Ekologiska gårdar Transporter Ursprung Mejeriet Förpackningar Bilden illustrerar de områden som vi på Skånemejerier arbetar med för att uppnå en hållbar mjölkproduktion.

3 Ekologiskt och lokalproducerat, med tydligt ursprung Skånemejerier erbjuder lokal mjölk från Skåne, Blekinge och Småland, med stark förankring till sin bygd, med tydligt ursprung och regional mjölkråvara. Via förpackningskoden överst på mjölkpaketet går det på vår hemsida att se vilka gårdar som levererat mjölken i just den förpackningen.på så sätt ger vi våra kunder och konsumenter möjlighet att lära känna bönderna bakom mjölken och samtidigt förmedlar vi en insikt om det arbete som faktiskt ligger bakom mjölken på frukostbordet. Vårt ekologiska sortiment utökas ständigt, dels under Skånemejeriers varumärke och dels från vårt ekologiska mejeri i Hjo, under varumärket Hjordnära. Vår miljöredovisning Vi arbetar kontinuerligt med miljöfrågorna, utifrån verksamheten på gården, förpackningarna, produktionen på mejerierna, våra in- och uttransporter samt vår personal. I vår årliga miljöredovisning rapporterar vi detta arbete, med bland annat nyckeltal för respektive anläggning, information om aktuella miljöprojekt samt ger en prognos hur det går för våra miljömål. Håll utkik efter vår CSR-rapport framöver, där vi redovisar vårt hållbarhetsarbete. Vision Skånemejerier ska vara en kretsloppsbaserad mejeriförening. Det innebär att vi ska vara oberoende av fossila bränslen genom att nyttja våra restprodukter för att producera förnybar energi, som kan användas i hela mjölkkedjan. På så sätt bidrar vi till ett hållbart samhälle, från gård till butik. Skåne ligger i framkanten när det gäller biogasproduktion, tack vare stor potential av råvaror för produktion, en framstående biogasforskning och många viktiga aktörer som energibolag och teknikleverantörer. Här är Skånemejerier en viktig aktör. Gödsel och foderrester kan användas som substrat för gårdsbaserad biogasproduktion, där rågasen kan nyttjas för kraft värmeproduktion eller uppgraderas till fordonsbränsle. Även gränsmjölk, vassle och returnerade produkter från våra mejerier kan användas för att producera biogas, för att sedan användas som energikälla i produktionen och till drivmedel i våra fordon. Inom transportsektorn ska biogasen nyttjas både vid hämtning av råvara samt vid distribution av färdiga produkter. Kvar blir biogödsel som sedan kan återföras till gårdarna. Så här sluter vi kretsloppet. 3

4 Mjölkgården öppna landskap och hållbar mjölkproduktion Skånemejerier har cirka 600 mjölkleverantörer, som tillsammans arbetar för en bättre miljö. Tack vare att mjölkbonden brukar jorden och att korna betar ute bibehålls den biologiska mångfalden, det vill säga vi vårdar om de växt- och djurarter som fnns, och landskapen hålls öppna och levande. Utifrån hela produktionskedjan är utsläppen av växthusgaser störst från gårdarna, närmare 80 procent kommer därifrån. Våra mjölkbönder har länge arbetat med att minska jordbrukets miljöpåverkan och hitta nya åtgärder för att produktionen på gården ska vara så gynnsam som möjligt mot naturen. Kon i fokus God djuromsorg och friska kor är viktigt för oss. Om korna mår bra, blir mjölken god. Dessutom ger friska och högavkastade djur en lägre negativ miljö- och klimatpåverkan per kilo producerad mjölkråvara. Djurhållningen på våra gårdar ska vara sådan att bästa möjliga hälsoläge uppnås. Det innefattar bland annat daglig uppsikt och omsorgsfull skötsel av djuren samt bra foder- och mjölkkvalitet. Sjuka djur ska ges vård, men det långsiktiga målet är att djurhälsoläget i besättningen är så bra att djuren hålls friska. Mjölkens kvalitet Den mjölkråvara som kommer in till mejeriet ska användas till många olika mejeriprodukter. En god kvalitet på råvaran utgör grunden till kvalitetsmjölk från Skånemejerier samt leder till att förädlade produkter håller hög standard. Det fnns flera olika parametrar i mjölken som påverkar slutproduktens kvalitet och för att säkerställa en hög kvalitet bedöms därför leverantörsmjölken kontinuerligt. Alla våra mjölkproducenter är certiferade och godkända enligt kvalitetssystemet IP-Sigill, vilket innebär att arbetet och produktionen på gårdarna ska skötas med känsla och god djuromsorg samtidigt som vi värnar om miljön och den biologiska mångfalden. Växtnäringsämnen och Greppa Näringen Skånemejeriers leverantörer har sedan 1997 arbetat med att optimera utnyttjandet av näringsämnen och sedan 2001 deltagit aktivt i det statliga programmet Greppa Näringen. Programmet ger rådgivning avseende minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. På våra mjölkgårdar krävs att man minst vart tredje år utför en växtnäringsbalans. Växtnäringsbalansen är ett kvitto på mjölkföretagarens insatser i växtodlingen. I Greppa Näringen ingår bland annat rådgivningstjänsten Klimatkollen. Här får lantbrukarna koll på vad som är stort och smått när det gäller gårdens utsläpp av växthusgaser och vad man kan göra för att minska förlusterna genom effektiviseringar på gården. Närproducerat foder Hösten 2010 startade Skånemejerier tillsammans med ett antal mjölkleverantörer ett projekt för att stärka den skånska mjölkens klimat- och hälsoprofl. Sojamjöl och palmoljeprodukter ersätts med när producerat vallfoder i kombination med raps, baljväxter och linfrö. Syftet är att byta ut sojamjölet, som till största delen odlas i Brasilien och därmed har många 4

5

6 nackdelar ur miljö- och klimatsynpunkt, och samtidigt öka Omega 3-innehållet i mjölken genom tillsats av linfrö. Omega 3 är en grupp livsnödvändiga fettsyror som vår kropp behöver för att må bra. Gårdsbaserad biogasproduktion Gödsel och foderrester kan användas till biogas, där rågasen kan nyttjas för kraftvärmeproduktion eller uppgraderas till fordonsbränsle. För att uppnå visionen om att Skånemejerier ska vara en kretsloppsbaserad mejeriförening, krävs engagemang och deltagande från våra mjölkproducenter. På så sätt sluter vi kretsloppet. Ett flertal av våra mjölkproducenter har påbörjat arbetet med energieffektivisering och gödselbaserad biogasproduktion. Klimatcertifiering av mjölkproduktionen Hösten 2010 klimatcertiferades Skånemejeriers första mjölkproducent (se sid 20). De åtgärder som vidtagits är bland annat ändringar i djurens fodersbalans, övergång till förnybara energikällor, utbildning i sparsam körning, djurhälsovård samt effektiviseringar med fokus på miljövinning. På våra mjölkgårdar krävs att man minst vart tredje år utför en växt näringsbalans. Växtnäringsbalansen är ett kvitto på mjölkföretagarens insatser i växtodlingen. Skånemejerier främjar närproducerade fodermedel, genom att exempelvis byta ut sojamjölet som till största delen odlas i Brasilien och därmed har många nackdelar ur miljö- och klimatsynpunkt. Skånemejerier är först ut i södra Sverige med mjölk från klimatcertifierade gårdar. Flera gårdar arbetar med energieffektivisering och biogassatsning på gårdsnivå. 6

7

8 Ekologiska Gårdar varsamhet från den egna gården Drivkrafterna för den ekologiskt producerande bonden är ofta ett starkt intresse för djurhållning och en vilja att värna naturen. Det ställs speciella krav på de ekologiska gårdarna, som exempelvis att bonden inte får använda handelsgödsel eller bekämpningsmedel. Istället äter korna mycket grovfoder i form av ensilage, gräs och hö, och gården försöker vara självförsörjande med så lite inköpt foder som möjligt (minst hälften av fodret odlas oftast på gården). Det tar 1,5 till 2 år att gå över till ekologisk mjölkproduktion. På grund av att ekologiska gårdar kräver mycket betesmark är det svårt och dyrt för skånska bönder att ta detta steg. Det är ett åtagande som inbegriper alltifrån växtodling, djurhållning till själva mjölkhanteringen. För att underlätta konvertering erbjuder Skånemejerier både information och ekonomiskt stöd. Dessutom strävar Skånemejerier efter att betala högst invägningspris på den ekologiska mjölken av alla mejerier i Sverige. I dagsläget (januari 2011) får en bonde 43 procent mer betalt för en liter ekologisk mjölk jämfört med en liter konventionell. Efterfrågan på ekologiska mejeriprodukter har de senaste åren varit större än tillgången. För att möta kunders och konsumenters önskemål valde Skånemejerier att söka lösningen utanför Skåne. Genom att köpa in sig i ett litet mejeri utanför Hjo, fck Skånemejerier möjlighet att utveckla ett nytt ekologisk sortiment under varumärket Hjordnära. Satsningen har fallit oerhört väl ut och Skånemejerier är idag majoritets ägare av mejeriet, och planerar att bygga ut det för att möta den stora efterfrågan. Av Skånemejeriers nuvarande bönder är ett femtiotal gårdar ekologiska, Hjordnäras bönder inkluderade. Ungefär 6 procent av den totala mjölkinvägningen är ekologisk. Skånemejerier framtida ambition är naturligtvis att denna procentsats ska vara högre. Det tar 1,5 till 2 år att gå över till ekologisk mjölkproduktion. Det ställs speciella krav på de ekologiska gårdarna, som exempelvis att bonden inte får använda handelsgödsel eller bekämpningsmedel. Ungefär 6 procent av Skånemejeriers totala mjölkinvägning är ekologisk. Våra ekologiska gårdar är KRAV-certifierade, vilket innebär att de årligen kontrolleras så att produktionen bedrivs enligt KRAVs regler för ekologisk produktion. 8

9

10 Ursprung närhet mellan konsument och mjölkbonde För oss går miljö och ursprung hand i hand. Därför har vi valt att satsa på lokalproducerade produkter med tydligt ursprung, så som lokal mjölk från Skåne, Blekinge och Småland. Vi vill erbjuda produkter med stark förankring till sin bygd, med tydligt ursprung och regional mjölkråvara. Mjölken är en väldigt stark symbol för våra mattraditioner och vårt kulturarv. Vi vill ge våra kunder och konsumenter möjlighet att lära känna bönderna bakom mjölken och samtidigt förmedla en insikt om det arbete som faktiskt ligger bakom mjölken på frukostbordet. Skånemejerier är först ut med att ursprungsmärka mjölken. Genom att gå in på vår hemsida: och knappa in datummärkningen på toppen av mjölkpaketet kan du läsa om bönderna som levererat mjölk till just din förpackning. Vi har även lanserat en iphoneapplikation med samma funktionalitet. På hemsidan fnns våra bönder presenterade med bilder och små intervjuer om allt från livet på landet till favoritprodukterna på mejerihyllan, samt vad varje enskild bonde gör för miljön och klimatet. Träffa bönderna bakom mjölken 10

11

12 Förpackningar funktionalitet, återvinning och låg klimatpåverkan När det kommer till våra förpackningar så arbetar vi kontinuerligt med att minska mängden förpackningsmaterial och välja material som belastar miljön så lite som möjligt. Samtidigt som förpackningen av våra produkter ska ske med största respekt för naturen, så måste förpackningen uppfylla sin funktionalitet och de behov som våra kunder och konsumenter har. En vanlig mjölkförpackning av kartong står sig bra i jämförelse med andra förpackningar för livsmedel, speciellt när det handlar om klimatpåverkan. Ju större andel förnybart material som vi använder desto lägre blir miljöpåverkan. Hållbart utnyttjande av förnybara resurser Förpackningar tillverkade av råvara från skogen är ett utmärkt miljöval eftersom trä utgör en råvaruresurs som kan användas samtidigt som den återskapas av naturen. Men för att skogen ska ha tid att återhämta sig måste den hanteras varsamt och med respekt för naturens växt- och djurliv. För att säkra att skogen växer och hanteras på ett ansvarsfullt sätt, ska vi på Skånemejerier successivt gå över till förpackningar som är hållbarhetscertiferade. Plast Många konsumenter föredrar skruvkork och för att vi ska kunna erbjuda olika förpackningsalternativ består vårt sortiment av förpackningar både med och utan skruvkork. Men vi strävar hela tiden efter att minska mängden material, främst plast, i våra förpackningar utan att gå ifrån vad konsumenten vill ha. Nyligen byttes korken på bland annat fl och yoghurt ut mot en kork som är lägre, vilket gör att produktionen av denna variant minskar utsläppen av växthusgaser med cirka 25 procent jämfört med den gamla korken. Som alternativ till den vanliga HDPEplasten, utvärderar vi nya tekniker och förpackningsmaterial som ger mindre utsläpp av växthusgaser men även lägre förbrukning av energi och vatten. Återvinning Allt avfall innebär brutna kretslopp och risk för förorening av mark och vatten. Produkter som inte sålts i butik körs tillbaka till våra mejerier. På mejeriet töms innehållet och förpackningarna går till materialåtervinning. Innehållet blir antingen djurfoder eller så används det för att producera biogas som våra gasdrivna distributionsbilar kan köras på. Även konsumenten har ett stort ansvar för ett fungerande kretslopp när det beslutas om förpackningen ska gå till återvinning eller inte. Ju fler förpackningar som går till pappersåtervinning desto lägre blir klimatpåverkan. 12

13 Majoriteten av våra produkter förpackas i kartongförpackningar, som är ett klimatsmart förpackningsalternativ. Vi arbetar kontinuerligt med att minska andelen plast genom att utvärdera nya tekniker och förpackningsmaterial som ger lägre utsläpp av växthusgaser. Vi främjar hållbart utnyttjande av skogsråvaran genom att successivt gå över till förpackningar som är hållbarhetscertifierade. Vi kartlägger utsläpp från alla våra förpackningar för att kunna betygsätta varje enskild produkt ur miljö- och klimatsynpunkt.

14 Mejeriet effektivisering och minskad klimatpåverkan i varje led Varje dag transporteras cirka en miljon liter mjölk in till något av våra mejerier för att behandlas och förädlas till allt från ost till yoghurt. Varje år förädlas 350 miljoner kilo mjölk på våra anläggningar. Skånemejerier har två mejerier i Skåne; Malmö och Kristianstad. Dessutom är vi majoritetsägare i Hjordnära mejeri utanför Hjo i Västergötland. Miljöarbetet på mejerierna styrs delvis av lagar och regler men även av drivkrafter och innovativa lösningar inifrån och i form av ny teknik och kunskap. När alla miljöaspekter har identiferats så beskrivs miljöpåverkan, relaterat till de nationella miljömål som berörs. Dessa värderas utifrån flera parametrar och ligger till grund för Skånemejeriers miljömål. En del av miljöaspekterna blir till nyckeltal inom anläggningarna som används för månadsvis uppföljning av processen. 14 Malmö Skånemejeriers konsumtionsmjölksmejeri Antal anställda: cirka 300 personer Produkter: mjölk, grädde, gräddfl, yoghurt och flmjölk Produktion: ton per år Övrigt: Mejeriet byggdes 1984 och kommer de närmaste åren byggas ut Kristianstad Ysteri och konsumtionsmjölksmejeri Antal anställda: cirka 70 personer Produkter: ost bland annat under varumärket Allerum och landskapsmjölk Produktion: cirka ton hårdost och ton konsumtionsmjölk per år Övrigt: Någon kilometer från ysteriet ligger även vår bitcentral som river, skivar och bitar upp den lagrade osten Hjordnära Ekologiska mejeri Antal anställda: 9 personer Produkter: ekologisk mjölk, grädde, fl och yoghurt Produktion: cirka ton per år Övrigt: Sju ekologiska gårdar inom en radie av 2,5 mil från mejeriet är delägare i Hjordnära

15 Nytt miljömål! De relativa koldioxidutsläppen från produktionen ska minska med 50 % till 2020 jämfört med 2010

16 16 Lagar och regler styr För att få producera livsmedel krävs tillstånd. Varje mejeri har sitt egna tillstånd som är bundet till ett flertal villkor som måste uppfyllas. De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken måste uppfyllas. De handlar bland annat om kunskapskrav, försiktighetsprincipen och hushållning av naturresurser. Energi Ett mejeri använder sig av olika energikällor i produktionen: el, bio- och fossila bränslen. Skånemejerier kommer att övergå till grön el* under 2011, vilket kommer att reducera koldioxidutsläppen med flera tusen ton. Fossila bränslen och biobränslen används för upphettning av vatten till disk, mjölkbehandling och uppvärmning av lokalerna. Att öka andelen biobränsle är prioriterat hos Skånemejerier. I Malmö har man sedan starten använt naturgas vilket ger ett lägre utsläpp av klimatpåverkande gaser jämfört med olja. Vi kommer de närmaste åren arbeta med att byta ut naturgasen mot biogas för att kunna bli helt oberoende av fossila bränslen i framtiden. I Kristianstad köper man sedan januari 2010 in ånga från ett närliggande fliseldande värmeverk. Flis är ett biobränsle som inte ger ett extra tillskott av koldioxid i atmosfären. Oljepannan fnns fortfarande kvar som backup och har använts en del under 2010, men vi har ändå minskat utsläppen av koldioxid med drygt ton under 2010 och prognosen för 2011 är att minska med ytterligare ton. Vatten Ett mejeri använder stora mängder vatten till flera olika processer. Vi arbetar ständigt med optimering av processer, vilket leder till minskad vattenförbrukning. Nya maskiner och pumpar kräver mindre vatten, vilket leder till minskade kostnader dels för inköp av färskvatten och dels för energin som krävs för att pumpa runt allt vatten. Skriftliga rutiner och uppmärksam personal som åtgärdar läckage är något som vi arbetat länge med för att minska förbrukningen. *El producerad av förnybara energikällor

17 Kemiska produkter Kemikalier används bland annat vid rengöring, desinfcering samt maskinunderhåll. Vi arbetar för att minska använd ningen av kemiska produkter både till mängd och antal. Skånemejerier har vidtagit nödvändiga skyddsåtgärder för att minimera risken för störningar i omgivningen vid eventuella oavsiktliga utsläpp. Den dagliga hanteringen av kemiska produkter förbättras ständigt och nya produkter dyker upp på marknaden. Vi ställer höga krav på våra leverantörer och följer branschgemensamma riktlinjer. Avfall Arbetet med avfallseffektivisering är ett pågående arbete där målet är att minska mängden deponerat avfall och därigenom öka andelen återvinningsbart. Källsortering fnns på samtliga anläggningar och hanteringen följs upp genom internrevisioner, i samråd med lokala avfallsföretag och förbättras ständigt. Avlopp Processavloppsvattnet som lämnar mejerierna innehåller mjölkrester och därigenom organiskt material. Innan avloppsvattnet når våra vattendrag reduceras det organiska materialet och näringsämnena i kommunala reningsverken. Det fnns flera olika sätt att minska mängden mjölk till avloppet. Det ena är produktplanering, vilket innebär att produkterna körs i rätt ordning. Den andra är processoptimering. Detta innebär exempelvis att rören görs så korta som möjligt och att självfall nyttjas vilket minskar antalet pumpar. Skånemejerier var bland de första företagen i Sverige att miljö- och kvalitetscertifiera sig I Kristianstad har vi gått över till biobränsle, vilket minskar våra utsläpp med cirka ton koldioxid per år. Detta kan jämföras med uppvärmning av medelstora villor i Mellansverige under ett år. I Kristianstad har vi installerat utrustning som koncentrerar vassle, vilket har lett till färre transporter. Restprodukter kommer att gå till biogasproduktion. Den nya fordonstvätten på mejeriet i Malmö har ett reningsverk som på ett effektivt sätt renar vattnet från slam och tungmetaller innan det släpps till det kommunala avloppet. Skånemejeriers tidigare miljömål som löpte fram till 2010 uppnåddes med god marginal. Resultatet blev en minskning med cirka 20 procent istället för 10 procent av de relativa koldioxidutsläppen.

18 Transporter med miljön i tankarna från gård till butik Skånemejeriers transporter innefattar hämtning av mjölk från gårdarna samt distribution av färdiga produkter till butik och storkök. Idag används diesel och fordonsgas (både ren biogas och en 50/50-blandning av biogas och naturgas) samt inblandning av rapsolja RME (rapsmetylester), som fordonsbränsle. Gasdrivna distributionsbilar Fossila bränslen är ändliga naturresurser som bidrar till både försurning och övergödning samtidigt som de förstärker växthuseffekten. Skånemejerier har idag 22 gasdrivna distributionsbilar, som ska hjälpa till att minska våra utsläpp och belastningen på naturen. Sommaren 2009 invigde vi landets första privata tankdepå för fordonsgas enbart för lastbilar, på mejeriet i Malmö. Här tankar lastbilarna och är redo sen att köra ut våra produkter med klimatsmart bränsle i tankarna. Målet är att de fordon som transporterar Skånemejeriers råvaror och produkter ska ha så låg klimatpåverkan som möjligt. Optimering av körsträckorna och utbildning i sparsam körning För att minska miljöbelastningen från våra transporter ytterligare krävs ständig optimering av körsträckorna och fullastade bilar. Drivmedelsförbrukningen begränsas av bland annat datoriserade system som ger kontinuerlig information till förarna för att skapa en miljövänlig körning och minskad drivmedelsförbrukning. Vid driftsplatserna sker utbyte av gamla dieseldrivna rangerbilar till nyare med Euro klass 5 motorer. Våra chaufförer får gå utbildning i sparsam körning, så kallad Heavy Eco Driving. Denna utbildning lär chaufförerna att reducera bränsleförbrukningen med procent genom bättre körning. Även våra säljare runt om i landet har fått gå denna utbildning. Rätt fart Såklart! Skånemejerier var först ut att medverka i projektet Rätt fart - Såklart! i samarbete med bland annat Trafkverket, vilket innebar implementerade rutiner som styr hastigheterna på bilarna. Rätt hastighet ger tusentals liter besparat bränsle per år. Vi vill visa hur viktigt det är för oss och våra mjölktransportörer att hålla rätt fart och att det är en självklar del i vårt miljö- och trafksäkerhetsarbete. Nytt miljömål! De relativa koldioxidutsläppen från våra transporter ska minska med 30 % till 2020 jämfört med

19 Foto: Marie Grönvold/Trafkverke Ett av våra miljömål till 2020 är att de relativa koldioxidutsläppen från in- och uttransporter ska minska med 30 procent jämfört med Skånemejerier har 22 distributionsbilar som kör på förnyelsebart bränsle i form av ren biogas och en blandning av biogas och naturgas. Målet är att successivt byta ut resterande fordon till gasdrivna lastbilar. Vi har en egen tankdepå för fordonsgas på mejeriet i Malmö. Vi arbetar ständigt med effektiv ruttplanering och fullastade bilar. Vi satsar på lokalproducerade produkter med tydligt ursprung och regional råvara. Vi utbildar våra chaufförer och vår säljkår i sparsam och miljövänlig körning. Vi har införskaffat nya kylaggregat för lastbilar som drivs med koldioxid istället för diesel, vilket ger stora miljövinster. Skånemejeriers persontransporter i tjänsten ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Förutom att åka kollektivt, samåka och prioritera telefonmöten, har vi som mål att minst 50 procent av våra tjänstebilar ska vara miljöbilar år 2012.

20 Klimatcertifiering mjölk från klimatcertifierade gårdar Sveriges totala livsmedelsproduktion står för cirka 25 procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser. Såväl producenter som konsumenter ska kunna delta i arbetet med att minska matens klimatpåverkan. För att underlätta för konsumenten att kunna välja livsmedel med lägra klimatpåverkan, har projektet Klimatcertifering för mat tagit fram regelverk för hur man kan minska klimatpåverkan i livsmedelskedjan genom att klimatcertifera olika produkter. Regler och villkor för certiferingen har Svenskt Sigill och KRAV tagit fram tillsammans med ledande livsmedelsexperter och forskare i Sverige. Genom att ta ansvar för hela produktlivscykeln, och visa värdet i att arbeta utifrån ett hållbart produktionsperspektiv vill Skånemejerier öka konsumentens förståelse för mjölkens rätta värde. Vi arbetar ständigt för att minska vår klimatbelastning och är därför stolta över att vara först ut i södra Sverige med mjölk från klimatcertiferade gårdar. Mjölk som har blivit klimatcertiferad har genom riktade åtgärder på en rad områden minskat sin negativa klimatpåverkan. Klimatcertiferingen innefattar idag mjölkproduktion på gården, vilket är den största delen av produktens klimatpåverkan. Arbetet med att klimatcertifera resten av kedjan; transporter, hantering, förädling och förpackning av produkten pågår. Läs mer på: 20

21 Gården Minskad sojaanvändning och ökad användning av egenproducerade, klimatberäknade fodermedel. Effektivare användning av gårdens kväve. Anslutning till ett etablerat hälsoredovisningssystem med hälsoparametrar för djurvälfärd. Energikartläggning och energieffektivisering. Minskad användning av fossila bränslen samt användning av el som till 100 procent kommer från förnybara energikällor. Utbildning av samtliga förare i sparsam körning. Transporter (kommande regler) Beräkningar på klimatpåverkan från primärproduktionens gårdsgrind till butiken. Klimatpåverkan från transporten får inte överstiga 0,25 kilo CO 2 -ekvivalenter per kilo livsmedel. Utbildning av egna och inhyrda förare i sparsam körning. Hantering, förädling och förpackning (kommande regler) Den som produktutvecklar, hanterar, förädlar och/eller förpackar en vara ska minska klimatpåverkan av produktionen i ett livscykelperspektiv. Val av förpackningslösning ur ett klimatperspektiv. Kartläggningen av förpackningssystemets klimatpåverkan utifrån transporteffektivitet, förpackningsmaterial, funktion, restprodukter eller källsortering och svinn. Skogsråvaran i förpackningen ska vara hållbarhetscertifierad. Effektivisering av energianvändningen under varans produktion. Plan och åtgärder för att minska beroendet av icke förnybara bränslen. Anläggningens elanvändning ska utgöras av el som till 100 procent kommer från förnybara energikällor.

22 22

23 Belönade för vårt miljöarbete Vårt miljöarbete belönades under året med Guldklöver. En utmärkelse som Centerpartiet delar ut till företag och organisationer som skapar sysselsättning åt många i länet och som tar ett miljöansvar. Motiveringen lyder: För sina satsningar på ekologisk produktion och för sitt närproducerade sortiment föräras härmed Skånemejerier utmärkelsen Centerpartiets Guldklöver. De arbetar dessutom aktivt för att minska sin energianvändning, miljöpåverkan och användandet av övergödande ämnen. Miljöministern Andreas Carlgren delade ut diplom till Skånemejeriers vice ordförande Stig-Börje Birgersson.

24 Producerad av Skånemejerier Mejeriforum tel:

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Ett lite mindre glassföretag med ett lite större perspektiv.

Ett lite mindre glassföretag med ett lite större perspektiv. Ett lite mindre glassföretag med ett lite större perspektiv. Familjeföretaget mot strömmen I takt med den ökade globaliseringen koncentreras livsmedelsproduktionen i världen till några få multinationella

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Vår mission Skånemejerier som värnar om de svenska bönderna!

Vår mission Skånemejerier som värnar om de svenska bönderna! Årsredovisning 2010 Vår mission Skånemejerier som värnar om de svenska bönderna! Vår affärsidé Skånemejerier erbjuder den medvetna konsumenten mejeriprodukter som bidrar till hälsa och livskvalitet. Vi

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken Fordonsgas Klimatresa med miljön i tanken E.ON Fordonsgas består av två produkter Biogas 50 och Biogas 100 Biogas 50 Minst hälften av den fordonsgas du tankar motsvaras av biogas. Biogas 50 tankar du på

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

C4 Energis kärnverksamhet är att äga och driva anläggningar och system för:

C4 Energis kärnverksamhet är att äga och driva anläggningar och system för: Medlemmar C4 Energi C4 Energis kärnverksamhet är att äga och driva anläggningar och system för: Distribution av el, med skyldighet att ansluta nya kunder i koncessionsområdet, Kristianstad och Åhus med

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Skånsk inspiration för Storhushåll! VECKA 06 17 2011

Skånsk inspiration för Storhushåll! VECKA 06 17 2011 Skånsk inspiration för Storhushåll! VECKA 06 17 2011 BRAVO - nu med fruktkött Sveriges största juice blir ännu större! Nu lanserar vi Bravo med fruktkött och fortsätter att driva marknaden framåt. Varumärket

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer