Vi som älskar hållbar mjölkproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi som älskar hållbar mjölkproduktion"

Transkript

1 Vi som älskar hållbar mjölkproduktion

2 Skånemejerier Vi som älskar hållbar mjölkproduktion Skånemejerier är en del av kretsloppet. Vi arbetar i alla led för att ta vårt ansvar med målsättningen att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Vår värdegrund återspeglas i begrepp som ursprung, hälsa och smak. Vi erbjuder en unik möjlighet att följa mjölkråvaran tillbaka till ursprunget, vi stöttar en naturlig och sund djurhållning som leder till goda och nyttiga livsmedel. Och vi främjar regional och lokal livsmedelsproduktion. Miljöfrågorna är för oss integrerade och naturliga delar i utvecklingsarbetet inom alla verksamhetsområden, från gård till butik. När det gäller miljö och klimat så måste vi tänka både på vår egen och kommande generationers livskvalitet. Broschyren som du håller i din hand beskriver hur vi på Skånemejerier tar ansvar för naturen. Här hittar du allt ifrån konkreta miljöprojekt till hur vi ser på framtiden och vad som krävs av oss för att vi ska bli ännu bättre! Klimatcertifiering Mjölkgården Ekologiska gårdar Transporter Ursprung Mejeriet Förpackningar Bilden illustrerar de områden som vi på Skånemejerier arbetar med för att uppnå en hållbar mjölkproduktion.

3 Ekologiskt och lokalproducerat, med tydligt ursprung Skånemejerier erbjuder lokal mjölk från Skåne, Blekinge och Småland, med stark förankring till sin bygd, med tydligt ursprung och regional mjölkråvara. Via förpackningskoden överst på mjölkpaketet går det på vår hemsida att se vilka gårdar som levererat mjölken i just den förpackningen.på så sätt ger vi våra kunder och konsumenter möjlighet att lära känna bönderna bakom mjölken och samtidigt förmedlar vi en insikt om det arbete som faktiskt ligger bakom mjölken på frukostbordet. Vårt ekologiska sortiment utökas ständigt, dels under Skånemejeriers varumärke och dels från vårt ekologiska mejeri i Hjo, under varumärket Hjordnära. Vår miljöredovisning Vi arbetar kontinuerligt med miljöfrågorna, utifrån verksamheten på gården, förpackningarna, produktionen på mejerierna, våra in- och uttransporter samt vår personal. I vår årliga miljöredovisning rapporterar vi detta arbete, med bland annat nyckeltal för respektive anläggning, information om aktuella miljöprojekt samt ger en prognos hur det går för våra miljömål. Håll utkik efter vår CSR-rapport framöver, där vi redovisar vårt hållbarhetsarbete. Vision Skånemejerier ska vara en kretsloppsbaserad mejeriförening. Det innebär att vi ska vara oberoende av fossila bränslen genom att nyttja våra restprodukter för att producera förnybar energi, som kan användas i hela mjölkkedjan. På så sätt bidrar vi till ett hållbart samhälle, från gård till butik. Skåne ligger i framkanten när det gäller biogasproduktion, tack vare stor potential av råvaror för produktion, en framstående biogasforskning och många viktiga aktörer som energibolag och teknikleverantörer. Här är Skånemejerier en viktig aktör. Gödsel och foderrester kan användas som substrat för gårdsbaserad biogasproduktion, där rågasen kan nyttjas för kraft värmeproduktion eller uppgraderas till fordonsbränsle. Även gränsmjölk, vassle och returnerade produkter från våra mejerier kan användas för att producera biogas, för att sedan användas som energikälla i produktionen och till drivmedel i våra fordon. Inom transportsektorn ska biogasen nyttjas både vid hämtning av råvara samt vid distribution av färdiga produkter. Kvar blir biogödsel som sedan kan återföras till gårdarna. Så här sluter vi kretsloppet. 3

4 Mjölkgården öppna landskap och hållbar mjölkproduktion Skånemejerier har cirka 600 mjölkleverantörer, som tillsammans arbetar för en bättre miljö. Tack vare att mjölkbonden brukar jorden och att korna betar ute bibehålls den biologiska mångfalden, det vill säga vi vårdar om de växt- och djurarter som fnns, och landskapen hålls öppna och levande. Utifrån hela produktionskedjan är utsläppen av växthusgaser störst från gårdarna, närmare 80 procent kommer därifrån. Våra mjölkbönder har länge arbetat med att minska jordbrukets miljöpåverkan och hitta nya åtgärder för att produktionen på gården ska vara så gynnsam som möjligt mot naturen. Kon i fokus God djuromsorg och friska kor är viktigt för oss. Om korna mår bra, blir mjölken god. Dessutom ger friska och högavkastade djur en lägre negativ miljö- och klimatpåverkan per kilo producerad mjölkråvara. Djurhållningen på våra gårdar ska vara sådan att bästa möjliga hälsoläge uppnås. Det innefattar bland annat daglig uppsikt och omsorgsfull skötsel av djuren samt bra foder- och mjölkkvalitet. Sjuka djur ska ges vård, men det långsiktiga målet är att djurhälsoläget i besättningen är så bra att djuren hålls friska. Mjölkens kvalitet Den mjölkråvara som kommer in till mejeriet ska användas till många olika mejeriprodukter. En god kvalitet på råvaran utgör grunden till kvalitetsmjölk från Skånemejerier samt leder till att förädlade produkter håller hög standard. Det fnns flera olika parametrar i mjölken som påverkar slutproduktens kvalitet och för att säkerställa en hög kvalitet bedöms därför leverantörsmjölken kontinuerligt. Alla våra mjölkproducenter är certiferade och godkända enligt kvalitetssystemet IP-Sigill, vilket innebär att arbetet och produktionen på gårdarna ska skötas med känsla och god djuromsorg samtidigt som vi värnar om miljön och den biologiska mångfalden. Växtnäringsämnen och Greppa Näringen Skånemejeriers leverantörer har sedan 1997 arbetat med att optimera utnyttjandet av näringsämnen och sedan 2001 deltagit aktivt i det statliga programmet Greppa Näringen. Programmet ger rådgivning avseende minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. På våra mjölkgårdar krävs att man minst vart tredje år utför en växtnäringsbalans. Växtnäringsbalansen är ett kvitto på mjölkföretagarens insatser i växtodlingen. I Greppa Näringen ingår bland annat rådgivningstjänsten Klimatkollen. Här får lantbrukarna koll på vad som är stort och smått när det gäller gårdens utsläpp av växthusgaser och vad man kan göra för att minska förlusterna genom effektiviseringar på gården. Närproducerat foder Hösten 2010 startade Skånemejerier tillsammans med ett antal mjölkleverantörer ett projekt för att stärka den skånska mjölkens klimat- och hälsoprofl. Sojamjöl och palmoljeprodukter ersätts med när producerat vallfoder i kombination med raps, baljväxter och linfrö. Syftet är att byta ut sojamjölet, som till största delen odlas i Brasilien och därmed har många 4

5

6 nackdelar ur miljö- och klimatsynpunkt, och samtidigt öka Omega 3-innehållet i mjölken genom tillsats av linfrö. Omega 3 är en grupp livsnödvändiga fettsyror som vår kropp behöver för att må bra. Gårdsbaserad biogasproduktion Gödsel och foderrester kan användas till biogas, där rågasen kan nyttjas för kraftvärmeproduktion eller uppgraderas till fordonsbränsle. För att uppnå visionen om att Skånemejerier ska vara en kretsloppsbaserad mejeriförening, krävs engagemang och deltagande från våra mjölkproducenter. På så sätt sluter vi kretsloppet. Ett flertal av våra mjölkproducenter har påbörjat arbetet med energieffektivisering och gödselbaserad biogasproduktion. Klimatcertifiering av mjölkproduktionen Hösten 2010 klimatcertiferades Skånemejeriers första mjölkproducent (se sid 20). De åtgärder som vidtagits är bland annat ändringar i djurens fodersbalans, övergång till förnybara energikällor, utbildning i sparsam körning, djurhälsovård samt effektiviseringar med fokus på miljövinning. På våra mjölkgårdar krävs att man minst vart tredje år utför en växt näringsbalans. Växtnäringsbalansen är ett kvitto på mjölkföretagarens insatser i växtodlingen. Skånemejerier främjar närproducerade fodermedel, genom att exempelvis byta ut sojamjölet som till största delen odlas i Brasilien och därmed har många nackdelar ur miljö- och klimatsynpunkt. Skånemejerier är först ut i södra Sverige med mjölk från klimatcertifierade gårdar. Flera gårdar arbetar med energieffektivisering och biogassatsning på gårdsnivå. 6

7

8 Ekologiska Gårdar varsamhet från den egna gården Drivkrafterna för den ekologiskt producerande bonden är ofta ett starkt intresse för djurhållning och en vilja att värna naturen. Det ställs speciella krav på de ekologiska gårdarna, som exempelvis att bonden inte får använda handelsgödsel eller bekämpningsmedel. Istället äter korna mycket grovfoder i form av ensilage, gräs och hö, och gården försöker vara självförsörjande med så lite inköpt foder som möjligt (minst hälften av fodret odlas oftast på gården). Det tar 1,5 till 2 år att gå över till ekologisk mjölkproduktion. På grund av att ekologiska gårdar kräver mycket betesmark är det svårt och dyrt för skånska bönder att ta detta steg. Det är ett åtagande som inbegriper alltifrån växtodling, djurhållning till själva mjölkhanteringen. För att underlätta konvertering erbjuder Skånemejerier både information och ekonomiskt stöd. Dessutom strävar Skånemejerier efter att betala högst invägningspris på den ekologiska mjölken av alla mejerier i Sverige. I dagsläget (januari 2011) får en bonde 43 procent mer betalt för en liter ekologisk mjölk jämfört med en liter konventionell. Efterfrågan på ekologiska mejeriprodukter har de senaste åren varit större än tillgången. För att möta kunders och konsumenters önskemål valde Skånemejerier att söka lösningen utanför Skåne. Genom att köpa in sig i ett litet mejeri utanför Hjo, fck Skånemejerier möjlighet att utveckla ett nytt ekologisk sortiment under varumärket Hjordnära. Satsningen har fallit oerhört väl ut och Skånemejerier är idag majoritets ägare av mejeriet, och planerar att bygga ut det för att möta den stora efterfrågan. Av Skånemejeriers nuvarande bönder är ett femtiotal gårdar ekologiska, Hjordnäras bönder inkluderade. Ungefär 6 procent av den totala mjölkinvägningen är ekologisk. Skånemejerier framtida ambition är naturligtvis att denna procentsats ska vara högre. Det tar 1,5 till 2 år att gå över till ekologisk mjölkproduktion. Det ställs speciella krav på de ekologiska gårdarna, som exempelvis att bonden inte får använda handelsgödsel eller bekämpningsmedel. Ungefär 6 procent av Skånemejeriers totala mjölkinvägning är ekologisk. Våra ekologiska gårdar är KRAV-certifierade, vilket innebär att de årligen kontrolleras så att produktionen bedrivs enligt KRAVs regler för ekologisk produktion. 8

9

10 Ursprung närhet mellan konsument och mjölkbonde För oss går miljö och ursprung hand i hand. Därför har vi valt att satsa på lokalproducerade produkter med tydligt ursprung, så som lokal mjölk från Skåne, Blekinge och Småland. Vi vill erbjuda produkter med stark förankring till sin bygd, med tydligt ursprung och regional mjölkråvara. Mjölken är en väldigt stark symbol för våra mattraditioner och vårt kulturarv. Vi vill ge våra kunder och konsumenter möjlighet att lära känna bönderna bakom mjölken och samtidigt förmedla en insikt om det arbete som faktiskt ligger bakom mjölken på frukostbordet. Skånemejerier är först ut med att ursprungsmärka mjölken. Genom att gå in på vår hemsida: och knappa in datummärkningen på toppen av mjölkpaketet kan du läsa om bönderna som levererat mjölk till just din förpackning. Vi har även lanserat en iphoneapplikation med samma funktionalitet. På hemsidan fnns våra bönder presenterade med bilder och små intervjuer om allt från livet på landet till favoritprodukterna på mejerihyllan, samt vad varje enskild bonde gör för miljön och klimatet. Träffa bönderna bakom mjölken 10

11

12 Förpackningar funktionalitet, återvinning och låg klimatpåverkan När det kommer till våra förpackningar så arbetar vi kontinuerligt med att minska mängden förpackningsmaterial och välja material som belastar miljön så lite som möjligt. Samtidigt som förpackningen av våra produkter ska ske med största respekt för naturen, så måste förpackningen uppfylla sin funktionalitet och de behov som våra kunder och konsumenter har. En vanlig mjölkförpackning av kartong står sig bra i jämförelse med andra förpackningar för livsmedel, speciellt när det handlar om klimatpåverkan. Ju större andel förnybart material som vi använder desto lägre blir miljöpåverkan. Hållbart utnyttjande av förnybara resurser Förpackningar tillverkade av råvara från skogen är ett utmärkt miljöval eftersom trä utgör en råvaruresurs som kan användas samtidigt som den återskapas av naturen. Men för att skogen ska ha tid att återhämta sig måste den hanteras varsamt och med respekt för naturens växt- och djurliv. För att säkra att skogen växer och hanteras på ett ansvarsfullt sätt, ska vi på Skånemejerier successivt gå över till förpackningar som är hållbarhetscertiferade. Plast Många konsumenter föredrar skruvkork och för att vi ska kunna erbjuda olika förpackningsalternativ består vårt sortiment av förpackningar både med och utan skruvkork. Men vi strävar hela tiden efter att minska mängden material, främst plast, i våra förpackningar utan att gå ifrån vad konsumenten vill ha. Nyligen byttes korken på bland annat fl och yoghurt ut mot en kork som är lägre, vilket gör att produktionen av denna variant minskar utsläppen av växthusgaser med cirka 25 procent jämfört med den gamla korken. Som alternativ till den vanliga HDPEplasten, utvärderar vi nya tekniker och förpackningsmaterial som ger mindre utsläpp av växthusgaser men även lägre förbrukning av energi och vatten. Återvinning Allt avfall innebär brutna kretslopp och risk för förorening av mark och vatten. Produkter som inte sålts i butik körs tillbaka till våra mejerier. På mejeriet töms innehållet och förpackningarna går till materialåtervinning. Innehållet blir antingen djurfoder eller så används det för att producera biogas som våra gasdrivna distributionsbilar kan köras på. Även konsumenten har ett stort ansvar för ett fungerande kretslopp när det beslutas om förpackningen ska gå till återvinning eller inte. Ju fler förpackningar som går till pappersåtervinning desto lägre blir klimatpåverkan. 12

13 Majoriteten av våra produkter förpackas i kartongförpackningar, som är ett klimatsmart förpackningsalternativ. Vi arbetar kontinuerligt med att minska andelen plast genom att utvärdera nya tekniker och förpackningsmaterial som ger lägre utsläpp av växthusgaser. Vi främjar hållbart utnyttjande av skogsråvaran genom att successivt gå över till förpackningar som är hållbarhetscertifierade. Vi kartlägger utsläpp från alla våra förpackningar för att kunna betygsätta varje enskild produkt ur miljö- och klimatsynpunkt.

14 Mejeriet effektivisering och minskad klimatpåverkan i varje led Varje dag transporteras cirka en miljon liter mjölk in till något av våra mejerier för att behandlas och förädlas till allt från ost till yoghurt. Varje år förädlas 350 miljoner kilo mjölk på våra anläggningar. Skånemejerier har två mejerier i Skåne; Malmö och Kristianstad. Dessutom är vi majoritetsägare i Hjordnära mejeri utanför Hjo i Västergötland. Miljöarbetet på mejerierna styrs delvis av lagar och regler men även av drivkrafter och innovativa lösningar inifrån och i form av ny teknik och kunskap. När alla miljöaspekter har identiferats så beskrivs miljöpåverkan, relaterat till de nationella miljömål som berörs. Dessa värderas utifrån flera parametrar och ligger till grund för Skånemejeriers miljömål. En del av miljöaspekterna blir till nyckeltal inom anläggningarna som används för månadsvis uppföljning av processen. 14 Malmö Skånemejeriers konsumtionsmjölksmejeri Antal anställda: cirka 300 personer Produkter: mjölk, grädde, gräddfl, yoghurt och flmjölk Produktion: ton per år Övrigt: Mejeriet byggdes 1984 och kommer de närmaste åren byggas ut Kristianstad Ysteri och konsumtionsmjölksmejeri Antal anställda: cirka 70 personer Produkter: ost bland annat under varumärket Allerum och landskapsmjölk Produktion: cirka ton hårdost och ton konsumtionsmjölk per år Övrigt: Någon kilometer från ysteriet ligger även vår bitcentral som river, skivar och bitar upp den lagrade osten Hjordnära Ekologiska mejeri Antal anställda: 9 personer Produkter: ekologisk mjölk, grädde, fl och yoghurt Produktion: cirka ton per år Övrigt: Sju ekologiska gårdar inom en radie av 2,5 mil från mejeriet är delägare i Hjordnära

15 Nytt miljömål! De relativa koldioxidutsläppen från produktionen ska minska med 50 % till 2020 jämfört med 2010

16 16 Lagar och regler styr För att få producera livsmedel krävs tillstånd. Varje mejeri har sitt egna tillstånd som är bundet till ett flertal villkor som måste uppfyllas. De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken måste uppfyllas. De handlar bland annat om kunskapskrav, försiktighetsprincipen och hushållning av naturresurser. Energi Ett mejeri använder sig av olika energikällor i produktionen: el, bio- och fossila bränslen. Skånemejerier kommer att övergå till grön el* under 2011, vilket kommer att reducera koldioxidutsläppen med flera tusen ton. Fossila bränslen och biobränslen används för upphettning av vatten till disk, mjölkbehandling och uppvärmning av lokalerna. Att öka andelen biobränsle är prioriterat hos Skånemejerier. I Malmö har man sedan starten använt naturgas vilket ger ett lägre utsläpp av klimatpåverkande gaser jämfört med olja. Vi kommer de närmaste åren arbeta med att byta ut naturgasen mot biogas för att kunna bli helt oberoende av fossila bränslen i framtiden. I Kristianstad köper man sedan januari 2010 in ånga från ett närliggande fliseldande värmeverk. Flis är ett biobränsle som inte ger ett extra tillskott av koldioxid i atmosfären. Oljepannan fnns fortfarande kvar som backup och har använts en del under 2010, men vi har ändå minskat utsläppen av koldioxid med drygt ton under 2010 och prognosen för 2011 är att minska med ytterligare ton. Vatten Ett mejeri använder stora mängder vatten till flera olika processer. Vi arbetar ständigt med optimering av processer, vilket leder till minskad vattenförbrukning. Nya maskiner och pumpar kräver mindre vatten, vilket leder till minskade kostnader dels för inköp av färskvatten och dels för energin som krävs för att pumpa runt allt vatten. Skriftliga rutiner och uppmärksam personal som åtgärdar läckage är något som vi arbetat länge med för att minska förbrukningen. *El producerad av förnybara energikällor

17 Kemiska produkter Kemikalier används bland annat vid rengöring, desinfcering samt maskinunderhåll. Vi arbetar för att minska använd ningen av kemiska produkter både till mängd och antal. Skånemejerier har vidtagit nödvändiga skyddsåtgärder för att minimera risken för störningar i omgivningen vid eventuella oavsiktliga utsläpp. Den dagliga hanteringen av kemiska produkter förbättras ständigt och nya produkter dyker upp på marknaden. Vi ställer höga krav på våra leverantörer och följer branschgemensamma riktlinjer. Avfall Arbetet med avfallseffektivisering är ett pågående arbete där målet är att minska mängden deponerat avfall och därigenom öka andelen återvinningsbart. Källsortering fnns på samtliga anläggningar och hanteringen följs upp genom internrevisioner, i samråd med lokala avfallsföretag och förbättras ständigt. Avlopp Processavloppsvattnet som lämnar mejerierna innehåller mjölkrester och därigenom organiskt material. Innan avloppsvattnet når våra vattendrag reduceras det organiska materialet och näringsämnena i kommunala reningsverken. Det fnns flera olika sätt att minska mängden mjölk till avloppet. Det ena är produktplanering, vilket innebär att produkterna körs i rätt ordning. Den andra är processoptimering. Detta innebär exempelvis att rören görs så korta som möjligt och att självfall nyttjas vilket minskar antalet pumpar. Skånemejerier var bland de första företagen i Sverige att miljö- och kvalitetscertifiera sig I Kristianstad har vi gått över till biobränsle, vilket minskar våra utsläpp med cirka ton koldioxid per år. Detta kan jämföras med uppvärmning av medelstora villor i Mellansverige under ett år. I Kristianstad har vi installerat utrustning som koncentrerar vassle, vilket har lett till färre transporter. Restprodukter kommer att gå till biogasproduktion. Den nya fordonstvätten på mejeriet i Malmö har ett reningsverk som på ett effektivt sätt renar vattnet från slam och tungmetaller innan det släpps till det kommunala avloppet. Skånemejeriers tidigare miljömål som löpte fram till 2010 uppnåddes med god marginal. Resultatet blev en minskning med cirka 20 procent istället för 10 procent av de relativa koldioxidutsläppen.

18 Transporter med miljön i tankarna från gård till butik Skånemejeriers transporter innefattar hämtning av mjölk från gårdarna samt distribution av färdiga produkter till butik och storkök. Idag används diesel och fordonsgas (både ren biogas och en 50/50-blandning av biogas och naturgas) samt inblandning av rapsolja RME (rapsmetylester), som fordonsbränsle. Gasdrivna distributionsbilar Fossila bränslen är ändliga naturresurser som bidrar till både försurning och övergödning samtidigt som de förstärker växthuseffekten. Skånemejerier har idag 22 gasdrivna distributionsbilar, som ska hjälpa till att minska våra utsläpp och belastningen på naturen. Sommaren 2009 invigde vi landets första privata tankdepå för fordonsgas enbart för lastbilar, på mejeriet i Malmö. Här tankar lastbilarna och är redo sen att köra ut våra produkter med klimatsmart bränsle i tankarna. Målet är att de fordon som transporterar Skånemejeriers råvaror och produkter ska ha så låg klimatpåverkan som möjligt. Optimering av körsträckorna och utbildning i sparsam körning För att minska miljöbelastningen från våra transporter ytterligare krävs ständig optimering av körsträckorna och fullastade bilar. Drivmedelsförbrukningen begränsas av bland annat datoriserade system som ger kontinuerlig information till förarna för att skapa en miljövänlig körning och minskad drivmedelsförbrukning. Vid driftsplatserna sker utbyte av gamla dieseldrivna rangerbilar till nyare med Euro klass 5 motorer. Våra chaufförer får gå utbildning i sparsam körning, så kallad Heavy Eco Driving. Denna utbildning lär chaufförerna att reducera bränsleförbrukningen med procent genom bättre körning. Även våra säljare runt om i landet har fått gå denna utbildning. Rätt fart Såklart! Skånemejerier var först ut att medverka i projektet Rätt fart - Såklart! i samarbete med bland annat Trafkverket, vilket innebar implementerade rutiner som styr hastigheterna på bilarna. Rätt hastighet ger tusentals liter besparat bränsle per år. Vi vill visa hur viktigt det är för oss och våra mjölktransportörer att hålla rätt fart och att det är en självklar del i vårt miljö- och trafksäkerhetsarbete. Nytt miljömål! De relativa koldioxidutsläppen från våra transporter ska minska med 30 % till 2020 jämfört med

19 Foto: Marie Grönvold/Trafkverke Ett av våra miljömål till 2020 är att de relativa koldioxidutsläppen från in- och uttransporter ska minska med 30 procent jämfört med Skånemejerier har 22 distributionsbilar som kör på förnyelsebart bränsle i form av ren biogas och en blandning av biogas och naturgas. Målet är att successivt byta ut resterande fordon till gasdrivna lastbilar. Vi har en egen tankdepå för fordonsgas på mejeriet i Malmö. Vi arbetar ständigt med effektiv ruttplanering och fullastade bilar. Vi satsar på lokalproducerade produkter med tydligt ursprung och regional råvara. Vi utbildar våra chaufförer och vår säljkår i sparsam och miljövänlig körning. Vi har införskaffat nya kylaggregat för lastbilar som drivs med koldioxid istället för diesel, vilket ger stora miljövinster. Skånemejeriers persontransporter i tjänsten ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Förutom att åka kollektivt, samåka och prioritera telefonmöten, har vi som mål att minst 50 procent av våra tjänstebilar ska vara miljöbilar år 2012.

20 Klimatcertifiering mjölk från klimatcertifierade gårdar Sveriges totala livsmedelsproduktion står för cirka 25 procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser. Såväl producenter som konsumenter ska kunna delta i arbetet med att minska matens klimatpåverkan. För att underlätta för konsumenten att kunna välja livsmedel med lägra klimatpåverkan, har projektet Klimatcertifering för mat tagit fram regelverk för hur man kan minska klimatpåverkan i livsmedelskedjan genom att klimatcertifera olika produkter. Regler och villkor för certiferingen har Svenskt Sigill och KRAV tagit fram tillsammans med ledande livsmedelsexperter och forskare i Sverige. Genom att ta ansvar för hela produktlivscykeln, och visa värdet i att arbeta utifrån ett hållbart produktionsperspektiv vill Skånemejerier öka konsumentens förståelse för mjölkens rätta värde. Vi arbetar ständigt för att minska vår klimatbelastning och är därför stolta över att vara först ut i södra Sverige med mjölk från klimatcertiferade gårdar. Mjölk som har blivit klimatcertiferad har genom riktade åtgärder på en rad områden minskat sin negativa klimatpåverkan. Klimatcertiferingen innefattar idag mjölkproduktion på gården, vilket är den största delen av produktens klimatpåverkan. Arbetet med att klimatcertifera resten av kedjan; transporter, hantering, förädling och förpackning av produkten pågår. Läs mer på: 20

21 Gården Minskad sojaanvändning och ökad användning av egenproducerade, klimatberäknade fodermedel. Effektivare användning av gårdens kväve. Anslutning till ett etablerat hälsoredovisningssystem med hälsoparametrar för djurvälfärd. Energikartläggning och energieffektivisering. Minskad användning av fossila bränslen samt användning av el som till 100 procent kommer från förnybara energikällor. Utbildning av samtliga förare i sparsam körning. Transporter (kommande regler) Beräkningar på klimatpåverkan från primärproduktionens gårdsgrind till butiken. Klimatpåverkan från transporten får inte överstiga 0,25 kilo CO 2 -ekvivalenter per kilo livsmedel. Utbildning av egna och inhyrda förare i sparsam körning. Hantering, förädling och förpackning (kommande regler) Den som produktutvecklar, hanterar, förädlar och/eller förpackar en vara ska minska klimatpåverkan av produktionen i ett livscykelperspektiv. Val av förpackningslösning ur ett klimatperspektiv. Kartläggningen av förpackningssystemets klimatpåverkan utifrån transporteffektivitet, förpackningsmaterial, funktion, restprodukter eller källsortering och svinn. Skogsråvaran i förpackningen ska vara hållbarhetscertifierad. Effektivisering av energianvändningen under varans produktion. Plan och åtgärder för att minska beroendet av icke förnybara bränslen. Anläggningens elanvändning ska utgöras av el som till 100 procent kommer från förnybara energikällor.

22 22

23 Belönade för vårt miljöarbete Vårt miljöarbete belönades under året med Guldklöver. En utmärkelse som Centerpartiet delar ut till företag och organisationer som skapar sysselsättning åt många i länet och som tar ett miljöansvar. Motiveringen lyder: För sina satsningar på ekologisk produktion och för sitt närproducerade sortiment föräras härmed Skånemejerier utmärkelsen Centerpartiets Guldklöver. De arbetar dessutom aktivt för att minska sin energianvändning, miljöpåverkan och användandet av övergödande ämnen. Miljöministern Andreas Carlgren delade ut diplom till Skånemejeriers vice ordförande Stig-Börje Birgersson.

24 Producerad av Skånemejerier Mejeriforum tel:

Fredrik Javensköld. Del 1. Skånemejeriers vision, strategi och det skånska mjölkupproret

Fredrik Javensköld. Del 1. Skånemejeriers vision, strategi och det skånska mjölkupproret Fredrik Javensköld Del 1. Skånemejeriers vision, strategi och det skånska mjölkupproret 1 Vision Skånemejerier: det lilla, påhittiga hälsomejeriet älskat av Dig! Affärsidé Skånemejerier erbjuder den medvetna

Läs mer

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019 Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan 1 Arla Sveriges ambition är att ha netto noll klimatavtryck före 045 CO -ekvivalenter i tusental (kg) Klimatavtryck Klimatkompensation

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Mjölkkon & biologisk mångfald

Mjölkkon & biologisk mångfald Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Arlabönderna blir del av en biogasrevolution och omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Arlabönderna blir del av en biogasrevolution och omställningen till ett fossilfritt samhälle. En minirapport från Arla Sverige 2019-06-10 Arlabönderna blir del av en biogasrevolution och omställningen till ett fossilfritt samhälle. Biogas producerad från kogödsel sluter kretsloppet från mjölkgårdar

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Välkommen till framtidens mejeri! På väg mot netto noll klimatavtryck

Välkommen till framtidens mejeri! På väg mot netto noll klimatavtryck Välkommen till framtidens mejeri! På väg mot netto noll klimatavtryck 1 Från fotavtryck till handavtryck Allt vi människor gör påverkar morgondagen. Klimatfrågan är vår tids största utmaning och vi på

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

EN BERÄTTELSE OM VALIOS HÅLLBARHETSARBETE

EN BERÄTTELSE OM VALIOS HÅLLBARHETSARBETE för människa, djur och natur EN BERÄTTELSE OM VALIOS HÅLLBARHETSARBETE 3 TILLSAMMANS GÖR VI LIVET BÄTTRE Genom ett aktivt och engagerat hållbarhetsarbete skapar vi bättre villkor för människa, djur och

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

Earth Week mars

Earth Week mars Earth Week 25-30 mars Se programmet på www.vaxjo.se/earthweek Växjös miljövecka med fokus på framtiden Röster från förvaltningar och bolag, det här är vi stolta över i miljöarbetet Förvaltningar och bolag

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

FRAMTIDENS MEJERI. Några ord om hur vi arbetar med hållbarhet

FRAMTIDENS MEJERI. Några ord om hur vi arbetar med hållbarhet FRAMTIDENS MEJERI Några ord om hur vi arbetar med hållbarhet ANSVAR Hållbarhet har blivit ett ord på allas läppar. Så, vad betyder det egentligen? Den hållbarhet vi ska berätta om här handlar inte om hur

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete

Läs mer

1

1 www.lindbytvatten.se 1 Miljö, kvalitet och arbetsmiljö www.lindbytvatten.se 2 I samklang med naturen Miljö och kvalitet Vi vidtar aktivt åtgärder för att förebygga och minimera miljöpåverkan. Samtliga

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Skåne mejerier

Miljöredovisning 2009. Skåne mejerier Miljöredovisning 29 Skåne mejerier INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD HAR ORDET 3 SKÅNEMEJERIER - OM OSS 4 VÅRA ANLÄGGNINGAR 5 CERTIFIERINGAR OCH MJÖLKENS URSPRUNG 6 MILJÖPOLICY 7 MJÖLKEN OCH MILJÖMÅLEN 8 SKÅNEMEJERIERS

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas

Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas Gasnät för regional utveckling och stärkt konkurrenskraft i en hållbar framtid Vilka? är vi. Swedegas AB Äger, driver och underhåller det svenska

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

VIDA Hållbarhetsrapport 2018

VIDA Hållbarhetsrapport 2018 VIDA Hållbarhetsrapport 2018 Hållbarhetsrapport Vida är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1050 anställda på 18 produktionsanläggningar, varav 9 sågverk, i södra Sverige. Produktionen är

Läs mer

Vi som älskar öppna landskap

Vi som älskar öppna landskap Vi som älskar öppna landskap Skånemejerier så mycket mer Du känner till Skånemejerier som en leverantör av ett brett utbud av goda skånska mejeriprodukter, goda juicer från Bravo och smakrika ostar såsom

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone: Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning Miljöpolicy Policy 1 av 5 2012-12-01 Miljöpolicy Vi på Top Städ jobbar efter principen att jordens resurser är ändliga, att klimatförändringarna är ett faktum och att vi har ett ansvar gent emot kommande

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret Miljöbokslut 2018 Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret 2019-02-21 INLEDNING År 2018 blev ännu ett år då mycket hände inom Gatu- och fastighetskontoret. Vi har under året helt bytt ut vår diesel

Läs mer