Vis via webben? - Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vis via webben? - Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv"

Transkript

1 Vis via webben? - Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv Christina Olin-Scheller Lektor och docent i pedagogiskt arbete Abstract Denna artikel, som baseras på Christina Olin-Schellers docentföreläsning, diskuterar hur det som ibland benämns digital visdom kan uppfattas och förstås i relation till såväl informella som formella lärandemiljöer. Artikeln belyser också de utmaningar som skolan står inför i relation till dagens snabba digitala samhällsutveckling och att den utveckling och kompetenser som interaktionen med det digitala möjliggör kommer att göra oss klokare. Artikeln argumenterar också för att det snarare är lärarnas pedagogiska förhållningssätt än tekniska kunnande som är avgörande för i vilken omfattning de formella och informella lärmiljöerna kan befrukta varandra. För att vara en del av de läro- och kunskapsprocesser som den digitala samhällsutvecklingen innebär, är det viktigt att skolan är öppen för de informella lärmiljöernas drivkrafter och motivationsfaktorer, men samtidigt har ett kritiskt förhållningssätt till information och digitala användarmönster. Inledning För några år sedan formulerade David Prensky (2009) begreppen Digital Wisdom och Digital Wise som ett sätt att förstå de kunskaps- och lärandeprocesser som dagens medielandskap erbjuder och möjliggör. Prensky menar att den digitala visdomen handlar både om wisdom arising from the use of digital technology to access cognitive power beyond our innate capacity och wisdom in the prudent use of technology to enhance our capabilities (s. 103). I denna artikel vill jag diskutera dels hur denna digitala visdom kan uppfattas och förstås i relation till såväl informella som formella lärandemiljöer, dels belysa de utmaningar som skolan står inför i relation till dagens snabba digitala samhällsutveckling. 1 7

2 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv Många unga är idag aktörer i ett medielandskap där de, i egenskap av prosumenter, det vill säga både producenter och konsumenter av kulturella produkter (Jenkins 1992; Tapscott 1996; Herman et al 2006), är medskapare till kulturell produktion där berättande ingår. En stor del av denna kulturella produktion är såväl användarbaserad, som baserad på redan publicerat material ett kretslopp som enligt den amerikanske medieforskaren Henry Jenkins drivs av att consumption naturally sparks production, reading generates writing, until the terms seem logically inseparable (Jenkins 2004:41). Detta kretslopp och dessa kulturella aktiviteter är en del av det som allt oftare benämns konvergenskultur. Förutom den kulturella konvergens, där den traditionella rollfördelningen mellan konsument och producent alltså utmanas, talar Jenkins (2006a) om en mediekonvergens, där distributionen och formaten av en ursprunglig berättelse går samman med varandra och skapar omfattande multimodala textuniversum (se bland annat Olin-Scheller 2011). Så bildar exempelvis Rowlings ursprungsberättelse om Harry Potter underlag för fortsatt berättande och nya uttrycksformer. Artikeln Berättelsen finns överallt (Svanell 2010) illustrerar på ett bra sätt hur detta fortsatta berättande kan gestalta sig. (Illustration Thomas Molén) På senare tid finns också kommersiella produktionsbolag som i sin produktutveckling stöder sig på material producerat av fans (se också Lundström & Olin-Scheller 2010). Ett svenskt exempel är TV-serien Andra avenyn, en dramaserie som utspelar sig i utkanten av Göteborg. 2 Produktionen av denna serie exemplifierar en mediekonvergens där ett innehåll utgör underlag för olika format, plattformar och distributionskanaler. Här blev också 8

3 gränsdragningarna mellan olika medieformer otydliga. Producenterna av Andra avenyn tog fasta på drivkrafterna hos ett användarbaserade innehåll och öppnade formella kanaler på hemsidan. Andra avenyn lockade en rad fans (mestadels flickor i unga tonåren) att engagera sig i serien och dess karaktärer (Peltola 2009). Genom de verktyg för produktion och distribution som mediekonvergensen erbjuder, kunde dessa tittare anta roller som både konsumenter och producenter av multimodala texter. Genom att sprida, tagga, berätta vidare, göra omtolkningar, vidareutveckla berättelsen och sedan publicera och distribuera detta material på olika fansajter innanför och utanför SVT:s ramverk, medverkade fansen dessutom till en kulturell konvergens. Berättandet i vår tid Såväl berättandet som att omge sig med berättelser är en central aspekt av att vara människa (Gripsrud 2002; Hydén 2008; Koppfeldt 2006; Ricoer 1984). Vi behöver ordna våra erfarenheter och upplevelser i tid och rum och berättelser ger oss möjlighet att göra det och att kommunicera dessa erfarenheter till andra. Genom att berätta kan vi få syn på och förstå oss själva och vår omvärld och på så vis få stöd för att lära och utvecklas (Hydén 2008). Att berättande går över mediegränser och att berättelser förekommer i olika medier är självklart inget nytt fenomen. Webb 2.0 har dock förändrat villkoren för människors deltagande i kulturella aktiviteter och medskapande av kulturella produkter. Datorn, mobiltelefonen och Internet brukar tas upp som vanliga exempel på hur villkoren för hur vi kommunicerar, hämtar information och använder berättande har förändrats under de senaste åren. Ett flertal forskare menar också att denna utveckling förändrat villkoren för lärande i såväl formella som informella lärmiljöer och att det därför är av stor betydelse att skolan förhåller sig konstruktivt till de förändrade villkoren för berättande i dagens medielandskap (ex. Gee 2004; Buckingham 2005; Jenkins 2006b; Buckingham 2008, Olin- Scheller & Wikström 2010a; Olin-Scheller & Wikström 2010b). För många unga människor fungerar olika nätsajter där man kan sprida och ta del av berättande som informella lärmiljöer. Som fans är ungdomarna aktiva skapare av fanworks alltså historier, bilder och filmer baserade på redan publicerat material. De historier som bildar underlag för fortsatt berättande och skapande av exempelvis fanfiction 3 är exempelvis Harry Potter, Twilight, japanska manga- och animéberättelser, Sagan om Ringen, eller filmen Pirates of the Caribbean (Helleksen & Busse 2006; Parrish 2007; Olin-Scheller & Wikström 2010b). 9

4 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv Ett sätt att förstå det stora engagemang som barn och ungdomar har kring nätkulturernas berättande, är den skillnad som finns mellan den unga messengergenerationen och den lite äldre mejlgenerationen (Selg & Findahl 2008). 4 Messengergenerationen beskrivs ibland som digitalt infödda (digital natives, Prensky 2001), och har datorns och internets digitala språk som modersmål. Denna generation har under lustfyllda former utvecklat ett internetbaserat användarmönster utan omväg över tidigare tekniker. Messengergenerationens relation till och kompetenser på området skiljer sig radikalt från gruppen digitala invandrare (digital immigrants) som inte föddes in i den digitala världen utan har tillägnat sig teknologin senare i livet. De digitala invandrarna har större eller mindre svårigheter med att fullt ut ta klivet in i den digitala världen och förstå alla nyanser och finesser med det digitala språket. En stor skillnad är också att messengergenerationen ständigt är uppkopplad och huvudsakligen kommunicerar online. Man bör dock komma ihåg att detta endast är generella trender och att det lätt uppstår myter kring barn och ungas nätanvändande. Medierådets senaste kartläggning av unga och internet (Medierådet 2010) visar visserligen att över 90 % använder internet varje dag och att bruket av sociala medier, datorspel, och bloggar ökar lavinartat bland 9-16 åringar. Samtidigt visar studier att en grupp unga, 8-9% i gruppen år, sällan eller aldrig använder datorn och internet (Zimic 2010:34). Alla unga är dessutom inte automatiskt kompetenta inom it, klyftan mellan generationerna kanske inte alltid är så stor som det ibland verkar och många unga är faktiskt ganska ointresserade av teknik. Trots detta finns det, förutom den ovan beskrivna konvergenskulturen där prosumentrollen framträder tydligt, ytterligare några starka utvecklingslinjer som återfinns bland barn och unga. Hit hör att vi ser en förskjutning när det gäller gränserna mellan det privata och det publika och att vi har fått en starkare koppling mellan identitet och medier. För många unga handlar det inte längre bara om att uttrycka sin identitet via olika mediala uttrycksformer, utan också om att skapa och utveckla den med hjälp av exempelvis sociala medier, bloggar, fansajter och YouTube. Till skillnad från vuxna uppvisar unga också en bättre utvecklad selektiv förmåga och de kan hålla igång olika mediekanaler samtidigt. David Buckingham, forskare vid centret för studier av barn, unga och medier vid Londons universitet, menar att denna utveckling dels kräver en ökad medvetenhet om skillnaden mellan information och kunskap, dels om det vi traditionellt kallar källkritik (Buckingham 2008). 10

5 Lärande i formella och informella lärmiljöer Till skillnad från många formella lärmiljöer i skolan, är det meningsskapande och det lärande som sker inom informella lärmiljöer, som exempelvis nätsajter och nätgemenskaper, präglat av kollektiva, dynamiska processer där flera människor är inblandade. Trots att skolan och utbildningsväsendet ansträngt sig för att vara en del av den utveckling som skett i vår syn på kunskap, är det utanför skolans väggar de största landvinningarna har gjorts. I skolan, skriver Elza Dunkels (2011), odlar man fortfarande myten att det är möjligt att välja ut kunskap som är sann, paketera den i åldersrelevanta doser och sedan organisera tester för att se hur mycket av den kunskapen som fastnat i eleven. Istället, menar hon, är det internet som lärt oss betrakta kunskap som något föränderligt och flerdimensionellt samt att information behöver granskas kritiskt. I det perspektivet kan man tänka att som nya sätt att kommunicera och sprida information som Wikipedia, Flashback och Google har fostrat en generation med ett större kritiskt förhållningssätt än tidigare. Prensky menar dessutom att: The single biggest problem facing education today is that our digital Immigrant instructors, who speak an outdated language (that of the predigital age), are struggling to teach a population that speaks an entirely new language. (2001:2) Kanske är det så att den största utmaning som lärare och elever står inför när det handlar om att anpassa sig till de snabba förändringarna i dagens samhällsutveckling i första hand är språkliga? Det går i alla fall att konstatera att unga människor idag interagerar och använder språket på helt andra sätt än tidigare. De har också erfarenheter och uppfattningar om världen baserade på och förmedlade via visualiseringar och olika former av digital medieteknologi. Inte minst visar studier att dagens unga generellt sett skriver betydligt mer än tidigare generationer (Elmfeldt & Erixon 2008). De blandar talspråk och chatspråk och skapar skriftliga hybrider som inte enkelt passar in i skolans, och svenskämnets normer och värderingar kring språk (Elmfeldt & Erixon 2008, Olin-Scheller & Wikström 2010b). Olika nätgemenskaper, inte minst de som är organiserade kring fankulturer, erbjuder lärande- och identitetsskapande genom att deltagarna är del av så kallad remix culture (Lessig 2008) eller participatory culture (Jenkins 2006). För många ungdomar utgör nätgemenskaper sammanhang där de, som prosumenter, kollektivt producerar ny kunskap. Det kan exempelvis handla om 11

6 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv att skapa olika wikis, ägna sig åt kreativa uttrycksformer som fanfiction och Bilddagboken, eller skapa nya medieströmmar via bloggar. Inom genren fanfiction utgör den medskapande/deltagande kultur som sajterna präglas av en stark drivkraft för fansens agerande och därmed också plattform för de lärandeprocesser som äger rum där. I en medskapande/deltagande kultur deltar människor på olika sätt beroende på intresse och förmåga och där kan man relativt enkelt pröva alternativa identiteter. Det byggs upp ett informellt lärlingsskap där den som är mer erfaren hjälper dem med mindre erfarenhet och här återfinns ett starkt stöd för att skapa och dela produkter med andra vilket skapar en stark känsla av samhörighet eller så kallad praxisgemenskaper bland deltagarna. En praxisgemenskap definieras som a group of people who share a concern or a passion for something they do and learn how to do it better as they interact regularly (Wenger 2006:1). Medlemmarna i en praxisgemenskap delar alltså inte bara ett intresse de genomför också aktiviteter som tillåter dem att utveckla färdigheter och lära sig saker av varandra. På fanfictionsajter handlar dessa färdigheter mycket om kompetenser relaterade det som ibland kallas literacy (Olin-Scheller & Wikström 2011a; Olin-Scheller & Wikström 2011b). Traditionellt har literacy kopplats ihop med den enskilde elevens förmåga att hantera olika läs- och skrivsituationer runt typografiska texter. Idag används literacy ofta för att beskriva det komplicerade förhållandet mellan läskunnighet, läsförståelse och olika texttyper och nya medier. Det är därför nödvändigt att snarare prata om många olika förmågor till kommunikativa handlingar alltså literacies snarare än literacy. En utbredd uppfattning är också att literacies inte är några grundläggande, konstanta färdigheter man en gång tillägnar sig. Istället lyfts den sociala dimensionen kring begreppet fram i diskussionen (Barton 2007; Street 2001; Säljö 2005). I vår digitala tidsålder hävdar dessutom många, exempelvis IRA, the International Reading Association, att det behövs nya kompetenser för att en person ska kunna räknas som läs- och skrivkunnig och begreppet new literacies lyfts fram allt (The International Reading Association 2009). Här poängteras att internet och andra tekniker fordrar nya förmågor, vanor och strategier, och att dessa kompetenser är centrala för att kunna delta på olika nivåer i det globala samhället. New literacies är multimodala och 12

7 mångfacetterade och förändras hela tiden i samma takt som tekniken (Coiro, Knobel, Lankshear & Leu 2008) Att lära genom imitatio Inom de informella lärmiljöer som alltså fanfictionsajterna är ett exempel på, återfinns flera pedagogiska principer. En sådan princip är retorikens begrepp imitatio att efterbilda (se också Olin-Scheller & Wikström 2010a). Under antiken ansågs efterbildning av stora skalder, som exempelvis Cicero, vara ett bra sätt att utvecklas och ta lärdom och att bygga upp sin språkliga repertoar och sitt ordförråd (Eriksson 2002). Genom århundradena har en sammanblandning av plagiering och imitatio skett, vilket gett imitatio en dålig pedagogisk klang, eftersom att imitera och härma inte varit något som pedagogikens företrädare har eftersträvat. Inom utbildningssystemet påtalas dessutom ofta att elever och studenter ska utveckla ett eget uttryckssätt, skriva med egna ord eller finna sin egen personliga stil och att efterbilda har betraktats som en sätt att urholka det kritiska tänkandet. Imitatio innefattar dock en strävan efter att samla en arsenal av olika metoder. Denna kunskap återfinns i vår copia alltså vårt register av möjliga språkval (Kindeberg & Sigrell 2008:7) För den aktivt efterbildande sker samlandet medvetet och de aktivt insamlade språkexemplen hopas i vårt minneslandskap där de lagras och kan hämtas. Den passiva imitationen förblir oreflekterat tankestoff och kan liknas vid osorterade fakta utan funktion. Att lära genom imitatio handlar därför om att kunna välja bland det insamlade stoffet och sedan överföra detta till ett nytt sammanhang. I en lärandesituation skiljer sig alltså aktiv efterbildning och passiv imitation åt. I lärandeprocessen och i utvecklingen av repertoaren i elevens copia, är också den respons, med fokus på konstruktiv och positiv feedback, central. Eftersom den medskapande kulturen är starkt präglad av positiva och stödjande kommentarer, blir förutsättningarna för att dessa repertoarer ska utvecklas där mycket goda. Det som får oss att växa och utvecklas i alla sammanhang är ju i hög utsträckning att få reda på vad det är som vi gör bra. Det vi vill ha i vår copia, menar Sigrell (2008), är ju först och främst bra saker. Och, fortsätter han, för att kunna upptäcka och uppskatta goda exempel så måste vi träna på att upptäcka, uppskatta och våga låta oss bli inspirerade av det som är bra (Sigrell 2008:144). Att vara aktiv på exempelvis en fanfictionsajt innebär att efterlikna ett ursprungsverk, och andra 13

8 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv fanfictions, men också olika genrer, litterära språk och stilar. Många fanfictionaktörer vill inte bli utmanade i sina uppfattningar om originalverkets karaktärer och miljöer. Man håller sig till kanon alltså det textuniversum som källtexten bildar utgångspunkt för och man strävar efter att efterlikna originalverkets språk och stil. Detta sätt att arbeta med språket och berättandet, att efterbilda, fungerar som ett alldeles utmärkt sätt att successivt utveckla sin kunskap och praktiska tillämpning av olika språkliga och genremässiga färdigheter. Imitatio erbjuder alltså stora möjligheter till utveckling av literacies. Till skillnad från de informella lärmiljöerna betraktas i formella lärmiljöer aktiviteter såsom att dela, kopiera, och nära samarbete alla vitala inom konvergenskultur ofta som plagiat. Det är därför en stor utmaning för formella lärmiljöer att införliva olika aspekter av informellt lärande. Men imitatio innefattar självklart också baksidor. Kulturella gemenskaper för språk och tolkning består av en rad normer konventioner som alla är laddade med värderingar. Sajterna har ingen formell censur där uppfattningar om exempelvis mäns och kvinnors egenskaper och roller granskas eller ifrågasättande av hur religiösa och etniska grupper beskrivs. Även om man som läsarna motsätter sig framställningen av olika karaktärer och miljöer, betyder detta inte automatiskt att fansen omförhandlar eller ens ifrågasätter traditionella sätt att uppfatta exempelvis kön, klass och etnicitet. Ett efterbildande av såväl källtexten som andra fanfictionberättelser, riskerar därför att, inte bara reproducera formella och innehållsliga element som språk, stil och struktur alltså verkets litterära repertoar utan också verkets allmänna repertoar, det vill säga aspekter som dominerande moraliska värderingar och religiösa och politiska övertygelser. Insikten om att imitatio spelar en viktig roll för fanfictionaktörerna, kan dock vara en konstruktiv väg till att med den klassiska retorikens hjälp utveckla svenskämnets didaktik. I klassrummet finns stora möjligheter att diskutera texters moraliska och etiska dilemman. På så vis kan schabloner och traditionella föreställningar synliggöras och bli föremål för undervisning. Kollektiv intelligens De ovan beskriva lärandeprocesserna existerar självklart även utanför den digitala världen. Virtualiteten kan dock tillskrivas betydelse i relation till det som ibland kallas kollektiv intelligens (Lévy 2006). När man agerar som prosument, on-line såväl som off-line, gör man, både för sig själv som för andra, ett urval 14

9 av information som sedan kategoriseras på olika sätt. Denna samproduktion skapar en sorts kollektiv intelligens som bygger på tanken att skapa synergi genom gemensamma individuella och kollektiva kunskapsprocesser (Lévy 2006). I denna process spelar digitala nätverk en stor roll. I fanfiction förser exempelvis fansen textuniversumet hela tiden med nytt innehåll genom att på olika sätt återanvända källtexten och publicera dessa produkter på olika sajter. Detta gör meningsskapandet för den enskilde prosumenten till en ständigt förnybar resurs och bidrar till att fansen ständigt är involverade i processer relaterade till lärande och identitetsskapande (Lundström & Olin-Scheller 2010). Den kollektiva intelligensen handlar om att varje prosument bidrar till helheten med sin kompetens enligt principen ingen kan allt, men alla kan någonting samt att erkänna att varje individs kunskaper är basen för lärmiljön (Lévy 1997; Jenkins 2008). Kärnan i kollektiv intelligens är, hävdar Lévy (2010), synergin mellan the personal knowledge management och the collective knowledge managment och att den kunskap digitalt nätverkande kan skapa utgör toppen av andra kunskapsformer. Eftersom ursprungsberättelsen återberättas med olika variationer blir mening hos prosumenten en ständigt förnybar resurs, som dessutom är starkt knuten med sociala band i den kollektiva intelligensen. Didaktiska konsekvenser Skolan måste alltså förhålla sig konstruktivt till de mediekulturella förändringarna, vilket innebär en stor utmaning. För lärare och elever handlar förändringen till viss del om förmågan att dra nytta av de möjligheter som teknikutvecklingen skapar, både för sitt lärande och i det dagliga livet. Här spelar ganska goda kunskaper om datorn och internet en självklar roll. Men kunskap om, attityder till och värderingar om internet och de möjligheter den digitala världen erbjuder, är också betydande för hur skolan kan hantera och integrera dagens medielandskap i undervisningen. Teknologin kan alltså inte ensam ersätta sunt förnuft och kloka moraliska ställningstaganden. Men en person okunnig om eller frånkopplad från de digitala redskapen kommer i framtiden inte att kunna utveckla den visdom som personer som har tillgång till detta redskap har möjlighet att göra. Den utveckling och kompetenser som interaktionen med det digitala möjliggör kommer att göra oss klokare. Eller som Prensky (2009) uttrycker det: The brains of wisdom seekers in the future will be completely different in organization and structure than our brains are today. På så vis är det snarare lärarnas pedagogiska förhållningssätt än tekniska kunnande som är avgörande för i vilken omfattning de formella och informella 15

10 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv lärmiljöerna kan befrukta varandra. För att vara en del av de läro- och kunskapsprocesser som den digitala samhällsutvecklingen innebär, är det viktigt att skolan är öppen för de informella lärmiljöernas drivkrafter och motivationsfaktorer, men samtidigt har ett kritiskt förhållningssätt till information och digitala användarmönster. Att bli vis via webben innebär en medvetenhet om att gemensamt skapande, samarbete, kommunikation och kunskapsdelning är nödvändiga ingredienser och undervisningen måste förhålla sig konstruktivt till dessa faktorer för att utveckla elevers digitala visdom. Noter 1. Artikeln baserar sig på min docentföreläsning vid Karlstads universitet 14 september Produktionen sändes i SVT Fanfiction är skrivna berättelser som baseras på redan publicerade verk. Genren har starka kopplingar till fankultur och berättelserna skrivs oftast av fansen själva, i många fall ungdomar, utan vinstsyfte och utan explicit tillåtelse från ursprungsverkets författare. I fanfiction, som oftast bygger på romantiska hopparningar förflyttas förlagans miljöer och karaktärer in i andra sammanhang där nya historier skapas (se bland annat Olin- Scheller & Wikström 2010a). 4. Se också Olin-Scheller & Wikström 2010b Referenser Barton, D. (2007). Literacy: an Introduction to the Ecology of Written Language. (2. uppl.). Malden, MA: Blackwell. Buckingham, D. (2005). The Media Literacy of Children and Young People: A Review of the Literature. In: Centre for the Study of Children Youth and Media Institute of Education. London: University of London. Available at: rss/ml_children.pdf. Buckingham, D. (red.) (2008). Youth, Identity, and Digital Media. Cambridge, Mass.: MIT Press. Tillgänglig på: 16

11 Coiro, J., Knobel, M., Lankshear, C. & Leu, D. J. (2008). Central Issues in Literacies and New Literacies Research. I: Coiro, J., Knobel, M., Lankshear, C. & Leu, D. J(red.), Handbook of Research in New Literacies. Mahwah, NJ: Erlbaum, s Dunkels, E. (2011). Källa på det, någon?. I: Computer Sweden Tillgänglig på: Elmfeldt J. & Erixon, P-O (2007). Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap, Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion. Eriksson, A. (2002). Retoriska övningar Afthonios Progymnasmata. Nora: Nya Doxa. Gee, J.P. (2004). Situated Language and Learning: a Critique of Traditional Schooling. New York: Routledge. Gripsrud, J. (2002). Mediekultur, mediesamhälle. (2. uppl.). Göteborg: Daidalos. Hellekson, K. & Busse, K. (ed.) (2006). Fan Fiction and Fan Communities in the Age of the Internet: New Essays. Jefferson: McFarland & Co. Herman, A., Coombe, R.J. & Kaye, L. (March/May 2006). YOUR SECOND LIFE? Goodwill and the performativity of intellectual property in online digital gaming. I: Cultural Studies, 20 (2-3), Hydén, L-C. (2008). Berättelseforskning. I: Forskningsmetodik för socialvetare. S International Reading Association (2009). New Literacies and 21 st -Centruy Technologies. Tillgänglig på: CenturyLiteracies.aspx. Jenkins, H. (1992). Textual Poachers: Television Fans & Participatory Culture. New York: Routledge. Jenkins H. (2006). Fans, Bloggers and Gamers: Exploring Participatory Culture. New York: New York University Press Jenkins, H. (2008). Convergence Culture: Where Old and New Media Collide. ([New ed.]. New York: New York University Press. Kindeberg, T. & Sigrell, A. (2008). Imitatioprincipen. I: RetorikMagasinet, nr 38. Koppfeldt, T. (2006). Narrativitet och lärande. I: Dahlstedt, S. (red.) Berättelse och kunskap. Slutrapport nr 2 från Kollegiet för forskning och utvecklingsarbete på det konstnärliga området. Stockholm: Dramatiska institutet. 17

12 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv Lessig, L. (2008). Remix: Making Art and Commerce Thrive in the Hybrid Economy. New York: Penguin Press. Lévy, P. (1997). Collective Intelligence. Mankind s Emerging World in Cyberspace. New York: Plenum Trade. Lévy, P. (2010). Intervju med Howard Rheingold, Tillgänglig på: Medierådet (2010). Ungar & Medier Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Tillgänglig på: Lundström, S. & Olin-Scheller, C. (2010). Narrativ kompetens en förutsättning i multimodala textuniversum?. I: Jönsson, M. & Öhman, A. (red.), Litteraturvetenskap och didaktik, TFL, Tidskrift för litteraturvetenskap, 2010: 3-4, s Olin-Scheller, C. & Wikström, P (2010a). Literary Prosumers: Young people s reading and writing in a new media landscape. I: Education Inquiry vol. 1 (1), March Tillgänglig på: s Olin-Scheller, C & Wikström, P (2010b). Författande fans. Lund: Studentlitteratur. Olin-Scheller, C. & Wikström, P. (2011a). To be continued... Fan fiction and the constructing of identity. I: Dunkels, Frånberg och Hällberg, (red.) Youth Culture and Net Culture. Online Social Practicies. Hershey: IGI Global, s Olin-Scheller, C. & Wikström, P. (2011b). Literacies on the Web. Coproduction of literary texts on fan fiction sites. I: Dunkels, Frånberg och Hällgren, (red.), Media Use and Youth. Learning, Knowledge, Exchange and Behavoiur. Hershey: IGI Global. Olin-Scheller, C. (2011). I want Twilight information to grow in my head. A fan perspective on convergence culture. I: Larsson, M. & Steiner, A. (red.), Interdisciplinary Approaches to Twilight. Studies in Fiction, Media, and a Contemporary Cultural Experience. Lund: Nordic Academic Press, s Parrish, J.J. (2007). Inventing a Universe: Reading and Writing Internet Fan Fiction. Pittsburgh: University of Pittsburgh. Tillgänglig på: /unrestricted/Parrish2007.pdf Peltola, M. (2009). Konvergenskultur en medieteoretisk studie. En beskrivning av mediekulturens samtida tillstånd, utifrån populärkulturella och meningsskapande 18

13 praktiker och dess ramverk knutna till nutida dramaserier, Norrköping: Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, 2009, s 8. Tillgänglig på: Prensky, M. (2001). Digital Natives Digital Immigrants. I: On the Horizzon 9(5), NBC University Press Tillgänglig på: Prensky, M. (2009). H. Sapiens Digital. From Digital Immigrants and Digital Natives to Digital Wisdom. I: Innovate 5 (3). Tillgänglig på: Ricoer, P. (1984). Time and Narrative. Chicago: Univ. of Chicago P. Selg, H. & Findahl, O. (2008). InternetExplorers Delrapport 6, Nya användarmönster. Jämförande analys av två användarstudier. Uppsala: Uppsala universitet. Tillgänglig på: InternetExplorers-Delrapport-6-Nya-anvandarmonster.pdf. Sigrell, A. (2008). Progymnasmata. Ett skrivdidaktiskt alternativ. I: Einarsson, J. (red.) Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Växjö: Växjö universitet. Street, B.V. (2001). Literacy and Development: Ethnographic Perspectives. London: Routledge. Svanell, A. (2010). Berättelsen finns överallt. I: Svenska Dagbladet Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Säljö, R (2010). Digital Tools and Challenges to Institutional Traditions of Learning: Technologies, Social Memory and the Performative Nature of Learning. I: Journal of Computer Assisted Learning vol. 26, s Tapscott, D. (1996). The Digital Economy: Promise and Peril in the Age of Networked Intelligence. London: McGraw-Hill. Wenger, Etienne (2006). Communities of Practice A Brief Introduction. Tillgänglig på: Zimic, S. (2010). Opening the Box. Exploring the Presumptions about the Net Generation. Sundsvall: Mittuniversitetet. 19

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

NARRATIV KOMPETENS. En förutsättning i multimodala textuniversum? av Stefan Lundström & Christina Olin-Scheller

NARRATIV KOMPETENS. En förutsättning i multimodala textuniversum? av Stefan Lundström & Christina Olin-Scheller NARRATIV KOMPETENS En förutsättning i multimodala textuniversum? av Stefan Lundström & Christina Olin-Scheller Datorn, mobiltelefonen och Internet brukar tas upp som vanliga exempel på hur villkoren för

Läs mer

Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält

Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält Abstract Christina Olin-Scheller Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält SmDi fyller 10 år. Under denna tid har ett nytt forskningsfält framgångsrikt

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Projektplan mini. Fankulturen som informella lärmiljöer på internet: En studie bland Högskolan Dalarnas språkstudenter

Projektplan mini. Fankulturen som informella lärmiljöer på internet: En studie bland Högskolan Dalarnas språkstudenter Sida: 1 (5) Projektplan mini Fankulturen som informella lärmiljöer på internet: En studie bland Högskolan Dalarnas språkstudenter Fan Culture as informal learning environments on the Internet: A study

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Intro Hermods Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Olin och Ravnskov har blivit Carlberg och Olin (bokstavsordning gäller!) Nils Carlberg, Learnways Maria ao Olin, Medieinstitutet e tutet 45

Läs mer

Hur förändrar IT språkundervisningen?

Hur förändrar IT språkundervisningen? Hur förändrar IT språkundervisningen? Ämneskonferens engelska och moderna språk 17 okt 2011 Sylvi Vigmo sylvi.vigmo@ped.gu.se Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Lärande, interaktion

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Elevers möten med engelska i och utanför skolan: Upprop till deltagande i forskningsprojektet Bridging the Gap

Elevers möten med engelska i och utanför skolan: Upprop till deltagande i forskningsprojektet Bridging the Gap Elevers möten med engelska i och utanför skolan: Upprop till deltagande i forskningsprojektet Bridging the Gap Alastair Henry, Pia Sundqvist, Helena Korp Jamen, alla ungdomar kan ju så mycket engelska

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

Läsundervisningen blir digitaliserad

Läsundervisningen blir digitaliserad Läsundervisningen blir digitaliserad Skolverket NCS, 27-28 nov, 2014 Lisa Adamson Center för Skolutveckling, Göteborg Institutionen för Tillämpad IT, Göteborgs universitet Twitter: @lisaadamson69 LÄSNING?

Läs mer

DILS. ! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats. FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Kollegial bedömning

DILS. ! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats. FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Kollegial bedömning DILS Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år! 2012 2014, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond! Syfte: att studera och klargöra vilka specifika utmaningar ny

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds

din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds CHANGE OMVÄRLDEN STÅR ALDRIG STILL TIME INGET BESTÄMS AV FRAMTIDEN ALLT BESTÄMS AV NUET ÄVEN DIN FRAMTID. VAD ÄR DITT NU? NOWABILITY FÖRMÅGAN ATT OMSÄTTA NUETS

Läs mer

KURSPLAN. Bild för årskurs 7-9 1-45 hp Visual Arts Education in Secondary Education 1-45 hp 45 högskolepoäng / 45 ECTS credits

KURSPLAN. Bild för årskurs 7-9 1-45 hp Visual Arts Education in Secondary Education 1-45 hp 45 högskolepoäng / 45 ECTS credits KONSTFACK Institutionen för Bildpedagogik KURSPLAN Bild för årskurs 7-9 1-45 hp Visual Arts Education in Secondary Education 1-45 hp 45 högskolepoäng / 45 ECTS credits Kurskod: BIBL45 Kursens indelning

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg

Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg Digitalisering Digitalisering Teknisk kompetens, egna färdigheter samt förmåga att

Läs mer

Håkan Selg. Nätgenerationen, finns den? InternetExplorers. Framtidens e-lärande nya roller för lärare, studenter och lärcentra VKF konferens 2010

Håkan Selg. Nätgenerationen, finns den? InternetExplorers. Framtidens e-lärande nya roller för lärare, studenter och lärcentra VKF konferens 2010 Håkan Selg Nätgenerationen, finns den? Framtidens e-lärande nya roller för lärare, studenter och lärcentra VKF konferens 2010 Nationellt IT-användarcentrum InternetExplorers Generationsansatsen Don Tapscott

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 MOD UTAN GRÄNSER SPEAK TRUTH TO POWER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 84 Mod utan gränser KOPPLINGEN TILL GY 11 OCH LGR 11 Många lärare upplever

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Världshandelsdagen 2008 "Bortom Web 2.0" Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Olle Olsson Swedish Institute of Computer Science (SICS) World Wide Web Consortium (W3C) 28 augusti 2008 1 Internet

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Mediehistoriens slut mediestudiets början

Mediehistoriens slut mediestudiets början ! Mediehistoriens slut mediestudiets början Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab Kittlers medieteori Kittlers medieteori är på många sätt en mediehistorisk modell

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

PDG002, Pedagogisk psykologi, 15 högskolepoäng Educational Psychology, 15 Higher Education Credits

PDG002, Pedagogisk psykologi, 15 högskolepoäng Educational Psychology, 15 Higher Education Credits PDG002, Pedagogisk psykologi, 15 högskolepoäng Educational Psychology, 15 Higher Education Credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och didaktik,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Nya kommunikativa sammanhang Identitetsförvirring Medialisering Risk Globalisering

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Svenska för lärare åk 7-9, 60 hp (31-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 60 hp Målgrupp

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena Det här är en guide som riktar sig till dig som studerar humaniora eller precis tagit examen inom humaniora. Guidens syfte är att hjälpa

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer