Vis via webben? - Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vis via webben? - Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv"

Transkript

1 Vis via webben? - Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv Christina Olin-Scheller Lektor och docent i pedagogiskt arbete Abstract Denna artikel, som baseras på Christina Olin-Schellers docentföreläsning, diskuterar hur det som ibland benämns digital visdom kan uppfattas och förstås i relation till såväl informella som formella lärandemiljöer. Artikeln belyser också de utmaningar som skolan står inför i relation till dagens snabba digitala samhällsutveckling och att den utveckling och kompetenser som interaktionen med det digitala möjliggör kommer att göra oss klokare. Artikeln argumenterar också för att det snarare är lärarnas pedagogiska förhållningssätt än tekniska kunnande som är avgörande för i vilken omfattning de formella och informella lärmiljöerna kan befrukta varandra. För att vara en del av de läro- och kunskapsprocesser som den digitala samhällsutvecklingen innebär, är det viktigt att skolan är öppen för de informella lärmiljöernas drivkrafter och motivationsfaktorer, men samtidigt har ett kritiskt förhållningssätt till information och digitala användarmönster. Inledning För några år sedan formulerade David Prensky (2009) begreppen Digital Wisdom och Digital Wise som ett sätt att förstå de kunskaps- och lärandeprocesser som dagens medielandskap erbjuder och möjliggör. Prensky menar att den digitala visdomen handlar både om wisdom arising from the use of digital technology to access cognitive power beyond our innate capacity och wisdom in the prudent use of technology to enhance our capabilities (s. 103). I denna artikel vill jag diskutera dels hur denna digitala visdom kan uppfattas och förstås i relation till såväl informella som formella lärandemiljöer, dels belysa de utmaningar som skolan står inför i relation till dagens snabba digitala samhällsutveckling. 1 7

2 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv Många unga är idag aktörer i ett medielandskap där de, i egenskap av prosumenter, det vill säga både producenter och konsumenter av kulturella produkter (Jenkins 1992; Tapscott 1996; Herman et al 2006), är medskapare till kulturell produktion där berättande ingår. En stor del av denna kulturella produktion är såväl användarbaserad, som baserad på redan publicerat material ett kretslopp som enligt den amerikanske medieforskaren Henry Jenkins drivs av att consumption naturally sparks production, reading generates writing, until the terms seem logically inseparable (Jenkins 2004:41). Detta kretslopp och dessa kulturella aktiviteter är en del av det som allt oftare benämns konvergenskultur. Förutom den kulturella konvergens, där den traditionella rollfördelningen mellan konsument och producent alltså utmanas, talar Jenkins (2006a) om en mediekonvergens, där distributionen och formaten av en ursprunglig berättelse går samman med varandra och skapar omfattande multimodala textuniversum (se bland annat Olin-Scheller 2011). Så bildar exempelvis Rowlings ursprungsberättelse om Harry Potter underlag för fortsatt berättande och nya uttrycksformer. Artikeln Berättelsen finns överallt (Svanell 2010) illustrerar på ett bra sätt hur detta fortsatta berättande kan gestalta sig. (Illustration Thomas Molén) På senare tid finns också kommersiella produktionsbolag som i sin produktutveckling stöder sig på material producerat av fans (se också Lundström & Olin-Scheller 2010). Ett svenskt exempel är TV-serien Andra avenyn, en dramaserie som utspelar sig i utkanten av Göteborg. 2 Produktionen av denna serie exemplifierar en mediekonvergens där ett innehåll utgör underlag för olika format, plattformar och distributionskanaler. Här blev också 8

3 gränsdragningarna mellan olika medieformer otydliga. Producenterna av Andra avenyn tog fasta på drivkrafterna hos ett användarbaserade innehåll och öppnade formella kanaler på hemsidan. Andra avenyn lockade en rad fans (mestadels flickor i unga tonåren) att engagera sig i serien och dess karaktärer (Peltola 2009). Genom de verktyg för produktion och distribution som mediekonvergensen erbjuder, kunde dessa tittare anta roller som både konsumenter och producenter av multimodala texter. Genom att sprida, tagga, berätta vidare, göra omtolkningar, vidareutveckla berättelsen och sedan publicera och distribuera detta material på olika fansajter innanför och utanför SVT:s ramverk, medverkade fansen dessutom till en kulturell konvergens. Berättandet i vår tid Såväl berättandet som att omge sig med berättelser är en central aspekt av att vara människa (Gripsrud 2002; Hydén 2008; Koppfeldt 2006; Ricoer 1984). Vi behöver ordna våra erfarenheter och upplevelser i tid och rum och berättelser ger oss möjlighet att göra det och att kommunicera dessa erfarenheter till andra. Genom att berätta kan vi få syn på och förstå oss själva och vår omvärld och på så vis få stöd för att lära och utvecklas (Hydén 2008). Att berättande går över mediegränser och att berättelser förekommer i olika medier är självklart inget nytt fenomen. Webb 2.0 har dock förändrat villkoren för människors deltagande i kulturella aktiviteter och medskapande av kulturella produkter. Datorn, mobiltelefonen och Internet brukar tas upp som vanliga exempel på hur villkoren för hur vi kommunicerar, hämtar information och använder berättande har förändrats under de senaste åren. Ett flertal forskare menar också att denna utveckling förändrat villkoren för lärande i såväl formella som informella lärmiljöer och att det därför är av stor betydelse att skolan förhåller sig konstruktivt till de förändrade villkoren för berättande i dagens medielandskap (ex. Gee 2004; Buckingham 2005; Jenkins 2006b; Buckingham 2008, Olin- Scheller & Wikström 2010a; Olin-Scheller & Wikström 2010b). För många unga människor fungerar olika nätsajter där man kan sprida och ta del av berättande som informella lärmiljöer. Som fans är ungdomarna aktiva skapare av fanworks alltså historier, bilder och filmer baserade på redan publicerat material. De historier som bildar underlag för fortsatt berättande och skapande av exempelvis fanfiction 3 är exempelvis Harry Potter, Twilight, japanska manga- och animéberättelser, Sagan om Ringen, eller filmen Pirates of the Caribbean (Helleksen & Busse 2006; Parrish 2007; Olin-Scheller & Wikström 2010b). 9

4 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv Ett sätt att förstå det stora engagemang som barn och ungdomar har kring nätkulturernas berättande, är den skillnad som finns mellan den unga messengergenerationen och den lite äldre mejlgenerationen (Selg & Findahl 2008). 4 Messengergenerationen beskrivs ibland som digitalt infödda (digital natives, Prensky 2001), och har datorns och internets digitala språk som modersmål. Denna generation har under lustfyllda former utvecklat ett internetbaserat användarmönster utan omväg över tidigare tekniker. Messengergenerationens relation till och kompetenser på området skiljer sig radikalt från gruppen digitala invandrare (digital immigrants) som inte föddes in i den digitala världen utan har tillägnat sig teknologin senare i livet. De digitala invandrarna har större eller mindre svårigheter med att fullt ut ta klivet in i den digitala världen och förstå alla nyanser och finesser med det digitala språket. En stor skillnad är också att messengergenerationen ständigt är uppkopplad och huvudsakligen kommunicerar online. Man bör dock komma ihåg att detta endast är generella trender och att det lätt uppstår myter kring barn och ungas nätanvändande. Medierådets senaste kartläggning av unga och internet (Medierådet 2010) visar visserligen att över 90 % använder internet varje dag och att bruket av sociala medier, datorspel, och bloggar ökar lavinartat bland 9-16 åringar. Samtidigt visar studier att en grupp unga, 8-9% i gruppen år, sällan eller aldrig använder datorn och internet (Zimic 2010:34). Alla unga är dessutom inte automatiskt kompetenta inom it, klyftan mellan generationerna kanske inte alltid är så stor som det ibland verkar och många unga är faktiskt ganska ointresserade av teknik. Trots detta finns det, förutom den ovan beskrivna konvergenskulturen där prosumentrollen framträder tydligt, ytterligare några starka utvecklingslinjer som återfinns bland barn och unga. Hit hör att vi ser en förskjutning när det gäller gränserna mellan det privata och det publika och att vi har fått en starkare koppling mellan identitet och medier. För många unga handlar det inte längre bara om att uttrycka sin identitet via olika mediala uttrycksformer, utan också om att skapa och utveckla den med hjälp av exempelvis sociala medier, bloggar, fansajter och YouTube. Till skillnad från vuxna uppvisar unga också en bättre utvecklad selektiv förmåga och de kan hålla igång olika mediekanaler samtidigt. David Buckingham, forskare vid centret för studier av barn, unga och medier vid Londons universitet, menar att denna utveckling dels kräver en ökad medvetenhet om skillnaden mellan information och kunskap, dels om det vi traditionellt kallar källkritik (Buckingham 2008). 10

5 Lärande i formella och informella lärmiljöer Till skillnad från många formella lärmiljöer i skolan, är det meningsskapande och det lärande som sker inom informella lärmiljöer, som exempelvis nätsajter och nätgemenskaper, präglat av kollektiva, dynamiska processer där flera människor är inblandade. Trots att skolan och utbildningsväsendet ansträngt sig för att vara en del av den utveckling som skett i vår syn på kunskap, är det utanför skolans väggar de största landvinningarna har gjorts. I skolan, skriver Elza Dunkels (2011), odlar man fortfarande myten att det är möjligt att välja ut kunskap som är sann, paketera den i åldersrelevanta doser och sedan organisera tester för att se hur mycket av den kunskapen som fastnat i eleven. Istället, menar hon, är det internet som lärt oss betrakta kunskap som något föränderligt och flerdimensionellt samt att information behöver granskas kritiskt. I det perspektivet kan man tänka att som nya sätt att kommunicera och sprida information som Wikipedia, Flashback och Google har fostrat en generation med ett större kritiskt förhållningssätt än tidigare. Prensky menar dessutom att: The single biggest problem facing education today is that our digital Immigrant instructors, who speak an outdated language (that of the predigital age), are struggling to teach a population that speaks an entirely new language. (2001:2) Kanske är det så att den största utmaning som lärare och elever står inför när det handlar om att anpassa sig till de snabba förändringarna i dagens samhällsutveckling i första hand är språkliga? Det går i alla fall att konstatera att unga människor idag interagerar och använder språket på helt andra sätt än tidigare. De har också erfarenheter och uppfattningar om världen baserade på och förmedlade via visualiseringar och olika former av digital medieteknologi. Inte minst visar studier att dagens unga generellt sett skriver betydligt mer än tidigare generationer (Elmfeldt & Erixon 2008). De blandar talspråk och chatspråk och skapar skriftliga hybrider som inte enkelt passar in i skolans, och svenskämnets normer och värderingar kring språk (Elmfeldt & Erixon 2008, Olin-Scheller & Wikström 2010b). Olika nätgemenskaper, inte minst de som är organiserade kring fankulturer, erbjuder lärande- och identitetsskapande genom att deltagarna är del av så kallad remix culture (Lessig 2008) eller participatory culture (Jenkins 2006). För många ungdomar utgör nätgemenskaper sammanhang där de, som prosumenter, kollektivt producerar ny kunskap. Det kan exempelvis handla om 11

6 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv att skapa olika wikis, ägna sig åt kreativa uttrycksformer som fanfiction och Bilddagboken, eller skapa nya medieströmmar via bloggar. Inom genren fanfiction utgör den medskapande/deltagande kultur som sajterna präglas av en stark drivkraft för fansens agerande och därmed också plattform för de lärandeprocesser som äger rum där. I en medskapande/deltagande kultur deltar människor på olika sätt beroende på intresse och förmåga och där kan man relativt enkelt pröva alternativa identiteter. Det byggs upp ett informellt lärlingsskap där den som är mer erfaren hjälper dem med mindre erfarenhet och här återfinns ett starkt stöd för att skapa och dela produkter med andra vilket skapar en stark känsla av samhörighet eller så kallad praxisgemenskaper bland deltagarna. En praxisgemenskap definieras som a group of people who share a concern or a passion for something they do and learn how to do it better as they interact regularly (Wenger 2006:1). Medlemmarna i en praxisgemenskap delar alltså inte bara ett intresse de genomför också aktiviteter som tillåter dem att utveckla färdigheter och lära sig saker av varandra. På fanfictionsajter handlar dessa färdigheter mycket om kompetenser relaterade det som ibland kallas literacy (Olin-Scheller & Wikström 2011a; Olin-Scheller & Wikström 2011b). Traditionellt har literacy kopplats ihop med den enskilde elevens förmåga att hantera olika läs- och skrivsituationer runt typografiska texter. Idag används literacy ofta för att beskriva det komplicerade förhållandet mellan läskunnighet, läsförståelse och olika texttyper och nya medier. Det är därför nödvändigt att snarare prata om många olika förmågor till kommunikativa handlingar alltså literacies snarare än literacy. En utbredd uppfattning är också att literacies inte är några grundläggande, konstanta färdigheter man en gång tillägnar sig. Istället lyfts den sociala dimensionen kring begreppet fram i diskussionen (Barton 2007; Street 2001; Säljö 2005). I vår digitala tidsålder hävdar dessutom många, exempelvis IRA, the International Reading Association, att det behövs nya kompetenser för att en person ska kunna räknas som läs- och skrivkunnig och begreppet new literacies lyfts fram allt (The International Reading Association 2009). Här poängteras att internet och andra tekniker fordrar nya förmågor, vanor och strategier, och att dessa kompetenser är centrala för att kunna delta på olika nivåer i det globala samhället. New literacies är multimodala och 12

7 mångfacetterade och förändras hela tiden i samma takt som tekniken (Coiro, Knobel, Lankshear & Leu 2008) Att lära genom imitatio Inom de informella lärmiljöer som alltså fanfictionsajterna är ett exempel på, återfinns flera pedagogiska principer. En sådan princip är retorikens begrepp imitatio att efterbilda (se också Olin-Scheller & Wikström 2010a). Under antiken ansågs efterbildning av stora skalder, som exempelvis Cicero, vara ett bra sätt att utvecklas och ta lärdom och att bygga upp sin språkliga repertoar och sitt ordförråd (Eriksson 2002). Genom århundradena har en sammanblandning av plagiering och imitatio skett, vilket gett imitatio en dålig pedagogisk klang, eftersom att imitera och härma inte varit något som pedagogikens företrädare har eftersträvat. Inom utbildningssystemet påtalas dessutom ofta att elever och studenter ska utveckla ett eget uttryckssätt, skriva med egna ord eller finna sin egen personliga stil och att efterbilda har betraktats som en sätt att urholka det kritiska tänkandet. Imitatio innefattar dock en strävan efter att samla en arsenal av olika metoder. Denna kunskap återfinns i vår copia alltså vårt register av möjliga språkval (Kindeberg & Sigrell 2008:7) För den aktivt efterbildande sker samlandet medvetet och de aktivt insamlade språkexemplen hopas i vårt minneslandskap där de lagras och kan hämtas. Den passiva imitationen förblir oreflekterat tankestoff och kan liknas vid osorterade fakta utan funktion. Att lära genom imitatio handlar därför om att kunna välja bland det insamlade stoffet och sedan överföra detta till ett nytt sammanhang. I en lärandesituation skiljer sig alltså aktiv efterbildning och passiv imitation åt. I lärandeprocessen och i utvecklingen av repertoaren i elevens copia, är också den respons, med fokus på konstruktiv och positiv feedback, central. Eftersom den medskapande kulturen är starkt präglad av positiva och stödjande kommentarer, blir förutsättningarna för att dessa repertoarer ska utvecklas där mycket goda. Det som får oss att växa och utvecklas i alla sammanhang är ju i hög utsträckning att få reda på vad det är som vi gör bra. Det vi vill ha i vår copia, menar Sigrell (2008), är ju först och främst bra saker. Och, fortsätter han, för att kunna upptäcka och uppskatta goda exempel så måste vi träna på att upptäcka, uppskatta och våga låta oss bli inspirerade av det som är bra (Sigrell 2008:144). Att vara aktiv på exempelvis en fanfictionsajt innebär att efterlikna ett ursprungsverk, och andra 13

8 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv fanfictions, men också olika genrer, litterära språk och stilar. Många fanfictionaktörer vill inte bli utmanade i sina uppfattningar om originalverkets karaktärer och miljöer. Man håller sig till kanon alltså det textuniversum som källtexten bildar utgångspunkt för och man strävar efter att efterlikna originalverkets språk och stil. Detta sätt att arbeta med språket och berättandet, att efterbilda, fungerar som ett alldeles utmärkt sätt att successivt utveckla sin kunskap och praktiska tillämpning av olika språkliga och genremässiga färdigheter. Imitatio erbjuder alltså stora möjligheter till utveckling av literacies. Till skillnad från de informella lärmiljöerna betraktas i formella lärmiljöer aktiviteter såsom att dela, kopiera, och nära samarbete alla vitala inom konvergenskultur ofta som plagiat. Det är därför en stor utmaning för formella lärmiljöer att införliva olika aspekter av informellt lärande. Men imitatio innefattar självklart också baksidor. Kulturella gemenskaper för språk och tolkning består av en rad normer konventioner som alla är laddade med värderingar. Sajterna har ingen formell censur där uppfattningar om exempelvis mäns och kvinnors egenskaper och roller granskas eller ifrågasättande av hur religiösa och etniska grupper beskrivs. Även om man som läsarna motsätter sig framställningen av olika karaktärer och miljöer, betyder detta inte automatiskt att fansen omförhandlar eller ens ifrågasätter traditionella sätt att uppfatta exempelvis kön, klass och etnicitet. Ett efterbildande av såväl källtexten som andra fanfictionberättelser, riskerar därför att, inte bara reproducera formella och innehållsliga element som språk, stil och struktur alltså verkets litterära repertoar utan också verkets allmänna repertoar, det vill säga aspekter som dominerande moraliska värderingar och religiösa och politiska övertygelser. Insikten om att imitatio spelar en viktig roll för fanfictionaktörerna, kan dock vara en konstruktiv väg till att med den klassiska retorikens hjälp utveckla svenskämnets didaktik. I klassrummet finns stora möjligheter att diskutera texters moraliska och etiska dilemman. På så vis kan schabloner och traditionella föreställningar synliggöras och bli föremål för undervisning. Kollektiv intelligens De ovan beskriva lärandeprocesserna existerar självklart även utanför den digitala världen. Virtualiteten kan dock tillskrivas betydelse i relation till det som ibland kallas kollektiv intelligens (Lévy 2006). När man agerar som prosument, on-line såväl som off-line, gör man, både för sig själv som för andra, ett urval 14

9 av information som sedan kategoriseras på olika sätt. Denna samproduktion skapar en sorts kollektiv intelligens som bygger på tanken att skapa synergi genom gemensamma individuella och kollektiva kunskapsprocesser (Lévy 2006). I denna process spelar digitala nätverk en stor roll. I fanfiction förser exempelvis fansen textuniversumet hela tiden med nytt innehåll genom att på olika sätt återanvända källtexten och publicera dessa produkter på olika sajter. Detta gör meningsskapandet för den enskilde prosumenten till en ständigt förnybar resurs och bidrar till att fansen ständigt är involverade i processer relaterade till lärande och identitetsskapande (Lundström & Olin-Scheller 2010). Den kollektiva intelligensen handlar om att varje prosument bidrar till helheten med sin kompetens enligt principen ingen kan allt, men alla kan någonting samt att erkänna att varje individs kunskaper är basen för lärmiljön (Lévy 1997; Jenkins 2008). Kärnan i kollektiv intelligens är, hävdar Lévy (2010), synergin mellan the personal knowledge management och the collective knowledge managment och att den kunskap digitalt nätverkande kan skapa utgör toppen av andra kunskapsformer. Eftersom ursprungsberättelsen återberättas med olika variationer blir mening hos prosumenten en ständigt förnybar resurs, som dessutom är starkt knuten med sociala band i den kollektiva intelligensen. Didaktiska konsekvenser Skolan måste alltså förhålla sig konstruktivt till de mediekulturella förändringarna, vilket innebär en stor utmaning. För lärare och elever handlar förändringen till viss del om förmågan att dra nytta av de möjligheter som teknikutvecklingen skapar, både för sitt lärande och i det dagliga livet. Här spelar ganska goda kunskaper om datorn och internet en självklar roll. Men kunskap om, attityder till och värderingar om internet och de möjligheter den digitala världen erbjuder, är också betydande för hur skolan kan hantera och integrera dagens medielandskap i undervisningen. Teknologin kan alltså inte ensam ersätta sunt förnuft och kloka moraliska ställningstaganden. Men en person okunnig om eller frånkopplad från de digitala redskapen kommer i framtiden inte att kunna utveckla den visdom som personer som har tillgång till detta redskap har möjlighet att göra. Den utveckling och kompetenser som interaktionen med det digitala möjliggör kommer att göra oss klokare. Eller som Prensky (2009) uttrycker det: The brains of wisdom seekers in the future will be completely different in organization and structure than our brains are today. På så vis är det snarare lärarnas pedagogiska förhållningssätt än tekniska kunnande som är avgörande för i vilken omfattning de formella och informella 15

10 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv lärmiljöerna kan befrukta varandra. För att vara en del av de läro- och kunskapsprocesser som den digitala samhällsutvecklingen innebär, är det viktigt att skolan är öppen för de informella lärmiljöernas drivkrafter och motivationsfaktorer, men samtidigt har ett kritiskt förhållningssätt till information och digitala användarmönster. Att bli vis via webben innebär en medvetenhet om att gemensamt skapande, samarbete, kommunikation och kunskapsdelning är nödvändiga ingredienser och undervisningen måste förhålla sig konstruktivt till dessa faktorer för att utveckla elevers digitala visdom. Noter 1. Artikeln baserar sig på min docentföreläsning vid Karlstads universitet 14 september Produktionen sändes i SVT Fanfiction är skrivna berättelser som baseras på redan publicerade verk. Genren har starka kopplingar till fankultur och berättelserna skrivs oftast av fansen själva, i många fall ungdomar, utan vinstsyfte och utan explicit tillåtelse från ursprungsverkets författare. I fanfiction, som oftast bygger på romantiska hopparningar förflyttas förlagans miljöer och karaktärer in i andra sammanhang där nya historier skapas (se bland annat Olin- Scheller & Wikström 2010a). 4. Se också Olin-Scheller & Wikström 2010b Referenser Barton, D. (2007). Literacy: an Introduction to the Ecology of Written Language. (2. uppl.). Malden, MA: Blackwell. Buckingham, D. (2005). The Media Literacy of Children and Young People: A Review of the Literature. In: Centre for the Study of Children Youth and Media Institute of Education. London: University of London. Available at: rss/ml_children.pdf. Buckingham, D. (red.) (2008). Youth, Identity, and Digital Media. Cambridge, Mass.: MIT Press. Tillgänglig på: 16

11 Coiro, J., Knobel, M., Lankshear, C. & Leu, D. J. (2008). Central Issues in Literacies and New Literacies Research. I: Coiro, J., Knobel, M., Lankshear, C. & Leu, D. J(red.), Handbook of Research in New Literacies. Mahwah, NJ: Erlbaum, s Dunkels, E. (2011). Källa på det, någon?. I: Computer Sweden Tillgänglig på: Elmfeldt J. & Erixon, P-O (2007). Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap, Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion. Eriksson, A. (2002). Retoriska övningar Afthonios Progymnasmata. Nora: Nya Doxa. Gee, J.P. (2004). Situated Language and Learning: a Critique of Traditional Schooling. New York: Routledge. Gripsrud, J. (2002). Mediekultur, mediesamhälle. (2. uppl.). Göteborg: Daidalos. Hellekson, K. & Busse, K. (ed.) (2006). Fan Fiction and Fan Communities in the Age of the Internet: New Essays. Jefferson: McFarland & Co. Herman, A., Coombe, R.J. & Kaye, L. (March/May 2006). YOUR SECOND LIFE? Goodwill and the performativity of intellectual property in online digital gaming. I: Cultural Studies, 20 (2-3), Hydén, L-C. (2008). Berättelseforskning. I: Forskningsmetodik för socialvetare. S International Reading Association (2009). New Literacies and 21 st -Centruy Technologies. Tillgänglig på: CenturyLiteracies.aspx. Jenkins, H. (1992). Textual Poachers: Television Fans & Participatory Culture. New York: Routledge. Jenkins H. (2006). Fans, Bloggers and Gamers: Exploring Participatory Culture. New York: New York University Press Jenkins, H. (2008). Convergence Culture: Where Old and New Media Collide. ([New ed.]. New York: New York University Press. Kindeberg, T. & Sigrell, A. (2008). Imitatioprincipen. I: RetorikMagasinet, nr 38. Koppfeldt, T. (2006). Narrativitet och lärande. I: Dahlstedt, S. (red.) Berättelse och kunskap. Slutrapport nr 2 från Kollegiet för forskning och utvecklingsarbete på det konstnärliga området. Stockholm: Dramatiska institutet. 17

12 Christina Olin-Scheller: Vis via webben? Lärande och literacies i den digitala visdomens tidevarv Lessig, L. (2008). Remix: Making Art and Commerce Thrive in the Hybrid Economy. New York: Penguin Press. Lévy, P. (1997). Collective Intelligence. Mankind s Emerging World in Cyberspace. New York: Plenum Trade. Lévy, P. (2010). Intervju med Howard Rheingold, Tillgänglig på: Medierådet (2010). Ungar & Medier Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Tillgänglig på: Lundström, S. & Olin-Scheller, C. (2010). Narrativ kompetens en förutsättning i multimodala textuniversum?. I: Jönsson, M. & Öhman, A. (red.), Litteraturvetenskap och didaktik, TFL, Tidskrift för litteraturvetenskap, 2010: 3-4, s Olin-Scheller, C. & Wikström, P (2010a). Literary Prosumers: Young people s reading and writing in a new media landscape. I: Education Inquiry vol. 1 (1), March Tillgänglig på: s Olin-Scheller, C & Wikström, P (2010b). Författande fans. Lund: Studentlitteratur. Olin-Scheller, C. & Wikström, P. (2011a). To be continued... Fan fiction and the constructing of identity. I: Dunkels, Frånberg och Hällberg, (red.) Youth Culture and Net Culture. Online Social Practicies. Hershey: IGI Global, s Olin-Scheller, C. & Wikström, P. (2011b). Literacies on the Web. Coproduction of literary texts on fan fiction sites. I: Dunkels, Frånberg och Hällgren, (red.), Media Use and Youth. Learning, Knowledge, Exchange and Behavoiur. Hershey: IGI Global. Olin-Scheller, C. (2011). I want Twilight information to grow in my head. A fan perspective on convergence culture. I: Larsson, M. & Steiner, A. (red.), Interdisciplinary Approaches to Twilight. Studies in Fiction, Media, and a Contemporary Cultural Experience. Lund: Nordic Academic Press, s Parrish, J.J. (2007). Inventing a Universe: Reading and Writing Internet Fan Fiction. Pittsburgh: University of Pittsburgh. Tillgänglig på: /unrestricted/Parrish2007.pdf Peltola, M. (2009). Konvergenskultur en medieteoretisk studie. En beskrivning av mediekulturens samtida tillstånd, utifrån populärkulturella och meningsskapande 18

13 praktiker och dess ramverk knutna till nutida dramaserier, Norrköping: Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, 2009, s 8. Tillgänglig på: Prensky, M. (2001). Digital Natives Digital Immigrants. I: On the Horizzon 9(5), NBC University Press Tillgänglig på: Prensky, M. (2009). H. Sapiens Digital. From Digital Immigrants and Digital Natives to Digital Wisdom. I: Innovate 5 (3). Tillgänglig på: Ricoer, P. (1984). Time and Narrative. Chicago: Univ. of Chicago P. Selg, H. & Findahl, O. (2008). InternetExplorers Delrapport 6, Nya användarmönster. Jämförande analys av två användarstudier. Uppsala: Uppsala universitet. Tillgänglig på: InternetExplorers-Delrapport-6-Nya-anvandarmonster.pdf. Sigrell, A. (2008). Progymnasmata. Ett skrivdidaktiskt alternativ. I: Einarsson, J. (red.) Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Växjö: Växjö universitet. Street, B.V. (2001). Literacy and Development: Ethnographic Perspectives. London: Routledge. Svanell, A. (2010). Berättelsen finns överallt. I: Svenska Dagbladet Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Säljö, R (2010). Digital Tools and Challenges to Institutional Traditions of Learning: Technologies, Social Memory and the Performative Nature of Learning. I: Journal of Computer Assisted Learning vol. 26, s Tapscott, D. (1996). The Digital Economy: Promise and Peril in the Age of Networked Intelligence. London: McGraw-Hill. Wenger, Etienne (2006). Communities of Practice A Brief Introduction. Tillgänglig på: Zimic, S. (2010). Opening the Box. Exploring the Presumptions about the Net Generation. Sundsvall: Mittuniversitetet. 19

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

NARRATIV KOMPETENS. En förutsättning i multimodala textuniversum? av Stefan Lundström & Christina Olin-Scheller

NARRATIV KOMPETENS. En förutsättning i multimodala textuniversum? av Stefan Lundström & Christina Olin-Scheller NARRATIV KOMPETENS En förutsättning i multimodala textuniversum? av Stefan Lundström & Christina Olin-Scheller Datorn, mobiltelefonen och Internet brukar tas upp som vanliga exempel på hur villkoren för

Läs mer

Fable, headshot, creeper rap och annat svenskt kulturarv

Fable, headshot, creeper rap och annat svenskt kulturarv Språk- och kunskapsutvecklande arbete NCS Göteborg 9 november, Stockholm 16 november 2016 Fable, headshot, creeper rap och annat svenskt kulturarv stefan.lundstrom@ltu.se Bigby Wolf/Big bad wolf från FABLES

Läs mer

Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält

Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält Abstract Christina Olin-Scheller Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält SmDi fyller 10 år. Under denna tid har ett nytt forskningsfält framgångsrikt

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Digital kompetens. i perspektiv av livslångt lärande. Lennart Axelsson

Digital kompetens. i perspektiv av livslångt lärande. Lennart Axelsson Digital kompetens i perspektiv av livslångt lärande Lennart Axelsson Remix En remix är en alternativ version av en inspelad låt. Ofta har musiken dance- och clubmusikkaraktär. I vissa fall kan remixen

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen

Läs mer

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen: Elevnära, anpassning och textrörlighet Av Carin Jonsson, Umeå universitet Elevnära som språkhandling och innehåll I projektet Den elevnära texten i ord och bild tränas eleverna i att hitta och förstå sagans

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Pekplattans pedagogiska potential -

Pekplattans pedagogiska potential - Pekplattans pedagogiska potential - vilka mönster kan identifieras i pojkars och flickors skrivande när pekplattan är en naturlig resurs i klassrummet? Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Intro Hermods Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Olin och Ravnskov har blivit Carlberg och Olin (bokstavsordning gäller!) Nils Carlberg, Learnways Maria ao Olin, Medieinstitutet e tutet 45

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

AMULETS, Bergundaskolan

AMULETS, Bergundaskolan Aftonbladet www.ungkommunikation.blogg.se AMULETS, Bergundaskolan www.ungkommunikation.blogg.se www.ungkommunikation.blogg.se 1 Skolans uppdrag och förändrade kommunikationsmönster Lennart Axelsson www.ungkommunikation.blogg.se

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Ungdomarna och nätet Ungdomar Identitet Nät hälsa. Föreläsare: Anders Eklöf

Ungdomarna och nätet Ungdomar Identitet Nät hälsa. Föreläsare: Anders Eklöf Ungdomarna och nätet Ungdomar Identitet Nät hälsa Föreläsare: Anders Eklöf The Ne(x)t generation Hälsa? På Vem? Youth against MS Inte en avbild utan en verklighet Tre samtidiga förändringar Det Digitala

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA Higher education meets private use of social media technologies Research questions R1. How do students perceive the use of social media in their learning environment in higher educa9on? R2. Do students

Läs mer

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att

Läs mer

Relationsseminarierna Universitetslektor Camilla Granholm

Relationsseminarierna Universitetslektor Camilla Granholm Den virtuella dimensionen i barn och ungdomars liv möjligheter och risker: en kort inblick i hur barn och ungdomar använder modern informationsteknologi och sociala medier Relationsseminarierna5-7.9.2016

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads

Läs mer

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng English, 31-60 credits, 30 credits Kurskod: LENB17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-11-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2015 Version: 8 Diarienummer: HLK

Läs mer

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Projektplan mini. Fankulturen som informella lärmiljöer på internet: En studie bland Högskolan Dalarnas språkstudenter

Projektplan mini. Fankulturen som informella lärmiljöer på internet: En studie bland Högskolan Dalarnas språkstudenter Sida: 1 (5) Projektplan mini Fankulturen som informella lärmiljöer på internet: En studie bland Högskolan Dalarnas språkstudenter Fan Culture as informal learning environments on the Internet: A study

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

Vad betyder detta för hur eleverna möter universitetets skriftliga ämnes(fag)kulturer?

Vad betyder detta för hur eleverna möter universitetets skriftliga ämnes(fag)kulturer? Vad betyder detta för hur eleverna möter universitetets skriftliga ämnes(fag)kulturer? Mona Blåsjö Stockholms universitet Universitets/forskningsperspektiv Studenternas skrivmiljöer på universitetet Skrivforskning

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad To Need or not to Need Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad betyder behov? Vad är skillnaden

Läs mer

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp Social Work MA, Youth, Identity, Social Problems and Possibilities for Change, 7,5 Credits

Läs mer

Generell kompetens eller specifik prestationsförmåga? - förväntningar och krav på en nyexaminerad universitetsstudent

Generell kompetens eller specifik prestationsförmåga? - förväntningar och krav på en nyexaminerad universitetsstudent Generell kompetens eller specifik prestationsförmåga? - förväntningar och krav på en nyexaminerad universitetsstudent Henrik Hegender Lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap,

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Jämställdhet i språkundervisning

Jämställdhet i språkundervisning Sida 1 (5) 2013-05-27 Jämställdhet i språkundervisning Artikeln handlar om hur du, utifrån relevant forskning, kan utveckla din undervisning till att bli mer jämställd. Att beskriva sig som en läsare kan

Läs mer

Digital Portfolio för lärande och bedömning. Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap

Digital Portfolio för lärande och bedömning. Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap Digital Portfolio för lärande och bedömning Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap Digital Portfolio - Genres Arkiv Arbetsportfolio (Working Portfolio)

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp

Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp English BA (A), English for Primary School and Preschool. Included in the Teacher Initiative, 15 credits

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap

Läs mer

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen? KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 6, nr 1, 2010 Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen? Carin Roos Lektor i specialpedagogik

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k Malin Nilsen Göteborgs universitet Vem är jag? Förskollärare IKT-pedagog Doktorand i Barn- och ungdomsvetenskap Adjunkt i Barn-

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer