RAPPORT U2010:15. Avtal med bonus- och sanktionssystem inom avfallshanteringen ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT U2010:15. Avtal med bonus- och sanktionssystem inom avfallshanteringen ISSN 1103-4092"

Transkript

1 RAPPORT U2010:15 Avtal med bonus- och sanktionssystem inom avfallshanteringen ISSN

2

3 Förord För att ett renhållningsavtal ska kunna användas på ett optimalt sätt och för att underlätta för en kommun att uppnå sina mål med avfallsverksamheten kan styrmedel i form av bonus eller sanktioner läggas in i beställarens avtal med entreprenören. Syftet med rapporten är att presentera olika vites- och bonussystem samt erfarenheter av systemen för att underlätta för beställarorganisationer att skapa en fungerande och effektiv avtalsuppföljning. Utredningen har i första hand avsett avtal för insamling av avfall. Arbetet har genomförts av WSP Environmental och har finansierats med stöd av Avfall Sveriges utvecklingssatsning, Kommunförbundet i Stockholms Län och Stockholmsregionens Avfallsråd. I utredningen har följande styrgrupp deltagit: Said Ashrafi KSL (Kommunförbunet Stockholms Län) Mats Cronqvist Stockholms stad Marita Söderqvist Stockholms stad Jenny Westin Avfall Sverige Malmö oktober 2010 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 SAMMANFATTNING Förekomst av bonus- och sanktionssystem För att ett renhållningsavtal ska kunna användas på ett optimalt sätt och för att underlätta för en kommun att uppnå sina mål med avfallsverksamheten kan styrmedel i form av bonus eller sanktioner läggas in i beställarens avtal med entreprenören. I en enkätundersökning framgår att i kommuner med entreprenör tillämpar 53 procent sanktioner i sina avtal. Endast 5 procent använder bonus. Att följa upp avtal med revisioner och/eller regelbundna genomgångar med entreprenören är viktigt. 11 procent av tillfrågade kommuner med entreprenörer svarade att de aldrig gjort en uppföljning. Två olika typer av sanktioner förekommer; avdrag på ersättning till renhållningsföretaget och viten. Den vanligaste styrparametern för sanktion eller bonus är registrerade kundklagomål ofta efter diskussion med entreprenören, där denne fått möjlighet att gå i svaromål. Kundklagomålen rör oftast personalens uppträdande, utebliven hämtning eller liknande. Andra styrparametrar kan gälla krav som ställts i förfrågningsunderlaget eller avtalet beträffande till exempel fordonets skötsel eller utseende, felaktigheter i levererat avfall och personalens utbildning. Bonus utbetalas oftast för att ge incitament för olika kvalitetshöjande åtgärder eller som en miljöpremie, till exempel vid användning av biogasdrivna sopbilar. Fördelar Fördelen med sanktioner är främst att beställaren har möjlighet att med ekonomiska medel styra entreprenörens arbete och minska risken för slarv. Tydliga formuleringar i avtalet kan vara en fördel för det ger trovärdighet och entreprenören blir medveten om att beställaren är seriös. Fördelen med bonus då denna fungerar som det är tänkt - är en ökad kundnytta samtidigt som entreprenören blir sporrad med en högre betalning samt att beställaren erhåller goodwill. Begreppet kontraktstyrning är en förhållandevis ny företeelse, som är vanligt förekommande inom den kommunala sektorn - främst inom hälso- och sjukvården. Det innebär att båda parter arbetar för att stärka den avtalade tjänstens värde genom att tillsammans utveckla entreprenaden för att uppfylla målen.

6 Nackdelar Problemet med både bonus och sanktion är att dessa i viss grad utgör trubbiga verktyg som inte alltid fungerar så som det är tänkt. Det är viktigt att systemen kan efterlevas och verkställas. Grunden för att de ska ha effekt är att uppföljning sker, helst i kombination med konstruktiv dialog med entreprenören. Att systemen ska kunna följas upp är också avhängigt att sanktions- och/eller bonusbeloppen, och gränserna för när dessa ska utfalla, har satts på rimliga nivåer. Alltför små viten eller avdrag kan vara verkningslösa om entreprenören i förekommande fall anser sig ha råd att betala dessa utan åtgärd. Utöver de problem som kan uppstå med icke-fungerande bonus och sanktion, upplevs i vissa fall uppföljning av avtal med styrsystem som onödigt tidskrävande. Främst sanktioner i form av vite kräver ofta en relativt lång bearbetning. Ett indirekt problem som kan uppstå om sanktionerna innebär snåriga formuleringar i avtalet är att upphandling av renhållningsentreprenör kan försvåras med dyra eller uteblivna anbud som följd. Detta kan också bli följden om sanktionsbeloppen är alltför höga. Rekommendation Följande rekommendationer kan göras beträffande styrmedel av typen sanktioner och bonus för renhållningsentreprenader: Det absolut viktigaste styrmedlet utgör den återrapportering och dialog mellan beställare och entreprenör som bör äga rum vid regelbundna möten. Hur ofta dessa möten bör hållas varierar från fall till fall, men en riktlinje är möten cirka en gång i månaden. Det är viktigt att framhålla att möjlighet till sanktion alltid bör finnas med i ett renhållningsavtal. Det är en bra försäkring om man som beställare drabbas av en slarvig eller nonchalant entreprenör. Det är viktigt med styrmedel oavsett storlek på entreprenad eller kommun. Det kan vara svårt att hitta rätt nivåer på viten och kvalitetsavdrag. Gränserna bör sättas på en väl avvägd nivå i syfte att säkerställa en god kvalitet på arbetet, till exempel kan nivån på kvalitetsavdrag sättas som en skälig ersättning för utebliven leverans. Den har alltså en relation till värdet på den uteblivna tjänsten. Vitesbelopp kan däremot vara dyrare. Dessa är att betrakta som straff/böter för att entreprenören inte gör uppgiften på det sätt som utlovas i avtalet. Bonus kan vara ett bra komplement i vissa avtal för att stimulera och uppmuntra entreprenören till ett visst beteende, till exempel ökad miljöhänsyn. Ett väl fungerande bonussystem kan vara till fördel för såväl beställare som entreprenör. Hur bonusen används hos entreprenören kan beställaren inte styra över men det är möjligt att genom överenskommelser verka för att de används till personalbefrämjande åtgärder. En fördel med detta är att bonusen går till dem som faktiskt har bidragit till att den utbetalas.

7

8 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 1 2 Metod Allmänt om använd metod Enkätundersökning Djupintervjuer 3 3 Beskrivning av styrmedel i renhållningsavtal Allmänt om styrmedel Beställarens målsättning Olika styrmedel Uppföljning av sanktioner och bonus 9 4 Resultat av enkät och intervjuer Uppföljning med avseende på bonus och sanktioner Beställarens respektive entreprenörens synpunkter 13 5 Diskussion kring bonus/sanktionssystem Systemets effekter Att definiera gränser och välja system Styrparametrar För- och nackdelar med bonus/sanktionssystem 19 6 Rekommendation kring användande av bonus- och sanktionssystem 21 7 Referenser 22 Bilaga telefonintervjuer 23

9 1 Bakgrund och syfte Det är vanligt att kommunerna i Sverige upphandlar entreprenörer för insamling av hushållsavfall, framförallt när det gäller slam från enskilda anläggningar. För insamlingen av kärl- och säckavfall anlitar 73 procent av kommunerna entreprenör medan 27 procent av kommunerna har insamling i egen regi (6). I några kommuner förekommer en kombination av egen regi och entreprenör. När avtal väl är tecknat och entreprenaden startat läggs inte så stor vikt vid uppföljningen. En stor bidragande orsak till att uppföljningen nedprioriteras är brist på tid och resurser. Men en kontinuerlig avtalsuppföljning är viktig för trovärdigheten av systemet och gentemot de entreprenörer som inte erhöll uppdraget. Det saknas samlad kunskap om hur kommunerna följer upp sina renhållningsavtal och om möjligheter till sanktion finns inskrivna i avtalen samt i vilken utsträckning bonussystem förekommer. I Avfall Sveriges mall för upphandling av avfallshämtning finns exempel på hur hantering av viten och bonus kan formuleras i avtalsvillkoren (1). Syftet med utredningen är att dokumentera erfarenheter av sanktions- och bonussystem för att underlätta för beställarorganisationer att skapa en fungerande och effektiv avtalsuppföljning, främst för insamlingsentreprenader. Inom renhållningsområdet förekommer även andra tänkbara områden som kan vara föremål för olika former av bonus eller sanktion - i första hand kanske entreprenader för återvinningscentraler. Erfarenheter från dessa områden ingår inte i utredningen. 1

10 2 Metod 2.1 Allmänt om använd metod För att ta reda på hur situationen generellt ser ut i Sverige utskickades genom Avfall Sveriges försorg en enkät till föreningens medlemmar. På detta sätt gjordes en översiktlig kartläggning av kommunernas renhållningsavtal, i vilken utsträckning bonus- respektive sanktionssystem tillämpas, hur avtalen följs upp etcetera. Resultatet av enkäten redovisas i avsnitt 4 - Resultat av enkät och intervjuer. Därutöver har fem kommuner valts ut för intervju, vilket dels beskrivs i avsnitt 2.3 nedan och dels finns sammanställt i sin helhet i bilagan. I denna bilaga finns många bra tips på hur bland annat uppföljning kan genomföras och hur kvalitetsavdrag kan utformas. I synnerhet har resultatet från djupintervjuerna legat till grund för denna rapport, läs mer i avsnitt 4 - Resultat av enkät och intervjuer. 2.2 Enkätundersökning Enkäten utformades som en förfrågan som via e-post ställdes till Avfall Sveriges medlemmar. Enkäten resulterade i 117 svar, varav 103 kom från kommuner som bedriver renhållningen helt eller delvis med entreprenör. Kommuner som utför arbetet i egen regi är inte intressanta för denna utredning. Följande frågor ställdes: 1. Har er kommun entreprenadavtal som innehåller möjlighet för beställaren att ta ut vite eller ge bonus? 2. På vilket sätt och hur många gånger har ni följt upp avtalet med avseende på vite/bonus? Har ni till exempel revision, fortlöpande uppföljning eller uppföljning vid de tillfällen som det finns anledning? 3. I de fall kommunen tidigare haft vite/bonus men nu upphört: Vet du orsaken till att man upphörde med vite/bonus? 4. I de fall kommunen inte har vite/bonussystem. Har ni funderat på att införa ett vites- eller bonussystem? Om ja, vad är det som hindrat införandet? 5. Avslutande kommentar till användning av vites- resp. bonussystem? 2

11 2.3 Djupintervjuer Fem kommuner utvaldes för djupare studier i avtalsuppföljning och sanktions- och bonussystem. Kommunerna är Göteborg (Kretsloppskontoret), Stockholm (Trafikkontoret), Malmö (VA Syd) och Sundsvall (Reko Sundsvall) i Sverige samt Helsingfors (HSY Helsingfors Renhållning) i Finland. Urvalet har gjorts med målet att få en geografisk spridning i landet, samt att en utländsk organisation skulle finnas med i underlaget. Att storstadsregionerna har fått en dominerande plats beror på att dessa generellt förefaller ha den bredaste erfarenheten av sanktions- eller bonussystem. Utöver de fem kommuner som nämns ovan har ytterligare en kommun, Sollentuna, givits visst utrymme i rapporten. Sollentuna kommenteras eftersom de tillämpar ett särskilt bonussystem för att stimulera utsortering av matavfall, något som saknas i övriga studerade kommuner. På entreprenörssidan har renhållningsbolagen Ragn-Sells och Allren intervjuats. Allren ägs numer av SITA - intervjun genomfördes med förre ägaren innan övertagandet. Minnesanteckningar från samtliga intervjuer bifogas i bilagan. Här framgår också hur bonus/ sanktionssystemet är utformat för respektive kommun. För tips om utformning av kvalitetsavdrag respektve bonussystem rekommenderas att bilagan läses. Förfrågningsunderlag och entreprenadavtal från de intervjuade kommunerna har också studerats. 3

12 3 Beskrivning av styrmedel i renhållningsavtal 3.1 Allmänt om styrmedel Normalt ställer kommunerna upp ett antal mål för hur renhållningen ska bedrivas. Målen är kopplade både till den egna verksamheten och till de nationella och regionala miljökvalitetsmål som finns. Även mål avseende arbetsmiljö och mjuka frågor såsom service och kvalitet är ofta förekommande. För att kommunen som beställare ska uppnå sina mål och säkerställa att kraven följs på den renhållningstjänst som beställts kan avtalet förses med styrmedel i form av sanktioner och/eller bonus. I princip råder en stor frihet kring utformningen av styrmedel i ett avtal. Det enda som från juridisk synpunkt kan utgöra en begränsning är regler om oskälighet i avtalslagen samt ett antal grundläggande rättsprinciper (4). Vid styrning av avtal kan beställarens roll i förhållande till det sätt på vilket avtalet styrs schematiskt beskrivas på nedanstående sätt (4). För avtal inom hälso- och sjukvård brukar man ibland använda begreppet kontraktstyrning. Figur 1. Schematisk beskrivning av beställarens roll vid utveckling av kontraktstyrning (Källa: Föredrag av Christer Hjert, Kommunakuten på Temadag Upphandling uppföljning av avtal 2010) Den passive beställaren saknar helt styrning, och kan därmed inte vara säker på att han verkligen får det som beställts eller att leverantören levererar det som efterfrågats. Den administrative beställaren ger entreprenören styrsignaler för att förstärka avtalets innebörd. Delar av avtalet som är viktiga för att uppnå vissa mål kan betonas. Fortfarande kan dock beställaren inte vara säker på att han får den tjänst han beställt. 4

13 Den aktive beställaren har en dialog med entreprenören, för att försäkra sig om att entreprenören har uppfattat avtalets innebörd. Dialogen ökar möjligheten till att entreprenören gör det beställaren vill att han ska. Den värdeskapande beställaren har en styrrelation med entreprenören, vilket innebär att båda parter arbetar för att stärka den avtalade tjänstens värde genom att tillsammans utveckla entreprenaden för att uppfylla målen. Om det gagnar båda parter kan även avtalet omformuleras. Mål och styrmedel i form av sanktion och bonus, med koppling till beställarens mål med verksamheten beskrivs nedan. 3.2 Beställarens målsättning Målen formuleras normalt i kommunernas avfallsplaner, men kan även vara mer eller mindre outtalade, som en självklar grund för hur verksamheten ska bedrivas. Dessa mål kan avse till exempel följande: Förstärkning av renhållningens image. För att höja statusen på renhållningsverksamheten är det viktigt att personalens klädsel är proper, att renhållningsbilarna är tvättade och försedda med lämpliga skyltar, reklamstickers och så vidare. Personalen bör inom rimliga gränser undvika ett störande beteende, till exempel nedskräpning och buller. Höjd säkerhet. För att undvika olyckor, skador med mera bör entreprenören se till att åtgärda olika typer av brister på fordonet, stänga grindar som är låsta etcetera. Nöjdare kunder. Entreprenören kan genom sitt förhållningssätt till kunden se till att kunden blir nöjd med den tjänst han har rätt att kräva. Enda möjligheten att få reda på om kunden är nöjd torde vara genom någon form av enkätförfrågan. Förbättrad kvalitet och/eller kvantitet på avfall. En utsorterad fraktion matavfall kan kvantitetsbedömas genom att vägas in, och i viss mån även kvalitetsbedömas hos mottagaren. Ett beteende som sannolikt bidrar till förhöjd kvalitet är till exempel stickprovskontroll av antingen matavfallet eller det brännbara restavfallet. För att mäta huruvida målen verkligen uppfylls kan olika indikatorer användas. Vanligt förekommande indikatorer är till exempel: Avseende kunder - antalet inrapporterade klagomål Avseende allmänheten - inrapporterade klagomål eller resultat av attitydundersökning Avseende avfallsfraktion rapportering från mottagningsanläggning eller annan indikation på ändrad kvalitet eller kvantitet hos ett avfall Avseende andra brister rapporterade avvikelser från revision Vanligen kan ovanstående indikatorer omvandlas till krav som återfinns i förfrågningsunderlaget eller i det avtal som upprättats mellan beställaren och entreprenören. Andra typer av krav som också förekommer i överenskommelsen mellan beställare och entreprenör rör förbud mot överlast på fordonet eller stöld (sjoxning). Dessa är mer kopplade till civilrättsliga krav från samhället. 5

14 3.3 Olika styrmedel För att följa upp de krav som ställts upp och därefter vid behov rätta till uppkomna avvikelser kan olika former av styrmedel användas. Nedan sammanfattas de viktigaste av dessa styrmedel Tät kommunikation Genom att ha regelbunden kommunikation och ge entreprenören direkt återkoppling läggs grunden till en bra avtalsuppföljning. Först om entreprenören är medveten om och inser vikten av en avvikelse finns det möjlighet för denne att på olika sätt göra en korrigering. Huruvida en avvikelserapportering är befogad kan ibland uppfattas olika. Diskussion och genomgång av orsaken till avvikelsen eller eventuella förmildrande omständigheter kan leda till att entreprenören förbättrar sitt arbete Sanktioner - förklaring av begrepp Som en något starkare metod för att påverka entreprenören kan t ex sanktioner användas i syfte att avskräcka. Sanktioner kan ha lite olika styrkegrad vilket framgår nedan. Det förekommer i huvudsak två olika sorters sanktioner dels i form av avdrag på ersättning och dels som viten för avtalsbrott eller kraftiga avvikelser från överenskommelser. Skillnaden mellan de båda formerna av sanktioner är inte knivskarp men ändå viktig att betona. Grundprincipen för ersättningsavdrag är att kommunen som beställare inte är skyldig att betala för en tjänst om denna inte är rätt utförd eller inte kan anses vara komplett (4). Ersättningsavdraget behöver formellt sett inte regleras, men bör ändå skrivas in i avtalet för att klargöra förutsättningarna för entreprenören. Ersättningsavdrag är relativt enkelt att hantera och är till stor fördel för beställaren eftersom det är entreprenören som måste agera för att få ut hela summan. På detta sätt skiljer sig ersättningsavdraget från vite, där beställaren själv måste agera för att erhålla utbetalning. Sanktioner i form av viten används till skillnad från ersättningsavdrag i princip endast i avskräckande syfte. Avsikten är att vite inte ska användas om det inte är nödvändigt, till exempel vid uteblivna åtaganden och felaktigt utförda tjänster. Utdömande av vite bör betraktas som ett misslyckande (4). Att gränsen inte är knivskarp mellan hur vite respektive ersättningsavdrag används kan bland annat exemplifieras med avvikelsen utebliven hämtning. I vissa avtal formuleras att vite tas ut för utebliven hämtning, medan andra avtal använder begreppet kvalitetsavdrag för samma avvikelse. Det finns också avtal där bestämmelsen insorteras under rubriken vite och omnämns som vite, men ändå är utformat som en utebliven andel av entreprenörens ersättning, det vill säga i praktiken ett avdrag på ersättningen. I mall för upphandling av avfallshämtning används begreppet viten. I rapporten använder vi det generella begreppet sanktioner när det inte finns särskilda skäl att specificera huruvida det gäller kvalitetsavdrag eller vite. Ett undantag utgör enkäten där vi i stället för sanktion använt begreppet vite oavsett om det gäller ett kvalitetsavdrag eller ett faktiskt vite Sanktioner i form av avdrag på ersättning Sanktioner i form av avdrag på ersättning till entreprenören kallas ofta avdrag, kvalitetsavdrag, miljöavdrag eller liknande. Dessa avdrag sker ofta på basis av inrapporterade klagomål eller reklamationer direkt från kunden eller från allmänheten som registreras i någon form av administrativt system på kommunen. Ett sådant system utgör vanligen en del av ett verksamhetssystem där varje hämtställe lätt kan identifieras geografiskt, tekniskt och med koppling till kundens inrapporterade reklamationer. 6

15 I vissa fall sker avdrag först efter överskridande av ett fastställt gränsvärde för antal reklamationer under en viss tidsperiod. På samma sätt kan ett understiget gränsvärde premieras med ersättningstillägg i avtal som innehåller bonus. I detta fall innebär bonus i praktiken att beställaren tolererar ett visst antal klagomål och att entreprenören blir premierad när dessa inte är så många till antalet. Sanktion i form av inrapporterade klagomål och liknande avser ofta förseelser av mindre allvarlig natur. Ibland kallas dessa förseelser för avvikelser eller brister. Exempel på klagomål på renhållningspersonalen; Uppträdande eller bemötande Ej tillbakaställt kärl eller utebliven utdelning av säck/påse Utebliven hämtning (troligen en av de mest förekommande) Stängd/låst grind lämnas olåst Skador av typen påkört staket, hjulspår i gräsmatta och liknande Arbete påbörjat före visst klockslag eller avslutat efter ett visst klockslag Stöld av avfall (sjoxning) I vissa fall sker även avdrag om entreprenören har underlåtit att följa upp påtalade avvikelser eller om entreprenören inte lämnar fullständig redovisning gällande en upplevd avvikelse hos kunden. I de fall entreprenören lämnar felaktiga uppgifter eller underlåter att meddela nödvändig information, till exempel om varaktig avvikelse mellan abonnemang och hämtad avfallsmängd, kan avdrag ske ibland med ett avdragsbelopp som är kopplat till kundens fakturerade avgift. Utöver de rena reklamationsärendena kan avdrag även göras då brister uppmärksammas rörande personalens utbildning eller om personal underlåter att delta i utbildning anordnad av beställaren. Även brister ifråga om personalens fordon eller användande av fordon kan vara föremål för sanktioner eller bonus till exempel följande: Dålig tvättning eller städning Läckage av oljor, eller andra vätskor Ej godkänd avgasrening Otillåtna oljor eller drivmedel Underlåtenhet att utföra besiktningar/kontroller Brister i skyltning, informationsdekaler eller liknande Andra anledningar till ersättningsavdrag utgör brister i kvalitets- eller miljöledningssystem Bonus i form av tillägg på ersättning Bonus ska uppmuntra och stimulera entreprenören till ett visst beteende. Åtgärder som är förknippade med bonus är normalt frivilliga. Man bör också komma ihåg att en anbudsgivares vilja att uppfylla dessa åtgärder i samband med en upphandling inte får påverka utvärderingen av ett anbud (1). Bonus är beställarens önskemål om åtgärder som inte är obligatoriska. Bonus kan exempelvis ges utifrån inkomna klagomål, när klagomålsfrekvensen understiger ett visst värde. En del avtal använder därvid både bonus och sanktion i kombination. 7

16 I visa fall kan även en speciell miljöbonus utgå för användande av gasfordon eller användande av gas av icke-fossilt ursprung. En diskussion som uppstått på senare tid med anledning av kravet på att sortera ut matavfall är vilken möjlighet som finns att mäta samt påverka rötfraktionens kvalitet genom bonus/sanktioner. Tanken är att stimulera entreprenören att vara aktiv med information och avvikelserapportering till fastighetsägare när avfallet inte uppnår rätt kvalitet. Det är genom denna direktkommunikation som entreprenören har möjlighet att få ett bättre sorterat matavfall Sanktion i form av vite för avtalsbrott eller kraftigare avvikelser från överenskommelse Viten som används i entreprenadavtal ska inte förväxlas med myndighetsviten som används till exempel vid kommunens tillsyn enligt miljöbalken. Avtalsviten kan uttas utan att någon myndighet är inblandad. Det är viktigt att dessa används i enlighet med beskrivning i förfrågningsunderlaget. Vitesbeloppen ska kunna hänföras till tjänsten och bör stå i rimlig proportion till den aktuella avvikelsen från avtalet. Med viten avses i samband med renhållningsentreprenader en form av straffpåföljd, som debiteras entreprenören separat. Dessa sanktioner uppfattas mer som ett bötesförfarande och förekommer mer sällan än tidigare nämnda ersättningsavdrag. I vissa fall kan vite utdömas om anbudsgivaren inte uppfyller de utfästelser som har gjorts i avtalet eller i förfrågningsunderlaget. Dessa utfästelser kan till exempel gälla vissa miljökriterier på fordon eller på bränslet. Andra anledningar till vite kan vara följande: Försening av bankgaranti Felaktig invägning (belopp kan då bestämmas med hänsyn till felets art) Överlass Andra av beställaren påtalade fel efter påtalan (vite utdöms då ofta per försenad dag) Ej uppfyllda bestämmelser vid mottagningsanläggningen Att utdöma viten är en process som ofta uppfattas som besvärligare än ersättningsavdrag. Utdömande av vite sker normalt endast om ett avtalsbrott är begånget. Ofta uppstår då tvister om hur avtalet ska tolkas, vilket kan leda till utdragna processer. Dessutom är beloppsnivåerna ofta högre än om det är frågan om ersättningsavdrag. I de fall beställaren åsamkats skada kan även skadeersättning bli aktuellt Hävning av avtal Ett mer drastiskt styrmedel är att beställaren kan säga upp kontraktet om entreprenören bryter mot gjorda överenskommelser i avtalet. Denna utväg är mindre attraktiv, då den orsakar beställaren stort jobb med en ny upphandling samtidigt som renhållningen måste skötas löpande, tills dess en ny entreprenör är upphandlad. 8

17 3.4 Uppföljning av sanktioner och bonus Ett renhållningsavtal med bonus/sanktioner bygger (rimligen) på att beställaren har ett seriöst förhållningssätt och att denne är noga med att sköta uppföljning av de förpliktelser som ett avtal med bonus respektive sanktioner innebär. Uppföljningen av ersättningsavdrag sker vanligen i samband med de regelbundna genomgångar som normalt hålls mellan beställare och entreprenör. Uppföljning sker i vissa fall endast då det finns anledning. Exempel på sådana är föroreningar eller felaktigt format på levererat avfall som inte motsvarar mottagarens uttalade kravspecifikationer. Uppföljning av utfästelser i anbudet kan även följas upp i samband med revisioner. Sådana utfästelser kan till exempel gälla krav på fordonet - miljökrav, avseende skyltning eller säkerhet - eller fordonets bränsle, krav på fortbildning och uppdaterade körlistor. Dessa revisioner kan vara oanmälda eller regelbundet återkommande till exempel en gång per år. I vissa fall kan revision utföras av en extern revisor. Om viten ska tas upp för transport med överlass är det extra viktigt att vågsedlar följs upp samt att beställaren är bekant med de aktuella fordonens tillåtna vikter. 9

18 4 Resultat av enkät och intervjuer 4.1 Uppföljning med avseende på bonus och sanktioner Utfall av enkät En majoritet av de svarande kommunerna med entreprenörer - 53 procent - har enbart sanktionssystem och en mindre del har både sanktions- och bonussystem. En kommun har enbart bonus. 39 procent av entreprenörskommunerna har varken bonus eller vite. Av dessa uppger endast en kommun att de haft vitessystem men att de av något skäl har övergett det. Diagram 1. Antal kommuner som givit olika svar på frågan Har er kommun entreprenadavtal som innehåller möjlighet för beställaren att ta ut vite eller ge bonus? En av enkätfrågorna löd; På vilket sätt och hur många gånger följer ni upp avtalet med avseende på bonus eller vite? Av svaren att döma 1 följer 22 procent, aldrig upp avtalet, se diagram 2. Svaret kan tänkas innehålla både kommuner som aldrig haft för avsikt att följa upp avtalet och kommuner som ännu inte kommit igång med sådan verksamhet. De kommuner - 17 procent - som följer upp avtalet då det finns anledning, avslöjar troligen att de inte har någon regelbunden uppföljning med återkoppling till klagomålshantering. I ett stort antal kommuner - 31 procent sker fortlöpande uppföljning, en gång per vecka till en gång per månad, då man i allmänhet i samband med en allmän genomgång även följer upp klagomål och andra avvikelser. I de fall man uppger att avtalet inte följs upp, ses troligen sanktionssystemet mer som en potentiell möjlighet att ta till i de fall det finns anledning men att en sådan anledning ännu inte inträffat. 1 Ca 50 % av entreprenörskommunerna gav ett svar på denna fråga. 10

19 Diagram 2. Svarsfrekvens på frågan På vilket sätt och hur många gånger följer ni upp avtalet med avseende på bonus eller vite? 50 procent av kommunerna svarade på denna fråg Avtalsuppföljning i intervjuade kommuner Tillvägagångssätt och nedlagd tid I de intervjuade kommunerna förefaller det vanligaste mötesintervallet för genomgång av klagomål med mera ligga mellan en gång per vecka till en gång per månad. Revisioner förekommer mer sällan. Kretsloppskontoret i Göteborg har månadsvis uppföljning av reklamationer. Revisioner förekommer inte. Göteborg uppskattar nedlagd tid för avtalsuppföljning till 20 timmar i månaden. VA Syd i Malmö har genomgång av reklamationer olika ofta beroende på antal klagomål, men håller generellt veckomöten där klagomål följs upp. På senare tid har VA Syd dock bytt ut vissa av mötena mot en avstämning via e-post. Därutöver har beställaren en årlig revision. Dels åker de ut på en oanmäld tur där bilar med mera kontrolleras och dels ska entreprenören fylla i en blankett med vilka utbildningar de genomgått, att klädseln är rätt, att bilarna är rätt märkta och sköts samt att de drivs med rätt bränsle etcetera. VA Syd bedömer att den löpande uppföljningen tar ungefär fyra timmar per vecka och entreprenör. Den årliga revisionen tar cirka två dagar. Trafikkontoret i Stockholm skickar veckovis, via e-post, ut statistik på inrapporterade reklamationer uppdelade på distrikt och entreprenör. Revision görs då och då utan någon regelbundenhet. För att se att entreprenörernas fordon lever upp till kraven i avtalet engagerar de ibland en extern revisor. Reko Sundsvall håller veckomöten, på cirka en timme, där reklamationer och en del andra frågeställningar avhandlas. Varje månad hålls ett längre uppföljningsmöte på några timmar. Totalt läggs cirka sex timmar per månad i mötestid. Beställaren gör dessutom vissa stickprov för att kontrollera överlast. Helsingfors Renhållning genomför veckovisa uppföljningsmöten med sina entreprenörer. Varje år gör de även en revision på varje förare och bil, vilket tar en till två timmar per bil. Dessutom görs årliga revisioner på entreprenörens personal i övrigt, samt deras kontorssystem. 11

20 Dialog mellan beställare och entreprenör Reko Sundsvall har i avtalet inskrivet att kommunen har tolkningsföreträde på vad som är en berättigad reklamation. I de fall sådan formulering saknas i avtalet torde det ändå vara naturligt att kommunen har tolkningsföreträde eftersom det är de som ställer kravet. Väldigt få oenigheter uppstår kring detta. Om ett kärl inte står utställd på rätt plats ska chauffören kvittera tid och plats för avvikelsen. Det gäller då som bevis, i fall kunden sedan klagar. Under svåra snöoväder eller liknande har beställaren valt att se mellan fingrarna på vissa klagomål där det varit särskilt svårframkomligt. På liknande sätt sker uppföljningen i Malmö. Det kan uppstå en del meningsskiljaktigheter vid uppföljningen av reklamationerna. Alla reklamationer gås igenom och entreprenören får bemöta dem. Beställaren bedömer rimligheten i entreprenörens svar. I vissa fall jämkar man, det blir ett givande och tagande. Systemet bygger på ett visst mått av förtroende anser VA Syd. I vissa fall är det svårt med bevisningen, till exempel när det gäller vittnesmål om olåsta grindar, kärl som inte ställts tillbaka på rätt plats och så vidare. I Stockholm har man genomgång med samtliga entreprenörer varje måndag. Antal reklamationer förs löpande upp och sammanställs på excelblad. På detta sätt har beställaren en mycket bra, kontinuerlig uppföljning av varje entreprenör med en färsk statistik över antal reklamationer per trakt/område och per entreprenör. De kvalitetsavdrag som kan bli följden av denna rapportering ifrågasätts sällan. Däremot tar vitesförelägganden - cirka 4 5 fall per år - avsevärt mycket längre tid. Det är en förhållandevis trög och komplicerad procedur. Erfarenheten i Helsingfors är att det väldigt sällan uppstår problem med olika åsikter om klagomålens relevans. När klagomål har registrerats i systemet måste entreprenören ange en förklaring till klagomålet samt ange hur rättning ska ske. Om åsiktsskillnad uppstår försöker man diskutera sig fram till en överenskommelse. Belopp De belopp som avdras från entreprenörens ersättning respektive uttas i form av vite alternativt ges i bonus varierar inom mycket vida gränser. Den utan tvivel mest generösa beställaren är Helsingfors, som i genomsnitt betalar ut cirka euro i bonus per år, vilket i dagens penningvärde motsvarar 7,2 miljoner kronor, och utgör ungefär 4 procent av ersättningen till entreprenören. Även Göteborg ligger normalt något plus när det gäller kvalitetsincitament. Sanktioner utgår mycket sällan. Trafikkontoret i Stockholm har årligen ett ersättningsavdrag på cirka kr, vilket motsvarar ungefär 0,3 procent av entreprenörens totala ersättning. Sundsvall har vid ett tillfälle haft ett månadsavdrag på kr vilket motsvarar 20 procent av ersättningen den månaden till följd av att antal klagomål överskred en angiven gräns för avdrag. Efter detta har inga sanktioner utdömts. 12

Hur kan vi vara säkra på att vi gör den goda affären?

Hur kan vi vara säkra på att vi gör den goda affären? Hur kan vi vara säkra på att vi gör den goda affären? - ett kort seminarium om hur man formulerar, förvaltar och följer upp avtal - Kristian Pedersen, Advokatfirman Delphi - Rikard Blom, e-avrop SOI:s

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Yttrande över granskningsrapport Verksamheter utlagda på entreprenad

Yttrande över granskningsrapport Verksamheter utlagda på entreprenad Kommunstyrelsen 2011 03 14 70 135 Arbets och personalutskottet 2011 02 28 41 78 Dnr 10.814 007 marsks17 Yttrande över granskningsrapport Verksamheter utlagda på entreprenad Bilaga: Tekniska nämndens yttrande

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall -

Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall - 2 Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall - 19 november 2013 holmgrenhansson ADVOKATBYRÅ AB Advokat Anette Hansson Ahl Jur kand Emelie Henriksson Agenda 1. Inledning 2. Avgöranden i

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS Tillämplighet 1 Dessa villkor ska tillämpas om något annat inte avtalats mellan parterna. Definitioner 2 I villkoren förstås med Avtalet Konsultföretag

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad 1(7) Tekniska nämnden Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad Ärendet ska på tekniska nämndens uppdrag genomföra upphandling av insamlingstjänster för hushållsavfall och därmed

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Statistik är en mycket viktig branschfråga. Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET Sida 1 av 10 Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att

Läs mer

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun A Grunden för renhållningstaxa Avfallshanteringen i kommunen regleras i miljöbalken SFS 1998:808, avfallsförordningen SFS 2001:1063

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun Revisionsrapport Granskning av kontroller i investeringsprocessen Matti Leskelä Februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Vårt uppdrag 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte 2 2.3 Metod 2 3

Läs mer

AVFALLSTAXA 2014 MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN

AVFALLSTAXA 2014 MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN AVFALLSTAXA 2014 MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige i Malmö stad 2013-12-17 Antagen av kommunfullmäktige i Burlövs kommun 2013-12-16 Gäller fr.o.m. 2014-01-01 Avfallstaxa 2014 1

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Administrativa regler. 3 Grundavgift och Rörlig avgift.. 3 Val av abonnemang... 4 Renhållningsavgifter 4 Grundavgifter 4 Helårsabonnemang

Läs mer

dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang.

dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang. dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang. Snart inför Sigtuna kommun utsortering av matavfall. Det medför att du måste välja

Läs mer

MANUAL FÖR HANDLÄGGNING

MANUAL FÖR HANDLÄGGNING RIKTLINJER MANUAL FÖR HANDLÄGGNING AVFALLSFÖRESKRIFTER Fastställd av Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB den 2014-xx-xx och Miljönämnden den 2014-xx-xx FÖRORD För varje kommun skall det enligt 15 kap 11

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Kvalitetsmanual. EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543. Ansvarig Juris Neret. Senast reviderad: 2011-10-10

Kvalitetsmanual. EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543. Ansvarig Juris Neret. Senast reviderad: 2011-10-10 Kvalitetsmanual EP-Service Kyl & Maskin AB Org.nr: 556143-6543 Ansvarig Juris Neret Senast reviderad: 2011-10-10 1 Kvalitetsmanual EP-Service Kyl & Maskin AB INLEDNING Det är för oss på EP-Service helt

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Avfallstaxa 2015 för verksamheter i Varberg och Falkenberg

Avfallstaxa 2015 för verksamheter i Varberg och Falkenberg Avfallstaxa 2015 för verksamheter i Varberg och Falkenberg Antagen av kommunfullmäktige i Varberg 2014-11-25 och i Falkenberg 2014-12-16, att gälla från och med 2015-01-01 Kundtjänst Telefon 0757-27 40

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

Förfrågningsunderlag

Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlag Tjänstekoncession avseende insamling av slam, fett och humanurin från slutna behållare, tankar och fettavskiljare 1(9) Tjänstekoncession avseende insamling av slam, fett och humanurin

Läs mer

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den beställare (försäkrade) som angivits i försäkringsbrevet. 2. Vad försäkringen gäller

Läs mer

GAR-BO Försäkring AB. Försäkringsvillkor ESBRF09. Entreprenadsäkerhetsförsäkring BRF, entreprenadtid

GAR-BO Försäkring AB. Försäkringsvillkor ESBRF09. Entreprenadsäkerhetsförsäkring BRF, entreprenadtid Försäkringsvillkor ESBRF09 Entreprenadsäkerhetsförsäkring BRF, entreprenadtid Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING... 3 FÖRSÄKRINGENS OMFATTNING... 4 1. Vem försäkringen gäller för... 4 1.1 Försäkrat

Läs mer

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Gemensamma miljökrav för entreprenader Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Miljöhänsyn i upphandling

Miljöhänsyn i upphandling Miljöhänsyn i upphandling Marlene Sahibzada, upphandlingschef marlene.sahibzada@harryda.se 031-724 6321 1 2010-01-26 Administrativt stöd Upphandlingsenheten i Härryda kommun Våra ansvarsområden: Enheten

Läs mer

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen ut ett leverantörsperspektiv Analys, planering & förfrågan När en upphandling startar görs flera

Läs mer

Revisionsrapport* Bemanningsföretag. Landstinget Halland. 2007-12-03 Anita Andersson Leif Jacobsson. *connectedthinking

Revisionsrapport* Bemanningsföretag. Landstinget Halland. 2007-12-03 Anita Andersson Leif Jacobsson. *connectedthinking Revisionsrapport* Bemanningsföretag Landstinget Halland 2007-12-03 Anita Andersson Leif Jacobsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 2 Syfte/revisionsfråga...1 3 Metod och omfattning...1

Läs mer

Anbudsbegäran gällande byte av fönster

Anbudsbegäran gällande byte av fönster Anbudsbegäran gällande byte av fönster De Gamlas Hem, nedan kallat DGh begär härmed in anbud på byte av 39 fönster. Anbudsbegäran gäller hela arbetet, d.v.s. såväl borttagande av befintliga fönster, montering

Läs mer

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning?

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Syfte och bakgrund Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur ledare i de 500 bolagen med störst omsättning i Sverige upplever

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

1. Ändringar och tillägg. 2. Detta avtal inklusive bilagor. 3. Förfrågningsunderlaget inkl. ev. kompletteringar. 4. Anbudsgivarens anbud.

1. Ändringar och tillägg. 2. Detta avtal inklusive bilagor. 3. Förfrågningsunderlaget inkl. ev. kompletteringar. 4. Anbudsgivarens anbud. Stadsledningskontoret Juridiska avdelningen 1(5) BILAGA 1 Avtalsmall 1. Avtalstid Beräknad avtalstid är 2013-01-07 till 2015-01-06, med möjlighet för Landskrona stad att förlänga avtalet i ytterligare

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Ersättningspolicy. Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank. Innehållsförteckning. 1. Bakgrund. 2. Allmänt. 3. Mål. Fastställd av styrelsen 2013-02-26

Ersättningspolicy. Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank. Innehållsförteckning. 1. Bakgrund. 2. Allmänt. 3. Mål. Fastställd av styrelsen 2013-02-26 Ersättningspolicy Fastställd av styrelsen 2013-02-26 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Allmänt 3. Mål 4. Riskanalys 5. Definitioner 6. Särskilt reglerad personal 7. Syfte med rörlig ersättning till anställda

Läs mer

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

Dnr Ten 2011/812 Upphandling av driftentreprenader för parkskötsel och barmarksunderhåll 2012-2015

Dnr Ten 2011/812 Upphandling av driftentreprenader för parkskötsel och barmarksunderhåll 2012-2015 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-02-02 Tekniska nämnden Dnr Ten 2011/812 Upphandling av driftentreprenader för parkskötsel och barmarksunderhåll 2012-2015 Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar enligt

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling

Riktlinjer för direktupphandling Riktlinjer för direktupphandling för Ystads kommun med helägda bolag Inklusive blankett för dokumentation av direktupphandlingar Tillämpningsanvisningar till inköps- och upphandlingspolicyn antagen i Kommunfullmäktige

Läs mer

Södertälje kommun. Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret

Södertälje kommun. Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret Revisionsrapport 5/2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna 2014 Södertälje kommun Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret Innehåll

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

Försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län. Kontraktsvillkor

Försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län. Kontraktsvillkor Offertunderlagets bilaga 3 2014-04-17 Försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län Kontraktsvillkor KONTRAKT rörande försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län 1. Köpare Myndigheten Postadress

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Avfallstaxa 2014. Avfallstaxa 2013. för avfallshantering i Falu kommun. för avfallshantering i Falu kommun. gäller fr. o. m.

Avfallstaxa 2014. Avfallstaxa 2013. för avfallshantering i Falu kommun. för avfallshantering i Falu kommun. gäller fr. o. m. Avfallstaxa 2013 Avfallstaxa 2014 för avfallshantering i Falu kommun för avfallshantering i Falu kommun gäller fr. o. m. 2013-01-01 gäller fr. o. m. 2014-01-01 Avfallstaxa 2014 Lagstadgad mervärdeskatt

Läs mer

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100: BILAGA 2 Följande förtydligande, från Bengt Jäderholm, har beaktats: I Tabell 8 har jag efterfrågat där beställaren anger bestämda starttid och sluttid i entreprenaderna. Det verkar som att beställaren

Läs mer

Renovering och tillbyggnad med ROT-avdrag. Skicka en blankett till kunden så han kan begära skattelättnad själv, precis som förr.

Renovering och tillbyggnad med ROT-avdrag. Skicka en blankett till kunden så han kan begära skattelättnad själv, precis som förr. Renovering och tillbyggnad med ROT-avdrag Skicka en blankett till kunden så han kan begära skattelättnad själv, precis som förr. En presentation av Plåtslageriernas Riksförbunds ROT-enkät Plåtslageriernas

Läs mer

AVTALSMALL. 1 Parter Mellan Arbetsförmedlingen, 113 99 Stockholm nedan kallad Köparen, och

AVTALSMALL. 1 Parter Mellan Arbetsförmedlingen, 113 99 Stockholm nedan kallad Köparen, och 1 (5) AVTALSMALL 1 Parter Mellan Arbetsförmedlingen, 113 99 Stockholm nedan kallad Köparen, och Säljarens namn Adress Telefonnummer Organisationsnummer - nedan kallad Säljaren - sluts följande avtal angående

Läs mer

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14 Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Utbildning varför? Regeringsuppdrag. Stärka upphandlingskompetensen. Öka samarbetet inom och mellan

Läs mer

Kundundersökning VESUA 2014

Kundundersökning VESUA 2014 Kundundersökning VESUA 2014 Slutrapport Kicki Moln 0 TACK!! En stor eloge till de kundservice medarbetare på Vetab, Sävsjö Energi, Eksjö Energi, Uppvidinge kommun och Vaggeryds kommun som har ställt upp

Läs mer

Västervik Miljö & Energi. Avfallshanteringen i kommunen. Kundundersökning

Västervik Miljö & Energi. Avfallshanteringen i kommunen. Kundundersökning Västervik Miljö & Energi Avfallshanteringen i kommunen Kundundersökning Uppdragsgivare: Sofia Ahl, Renhållningschef, Västervik Miljö & Energi Utförd av: Karin Franzén och Sebastian Dahrendorf, utredarna

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Mörbyberget 1 Fribergaskolan etapp 3-6 Danderyd Ombyggnad skola

Mörbyberget 1 Fribergaskolan etapp 3-6 Danderyd Ombyggnad skola BILAGA 1 Sidantal 5 Mörbyberget 1 Danderyd Sammandrag av: ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Handling litt: 6.01 Totalentreprenad Samverkans entreprenad FN 2011/0016 Upprättad Upprättad av:, Danderyds kommun

Läs mer

Avfallstaxa för Vaxholms stad

Avfallstaxa för Vaxholms stad Avfallstaxa för Vaxholms stad Antagen av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Utfärdad med stöd av 27 kap 4 Miljöbalken 1 Generella bestämmelser Erläggande av renhållningsavgift Avgiftsskyldighet

Läs mer

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader I en tid då fastighetssektorn står inför stora utmaningar inom energiområdet och där

Läs mer

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare När du som konsument köper en bil från en bilhandlare Denna information innehåller de viktigaste regler som gäller för dig som konsument när du köper en bil från en bilhandlare. Den lag som reglerar köpet

Läs mer

1 Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse 2010-05-20

1 Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse 2010-05-20 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2010-05-20 Tekniska nämnden Dnr Ten 2010/107 Utvärdering av driftentreprenader inom VA, parkskötsel och gaturenhållning Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Författningssamling

HÖRBY KOMMUN Författningssamling RENHÅLLNINGSTAXA gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Avgifter för denna hantering

Läs mer

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-21 Antagen av: KF 169 2013-10-21 KS 199 2013-09-30 SBU 148 2013-08-28 1. INLEDNING... 3 2. AVGIFTER...

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem 1 Parter Mellan nedanstående parter, kommunen och leverantören har följande avtal träffats. Kommunen: Stenungsunds kommun Strandvägen

Läs mer

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1 Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringstagare är Villaägarnas Riksförbund, som tecknar försäkringen kalenderårsvis (Försäkringsår) med början

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Avtalsvillkor massage, bilaga 2

Avtalsvillkor massage, bilaga 2 Datum: 2011-11-28 1 (5) Avtalsvillkor massage, bilaga 2 Skolinspektionen. Box 23069. 104 35 Stockholm. Telefon växel: 08-586 080 00, www.skolinspektionen.se 2 (5) Beställare: Leverantör (fylls i av leverantör):

Läs mer

Avfallstaxorna straffar källsorterare

Avfallstaxorna straffar källsorterare Avfallstaxorna straffar källsorterare Vi har oerhört mycket att vinna på att minska mängden avfall och att öka återbruk och återvinning. Värdefulla resurser skulle utnyttjas effektivare, energi sparas,

Läs mer

Landstinget Kronoberg

Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg Interna transporter vid Ljungby lasarett 2002-06-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget Kronoberg Kristina Lindstedt Ernst & Young AB Sammanfattning

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2015-10-21 Upphandlande organisation Västmanlands läns landsting Anette Öhrn DLL Upphandling Program för primärvården i Västmanland - LOV DU-UPP15-0189 Symbolförklaring:

Läs mer

PM Exempel på krav i förfrågningsunderlag rörande slamtömning

PM Exempel på krav i förfrågningsunderlag rörande slamtömning PM Exempel på krav i förfrågningsunderlag rörande slamtömning Exempel på formuleringar rörande arbetsmiljö (utifrån 5.8.4 i mallen): - På uppmaning av beställaren ska entreprenören delge denne den dokumentation

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN Vägledning för hur man steg för steg kan gå till väga Risker enligt miljöbalken = sådant som kan påverka miljön eller människors hälsa negativt Miljön omfattar enligt miljöbalken

Läs mer

Allmänna villkor samt tecknande av kärltvättsabonnemang mellan privatkund och Clean Me; Clean Me är en bifirma till Morpan Konsult & Konferens HB

Allmänna villkor samt tecknande av kärltvättsabonnemang mellan privatkund och Clean Me; Clean Me är en bifirma till Morpan Konsult & Konferens HB Allmänna villkor Allmänna villkor samt tecknande av kärltvättsabonnemang mellan privatkund och Clean Me; Clean Me är en bifirma till Morpan Konsult & Konferens HB Clean Me, Morpan 1, 611 94 Nyköping Org.nr:

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Att ställa kvalitetskrav i vård och omsorg. thomas.hallgren@kommunakuten.se

Att ställa kvalitetskrav i vård och omsorg. thomas.hallgren@kommunakuten.se Att ställa kvalitetskrav i vård och omsorg thomas.hallgren@kommunakuten.se När utformas kvalitetskraven Det politiska förarbetet Det administrativa förarbetet Upphandlingsprocessen (förfrågningsunderlaget)

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Förfrågningsunderlag. Förstudie Teknikindustrin. LULEÅ NÄRINGSLIV AB Kyrkogatan 13 972 32 Luleå. www.luleanaringsliv.se

Förfrågningsunderlag. Förstudie Teknikindustrin. LULEÅ NÄRINGSLIV AB Kyrkogatan 13 972 32 Luleå. www.luleanaringsliv.se Förfrågningsunderlag Förstudie Teknikindustrin LULEÅ NÄRINGSLIV AB Kyrkogatan 13 972 32 Luleå www.luleanaringsliv.se 1 Allmänt 1.1 Om Luleå Näringsliv AB Luleå Näringsliv AB är ett näringslivsbolag ägt

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader Nya gemensamma miljökrav för entreprenader har tagits fram som en överenskommelse mellan Trafikverket, Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholm stad. I denna broschyr kan du läsa om bakgrunden till de

Läs mer

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189.

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Dessa riktlinjer antogs vid INTACTA Kapitals styrelsemöte den 16 maj 2013. 1(5) Etiska riktlinjer 1. Etik och syftet med etiska riktlinjer Bolaget verkar

Läs mer

Allmänna bestämmelser rörande konsulttjänster inom revisionsområdet

Allmänna bestämmelser rörande konsulttjänster inom revisionsområdet 1 (5) Allmänna bestämmelser rörande konsulttjänster inom revisionsområdet Ingress Dessa allmänna bestämmelser är avsedda att användas vid uppdrag inom området revision i kommuner, landsting och kommunala

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer