Flerkärnighet i Skåne

Transkript

1 Flerkärnighet i Skåne Seminarium i Eslöv 20 januari 2011

2 Utgångspunkter Regionala effekter av den skånska flerkärnigheten Skånes utvecklingsmöjligheter med utgångspunkt från begreppet flerkärnighet Hur kan Skånes kommuner i sin översiktliga planering kan förhålla sig till effekterna av flerkärnighet på regional och lokal nivå?

3 Flerkärnighet Flerkärnighet är ett begrepp med flera dimensioner och definitioner! Några utgångspunkter; Städer och orter har olika funktioner och roller för den samlade regionala utvecklingen Flerkärnighet kan bidra till en bättre resursanvändning och minskande av de trängselproblem som ofta uppstår när tätheten ökar Vertikala synergieffekter innebär att orter successivt kan öka sin specialiseringsgrad och utveckla sina ekonomiska identiteter

4 Polycentrisk och monocentrisk Utgår från städernas funktioner och branschbredd i en centralortshierarki - en större ort har ett bredare utbud än en mindre Polycentrisk och monocentrisk beskriver beroendestrukturer mellan orter Skåne är ett ovanligt exempel på flerkärnig, polycentrisk ortsstruktur i Sverige

5 Polycentrisk? Flerkärnig, hierarkiskt polycentrisk Flerkärnig monocentrisk Flerkärnig, komplementärt polycentrisk

6 Skånes flerkärnighet - i skenet av framtida trender Vad kan i framtiden tänkas påverka den skånska flerkärnigheten? Hur kan olika orters roller och funktioner i Skåne komma att påverkas? Globaliseringen/ekonomi Sociala faktorer Politik Teknisk utveckling Miljö/klimat

7 Skåne i Sverige Relationen mellan Stockholms stad och den andra största staden (Huddinge) är i Stockholms län 8,65 medan motsvarande relation i Skåne är 2,29 (Malmö - Helsingborg). Ortsstrukturen i Skåne uppvisar i betydligt högre grad en naturlig fördelning enligt Zipfs lag än vad Stockholms län eller Västra Götalands län gör. Endast 57 procent av kommunerna i Malmö-Lunds lokala arbetsmarknad var direkt länkade till någon av huvudorterna Stockholm-Solna 26 (0,88) (0,75) Göteborg 12 (0,83) (0,94) Malmö - Lund 6 (1,00) (0,57) Regionförstoringens utveckling i de tre storstadsregionerna med avseende på antal kommuner som ingår i respektive lokal arbetsmarknad. Hänsyn har inte tagits till eventuella kommundelningar. Stockholms län består t ex av färre kommuner (26) på en mindre yta än vad fallet är i Skåne län (33).

8 Skåne i Europa Regional types of urban-rural spatial patterns in Europe (Källa: SPESP, 2000: 25) Skåne; en polycentrisk region med hög grad av urban och rural identitet

9 Europeiska exempel

10 Kan Skåne lära av andra? 1. Flera sätt och ambitionsnivåer för att förstå och tillämpa flerkärnighet, men funktionen bestämmer ofta formen 2. Utnyttja regionens inomregionala olikheter (småstädernas dolda potential, olikheter i landskapstyp osv) 3. Polycentrisk struktur behöver en fungerande infrastruktur 4. Kombination av samarbete och konkurrens 5. Utvecklat samspel mellan region, kommuner och andra strategiska aktörer i regionen 6. Förmåga att hantera flernivåstyrning 7. Utveckling av en gemensam regional image och identitet 8. Administrativa ramverk kan begränsa en flerkärnig utveckling 9. Gemensam utvecklingsstrategi / översiktsplan som går längre än fysisk planering

11 Branschbredd 700 Flerkärnighet i Skåne Ängelholm Ystad Hässleholm Landskrona Trelleborg Eslöv Simrishamn Kristianstad Lund Helsingborg Malmö Befolkning

12 Flerkärnighet i Skåne Utgångspunkten för vår definition av en regional kärna är dess storlek, struktur och funktioner. Översatt till Skåne ska en ort för att kunna betraktas som en regional kärna; Vara minst ett områdescentrum (i Skånes fall en folkmängd över inv.) Ha en större inpendling än utpendling (pendlingskvot över 100 %) Ingå i en kommun med en stor bransch bredd (fler branscher än 200) Sju orter uppfyller dessa krav; Malmö-Lund Helsingborg-Landskrona Kristianstad-Hässleholm Ystad

13 Tillväxtmotor? Mot bakgrund av data befolkningsutvecklingen och några centrala demografiska faktorer utvecklingen på arbetsmarknaden näringsstrukturen En kvalitativ bedömning av kärnornas grad av polycentricitet och komplementaritet med utgångspunkt från tätortsstorlek och den rumsliga distributionen av urbana centra

14

15 Flerkärnighet i Skåne Skånes folkmängd ökar men förskjuts sakta mot det sydvästra hörnet Malmö ,2 7,4 11,8 0,25 0,27 0,52 Lund, Helsingborg ,7 6,3 10,3 0,09 0,02 0,10 Kristianstad, Landskrona, Trelleborg ,2 6,5 9,9 0,00 0,02 0,02 Hässleholm, Ystad, Ängelholm, Eslöv, Staffanstorp, Höganäs Folkmängd Procentuell förändring Förändrad andel av Skånes befolkning (procentenheter) ,4 4,7 7,1-0,07-0,15-0,22 Mindre centra ,6 6,2 9,0-0,12 0,00-0,12 Lokala centra ,6 4,2 5,8-0,19-0,24-0,42 Annan ort ,8 7,5 11,6 0,04 0,08 0,12 Sk åne ,1 6,2 9,6 0,00 0,00 0,00

16 Flerkärnighet i Skåne Folkmängd Procentuell förändring Förändrad andel av Skånes befolkning (procentenheter) Malmö-Lund med omland ,9 7,6 11,7 0,37 0,68 1,05 Helsingborg-Landskrona med omland ,9 5,3 8,4-0,06-0,22-0,29 Kristianstad-Hässleholm med omland ,3 3,3 4,6-0,26-0,39-0,66 Ystad med omland ,5 5,1 7,7-0,04-0,07-0,11 Skåne ,1 6,2 9,6 0,00 0,00 0,00 Folkmängd och befolkningsutveckling i Skåne (kärnorna med omland) Folkmängd Procentuell förändring Förändrad andel av Skånes befolkning (procentenheter) Malmö-Lund ,9 7,4 11,6 0,26 0,35 0,61 Helsingborg-Landskrona ,9 5,9 10,1 0,09-0,04 0,05 Kristianstad-Hässleholm ,5 6,0 9,6 0,02-0,01 0,00 Ystad ,4 3,0 5,5-0,01-0,05-0,06 Skåne ,1 6,2 9,6 0,00 0,00 0,00 Folkmängd och befolkningsutveckling i Skåne (kärnorna)

17 Flerkärnighet i Skåne Malmö-Lund blir alltmer Skånes Shang Hai blir Österlen Skånes Florida? Malmö-Lund med omland 23% 16% 15% 13% 11% 22% Helsingborg-Landskrona med omland 23% 12% 13% 14% 12% 27% Kristianstad-Hässleholm med omland 23% 12% 12% 13% 12% 28% Ystad med omland 21% 10% 11% 12% 13% 32% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0 år - 19 år 20 år - 29 år 30 år - 39 år 40 år - 49 år 50 år - 59 år 60+ år Befolkningens åldersstruktur i Skåne år 2009 (kärnorna med omland)

18 Flerkärnighet i Skåne I Skåne behöver inte utbildningsnivån styra valet bostadsort Malmö-Lund med omland 10% 43% 47% Helsingborg-Landskrona med omland 14% 53% 33% Kristianstad-Hässleholm med omland 16% 54% 30% Ystad med omland 17% 56% 27% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Utbildningsnivå i den förvärvsarbetande nattbefolkningen i Skåne (20+ år, kärnorna med omland)

19 Flerkärnighet i Skåne Malmö-Lund; företagstjänster och lokala privata tjänster samt offentliga tjänster. Helsingborg-Landskrona; industri och lokala privata tjänster. Kristianstad-Hässleholm; industri och offentliga tjänster Ystad; byggverksamhet och offentliga tjänster. Industri Byggverksamhet Företagstjänster Lokala privata tjänster Offentliga tjänsteverksamheter Malmö-Lund med omland 0,80 0,84 0,87 0,88 1,29 1,25 1,00 1,02 1,05 1,06 0,22 0,27 Helsingborg-Landskrona med omland 1,27 1,18 0,97 1,00 0,82 0,85 1,04 1,05 0,97 0,97 0,40 0,42 Kristianstad-Hässleholm med omland 1,43 1,35 0,96 1,04 0,60 0,63 0,86 0,79 1,17 1,16 0,49 0,56 Ystad med omland 0,95 0,97 1,25 1,10 0,61 0,61 0,96 0,96 1,23 1,22 0,66 0,65 Glesbygd 0,85 0,93 1,74 1,50 0,56 0,77 1,15 1,08 0,43 0,42 8,07 7,09 Övrigt Specialiseringskvoter 2004 och 2008 efter näringsgren i Skånes kärnor med omland. En specialiseringskvot över 1 indikerar att tätorten med omland har en näringsmässig specialisering. Ju högre siffra, desto större är specialiseringen i förhållande till hela Skåne inom den aktuella näringsgrenen.

20 Flerkärnighet i Skåne Skånes arbetsmarknad växer Förvärvsarb. dagbefolkning Procentuell förändring Förändrad andel av arbetsmarknaden (procentenheter) Malmö-Lund med omland ,5 10,7 19,0 0,42 1,22 1,64 Helsingborg-Landskrona med omland ,5 7,6 15,6 0,19-0,17 0,02 Kristianstad-Hässleholm med omland ,3 2,5 4,9-0,64-0,80-1,44 Ystad med omland ,2 3,3 10,8 0,03-0,26-0,23 Skånes tätorter ,7 8,3 15,5 0,00 0,00 0,00 Arbetsmarknadens storlek och utveckling i Skånes kärnor med omland perioden

21 Var finns jobben?

22 Så samspelar Skåne! Pendlingsflöden (brutto) mellan Skånes kommuner år Bruttoflöden under 500 personer är exkluderade i kartan.

23 Sammanvägd tillgänglighet. Kartan visar en sammanvägning mellan restiden med bil till den ort som ligger närmast av Malmö, Lund, Kristianstad och Helsingborg samt antalet arbetsplatser inom en radie av 25 kilometer. (Skala: 1= högst, 5= lägst relativa tillgänglighet) Tillgänglighet

24 I sammanfattning Malmö-Lund med omland: de största pendlingsrörelserna mellan Malmö och Lund där inpendlingen till Lund är relativt större än till Malmö i förhållande till befolkningstal. Det är framförallt högutbildade som pendlar från Malmö till Lund. Att det handlar om två orter som kompletterar varandra väl är tydligt. Helsingborg-Landskrona med omland: Helsingborg är den klart dominerande inpendlingsorten och spelar en avgörande roll för orter som Höganäs, Ängelholm, Åstorp och Bjuv. Interaktionen mellan Helsingborg och Landskrona är relativt liten. Helsingborg framstår tydligt som nordvästra Skånes tillväxtmotor. Kristianstad-Hässleholm med omland : en tydlig interaktion mellan de två städerna. Men riktningen är tydligt mot Hässleholm, särskilt om man tar hänsyn till kommunernas geografiska storlek. Kristianstad spelar en viktig roll för Göingebygden. Ystad med omland: ett mer distribuerat pendlingsmönster men där Ystads roll såväl som boendeort som arbetsort i sydöstra Skåne framstår tydligt. Pendlingsrörelserna bekräftar i stora drag den bild av kärnorna och tillväxtmotorerna som sysselsättnings- och inkomststatistiken visar. Malmö och Lunds storregionala funktion är tydlig med inpendling från hela Skåne och framför allt från sitt omland.

25 Frågeställningar Tre frågor om Skånes flerkärnighet Skåne är en flerkärnig och polycentrisk region är beskrivningen riktig? Flerkärnighet anses generellt vara bra för utvecklingen finns det styrkor eller svagheter i denna hypotes från ett skånskt perspektiv? Vilka är de största utmaningarna mot den nuvarande ortsstrukturen?

26 Frågeställningar Tre frågor om Skånes tillväxtmotorer Utveckling kräver ofta en kombination av samarbete och konkurrens finns en konflikt mellan tillväxtmotorer och regional balans? Finns det hinder för att tillväxtmotorerna ska utvecklas? Vilka synergieffekter kan uppstå vid en utveckling i mer komplementär, polycentrisk riktning?

27 Frågeställningar Tre frågor om fysisk planering Kan de skånska kommunerna beakta flerkärnigheten i sin planering? I så fall hur? Att planera för ett större territorium än den egna kommunen kan vara en utmaning finns förutsättningar för det? Särarter är tillgångar i en komplementär, polycentrisk struktur hur kan de hanteras i den fysiska planeringen?

28 Tre frågor om skala Att planera och utveckla Skånes flerkärnighet kräver samverkan och dialog (flernivåstyrning) har ni redskap och fora för det? Vilka planeringsfrågor utöver den fysiska planeringen kan behöva beaktas för att fullt ut utnyttja regionens inomregionala olikheter, de mindre orternas potential osv? Om en ökad samverkan inom fysisk planering ska ske hur bör den gå till?

29 Frågeställningar 1. Vi har beskrivit Skåne som en flerkärnig och polycentrisk region Delar ni denna beskrivning? Om inte varför? 2. Omvärldstrender Har vi fångat de viktigaste? Delar ni bedömningen av hur de kan komma att påverka Skåne? 3. Europeiska exempel Vad kan Skåne lära? 4. Skånes flerkärnighet i den fysiska planeringen Vilka är utmaningarna? Finns hinder för att tänka större och utveckla den mellankommunala samverkan? Om en ökad samverkan kring fysisk planering ska ske hur bör den gå till? Ökad tillgänglighet utpekas som en nyckelfaktor. Hur kan man samtidigt reducera risken för ökade inomregionala obalanser (delar av Skåne kan bli mer perifera ) Särarter är tillgångar. Hur fångas dessa i den fysiska planeringen? En regional bostadsmarknad hot eller möjlighet? Kan Skåne leva med att gå i ökad otakt? 5. Avslutande reflektioner Kan en utveckling i en mer hierarkisk, polycentrisk riktning kan stärka Skånes tillväxtmotorer och bidra till en positiv utveckling även på andra håll i regionen (spridningseffekter)? Vilka synergieffekter kan uppstå vid en utveckling i en mer komplementär polycentrisk riktning? Är dessa utvecklingsmöjligheter motsatser, kompletterande eller både och?

30

31 Zipfs lag i praktiken Stockholm Skåne Göteborg

32 Globaliseringen Skånes diversifierade näringsliv och flerkärniga ortsstruktur kommer att vara en komparativ fördel när den globala konkurrensen ökar. En flerkärnig och polycentrisk ortstruktur och stärkta band mot Köpenhamn, övriga Danmark och kontinenten kommer att skapa regionala konkurrensfördelar (bättre resursutnyttjande, höjd produktivitet och ökad tillgänglighet). Skånes orter behöver komplettera varandra på ett sätt som minskar risken för suboptimal konkurrens om inomregionala resurser. Inomregionala obalanser i Skåne kommer bestå eller t o m förstärkas. Mycket talar för en bättre ekonomisk utveckling i den tätare befolkade delen av regionen. Den nya ruraliteten kan skapa nya arbetstillfällen och en ökad inflyttning av köpstarka familjer till de större städernas nära omland. Medan Österlen kan dra fördel av denna trend så har de nordöstra (rurala) delarna av Skåne inte samma förutsättningar p g a sitt (relativt sydvästra Skåne) perifera läge och lägre tillgänglighet. Konkurrensen om maten kommer att öka, vilket riskerar att skapa fördjupade intressekonflikter kring den tätortsnära markanvändningen.

33 Sociala faktorer Den sociala situa tionen kommer troligen under överskådlig tid att domineras av de lokala obalan ser som är mest utpräglade i de större städerna med en hög andel flykting invandra re, arbets lös hets fickor, socialt utanförskap och bristande integration. Detta riskerar att leda till ökade inomlokala och inomregionala sociala spänningar. De orter i Skåne som är mer utsatta för strukturomvandlingens negativa sidor än de större städerna med sin mer diversifierade och kunskapsintensiva näringsstruktur ris kerar att drabbas av ökad främlings fientlighet och minskad tolerans. Det minskar på sikt deras internationella konkurrenskraft ytterligare. Generellt leder arbetsmarknadens specialisering till att strukturarbetslösheten bland de grupper som drabbas blir allt vanligare och tiden i arbetslöshet allt längre. Skåne står relativt väl rustat att möta denna utveckling med sitt diversifierade näringsliv och sin fler kärniga ortstruktur. Den allt högre andelen äldre i befolkningen kom mer att utsätta den sociala sektorn för påfrestningar som kommer att drabba Skånes delar olika. De (nord)östra delarna med en befolknings struktur som är skevare än i de västra delarna kan förväntas möta ett hårdare tryck på den sociala sektorn. I de (nord)östra delarna kan ett växande problem med rekry teringen av arbetskraft till den del av den sociala sektorn som har samband med den demo grafiska utvecklingen förväntas och be roendet av ökad inomregional rörlighet och/eller invandrad arbetskraft kommer att öka. Skånes tydliga regionala identitet kan komma att verka i olika rikt ningar. Å ena sidan kan det lätt uppstå exkluderan de krafter där nya individer och företeelser ses som hot an de och främmande. Å andra sidan finns exempel på att det kan uppstå starka inklu derande krafter präglade av tole rans och öppenhet. Det sociala kapitalet har en stor be tydelse som utveck lingsfaktor och Skånes för måga att byg ga vidare på de inkluderande sidorna av regionala och inomregionala identiteter kan bidra till att stärka fler kärnig he ten.

34 Politik Integrationen över Öresund kommer att fortsätta med en tilltagande boendeintegration. På kort sikt är sydvästra Skåne en vinnare, men ett politiskt beslut som re sulterar i en andra fast förbindelse över Öre sund kommer att gynna även de nordvästra delarna av regionen och dämpa trycket på utvecklingen i den sydvästra delen med de ten denser till trängsel problem som redan kan skönjas. En fast för bindelse mellan Helsingborg och Helsingør i kom bination med en politisk förmåga att tänka komplementärt och med ve tet stödja en inom regional diversifiering kan även ge positiva effekter i den nord östra delen av Skåne. Även om den informations- och kommunikationstekniska utvecklingen har reducerat den fysiska närhetens betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen torde det regionala transport systemets kapacitet och funktion även i fortsättningen att vara den strategiska grundstenen för den fysiska planeringen i Skåne. En förbättrad inomregional till gäng lighet kommer att stödja och accentuera en polycentrisk utveckling där framtida boende- och bebyggelsemönster kommer att gynna i stort sett hela regionen. I den nyss antagna re gionala infra struktur planen för Skåne ( ) framgår att ut rym met för region förstorande satsningar är klart lägre än identifierade behov och betyd ligt mindre än under föregående period. Staten delar uppenbarligen inte Skånes syn på möjliga effek ter, vilket kan komma att påverka Skånes flerkärnighet och förmåga att ta tillvara de olika kärnornas och tillväxtmotorernas potential negativt. När behovet av samverkan ökar kommer de skånska kommunernas förmåga att tänka gemensamt att sättas på prov. I en rad utvecklingsfrågor kommer det inomregionala samarbetet att behöva öka för att möta omvärldens krav och bevaka Skånes intressen Regional transportinfrastrukturplan för Skåne

35 Teknik Den tekniska utvecklingen kommer att skapa möjligheter att effektivisera det regio nala transportsystemet. Det kan bidra till såväl minskade träng sel problem i de tätare delarna av regionen som förbättrad tillgänglighet i de mer glesa delarna av Skåne. Dessa för ändringar i kombination med en utbyggd infrastruktur (Citytunnel etc.) kommer att påverka Skånes konkurrenskraft och inomregionala rörlighet positivt. Informations- och kommunikationstekniken skapar möjligheter att effektivisera orga ni sa tion och arbetssätt i företag och offentlig verksamhet. Den fysiska närvarons betydel se kommer att minska, vilket kan gynna bosättning i de mer perifera delarna av Skåne. ESS och MAX IV i Lund kommer att stärka Öresundsregio nens och Skånes forsknings in tensiva profil och få stor betydelse fram förallt för södra/syd västra Skåne.

36 Miljö och klimat Bebyggelsemönst ret kan också komma att successivt förändras i kölvattnet av till kommande hänsyns tagan den av seende sårbarhet och käns lighet gentemot vatten höjning och extrema väder situationer. Men dessa anpassningar kommer knappast att påverka ortsstrukturen i någon större utsträckning. Högre energipriser kommer sannolikt att leda till att spår bund na, kollektiva transporter får en ökad betydelse. Det talar för att de orter som redan ligger vid dessa stråk bör ges stor prioritet i den övergripande ortsstrukturen. Näs tan var annan skåning bor redan idag inom två kilometers radie från en järnvägs station, trots att flera befintliga stationer har relativt få boende och få arbetsplatser inom två kilometers radie. Jämfört med många andra delar av landet har Skåne således goda möjligheter att ytterligare stärka det spårbundna kollektiva resandet och att erbjuda stationsnära boendealternativ. Jordbruket med relaterade näringar spelar en stor roll i delar av Skåne. När kam pen om vattnet och maten ökar kommer Skåne att ha en konkurrensfördel. Men det kan också uppstå problem på låglänta jordbruksarealer och betet på strandnära ängar kan komma att påverkas negativt, vilket kan förändra landskapsbilden. Ett ökat miljömedvetande och de strukturella förändringar som kom mer att tvingas fram av klimatförändringen kan leda till förändrade boendeval i riktning mot mer kom pakta boendeformer. Skåne har i jäm förelse med andra storstads regioner en hög andel hyresrätter - huvudsakligen lokaliserade till Malmö, Lund, Hel sing borg och Landskrona, där mer än hälften av det totala bostadsbeståndet består av hyresrätter. Hyresrätterna spelar framförallt en funktion för att öka rörligheten i bo stads beståndet. De har en vik tig roll som första bostadsval för dem som flyttar in i re gio nen eller för unga som etab lerar sin första egna bostad. Ett alternativ till tätare, urbana miljöer är en ny grön våg som inte enbart tar sig uttryck i ett storstadsnära boende på landet utan också i ett ökat tryck på de stor stadsnära grönytorna. Här hand lar det i Skånes fall t ex om att försöka hitta en lämplig balans punkt i mötet mellan Lund och Malmö. En helt hopvuxen metropol kan ske på bekost nad av Skånes flerkärnighet och stärka utvecklingen mot ett mer monocentriskt Skåne. Alternativa energislag är ofta markkrävande antingen genom att odlingsarealer behö ver av sättas eller genom skyddsområden runt t ex vindkraftverk. Konkurrensen om mark är redan stor i Skåne (framförallt i söder och väster) och om mer mark behövs för alternativa energislag kommer konflikter att uppstå. Till dessa hör männi skors ofta am bivalenta syn på satsningar på alternativa energislag så länge de inte påverkar den eg na närmiljön upp fattas de som viktiga och bra, något som på engels ka brukar ut tryckas som NIMBY-syndromet ( Not In My Back Yard ). Sådana sårbarhetsanalyser görs re dan i Skåne, t ex inom ramen för SÖSK, men fortfarande med relativt liten koppling till den över gripande fysiska plane ringen.