Nu blir Telenor en riktig TV-operatör

Transkript

1 Mikael Färjsjö om Telenors stora TV-satsning Anders Nilsson om nya jobbet som Com Hem-vd Foto: Evelina Carborn Kartläggning över fri-tv i Sverige - ny statistik från PTS Alla tycker till om evenemangslistan jan-mars Nu blir Telenor en riktig TV-operatör

2 Exakt Media AB Johannesgränd Stockholm Telefon: Fax: E-post: info@exaktmedia.se Ansvarig utgivare: Malin Svenberg Telefon: Mobil: E-post: malin.svenberg@exaktmedia.se Redaktionsråd Redaktionsrådet ger stöd i övergripande frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av följande personer: 1. Stefan Trampus Com Hem 2. Åsa Sundberg Teracom Group 3. Johan Brunnberg Stelacon 4. Stefan Widmark Mannheimer Swartling Chefredaktör: Mats Sjödin Telefon: Mobil: E-post: mats.sjodin@tv-nyheterna.se Redaktör: Frida Nyvinger Telefon: Mobil: E-post: frida.nyvinger@tv-nyheterna.se 5. Anders Sjöman Voddler 6. Helene Miksche Com Advokatbyrå 7. John Nordin Canal Digital 8. Ulrika Matsgård Telia Broadband Services 9. Märta Rydbeck DealDoneGood Prenumeration: Jenny Stenberg Telefon: E-post: jenny.stenberg@tv-nyheterna.se Prenumeration kr + moms. I prenumerationen ingår även e-postade nyheter fyra gånger/vecka. Prenumerationen betalas i förskott och kan endast avslutas vid periodens slut, det går dock bra att byta mottagare under prenumerationsperioden. TV-Nyheterna skyddas av upphovsrättslagen. Det är inte tillåtet att vidarebefordra eller på annat sätt mångfaldiga innehållet utan redaktionens tillåtelse. Utgivning 6 nr per år. Detta nummer är presslagt 21 mars 2014.

3 Ledare 3 Tre siffror och ett namn MHz-bandet fråntas marksänd TV för att avsättas för mobilt bredband och telefoni år Det stod klart i slutet av februa ri efter ett försenat beslut från regeringen. Frågan var i slutänden en politiskt känslig sådan, där kulturdepartementet tycks ha gett vika för näringsdepartementets påtryckningar. För distributionen av marksänd TV innebär beslutet att kommande tillståndsperiod, med start den 1 april i år, i stället för att sträcka sig till 2020 endast löper över tre år. Detta medför i sin tur att TV-marknadens aktörer behöver skynda på migreringen till den nya sändningstekniken, en tempohöj ning som kräver tidigarelagda, omfattande investeringar. Och på tal om investeringar har Magine plockat in nytt kapital i form av drygt 103 miljoner kronor i kontantemissioner, samtidigt som man har gett ut teckningsoptioner i bolaget. Efter att TV4-Gruppen nyligen meddelade att de inte tänker förlänga sitt samarbetsavtal tyder dock mycket på att det går fortsatt tungt för tjänsten på den svenska marknaden. I stället tycks Magine ha siktet inställt på Tyskland, en marknad som erbjuder bättre förutsättningar för att kunna plocka in de största TV-kanalerna i tablån, något man misslyckats med i Sverige. Troligen kommer det nya kapitalet att användas till Tysklandssatsningen och kanske kommer Magine att tacka för sig på den svenska marknaden innan året är slut. Anders Nilsson Ett namn som fanns på mångas läppar den 25 februari i år och som de flesta nu ser till att lägga på minnet är Anders Nilsson, den man som tar över som verkställande direktör på Com Hem efter att Tomas Franzén lämnat posten. Anders Nilsson är onekligen ett intressant val av operatören och för många ett överraskande sådant. Han har i dryga två decennier arbetat inom MTG-koncernen och har därigenom gedig na erfarenheter av att arbeta med just TV-distribution. TV-Nyheterna är ett av få medier Anders Nilsson hittills låtit sig intervjuas av och trots att han ännu är förtegen om det uppdrag han nu åtar sig, ger han i denna tidning en och annan fingervis ning om vilket typ av ledarskap han kommer att praktisera. Och vad de till synes odödliga ryktena pekar på kan en börsnotering vara det första Anders Nilsson får ta sig an när han tillträder som ny vd senare i vår. Com Hem uppges ha anlitat två amerikanska banker för att se över utsikterna av en potentiell notering innan sommaren och operatörens uppköp av Phoneras telefoniverksamhet är också det ett drag, med flera, som talar för att ryktena kan stämma. En värdering av bolaget någonstans över 20 miljarder är vad analytikerna viskar om, vilket i en europeisk jämförelse känns rimligt. I vilket fall som helst kommer Com Hem onekligen skapa ett samtals ämne i branschen den dag de meddelar om ett kliv in på börsen. Telenor är efter uppköpet av konkurrenten Tele2:s kabel-tvkunder nu redo att ta upp kampen med Com Hem. För första gången kan de nu på riktigt kalla sig en TV-operatör konstaterar Telenors TV-chef Mikael Färjsjö, som berättar om sina framtidsvisioner på den svenska TV-marknaden på sidan 4. I denna utgåva kan du dessutom ta del av Post- och telestyrelsens kartläggning av fri-tv i Sverige, liksom en sammanställning av vad marknadens aktörer anser om regeringens förslag att införa en evenemangslista. Och förresten, glöm inte att anmäla dig till heldagsseminariet TV-dagen den 21 maj på Grand Hôtel i Stockholm. Redan nu syns gedigna namn bland talarna och deltagarlistan växer sig allt längre, så vill du se till att inte missa vårens branschdag för oss som sysslar med rörlig bild boka in TV-Dagen den 21 maj redan nu! Frida Nyvinger Redaktör

4 4 Mikael färjsjö telenor Nu blir Telenor en riktig TV-operatör Telenor Sverige lanserar inom kort en ny IPTV-tjänst där en plattform från Ericsson och en digitalbox från Arris ska leverera den ultimata TV-upplevelsen. Operatörens TV-chef Mikael Färjsjö berättar om Telenors framtidsvisioner, om floppen med Comoyo, uppköpet av Tele2:s TV-kunder och vilken den allra viktigaste funktionen för TV-tittaren hemma i soffan är. Mikael Färjsjö är ett etablerat namn på den svenska telekom- och TVmarknaden. Efter att ha påbörjat sin karriär hos finska Nokia, följt av ett år som marknadsföringschef hos Panasonic, satt han i ledningen på Boxer i drygt tre års tid. Vid slutet av 2010 tog han sig an uppdraget som marknadsdirektör på Aftonbladet, innan han knappt ett år senare beslöt sig för att arbeta som konsult. Ett av de bolag han då arbetade mot var Telenor och vid förra årsskiftet stod det klart att Mikael Färjsjö värvats som ny TV-chef på Telenor Sverige, en post han tillträdde i januari i fjol. Nu, drygt ett år senare, har han hunnit bli varm i kläderna och har suttit ner med TV-Nyheterna för att berätta om vilken roll operatören har för av sikt att spela på marknaden framöver. Då, när du tillträdde som TV-chef för drygt ett år sedan, sade du att utgångs punkten hos Telenor inom TV var triple play och kundförståelse. Ser utgångspunkten likadan ut i dag? Absolut, till och med ännu mer tydligt. Om vi tittar tillbaka på de senaste åren har ju all tillväxt inom TV varit baserad på triple play och det är ju fantastiskt då att få arbete på Telenor, som satsar så mycket inom detta område. Och det var också anledningen till att jag valde att kliva på Telenor för drygt ett år sedan. Jag visste att här finns potential att växa och även med den ägarbilden som är i Telenor, med en stark ägare, och man har en stor ambition att satsa på vad vi kallar den fasta marknaden. Jag tyckte att det var jättespännande. För ett par år sedan, innan Mikael

5 5 Färjsjö tog över ansvaret för verksamheten, var Telenor en relativt liten aktör på TV. Då hade operatören mindre än kunder och nu, två och ett halvt år senare, har man över en halv miljon kunder. Det, menar Mikael Färjsjö, är den absolut största och snabbaste tillväxten inom TV-industrin någonsin i Sverige. Och TV är ett fortsatt prioriterat verksamhetsområde inom den nordiska Telenor-koncernen, framför allt i Sverige. Jag får nog säga att man börjar köra riktigt hårt på TV i Sverige nu. Telenor finns ju i en mängd olika länder i Europa och Asien men det är ju bara här i norra Europa och till viss del i Mellaneuropa som vi har TV-aktiviteter. Mycket har historisk förankring genom Canal Digitals sate llit men även en del kabelaktiviteter vi hade i Norge, så det kommer lite från hemmamarknaden där, säger Mikael Färjsjö och fortsätter: Men man ser nu mer och mer att TV-tjänster blir väldigt viktiga. Vi ser nu framför allt att när vi nu fått 3G- och 4G-nät vill man även ha ut TV-tjänster i den mobila världen. Så jag är ganska övertygad om att vi kommer att få se TV-tjänster på flera marknader. Telenor är dock inte den enda ope ratören på den svenska marknaden som tänkt om och tänkt nytt när det gäller distribution av rörlig bild. Telia har skakat hand med nya samarbetspartners såsom innehållsleverantören HBO för att stärka sitt utbud gentemot kunderna och Com Hem lanserade i höstas sin nya TV-box från TiVo. Mikael Färjsjö är ödmjuk inför konkurrensen, men tror ändå att Telenor kan utmana dem alla. Jag har stor respekt för våra konkurrenter och framför allt inom den fasta sidan är det Telia och Com Hem. Com Hem är väldigt stora, det kommer ju av det gamla monopolet som de har förvaltat. Vi ser det snarare som att vi vill utmana både Com Hem och Telia på kundupplevelsen. Storlek inom TV är oerhört viktigt men allt har ju ett pris och det måste finnas möjligheter för tillväxt. Jag tror att vi har kommit upp på en nivå så att vi tillsammans med våra koncernkollegor, Canal Digitals satellit, kan säga att vi numer är den näst största operatören på TV i Sverige. Att vi skulle öka med ytterligare en miljon hushåll och börja närma oss Com Hem kommer inte ske i närtid, men vi har för avsikt att utmana Com Hem, Telia och övriga aktörer på kundupplevelse. Kundupplevelse är ett begrepp som i dag används frekvent både inom telekom- och TV-branschen och Mikael Färjsjö förtydligar att det

6 6 handlar om mer än bara en bra kundservice. För oss handlar kundupplevelsen om alltihop, allt ifrån pris och prestanda i tjänsten, innehållet i tjänsten till hur det fungerar på kundservice. Kundservice är ju en oerhört viktig del inom telekom och många konsumenter kanske inte alltid väljer att gå till en operatör utan väljer Kundupp levelsen handlar om alltihop, allt ifrån pris och prestanda i tjänsten, innehållet i tjänsten till hur det fungerar på kundservice snarare att gå ifrån en operatör. Då gäller det att man som operatör värnar och vårdar sina kunder på ett väldigt bra sätt. Vi är väldigt stolta över att vi i fem års tid utsetts till de som har bästa kundservice. Så vi kommer fortsätta satsa på våra kunder och på vår kundservice, säger han. Att Telenor har för avsikt att ligga i framkant även vad gäller teknik bevisade operatören genom att teckna två essentiella avtal under Först meddelade operatören att Telenor Sverige valt Ericsson som leverantör av en ny TV-plattform. Då hade Telenor Norge sedan två år tillbaka använt Ericssons plattform, och efter en upphandling ansågs den även lämplig för den svenska marknaden. Att utveckla en IPTV-plattform är ett väldigt komplicerat projekt och vi har jobbat extremt tajt med en väldigt bra uppställning från Ericssons sida, hela vägen till top mana gement. De tycker att det här är intressant och spännande, berättar Mikael Färjsjö. När kommer era kunder att få ta del av den nya plattformen? Vi kommer att gå ut och erbjuda våra kunder tjänster baserade på denna plattform nu under första halvåret, och i samband med det också den nya set up-boxen från Arris. Arris var den andra nya avtalspartnern som Telenor Sverige skakade hand med under 2013 i syfte att stärka sin TV-tjänst. Detta avtal innebär att Telenor väljer att använda sig av en set up-box från Arris vid namn VIP2853, en digitalbox som gör det möjligt att leverera högkvalitativa IPTV-tjänster hemma hos kunderna, däribland HD-TV, on-demand-tjänster, interaktiva applikationer, DVR/ time shifting och OTT-tjänster. Vi tyckte att det förslag vi fick ifrån Arris, med deras nya set up-box VIP2853 var en väldigt intressant lös ning. Vi ser ju generellt i branschen att det finns två vägar att gå; det är dels att gå mot mindre, snyggare och designade set upboxar à la Appl e TV, eller att gå mot stora set up-boxar som mer liknar videospelare. Vi valde att gå på den designade vägen med en snygg, smidig liten produkt och vi tror att den verkligen kommer att tillgodose kundernas behov, säger Mikael Färjsjö. Den specifika mjukvaran och funktionerna i den nya set up-boxen från Arris, likaså plattformen från Ericsson, är viktiga ingredienser för den helhet kunderna tar del av framför skärmen. Och just TV-tittarnas upplevelse är den mest relevanta utgångspunkten anser Mikael Färjsjö. Vår strategi är att vi vill ha vad vi kallar en tunn klient, alltså lite teknik utåt och i stället lägga tyngre teknik längre bak när vi trycker ut tjänsten till kunden. Och vad kunderna egentligen vill ha i dag, bortsett från alla fantastiska TV-program, är framför allt att de själva vill ta kommandot över sitt TV tittande. Man vill se TV på sina egna villkor. Och det man absolut mest prioriterar det är att se TV när man vill. Så när jag kommer hem i kväll och vet att jag kanske missade det där programmet eller den där matchen, så ska jag med ett enkelt knapptryck kunna gå tillbaka och titta på detta via så kallad start over eller catch up. Det är det absolut mest intressanta just nu för TV-tittandet, säger Mikael Färjsjö och fortsätter: Sedan kan man ju också spela in program, ha ännu fler funktioner, men det är det näst viktigaste. Det viktigaste är att man hjälper kunden i vardagen så att han eller hon kan hantera sitt komplexa liv som många i dag har, på ett enkelt sätt. Du ska inte behöva vänta till klockan 20:00 för att se Stjärnorna på slottet, utan du kan titta på Stjärnorna på slottet när du har dukat av, när barnen är nattade och du faktiskt har tid för att sätta dig och titta på TV. Så man måste gå ut och förstå hur kunden har det för att kunna åstadkomma en bra leverans av TVtjänster. Du säger när du vill, hur prioriterat är funktionen var du vill? Det kommer att komma också. När man tar fram sådana här typer av tjänster gäller det ju att veta inom vilket tidsspann man ska ta fram respektive tjänst och var du vill, eller multi screen-tjänster, är ju något som nu börjar komma och några av våra konkurrenter har tagit fram sådana tjänster. Vi vet ju att än så länge har framgången inte blivit så enormt stor för dem, utan vi ser det

7 7 som att det nu handlar om att man på något sätt ska lära marknaden de här nya sakerna. Jag tror att det är lättast att se till konsumtionsbeteendet, det beteende jag är van vid hemma i min TV-soffa, när jag vill konsumera TV. Det är lätt att ta till sig, det är lätt att förstå det. Att jag sedan ska ta med mig paddan och sätta mig på tunnelbanan och konsumera TV kommer vi att komma till, men jag tror att det kommer att ta en tid innan det blir en väldigt konsumentdriven tjänst, säger Mikael Färjsjö. Han fortsätter: Vi ser ju nu på många OTTtjänster, som Netflix eller Viaplay, där vi kan ta Netflix som exempel. Den största konsumtionen av Netflix sker ju i hemmet på TV:n. Det är ju inte så att man väljer att konsumera Netflix på bussen eller på tunnelbanan bara för att det går. Denna insikt har gjort att vi satsar först och främst på att fokusera på hemmet, att konsumtionen i hemmet fungerar bra, att du kan bli fri från TV-tablån och istället kan välja när du vill titta på TV. Den som är först är inte alltid bäst, menar Mikael Färjsjö. Det kan ibland finnas anledning att vänta in ett etablerat konsumentbeteende innan man lanserar nya tjänster och funktioner. Någon ska vara först, någon ska vara tvåa och någon ska vara trea. Vi ser inte att det är viktigt att komma först med alla tjänster, utan det viktigaste för oss är att komma med tjänsterna när kunderna vill ha dem. Och vi tror att det tar ett par år att ändra ett konsumtionsmönster. Vi har ju sett att det tagit ett par år för nya saker att slå igenom och det är än så länge bara på väg in här nu. Jag tror att alla operatörer inom närtid kommer att komma med olika typer av multi screen-lösningar. I slutet av 2010 lanserade Telenor-koncernen sin nya streaming-

8 8 tjänst Comoyo i Norge, innan operatören i november 2012 lanserade en pilot i Sverige. Streamingtjänsten erbjöds då på både Mac och PC, och de filmer och TV-program som fanns i biblioteket kunde köpas styckvis. I mitten av juni 2013 valde Telenor därefter att nylansera tjänsten i Sverige, nu under namnet Comoyo View, för att på riktigt försöka ta upp kampen med konkurrenter som Netflix, HBO och Viaplay. Vid nylanseringen erbjöd Comoyo runt filmtitlar och ett fyrtiotal TV-serier via sin streamingtjänst, ett utbud som var tänkt att öka snabbt för att under hösten 2013 kunna stoltsera med filmer och runt 170 TV-serier. I början av september i fjol meddelade dock Telenor att Comoyo läggs ner. Comoyo var en mycket seriös och en ambitiös satsning ifrån Telenor där man investerade mycket, både i resurser, personer och plattformar och även rättigheter. Sedan har ju priserna på rättigheter dragit i höjden, minst sagt, de senaste två åren. Mycket på grund av internationella aktörer, men även lokala aktörer. Och på Telenor ser vi ju kontinuerligt över våra business cases och såg då ganska snart att det business case vi hade tagit fram från början inte höll när rättighetspriserna drog i höjden som de gjorde. Så då valde vi att kliva av den här satsningen med SVOD och i stället allokera om de resurser som fanns inom Comoyo, så en stor del av management och medarbetarna där i dag jobbar med andra saker inom Telenors verksamhet. Och de pengar vi hade tänkt investera i det här, investeras på andra ställen. I grund och botten handlar det om att ha insikt om vad man är bra på, menar Mikael Färjsjö. Telenor är bra på att vara operatör och därför ska det vara utgångspunkten framöver. Vi ser det i dag som viktigt att arbeta med de partners vi har. Vi har partners inom Bonnier, med C More, och vi har även Viasat som har mycket rättigheter. Sedan är det ju så att när man kommer med en ny IPTV-plattform så kan man på plattformen lansera olika aktö rers Play- TV-tjänster. Och tittar vi på de stora amerikanska mediehusen så har alla olika typer av Play-TV-tjänster. På så vis kan vi erbjuda vad som efterfrågas. Sedan tror jag absolut att det kommer att dyka upp nya konstellationer som blir en leverantör till oss, där vi får vara den som allokerar och paketerar flera olika broadcasters eller OTT-aktörers erbjudande och bär ut det till våra kunder. För vi har ju en fördel i att vi kan erbjuda allt på ett ställe och vi kan paketera ihop det här med triple-play på ett väldigt prisvärt sätt. Att tro att man kan vara den aktör som dikterar villkoren för hur alla andra ska bete sig, det är lite förmätet Under hösten 2013 skapade Telenor än en gång rubriker när operatören i slutet av oktober avslöjade att avtal tecknats med Tele2 om ett uppköp av konkurrentens kabel-tvoch bredbandsverksamhet. Totalt rör det sig om TV-kunder som Telenor nu förvärvat, närmare bestämt cirka digital-tv-kunder och kabel-tv-kunder. I affären ingick därtill 68 anställda. Telenor betalade 775 miljoner kronor kontant, plus 19 miljoner kronor för kringutrustning som till exempel set-top boxar, för den aktuella verksamheten som förra året omsatte cirka 530 miljoner kronor. Sedan årsskiftet är arbetet med att flytta över både kunder och anställda igång. Vi har ett antal medarbetare som kom med i det här köpet och vi har ett stort antal kunder. Medarbetarna har vi stärkt upp med ytterligare kompetens genom att skjuta till Telenor-medarbetare, för att kunna förvalta alla dessa kunder under den tid som vi nu planerar för att migrera. Samtidigt som migreringen sker kommer vi också att gå ut och prata med både fastighetsägarna till Tele2-kunderna och även Tele2- kunderna själva för att berätta för dem om vad vi tänker göra och vad vi tänker erbjuda dem, säger Mikael Färjsjö och tillägger: Det kommer att bli jättekul att kunna gå ut och erbjuda våra tjänster till Tele2-kunderna. Vad kommer ni att erbjuda era nya TV-kunder? Vi kommer att erbjuda dem Bredbandsbolagets paketering vad gäller TV-kanaler, vi kommer att ha flera nya TV-kanaler, vi kommer att ha en hel del HD som inte funnits tidigare. Vår kundservice tycker att det ska bli jättekul och stimulerande att ta sig an ett helt nytt gäng nya kunder att serva, så organisationen här är på tå. Det är slutspel just nu kan man säga. Men även om slutspelet är i gång,

9 9 är Telenor inte framme vid finalen än. Att migrera nära kunder och ett sjuttiotal anställda är inte gjort i en handvändning. Processen sker ju inte så att alla flyttas över på ett bräde, utan kunderna migreras pö om pö för att kunna möta upp behov hos kunderna, tekniska förutsättningar och möjligheter. Därmed kommer ju mycket av det arbete vi kommer att åstadkomma i år handla om att ta hand om de här nya kunderna och det kommer även att sträcka sig in en bit in i Det är ju ett stort ansvar och betalar man 775 miljoner kronor för någonting så vill man ju att det ska bli väldigt bra. You don t get a second chance to make a first impression, konstaterar Mikael Färjsjö. Du säger att Telenor nu efter förvärvet blir en riktigt TV-operatör. Vad menar du med det? Ja, ur ett branschperspektiv. Gentemot kund är man ju alltid en leverantör, oavsett om man är stor eller liten. Men när man får skala får man även möjligheter till att ge sina kunder både tjänster eftersom man har råd att utveckla nya tjänster, man har förutsättningar att köpa in bra rättigheter, vilket gör att man har möjlighet att ge till kunderna lite mer när man får volym. På det viset blir vi mer en riktig TV-operatör. Den svenska TV-marknaden har skakats om de senaste två åren och många i branschen har tvingats utvärdera sina affärsplaner. Telenor har dock sett stormen komma och tack vare det haft en strategi klar för att kunna göra rätta val. Det låter nästan lite förmätet att säga att vi förutsett detta, men det är faktiskt så. När man för tio, femton år sedan började rulla ut fiber visste vi ju att vi kommer att kunna tillhandahålla högkvalitativa bredbandsnät som du kan använda för att skicka bild och ljud i. Då fanns inte det. När Jonas Birgersson en gång i tiden grundade Bredbandsbolaget tittade folk på honom som om han vore dum i huvudet. Nu fortsätter vi att rulla ut fiber och just därför att vi har den här fantastiska bredbandsinfrastrukturen, som nu möjliggör att ungdomar i dag konsumerar video på ett annat sätt än vi gjorde förut, det är ju tack vare att vi har bredbandet. Och det är ju egentligen samma strukturella förändring som vi ser i många andra industrier som musikbranschen. Musikbranschen hade ju aldrig blivit som den blivit om det inte hade funnits ett bredbandsnät, säger Mikael Färjsjö. På Telenor ser man därför det nya landskap som växer fram som en naturlig utveckling, där det handlar om att anpassa sig och erbjuda kunderna vad de vill ha. Den industriella förändringen som sker i branschen är vi som operatörer rustade för. Traditionella broadcasters som inte följer med sina TV-tittare och kunder, de kommer att ha utmaningar framför sig, säger han. Telenor har dock förutsättningar att kunna leverera den bästa tjänsten hela vägen menar han. Ibland måste man också särskilja tjänst från access. Netflix var snabbt framme och lade beslag på de många SVOD-kunderna, men för att kunna leverera behöver de en bra bredbandsuppkoppling, vilket vi kan erbjuda. Vissa tjänster kommer vi att ta fram och andra tjänster kommer andra att ta fram, men vi är väldigt tacksamma för att vi har bra underliggande nät att serva våra kunder med, avslutar Mikael Färjsjö.

10 Com Hems nya vd 10 Com Hems nya vd Anders Nilsson: Detta är ett av få jobb utanför Stenbecksfären som jag kunnat tänka mig att ta Den 25 februari stod det klart att Com Hem utsett Anders Nilsson till ny verkställande direktör för bolaget. I dag ansvarig för Commerce & Services på telekomoperatören Millicom, har den tillträdande vd:n på Com Hem en gedigen erfarenhet av såväl TV- som telekombranschen efter dryga 20 år inom MTG-koncernen. Ett av få jobb som jag kunde tänka mig utanför Stenbeck-sfären. Så beskriver han själv sitt nya uppdrag för TV-Nyheterna, men vilka hans visioner är för Com Hem vill Anders Nilsson inte avslöja riktigt än. Jag tror att jag kan hjälpa till att utveckla Com Hem att bli ännu bättre i framtiden, det finns många olika saker som går att utveckla, men vilka det är och vad jag planerar att göra, får jag be att återkomma om senare, säger Anders Nilsson till TV-Nyheterna. Anders Nilsson är i dag Executive Vice President för Commerce & Services hos telekomoperatören Millicom och har en gedigen bakgrund inom media- och telekomindustrin. Utbildad vid Lunds Universitet, har han ett CV som sträcker sig över två decennier inom Modern Times Group, MTG började han sin karriär på MTG Radio, innan han år 2000 fick ansvaret som Chief Operating Officer fram till Därefter tilldelades Anders Nilsson ansvaret för hela den svenska verksamheten som Head of MTG Sverige mellan 2003 fram till klev han tillbaka till rollen som Chief Operating Officer, samt CEO för MTG:s Onlineverksamhet. I dryga ett års tid, från oktober 2011 till december 2012, tillträdde han som EVP för MTG:s Central Europe Broadcasting, med ansvar för MTG:s fri-tv-verksamhet i Baltikum, Tjeckien, Bulgarien, Ungern samt för koncernens betal- TV-kanaler i Baltikum. Vid årsskiftet 2012/2013 lämnade han MTG efter över 20 år hos koncernen, för uppdraget som Executive Vice President för Commerce & Services hos Millicom. Nu, efter drygt ett år på Kinneviksägda Millicom, har han alltså utsetts till ny vd för operatören Com Hem. Du kommer från MTG som driver TV-kanaler och senast Millicom som främst driver internationell mobiltelefoni i tillväxtländer. Nu ska du leda en nationell kabel-tv-operatör med TV, bredband och telefoni i sin portfölj. Hur ser du på det? Jag har jobbat mycket med kabel-tv i och med att vi distribuerade våra TV-kanaler på MTG med många kabel-tv-operatörer. I min roll var det viktigt att förstå hur dessa operatörer arbetade. Jag har dessutom jobbat mycket med Com Hem under mina år som chef för MTG i Sverige och tycker att de har en fantastisk position, varför detta är ett av få jobb utanför Stenbeck-sfären, där jag har jobbat hela mitt yrkesverksamma liv, som jag kunnat tänka mig att ta. Både du och Com Hems styrelseordförande Andrew Barron har en lång bakgrund inom MTG. Hur kommer det att påverka tror du? Andrew och jag har jobbat mycket tillsammans och det innebär att vi känner varandra väldigt väl och har en väl sammansvetsad syn på hur vi vill ta Com Hem vidare med ett fokus på kundens bästa och på att driva tillväxt. Du beskrivs i branschen som en väldigt operativ chef, ändå kommer du att få en operativ chef under dig i form av nyrekryterade Jon James från Virgin. Hur rimmar det? Det är skillnad på att vara operativ och att vara operativ chef. Att driva ett bolag är lite som att sätta samman ett fotbollslag där alla spelare har olika positioner och roller. Jon och jag kompletterar varandra väldigt bra, säger Anders Nilsson. Under april månad planerar Anders Nilsson att börja sitt nya jobb som vd för Com Hem. Det exakta datumet är inte bestämt ännu, säger Anders Nilsson. Com Hems nuvarande vd Tomas Franzén lämnade bolaget den 6 mars och det är operatörens finansdirektör Joachim Jaginder som tills vidare innehar rollen som tillförordnad vd under de återstående veckorna fram tills dess att Anders Nilsson är på plats.

11 PTS Statistik Kartläggning över fri-tv i Sverige Post- och telestyrelsen har nu presenterat sin kartläggning av fri-tv-användandet i Sverige i dag och hur det förändrats de senaste åren. I undersökningen mäts var och hur de svenska hushållen brukar fri-tv, liksom hur många som kompletterar sitt TV-utbud med tjänster som Netflix och Viaplay. 11 Post- och telestyrelsen, PTS, har gett Sweco Strategy i uppdrag att genomföra en undersökning för att kartlägga hur stor andel av hushållen i Sverige som enbart har så kallad fri-tv, det vill säga incidensgraden för fri-tv. Med fri- TV avses att hushållet enbart ska kunna se SVT1, SVT2, SVT24, TV4, TV6, Barnkanalen och Kunskapskanalen via marknätet med en antenn på taket eller via en bordsantenn. Hushållet ska ha en extern eller inbyggd digitalbox utan kort och ska heller inte ha utgifter för några kommersiella kanaler. Senast en sådan undersökning utfördes var 2011 och under dessa två år har en del förändringar skett i svenskarnas konsumtion av rörlig bild. Nya frågor har därför tillkommit i undersökningen, i syfte att bättre kunna utröna vilken position fri-tv har på marknaden i dag. Fri-TV vanligast i ensamhushållen Totalt har cirka 8 procent av de svenska hushållen har enbart fri-tv i dag. Jämfört med de två tidigare undersökningarna genomförda år 2011 och 2012 är detta en likvärdig andel enligt Post- och telestyrelsen. Vanligast är fri-tv bland ensamhushåll, där 13 procent enbart har fri-tv, vilket kan jämföras med 7 procent bland övriga hushåll. Den hushållskategori där fri-tv är näst vanligast är villor på 11 procent. Hela 84 procent av samtliga hushåll tror därtill att de om 12 månader kommer att ta emot TV på samma sätt som i dag och endast 6 procent tror att de kommer att byta sätt att ta emot TV-sändningar på. Kompletterande betal-tvabonnemang ökar kraftigt Jämfört med de kartläggningar som gjorts tidigare år syns dock en trend bland fri-tv-användare att komplettera sitt utbud med en kommersiell TV-leverantör. Bara på ett år, från 2012 till 2013, har en markant förändring skett. På frågan huruvida hushållet har några utgifter för ett TV-abonnemang hos en kommersiell TV-leverantör svarade 9 procent ja år 2012, medan hela 22 procent svarade ja Det är räknat i procentenheter mer än en fördubbling av fri-tv-hushåll som skaffat betal-tv-abonnemang under ett års tid. Jämförelsevis hade år 2012 så många som 90 procent inga extra utgifter för kompletterade TV-abonnemang, jämfört med 2013 då den siffran sjunkit till 77 procent. 1

12 12 Så många betalar för streaming-tjänster Därtill har PTS denna gång ställt frågan till samtliga som deltagit i undersökningen huruvida de även brukar TV-tjänster som exempelvis Netflix, HBO eller Viaplay, som de betalar för. 17 procent av de tillfrågade svarar ja och resterade 83 procent svarade nej. Denna fråga delades därefter upp i de som har fri-tv och de som inte har fri-tv. Bland de som inte har fri-tv var resultaten motsvarande totalresultatet, ja 17 procent och nej 83 procent. Bland de hushåll som har fri-tv var det 13 procent som svarade att de betalade för någon annan typ av TV-tjänst och 87 procent att de inte gjorde det. Bland de som har fri-tv var det alltså något färre hushåll som inte använder kompletterande betal-tv-tjänster. Fri-TV i fritidsbostaden Av de svarande har cirka 20 procent tillgång till ett fritidshus. Av dessa har knappt var fjärde hushåll tillgång till fri-tv i fritidsboendet. Det är alltså betydligt vanligare med fri-tv i fritidsboendet än i det ordinarie boendet kan PTS konstatera. I materialet finns dock en tendens till att andelen med fri-tv i fritidsboende minskat över tid. Mellan år 2011 och år 2013 är förändringen statistiskt signifikant. År 2012 hade 28 procent av de tillfrågade ett fritidsboende, en siffra som sjönk till 22 procent Incidensgraden av fri-tv i fritidsboendet, med enbart fri-tv, sjönk från 32,7 procent 2011 till 27,6 procent 2012 och därefter ner till 24,6 procent Som följd sjönk även antalet hushåll, med fri-tv i sina fritidsboenden, med extra utgifter för något TVabonnemang som betalas till en kommersiell TV-leverantör från 12 procent 2012 till 11 procent Detta är dock en ökning från 2011 då endast 7 procent av hushållen uppgav att de kompletterade sin fri-tv i fritidsbostaden med ett kommersiellt TV-abonnemang. Därtill ökade mängden digitalboxar utan kort i fritidsboenden från 62 procent utav hushållen 2012 som uppgav att de har sådana digitalboxar, upp till 64 procent var denna siffra 71 procent. Så här har kartläggningen utförts Den undersökning Sweco Strategy gjort på uppdrag av PTS har utförts med hjälp av telefonintervjuer. Totalt har 1350 intervjuer genomförts under perioden 3 december till 13 december intervjuer har genomförts med personer som enbart har fri-tv i den ordinarie bostaden och 74 intervjuer har genomförts med personer som enbart har fri-tv i fritidsboendet. Undersökningen är genomförd med hjälp av ett så kallat överurval. Detta innebär att man drar ett stort urval och avslutar datainsamlingen när man uppnått önskat antal svar. Urvalet har utgjorts av slumpmässigt utvalda hushåll i Sverige. Såväl fasta som mobila telefonnummer har använts. Detta är en skillnad mot tidigare års undersökningar då enbart fasta nummer användes. Svarspersonerna har avgränsats till de personer i hushållet som är 18 år eller äldre och som är insatta i vilka TV-leverantörer hushållet har.

13 13

14 14

15 15

16 16

17 Regeringsförslag Alla tycker till om evenemangslistan Enligt den nu gällande radio- och TV-lagen ges regeringen en möjlighet att utforma en specifik lista över evenemang som, när de sänds i TV, ska kunna visas i en fri-tv-kanal som når en väsentlig del av allmänheten. Införandet av en sådan evenemangslista har diskuterats i branschen under året som gått och berörda parter har nu fått säga sitt i yttranden till kulturdepartementet. TV-Nyheterna har sammanställt remissvaren. 17 Myndigheten för radio och TV fick i början av 2013 i uppdrag att analysera konsekvenserna av en eventuell evenemangslista för programföretag och rättighetshavare på marknaden. De evenemang som skulle vara aktuella för en lista gäller evenemang som inträffar högst en gång om året och som intresserar en bred allmänhet i Sverige, till exempel fotbolls-vm eller OS. Den som upplåter rättigheterna ska få skälig ersättning, men en lista måste först godkännas av EU innan den kan träda i kraft. I sin rapport, som MRTV lade fram i september 2013, skrev myndigheten att TV-branschens aktörer generellt sett är emot att Sverige ska ha en evenemangslista. De flesta av de aktörer som intervjuats är emot införandet av en evenemangslista i Sverige, eftersom de anser att dagens marknad är väl fungerande. Aktörerna har bland annat framfört att det ligger i rättighetsinnehavarnas intresse att så många som möjligt kan se evenemangen och att det redan i dag ställs höga krav på befolkningstäckning vid försäljning av rättigheter, skriver Myndigheten för radio och TV. De aktörer på den svenska marknaden som dock ställer sig positiva till införandet av en evenemangslista anser bland annat att en lista skulle fungera som en försäkring mot att de stora evenemangen i framtiden placeras i betal-tv-kanaler, skriver myndigheten. MRTV:s förslag är att en programtjänst kan tas emot av en väsentlig del av allmänheten i fri-tv om minst 85 procent av befolkningen har tillgång till programtjänsten utan några ytterligare kostnader utöver licensavgift och/eller avgift för baspaket. De fyra största TV-bolagen med sändningsverksamhet som riktar sig till Sverige, Sveriges Television AB, TV4 AB, MTG AB och SBS Broadcasting Networks Limited, har programtjänster som når upp till dessa kriterier. Därför bedömer vi att konkurrensen mellan programbolagen inte skulle påverkas särskilt mycket av en eventuell evenemangslista, skriver MRTV. Nu har kulturdepartementet samlat in yttranden från en rad berörda remissinstanser för att lyssna till vad marknadens aktörer själva anser om införandet av en evenemangslista. SVT: avstod MTG:s OS på grund av kostnaderna En halv miljon TV-tittare avstod från att se MTG:s OS-sändningar i Sotji på grund av kostnaderna. Det skriver Sveriges Television i sitt remissvar till kulturdepartementet, där SVT tillsammans med sitt yttrande skickar med bilagor innehållande undersökningar som syftar till att styrka public service-bolagets argumentation för att införa en evenemangslista. Vad SVT erfar anser 77 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att alla i Sverige kan ta del av större internationella sportevenemang i TV. SVT vill i det sammanhanget peka på erfarenheterna från OS i Sotji som visar att idrotten tappat en mycket stor del av tittandet jämfört med tidigare OS. Detta trots att de flesta professionella bedömare, däribland SVT, anser att sändningarna höll en god kvalitet. Färre personer såg OS 2014; 74 procent av befolkningen såg något från OS i Sotji i broadcast. Under 2000-talet har nivån tidigare varit ca 90 procent, skriver SVT i sitt remissvar. Baserat på de undersökningar som gjorts, och som SVT bifogar re-

18 18 sultaten av, förespråkar allmänheten införandet av en lista. Enligt dessa undersökningar anser nämligen 77 procent att hela befolkningen bör ha möjlighet att se evenemang av nationell betydelse. Erfarenheterna från senaste OS visar att en jämförelsevis låg penetration hos sändande kanal också leder till ett längre tittande även om sändningarna håller en god kvalitet, skriver SVT och fortsätter senare: En kanal som exempelvis MTG:s TV6 har redan i dag en teknisk penetration som är högre än den upplevda. Att den upplevda är lägre, är därför i första hand sannolikt ett informationsproblem. Högre penetrationstal för dessa kanaler skulle dessutom ha en positiv effekt på konkurrensen på TV-marknaden i stort. Myndigheten för radio och TV, MRTV, föreslog i sin utredande rapport kring evenemangslistan att begreppet fri-tv skulle likställas med betal-tv-programtjänster som ingår i ett grundabonnemang. Detta motsätter sig dock SVT. Myndighetens definitionsförslag möjliggör för kommersiella programbolag att kräva ett betydande pris från tittarna för att få tillgång till evenemangen. Hushållen betalar redan i dag ett högt pris för att få tillgång till de programtjänster som omfattas av operatörernas grundabonnemang. Prisutvecklingen de senaste åren har varit hög och kan befaras fortsätta i den riktningen. Erfarenheterna från senaste OS styrker detta: Av de som valde att inte se något alls från OS var det enligt SVT:s undersökningar uppskattningsvis ca en halv miljon potentiella tittare, som avstod på grund av kostnaden. SVT anser därför att fri-tv endast ska omfatta programtjänster som normalt kan tas emot vederlagsfritt och utan krav på abonnemang. Ett krav på hög penetration gynnar rättighetshavarna med ett högt genomslag för sändningarna och SVT tror att en åtgärd som införandet av en evenemangslista skulle kunna balansera upp den bristande konkurrens som finns på säljarsidan. Sveriges Television anser i övrigt att penetrationskravet bör vara 90 procent, i stället för föreslagna 80 procent, för de TV-bolag som får sända listade evenemang. Sveriges Konsumenter använder OS i Sotji som skräckexempel Även Sveriges Konsumenter, en oberoende och partipolitiskt obunden paraplyorganisation, konstaterar i sitt remissvar till regeringen att MTG:s sändningar från OS i Sotji är ett talande exempel på vad som händer om inte en evenemangslista införs. I sitt yttrande uttrycker Sveriges Konsumenter det starka konsumentintresse denna fråga präglas av och menar EVENEMANGSLISTA Rapport om hur en lista för evenemang i tv skulle kunna utformas Dnr: 13/00343 att stora idrottsevenemang som OS bör kunna ses av alla som betalat sin TV-licens, utan några som helst tillkommande avgifter. Det senaste OS är ett talande exempel på vad som händer om inte en evenemangslista införs som omfattar de stora idrottsevenemangen som samlar många tittare. Under Sotji-OS hade stora delar av befolkningen inga möjligheter att se tävlingarna, skriver Sveriges Konsumenter i sitt yttrande. Vad gäller kravet på räckvidd anser också Sveriges Konsumenter att föreslagna 80 procent är för lågt satt. Det är inte acceptabelt att en av fem, eller 1,5 miljoner medborgare, utestängs. Våra nordiska grannländer och flera av de stora EU-länderna har procent. Vi anser att det ska vara minst 90 procent för att förslaget ska få reell effekt, skriver Sveriges Konsumenter och fortsätter senare: Att bli tvungen att betala för ett så kallat baspaket för att komma åt OS etc gör att stora delar av allmänheten ändå kan utestängas. Det finns en stor risk att de TV-företag som köper sändningsrättigheterna gör det i syfte att låsa in konsumenterna i dyra och långvariga betallösningar. KKV varnar för snedvridna incita-

19 19 ment bland marknadsaktörerna. Konkurrensverket, KKV, ifrågasätter däremot regeringens införande av en evenemangslista. I sitt remissvar till kulturdepartementet är KKV:s principiella inställning att en sådan reglering skulle riskera en konkurrensbegränsning på en i dag välfungerande TV-marknad. Då rådande situation på svensk TV-marknad förefaller vara fullt tjänlig för att uppnå en väl fungerande marknad, som kännetecknas av långsiktigt hållbar konkurrens och Listan blir antingen verknings lös eller en allvarlig inskränkning i konkurrensen ett funktionellt konsumentskydd, anser Konkurrensverket att det saknas argument för att utforma föreskrifter om vilka evenemang som är av särskild vikt för det svenska samhället. Konkurrensverket ställer sig därför tveksam till införandet av en så kallad evenemangslista som kan komma att innebära konkurrensbegränsningar, skriver KKV i sitt yttrande. Med den snabba utvecklingen på medieområdet i åtanke är effektiv konkurrens ett incitament för företag att investera i kapacitet och utveckling, medan en begränsad konkurrens leder till försämrad konsumentnytta i form av sämre kvalitet och minskat utbud. Ingrepp i form av regleringen, som en evenemangslista, riskerar att ge marknadsaktörerna snedvridna incitament menar KKV. Som Myndigheten för radio och TV konstaterat i sin utredning måste nivåerna för minsta befolkningstäckning sättas mycket lägre än 80 procent, snarare omkring 40 procent, för att fler programbolag än de fyra största TV-bolagen skulle få en möjlighet att exklusivt kunna sända evenemang på en evenemangslista. Med ett sådant lågt krav på befolk ningstäckningsgrad som 40 procent synes emellertid en evenemangs lista bli verkningslös och därmed obehövlig mot bakgrund av det syfte men vill uppnå med utformningen av en sådan föreskrift, skriver Konkurrensverket i sitt yttrande. Listan blir antingen verkningslös eller en allvarlig inskränkning i konkurrensen. MTG själva väljer också de i sitt remissvar att lyfta fram OS-sändningarna från Sotji, dock för att peka på ett obefintligt behov av en evenemangslista. Med stolthet kan MTG konstatera att sändningarna från OS varit mycket framgångsrika och rönt stor uppskattning hos tittarna. Aldrig tidigare har så höga tittarsiffror uppmätts vid ett OS, skriver MTG och fortsätter senare: OS-sändningarna från Sotji är en god illustration av att kraven på att reglera sändningarna av stora idrottsevenemang är ägnade att komma åt ett problem som inte existerar. IOK och andra idrottsförbund som äger attraktiva sporträttigheter skulle aldrig sälja dessa rättigheter till aktörer som saknar förmåga och resurser att nå publiken, och på motsvarande sätt ligger det i MTG:s intresse att kunna nå så många som möjligt menar programbolaget. Den enda rimliga slutsatsen av rapporten är att avvisa en evenemangslista. Beroende på utformning skulle en sådan lista antingen bli verkningslös eller innebära en allvarlig inskränkning i konkurrensen. Med den utformning som föreslås i rapporten skulle den främsta effekten vara att stänga ute eventuella nya aktörer och programtjänster som ännu inte når upp till de föreslagna kriterierna. Med en annan utformning och långt högre krav än de föreslagna skulle stora delar av konkurrensen om rättigheterna sättas ur spel, skriver MTG. TV4: Detaljerad reglering hämmar snabbrörligheten Även TV4-Gruppen är tydliga med att en evenemangslista inte bör införas. Detaljerad reglering hämmar snabbrörlighet och har negativ inverkan. Det framgår tydligt av rapporten att en evenemangslista inte har något att tillföra, skriver TV4 i sitt remissvar. En återkommande uppdaterad lista skapar onödigt merarbete i en fråga som redan sköter sig självt anser TV4 och de ser inte heller någon motsättning mellan publikperspektiv och konkurrensperspektiv. Fortsatt tillgång till stora evenemang för publiken hanteras bäst utan en upprättad evenemangslista. Både TV-företagen och rättighetsinnehavarna har visat att de klarar av att tillgängliggöra dessa evenemang på ett bra sätt hittills. Ingen köper eller producerar evenemang av stort allmänintresse för att sen inte visa upp dem. Syftet är alltid att nå ut till så stor del av publiken som möjligt. Det som inte är trasigt bör inte lagas, skriver TV4 och avslutar:

20 20 TV4 anser att en evenemangslista inte ska införas. SBS Discovery för ett liknande resonemang som TV4 i sitt remissvar. Enligt vår mening har allmänheten i Sverige redan tillgång till evenemangen på det sätt som bestämmelsen är avsedd att säkerställa. Den rimliga slutsatsen blir därmed att någon lista inte behövs, Det är viktigt eller mycket viktigt att alla i Sverige kan ta del av större internationella sportevenemang i TV skriver SBS Discovery och avslutar: Sammanfattningsvis ser SBS Discovery inte några fördelar i att införa en evenemangslista. Snarare riskerar en sådan lista att medföra oproportionerliga nackdelar genom bl.a. inskränkningar av den öppna marknaden och ökade inträdesbarriärer. Införandet av en lista skulle därmed kunna riskera att minska den positiva utvecklingen för konsumenterna och idrotten i Sverige. Tillgången för allmänheten till dessa evenemang är självreglerande och SBS Discovery avråder från ett införande av en evenemangslista. PTS vill se lista med ett täckningskrav på minst 95% Post- och telestyrelsen, PTS, anser att i det fall en evenemangslista ska införas i Sverige bör befolkningstäckningen bestämmas till minst 95 procent av den bosatta befolkningen. Myndigheten för radio och TV, MRTV, föreslog MRTV ett täckningskrav om 80 procent av befolkningen, vilket PTS i sitt remissvar ifrågasätter. Enligt PTS kan det ifrågasättas om 80 procent kan betraktas som en väsentlig del av befolkningen. Det innebär att i storleksordning knappt 2 miljoner av befolkningen skulle riskera att utestängas från evenemangen. Enligt PTS mening finns det anledning att ansluta sig till vad som förordnades i de svenska förarbetena, dvs. ett krav på en befolkningstäckning om minst 95 procent, skriver Post- och telestyrelsen och fortsätter: Det kan vidare konstateras att de fyra stora aktörerna SVT, TV4, MTG och SBS redan i dag har möjlighet till en befolkningstäckning om minst 80 procent. Det kan förväntas att nämnda aktörer har en önskan, av kommersiella skäl eller eljest, att nå så många tittare som möjligt. Vid ett krav på 80 procents täckning framstår därför behovet av en evenemangslista som mycket litet. Post- och telestyrelsen är dock noga med att poängtera i sin remiss att myndigheten inte tar ställning till huruvida en evenemangslista bör införas eller inte och har, förutom avseende frågan om befolkningstäckning, inga övriga synpunkter. Bland de totalt 41 remissinstanserna regeringen begärt in synpunkter från syns även bland andra Marknadsdomstolen, Justitiekanslern liksom Konkurrensverket. Utöver programbolagen finns även operatörerna Tele2, Telenor, TeliaSonera och Com Hem med på listan. Remissvaren skulle ha inkommit till kulturdepartementet senast den 6 mars i år och dessa yttranden behandlas nu innan ett beslut fattas av regeringen. Evenemang aktuella för en lista De evenemang som enligt Myndigheten för radio och TV skulle vara aktuella för en evenemangslista är följande. De olympiska sommar- och vinterspelen. VM i fotboll för herrar och damer: kvalifikationsmatcher och slutspelsmatcher med svenskt deltagande samt semifinaler och finaler. VM i längdskidåkning. VM i friidrott. VM i ishockey för herrar: matcher med svenskt deltagande samt semifinaler och finaler. Nobelfesten.