Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8"

Transkript

1 Växtpressen Nr 2 Augusti 29 Årgång 38 Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Kvävestrategier till höstraps på hösten, sid 1-11 Yara 1

2 Ledaren Glöm inte långsiktigheten! I slutet av juni, under Borgeby Fältdagar, stod jag i Yaras monter och fick möjlighet att prata med många lantbrukare, en fin möjlighet att känna av vad som verkligen intresserar våra kunder. I år var det ett enda ämne som var helt dominerade. Gödselpriset! Blir gödseln billigare? Ska jag köpa nu? Detta intresse är givetvis helt naturligt efter de senaste årens marknadssvängningar. Det har varit mycket stora prisvariationer, både vid försäljning av spannmålsprodukter och vid inköp av olika insatsvaror. Detta gäller inte minst växtnäring. Att köpa och sälja vid rätt tidpunkt är idag viktigt för lantbruksföretagets lönsamhet. Men även odlingen är viktig. En bra skörd med rätt kvalitet är entrébiljetten för att få vara med på de bäst betalda spannmålsaffärerna. Detta gäller både den enskilda odlaren och spannmålshandlaren som kanske skall fightas om en stor exportaffär av maltkorn. På Borgeby Fältdagar fick vi på Yara ytterst få frågor om odling. Vilken gödslingsstrategi skall jag ha? Hur påverkar ett högt kalipris mitt produktval? Blir det brödvetekvalitet när jag sänker kvävegivan? Rätt beslut i dessa frågor har, och kommer även i framtiden att ha, stor betydelse för odlingens lönsamhet. Ovanstående är exempel på frågor som har direkt effekt på det enskilda årets lönsamhet. Kortsiktig påverkan. Här och nu! Glöm inte att ställa dem. Till oss på Yara, till din rådgivare, eller varför inte till den som köper din spannmål. Men det jag just nu saknar allra mest är faktiskt fokus på de mera långsiktiga utmaningarna. Markens bördighet på sikt är bland annat helt beroende av att vi tillför lika mycket växtnäring som vi för bort. Balans mellan tillförsel och bortförsel. Det är lönsamhetsmässigt helt rätt att snåla med fosfor och kalium när gödseln är dyr och spannmålen billig. Men när det är en rimlig prisrelation mellan växtnäring och spannmålspris, är det enligt min mening klokt att korrigera detta. Vi på Yara kommer att fortsätta att utveckla våra produkter, och vi fortsätter att göra fältförsök i Sverige och i andra länder. Detta gör vi för att vi även framöver ska kunna ge bästa möjliga gödslingsråd, i syfte att förbättra din kortsiktiga och långsiktiga lönsamhet. Men vi erkänner gärna att vi även gör det för att vi tror att det är bäst för vår egen långsiktiga lönsamhet. Vi är beroende av nöjda kunder med bra odlingsresultat, som är villiga att köpa våra produkter, idag och i morgon. Mogens Erlingson Marknadsdirektör Växtpressen nr 2 Augusti 29 Årgång 38 Innehåll Ledaren... 2 Lägre kvävepris - högre gödslingsoptimum?... 3 NPK, NP eller bara N till spannmålen?... 4 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk... 6 Gödslingsråden blir mobila... 9 Kvävestrategier till höstraps på hösten... 1 Lagra storsäckarna rätt Svavel - en lönsam försäkring Nya friska tag på gödselmarknaden Yara AB Box 516, Landskrona Tel: Fax: E-post: Internet: Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Mogens Erlingson, Gunilla Frostgård, Inger Hyltén-Cavallius, Carl-Magnus Olsson Layout: KjellGRAPH, Ramlösa Tryck: JMS, Helsingborg Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 141. ISSN Omslagsfoto: Yara 2 Yara

3 Lägre kvävepris högre gödslingsoptimum? Priset för kväve har som bekant gått ner kraftigt och har under sommaren legat på samma nivå som för två år sedan. När kvävepriset gick upp sänktes rekommendationerna. Därför bör i logikens namn givorna höjas nu. Men långt vikigare än små förändringar på grund av kvävepriset är de stora behovsvariationer som finns mellan olika fält och mellan olika år! Enligt Jordbruksverkets riktlinjer, vårt Gödslingsråd och Lantmännens rekommendationer, har kvävepriset liksom spannmålspriset betydelse för gödslingsoptimum. Vi har under de senaste åren lärt oss att räkna på kvoten mellan kvävepris och grödans pris. Under förra säsongen när kvävepriset var högt, sänktes rekommendationerna med 1-3 kg per hektar för olika grödor. Eftersom kvoten är tillbaka på samma nivå som den var före sänkningen av kväverekommendationerna, bör man nu överväga om man ska höja gödslingsnivån. Ekonomiskt gödslingsoptimum definieras som den gödslingsnivå där man får tillbaka pengarna för det sist insatta kilot kväve. Och generellt sett är det givetvis så att ju billigare kvävet är, desto mer kan man lägga. Se figur 1. Platsen och årsmånen har större betydelse än priskvoten Variationen i ekonomiskt optimal kvävegiva är mycket stor framförallt mellan platser, men också över åren. Skillnaderna beror på att jordarnas förmåga att leverera kväve varierar samt att skördenivåerna är olika över åren. Figur 2 visar den genomsnittliga utbyteskurvan för kvävegödsling i höstvete. Även Gödslingsstrategi i spannmål: Använd rekommenderade totalgivor enbart som riktvärden. Justera den planerade totalgivan utifrån din egen erfarenhet av fältets kväveleverans. Justera givan även efter kvalitetsmål, kvävepris, förväntat spannmålspris m m. Dela kvävegivan Detta är enda sättet att anpassa kvävemängden till årsmånen! Håll ner huvudgivan med 2-3 kg N Kompletteringsgödsla om det behövs Använd de hjälpmedel som finns Yara N-Sensor Yara N-Tester (fd Kalksalpetermätaren) Figur 1. Kväve- och spannmålsprisets betydelse för kvävegödslingsoptimum. Enligt de genomsnittliga kurvorna för kvävegödslingsoptimum, kan man öka lönsamheten genom att lägga en något högre kvävegiva när kvävepriset sjunkit. På samma sätt ökar optimum vid ett högt spannmålspris. (Beräkning baserad på fältförsök ) Skörd kg/ha N-optimum, kg N/ha Figur 2. Den heldragna linjen visar genomsnittligt optimum för kvävegödsling i höstveteförsök under åren Prickarna visar spridningen i försöksmaterialet, dvs hur stor skörden varit för de olika givorna på olika försöksplatser de enskilda värdena från de olika försöken har lagts in (se prickarna). Utifrån diagrammet är det lätt att inse att genomsnittet sällan stämmer för ett enskilt fält. Exempelvis ser man att man i försöken kunnat få en skörd på 8 ton för gödsling med allt från 8 till 24 kg kväve. Omvänt kan 16 kg kväve ge 4 ton på någon plats, men på ett annat fält ett annat år kan det ge 11 ton. En viktig slutsats vi kan dra är att det är betydligt viktigare att lära känna sin jord och dess förmåga att leverera kväve än att räkna på priskvoterna. Även årsmånsvariationerna kan ge större ändring i kväveoptimum än förändringar beroende på pris. Spannmålspris, kr/kg Kg N/ha Delad giva, anpassning och miljöhänsyn är ledord Även om kvävepriset är lägre än tidigare är det viktigt att vi hushållar väl med kvävet. Kan vi spara kväve och därmed pengar ska vi fortsatt göra det. Vi vill inte gödsla över ekonomiskt optimum, utan bör sträva efter låga restkvävemängder efter skörd och därmed liten utlakningsrisk. Gunilla Frostgård Kvävepris 9 kr/kg N Kvävepris 18 kr/kg N 8,7, ,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 Yara 3

4 NPK, NP eller bara N till spannmålen? Lönsamheten för gödsling med NPK beror på vilken skördeökning man får, eventuell kvalitetsbetalning samt på spannmålspris och gödselpris. Oavsett gröda och P-AL-klass måste man i lönsamhetsberäkningen också ta hänsyn till att utebliven P- och K-gödsling ger en högre gödslingskostnad i framtiden. Alternativet är en framtida lägre skördenivå på grund av att man sänker markens fosfor- och kaliumstatus. Figur 1. I våras rekommenderades att gödsla med YaraMila i klass II, se den övre matrisen. Eftersom fosforpriset sjunkit är det återigen lönsamt att i klass III ersätta all den fosfor spannmålen för bort. Nu gäller samma gödslingsrekommendationer som för 2 år sedan, se den nedersta matrisen, där rekommenderas till fosforklass III. Huvudgiva i spannmål 29 Åter lönsamt att gödsla balanserat med fosfor! Under många år har målsättningen varit att jordarna ska ligga i P-AL-klass III i en stråsädesdominerad växtföljd. Man har i denna klass gödslat med lika mycket fosfor som grödan bortfört. I lägre klasser har man gödslat mer, så att markens fosforinnehåll på sikt skulle öka och i högre klasser har man gödslat mindre, så att innehållet i marken skulle gå ner till klass III. I klass III tillför NPK-produkten Yara- Mila lika mycket P och K som bortförs med skörden. Gödslingen blir därmed balanserad. När fosforpriset steg kraftigt var det inte längre lönsamt att gödsla efter grödans bortförsel i klass III. Även om skördeökningen för YaraMila i klass III är ganska stor, i genomsnitt ca 4 kg per ha, kan man i denna klass inte betala så höga kostnader för fosfor som 4 kr per kg. Inte förrän i klass II är skördeökningen tillräckligt hög (> 7 kg per ha) för att kunna bekosta ett så högt fosforpris. (Läs mer om prisutvecklingen på sidan ) Återgång till tidigare rekommendationer Under det gångna växtodlingsåret ändrades rekommendationerna för fosfor drastiskt som en följd av de höga fosforpriserna. Men nu är prissituationen helt annorlunda och vi kan skruva tillbaka rekommendationerna till där de var för 2 år sedan. Se matriserna i figur 1. Senaste årens försök med ökande fosforgivor i vårsäd visar att man får skördeökning för fosfortillförsel upp till P-AL-tal ca 1, dvs klass IVa. Ju lägre P-AL-klass och ju högre fosforgiva, desto större blir merskörden. Se figur 2. När nu fosforpriset sjunkit från 4 kr till ca 15 kr per kg (juli -9) minskar fosforkostnaden per hektar från 64 kr till 24 kr om man lägger ca 1 kg kväve som Denna lägre kostnad gör att det återigen blir lönsamt även på kort sikt att försöka klass III. bibehålla Fosforskulden måste betalas Det tar några år för markens fosforstatus att försämras. Men det tar också några år att förbättra statusen om man snålat med fosfor. Vi vet inte hur prissituationen ser ut framöver. Men just nu är den gynnsam. Det är all idé att gödsla med en NPK som är balanserad efter behovet i den P-ALklass man befinner sig. Efter ett par års snålgödsling bör man återigen tänka på markens långsiktiga fosforstatus. Tillföra vad marken för bort, gödsla i balans. När man räknar på lönsamheten ska man dels se den kortsiktigt, dvs om man får tillbaka den merkostnad som NPK utgör i jämförelse med N och dels långsiktigt. Hur mycket fosfor tar jag bort från marken och vad kommer det att kosta att ersätta denna. Om en stråsädesgröda för bort 2 kg P har denna ett värde av 2 x 15 kr, dvs 3 kr per hektar. Vi tar alltså ut denna summa från markens fosforbank. Fosfor till höstsäd Höstsäden svarar inte med lika stora skördeökningar vid medelgoda och goda fosfortillstånd som vårsäden. Men om fosforklassen sjunker till en låg klass III eller därunder, behöver höstsäden fosfor för att ge goda skördar. Problemet är bara att då krävs hösttillförsel för bästa utbyte. För att slippa höstgödsling är det en god investering att hålla jorden i klass III. Huvudgiva i spannmål 28 Gäller för 21. Figur 2. Skördeökningar för NPK i vårsäd. Ju lägre P-AL-klass och ju högre fosforgiva, desto större blir skördeökningen. NP ger endast marginell skördeökning. Det behövs kalium för att få ut hela skördeökningen av fosfortillförseln. (N-givan i alla led var 1 kg. Försök YA-51 och M3-395, 25 försök 25-7) P-AL <4 P-AL 4-8 P-AL > kg P 7 kg P 1 kg P 17 kg P 27 kg P 18 kg P Produkt: Axan YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila Skördeökning,kg/ha 4 Yara

5 YaraMila Kalium behövs Skördeökningen för fosfor är nära knuten till markens fosforinnehåll. För kalium däremot, är det ofta svårt att förklara varför man fått en skördeökning eller kvalitetsförbättring. Klart är i alla fall att det krävs kalium för att få fullt utbyte av fosforgödslingen i vårkorn, se figur 2. Nuvarande gödslingsrekommendationer för kalium till stråsäd baseras huvudsakligen på markens innehåll, mätt som K-AL. Gamla försök ligger bakom dessa gödslingsrekommendationer. Stegar med ökande mängder kalium visade viss skördeökning, men skillnaderna var små. Så länge priset var lågt, kunde man lägga kalium i överskott. Men frågan om betydelsen av att gödsla med kalium har nu aktualiserats. Under förra årets prisuppgång på alla växtnäringsämnen följde även kalipriset med upp. Till skillnad från kväveoch fosforpriserna har kaliumpriset ännu inte gått ner (juli -9). Moderna försök i vårkorn från 1995 och fram till idag har visat att NPK ger högre skörd än NP oavsett vilket K-AL-tal marken håller. Flera av försöken har legat på jordar med höga K-AL-tal. Endast på mycket lätta jordar har skörderesponsen gått att härleda till K-AL-talet. En viss korrelation finns till kalium/magnesiumkvoten, men inte heller den ger hela förklaringen. Nya råd för kalium Med tanke på prissituationen och den svaga kopplingen mellan K-AL och skördeökningen för kalium finns anledning att se över gödslingsrekommendationerna för kalium. Detta kommer att ske under hösten. För att på sikt kunna ge relevanta rekommendationer pågår nu en omfattande 3-årig försöksserie där olika K-nivåer jämförs i olika NP-, Axan Att gödsla med NPK ger inte bara högre skörd, utan också en tidigare mognad (se bilden) och bättre kvalitet. Fördelar som också bör värdesättas vid gödslingsplaneringen. Bilden är från ett försök med radmyllad Axan respektive NPK på Laxmans Åkarp i Skåne 23. NPK- och NK-produkter. Förhoppningsvis kan vi redan nästa år redovisa preliminära resultat från denna serie. Samverkanseffekter NPK höjer skörden. Eftersom ökningen har gått att relatera till markens fosforstatus (och inte till K-AL), har vi tagit för givet att det bara rör sig om fosforeffekter. Men om vi jämför NPK med NP finner vi att NPK ger betydligt högre skörd än bara NP. Man kan uttrycka det så att för att få ut hela effekten av ökade fosforgivor behövs kalium. Jämför skördeeffekten av och 27-5 i figur 2! Båda leden har gödslats med samma N- och P-giva men sista ledet har inte fått kalium. Utöver skördeökningar, får man ofta en förbättrad kvalitet med NPK-gödsling. I försöken med fosforstegar konstaterades inte bara högre skörd, utan också en tidigare mognad och bättre kvalitet. Fördelar som också bör värdesättas vid gödslingsplaneringen. Ett tydligt exempel på den tidigare mognaden är fotot från ett försök med radmyllad Axan respektive NPK på Laxmans Åkarp i Skåne 23 (se foto). I tabell 1 ser man också att tusenkornvikt och rymdvikt förbättras då NPK används jämfört med NP respektive enbart N. Att proteinhalten sjunker är en utspädningseffekt på grund av den ökade skörden. Lönsamhetsbedömning för NPK i stråsäd Kortsiktig lönsamhet: Utifrån markens P-AL-tal kan man bedöma vilken skördeökning som kan förväntas av NPK jämfört med NS. Om man endast ser det kortsiktigt, måste värdet av skördeökningen plus kvalitetsförbättringen vara högre än gödselkostnaden. Lönsamhet på längre sikt: Uttag från banken måste så småningom ersättas. Nu är prisnivån på fosfor relativt låg. Det kan alltså vara en god investering nu att gödsla i balans och inte tära på förrådet. Vi vet inte hur situationen kommer att se ut framöver. Att hålla marken i en lagom fosforstatus är positivt för kommande grödor. Andra aspekter : Vi har i många försök sett att kombisådd NPK (jmf med enbart kväve) till vårsäden gett snabbare utveckling, tidigare mognad och lägre vattenhalt (se fotot som exempel på detta). Detta kan vara svårt att värdera, men en lägre torkningskostnad bör tas med i beräkningen. En tidigare mognad och skörd kan leda till att efterfölde höstgröda sås i tid, vilket kan ha stor betydelse för utvecklingen av t ex höstrapsen. Gunilla Frostgård Fördelar med NPK i stråsäd: Högre skörd vid P-AL under ca 1, dvs en låg klass IV Ökad kvalitet i vårsäd Tidigare mognad Lägre vattenhalt Ökad odlingssäkerhet Praktiskt Upprätthåller markens näringsstatus Tabell 1. Inte bara skörden utan även kvalitetsegenskaperna kan förbättras med NPK. I tabellen visas kvalitetsresultaten från led A, F och D (se också figur 2). Både tusenkornvikt och rymdvikt har förbättrats. Att proteinhalten sjunker är en utspädningseffekt pga den ökade skörden. Led Gödsling, kg/ha Axantal Tusenkornv Rymdvikt Protein N P K st/kvm g g/l % i ts A Axan , ,7 F YaraMila , ,3 D YaraMila , ,3 LSD* 26,5,15 antal obs** 21/15 2/14 25/18 25/18 * skall egentligen skilja något då det är olika antal observationer. ** Led A-E har ingått i alla försök medan led F endast finns i försök från 26-27, 18 st. Medeltalen är justerade för att bli jämförbara trots olika antal. Yara 5

6 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk I en nyligen utkommen bok belyses frågan om det finns vetenskapliga bevis som stödjer uppfattningen att ekologisk odling är bättre än konventionell odling. Boken är sammanställd av professorerna Lars Bergström och Holger Kirchmann från Sveriges Lantbruksuniversitet och innehåller vetenskapliga fakta från ett stort antal medförfattare. Förhoppningen är att den ska råda bot på okunskap och osaklig debatt. De flesta är nog överens om att vi bör sträva efter en uthållig, effektiv och miljövänlig produktion av livsmedel. Den mat som når konsumenten ska vara säker och hålla hög kvalitet. Vi som arbetar praktiskt inom lantbruket efterlyser också en trygg arbetsmiljö. Enligt många konsumenter och troligen de flesta av våra politiker kan vi uppnå ovanstående mål genom att producera ekologiskt. Därför har vi i Sverige högt satta mål vad gäller utvecklingen av den ekologiska odlingen. För att stimulera fler lantbrukare till en omläggning av produktionen utbetalas stöd till ekologisk odling. Men är det verkligen så att ekologisk produktion löser problemen? Och är en ökad omställning till ekologisk odling det mest effektiva sättet att nå målen om en uthållig livsmedelsproduktion? Eller är det ett slöseri med våra skattepengar att årligen betala ut stöd till ekoproduktion på drygt 5 miljoner kr? Kan man till och med uppnå miljömålen bättre genom att använda dessa pengar på annat sätt? Frågan om hur vi på bästa och mest miljövänliga sätt ska producera våra livsmedel är viktig för oss alla. Tyvärr har det kommit att bli ett ställningskrig och en pajkastning mellan förespråkare av ekologisk och konventionell odling. I stället för att samarbeta och lära av varandra har vi kommit att bli konkurrenter. Debatten är ofta osaklig, baserad på känslor, tyckande och okunskap. I våras gavs det ut en bok, baserad på vetenskap och forskningsresultat, som ger en saklig grund att utgå ifrån när man diskuterar de olika odlingssystemen. De viktigaste resultaten från boken presenterades på politikerveckan i Almedalen i juni av professorerna (från vänster) Thomas Kätterer, Lars Bergström, Holger Kirchmann och Rune Andersson. Professorerna representerar några av de många forskare som författat bokens olika kapitel. Boken är sammanställd av Holger Kirchmann och Lars Bergström. Boken som heter Organic Crop Production Ambitions and Limitations bör läsas av alla som är det minsta intresserade av debatten. Växtpressen har intervjuat de forskare som sammanställt boken, professor Holger Kirchmann och professor Lars Bergström vid Lantbruksuniversitet i Uppsala för att få svar på några kärnfrågor: Varför har ni skrivit boken? Vi har i vår forskning arbetat länge både med ekologiska och så kallade konventionella metoder. Vi har på nära håll följt diskussionen och upplevt många av de missuppfattningar och felaktigheter som florerar i debatten. Ekologiskt är en odlingsform som bland allmänheten ofta anses som en universallösning. För att tillfredställa den allmänna opinionen stödjer politiker och lagstiftare ofta denna uppfattning. Tyvärr saknas många gånger vetenskapliga belägg för påståenden som talar för ekologisk odling. Vi kände att det var dags att sätta ner foten. Vår intention har varit att presentera ett sakligt material för forskare, politiker och andra som vill skapa sig en objektiv bild. Varför tror många att ekologisk odling är bättre? Ekologiskt producerad mat upplevs som naturlig. De flesta av oss har uppfattningen att det som är naturligt är positivt. Därför vill man gärna tro att ekologiskt är bättre. Men för det första är inget odlingssystem naturligt. Alla odlingssystem är konstlade och man strävar oavsett inriktning efter att uppnå en god och lönsam skörd. Målet är matproduktion. För det andra har man ingen helhetssyn på naturen och det naturliga. De flesta ser bara de positiva sidorna. Hur vacker naturen kan vara. Blommorna doftar, det är skönt och njutbart. Men naturen har också en annan sida. En grym och oberäknelig sida. Hela tiden pågår en kamp för överlevnad, en kamp mot naturkrafter och en kamp mellan djur, växter, svampar, insekter och mikroorganismer. Det produceras naturliga gifter som kan vara väl så farliga som de som är producerade av människan. Jordar utarmas och försuras även när naturen har sin gång. Vi menar att helhetssynen, förmågan att se båda sidor saknas hos den så kallade gröna sidan. De dyrkar det naturliga och om naturen gör värre saker än människan gör det inget, eftersom det är naturligt. 6 Yara

7 Minskar kväveläckaget om fler odlare går över till ekologisk odling? Nej! Läckaget minskar inte. I den ekologiska odlingen är nästan all gödsel organisk, främst stallgödsel. Det innebär att näringsämnena är relativt hårt bundna i det organiska materialet och inte direkt växttillgängliga. Deras frigörelse beror på fukt och temperatur. Kvävet kan därför bli tillgängligt vid fel tidpunkt, till exempel under hösten när grödan är skördad. Visserligen kan man använda fånggrödor, men det gör man ju i den konventionella odlingen också. Våra experiment har till och med visat att mineralgödselkväve ger högre skörd när fånggrödor använts. Om man mäter utlakningen per hektar i de olika odlingssystemen, är skillnaden ofta liten mellan ekologisk och konventionell odling. Men om man räknar per producerad enhet spannmål, är det konventionella betydligt bättre, eftersom skörden i ekologisk odling ofta endast är hälften så stor. Dessutom bör man räkna över hela växtföljden och då faller ekoodlingen ännu sämre ut. Gröngödsling måste ju läggas in i växtföljden, för att kvävetillgången ska förbättras. Vissa år produceras således ingen gröda. Vi bedömer att utlakningen per producerad skördeenhet ofta är dubbelt så stor inom ekoproduktionen. Gödsling med organiska gödselmedel ger ofta en lägre kväveeffektivitet. Vi har gjort experiment där vi jämfört utlakningen efter gödsling med stallgödsel med utlakning efter gödsling med handelsgödsel. Efter gödsling med stallgödsel lakades ca 3 % av kvävet ut och efter gödsling med handelsgödsel lakades ca 3,5 % ut. Hur uthålligt är ekologiskt lantbruk? Först bör man definiera vad som menas med uthålligt. Tänker man på ett odlingssystem som kan försörja världens befolkning på sikt eller mer lokalt och på kortare sikt? I båda fallen är det svårt att se den ekologiska odlingen som uthållig. När man som lantbrukare går över till ekologiskt lantbruk idag, ärver man den näringsstatus i marken som en konventionell odling skapat. Förrådet av fosfor, kalium, magnesium med flera näringsämnen räcker några år. Men om man bara tär på förrådet, kommer jordarna att utarmas. De så kallade Bjärrödsförsöken, där ingen fosfor eller kalium tillförts på flera år, visar att det inte går att få goda skördar med ekologiska metoder när marken är tömd på näring. Kväveläckaget är ofta högre vid ekologisk odling eftersom det är svårare att anpassa kvävegivan till grödans behov om man bara använder stallgödsel. Frågan om uthållighet är alltid knuten till en viss skörd. Ett system kan vara uthålligt med låga skördar, men för att kunna tillfredsställa behovet av livsmedel behöver vi ju höga skördar. Idag försörjs nästan 5 % av världens befolkning av skördeökningen som mineralgödseln bidrar med. Om vi ska ha en stabil produktion med höga skördar måste växtnäring tillföras. Tittar vi enbart på Sverige, räcker näringen i stallgödsel bara till ca 35-4 % av grödornas kvävebehov. Resterande kvävemängd måste tillföras. I ekologisk odling sker det genom gröngödsel, slakteriavfall m.m. och i konventionell med handelsgödsel. I ekologisk odling ger detta kvävebrist, vilket visar sig i en betydligt lägre skörd. Hur ser ni på fosfor som en ändlig resurs? Fosforn är en ändlig resurs och det är viktigt att vi recirkulerar den fosfor vi redan har i omlopp. Ungefär 9 tusen ton Alla åtgärder som ökar effektiviteten av växtnäringen vi tillför är till gagn för miljön. Exempelvis gödselgivor som är anpassade efter grödornas behov och markens leverans. Bilden visar Yara N-Tester, ett hjälpmedel för att bedöma hur mycket mer kväve som behöver tillföras. fosfor skulle kunna recirkuleras i Sverige. Det motsvarar ca 5-6 % av det årliga behovet. Det finns redan nu en utvecklad teknik för att återvinna fosfor från slam genom förbränning. Askan skulle sedan kunna ersätta en del av den apatit som används som fosforkälla vid tillverkning av fosforgödselmedel. Att förbränna är säkrare och bättre än att använda slam och toalettavfall direkt. Man kan då bli av med föroreningar såsom tungmetaller, smittoämnen och läkemedelsrester. Inom den ekologiska produktionen i Sverige tar man inte emot samhällets organiska avfall alls, utan förlitar sig främst på stallgödsel. Detta är egentligen en paradox eftersom många hävdar att vi bör minska intaget av animalier. Konsumerar det konventionella lantbruket mer energi än det ekologiska? Nej, inte per producerad enhet mat! Men tittar man på energiåtgången per hektar så är den högre. Som exempel på ett energisnålt system kan vi nämna hackjordbruk i Afrika. Det går inte åt speciellt mycket energi per hektar, men skördarna är mycket låga. För att göra en rättvis jämförelse måste vi utgå ifrån att vi behöver producera lika mycket mat i båda systemen. Som tumregel kan nämnas att det åtgår 1 liter olja för att producera 1 kg kväve. Kvävet ger en ökad skörd i form av biomassa. Nettoresultatet blir att mellan 5 och 1 gånger mer energi i form av biomassa produceras för varje insatt kilo kväve. Dessutom kan mineralkväve produceras med förnyelsebara energikällor. forts. nästa sida Yara 7

8 Figur 1. Världen måste producera mer mat. Diagrammet visar FAOs beräkning av befolkningsökningen fram till 23. För att livnära befolkningen krävs en ökad spannmålsproduktion på 57 %. Eftersom jordbruksarealen endast kan öka med 7 % krävs en högre effektivitet på befintlig areal. Gödselanvändningen beräknas därför öka med 36 %. (Källa: FAO; Towards 215/3; Technical interim report 4/2.) Relativ ökning % År Eftersom ett system med mineralgödsel ger dubbelt så hög skörd, får vi areal över att producera bioenergi på. När bioenergi ersätter fossila bränslen får vi en förstärkt positiv energibalans. Kan vi försörja världens befolkning med ekoodling? Jordens befolkning ökar ständigt. Om 2 år har befolkningen ökat med ytterligare 5 % med dagens ökningstakt samtidigt som arealen är i stort sett oförändrad. För att klara denna kommande enorma efterfrågan på mat måste produktionen vara effektiv. På lång sikt är det ohållbart att alla ska odla ekologiskt, eftersom det innebär kraftiga skördesänkningar. Det påstås ofta felaktigt att skörden skulle kunna ökas kraftigt i tropiska länder genom ekoodling. Detta är en myt. En kraftig ökning av produktionen särskilt i utarmade jordar kan inte ske utan insats av växtnäring i tillräcklig mängd. Men om vi ändrar våra matvanor och äter mindre kött, kan vi då försörja världen med ekomat? Maten skulle räcka till fler om vi åt mer vegetariskt och inte förädlade den genom djuren. Men ekologisk odling baseras till stor del på stallgödsel. Varifrån skulle denna stallgödsel komma om vi minskar djurproduktionen? Denna ekvation går inte ihop! Är den ekologiska maten säkrare och nyttigare? Nej, det finns inga belägg för detta. Tallrikens sammansättning har mycket större betydelse än odlingsformen. Om man bara äter balanserat och varierat spelar det ingen roll enligt vilket system maten är producerad. spannmålsproduktion (+57 %) befolkning (+41 %) gödselanvändning (+36 %) jordbruksareal (+7 %) Ibland har hävdats att ekologiskt odlad mat innehåller mer spårämnen. Inte heller detta är belagt. Vi har sett att ibland har de ekologiskt producerade produkterna högre halter av mikronäringsämnen, ibland är de konventionella produkterna bättre. Inom konventionell odling har man ju dessutom möjligheten att gödsla med mikronäring och på så sätt förbättra grödornas halter av spårämnen. Selengödsling i Finland är kanske det bästa exemplet på detta. Uteslutandet av bekämpningsmedel är ett av de starkaste argumenten för ekoodling. Men vi tycker att många silar mygg och sväljer kameler i denna debatt! När pesticider används, är det ofrånkomligt att en del hamnar i mat, vatten och på andra ställen i miljön. Analysmetoderna förfinas alltmer och vi kan därför spåra dessa föroreningar i mycket låga koncentrationer. När vi äter får vi i oss ungefär 1 gram naturliga gifter varje dag, vilket är ungefär 1 gånger mer än de bekämpningsmedelsrester som vi som mest kan få i oss per dag! En del av dessa naturliga gifter är väldigt potenta, t ex glykoalkaloider i potatis. Både för ekosystemen och för vår mat är det dock viktigt är att vi bestämmer oss för vad som är acceptabla nivåer av bekämpningsmedel genom att göra riskbedömningar. Viktigt är också att fortsätta att ta fram bättre och mer selektiva bekämpningsmedel. Vilka åtgärder inom växtodling och växtnäringstillförsel anser ni vara de viktigaste för miljön och livsmedelssäkerheten? Alla åtgärder som ökar effektiviteten av den växtnäring vi tillför är till gagn för miljön. Anpassning av kvävegivorna efter grödornas behov och markens leverans, delade givor, placering samt gödsling vid rätt tidpunkt är exempel på åtgärder i odlingen som ökar effektiviteten och minskar restkvävemängderna efter skörd. Fosforgivorna bör anpassas efter markkarta och grödornas upptag även på stallgödselgårdar. Att sätta in specifika åtgärder för speciella problem är det bästa för såväl konventionell som ekologisk odling. Fånggrödor, våtmarker, kantzoner och fosforfällor är exempel på effektiva åtgärder för att minska negativ påverkan av växtnäring. Hela Greppa Näringen är exempel på en god investering av skattepengar. Om de 4-5 miljarder kronor som lagts som stöd de senaste 6 åren till ekoodlingen istället hade satsats på riktade åtgärder inom den konventionella odlingen skulle utväxlingen och nyttan blivit betydligt större för vår miljö. Gunilla Frostgård Fakta ekologisk produktion i Sverige Regeringens målsättning till år 21 är att andelen certifierad ekologisk odling ska öka till minst 2 % av jordbruksmarken. 27 utgjorde den totala certifierade ekologiska arealen (exklusive karensareal) ca 216 ha. Detta innebär att ca 7 % av landets jordbruksmark odlas ekologiskt. De största grödorna inom ekoodlingen är slåttervall, spannmål och ängs- och betesmark. Årligen utbetalas stöd till ekologisk produktion om ca 5 miljoner kronor. Läs boken! De flesta av boken Organic Crop Production Ambitions and Limitations kapitel kan hämtas hem gratis på: (skriv 58, 9, 1, 11, 12, 13 resp. 14 för de olika kapitlen). Boken kan också beställas från bokförlaget Springer: agriculture/book/ Yara

9 Gödslingsråden blir mobila Ett gödslingsråd via SMS direkt i fält. Det är sannolikt en verklighet inom några år. Yaras CropImage, som bygger på bildanalys av grödan, testas och anpassas i bland annat Sverige. Resultaten ser mycket lovande ut. Det är ingen tvekan om att vi är i bör av ett nytt mobilt århundrade. Mobiltelefonerna har gått från att vara enbart telefoner till kraftfulla datorer för kommunikation, underhållning och service. De finns snart i var mans hand över hela världen. Detta gäller inte minst lantbrukare. Bildanalys av grödan Idén bakom CropImage, som är under utveckling av Yaras forskningsstation i Hanninghof i Tyskland, är ganska enkel men spännande: Varför inte kombinera vanliga mobila standardtelefoner med Yaras växnäringskunnande för att åstadkomma ett högt utvecklat specialverktyg för jordbrukare? Mobilens kamera skulle kunna användas som en kvävesensor under förutsättning att det går att få fram digitala bilder av grödans näringsstatus. Under 25 började ett gäng forskare på Hanningshof att ta digitala bilder i så många försök som möjligt där kväveupptaget i grödan skulle analyseras. Runt 4 bilder kopplade till N-upptag och biomassa har nu analyserats (namnet CropImages kommer av Crop (gröda) och Image (bild)). En metod för bildbehandling har byggts upp för att möjliggöra en säker bedömning av grödans kvävestatus utifrån digitala bilder. Liksom för Yara N-Sensor, kan denna information sedan användas för att beräkna grödans kvävebehov. Stefan Reusch, en av forskarna som utvecklat CropImage, visar hur enkelt telefonen används i fält. Testas och anpassas för svenska förhållanden Systemet testas för närvarande i Tyskland, Frankrike och Sverige i oljeväxter och höstsäd. I Sverige har vi de senaste åren fotograferat alla relevanta gödslingsförsök för att få ett bra underlag för svenska rekommendationer. Till vår hjälp har vi bl a haft Hushållningssällskapet i Skaraborg. Resultaten har så här långt varit speciellt goda i oljeväxter, men även höstsäden ser mycket lovande ut. Några år till Resultaten hittills är mycket uppmuntrande, men en del ytterligare arbete behöver läggas ner på systemet för att säkerställa rekommendationerna. Men även om det tar något år innan CropImage finns i handeln, är det dock ingen tvekan om att Yaras gödslingsråd kommer att bli mobila i framtiden! Gödslingsrådet kommer som SMS inom några minuter. Inger Hyltén-Cavallius (efter underlag från Stefan Reusch och Jörg Jasper, Yara, Hanninghof) Enkel användning En första prototyp för mobila N-gödslingsrekommendationer har testats denna vår. Systemet består av en central server för bildbehandling samt ett litet program som installeras i en helt vanlig mobiltelefon med internetuppkoppling och kamera. För lantbrukaren är det enkelt. Han öppnar CropImage i telefonen, knappar in några data om grödan (t ex gröda, utvecklingsstadium). Därefter tar han ett antal bilder av grödan för att få ett bra medeltal av fältet. Bilderna skickas till servern som skickar tillbaka ett SMS inom några minuter med information om hur mycket kväve grödan tagit upp samt ett gödslingsråd. Mobil telefon med kamera och internetuppkoppling Fotografering samt överföring av bilder Central server Bildbehandling samt utskick av SMS Mottagning av SMS med gödslingsråd Yara 9

10 Kvävestrategier till höstraps på hösten Kvävegödsling till höstraps på hösten har länge varit en något slentrianstyrd åtgärd kan tyckas. I samband med att Svensk Raps studerade franska erfarenheter, väcktes frågan om vilket bestånd vi egentligen vill ha i rapsen på hösten och hur vi skall skapa detta. Ett lagom tunt bestånd med kraftiga plantor är vad som önskas, men hur kommer man dit? Detta är frågeställningen som ligger bakom den nya försöksserien OS 188. Med start säsongen har 6 försök årligen med kvävestegar på hösten levererat mycket intressanta resultat. I serien OS 188 gödslas kväve i steg om 2 kg från till 8 kg på hösten, kompletterat med 14 eller 18 kg N på våren. Försöken studeras mycket detaljerat under hela året genom flera extra undersökningar som finansieras av Svensk Raps 2/2-projekt och med hjälp av Yara och SLU. Hösten 27 etablerades 4 försök i Skåne och 2 försök i Västergötland och 28 åter 4 försök i Skåne samt 2 försök i Östergötland. Genom mätningar med Yara N- Sensor samt klippningar för bestämning av ovanjordisk ts-halt insamlas många intressanta iakttagelser. Försökplanen framgår av figur 1. Försöken har såtts med höstrapshybrider på jordar med stråsäd som förfrukt. Calypso användes 28 och Excalibur frön per m 2 såddes ut. Flera målsättningar med försöken En målsättning är att kunna fastställa rätt kvävebehov på våren. En annan är att så småningom, med ett stort antal försök, kunna fastställa såtidpunktens betydelse för höstkvävegivans storlek. Med det menas att vi försöker visa att en sent sådd höstraps förmodligen behöver gödslas med lite mer kväve, medan en tidigt sådd kg frö/ha Kg N totalt Kg N höst Kg N vår Figur 2. Mätningar från försöket på Egonsborg, uppkomst 28 augusti, visar att ogödslat led tagit upp 54 kg N och att en gödsling med 8 kg N medfört ett kväveupptag på 142 kg N per ha. Linjen visar att mängden biomassa (mätt som ts-halt) ovan jord har fördubblats, dvs beståndet är dubbelt så kraftigt. raps har större förutsättningar för att ta markens eget kväve. En annan hypotes är att rapsen samlar på sig en stor del av sitt växtnäringsbehov redan på hösten och att en kraftig raps vid invintring ger en hög skörd. Ledet med 8 kg N på hösten illustrerar en extrem situation och skall kunna provocera grödan till utvintring. Hittills har dock samtliga gödslingar överlevt den svenska vintern, både med och utan snö och sträng kyla. Figur 1. Genom att lägga 2 kg mer kväve på hösten kan man spara 4 kg kväve på våren. Skörden blir ungefär densamma (se de röda ringarna). Medelskörd, OS 188 i Skåne 28. kg N/ha i gröna växtdelar 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Egonsborg 29 Uppkomst 28 aug N-kg/ha vikt Ts kg/ha kg N/ha 4 kg N/ha 8 kg N/ha kg ts/ha Figur 3. Mätningar från försöket på Sandby Gård, uppkomst 9 september, visar att ogödslat led tagit upp 15 kg N och att en gödsling med 8 kg N medfört ett kväveupptag på endast 41 kg N per ha. Mängden biomassa i form av ts ovan jord blev aldrig större än runt 8 kg redan vid gödslingsnivån 4 kg N. kg N/ha i gröna växtdelar 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Sandby gård 29 Uppkomst 9 sept 28 N-kg/ha vikt Ts kg/ha kg N/ha 4 kg N/ha 8 kg N/ha kg ts/ha Mycket kväve tas upp på hösten Under oktober-november månad gjordes mätningar med Yara N-Sensor. Dessutom klipptes prover för analys av torrsubstans (ts-analys). Man kunde redan då se att en högre kvävegiva gett större och kraftigare plantor. På flera försöksplatser syntes tydligt effekter av kvävestegen. Mätningarna visade redan då att raps tar upp mycket kväve på hösten, vilket är viktigt att notera inte minst i debatten om läckande växtnäring från jordbruket. Undersökningarna på hösten har visat att rapsen i slutet av november tagit upp i vissa fall så mycket som 65 kg N i ogödslade led. Samtidigt har rapsen tagit upp ytterligare upp emot 1 kg N i de högst gödslade leden, mätt i ovanjordiskt material. Notera att rapsen fortsätter att ta upp kväve även efter dessa mätningar, så länge marken är otjälad och temperaturen är ovanför -grader strecket. En annan observation är att det effektiva kväveutnyttdet stiger ju längre tiden är mellan uppkomst och invintring. (Effektivt kväveutnyttde = upptaget N i gödslat led minus upptaget N i ogödslat led dividerat med tillfört N.) Hösten 28 var till synes ganska normal, vilket medförde att lite tidigare uppkom- 1 Yara

11 men raps blev väsentligt större och tog upp mycket mer kväve än senare sådd raps. Detta illustreras genom diagrammen från försöken på Sandby Gård och Egonsborg 29, se figur 2 och 3. Försöket på Sandby gård såddes lite senare och kom upp först 9 september medan försöket på Egonsborg kom upp 12 dagar tidigare. Säsongen på Egonsborg är säkert lite gynnsammare på grund av ett varmare kustklimat vilket ytterligare drivit på tillväxten. Den kortare växtperioden på Sandby Gård hösten 28 medförde att rapsen aldrig kunde tillgodogöra sig mer än 4 kg N. Lägg högre kvävegivor på hösten Något som måste poängteras är att resultaten i denna serie hittills tyder på att lite högre kvävegivor på hösten än vi normalt har varit vana vid rekommenderas. För 5-1 år sedan var träda en vanlig förfrukt till höstraps. Då är kväveinnehållet normalt lite högre i marken än de kg/ha som vi fann i försöken 28 med spannmål som förfrukt. I skrivande stund står 6 försök ute i fält och väntar på att skördas. Skörderesultat finns från 3 försök 28, samtliga från Skåne. Dessa försök utvecklades mycket väl och gav grundskördar, dvs skördar med totalt tillfört kg N men med tillförsel av P, K och S, på mellan 1 och 2 ton. De tre försök som skördades ger samtliga en mycket likartad bild. Ju mer kväve som tillförts på hösten, desto högre skörd. Figur 1 visar att en höjd höstkvävegiva kan spara kväve på våren. I de skånska försöken medförde 2 kg mer kväve på hösten att man sparade 4 kg kväve på våren! En högre höstgiva medför att rapsen redan på hösten blir kraftigare och får ett större rotsystem. Tack vare detta är rapsen bättre rustad att för att ta upp markens eget kväve på våren och därmed klara den snabba utvecklingen. Detta är ett resonemang som stämmer väl överens med de franska erfarenheterna som visar att en kraftig och frodig raps på våren har ett lägre gödslingsbehov. Bild 1. Bilden visar effekten av höstgödsling med 8 kg N till vänster, 6 kg N till höger och en ogödslad ruta i mitten. Bilden är tagen 28 november 28. Försöksplats Hemmesdynge, Skåne. Antalet plantor och sortval avgörande Ett konststycke som återstår är dock att vid varje given såtidpunkt välja rätt höstkvävegiva utan att rapsens tillväxtpunkt skjuter i höjden. Därför blir det än mer viktigt att så maximalt 5 plantor av en hybrid- respektive 6 av en linjesort. Samtidigt måste sortvalet sättas i fokus för sorter som kan tänkas vara mer eller mindre lämpade för en viss såtidpunkt. Försöken fortsätter Försöksserien kommer att pågå ett tag till. Hittills har OS 188 tydligt påvisat rapsens goda förmåga att ta upp kväve redan på hösten. Detta är ett viktigt faktum framöver då säkert debatten om Östersjöns övergödning kommer att tillta. Samtidigt visar försöken betydelsen av att faktiskt gödsla rapsen på hösten då detta har höjt råfettskörden med upp till dryga 2 %. Albin Gunnarson, Svensk Raps Bild 2. Samma försök på våren den 6 april. Även de kraftiga plantorna i de högst gödslade leden övervintrade bra. Dessa plantor var nu väl rustade för en snabb tillväxt och en god skörd. Yara 11

12 Lagra storsäckarna rätt Storsäckssystemet är idealiskt för att lagra och hantera stora kvantiteter gödsel samt gödsel av olika sorter. Men både gödselns kvalitet och säkerheten kan ändå äventyras vid felaktig hantering och lagring. Stapla säckarna på plant underlag och inte högre än att de står stabilt utan rasrisk! Det som avgör hur högt du kan stapla säckarna är säkerheten! Produkten tål trycket. Vi rekommenderar max 2 säckar högt vid utomhuslagring och 3 vid inomhuslagring. Presenningens kanter måste förankras! Använd laspallar ute! Torrt underlag! Utomhuslagring Inomhuslagring Man skall vara medveten om att plast, precis som alla andra material kan nötas, åldras m.m. Det är därför viktigt att man förbereder lagringen före leveransen och att storsäckarna hanteras med varsamhet. Säckarna måste också täckas på rätt sätt om de ska lagras utomhus. Korrekt lagring är dessutom en förutsättning för att kunna reklamera felaktig produkt. Lossning / lastning Lyft aldrig storsäckar med pallgafflar. Gafflarnas vassa kanter kan skada säckens fibrer och göra att lyftöglan brister. Använd istället en krok med väl avrundade kanter eller en särskild storsäckslyft. Syna alltid säckarna när de anländer till gården och rapportera tydliga skador på emballaget till din leverantör. Lagring av storsäck Storsäckens innersäck är vattentät. Skadas innersäcken och sedan utsätts för vatten eller fukt bildas klumpar och damm. Säcken ska därför hanteras och förvaras så att skyddet mot vatteninträngning består. Eventuella hål måste snarast tätas/tejpas! Var alltid observant på eventuella skador som yttersäcken kan ha fått vid transporten till gård, vid lossning eller under lagringen på gården. Sådana skador kan leda till att produkten blir skadad. Om skadan är mer omfattande kan den också utgöra en säkerhetsrisk vid lyft. Inomhuslagring Inomhuslagring är bäst eftersom säckarna skyddas mot fukt, värme och vind. Men vissa äldre betonggolv, som inte lagts på tillräckligt grovt grus, kan transportera upp fukt till golvytan. Detta kan påverka gödselns kvalitet. Ställ då säckarna på plastfolie eller på ett lager tömda storsäckar. Utomhuslagring Välj helst en plats som är skuggig och inte utsatt för vind. Underlaget skall vara rent och väl dränerat utan vassa stenar eller annat som kan skada säckarna. Observera att innersäcken kan skadas utan att det syns på yttersäcken. Storsäcken skall därför inte betraktas som vattentät! Ställ säckarna på ett lager tompallar och täck med en presenning. Täckningen hindrar att ljus och vind försvagar yttersäckens lyftögla och att vatten blir stående mellan innersäcken och yttersäcken. Det är viktigt att presenningen täcker säckarna helt och att den fästs ned i pallagret så att den inte rör sig i vinden. Om presenningens kant rör sig i vinden och säcken lagras en längre tid kan i olyckliga fall en försvagning av yttersäcken uppstå där presenningskanten träffar yttersäcken. Se också upp för solen vid utomhuslagring! Vid höga temperaturer kan kornstyrkan på vissa gödselmedel såsom N27, Axan och NP-gödselmedel påverkas. Lagra dessa på skuggig plats eller använd ljus presenning. Stapling Lagring av storsäckar på höjden innebär alltid en viss säkerhetsrisk. För att minska rasrisken måste därför lagringen ske på ett stabilt, plant, jämnt och rent underlag. Stapla aldrig högre än att de står stadigt utan rasrisk! Det som avgör hur högt du kan stapla säckarna är säkerheten. Produkten tål trycket. Om du lagrar utomhus så rekommenderar vi två säckar i höjd. Vid inomhuslagring på plant underlag kan du öka till tre säckar. Mer om lagring och hantering av gödsel kan du läsa på vår hemsida Anders Anderson 12 Yara

13 Svavel en lönsam försäkring Det är välkänt att oljeväxter och vall har stort behov av svavel. Men även i höst- och vårsäd kan svavelbrist ge stora skördeförluster. Rätt utförd svavelgödsling är en billig försäkring som kan ge stora vinster. Både svavel och kväve behövs för att växten ska kunna bygga sina aminosyror. Aminosyrorna används sedan till växtens proteiner. Ju mer kväve växten tar upp, desto mer svavel behöver den. Finns inte tillräckligt med svavel kan kvävet inte utnyttjas fullt ut. Vi får en sämre kväveffektivitet med lägre skörd och risk för kväveförluster. Proteinkvaliteten kan också påverkas. Gödslingsbehov Spannmål, vall och majs behöver gödslas med ca 1 kg svavel för varje 1 kg kväve som läggs. Oljeväxter, potatis och betor behöver mer svavel. Hur mycket man bör gödsla olika grödor framgår av tabell 1. Tabell 1. Rekommenderade svavelgivor till olika grödor, kg S/ha. Ju högre skörd, desto högre giva. Ärter/bönor 1 15 Vårsäd 1 15 Potatis 1 2 Majs 1 2 Sockerbetor 1 2 Höstsäd 1 2 Vall 15 2 Våroljeväxter Höstoljeväxter 2 35 Tabell 2. Skördeökningar för svavelgödsling i Yaras svenska försök. Vänster kolumn visar genomsnittlig skördeökning. Höger kolumn visar högst uppnådd skördeökning. Gröda Genomsnittlig skördeökning Skördeökning per hektar arna i försöken varierar ganska mycket mellan åren och mellan olika fält. Anledningen är att mängden växttillgängligt svavel som mineraliseras under vintern varierar. Hur mycket svavel som är tillgängligt på våren är en mycket komplicerad kemisk och biologisk historia. Mängden kan också påverkas av urlakning under vinterhalvåret. Tyvärr finns det ingen jordanalys för svavel som är tillförlitlig. Därför bör man alltid, med undantag av jordar med hög mullhalt eller rena mulljordar, gödsla med svavel i förebyggande syfte! Billig försäkring Denna försäkring är inte kostsam, speciellt inte i ljuset av de skördeökningar man kan få. Om man räknar på prisskillnaden mellan Axan och N27, som är ca 55 kronor per ton, får man en svavelkostnad på 1:5 kr/kg svavel (Axan innehåller 27 % N och 3,7 % svavel). Kostnaden för svavel i NPKprodukterna ligger på ungefär samma nivå. Höstsäden, till exempel, kan alltså försäkras till en kostnad av ca 25 kr/ha (15 kg S). Utfallet på försäkringen blir i genomsnitt 1 kg merskörd (1-2 %), men vi kan få mellan och 9 kg merskörd. I övriga grödor kan skördeutfallet bli ännu större, se tabell 1. Man bör också ha i minnet att svavel även behövs för proteinbildningen i kärnan. I proteinbetald spannmål är det därför all anledning att använda svavelhaltiga kväveprodukter vid den sena kompletteringsgivan. Högst uppnådd skördeökning Höstoljeväxter 5 kg 1 5 kg Våroljeväxter 25 kg 7 kg Vall 6 kg ts 1 7 kg ts Vårsäd 4 % 1 98 kg Höstsäd 1-2 % 9 kg Tidpunkt Svavel bör alltid gödslas förebyggande med fasta gödselmedel. När väl bristsymptom visar sig har man redan förlorat mycket skörd. Det är då inte möjligt att få fullt skördeutbyte genom bladgödsling. Dessutom är bristsymptom svåra att se i spannmål och vall. Eftersom svavel och kväve är kopplade till varandra i växten, måste grödan hitta tillräckligt med lättupptagligt svavel i samband med grödans kväveupptag. Enklast uppnås detta Stora skördeökningar De genomsnittliga skördeökningar som vi fått i våra försök visas i tabell 2. Det framgår att oljeväxter och vall i genomsnitt gav de största utslagen för svavelgödsling. I höstsäd låg merskörden på 1-2 %, vilket betyder runt 1 kg merskörd per hektar. Vårsäden gav en större genomsnittlig skördeökning, ca 4 %, eller grovt räknat 2 kg extra. Det är viktigt att notera att skördeökninggenom att man vid varje gödslingstillfälle använder ett N- eller NPK-gödselmedel som har en svavelhalt som är anpassad till grödan. Alltid svavel till vallen! Vår erfarenhet är att långt ifrån alla vallar gödslas med svavel. Efter oljeväxter, är vallen den gröda som behöver mest svavel. Försöken visar att utan svavel får man i snitt en förlust på 6 kg ts per hektar och år! Se bilden. N27 Axan Svavelbrist i vall från Yaras demonstrationsförsök på Borgeby Fältdagar 29. Svavelbrist i vall är mycket svårt att upptäcka, såvida man inte har en svavelgödslad ruta att jämföra med. Den svavelgödslade rutan (Axan, NS 27-4) är frodigare och ger en högre skörd än N27. Men stallgödseln då? Det mesta av svavlet i stallgödseln är organiskt bundet i en form som inte är växttillgänglig. Detta svavel frigörs långsamt och blir inte tillgängligt alls det år som stallgödseln sprids. Balansen gentemot kvävet i stallgödseln blir då helt fel. På sikt blir det organiskt bundna svavlet dock tillgängligt. På fält som regelbundet gödslas med stallgödsel kan man räkna med att sänka svavelgivan med cirka 5 kg/ ha och år. Samtliga YaraMila-produkter (NPK, NP, NK) samt Axan innehåller svavel. Inger Hyltén-Cavallius Yara 13

14 Nya friska tag på gödselmarknaden Efter ett mycket händelserikt år, med såväl rekordhöga priser som marknadskollaps, har nu gödselmarknaden startat om. Försäljningen inför 21 rivstartade redan i mitten på juni. Rekordpriser Under hösten 28 nådde gödselpriserna rekordhöjder på världsmarknaden. Priset på urea toppade på nästan 8 USD/ton (fritt lastat Svarta Havet), fosforpriset i form av DAP var uppe på 12 USD/ton (fritt lastat Tampa, Florida) och priset på kalium var uppe över 8 USD/ton för kalisalt (fritt lastat Vancouver, Kanada). Se figur 1. En svag svensk krona Världsmarknaden för växtnäring är knuten till US dollar, på samma sätt som många andra globala råvaror. Samtidigt som gödselpriserna nådde rekordhöjder i USD så försvagades den svenska kronan kraftigt. I juli 28 kostade en dollar cirka 6 kronor, i bör av november passerade dollarn 8 kronor, en förändring på cirka 3 %. Denna förändring hade fullt genomslag på de europeiska och svenska gödselpriserna. Efter detta började gödselpriserna gå ner. Vår svenska krona bottnade på en växelkurs på över 9:3 mot dollarn i månadsskiftet mellan februari och mars, en förändring på mer än 5 % på ett halvt år. Nu var hela marknaden ur balans, prisförändringarna drevs i huvudsak av minskad efterfrågan. Figur 1. Utvecklingen av priset på kväve, fosfor och kalium i världen under de senaste 1 åren. (DAP = diammoniumfosfat, dvs fosfor, MOP = kalisalt) USD/ton Urea fob Black Sea DAP fob Tampa MOP fob Vancouver Minskad areal och minskad gödselanvändning i år jämfört med förra året kommer sannolikt att leda till en lägre spannmålskörd i världen. Nystart för gödselförsäljningen Redan i mitten av juni startade gödselförsäljningen inför hösten 29 och våren 21. Kvävepriserna var i juni de lägsta på flera år, i varje fall räknat i euro eller US dollar. Ureapriserna vid Svarta havet var nere i cirka 25 USD/ton, en nivå som gör att många tillverkare stoppar sin produktion. Priset kan alltså inte falla mycket mer. Samtidigt fortsatte den svenska kronan sin -8-9 Figur 2. Svenska kronan har försvagats med 2 % jämfört med Euro juli 26 juli 27 juli 28 juli 29 2% % kräftgång, en euro kostade cirka 1:8 kronor och en dollar cirka 7:8. Euron har under flera år hållit sig runt 9 svenska kronor. Kursen i juni på 1:8 var alltså cirka 2 % sämre än tidigare år, vilket slår igenom i de svenska gödselpriserna. Se figur 2. Kvävepriset till svenska lantbrukare var i juni cirka 9 kronor per kg N (N27, Axan), inklusive gödselskatt och storsäckskostnad, det vill säga halva priset jämfört med rekordnivåerna hösten 28. Detta trots den dåliga svenska valutan! Priset var nu så lågt att marknaden bedömde att det med största säkerhet skulle komma att öka framöver, och i vanlig ordning vara som högst under den kommande vårens förbrukningssäsong. Försäljningen drog igång. Men det är viktigt att komma ihåg att det aldrig finns några garantier för att detta är en korrekt bedömning. Att priset är högst under våren är helt naturligt. Om marknaden inte tror på detta kommer man inte att köpa gödsel förrän man måste, det vill säga i samband med förbrukningen. Sommarens prisnivå på 9 kronor per kg kväve i N27 och Axan var i nivå med kvävepriset i N34 och urea, vilket gör dessa produkter ointressanta för den svenske lantbrukaren. Gödselpriset styrs av tillgång och efterfrågan, men priset på olja och gas skapar ett prisgolv. Under detta är det olönsamt att producera. Det energipris som är mest använt är priset på olja. I slutet av 28 var det nere på 4 USD per fat (Brent), men har under den senaste tiden klättrat upp till cirka 7 USD och vi kan troligen förvänta en fortsatt uppgång. Många tillverkare har sina gaskontrakt kopplade till oljepriset, detta gör att energikostnaderna i gödselproduktionen ökar och att prisgolvet hamnar på en högre nivå. Se figur 3. Figur 3. Oljepriset (Brent) har svängt uppåt under våren 29. USD/fat Jan -8 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan -9 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Fosfor Från rekordnivåerna på 12 USD per ton för DAP, har priserna fallit till under 3 USD. Ett lantbrukarpris på fosfor idag är cirka 15 kronor per kg fosfor. När vi var uppe på rekordnivåerna förra hösten var lantbrukarpriset över 4 kr per kg fosfor. En prisnivå där väldigt många lantbrukare valde att minska sin fosforgödsling kraftigt. Med ett pris på 15 kronor för fosforn är vi tillbaka på en nivå där det åter är motiverat att titta på bördighet och långsiktig lönsamhet, dvs. att i fosfor klass III ha balans mellan tillförsel och bortförsel. 14 Yara

15 Figur 5. Försäljningen av kväve minskade med 18 % i Europa och USA jämfört med förra året. Figur 6. Lägre skördar i Latinamerika på grund av sänkt gödselanvändning och mindre odlad areal. Miljoner ton kväve Västeuropa Producerat kväve Importerat kväve Jul-Mar 7/8 18% Jul-Mar 8/9 Miljoner ton kväve USA Producerat kväve Importerat kväve Jul-Feb 7/8 18% Jul-Feb 8/9 Miljoner ton Brasilien -14% -7% % -39% -16% Majs Sojabönor Vete Majs Sojabönor 27/8 28/9 27/8 28/9 Källa: US Department of Agriculture Miljoner ton Argentina Kalium Även kalipriserna har som tidigare nämnts varit uppe på rekordhöga nivåer, 8 USD per ton för kalisalt. Priserna har under juni sjunkit till cirka 6 USD/ ton. Baserat på detta kommer lantbrukarpriset på kalium i form av kalisalt att vara cirka 12 kronor per kg K. Detta är en hög prisnivå om vi tittar några år bakåt i tiden, men analytiker och andra bedömare är ganska överens om att priserna inte kommer att gå tillbaka till gamla nivåer. Ett kalipris på nuvarande nivå kommer att medföra att vi måste se över våra gödslingsrekommendationer för kalium. Produkter med lägre kaliumhalt kommer att öka i användning på bekostnad av produkter med högt kaliuminnehåll. Till exempel tror vi att YaraMila minskar i användning och att YaraMila ökar i popularitet. Spannmålspriset styr gödselpriset Ovanstående marknadsbeskrivning är den som var gällande när denna artikel skrevs direkt före sommarsemestern. Men vad vågar vi tro om utvecklingen fram till våren och sommaren 21? Kvävepriset, precis som priserna på fosfor och kalium, kommer att bestämmas av spannmålspriset. Om vi ser ökande spannmålspriser, kommer efterfrågan på växtnäring att öka och priserna på gödsel kommer att stiga. Världens spannmålslager motsvarar 75 dagars konsumtion, vilket är något högre än de senaste två åren, men i ett historiskt perspektiv är detta rekordlåga nivåer. Se figur 4. Det finns med andra ord en mycket liten buffert som kan dämpa prissvängningar på spannmål. Och vi skall inte glömma att bortåt hälften av detta lager finns i Kina. När gödselpriserna under förra året var rekordhöga, var det många lantbrukare som minskade sin gödsling. Både i USA och Europa har försäljningen av kväve minskat med 18 % jämfört med föregående år, se figur 5. Även i Brasilien och Argentina är det stora minskningar i gödselanvändning och därmed i spannmålsproduktionen, se figur 6. I Brasilien har sojaproduktionen minskat med 7 % och majsproduktionen med 14 %. I Argentina har soja minskat med 16 %, majs med 39 % och vete med hela 5 %. Minskad areal och minskad gödselanvändning kommer definitivt att minska årets spannmålsskörd jämfört med förra årets. Men hur mycket är alltid svårt att veta innan skörden är på plats i spannmålssilon. Världens konsumtion dämpas naturligtvis lite när det är finanskris och stor brist på pengar. Men ser vi den historiska utvecklingen i spannmålskonsumtionen så har ökningen varit väldigt stabil, de små nedgångar som inträffat har varit orsakade av brist på spannmål. En växande världsbefolkning behöver mat även när det är brist på pengar. Se figur 7. Efter regn kommer sol skrev jag i förra numret av Växtpressen, och jag är glad att säga att vi fortfarande tror att det är det som gäller. Vi tror att spannmålspriserna kommer att vända uppåt under det kommande året. Och detta är positivt för oss alla inom svenskt lantbruk. Mogens Erlingson Figur 4. Världens spannmålslager är högre idag än för två år sedan, men fortfarande låga. Dagens lager motsvarar 75 dagars konsumtion. 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % 115 dagars lager 75 dagars lager % F Figur 7. Konsumtionen av spannmål ökar, nedgångar är mycket ovanliga och kopplade till begränsningar i tillgång. Miljoner ton /61 63/64 66/67 69/7 72/73 Källa: US Department of Agriculture -3,2 % 4 % produktionsfall, låga lager, stark efterfrågan och höga spannmålspriser 75/76 78/79 81/82 84/85-1,1 % 3 % produktionsfall 87/88 9/91 93/94 96/97-1,3 % 3 % produktionsfall, låga lager, stark efterfrågan och höga spannmålspriser 99/ 2/3 5/6 8/9 Yara 15

16 Garantin för din lönsamhet Vi vill hjälpa dig att få en odling som är optimalt lönsam och uthållig. Både på kort och på lång sikt. Därför omfattas hela vårt ordinarie sortiment av lantbruksprodukter av Yara 4-punktsgaranti. Under Säkerhet garanteras till exempel att vi tar ansvar för hela ked från produktutveckling och fältförsök till framtagning av gödslingsrekommendationer och hjälpmedel. Läs hjärtans gärna mer på

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002 Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Ledaren MILJÖ OCH SÄKERHET - FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET Foto: Svalöf Weibull Nr 2 augusti 2001. Årgång

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Växtpressen Nr 1 mars 2014 Årgång 43 Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8 Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Ledaren Låt lantbruket slippa ny kväveskatt!

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7

Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7 Växtpressen Nr 1 Mars 29 Årgång 38 När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4 Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7 Dela kvävegivan till höstvete, sidan 1-11 Yara 1 Ledaren Hoppas våra myndigheter

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN Varför försök?... 2 Agri fältförsök 1996... 3 Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 Kväve, svavel och kalium till vall... 5 Högkvalitativ vall... 6 Gödslingstidpunkter och

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Agronomisk kalibrering

Agronomisk kalibrering Agronomisk kalibrering Vad är SN-värdet i Yara N-Sensor SN-värdet i Yara N-Sensor bygger i grunden på ett index från reflekterande ljus i färgerna Rött och När Infra Rött (NIR). Reflektion 0.6 0.5 0.4

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

MARKNADSNYTT 2015-11-01

MARKNADSNYTT 2015-11-01 Sida 1 av 8 Internationellt MARKNADSNYTT 2015-11-01 Den gångna veckans förändringar på Paris- Chicago- och Winnipegs spannmåls-och oljeväxtnoteringar har varit små, förutom på vete Chicago. En förklaring

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Underlag till fosformodulen (11B)

Underlag till fosformodulen (11B) Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 Titel Riktlinjer för gödsling och kalkning 2009 Författare Bertil Albertsson Textbearbetning Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout Hans Jonsson, www.hansjonsson.se

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

Jordbruksinformation 21 2011

Jordbruksinformation 21 2011 Jordbruksinformation 21 2011 Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012 Innehåll 1 Inledning 5 2 Allmänt om gödsling 7 2.1 Markkartering 7 2.2 Skörderelaterad gödsling 10 2.3 Precisionsodling 10 2.4 Växtanalys

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

KVÄVESTYRNING LÄGE OCH NYA ARBETSFRONTER

KVÄVESTYRNING LÄGE OCH NYA ARBETSFRONTER FramtidsOdling KVÄVESTYRNING LÄGE OCH NYA ARBETSFRONTER Det finns en rad faktorer som påverkar skörden där vatten (för mycket eller för lite), växtföljden, markstrukturen (packning och mullhushållning)

Läs mer

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet

Läs mer

Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist

Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist CEMUS Klimatet, energin och det moderna samhället Uppsala 2006-12-05 Sammanfattning Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Förord Varför har vi skrivit denna bok?

Förord Varför har vi skrivit denna bok? Innehåll Förord... 7 1. Jordbrukets framväxt under århundradena...9 2. Den ekologiska odlingens rötter...27 3. Räcker maten vid omställning till ekologisk odling?... 35 4. Är ekologisk mat nyttigare?...

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Tveksam vinst med ekolantbruk

Tveksam vinst med ekolantbruk Tveksam vinst med ekolantbruk Publicerad: 12 juli 2009, Ekobruk. Det ekologiska idealet inom lantbruket bygger på en ideologisk och naturromantisk syn och forskningen har haft mycket svårt att belägga

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008

Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008 Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008 Onsdagen den 10 december 2008 09.00 Välkomsthälsning/ Introduktion Dave Servin, SLU, Alnarp 1 09.05 Försöksvolymen

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Hanteringsråd. för mineralgödsel

Hanteringsråd. för mineralgödsel Hanteringsråd för mineralgödsel Hanteringsråd en del i Yara 4-punktsgaranti Yara arbetar kontinuerligt med att ta fram råd för säker lagring och hantering av mineralgödsel på svenska gårdar. Det är vi

Läs mer

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Janne Rundqvist DLA Agro Member structure DLA Agro 2007 Nätverk runt Östersjön Vartåt lutar det med spannmålspriserna? Frågor som man kan

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Både i Skandinavien och internationellt är det dåligt känt vart

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar

Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar Examensarbete av: Annelis Löf Handledare: Börje Lindén Sveriges lantbruksuniversitet Examensarbete 4 Institutionen

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer Författare Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Utgivare Aronsson H., Johnsson H., Rosenqvist H., Albertsson B., Nilsson H., Strand J., Linder J.,

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Program för den 35:e regional växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 5-6 december 2007

Program för den 35:e regional växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 5-6 december 2007 Program för den 35:e regional växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 5-6 december 2007 Onsdagen den 5 december 2007 09.00 Försöksåret 2007 Dave Servin, SLU, Alnarp 1 09.15 Framtida utveckling av

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 5/10. Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg

HS Skaraborg rapport nr 5/10. Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg Optimerad kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs HS Skaraborg rapport nr 5/10 Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg 1 Optimerad kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell

Läs mer