Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8"

Transkript

1 Växtpressen Nr 2 Augusti 29 Årgång 38 Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Kvävestrategier till höstraps på hösten, sid 1-11 Yara 1

2 Ledaren Glöm inte långsiktigheten! I slutet av juni, under Borgeby Fältdagar, stod jag i Yaras monter och fick möjlighet att prata med många lantbrukare, en fin möjlighet att känna av vad som verkligen intresserar våra kunder. I år var det ett enda ämne som var helt dominerade. Gödselpriset! Blir gödseln billigare? Ska jag köpa nu? Detta intresse är givetvis helt naturligt efter de senaste årens marknadssvängningar. Det har varit mycket stora prisvariationer, både vid försäljning av spannmålsprodukter och vid inköp av olika insatsvaror. Detta gäller inte minst växtnäring. Att köpa och sälja vid rätt tidpunkt är idag viktigt för lantbruksföretagets lönsamhet. Men även odlingen är viktig. En bra skörd med rätt kvalitet är entrébiljetten för att få vara med på de bäst betalda spannmålsaffärerna. Detta gäller både den enskilda odlaren och spannmålshandlaren som kanske skall fightas om en stor exportaffär av maltkorn. På Borgeby Fältdagar fick vi på Yara ytterst få frågor om odling. Vilken gödslingsstrategi skall jag ha? Hur påverkar ett högt kalipris mitt produktval? Blir det brödvetekvalitet när jag sänker kvävegivan? Rätt beslut i dessa frågor har, och kommer även i framtiden att ha, stor betydelse för odlingens lönsamhet. Ovanstående är exempel på frågor som har direkt effekt på det enskilda årets lönsamhet. Kortsiktig påverkan. Här och nu! Glöm inte att ställa dem. Till oss på Yara, till din rådgivare, eller varför inte till den som köper din spannmål. Men det jag just nu saknar allra mest är faktiskt fokus på de mera långsiktiga utmaningarna. Markens bördighet på sikt är bland annat helt beroende av att vi tillför lika mycket växtnäring som vi för bort. Balans mellan tillförsel och bortförsel. Det är lönsamhetsmässigt helt rätt att snåla med fosfor och kalium när gödseln är dyr och spannmålen billig. Men när det är en rimlig prisrelation mellan växtnäring och spannmålspris, är det enligt min mening klokt att korrigera detta. Vi på Yara kommer att fortsätta att utveckla våra produkter, och vi fortsätter att göra fältförsök i Sverige och i andra länder. Detta gör vi för att vi även framöver ska kunna ge bästa möjliga gödslingsråd, i syfte att förbättra din kortsiktiga och långsiktiga lönsamhet. Men vi erkänner gärna att vi även gör det för att vi tror att det är bäst för vår egen långsiktiga lönsamhet. Vi är beroende av nöjda kunder med bra odlingsresultat, som är villiga att köpa våra produkter, idag och i morgon. Mogens Erlingson Marknadsdirektör Växtpressen nr 2 Augusti 29 Årgång 38 Innehåll Ledaren... 2 Lägre kvävepris - högre gödslingsoptimum?... 3 NPK, NP eller bara N till spannmålen?... 4 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk... 6 Gödslingsråden blir mobila... 9 Kvävestrategier till höstraps på hösten... 1 Lagra storsäckarna rätt Svavel - en lönsam försäkring Nya friska tag på gödselmarknaden Yara AB Box 516, Landskrona Tel: Fax: E-post: Internet: Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Mogens Erlingson, Gunilla Frostgård, Inger Hyltén-Cavallius, Carl-Magnus Olsson Layout: KjellGRAPH, Ramlösa Tryck: JMS, Helsingborg Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 141. ISSN Omslagsfoto: Yara 2 Yara

3 Lägre kvävepris högre gödslingsoptimum? Priset för kväve har som bekant gått ner kraftigt och har under sommaren legat på samma nivå som för två år sedan. När kvävepriset gick upp sänktes rekommendationerna. Därför bör i logikens namn givorna höjas nu. Men långt vikigare än små förändringar på grund av kvävepriset är de stora behovsvariationer som finns mellan olika fält och mellan olika år! Enligt Jordbruksverkets riktlinjer, vårt Gödslingsråd och Lantmännens rekommendationer, har kvävepriset liksom spannmålspriset betydelse för gödslingsoptimum. Vi har under de senaste åren lärt oss att räkna på kvoten mellan kvävepris och grödans pris. Under förra säsongen när kvävepriset var högt, sänktes rekommendationerna med 1-3 kg per hektar för olika grödor. Eftersom kvoten är tillbaka på samma nivå som den var före sänkningen av kväverekommendationerna, bör man nu överväga om man ska höja gödslingsnivån. Ekonomiskt gödslingsoptimum definieras som den gödslingsnivå där man får tillbaka pengarna för det sist insatta kilot kväve. Och generellt sett är det givetvis så att ju billigare kvävet är, desto mer kan man lägga. Se figur 1. Platsen och årsmånen har större betydelse än priskvoten Variationen i ekonomiskt optimal kvävegiva är mycket stor framförallt mellan platser, men också över åren. Skillnaderna beror på att jordarnas förmåga att leverera kväve varierar samt att skördenivåerna är olika över åren. Figur 2 visar den genomsnittliga utbyteskurvan för kvävegödsling i höstvete. Även Gödslingsstrategi i spannmål: Använd rekommenderade totalgivor enbart som riktvärden. Justera den planerade totalgivan utifrån din egen erfarenhet av fältets kväveleverans. Justera givan även efter kvalitetsmål, kvävepris, förväntat spannmålspris m m. Dela kvävegivan Detta är enda sättet att anpassa kvävemängden till årsmånen! Håll ner huvudgivan med 2-3 kg N Kompletteringsgödsla om det behövs Använd de hjälpmedel som finns Yara N-Sensor Yara N-Tester (fd Kalksalpetermätaren) Figur 1. Kväve- och spannmålsprisets betydelse för kvävegödslingsoptimum. Enligt de genomsnittliga kurvorna för kvävegödslingsoptimum, kan man öka lönsamheten genom att lägga en något högre kvävegiva när kvävepriset sjunkit. På samma sätt ökar optimum vid ett högt spannmålspris. (Beräkning baserad på fältförsök ) Skörd kg/ha N-optimum, kg N/ha Figur 2. Den heldragna linjen visar genomsnittligt optimum för kvävegödsling i höstveteförsök under åren Prickarna visar spridningen i försöksmaterialet, dvs hur stor skörden varit för de olika givorna på olika försöksplatser de enskilda värdena från de olika försöken har lagts in (se prickarna). Utifrån diagrammet är det lätt att inse att genomsnittet sällan stämmer för ett enskilt fält. Exempelvis ser man att man i försöken kunnat få en skörd på 8 ton för gödsling med allt från 8 till 24 kg kväve. Omvänt kan 16 kg kväve ge 4 ton på någon plats, men på ett annat fält ett annat år kan det ge 11 ton. En viktig slutsats vi kan dra är att det är betydligt viktigare att lära känna sin jord och dess förmåga att leverera kväve än att räkna på priskvoterna. Även årsmånsvariationerna kan ge större ändring i kväveoptimum än förändringar beroende på pris. Spannmålspris, kr/kg Kg N/ha Delad giva, anpassning och miljöhänsyn är ledord Även om kvävepriset är lägre än tidigare är det viktigt att vi hushållar väl med kvävet. Kan vi spara kväve och därmed pengar ska vi fortsatt göra det. Vi vill inte gödsla över ekonomiskt optimum, utan bör sträva efter låga restkvävemängder efter skörd och därmed liten utlakningsrisk. Gunilla Frostgård Kvävepris 9 kr/kg N Kvävepris 18 kr/kg N 8,7, ,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 Yara 3

4 NPK, NP eller bara N till spannmålen? Lönsamheten för gödsling med NPK beror på vilken skördeökning man får, eventuell kvalitetsbetalning samt på spannmålspris och gödselpris. Oavsett gröda och P-AL-klass måste man i lönsamhetsberäkningen också ta hänsyn till att utebliven P- och K-gödsling ger en högre gödslingskostnad i framtiden. Alternativet är en framtida lägre skördenivå på grund av att man sänker markens fosfor- och kaliumstatus. Figur 1. I våras rekommenderades att gödsla med YaraMila i klass II, se den övre matrisen. Eftersom fosforpriset sjunkit är det återigen lönsamt att i klass III ersätta all den fosfor spannmålen för bort. Nu gäller samma gödslingsrekommendationer som för 2 år sedan, se den nedersta matrisen, där rekommenderas till fosforklass III. Huvudgiva i spannmål 29 Åter lönsamt att gödsla balanserat med fosfor! Under många år har målsättningen varit att jordarna ska ligga i P-AL-klass III i en stråsädesdominerad växtföljd. Man har i denna klass gödslat med lika mycket fosfor som grödan bortfört. I lägre klasser har man gödslat mer, så att markens fosforinnehåll på sikt skulle öka och i högre klasser har man gödslat mindre, så att innehållet i marken skulle gå ner till klass III. I klass III tillför NPK-produkten Yara- Mila lika mycket P och K som bortförs med skörden. Gödslingen blir därmed balanserad. När fosforpriset steg kraftigt var det inte längre lönsamt att gödsla efter grödans bortförsel i klass III. Även om skördeökningen för YaraMila i klass III är ganska stor, i genomsnitt ca 4 kg per ha, kan man i denna klass inte betala så höga kostnader för fosfor som 4 kr per kg. Inte förrän i klass II är skördeökningen tillräckligt hög (> 7 kg per ha) för att kunna bekosta ett så högt fosforpris. (Läs mer om prisutvecklingen på sidan ) Återgång till tidigare rekommendationer Under det gångna växtodlingsåret ändrades rekommendationerna för fosfor drastiskt som en följd av de höga fosforpriserna. Men nu är prissituationen helt annorlunda och vi kan skruva tillbaka rekommendationerna till där de var för 2 år sedan. Se matriserna i figur 1. Senaste årens försök med ökande fosforgivor i vårsäd visar att man får skördeökning för fosfortillförsel upp till P-AL-tal ca 1, dvs klass IVa. Ju lägre P-AL-klass och ju högre fosforgiva, desto större blir merskörden. Se figur 2. När nu fosforpriset sjunkit från 4 kr till ca 15 kr per kg (juli -9) minskar fosforkostnaden per hektar från 64 kr till 24 kr om man lägger ca 1 kg kväve som Denna lägre kostnad gör att det återigen blir lönsamt även på kort sikt att försöka klass III. bibehålla Fosforskulden måste betalas Det tar några år för markens fosforstatus att försämras. Men det tar också några år att förbättra statusen om man snålat med fosfor. Vi vet inte hur prissituationen ser ut framöver. Men just nu är den gynnsam. Det är all idé att gödsla med en NPK som är balanserad efter behovet i den P-ALklass man befinner sig. Efter ett par års snålgödsling bör man återigen tänka på markens långsiktiga fosforstatus. Tillföra vad marken för bort, gödsla i balans. När man räknar på lönsamheten ska man dels se den kortsiktigt, dvs om man får tillbaka den merkostnad som NPK utgör i jämförelse med N och dels långsiktigt. Hur mycket fosfor tar jag bort från marken och vad kommer det att kosta att ersätta denna. Om en stråsädesgröda för bort 2 kg P har denna ett värde av 2 x 15 kr, dvs 3 kr per hektar. Vi tar alltså ut denna summa från markens fosforbank. Fosfor till höstsäd Höstsäden svarar inte med lika stora skördeökningar vid medelgoda och goda fosfortillstånd som vårsäden. Men om fosforklassen sjunker till en låg klass III eller därunder, behöver höstsäden fosfor för att ge goda skördar. Problemet är bara att då krävs hösttillförsel för bästa utbyte. För att slippa höstgödsling är det en god investering att hålla jorden i klass III. Huvudgiva i spannmål 28 Gäller för 21. Figur 2. Skördeökningar för NPK i vårsäd. Ju lägre P-AL-klass och ju högre fosforgiva, desto större blir skördeökningen. NP ger endast marginell skördeökning. Det behövs kalium för att få ut hela skördeökningen av fosfortillförseln. (N-givan i alla led var 1 kg. Försök YA-51 och M3-395, 25 försök 25-7) P-AL <4 P-AL 4-8 P-AL > kg P 7 kg P 1 kg P 17 kg P 27 kg P 18 kg P Produkt: Axan YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila Skördeökning,kg/ha 4 Yara

5 YaraMila Kalium behövs Skördeökningen för fosfor är nära knuten till markens fosforinnehåll. För kalium däremot, är det ofta svårt att förklara varför man fått en skördeökning eller kvalitetsförbättring. Klart är i alla fall att det krävs kalium för att få fullt utbyte av fosforgödslingen i vårkorn, se figur 2. Nuvarande gödslingsrekommendationer för kalium till stråsäd baseras huvudsakligen på markens innehåll, mätt som K-AL. Gamla försök ligger bakom dessa gödslingsrekommendationer. Stegar med ökande mängder kalium visade viss skördeökning, men skillnaderna var små. Så länge priset var lågt, kunde man lägga kalium i överskott. Men frågan om betydelsen av att gödsla med kalium har nu aktualiserats. Under förra årets prisuppgång på alla växtnäringsämnen följde även kalipriset med upp. Till skillnad från kväveoch fosforpriserna har kaliumpriset ännu inte gått ner (juli -9). Moderna försök i vårkorn från 1995 och fram till idag har visat att NPK ger högre skörd än NP oavsett vilket K-AL-tal marken håller. Flera av försöken har legat på jordar med höga K-AL-tal. Endast på mycket lätta jordar har skörderesponsen gått att härleda till K-AL-talet. En viss korrelation finns till kalium/magnesiumkvoten, men inte heller den ger hela förklaringen. Nya råd för kalium Med tanke på prissituationen och den svaga kopplingen mellan K-AL och skördeökningen för kalium finns anledning att se över gödslingsrekommendationerna för kalium. Detta kommer att ske under hösten. För att på sikt kunna ge relevanta rekommendationer pågår nu en omfattande 3-årig försöksserie där olika K-nivåer jämförs i olika NP-, Axan Att gödsla med NPK ger inte bara högre skörd, utan också en tidigare mognad (se bilden) och bättre kvalitet. Fördelar som också bör värdesättas vid gödslingsplaneringen. Bilden är från ett försök med radmyllad Axan respektive NPK på Laxmans Åkarp i Skåne 23. NPK- och NK-produkter. Förhoppningsvis kan vi redan nästa år redovisa preliminära resultat från denna serie. Samverkanseffekter NPK höjer skörden. Eftersom ökningen har gått att relatera till markens fosforstatus (och inte till K-AL), har vi tagit för givet att det bara rör sig om fosforeffekter. Men om vi jämför NPK med NP finner vi att NPK ger betydligt högre skörd än bara NP. Man kan uttrycka det så att för att få ut hela effekten av ökade fosforgivor behövs kalium. Jämför skördeeffekten av och 27-5 i figur 2! Båda leden har gödslats med samma N- och P-giva men sista ledet har inte fått kalium. Utöver skördeökningar, får man ofta en förbättrad kvalitet med NPK-gödsling. I försöken med fosforstegar konstaterades inte bara högre skörd, utan också en tidigare mognad och bättre kvalitet. Fördelar som också bör värdesättas vid gödslingsplaneringen. Ett tydligt exempel på den tidigare mognaden är fotot från ett försök med radmyllad Axan respektive NPK på Laxmans Åkarp i Skåne 23 (se foto). I tabell 1 ser man också att tusenkornvikt och rymdvikt förbättras då NPK används jämfört med NP respektive enbart N. Att proteinhalten sjunker är en utspädningseffekt på grund av den ökade skörden. Lönsamhetsbedömning för NPK i stråsäd Kortsiktig lönsamhet: Utifrån markens P-AL-tal kan man bedöma vilken skördeökning som kan förväntas av NPK jämfört med NS. Om man endast ser det kortsiktigt, måste värdet av skördeökningen plus kvalitetsförbättringen vara högre än gödselkostnaden. Lönsamhet på längre sikt: Uttag från banken måste så småningom ersättas. Nu är prisnivån på fosfor relativt låg. Det kan alltså vara en god investering nu att gödsla i balans och inte tära på förrådet. Vi vet inte hur situationen kommer att se ut framöver. Att hålla marken i en lagom fosforstatus är positivt för kommande grödor. Andra aspekter : Vi har i många försök sett att kombisådd NPK (jmf med enbart kväve) till vårsäden gett snabbare utveckling, tidigare mognad och lägre vattenhalt (se fotot som exempel på detta). Detta kan vara svårt att värdera, men en lägre torkningskostnad bör tas med i beräkningen. En tidigare mognad och skörd kan leda till att efterfölde höstgröda sås i tid, vilket kan ha stor betydelse för utvecklingen av t ex höstrapsen. Gunilla Frostgård Fördelar med NPK i stråsäd: Högre skörd vid P-AL under ca 1, dvs en låg klass IV Ökad kvalitet i vårsäd Tidigare mognad Lägre vattenhalt Ökad odlingssäkerhet Praktiskt Upprätthåller markens näringsstatus Tabell 1. Inte bara skörden utan även kvalitetsegenskaperna kan förbättras med NPK. I tabellen visas kvalitetsresultaten från led A, F och D (se också figur 2). Både tusenkornvikt och rymdvikt har förbättrats. Att proteinhalten sjunker är en utspädningseffekt pga den ökade skörden. Led Gödsling, kg/ha Axantal Tusenkornv Rymdvikt Protein N P K st/kvm g g/l % i ts A Axan , ,7 F YaraMila , ,3 D YaraMila , ,3 LSD* 26,5,15 antal obs** 21/15 2/14 25/18 25/18 * skall egentligen skilja något då det är olika antal observationer. ** Led A-E har ingått i alla försök medan led F endast finns i försök från 26-27, 18 st. Medeltalen är justerade för att bli jämförbara trots olika antal. Yara 5

6 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk I en nyligen utkommen bok belyses frågan om det finns vetenskapliga bevis som stödjer uppfattningen att ekologisk odling är bättre än konventionell odling. Boken är sammanställd av professorerna Lars Bergström och Holger Kirchmann från Sveriges Lantbruksuniversitet och innehåller vetenskapliga fakta från ett stort antal medförfattare. Förhoppningen är att den ska råda bot på okunskap och osaklig debatt. De flesta är nog överens om att vi bör sträva efter en uthållig, effektiv och miljövänlig produktion av livsmedel. Den mat som når konsumenten ska vara säker och hålla hög kvalitet. Vi som arbetar praktiskt inom lantbruket efterlyser också en trygg arbetsmiljö. Enligt många konsumenter och troligen de flesta av våra politiker kan vi uppnå ovanstående mål genom att producera ekologiskt. Därför har vi i Sverige högt satta mål vad gäller utvecklingen av den ekologiska odlingen. För att stimulera fler lantbrukare till en omläggning av produktionen utbetalas stöd till ekologisk odling. Men är det verkligen så att ekologisk produktion löser problemen? Och är en ökad omställning till ekologisk odling det mest effektiva sättet att nå målen om en uthållig livsmedelsproduktion? Eller är det ett slöseri med våra skattepengar att årligen betala ut stöd till ekoproduktion på drygt 5 miljoner kr? Kan man till och med uppnå miljömålen bättre genom att använda dessa pengar på annat sätt? Frågan om hur vi på bästa och mest miljövänliga sätt ska producera våra livsmedel är viktig för oss alla. Tyvärr har det kommit att bli ett ställningskrig och en pajkastning mellan förespråkare av ekologisk och konventionell odling. I stället för att samarbeta och lära av varandra har vi kommit att bli konkurrenter. Debatten är ofta osaklig, baserad på känslor, tyckande och okunskap. I våras gavs det ut en bok, baserad på vetenskap och forskningsresultat, som ger en saklig grund att utgå ifrån när man diskuterar de olika odlingssystemen. De viktigaste resultaten från boken presenterades på politikerveckan i Almedalen i juni av professorerna (från vänster) Thomas Kätterer, Lars Bergström, Holger Kirchmann och Rune Andersson. Professorerna representerar några av de många forskare som författat bokens olika kapitel. Boken är sammanställd av Holger Kirchmann och Lars Bergström. Boken som heter Organic Crop Production Ambitions and Limitations bör läsas av alla som är det minsta intresserade av debatten. Växtpressen har intervjuat de forskare som sammanställt boken, professor Holger Kirchmann och professor Lars Bergström vid Lantbruksuniversitet i Uppsala för att få svar på några kärnfrågor: Varför har ni skrivit boken? Vi har i vår forskning arbetat länge både med ekologiska och så kallade konventionella metoder. Vi har på nära håll följt diskussionen och upplevt många av de missuppfattningar och felaktigheter som florerar i debatten. Ekologiskt är en odlingsform som bland allmänheten ofta anses som en universallösning. För att tillfredställa den allmänna opinionen stödjer politiker och lagstiftare ofta denna uppfattning. Tyvärr saknas många gånger vetenskapliga belägg för påståenden som talar för ekologisk odling. Vi kände att det var dags att sätta ner foten. Vår intention har varit att presentera ett sakligt material för forskare, politiker och andra som vill skapa sig en objektiv bild. Varför tror många att ekologisk odling är bättre? Ekologiskt producerad mat upplevs som naturlig. De flesta av oss har uppfattningen att det som är naturligt är positivt. Därför vill man gärna tro att ekologiskt är bättre. Men för det första är inget odlingssystem naturligt. Alla odlingssystem är konstlade och man strävar oavsett inriktning efter att uppnå en god och lönsam skörd. Målet är matproduktion. För det andra har man ingen helhetssyn på naturen och det naturliga. De flesta ser bara de positiva sidorna. Hur vacker naturen kan vara. Blommorna doftar, det är skönt och njutbart. Men naturen har också en annan sida. En grym och oberäknelig sida. Hela tiden pågår en kamp för överlevnad, en kamp mot naturkrafter och en kamp mellan djur, växter, svampar, insekter och mikroorganismer. Det produceras naturliga gifter som kan vara väl så farliga som de som är producerade av människan. Jordar utarmas och försuras även när naturen har sin gång. Vi menar att helhetssynen, förmågan att se båda sidor saknas hos den så kallade gröna sidan. De dyrkar det naturliga och om naturen gör värre saker än människan gör det inget, eftersom det är naturligt. 6 Yara

7 Minskar kväveläckaget om fler odlare går över till ekologisk odling? Nej! Läckaget minskar inte. I den ekologiska odlingen är nästan all gödsel organisk, främst stallgödsel. Det innebär att näringsämnena är relativt hårt bundna i det organiska materialet och inte direkt växttillgängliga. Deras frigörelse beror på fukt och temperatur. Kvävet kan därför bli tillgängligt vid fel tidpunkt, till exempel under hösten när grödan är skördad. Visserligen kan man använda fånggrödor, men det gör man ju i den konventionella odlingen också. Våra experiment har till och med visat att mineralgödselkväve ger högre skörd när fånggrödor använts. Om man mäter utlakningen per hektar i de olika odlingssystemen, är skillnaden ofta liten mellan ekologisk och konventionell odling. Men om man räknar per producerad enhet spannmål, är det konventionella betydligt bättre, eftersom skörden i ekologisk odling ofta endast är hälften så stor. Dessutom bör man räkna över hela växtföljden och då faller ekoodlingen ännu sämre ut. Gröngödsling måste ju läggas in i växtföljden, för att kvävetillgången ska förbättras. Vissa år produceras således ingen gröda. Vi bedömer att utlakningen per producerad skördeenhet ofta är dubbelt så stor inom ekoproduktionen. Gödsling med organiska gödselmedel ger ofta en lägre kväveeffektivitet. Vi har gjort experiment där vi jämfört utlakningen efter gödsling med stallgödsel med utlakning efter gödsling med handelsgödsel. Efter gödsling med stallgödsel lakades ca 3 % av kvävet ut och efter gödsling med handelsgödsel lakades ca 3,5 % ut. Hur uthålligt är ekologiskt lantbruk? Först bör man definiera vad som menas med uthålligt. Tänker man på ett odlingssystem som kan försörja världens befolkning på sikt eller mer lokalt och på kortare sikt? I båda fallen är det svårt att se den ekologiska odlingen som uthållig. När man som lantbrukare går över till ekologiskt lantbruk idag, ärver man den näringsstatus i marken som en konventionell odling skapat. Förrådet av fosfor, kalium, magnesium med flera näringsämnen räcker några år. Men om man bara tär på förrådet, kommer jordarna att utarmas. De så kallade Bjärrödsförsöken, där ingen fosfor eller kalium tillförts på flera år, visar att det inte går att få goda skördar med ekologiska metoder när marken är tömd på näring. Kväveläckaget är ofta högre vid ekologisk odling eftersom det är svårare att anpassa kvävegivan till grödans behov om man bara använder stallgödsel. Frågan om uthållighet är alltid knuten till en viss skörd. Ett system kan vara uthålligt med låga skördar, men för att kunna tillfredsställa behovet av livsmedel behöver vi ju höga skördar. Idag försörjs nästan 5 % av världens befolkning av skördeökningen som mineralgödseln bidrar med. Om vi ska ha en stabil produktion med höga skördar måste växtnäring tillföras. Tittar vi enbart på Sverige, räcker näringen i stallgödsel bara till ca 35-4 % av grödornas kvävebehov. Resterande kvävemängd måste tillföras. I ekologisk odling sker det genom gröngödsel, slakteriavfall m.m. och i konventionell med handelsgödsel. I ekologisk odling ger detta kvävebrist, vilket visar sig i en betydligt lägre skörd. Hur ser ni på fosfor som en ändlig resurs? Fosforn är en ändlig resurs och det är viktigt att vi recirkulerar den fosfor vi redan har i omlopp. Ungefär 9 tusen ton Alla åtgärder som ökar effektiviteten av växtnäringen vi tillför är till gagn för miljön. Exempelvis gödselgivor som är anpassade efter grödornas behov och markens leverans. Bilden visar Yara N-Tester, ett hjälpmedel för att bedöma hur mycket mer kväve som behöver tillföras. fosfor skulle kunna recirkuleras i Sverige. Det motsvarar ca 5-6 % av det årliga behovet. Det finns redan nu en utvecklad teknik för att återvinna fosfor från slam genom förbränning. Askan skulle sedan kunna ersätta en del av den apatit som används som fosforkälla vid tillverkning av fosforgödselmedel. Att förbränna är säkrare och bättre än att använda slam och toalettavfall direkt. Man kan då bli av med föroreningar såsom tungmetaller, smittoämnen och läkemedelsrester. Inom den ekologiska produktionen i Sverige tar man inte emot samhällets organiska avfall alls, utan förlitar sig främst på stallgödsel. Detta är egentligen en paradox eftersom många hävdar att vi bör minska intaget av animalier. Konsumerar det konventionella lantbruket mer energi än det ekologiska? Nej, inte per producerad enhet mat! Men tittar man på energiåtgången per hektar så är den högre. Som exempel på ett energisnålt system kan vi nämna hackjordbruk i Afrika. Det går inte åt speciellt mycket energi per hektar, men skördarna är mycket låga. För att göra en rättvis jämförelse måste vi utgå ifrån att vi behöver producera lika mycket mat i båda systemen. Som tumregel kan nämnas att det åtgår 1 liter olja för att producera 1 kg kväve. Kvävet ger en ökad skörd i form av biomassa. Nettoresultatet blir att mellan 5 och 1 gånger mer energi i form av biomassa produceras för varje insatt kilo kväve. Dessutom kan mineralkväve produceras med förnyelsebara energikällor. forts. nästa sida Yara 7

8 Figur 1. Världen måste producera mer mat. Diagrammet visar FAOs beräkning av befolkningsökningen fram till 23. För att livnära befolkningen krävs en ökad spannmålsproduktion på 57 %. Eftersom jordbruksarealen endast kan öka med 7 % krävs en högre effektivitet på befintlig areal. Gödselanvändningen beräknas därför öka med 36 %. (Källa: FAO; Towards 215/3; Technical interim report 4/2.) Relativ ökning % År Eftersom ett system med mineralgödsel ger dubbelt så hög skörd, får vi areal över att producera bioenergi på. När bioenergi ersätter fossila bränslen får vi en förstärkt positiv energibalans. Kan vi försörja världens befolkning med ekoodling? Jordens befolkning ökar ständigt. Om 2 år har befolkningen ökat med ytterligare 5 % med dagens ökningstakt samtidigt som arealen är i stort sett oförändrad. För att klara denna kommande enorma efterfrågan på mat måste produktionen vara effektiv. På lång sikt är det ohållbart att alla ska odla ekologiskt, eftersom det innebär kraftiga skördesänkningar. Det påstås ofta felaktigt att skörden skulle kunna ökas kraftigt i tropiska länder genom ekoodling. Detta är en myt. En kraftig ökning av produktionen särskilt i utarmade jordar kan inte ske utan insats av växtnäring i tillräcklig mängd. Men om vi ändrar våra matvanor och äter mindre kött, kan vi då försörja världen med ekomat? Maten skulle räcka till fler om vi åt mer vegetariskt och inte förädlade den genom djuren. Men ekologisk odling baseras till stor del på stallgödsel. Varifrån skulle denna stallgödsel komma om vi minskar djurproduktionen? Denna ekvation går inte ihop! Är den ekologiska maten säkrare och nyttigare? Nej, det finns inga belägg för detta. Tallrikens sammansättning har mycket större betydelse än odlingsformen. Om man bara äter balanserat och varierat spelar det ingen roll enligt vilket system maten är producerad. spannmålsproduktion (+57 %) befolkning (+41 %) gödselanvändning (+36 %) jordbruksareal (+7 %) Ibland har hävdats att ekologiskt odlad mat innehåller mer spårämnen. Inte heller detta är belagt. Vi har sett att ibland har de ekologiskt producerade produkterna högre halter av mikronäringsämnen, ibland är de konventionella produkterna bättre. Inom konventionell odling har man ju dessutom möjligheten att gödsla med mikronäring och på så sätt förbättra grödornas halter av spårämnen. Selengödsling i Finland är kanske det bästa exemplet på detta. Uteslutandet av bekämpningsmedel är ett av de starkaste argumenten för ekoodling. Men vi tycker att många silar mygg och sväljer kameler i denna debatt! När pesticider används, är det ofrånkomligt att en del hamnar i mat, vatten och på andra ställen i miljön. Analysmetoderna förfinas alltmer och vi kan därför spåra dessa föroreningar i mycket låga koncentrationer. När vi äter får vi i oss ungefär 1 gram naturliga gifter varje dag, vilket är ungefär 1 gånger mer än de bekämpningsmedelsrester som vi som mest kan få i oss per dag! En del av dessa naturliga gifter är väldigt potenta, t ex glykoalkaloider i potatis. Både för ekosystemen och för vår mat är det dock viktigt är att vi bestämmer oss för vad som är acceptabla nivåer av bekämpningsmedel genom att göra riskbedömningar. Viktigt är också att fortsätta att ta fram bättre och mer selektiva bekämpningsmedel. Vilka åtgärder inom växtodling och växtnäringstillförsel anser ni vara de viktigaste för miljön och livsmedelssäkerheten? Alla åtgärder som ökar effektiviteten av den växtnäring vi tillför är till gagn för miljön. Anpassning av kvävegivorna efter grödornas behov och markens leverans, delade givor, placering samt gödsling vid rätt tidpunkt är exempel på åtgärder i odlingen som ökar effektiviteten och minskar restkvävemängderna efter skörd. Fosforgivorna bör anpassas efter markkarta och grödornas upptag även på stallgödselgårdar. Att sätta in specifika åtgärder för speciella problem är det bästa för såväl konventionell som ekologisk odling. Fånggrödor, våtmarker, kantzoner och fosforfällor är exempel på effektiva åtgärder för att minska negativ påverkan av växtnäring. Hela Greppa Näringen är exempel på en god investering av skattepengar. Om de 4-5 miljarder kronor som lagts som stöd de senaste 6 åren till ekoodlingen istället hade satsats på riktade åtgärder inom den konventionella odlingen skulle utväxlingen och nyttan blivit betydligt större för vår miljö. Gunilla Frostgård Fakta ekologisk produktion i Sverige Regeringens målsättning till år 21 är att andelen certifierad ekologisk odling ska öka till minst 2 % av jordbruksmarken. 27 utgjorde den totala certifierade ekologiska arealen (exklusive karensareal) ca 216 ha. Detta innebär att ca 7 % av landets jordbruksmark odlas ekologiskt. De största grödorna inom ekoodlingen är slåttervall, spannmål och ängs- och betesmark. Årligen utbetalas stöd till ekologisk produktion om ca 5 miljoner kronor. Läs boken! De flesta av boken Organic Crop Production Ambitions and Limitations kapitel kan hämtas hem gratis på: (skriv 58, 9, 1, 11, 12, 13 resp. 14 för de olika kapitlen). Boken kan också beställas från bokförlaget Springer: agriculture/book/ Yara

9 Gödslingsråden blir mobila Ett gödslingsråd via SMS direkt i fält. Det är sannolikt en verklighet inom några år. Yaras CropImage, som bygger på bildanalys av grödan, testas och anpassas i bland annat Sverige. Resultaten ser mycket lovande ut. Det är ingen tvekan om att vi är i bör av ett nytt mobilt århundrade. Mobiltelefonerna har gått från att vara enbart telefoner till kraftfulla datorer för kommunikation, underhållning och service. De finns snart i var mans hand över hela världen. Detta gäller inte minst lantbrukare. Bildanalys av grödan Idén bakom CropImage, som är under utveckling av Yaras forskningsstation i Hanninghof i Tyskland, är ganska enkel men spännande: Varför inte kombinera vanliga mobila standardtelefoner med Yaras växnäringskunnande för att åstadkomma ett högt utvecklat specialverktyg för jordbrukare? Mobilens kamera skulle kunna användas som en kvävesensor under förutsättning att det går att få fram digitala bilder av grödans näringsstatus. Under 25 började ett gäng forskare på Hanningshof att ta digitala bilder i så många försök som möjligt där kväveupptaget i grödan skulle analyseras. Runt 4 bilder kopplade till N-upptag och biomassa har nu analyserats (namnet CropImages kommer av Crop (gröda) och Image (bild)). En metod för bildbehandling har byggts upp för att möjliggöra en säker bedömning av grödans kvävestatus utifrån digitala bilder. Liksom för Yara N-Sensor, kan denna information sedan användas för att beräkna grödans kvävebehov. Stefan Reusch, en av forskarna som utvecklat CropImage, visar hur enkelt telefonen används i fält. Testas och anpassas för svenska förhållanden Systemet testas för närvarande i Tyskland, Frankrike och Sverige i oljeväxter och höstsäd. I Sverige har vi de senaste åren fotograferat alla relevanta gödslingsförsök för att få ett bra underlag för svenska rekommendationer. Till vår hjälp har vi bl a haft Hushållningssällskapet i Skaraborg. Resultaten har så här långt varit speciellt goda i oljeväxter, men även höstsäden ser mycket lovande ut. Några år till Resultaten hittills är mycket uppmuntrande, men en del ytterligare arbete behöver läggas ner på systemet för att säkerställa rekommendationerna. Men även om det tar något år innan CropImage finns i handeln, är det dock ingen tvekan om att Yaras gödslingsråd kommer att bli mobila i framtiden! Gödslingsrådet kommer som SMS inom några minuter. Inger Hyltén-Cavallius (efter underlag från Stefan Reusch och Jörg Jasper, Yara, Hanninghof) Enkel användning En första prototyp för mobila N-gödslingsrekommendationer har testats denna vår. Systemet består av en central server för bildbehandling samt ett litet program som installeras i en helt vanlig mobiltelefon med internetuppkoppling och kamera. För lantbrukaren är det enkelt. Han öppnar CropImage i telefonen, knappar in några data om grödan (t ex gröda, utvecklingsstadium). Därefter tar han ett antal bilder av grödan för att få ett bra medeltal av fältet. Bilderna skickas till servern som skickar tillbaka ett SMS inom några minuter med information om hur mycket kväve grödan tagit upp samt ett gödslingsråd. Mobil telefon med kamera och internetuppkoppling Fotografering samt överföring av bilder Central server Bildbehandling samt utskick av SMS Mottagning av SMS med gödslingsråd Yara 9

10 Kvävestrategier till höstraps på hösten Kvävegödsling till höstraps på hösten har länge varit en något slentrianstyrd åtgärd kan tyckas. I samband med att Svensk Raps studerade franska erfarenheter, väcktes frågan om vilket bestånd vi egentligen vill ha i rapsen på hösten och hur vi skall skapa detta. Ett lagom tunt bestånd med kraftiga plantor är vad som önskas, men hur kommer man dit? Detta är frågeställningen som ligger bakom den nya försöksserien OS 188. Med start säsongen har 6 försök årligen med kvävestegar på hösten levererat mycket intressanta resultat. I serien OS 188 gödslas kväve i steg om 2 kg från till 8 kg på hösten, kompletterat med 14 eller 18 kg N på våren. Försöken studeras mycket detaljerat under hela året genom flera extra undersökningar som finansieras av Svensk Raps 2/2-projekt och med hjälp av Yara och SLU. Hösten 27 etablerades 4 försök i Skåne och 2 försök i Västergötland och 28 åter 4 försök i Skåne samt 2 försök i Östergötland. Genom mätningar med Yara N- Sensor samt klippningar för bestämning av ovanjordisk ts-halt insamlas många intressanta iakttagelser. Försökplanen framgår av figur 1. Försöken har såtts med höstrapshybrider på jordar med stråsäd som förfrukt. Calypso användes 28 och Excalibur frön per m 2 såddes ut. Flera målsättningar med försöken En målsättning är att kunna fastställa rätt kvävebehov på våren. En annan är att så småningom, med ett stort antal försök, kunna fastställa såtidpunktens betydelse för höstkvävegivans storlek. Med det menas att vi försöker visa att en sent sådd höstraps förmodligen behöver gödslas med lite mer kväve, medan en tidigt sådd kg frö/ha Kg N totalt Kg N höst Kg N vår Figur 2. Mätningar från försöket på Egonsborg, uppkomst 28 augusti, visar att ogödslat led tagit upp 54 kg N och att en gödsling med 8 kg N medfört ett kväveupptag på 142 kg N per ha. Linjen visar att mängden biomassa (mätt som ts-halt) ovan jord har fördubblats, dvs beståndet är dubbelt så kraftigt. raps har större förutsättningar för att ta markens eget kväve. En annan hypotes är att rapsen samlar på sig en stor del av sitt växtnäringsbehov redan på hösten och att en kraftig raps vid invintring ger en hög skörd. Ledet med 8 kg N på hösten illustrerar en extrem situation och skall kunna provocera grödan till utvintring. Hittills har dock samtliga gödslingar överlevt den svenska vintern, både med och utan snö och sträng kyla. Figur 1. Genom att lägga 2 kg mer kväve på hösten kan man spara 4 kg kväve på våren. Skörden blir ungefär densamma (se de röda ringarna). Medelskörd, OS 188 i Skåne 28. kg N/ha i gröna växtdelar 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Egonsborg 29 Uppkomst 28 aug N-kg/ha vikt Ts kg/ha kg N/ha 4 kg N/ha 8 kg N/ha kg ts/ha Figur 3. Mätningar från försöket på Sandby Gård, uppkomst 9 september, visar att ogödslat led tagit upp 15 kg N och att en gödsling med 8 kg N medfört ett kväveupptag på endast 41 kg N per ha. Mängden biomassa i form av ts ovan jord blev aldrig större än runt 8 kg redan vid gödslingsnivån 4 kg N. kg N/ha i gröna växtdelar 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Sandby gård 29 Uppkomst 9 sept 28 N-kg/ha vikt Ts kg/ha kg N/ha 4 kg N/ha 8 kg N/ha kg ts/ha Mycket kväve tas upp på hösten Under oktober-november månad gjordes mätningar med Yara N-Sensor. Dessutom klipptes prover för analys av torrsubstans (ts-analys). Man kunde redan då se att en högre kvävegiva gett större och kraftigare plantor. På flera försöksplatser syntes tydligt effekter av kvävestegen. Mätningarna visade redan då att raps tar upp mycket kväve på hösten, vilket är viktigt att notera inte minst i debatten om läckande växtnäring från jordbruket. Undersökningarna på hösten har visat att rapsen i slutet av november tagit upp i vissa fall så mycket som 65 kg N i ogödslade led. Samtidigt har rapsen tagit upp ytterligare upp emot 1 kg N i de högst gödslade leden, mätt i ovanjordiskt material. Notera att rapsen fortsätter att ta upp kväve även efter dessa mätningar, så länge marken är otjälad och temperaturen är ovanför -grader strecket. En annan observation är att det effektiva kväveutnyttdet stiger ju längre tiden är mellan uppkomst och invintring. (Effektivt kväveutnyttde = upptaget N i gödslat led minus upptaget N i ogödslat led dividerat med tillfört N.) Hösten 28 var till synes ganska normal, vilket medförde att lite tidigare uppkom- 1 Yara

11 men raps blev väsentligt större och tog upp mycket mer kväve än senare sådd raps. Detta illustreras genom diagrammen från försöken på Sandby Gård och Egonsborg 29, se figur 2 och 3. Försöket på Sandby gård såddes lite senare och kom upp först 9 september medan försöket på Egonsborg kom upp 12 dagar tidigare. Säsongen på Egonsborg är säkert lite gynnsammare på grund av ett varmare kustklimat vilket ytterligare drivit på tillväxten. Den kortare växtperioden på Sandby Gård hösten 28 medförde att rapsen aldrig kunde tillgodogöra sig mer än 4 kg N. Lägg högre kvävegivor på hösten Något som måste poängteras är att resultaten i denna serie hittills tyder på att lite högre kvävegivor på hösten än vi normalt har varit vana vid rekommenderas. För 5-1 år sedan var träda en vanlig förfrukt till höstraps. Då är kväveinnehållet normalt lite högre i marken än de kg/ha som vi fann i försöken 28 med spannmål som förfrukt. I skrivande stund står 6 försök ute i fält och väntar på att skördas. Skörderesultat finns från 3 försök 28, samtliga från Skåne. Dessa försök utvecklades mycket väl och gav grundskördar, dvs skördar med totalt tillfört kg N men med tillförsel av P, K och S, på mellan 1 och 2 ton. De tre försök som skördades ger samtliga en mycket likartad bild. Ju mer kväve som tillförts på hösten, desto högre skörd. Figur 1 visar att en höjd höstkvävegiva kan spara kväve på våren. I de skånska försöken medförde 2 kg mer kväve på hösten att man sparade 4 kg kväve på våren! En högre höstgiva medför att rapsen redan på hösten blir kraftigare och får ett större rotsystem. Tack vare detta är rapsen bättre rustad att för att ta upp markens eget kväve på våren och därmed klara den snabba utvecklingen. Detta är ett resonemang som stämmer väl överens med de franska erfarenheterna som visar att en kraftig och frodig raps på våren har ett lägre gödslingsbehov. Bild 1. Bilden visar effekten av höstgödsling med 8 kg N till vänster, 6 kg N till höger och en ogödslad ruta i mitten. Bilden är tagen 28 november 28. Försöksplats Hemmesdynge, Skåne. Antalet plantor och sortval avgörande Ett konststycke som återstår är dock att vid varje given såtidpunkt välja rätt höstkvävegiva utan att rapsens tillväxtpunkt skjuter i höjden. Därför blir det än mer viktigt att så maximalt 5 plantor av en hybrid- respektive 6 av en linjesort. Samtidigt måste sortvalet sättas i fokus för sorter som kan tänkas vara mer eller mindre lämpade för en viss såtidpunkt. Försöken fortsätter Försöksserien kommer att pågå ett tag till. Hittills har OS 188 tydligt påvisat rapsens goda förmåga att ta upp kväve redan på hösten. Detta är ett viktigt faktum framöver då säkert debatten om Östersjöns övergödning kommer att tillta. Samtidigt visar försöken betydelsen av att faktiskt gödsla rapsen på hösten då detta har höjt råfettskörden med upp till dryga 2 %. Albin Gunnarson, Svensk Raps Bild 2. Samma försök på våren den 6 april. Även de kraftiga plantorna i de högst gödslade leden övervintrade bra. Dessa plantor var nu väl rustade för en snabb tillväxt och en god skörd. Yara 11

12 Lagra storsäckarna rätt Storsäckssystemet är idealiskt för att lagra och hantera stora kvantiteter gödsel samt gödsel av olika sorter. Men både gödselns kvalitet och säkerheten kan ändå äventyras vid felaktig hantering och lagring. Stapla säckarna på plant underlag och inte högre än att de står stabilt utan rasrisk! Det som avgör hur högt du kan stapla säckarna är säkerheten! Produkten tål trycket. Vi rekommenderar max 2 säckar högt vid utomhuslagring och 3 vid inomhuslagring. Presenningens kanter måste förankras! Använd laspallar ute! Torrt underlag! Utomhuslagring Inomhuslagring Man skall vara medveten om att plast, precis som alla andra material kan nötas, åldras m.m. Det är därför viktigt att man förbereder lagringen före leveransen och att storsäckarna hanteras med varsamhet. Säckarna måste också täckas på rätt sätt om de ska lagras utomhus. Korrekt lagring är dessutom en förutsättning för att kunna reklamera felaktig produkt. Lossning / lastning Lyft aldrig storsäckar med pallgafflar. Gafflarnas vassa kanter kan skada säckens fibrer och göra att lyftöglan brister. Använd istället en krok med väl avrundade kanter eller en särskild storsäckslyft. Syna alltid säckarna när de anländer till gården och rapportera tydliga skador på emballaget till din leverantör. Lagring av storsäck Storsäckens innersäck är vattentät. Skadas innersäcken och sedan utsätts för vatten eller fukt bildas klumpar och damm. Säcken ska därför hanteras och förvaras så att skyddet mot vatteninträngning består. Eventuella hål måste snarast tätas/tejpas! Var alltid observant på eventuella skador som yttersäcken kan ha fått vid transporten till gård, vid lossning eller under lagringen på gården. Sådana skador kan leda till att produkten blir skadad. Om skadan är mer omfattande kan den också utgöra en säkerhetsrisk vid lyft. Inomhuslagring Inomhuslagring är bäst eftersom säckarna skyddas mot fukt, värme och vind. Men vissa äldre betonggolv, som inte lagts på tillräckligt grovt grus, kan transportera upp fukt till golvytan. Detta kan påverka gödselns kvalitet. Ställ då säckarna på plastfolie eller på ett lager tömda storsäckar. Utomhuslagring Välj helst en plats som är skuggig och inte utsatt för vind. Underlaget skall vara rent och väl dränerat utan vassa stenar eller annat som kan skada säckarna. Observera att innersäcken kan skadas utan att det syns på yttersäcken. Storsäcken skall därför inte betraktas som vattentät! Ställ säckarna på ett lager tompallar och täck med en presenning. Täckningen hindrar att ljus och vind försvagar yttersäckens lyftögla och att vatten blir stående mellan innersäcken och yttersäcken. Det är viktigt att presenningen täcker säckarna helt och att den fästs ned i pallagret så att den inte rör sig i vinden. Om presenningens kant rör sig i vinden och säcken lagras en längre tid kan i olyckliga fall en försvagning av yttersäcken uppstå där presenningskanten träffar yttersäcken. Se också upp för solen vid utomhuslagring! Vid höga temperaturer kan kornstyrkan på vissa gödselmedel såsom N27, Axan och NP-gödselmedel påverkas. Lagra dessa på skuggig plats eller använd ljus presenning. Stapling Lagring av storsäckar på höjden innebär alltid en viss säkerhetsrisk. För att minska rasrisken måste därför lagringen ske på ett stabilt, plant, jämnt och rent underlag. Stapla aldrig högre än att de står stadigt utan rasrisk! Det som avgör hur högt du kan stapla säckarna är säkerheten. Produkten tål trycket. Om du lagrar utomhus så rekommenderar vi två säckar i höjd. Vid inomhuslagring på plant underlag kan du öka till tre säckar. Mer om lagring och hantering av gödsel kan du läsa på vår hemsida Anders Anderson 12 Yara

13 Svavel en lönsam försäkring Det är välkänt att oljeväxter och vall har stort behov av svavel. Men även i höst- och vårsäd kan svavelbrist ge stora skördeförluster. Rätt utförd svavelgödsling är en billig försäkring som kan ge stora vinster. Både svavel och kväve behövs för att växten ska kunna bygga sina aminosyror. Aminosyrorna används sedan till växtens proteiner. Ju mer kväve växten tar upp, desto mer svavel behöver den. Finns inte tillräckligt med svavel kan kvävet inte utnyttjas fullt ut. Vi får en sämre kväveffektivitet med lägre skörd och risk för kväveförluster. Proteinkvaliteten kan också påverkas. Gödslingsbehov Spannmål, vall och majs behöver gödslas med ca 1 kg svavel för varje 1 kg kväve som läggs. Oljeväxter, potatis och betor behöver mer svavel. Hur mycket man bör gödsla olika grödor framgår av tabell 1. Tabell 1. Rekommenderade svavelgivor till olika grödor, kg S/ha. Ju högre skörd, desto högre giva. Ärter/bönor 1 15 Vårsäd 1 15 Potatis 1 2 Majs 1 2 Sockerbetor 1 2 Höstsäd 1 2 Vall 15 2 Våroljeväxter Höstoljeväxter 2 35 Tabell 2. Skördeökningar för svavelgödsling i Yaras svenska försök. Vänster kolumn visar genomsnittlig skördeökning. Höger kolumn visar högst uppnådd skördeökning. Gröda Genomsnittlig skördeökning Skördeökning per hektar arna i försöken varierar ganska mycket mellan åren och mellan olika fält. Anledningen är att mängden växttillgängligt svavel som mineraliseras under vintern varierar. Hur mycket svavel som är tillgängligt på våren är en mycket komplicerad kemisk och biologisk historia. Mängden kan också påverkas av urlakning under vinterhalvåret. Tyvärr finns det ingen jordanalys för svavel som är tillförlitlig. Därför bör man alltid, med undantag av jordar med hög mullhalt eller rena mulljordar, gödsla med svavel i förebyggande syfte! Billig försäkring Denna försäkring är inte kostsam, speciellt inte i ljuset av de skördeökningar man kan få. Om man räknar på prisskillnaden mellan Axan och N27, som är ca 55 kronor per ton, får man en svavelkostnad på 1:5 kr/kg svavel (Axan innehåller 27 % N och 3,7 % svavel). Kostnaden för svavel i NPKprodukterna ligger på ungefär samma nivå. Höstsäden, till exempel, kan alltså försäkras till en kostnad av ca 25 kr/ha (15 kg S). Utfallet på försäkringen blir i genomsnitt 1 kg merskörd (1-2 %), men vi kan få mellan och 9 kg merskörd. I övriga grödor kan skördeutfallet bli ännu större, se tabell 1. Man bör också ha i minnet att svavel även behövs för proteinbildningen i kärnan. I proteinbetald spannmål är det därför all anledning att använda svavelhaltiga kväveprodukter vid den sena kompletteringsgivan. Högst uppnådd skördeökning Höstoljeväxter 5 kg 1 5 kg Våroljeväxter 25 kg 7 kg Vall 6 kg ts 1 7 kg ts Vårsäd 4 % 1 98 kg Höstsäd 1-2 % 9 kg Tidpunkt Svavel bör alltid gödslas förebyggande med fasta gödselmedel. När väl bristsymptom visar sig har man redan förlorat mycket skörd. Det är då inte möjligt att få fullt skördeutbyte genom bladgödsling. Dessutom är bristsymptom svåra att se i spannmål och vall. Eftersom svavel och kväve är kopplade till varandra i växten, måste grödan hitta tillräckligt med lättupptagligt svavel i samband med grödans kväveupptag. Enklast uppnås detta Stora skördeökningar De genomsnittliga skördeökningar som vi fått i våra försök visas i tabell 2. Det framgår att oljeväxter och vall i genomsnitt gav de största utslagen för svavelgödsling. I höstsäd låg merskörden på 1-2 %, vilket betyder runt 1 kg merskörd per hektar. Vårsäden gav en större genomsnittlig skördeökning, ca 4 %, eller grovt räknat 2 kg extra. Det är viktigt att notera att skördeökninggenom att man vid varje gödslingstillfälle använder ett N- eller NPK-gödselmedel som har en svavelhalt som är anpassad till grödan. Alltid svavel till vallen! Vår erfarenhet är att långt ifrån alla vallar gödslas med svavel. Efter oljeväxter, är vallen den gröda som behöver mest svavel. Försöken visar att utan svavel får man i snitt en förlust på 6 kg ts per hektar och år! Se bilden. N27 Axan Svavelbrist i vall från Yaras demonstrationsförsök på Borgeby Fältdagar 29. Svavelbrist i vall är mycket svårt att upptäcka, såvida man inte har en svavelgödslad ruta att jämföra med. Den svavelgödslade rutan (Axan, NS 27-4) är frodigare och ger en högre skörd än N27. Men stallgödseln då? Det mesta av svavlet i stallgödseln är organiskt bundet i en form som inte är växttillgänglig. Detta svavel frigörs långsamt och blir inte tillgängligt alls det år som stallgödseln sprids. Balansen gentemot kvävet i stallgödseln blir då helt fel. På sikt blir det organiskt bundna svavlet dock tillgängligt. På fält som regelbundet gödslas med stallgödsel kan man räkna med att sänka svavelgivan med cirka 5 kg/ ha och år. Samtliga YaraMila-produkter (NPK, NP, NK) samt Axan innehåller svavel. Inger Hyltén-Cavallius Yara 13

14 Nya friska tag på gödselmarknaden Efter ett mycket händelserikt år, med såväl rekordhöga priser som marknadskollaps, har nu gödselmarknaden startat om. Försäljningen inför 21 rivstartade redan i mitten på juni. Rekordpriser Under hösten 28 nådde gödselpriserna rekordhöjder på världsmarknaden. Priset på urea toppade på nästan 8 USD/ton (fritt lastat Svarta Havet), fosforpriset i form av DAP var uppe på 12 USD/ton (fritt lastat Tampa, Florida) och priset på kalium var uppe över 8 USD/ton för kalisalt (fritt lastat Vancouver, Kanada). Se figur 1. En svag svensk krona Världsmarknaden för växtnäring är knuten till US dollar, på samma sätt som många andra globala råvaror. Samtidigt som gödselpriserna nådde rekordhöjder i USD så försvagades den svenska kronan kraftigt. I juli 28 kostade en dollar cirka 6 kronor, i bör av november passerade dollarn 8 kronor, en förändring på cirka 3 %. Denna förändring hade fullt genomslag på de europeiska och svenska gödselpriserna. Efter detta började gödselpriserna gå ner. Vår svenska krona bottnade på en växelkurs på över 9:3 mot dollarn i månadsskiftet mellan februari och mars, en förändring på mer än 5 % på ett halvt år. Nu var hela marknaden ur balans, prisförändringarna drevs i huvudsak av minskad efterfrågan. Figur 1. Utvecklingen av priset på kväve, fosfor och kalium i världen under de senaste 1 åren. (DAP = diammoniumfosfat, dvs fosfor, MOP = kalisalt) USD/ton Urea fob Black Sea DAP fob Tampa MOP fob Vancouver Minskad areal och minskad gödselanvändning i år jämfört med förra året kommer sannolikt att leda till en lägre spannmålskörd i världen. Nystart för gödselförsäljningen Redan i mitten av juni startade gödselförsäljningen inför hösten 29 och våren 21. Kvävepriserna var i juni de lägsta på flera år, i varje fall räknat i euro eller US dollar. Ureapriserna vid Svarta havet var nere i cirka 25 USD/ton, en nivå som gör att många tillverkare stoppar sin produktion. Priset kan alltså inte falla mycket mer. Samtidigt fortsatte den svenska kronan sin -8-9 Figur 2. Svenska kronan har försvagats med 2 % jämfört med Euro juli 26 juli 27 juli 28 juli 29 2% % kräftgång, en euro kostade cirka 1:8 kronor och en dollar cirka 7:8. Euron har under flera år hållit sig runt 9 svenska kronor. Kursen i juni på 1:8 var alltså cirka 2 % sämre än tidigare år, vilket slår igenom i de svenska gödselpriserna. Se figur 2. Kvävepriset till svenska lantbrukare var i juni cirka 9 kronor per kg N (N27, Axan), inklusive gödselskatt och storsäckskostnad, det vill säga halva priset jämfört med rekordnivåerna hösten 28. Detta trots den dåliga svenska valutan! Priset var nu så lågt att marknaden bedömde att det med största säkerhet skulle komma att öka framöver, och i vanlig ordning vara som högst under den kommande vårens förbrukningssäsong. Försäljningen drog igång. Men det är viktigt att komma ihåg att det aldrig finns några garantier för att detta är en korrekt bedömning. Att priset är högst under våren är helt naturligt. Om marknaden inte tror på detta kommer man inte att köpa gödsel förrän man måste, det vill säga i samband med förbrukningen. Sommarens prisnivå på 9 kronor per kg kväve i N27 och Axan var i nivå med kvävepriset i N34 och urea, vilket gör dessa produkter ointressanta för den svenske lantbrukaren. Gödselpriset styrs av tillgång och efterfrågan, men priset på olja och gas skapar ett prisgolv. Under detta är det olönsamt att producera. Det energipris som är mest använt är priset på olja. I slutet av 28 var det nere på 4 USD per fat (Brent), men har under den senaste tiden klättrat upp till cirka 7 USD och vi kan troligen förvänta en fortsatt uppgång. Många tillverkare har sina gaskontrakt kopplade till oljepriset, detta gör att energikostnaderna i gödselproduktionen ökar och att prisgolvet hamnar på en högre nivå. Se figur 3. Figur 3. Oljepriset (Brent) har svängt uppåt under våren 29. USD/fat Jan -8 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan -9 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Fosfor Från rekordnivåerna på 12 USD per ton för DAP, har priserna fallit till under 3 USD. Ett lantbrukarpris på fosfor idag är cirka 15 kronor per kg fosfor. När vi var uppe på rekordnivåerna förra hösten var lantbrukarpriset över 4 kr per kg fosfor. En prisnivå där väldigt många lantbrukare valde att minska sin fosforgödsling kraftigt. Med ett pris på 15 kronor för fosforn är vi tillbaka på en nivå där det åter är motiverat att titta på bördighet och långsiktig lönsamhet, dvs. att i fosfor klass III ha balans mellan tillförsel och bortförsel. 14 Yara

15 Figur 5. Försäljningen av kväve minskade med 18 % i Europa och USA jämfört med förra året. Figur 6. Lägre skördar i Latinamerika på grund av sänkt gödselanvändning och mindre odlad areal. Miljoner ton kväve Västeuropa Producerat kväve Importerat kväve Jul-Mar 7/8 18% Jul-Mar 8/9 Miljoner ton kväve USA Producerat kväve Importerat kväve Jul-Feb 7/8 18% Jul-Feb 8/9 Miljoner ton Brasilien -14% -7% % -39% -16% Majs Sojabönor Vete Majs Sojabönor 27/8 28/9 27/8 28/9 Källa: US Department of Agriculture Miljoner ton Argentina Kalium Även kalipriserna har som tidigare nämnts varit uppe på rekordhöga nivåer, 8 USD per ton för kalisalt. Priserna har under juni sjunkit till cirka 6 USD/ ton. Baserat på detta kommer lantbrukarpriset på kalium i form av kalisalt att vara cirka 12 kronor per kg K. Detta är en hög prisnivå om vi tittar några år bakåt i tiden, men analytiker och andra bedömare är ganska överens om att priserna inte kommer att gå tillbaka till gamla nivåer. Ett kalipris på nuvarande nivå kommer att medföra att vi måste se över våra gödslingsrekommendationer för kalium. Produkter med lägre kaliumhalt kommer att öka i användning på bekostnad av produkter med högt kaliuminnehåll. Till exempel tror vi att YaraMila minskar i användning och att YaraMila ökar i popularitet. Spannmålspriset styr gödselpriset Ovanstående marknadsbeskrivning är den som var gällande när denna artikel skrevs direkt före sommarsemestern. Men vad vågar vi tro om utvecklingen fram till våren och sommaren 21? Kvävepriset, precis som priserna på fosfor och kalium, kommer att bestämmas av spannmålspriset. Om vi ser ökande spannmålspriser, kommer efterfrågan på växtnäring att öka och priserna på gödsel kommer att stiga. Världens spannmålslager motsvarar 75 dagars konsumtion, vilket är något högre än de senaste två åren, men i ett historiskt perspektiv är detta rekordlåga nivåer. Se figur 4. Det finns med andra ord en mycket liten buffert som kan dämpa prissvängningar på spannmål. Och vi skall inte glömma att bortåt hälften av detta lager finns i Kina. När gödselpriserna under förra året var rekordhöga, var det många lantbrukare som minskade sin gödsling. Både i USA och Europa har försäljningen av kväve minskat med 18 % jämfört med föregående år, se figur 5. Även i Brasilien och Argentina är det stora minskningar i gödselanvändning och därmed i spannmålsproduktionen, se figur 6. I Brasilien har sojaproduktionen minskat med 7 % och majsproduktionen med 14 %. I Argentina har soja minskat med 16 %, majs med 39 % och vete med hela 5 %. Minskad areal och minskad gödselanvändning kommer definitivt att minska årets spannmålsskörd jämfört med förra årets. Men hur mycket är alltid svårt att veta innan skörden är på plats i spannmålssilon. Världens konsumtion dämpas naturligtvis lite när det är finanskris och stor brist på pengar. Men ser vi den historiska utvecklingen i spannmålskonsumtionen så har ökningen varit väldigt stabil, de små nedgångar som inträffat har varit orsakade av brist på spannmål. En växande världsbefolkning behöver mat även när det är brist på pengar. Se figur 7. Efter regn kommer sol skrev jag i förra numret av Växtpressen, och jag är glad att säga att vi fortfarande tror att det är det som gäller. Vi tror att spannmålspriserna kommer att vända uppåt under det kommande året. Och detta är positivt för oss alla inom svenskt lantbruk. Mogens Erlingson Figur 4. Världens spannmålslager är högre idag än för två år sedan, men fortfarande låga. Dagens lager motsvarar 75 dagars konsumtion. 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % 115 dagars lager 75 dagars lager % F Figur 7. Konsumtionen av spannmål ökar, nedgångar är mycket ovanliga och kopplade till begränsningar i tillgång. Miljoner ton /61 63/64 66/67 69/7 72/73 Källa: US Department of Agriculture -3,2 % 4 % produktionsfall, låga lager, stark efterfrågan och höga spannmålspriser 75/76 78/79 81/82 84/85-1,1 % 3 % produktionsfall 87/88 9/91 93/94 96/97-1,3 % 3 % produktionsfall, låga lager, stark efterfrågan och höga spannmålspriser 99/ 2/3 5/6 8/9 Yara 15

16 Garantin för din lönsamhet Vi vill hjälpa dig att få en odling som är optimalt lönsam och uthållig. Både på kort och på lång sikt. Därför omfattas hela vårt ordinarie sortiment av lantbruksprodukter av Yara 4-punktsgaranti. Under Säkerhet garanteras till exempel att vi tar ansvar för hela ked från produktutveckling och fältförsök till framtagning av gödslingsrekommendationer och hjälpmedel. Läs hjärtans gärna mer på

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003

Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003 Gödslingsrekommendationer säsongen 2003 1 Innehåll NPK till alla grödor i växtföljden... 3 OptiCrop -matriserna hjälper dig välja rätt NPK... 4 Foderkorn och Havre... 5 Vårvete... 7 Maltkorn... 8 Höstsäd...

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002 Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Ledaren MILJÖ OCH SÄKERHET - FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET Foto: Svalöf Weibull Nr 2 augusti 2001. Årgång

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Marcus Pedersen HIR Malmöhus Borgeby slottsväg 11 273 91 Bjärred

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Växtpressen. Tema: N-effektivitet sid 3 16. Ge rapsen tillräckligt med svavel sid 17 Höga skördar i maltkorn sid 18 19. Nr 1 januari 2013 Årgång 42

Växtpressen. Tema: N-effektivitet sid 3 16. Ge rapsen tillräckligt med svavel sid 17 Höga skördar i maltkorn sid 18 19. Nr 1 januari 2013 Årgång 42 Växtpressen Nr 1 januari 213 Årgång 42 Tema: N-effektivitet sid 3 16 Ge rapsen tillräckligt med svavel sid 17 Höga skördar i maltkorn sid 18 19 Ledaren Ett grönare lantbruk för en blåare Östersjö Runt

Läs mer

Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00

Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00 Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00 Inledning Uppgifter avseende förbrukningen av handelsgödselmedel sammanställs årligen vid Statens jordbruksverk, liksom beräkningar av jordbrukets och trädgårdsnäringens

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Växtpressen Nr 1 mars 2014 Årgång 43 Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8 Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Ledaren Låt lantbruket slippa ny kväveskatt!

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 Växtpressen Nr 2 november 2015 Årgång 44 N-komplettering behövdes i år sid 3-8 Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 LEDAREN Varför vågar vi inte tro på en hög skörd?

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Högt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång

Läs mer

Instruktion till kalkylerna

Instruktion till kalkylerna Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar

Läs mer

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning. NOLL- OCH PILOTRUTOR Bakgrund och praktisk användning. Vi börjar med det praktiska. Nollrutan kunde kallas en kvävemista. Det gäller att skydda en fläck för kvävegödsling. Om man bara tänker ha den för

Läs mer

Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7

Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7 Växtpressen Nr 1 Mars 29 Årgång 38 När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4 Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7 Dela kvävegivan till höstvete, sidan 1-11 Yara 1 Ledaren Hoppas våra myndigheter

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer