Hjälpmedelshandboken för Västmanland Bok 1 Allmän del

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2014. Bok 1 Allmän del"

Transkript

1 Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2014 Bok 1 Allmän del Januari 2014

2 Välkommen till Hjälpmedelshandboken. Bok 1 Allmän del Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Landstinget Västmanland och länets kommuner som beskriver huvudmännens synsätt och viljeinriktning kring hjälpmedel. Hjälpmedelshandboken innehåller information om rutiner och regler som gäller vid förskrivning av hjälpmedel. Hjälpmedelshandboken är ett stöd till förskrivare av hjälpmedel så att bedömningar av hjälpmedelsbehov hos personer med funktionsnedsättning görs utifrån samma kriterier inom länet och är ett stöd i förskrivningsprocessen. Förskrivare av hjälpmedel är viss hälso- och sjukvårdspersonal, för mer information se kap 4. Hjälpmedelshandboken är även skriven med utgångspunkt att ge information om hjälpmedel och förskrivningsprocessen till personer med funktionsnedsättning och allmänhet. Innehållet i hjälpmedelshandboken baseras på gällande lagstiftning samt de politiska beslut som fattats i Västmanland angående hjälpmedel. Innehållet uppdateras vid varje årsskifte eller när nya beslut tas. Hjälpmedelshandboken är uppdelad i fem olika böcker. Bok 1 är en allmän gemensam del för länets hjälpmedelsverksamhet och Bok 2 till 5 omfattar respektive hjälpmedelsenhets ansvarsområde, uppbyggnad och bidragsberättigade hjälpmedel. Bok 1. Allmän del med gemensamma bestämmelser för hjälpmedelsverksamheten i Västmanland Bok 2. Hjälpmedelscentrum del 1 och del 2 Bok 3. Hörselvårdsavdelningen Bok 4. Ortopedtekniska avdelningen Bok 5. Synenheten Handboken finns tillgänglig för förskrivare via Hjälpmedelscentrums förskrivarsidor och för allmänheten via Landstingets hemsida: Januari 2014

3 Innehåll 1 LAGSTIFTNING NÅGRA EXEMPEL PÅ VIKTIGA LAGAR Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) NÅGRA EXEMPEL PÅ VIKTIGA FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) Socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOFS 2011:9) Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter ( LFVS 2003:11) Några exempel på förskrifter och allmänna råd som direkt eller indirekt påverkar hjälpmedelsområdet HJÄLPMEDELSVERKSAMHETEN I VÄSTMANLAND HJÄLPMEDELSPOLICY ENHETER OCH KOSTNADSANSVAR Hjälpmedelscentrum Inkontinenshjälpmedel Hörselvårdsavdelningen Ortopedtekniska hjälpmedel Synenheten Klinikhjälpmedel DEFINITION AV HJÄLPMEDEL PERSONLIGA HJÄLPMEDEL GRUNDUTRUSTNING FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVARE FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN Bedöma behov av insatser- identifiera hälsotillstånd Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Specialanpassa, initiera och utfärda anvisning vid behov Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta Avsluta en förskrivning VEM KAN ERHÅLLA HJÄLPMEDEL? BOSATT I VÄSTMANLAND Hjälpmedel till barn/ungdomar HJÄLPMEDEL FÖR UTOMLÄNSPATIENT VALFRIHET OCH VÅRDGARANTI UTLANDSSVENSK UTLÄNDSK MEDBORGARE ASYLSÖKANDE, GÖMD ELLER PAPPERSLÖS LÅNTAGARENS ANSVAR FÖRSÄKRING AV HJÄLPMEDEL BETALNING FÖR FÖRSTÖRDA, BORTTAPPADE ELLER STULNA HJÄLPMEDEL LÅNTAGAREN HAR FÖRSÄKRING... 16

4 6.4 LÅNTAGAREN HAR INGEN FÖRSÄKRING ELLER FÅR INGEN ERSÄTTNING HJÄLPMEDEL SOM HAR ÖVERGÅTT I LÅNTAGARENS ÄGO HJÄLPMEDEL SOM SKADAS VID TRANSPORT ELLER RESA FLYTT INOM LÄNET FLYTT TILL ANNAT LÄN/ANNAT LAND MONTERING OCH DEMONTERING BESLUT OCH ÖVERKLAGAN HJÄLPMEDEL I FÖRSKOLA, SKOLA OCH FOLKHÖGSKOLA KOMMUNENS ANSVAR ARBETSTEKNISKA HJÄLPMEDEL LANDSTINGETS ANSVAR LÅNEVILLKOR FÖR HJÄLPMEDEL SOM PLACERAS I FÖRSKOLA ELLER SKOLA Folkhögskolor HJÄLPMEDEL I DAGLIG VERKSAMHET GRUNDUTRUSTNING PERSONFÖRSKRIVNA HJÄLPMEDEL SAMVERKAN MELLAN KOMMUNENS OCH LANDSTINGETS FÖRSKRIVARE HJÄLPMEDEL I ARBETET HJÄLPMEDEL TILL BIL RESEERSÄTTNING... 21

5 Hjälpmedelshandboken Bok 1 Allmän del är gemensam för samtliga fyra hjälpmedelsenheter i Västmanland, Hjälpmedelscentrum, Hörselvårdsavdelningen, Ortopedtekniska avdelningen och Synenheten 1 Lagstiftning Regelverket som styr hälso- och sjukvårdens område är omfattande. Inom hjälpmedelsområdet gäller lagar (SFS, Svensk Författningssamling) som beslutas av riksdagen t.ex. författningar som särskilt riktar sig till hanteringen av hjälpmedel och medicintekniska produkter. Myndigheter kan också ge ut allmänna råd som är en rekommendation om hur en författning bör och kan tillämpas. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket beslutar även om föreskrifter. Varje verksamhet ansvarar för att ta reda på vilka lagar/förordningar/anvisningar som styr deras innehav och hantering av hjälpmedel 1.1 Några exempel på viktiga lagar Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Beskriver de grundläggande regler som gäller för all hälso- och sjukvård. Anger främst vårdgivarens skyldigheter Patientsäkerhetslagen (2010:659) Innehåller bestämmelser om bland annat hälso-och sjukvårdspersonalens skyldigheter, behörighets- och legitimationsfrågor och vårdgivarens skyldighet att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Här står också om Socialstyrelsens tillsyn och vissa straffbestämmelser. I det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska även patienten samt anhöriga/närstående involveras om patienten samtycker till detta Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) Innehåller bland annat definition av medicinteknisk produkt, och allmänna bestämmelser om hanteringen av medicintekniska produkter. Beskriver också de krav på att en medicinteknisk produkt ska vara lämplig för sin användning och att den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter. Det finns ytterligare viktiga lagar som direkt eller indirekt påverkar hjälpmedelsområdet; Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Patientendatalagen (2008:355) Lagen om offentlig upphandling (2007:1091) Lagen om valfrihetssystem (2008:962) Alla lagar har ett SFS-nummer (Svensk Författningssamling) och finns på; 5

6 1.2 Några exempel på viktiga föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) Verksamheter inom hälso- och sjukvården som använder medicintekniska produkter är skyldiga att se till att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används. Här tydliggörs vårdgivarens, verksamhetschefens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar när det gäller användningen av medicintekniska produkter Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) Hälso- och sjukvårdsåtgärder kan i vissa fall om det är patientsäkert överlåtas till patienten att utföra själv eller med hjälp av någon annan. Detta kallas egenvård och i denna föreskrift tydliggörs vad som gäller vid sådana bedömningar och beslut Socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOFS 2011:9) Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård, vilket innebär att den ska vara av god kvalitet. Ledningen ska organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter ( LFVS 2003:11) Föreskriften innehåller krav som ska uppfyllas för en medicinteknisk produkt ska få CEmärkas (en produktmärkning av EU) och släppas ut på marknaden. Föreskriften innehåller även bestämmelser om specialanpassning av produkter, vem som får utfärda en anvisning och att produkten ska vara avsedd endast för en namngiven person Några exempel på förskrifter och allmänna råd som direkt eller indirekt påverkar hjälpmedelsområdet Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ( SOSFS 2005:28) anmälningsskyldighet enligt lex Maria Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård Socialstyrelsens allmänna råd ( SOSFS 1997:8 om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ( SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Mer finns att läsa på ; 6

7 2 Hjälpmedelsverksamheten i Västmanland 2.1 Hjälpmedelspolicy Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Landstinget Västmanland och länets kommuner som beskriver huvudmännens synsätt och viljeinriktning kring hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdslagen 3b och 18b, lagen om medicintekniska produkter och arbetsmiljölagen reglerar de båda huvudmännens ansvar gällande hjälpmedel. Med hjälpmedel avses de hjälpmedelsområden som är upptagna i Hjälpmedelshandboken. Huvudmännens synsätt och viljeriktning Personer med funktionshinder skall ha tillgång till hjälpmedel som kompenserar funktionshindret. Hjälpmedel ska ses som en integrerad del i vård och behandling Bärande principer skall vara närhet, kontinuitet och delaktighet samt 2 i hälso- och sjukvårdslagen som bland annat säger: att målet för hälso- och sjukvården, är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vård att den skall vara av god kvalitet och tillgodose patienternas behov av trygghet i vården och i behandlingen att den skall vara lättillgänglig att den skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Hjälpmedel skall tillhandahållas på sådant sätt att brukaren/patientens hela livssituation vägs in i bedömning, utprovning, anpassning och teknisk service. I möjligaste mån, skall detta ske så nära brukarens/patientens hem som möjligt. Personer med funktionshinder skall ha möjlighet att kunna behålla hjälpmedlet genom hela vård- och behandlingskedjan samt vid flytt mellan länets kommuner. Behovet av tekniska hjälpmedel skall i princip inte innebära en mer-kostnad för den funktionshindrade om man håller sig inom beslutat bassortiment. Tillgång till omvårdnads (arbetstekniska) hjälpmedel, är en förutsättning för att kunna bedriva en god och säker vård. Hanteringen av hjälpmedel skall bedrivas på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt, vilket förutsätter samverkan med andra huvudmän, myndigheter och brukarorganisationer. Texten under punkt 2.1 är beslutad av Gemensamma Nämnden 7

8 2.2 Enheter och kostnadsansvar Hjälpmedelsverksamheten i Landstinget Västmanland består av fyra enheter med länsövergripande ansvar. De fyra enheterna är: Hjälpmedelscentrum Hörselvårdsavdelningen Ortopedtekniska avdelningen Synenheten Därutöver finns det hjälpmedel som förskrivs och hanteras på olika kliniker inom slutenvården så kallade klinikhjälpmedel Hjälpmedelscentrum Hjälpmedelscentrum är en intäktsfinansierad verksamhet. I huvudsak hyrs hjälpmedlen ut. Enkla och billiga hjälpmedel, nivå 3, försäljs till kommunerna och landstinget i Västmanland. De hjälpmedel som hanteras av Hjälpmedelscentrum finns angivna i Bok 2 Hjälpmedelscentrum, Del 2 Produkter. Dessa hjälpmedel kompenserar främst funktionsnedsättningar gällande rörelse, kommunikation och kognition. De medicinska behandlingshjälpmedel som hanteras på Hjälpmedelscentrum finns med i Bok 2 Hjälpmedelscentrum, Del 2 Produkter. Hjälpmedel bekostas av landstinget och kommunen beroende på personens boendeform och nivåindelningen på hjälpmedlet. För texttelefoner utgår statsbidrag Inkontinenshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel ska vara ett komplement till utredning och behandling. Viktigt är att det är individuellt utprovat. Valet av produkt ska i möjligaste mån göras i samråd med person med funktionsnedsättning, anhörig, vårdare och förskrivare. Förskrivare av inkontinenshjälpmedel är leg läkare leg sjuksköterska leg barnmorska leg fysioterapeut Det krävs även att förskrivaren är anställd hos landsting, kommun eller vårdgivare som har avtal med landsting eller kommun..förskrivaren ska även vara utsedd av vårdgivare (enligt SOSFS 2008:1). Enligt beslut i Gemensamma nämnden 2008 ska förskrivare i Västmanland, förutom legitimation, på sikt genomgå 7,5 hp (tidigare 5 p) högskoleutbildning i Inkontinens och kontinensbevarande vård. Landstinget och kommunerna i Västmanland har ett gemensamt upphandlat sortiment. 8

9 Riktlinjer, handlingsprogram kvinnlig urininkontinens och för män samverkansdokument urologi samt webb-produktkatalog finns för förskrivare på Hjälpmedelscentrums förskrivarsidor. Information till allmänheten finns på Hjälpmedelscentrums hemsida och på 1177.se/vårdguiden Inkontinenshjälpmedel bekostas av landstinget för personer i ordinärt boende. Särskilda boendeformer och person i ordinärt boende som är registrerad som hemsjukvårdspatient får inkontinenshjälpmedel bekostade av kommunen. Inkontinenshjälpmedel är kostnadsfria för person med funktionshinder och levereras direkt till vistelse adressen. På Hjälpmedelscentrum finns länets samordningsfunktion för inkontinensfrågor. I arbetet ingår bland annat utbildning och information till personal och allmänhet, rådgivning i inkontinensfrågor till förskrivare samt att delta i upphandling av inkontinensprodukter Hörselvårdsavdelningen Budget och ekonomiskt ansvar för hörselhjälpmedel finns på Hörselvårdsavdelningen. Landstinget är ekonomiskt ansvarig för dessa hjälpmedel även till personer i kommunens särskilda boenden. Riktlinjer och hjälpmedel finns angivna i Bok 3 Hörselvårdsavdelningen Ortopedtekniska hjälpmedel För ortopedtekniska hjälpmedel gäller att förskrivande kliniker eller familjeläkarenheter har kostnadsansvaret för förskrivet hjälpmedel. Riktlinjer och hjälpmedel finns angivna i Bok 4 Ortopedtekniska avdelningen Synenheten Budget och ekonomiskt ansvar för synhjälpmedel finns på Synenheten. Landstinget är ekonomiskt ansvarig för dessa hjälpmedel även till personer i kommunens särskilda boenden. Riktlinjer och hjälpmedel finns i Bok 5 Synenheten Klinikhjälpmedel Vissa hjälpmedel förskrivs, hanteras och bekostas av kliniker eftersom de är en direkt del av eller en förutsättning för en behandling knuten till en klinik. Kliniken köper in och svarar för förebyggande och avhjälpande underhåll samt förbrukningsartiklar. 3 Definition av hjälpmedel Hjälpmedel är ett ansvar för sjukvårdshuvudmännen enligt Hälso-och sjukvårdslagen. Det finns ingen generellt gällande definition av begreppet hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning i lagen eller annan författning. Vad som är bidragsberättigade hjälpmedel, vem som har förskrivningsrätt och hur den ekonomiska ansvarsfördelningen för hjälpmedel mellan olika huvudmän ser ut bestäms lokalt och kan därför variera över landet. Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet. Hjälpmedel för det dagliga livet är en av flera viktiga förutsättningar för att möjliggöra aktivitet och uppnå delaktighet. Hjälpmedel ska ses som en integrerad del i vård, behandling, habilitering och rehabilitering. Med hjälpmedel avses de produkter som kräver hälso-och sjukvårdens särskilda kompetens för 9

10 bedömning, utprovning, eventuell anpassning och träning. Personer som erhållit personliga hjälpmedel ska uppleva ökat oberoende, ökad delaktighet, förbättrad hälsa eller minskat lidande. Målet med hjälpmedel är att: kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga 3.1 Personliga hjälpmedel Personliga hjälpmedel för det dagliga livet är hjälpmedel som fordras för att en person med funktionsnedsättning själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov. Hjälpmedlen möjliggör vård och behandling i hemmet relaterat till personens individuella behov. De kompenserar förlust av kroppsdel, nedsatt kroppsfunktion och nedsatt funktion under en begränsad tidsperiod. Personliga hjälpmedel är individuellt utprovade hjälpmedel som kan förskrivas efter behovsbedömning av legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal. Hjälpmedel för sport, motion och hobbyverksamhet eller till fritidsboendet ligger utanför begreppet det dagliga livet och kan därför inte erhållas som personliga hjälpmedel. Produkter som finns att köpa i öppna handeln så kallade konsumentprodukter och produkter som vanligen ingår i hemmiljön var mans produkt betecknas inte som personliga hjälpmedel utan får köpas av den enskilde, så kallat egenansvar. 3.2 Grundutrustning Grundutrustning innebär att särskilda boenden, daglig verksamhet, skolor, elevhem, daghem och sjukvårdsinrättningar ska vara inredda och utrustade så att miljön motsvarar de normala behov som finns för den verksamhet som ska bedrivas. Grundutrustning innefattar även de hjälpmedel som behövs för att personalen ska kunna utföra ett säkert arbete, exempelvis reglerbara sängar, personlyftar och arbetsstolar, så kallade arbetstekniska hjälpmedel, och regleras via Arbetsmiljölagen Grundutrustning bekostas av vårdgivaren eller den som ansvarar för verksamheten. Kravet på grundutrustning ska vara uppfyllt av den som bedriver verksamheten innan ett personligt hjälpmedel förskrivs. För personer i eget boende med personlig assistans, oavsett vem som är arbetsgivare för assistenterna, finns inget krav på grundutrustning utan hjälpmedlen förskrivs som personliga hjälpmedel. 10

11 4 Förskrivning av hjälpmedel 4.1 Förskrivare Förskrivare är den hälso- och sjukvårdspersonal som i samverkan med en person med funktionsnedsättning och eventuell anhörig/närstående efter behovsbedömning väljer lämplig produkt. Förskrivare för hjälpmedel i Västmanland: leg arbetsterapeut audionom och hörselvårdskonsulent leg logoped leg läkare leg fysioterapeut leg sjuksköterska leg optiker och synpedagog vid synenhet Förskrivargrupperna är olika beroende på vilket hjälpmedelsområde och enhet hjälpmedlet tillhör. Det är sjukvårdshuvudmannen som fattar beslut om behöriga hälso- och sjukvårdspersonalen som efter genomgången förskrivarutbildning får förskriva hjälpmedel. Detta gäller även för privatpraktiserande sjukgymnaster och arbetsterapeuter som har vårdavtal eller samverkansavtal med avtalsenheten på landstinget och som arbetar på uppdrag av familjeläkare samt för logopeder med samverkansavtal. Förskrivningsrätten finns så länge avtal finns. Fysioterapeuter inom företagshälsovården har inte förskrivningsrätt. Ytterligare information om förskrivarutbildningarna finns i Bok 2 Hjälpmedelscentrum Del1. Behovsbedömning och förskrivning 1 av hjälpmedel är en del i ett helhetsperspektiv runt personen med funktionsnedsättning och ingår i habiliterings- och rehabiliteringsplanen. Verksamhetschef ansvar ar för att förskrivaren har kunskap om lagstiftning som reglerar förskrivning av hjälpmedel, kan tillämpa den i förskrivningsprocessen och ha kompetens inom relevant hjälpmedelsområde. Har förskrivaren inte tillräcklig kunskap är det dennes ansvar att samråda med till exempel andra inom behandlingsteamet eller personal inom hjälpmedelsverksamheten. 4.2 Förskrivningsprocessen Nedan följer en kortfattad beskrivning av Förskrivningsprocessens sju steg. Mer fakta och information finns att läsa i ; Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar-tre olika vägar till hjälpmedel, Hjälpmedelsinstitutet Bedöma behov av insatser- identifiera hälsotillstånd Identifiera hälsotillstånd Utgå från det behov av stöd (hjälpmedel) som personen med funktionshinder har Relatera behoven till andra planerade eller vidtagna åtgärder Ta reda på lokala förutsättningar 1 Förskrivet betyder ungefär samma sak som när en läkare skriver ut ett recept på ett läkemedel. Du får ett beslut som säger att du behöver ett eller flera hjälpmedel. 11

12 Dokumentera åtgärderna i en plan eller i patientjournalen Välja alternativ väg till hjälpmedel Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Efter behovsbedömning ska förskrivaren prova ut, anpassa och välja lämpligt hjälpmedel. I valet av produkt ska personen med funktionsnedsättning så långt som det är möjligt vara delaktig. Att fungera i sin miljö och livssituationen ska vara avgörande. Genomförd behovsbedömning och lokala förutsättningar är grunden för val av hjälpmedel. Hänsyn ska även tas till lager- och bassortiment inom landstinget. Det är viktigt att förskrivaren vid val av lämplig specifik produkt även analyserar de eventuella risker som finns i samband med användandet av hjälpmedlet och informerar om dessa Specialanpassa, initiera och utfärda anvisning vid behov Om behov hos en person med funktionsnedsättnings inte kan tillgodoses av valt hjälpmedel inklusive eventuell anpassning av det valda hjälpmedlet kan det bli aktuellt med enspecialanpassning. En specialanpassning ska baseras på en skriftlig anvisning och produkten ska vara avsedd för en namngiven person Informera Information om hjälpmedlet och dess användning ska ges till person med funktionsnedsättning och när det är aktuellt till anhörig/närstående/personal. Informationen bör lämnas både i skriftlig och muntlig form samt vara anpassad utifrån kognitiv förmåga. Tillverkarens bruksanvisning ska alltid lämnas med hjälpmedlet. Vid genomgång av bruksanvisningen är det viktigt att informera om användningsområde utifrån tillverkarens avsedda syfte, eventuella begränsningar samt för skötsel och underhåll. Tillägg i bruksanvisningen ska göras vid specialanpassning. Förskrivaren ska också informera om lånevillkor, försäkringsskydd och återlämning Instruera och träna Förskrivaren ansvarar för att instruera personen med funktionshinder hur förskrivet hjälpmedlet ska användas och hanteras. Ibland kan det bli aktuellt med en längre träningsperiod. Viktigt är då att ange vem som har ansvar för träningen då träningen kan delegeras till annan befattningshavare än förskrivaren. När hjälpmedlet ska användas av t ex anhörig/närstående/personal ska de få motsvarande instruktion. Förskrivaren måste förvissa sig om att samtliga har förstått instruktionerna. Verksamhetschef har ansvaret för att personal/personliga assistenter har tillräcklig kunskap för de arbetsuppgifter som ska utföras. Verksamhetschefen kan komma överens med förskrivare om att utbilda personal, men detta ligger då utanför förskrivningsprocessen Följa upp och utvärdera funktion och nytta Förskrivaren ansvarar för uppföljning av förskrivet hjälpmedel. Uppföljningen syftar till att utvärdera om hjälpmedlet uppfyller tidigare uppsatta mål samt att den information och de instruktioner som tidigare lämnats uppfattas på ett korrekt sätt. Personen med funktionshinder ska upplysas om vem som har det fortsatta uppföljningsansvaret. 12

13 4.2.7 Avsluta en förskrivning Om en uppföljning och utvärdering visar att målen nåtts kan ärendet avslutas. Information ska ges om vem man kan vända sig till om behoven förändras. 5 Vem kan erhålla hjälpmedel? 5.1 Bosatt i Västmanland Landstinget Västmanland och länets kommuner har ett grundläggande ansvar för hälso- och sjukvård för de personer som är folkbokförda i Västmanland. Ansvaret omfattar även hjälpmedel Hjälpmedel till barn/ungdomar Personer räknas som barn/ungdom till och med dagen innan de fyller 20 år. Det är viktigt att ta hänsyn till att barn/ungdomar har speciella behov i jämförelse med vuxna. Utifrån enskilt behov, ska det så långt det är möjligt, ges förutsättningar till utveckling i vardagen. Dubbelutrustning kan bli aktuell för barn/ungdomar. Det är ibland orealistiskt att regelbundet transportera skrymmande hjälpmedel mellan t.ex. hem och förskola, skola eller stödfamilj. Landstinget bekostar inte produkter som ett barn/ungdom normalt behöver. Det gäller t.ex. gunga, cykelkärra, pulka och andra fritids-/idrottshjälpmedel. Landstinget kan i vissa fall stå för anpassning av egenköpt produkt, dock efter bedömning av tekniker. Återställning efter anpassning bekostas inte av landstinget. 5.2 Hjälpmedel för utomlänspatient Utomlänspatient är en person som behandlas inom ett annat landsting än det där han eller hon är folkbokförd. Den som vistas i Västmanland utan att vara bosatt här och är i behov av omedelbar vård ska erbjudas detta. I vårdskyldigheten ingår att tillhandahålla hjälpmedel för akuta behov. I riksavtalet för hälso- och sjukvård (SKL) anges regelverket gällande vård i annat landsting efter remiss från hemlandstinget. Riksavtalet omfattar även hjälpmedelsförskrivning. Kontakta patientens hemlandsting före förskrivningen. Patienter från andra län som listar sig på familjeläkarenhet i Västmanland ska följa Västmanlands regelverk för hjälpmedel. Det innebär att förskrivning och uthyrning/försäljning av hjälpmedel sker enligt samma regelverk och samma rutiner som för västmanlänningar, dvs. betalningsansvaret ligger i Västmanland. Överenskommelsen mellan de tre landstingen för utomlänslistade gäller ej för patienter i särskilt boende eller inskrivna i hemsjukvård. 13

14 5.3 Valfrihet och vårdgaranti Efter medicinsk bedömning av sjukhusläkare och beslut av verksamhetschef kan man som patient ha möjlighet att välja vård vid ett sjukhus i annat landsting eller vid ett privat sjukhus med landstingsavtal. Patienten kan få hjälpmedel från ett annat landsting enligt riksavtalets bestämmelser. En förutsättning är att hjälpmedlet finns upptaget i Hjälpmedelshandboken för Västmanland. 5.4 Utlandssvensk Utlandssvensk är en svensk medborgare som är bosatt i annat land. För att erhålla akut eller planerad vård i Sverige gäller olika bestämmelser beroende på vilket land som avses. För vidare information om vad som gäller för respektive land hänvisas till Vård av personer från andra länder (www.skl.se) eller Handbok för vårdavgifter. Före förskrivning av hjälpmedel till utlandssvensk ska betalningsansvaret vara klarlagt. Kontakta följande hjälpmedelsenhet för mer information, Hjälpmedelscentrum, Hörselvårdsavdelningen, Ortopedtekniska avdelningen och Synenheten. 5.5 Utländsk medborgare Utländsk medborgare är en person som är medborgare i ett annat land och vistas i Sverige. För personer bosatta i annat EU/EES-land, konventionsländer och länder som har sjukvårdsavtal med Sverige ersätter Försäkringskassan vårdlandstingets kostnader för öppen vård, sjukhusvård, tandvård, resor i samband med vården samt hjälpmedel. Rätten till nödvändig vård innebär att besökare från andra EU-länder som innehar EU-kort, provisoriskt intyg eller Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz ska kunna vistas den avsedda tiden i Sverige utan att behöva avbryta en planerad vistelse av vårdskäl. Med nödvändig vård menas också vård som orsakas av kronisk sjukdom, inklusive provtagningar och medicinska kontroller. Begreppet nödvändig vård innebär inte rätt till all vård. Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. Vad som är nödvändig vård utgår alltid från en medicinsk bedömning. För personer från länder med sjukvårdsavtal gäller pass och bosättningsadress eller intyg. Om inte detta kan uppfyllas får personen stå för hela kostnaden själv inklusive hjälpmedel. För ytterligare information angående vårdavgifter se Före förskrivning av hjälpmedel till utländsk medborgare ska förskrivare kontaktas. 5.6 Asylsökande, gömd eller papperslös Asylsökande ska uppvisa ett giltigt LMA-kort (Lagen om mottagande av asylsökande) vid kontakt med vården. Kortet, som utfärdas av Migrationsverket innehåller foto, namn, födelsetid samt telefon nr för kontroll av giltighet. Gömda och papperslösa har rätt till samma vård/hjälpmedel till samma avgift som asylsökande vid akut vård. 14

15 Asylsökande erhåller vård/hjälpmedel enligt följande: Asylsökande, såväl barn som vuxna, har rätt till samma hälso- och sjukvård samt tandvård som folkbokförda i landstinget. Barn under 20 år erhåller avgiftsfri vård. För akut vård och vård som inte kan anstå betalar asylsökande, gömda och papperslösa enligt förordning 50 kr för läkarbesök och 25 kr för sjukvårdande behandling. För vård som inte är akut betalar asylsökande, gömda och papperslösa samma avgift som folkbokförda i landstinget, under förutsättning att man som gömd eller papperslös stadigvarande vistas i länet. Förskrivning av hjälpmedel till barn och vuxna som är asylsökande ska ske på remiss från familjeläkare eller specialistläkare. Remissen förvaras hos förskrivaren. Eventuella egenavgifter erläggs enligt de beslut som gäller i landstinget. Asyl- och Integrationshälsan administrerar kostnaderna för asylsökande i Västmanland. Före förskrivning av hjälpmedel till asylsökande ska betalningsansvaret vara klarlagt. 6 Låntagarens ansvar Hjälpmedel är ett lån från Landstinget Västmanland, med undantag av egenvårdsprodukter. Hjälpmedlet ska förvaras på ett betryggande sätt och får inte överlåtas till annan person. Person med funktionsnedsättning ansvarar för daglig skötsel av hjälpmedlet och att leverantörens bruksanvisning följs. Reparation och service av hjälpmedlet ska utföras enligt den information låntagaren fått vid förskrivningen av hjälpmedlet. Kostnader för reparation och underhåll ersätts inte i efterskott. Anpassningar av hjälpmedlet ska göras av behörig personal. När hjälpmedlen inte längre används ska de återlämnas väl rengjorda till berörd hjälpmedelsenhet, vårdcentral, lasarett eller till kommunens rehabiliterings enhet. Informationsblad om försäkringar och lånevillkor att lämna till låntagaren finns för förskrivare i Hjälpmedelscentrums förskrivarsidor under blanketter. Förskrivaren ansvarar för att informera om lånevillkoren vid förskrivning av hjälpmedel samt att detta journalförs. Blankett Information lånevillkor, försäkring hjälpmedel ska fyllas om hjälpmedel har ett värde över kr. 6.1 Försäkring av hjälpmedel Landstinget Västmanland lånar ut hjälpmedel från Hjälpmedelscentrum, Hörselvårdsavdelningen och Synenheten, efter förskrivning till person med funktionsnedsättning. Låntagaren bör ta kontakt med sitt försäkringsbolag så att hemförsäkringen täcker förskrivna hjälpmedel eller för att teckna en särskild försäkring. Hjälpmedel faller under lösöre i hemförsäkringen hos de flesta försäkringsbolag och försäkringen täcker då främst stöld och brand. För att täcka eventuella skador som låntagaren orsakat krävs en allrisk/drulleförsäkring. En del bolag har en speciell försäkring för elrullstolar som täcker inte bara brand och stöld, utan även ansvar, vagnskada och bärgning. 15

16 Försäkringspremien betalas av låntagaren. Om låntagaren är omyndig faller ansvaret på målsman, god man eller förvaltare. 6.2 Betalning för förstörda, borttappade eller stulna hjälpmedel Låntagaren gör anmälan till sitt försäkringsbolag. Stöld anmäls även till polisen. Kopior på anmälningar skickas till den hjälpmedelsenhet inom landstinget som ansvarar för hjälpmedlet. Låntagaren ersätter Landstinget Västmanland för hjälpmedel som skadas, tappas bort, stjäls eller som förstörs utöver normal förslitning. 6.3 Låntagaren har försäkring Landstinget Västmanland tar ut ersättning från försäkringsbolaget och ersätter låntagarens självrisk då normal aktsamhet har iakttagits. 6.4 Låntagaren har ingen försäkring eller får ingen ersättning Vid stöld ersätter låntagaren Landstinget Västmanland med hjälpmedlets restvärde dock högst 0,2 basbelopp. Vid reparation blir låntagaren ersättningsskyldig för reservdelar/utbytesdelar och arbetskostnad. 6.5 Hjälpmedel som har övergått i låntagarens ägo För hjälpmedel som har övergått i låntagarens ägo, till exempel cykel, ansvarar låntagaren helt för och ingen ersättning lämnas. 6.6 Hjälpmedel som skadas vid transport eller resa Låntagaren gör anmälan till transportbolaget för hjälpmedel som skadats vid transport till exempel vid flygresa, färdtjänst. Transportskada ersätts inte av Landstinget Västmanland. 6.7 Flytt inom länet Vid flytt inom länet skall den hjälpmedelsenhet eller förskrivare som förskrivit hjälpmedlen kontaktas för adressändring, eventuell återlämning. 6.8 Flytt till annat län/annat land Vid flytt till annat län eller till annat land skall låntagaren, innan flytt sker, kontakta den enhet som förskrivit/lånat ut hjälpmedel, för överenskommelse om hjälpmedlen får tas med. Förskrivare som får kännedom om att brukaren skall flytta till/från länet ska kontakta hjälpmedelskonsulent för vidare handläggning. Som grundprincip gäller att enkla hjälpmedel som behövs för vardagliga aktiviteter samt specialtillverkade och anpassade hjälpmedel får tas med. En ekonomisk transaktion sker oftast mellan landstingen och det avgörs i varje enskilt ärende vilka hjälpmedel som får tas med. 16

17 6.9 Montering och demontering Hjälpmedelscentrum Hjälpmedel som fordrar fast installation ska installeras av fackman. Krav på fackman vid installation gäller vid till exempel förskrivning av taklyftar och porttelefoner. Installationen bekostas av den enhet som hyr hjälpmedlet och ingår inte i hyrespriset. Hjälpmedelscentrum bekostar demontering av fast installerade hjälpmedel. Återställande efter demontering är ett egenansvar och bekostas inte av Hjälpmedelscentrum. 7 Beslut och överklagan Det finns ingen formell överklagansrätt vid avslag på begäran om visst hjälpmedel eftersom bedömning och beslut sker utifrån Hälso- och sjukvårdslagen. Om en person inte är nöjd med besked som förskrivare och/eller annan befattningshavare lämnat framförs detta skriftligt till berörd verksamhetschef. Om det gäller handläggning och bemötande går det bra att kontakta Patientnämnden. Telefon E-post: Hemsida: 8 Hjälpmedel i förskola, skola och folkhögskola 8.1 Kommunens ansvar Ansvarsfördelningen gäller från förskola till högskola. Kommunen/skolans huvudman ansvarar för grundutrustning för en eller flera elever, förbrukningsmaterial, undervisningsmaterial och läromedel (pedagogiska hjälpmedel), arbetstekniska hjälpmedel samt lokalanpassning som exempelvis akustiksanering av undervisnings-lokalerna, god och bländfri belysning, kontrastmarkeringar samt hörslinga. Kommunen/skolans huvudman ansvarar även för transport av hjälpmedel vid byte av skola. Kommunen/skolans huvudman har ett utökat ansvar, det vill säga, vad behöver verksamhetens målgrupp, när det gäller grundutrustning och lokalanpassning vid specialverksamheter. Specialverksamheter är skoldaghem, särskola, särvux, grupper med olika inriktning som, allergi, Asperger, hörsel, rörelsehinder, språk, syn, tal och särskilda undervisningsgrupper. I grundutrustning ingår exempelvis Skötbord Hygienhjälpmedel till exempel stödhandtag, toalettstolsförhöjning Lyftar med standardlyftselar Funktionella stolar Höj- och sänkbara arbetsbord 17

18 En uppsättning av förstorat tangentbord, pekskärm, flexiboard och utrustning för kontaktstyrning Kognitivt stöd i form av bildstöd, kalendrar, schema och enklare tidshjälpmedel Pedagogiska hjälpmedel utmärks av att de är i huvudsak kunskapsbärande, eller att de kan användas av fler elever, eller att de inte behöver omfattande individuell anpassning, eller att de utan stora svårigheter kan anpassas till andra brukare I undervisningsmaterial ingår exempelvis Pennor med olika grepp Saxar med olika grepp Linjaler, till exempel tung linjal Dator i pedagogiskt syfte Förbrukningsmaterial som punktpapper, skrivpapper med förstärkta linjer, färgpatroner 8.2 Arbetstekniska hjälpmedel Arbetstekniska är sådana hjälpmedel som behövs för att underlätta personalens arbete till exempel höj- och sänkbara skötbord, lyftar och arbetsstolar. Arbetsgivaren ansvarar för dessa hjälpmedel. Vissa av dem kan hyras eller köpas från Hjälpmedelscentrum. 8.3 Landstingets ansvar Ansvarsfördelningen gäller från förskola till högskola. Landstinget ansvarar för personliga hjälpmedel enligt riktlinjer i Hjälpmedelshandboken. Detta innebär att hjälpmedlet är förskrivet och utprovat till en specifik elev med funktionshinder. Landstinget ansvarar också för specialanpassningar. Kravet på grundutrustning ska vara uppfyllt innan ett personligt hjälpmedel kan förskrivas. Personliga hjälpmedel utmärks av att de är i huvudsak kompenserande, och att de är utprovade och särskilt anpassade till brukaren, eller att de inte utan omfattande åtgärder kan användas av någon annan, eller att de inte kan eller kommer att kunna användas av någon annan 8.4 Lånevillkor för hjälpmedel som placeras i förskola eller skola När hjälpmedel som ägs av landstinget placeras på skola eller inom barnomsorg ska hjälpmedlen förvaras på sådant sätt att riskerna för stöld, olycksfall och skadegörelse 18

19 minimeras. Om något av detta inträffar kan kommunen eller skolans huvudman bli ersättningsskyldig för reparationskostnader alternativt anskaffning av nytt hjälpmedel Folkhögskolor Statliga bidrag finns som kan användas till teknisk utrustning som elever med funktionsnedsättning behöver för att tillgodogöra sig undervisningen. För aktuell information kontakta Folkbildningsrådet, Tel Texten under punkt 8 är beslutad i Gemensamma Nämnden Hjälpmedel i daglig verksamhet 9.1 Grundutrustning Kommunen ansvarar för att viss grundutrustning finns på varje daglig verksamhet utifrån verksamhetens inriktning. Det innebär att det på den dagliga verksamheten bör finnas höjoch sänkbara gasfjäder arbetsstolar med broms, höj- och sänkbara bord, bälten, lyft med standardlyftselar, tippbräda, toalettarmstöd, dusch- och toalettstol på hjul, transportrullstol, bestick, enklare alternativa styrsätt och datorer, kognitivt stöd i form av bildstöd, kalendrar, schema och enklare tidshjälpmedel. Grundutrustningen styrs av inriktning på och målgrupp för den dagliga verksamheten, vilket innebär att det finns större krav på grundutrustning och hjälpmedel för rörelsehindrade och/eller synhandikappade om inriktningen är denna. För inriktning på synhandikappade krävs exempelvis kontrastfärger och kraftfullare datorer så att förstoringsprogram kan installeras. Utifrån inriktning och lokala rutiner kan det också vara lämpligt att för vissa hjälpmedel inom den dagliga verksamheten ange till vem/vilka de används, när och hur, gäller exempelvis för lyftselar av standardmodell. 9.2 Personförskrivna hjälpmedel Nuvarande ansvarsfördelning gäller personförskrivna hjälpmedel för personer enligt Lagen om Särskilt Stöd (LSS) i daglig verksamhet. Personkrets 1 = Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd Personkrets 2 = Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3 = personer som till följd av andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och omfattande behov av stöd och service. 19

20 Nivåindelningen av de hjälpmedel som kommer från Hjälpmedelscentrum finns beskriven i bok 2. För syn-, hörsel-, och ortopedtekniska hjälpmedel är landstinget alltid ekonomiskt ansvarig. Principen är att om hjälpmedlet endast kan användas av en enskild brukare så bör hjälpmedlet personförskrivas. Aktuella hjälpmedel och kriterier enligt hjälpmedelshandboken gäller. Vid anpassningar och komplettering till befintlig utrustning så förskrivs dessa, exempelvis speciella manöverkontakter och förstoringsprogram. Vid övergång från skola till daglig verksamhet ska det i en skriftlig överenskommelse framgå hur och var personens hjälpmedel ska användas. Dubbelutrustning ska undvikas, däremot kan personligt förskrivna hjälpmedel som tidigare använts i skola följa med personen över till daglig verksamhet. Transport av hjälpmedel mellan boende och daglig verksamhet ska utföras av kommunen för de hjälpmedel som brukaren behöver använda både i boendet och på daglig verksamhet. 9.3 Samverkan mellan kommunens och landstingets förskrivare Det ska finnas en nära kontakt mellan Handikappcentrums förskrivare och kommunens förskrivare. Anledningen är att aktuella personer tillhör Handikappcentrums målgrupp men vistas i kommunal daglig verksamhet och i vissa fall också bor i särskilt boende. I vissa fall kan även primärvårdens förskrivare vara involverade för personer i ordinärt boende som inte är inskrivna på Handikappcentrum. 10 Hjälpmedel i arbetet Arbetshjälpmedel, som en person på grund av funktionsnedsättning behöver på sin arbetsplats och som normalt inte behövs i det dagliga livet, bekostas av arbetsgivaren, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Speciell anpassning av arbetsplatsen kan också vara aktuellt. Ansvaret för arbetshjälpmedel och/eller ombyggnad av arbetsplatsen är delat mellan arbetsgivaren, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har ansvar för arbetshjälpmedel som behövs för att kunna fortsätta en anställning medan Arbetsförmedlingen ansvarar för att personer med funktionsnedsättning kan komma ut i arbetslivet. För aktuell information kontakta Försäkringskassan Arbetsförmedlingen 20

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 1 Allmän del

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 1 Allmän del Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015 Bok 1 Allmän del 1 VÄLKOMMEN TILL HJÄLPMEDELS- HANDBOKEN BOK 1 ALLMÄN DEL Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Landstinget Västmanland och länets kommuner

Läs mer

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel.

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel. 3. ALLMÄNNA REGLER DEFINITION AV HJÄLPMEDEL Individuella hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ryms inom begreppet Personliga hjälpmedel för det dagliga livet vilket betyder: hjälpmedel som

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Riktlinjer Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Antagen av Kommunstyrelsen 94/2010 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-180 00 i www.tierp.se Riktlinjer

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Kommunerna i Örebro län ansvarar för omvårdnadshjälpmedel som behövs för att vårda människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Generella riktlinjer för förskrivare 2015

Generella riktlinjer för förskrivare 2015 Generella riktlinjer för förskrivare 2015 Förslaget är en sammanställning av följande dokument: 1. Generella riktlinjer 2014 2. Förskrivningsrätt och kostnadsansvar 2014 3. Hjälpmedelsanvändarens ansvar

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE

HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE 1 REV. 2013.02.28/BD. HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE Hjälpmedelshanteringen i Blekinge Innehåll 1. Allmänna riktlinjer (Policy) 2. Ansvarsfördelning i Blekinge 3. Enheter med ansvar för hjälpmedel 4.

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Vid Ädelreformen 1992 överfördes ansvaret för långvarig vård och service av medicinsk karaktär i hemmet från landstinget till

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Interimistisk vägledning för 2010-2011

Interimistisk vägledning för 2010-2011 Interimistisk vägledning för 2010-2011 angående medicinsktekniska hjälpmedel som tillhandahålls av Hjälpmedelscentralen i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning I Vårdavtalet 2010-2012 mellan

Läs mer

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-08 Beslutad av Ninette Hansson sidan 1(9) Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL 4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVARE Med förskrivare avses det som tidigare benämndes ordinatör. I dessa riktlinjer är begreppet ordinatör ersatt med begreppet förskrivare. På samma

Läs mer

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården Konsumentprodukter som hjälpmedel En handbok för hälso- och sjukvården Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ulla-Britt Blomquist och Manólis Nymark Ansvarig handläggare: Ulla-Britt Blomquist Illustrationer:

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1 Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012 Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken Västmanland 2011 Bok 5 Syncentralen 1 Hjälpmedelshandboken Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken består av fem delar som

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL

RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL Innehållsförteckning RIKTLINJER HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING.1 Definition av hjälpmedel...1 Medicintekniska produkter...2 - CE-märkning...2

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Allmänna riktlinjer. Innehållsförteckning. Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer. Innehållsförteckning. Allmänna riktlinjer Gilitigt från och med 2008-05-15 Reviderad den 2012-juni Innehållsförteckning Ansvarsfördelning Vem har rätt till hjälpmedel Vem har rätt att förskriva hjälpmedel Vad gäller vid förskrivning av hjälpmedel

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL

RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL Innehållsförteckning RIKTLINJER HJÄLPMEDEL VID FUNKTIONSHINDER...1 Definition av hjälpmedel...1 Medicintekniska produkter...2 - CE-märkning...2 Tillbehör...2

Läs mer

Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne

Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne Juni 2012 1 Innehållsförteckning Policy för hjälpmedel till personer i Skåne med funktionsnedsättning 3 Utgångspunkter...

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Hjälpmedelsguide Landstinget i Östergötland 2013-04-01

Hjälpmedelsguide Landstinget i Östergötland 2013-04-01 Hjälpmedelsguide Landstinget i Östergötland 2013-04-01 Hemsjukvårdsreformen From 2014-01-20 gäller denna hjälpmedelsguide fortsatt för brukare i ordinärt boende (gäller även vissa hjälpmedel till brukare

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010 1(8) SN 2010/0022 Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på bostäder med

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten 1

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten 1 Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten 1 Hjälpmedelshandboken Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken består av fem delar som innehåller

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: landsting och kommuner (hälso- och sjukvårdshuvudmän), vårdgivare, samverkansnämnder, sjukhus i Sverige, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

8 Övergripande riktlinjer Hjälpmedelsanvisningar 2015 HNH 130010

8 Övergripande riktlinjer Hjälpmedelsanvisningar 2015 HNH 130010 8 Övergripande riktlinjer Hjälpmedelsanvisningar 2015 HNH 130010 Presidiets förslag Hjälpmedelsnämnden beslutar Anta övergripande riktlinjer för samtliga hjälpmedel 2015. Ärendet Enligt Reglemente för

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel 1 (11) Avdelningen för Närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Bilaga till SN 50/ 1 av 1 Innehållsförteckning Sid Inledning 2 Bakgrund 2- Definitioner -4 Ansvar och roller Östhammar 4-8 Regler som gäller vid förskrivning av hjälpmedel 8-10 Avgifter 10-11 Andra verksamheters

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01 REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 Gäller fr o m 2001-11-01 Landstinget Halland samt Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads, La- Dnr 2001:238

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Region Skåne. Hjälpmedelshantering. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-03-18 Antal sidor: 10

Region Skåne. Hjälpmedelshantering. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-03-18 Antal sidor: 10 Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 10 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Syftet med granskningen 2 3. Metod 2 4. en inom 2 4.1 Vad är hjälpmedelshantering? 2 4.2 Hjälpmedelshandbok 3 4.3 Hur

Läs mer

Vård av personer från andra länder

Vård av personer från andra länder 1/9 Ledningsstaben Vård av personer från andra länder Personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (gömda och papperslösa) Den 1 juli 2013 trädde en ny lag i kraft gällande hälso- och sjukvård

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Region Östergötland och länets kommuner. Hjälpmedelsguiden. Region Östergötland och länets kommuner 2015-05-01

Region Östergötland och länets kommuner. Hjälpmedelsguiden. Region Östergötland och länets kommuner 2015-05-01 Hjälpmedelsguiden Region Östergötland och länets kommuner 2015-05-01 1. Bakgrund... 3 1.1 Utgångspunkt... 3 1.2 Hjälpmedelsguide... 3 1.3 Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982: 763... 3 1.4 Hjälpmedel i sitt

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2013 Region Halland

ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2013 Region Halland ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2013 Region Halland 1. Allmänt Hjälpmedelsverksamheten vilar på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) SFS 1982:763 två paragrafer 3 b och 18 b, vilka tydliggör

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer