Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Transkript

1 1/6 BESLUT Dnr: 11/03658 SAKEN Medierna, P1, , inslag om reaktioner på en dokumentärfilm; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. FÖRELÄGGANDE Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. INSLAGET I påannonseringen till inslaget sa programledaren följande. För en vecka sen visade Sveriges Television en norsk dokumentär om Srebrenicamassakern under Bosnienkriget 1995, då personer dödades. Filmen vill ge en delvis ny bild, en mindre svartvit bild av massakern. Men den bild man tecknar avviker rejält från vad exempelvis krigsförbrytardomstolen i Haag kommit fram till. Filmen har upprört många. Vi bad A, som under krigen på Balkan jobbade för Sveriges Television på plats i krigsområdet, att se filmen och tala med kritiker och ansvariga. I det aktuella inslaget varvades kommentarer från reportern med intervjuer och utdrag från dokumentären Staden som offrades som hade sänts i Sveriges Television (SVT). I inslaget sades bland annat följande. (A) Det var i söndags som Dokument utifrån visade den kontroversiella filmen om Srebrenica. Och det nya, enligt filmen, skulle till exempel vara detta. [utdrag från dokumentärfilmen] Filmen är en samproduktion mellan SVT och NRK som är huvudfinansiär tillsammans med norska filminstitutet. Redaktionen för undersökande journalistik på den norska televisionen står för innehållet. Som vittne om att Clinton hade önskat sig en massaker för att kunna slå mot serberna, hade grävande journalister på NRK hittat en före detta polischef i Srebrenica. [utdrag från dokumentärfilmen] För Jasenko Selimovic är detta uttalande ingenting annat än en konspirationsteori. Jasenko Selimovic är stadssekreterare på Arbetsmarknads- Myndigheten för radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/6 departementet och har själv skrivit både som dramatiker och journalist om kriget. (Jasenko Selimovic) Jag tycker inte att de borde visat filmen, för att filmen ägnar sig åt historierevisionism, och det är inte Sveriges Televisions uppdrag att göra. (A) När filmen visades i Norge tidigare i år, väckte den samma starka reaktioner som här. [---] Helsinforskommittén angrep filmen för att skriva om historien. Jasenko Selimovic igen. (Jasenko Selimovic) Eftersom de kände till hur kontroversiell det är och eftersom de kände till hur problematiskt det är, då kan jag inte förstå beslutet att sända den. Därefter intervjuade reportern B, projektledare på Dokument utifrån-redaktionen. (A) B har sedan filmen sändes i söndags, tvingats försvara sitt beslut och han har tillbringat många timmar att svara på telefon sen dess. På Facebook har en grupp bildats med namn SVT sprider lögner om Srebrenica Reagera!. Gruppen hade i går eftermiddag över medlemmar. Och du har mycket att stå i de här dagarna efter att filmen visades? (B) Ja, låt mig börja med att säga då att jag har talat de sista dagarna med väldigt många bosniaker och personer som känner sig förolämpade och kränkta av den film vi visade i söndags och jag måste faktiskt få passa på att beklaga det. Därför att det var absolut inte syftet med den här filmen. (A) Men han ångrar inte beslutet att sända filmen. (B) Så med det sagt så vill jag ändå säga att jag står för publiceringen av den. (A) Om jag ska göra en Janne Josefsson och säger, skämtar du? (B) Nej. (A) Så det som Jasenko Selimovic och Helsingfors kommittén menar är konspirationsteorier, presenteras som trovärdiga förklaringar till folkmordet av Dokument utifrån på Sveriges Television. Hur kan du bevisa att Clinton skulle ha sagt att, att en massaker på bosniaker skulle leda då till att Nato ingriper liksom, det är det som är, det är som hela filmen börjar med liksom. (B) Åter igen så, det åligger inte mig att bevisa det. Men om jag går till grunddokumenten så är det så att, det här yttrandet hördes av fler än en person, av varandra oberoende källor, som hörde Izetbegović när han sa så. Vi vet inte om Clinton har sagt så, men vi vet att Izetbegović sa så. Varför han sa så, det vet vi inte. (A) Menar du, det är därför folkmordet inträffade, för att Clinton önskade sig? (B) Jag har ingen uppfattning i den riktningen själv, absolut inte.[---] (A) Staden Srebrenica var belägrad under tre år, mellan -92 och -95. Under vintern -93 blev situationen kritisk, tiotusentals bosniaker som sökte skydd i staden riskerade att svälta ihjäl. FN kände sig tvingad att flygbomba Srebrenica med matsändningar. [---] Efter hårda förhandlingar lyckades FN att få ett tillstånd från den bosniskserbiska armén som belägrade staden, att evakutera sårade, sjuka samt kvinnor och barn. [Utdrag från dokumentärfilmen] I filmen framställs denna evakuering i FN:s regi som något annat. Kvinnor och barn, gamla och sårade var på flykt från maffian, hävdas det och inte från den bosniskserbiska armén. Naser Orić som ledde Srebrenicas försvar framställs i filmen som maffialedaren. Filmen anklagar Orić för att vara den som desperata, fattiga, kvinnor och barn flyr ifrån. Det är ändå att skriva om historien. (B) Jag menar att det inte är på det sättet i filmen. Utan det är du som hävdar det. [Utdrag från dokumentärfilmen] Men jag skulle vilja säga också, att när det gäller detaljnivåer på det som påstås så är filmmakarna bättre på att försvara dem än vad jag är. Jag kan bara tala om att jag har gått igenom det material som de har när det gäller de klagomål som finns mot filmen och jag känner mig trygg i att det här är en historia som kan beläggas. (A) Och i filmen beskrivs folkmordet i Srebrenica som en konventionell militär operation. [Utdrag från dokumentärfilmen] (B) Jag har inte kallat det för någonting annat än folkmord. Det finns en expert som säger så i filmen, ja. (A) Uttalandet skulle vara en konventionell militär operation, ringer inte klockorna då liksom? (B) Nej, men han, han har naturligtvis rätt till sin uppfattning och det finns andra som påstår att det är ett folkmord och Haagtribunalen gör ju ett fantastiskt jobb, inget snack om det. Men likt alla domstolar och domar så måste det stå journalister fritt att fortsätta fakta i mål och det är historia skapas skulle jag säga över tid. (A) Filmen börjar med att Bill Clinton beställer en massaker och avslutas med att Alijas Izetbegović, inte Ratko Mladic och Radovan Karadzics framställs som ansvariga för folkmordet i Srebrenica. [Utdrag från dokumentärfilmen] Och du ser inte att ni har en konspirationsteori i filmen? (B) Nej, det ser jag inte. Därför att allting handlar om hur

3 3/6 det underbyggs, det som påstås i filmen. (A) Men Izetbegović skulle ha liksom, skulle vara ansvarig för folkmordet i Srebrenica? (B) Det är inte vad som sägs i filmen, då har du inte sett filmen. (A) Jag har sett filmen och jag har citat från filmen där, i slutrepliken i filmen, ni låter Mirsad Farzlic säga att, Izetbegović begravde oss alla. Han är medskyldig till det som hände i Srebrenica. (B) Ja, han säger ju det, det är ju alldeles uppenbart och hela filmen har ju sin utgångspunkt i det faktum att många på den bosniakiska sidan har känt sig svikna av sina egna ledare, och det är grunden för hela den här filmen och den undersökning som journalisterna gör. (A) Så alla de som klagar och inklusive mig själv, vi har missuppfattat filmen? (B) Jag skulle önska att man kunde se den för det den säger och inte det som den, den känsla som du får. (A) Så säger B på Sveriges Television. Protesterna mot filmen fortsätter och Facebookgruppen med namnet SVT sprider lögner om Srebrenica Reagera! växer. En demonstration är planerad utanför Sveriges Television på söndag. Jasenko Selimovic menar att SVT är skyldig sina tittare en förklaring. (Jasenko Selimovic) Men vi måste, tror jag, få allihop en förklaring om varför det här hände. Vi har inte fått svar så vi måste vänta ut det. ANMÄLAN Bakom anmälan står en förening som anser att inslaget var partiskt och osakligt. Föreningen är bland annat kritisk till valet av reporter. Enligt föreningen har reportern tidigare öppet erkänt sin partiska hållning till dokumentären och är därmed uppenbart olämplig för ett inslag av denna karaktär. Reportern var vidare partisk i inslaget. Föreningen är även kritisk till valet av Jasenko Selimovic som medverkande i inslaget och att inga som stödde visandet av dokumentären fick komma till tals. Föreningen är vidare kritisk till att man bara nämnde protestgrupperna mot visandet av dokumentären och inte nämnde något om de stödgrupper som hade bildats för visandet av dokumentären. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Radio (SR), som anser att inslaget överensstämmer med kravet på opartiskhet, anför i huvudsak följande. Programmet Medierna sänds en gång i veckan och skildrar och granskar det som sker i medierna i vid bemärkelse, allt från tv-trender till hotad yttrandefrihet och nya medier på nätet. Det bygger på aktuella händelser och består av raka reportage samt intervjuer som tar lyssnaren bakom kulisserna på medieredaktionerna. SVT sände dokumentären Staden som offrades den 28 augusti I dokumentären förs bland annat fram uppgifter om att den bosnienmuslimska ledningen skulle ha offrat Srebrenica för att få NATO att anfalla. Filmen var en samproduktion mellan bland annat norska NRK och SVT. NRK:s sändning av filmen blev starkt kritiserad av den norska Helsingforskommittén för att inte ta upp fakta klarlagda genom domar i den av FN upprättade Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i Haag. Även SVT:s sändning möttes av stark kritik. Medierna beslöt därför att till lördagen efter tv-sändningen göra ett inslag där kritiker och ansvariga fick komma till tals.

4 4/6 Uppdraget gick till A, en reporter med stor erfarenhet av och kunskap om kriget i det forna Jugoslavien. Under kriget på Balkan var han reporter för flera medier, främst SVT, på plats. Han har också senare löpande bevakat Haagtribunalen för olika medier. Han har därutöver gjort en rad reportage om folkmordsanklagelser i Bosnien som spritt ljus över övergrepp begångna mot alla de tre stora etniska grupperna i konflikten. A intervjuade Jasenko Selimovic, statssekreterare hos integrationsminister Erik Ullenhag. Jasenko Selimovic hade skrivit en debattartikel i Expressen där han kritiserade SVT för att genom sändningen av dokumentären ge plats åt konspirationsteorier. Hans debattartikel gjorde att han var en lämplig medverkande för att problematisera frågan om sändningen av dokumentären. I inslaget intervjuades också B, projektledare för Dokument utifrån på SVT. Mot bakgrund av fakta bland annat fastlagda i Haagtribunalens domar ställde reportern frågor om filmen. B fick svara på dessa, och därmed fick frågan en allsidig belysning. Mot bakgrund av SR:s granskningsskyldighet måste en reporter för ett mediegranskande program ha möjlighet att ställa kritiska frågor till ansvarig person vid svensk public service-tv för att få fram dennes inställning till en mycket kontroversiell dokumentär och sändningen av den. Grymheter begicks av samtliga grupper i kriget i det forna Jugoslavien, så även den bosnienmuslimska, och de serbiska offren är definitivt inte mindre värda än något annat offer för kriget. Det var dock inte heller frågan i detta inslag, utan i stället att SVT väljer att sända en dokumentär om folkmordet i Srebrenica som nästan helt bortser från Haagtribunalens utredning och domar i frågan. Tribunalens utredning och avgöranden är fakta vilka inte behöver kommenteras eller bemötas vare sig av någon från den serbiska folkgruppen eller någon kritiker mot domstolen. Anmälaren uppger också att det fanns en Facebookgrupp till stöd för filmen med vid sändningen, ungefär lika många medlemmar som den kritiska grupp som nämndes i inslaget. Denna var vid sändningen inte känd för redaktionen. Att gruppen inte omnämndes kan dock enligt SR inte anses strida mot kravet på opartiskhet. AKTUELLA BESTÄMMELSER SR ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i radion (6 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Bestämmelsen innebär bland annat att en programledare eller reporter inte får göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. Kravet innebär även enligt nämndens praxis att kontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas

5 5/6 ensidigt, det vill säga så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program eller inslag. Det är tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, men i så fall bör detta klart framgå av programmet eller programpresentationen. Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SR ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (11 i sändningstillståndet). Denna skyldighet innebär enligt nämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar inledningsvis att det inte ingår i nämndens uppgift att avgöra vilka reportrar eller medverkande som programföretaget väljer att använda sig av i sin programverksamhet. Utgångspunkten för det aktuella inslaget var dokumentären Staden som offrades som sändes i SVT. Av påannonseringen till inslaget framgick att dokumentären hade upprört många och att reportern A hade fått i uppdrag att göra ett inslag med kritiker och ansvariga. Enligt nämndens mening strider det inte mot kraven på opartiskhet och saklighet att sända ett inslag med denna utgångspunkt. Det förhållandet att inslaget inte innehöll några intervjuer med personer som var kritiska till Haagtribunalens domar eller personer som var positiva till visandet av dokumentären innebär inte heller någon överträdelse av kraven på opartiskhet och saklighet. Av inslaget framkom att innehållet i dokumentären var kontroversiellt och att även SVT:s beslut att sända filmen var kontroversiellt. I intervjusituationen med B framstod reportern genom sitt förhållningssätt som en företrädare för den kritik som han skulle rapportera om snarare än en opartisk företrädare för programföretaget. Det förhållandet att reportern upprepade namnet på den Facebook-grupp som hade bildats i protest mot beslutet att sända filmen och att han redogjorde för dag och plats för en inplanerad demonstration mot SVT kunde dessutom enligt nämndens mening, i det aktuella sammanhanget, uppfattas som en uppmaning till lyssnarna att delta i protesterna. Mot den bakgrunden anser nämnden att reportern tog klar ställning på ett sätt som inte är förenligt med opartiskhetskravet. Inslaget strider därför mot detta krav.

6 6/6 Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff, Jan-Erik Billinger, Annika Åhnberg (skiljaktig), Elisabet Bäck, Leif Hedman (skiljaktig), Pia Kronqvist (skiljaktig) och Helena Jäderblom efter föredragning av Tarek Touma. På granskningsnämndens vägnar Kerstin Calissendorff Tarek Touma SKILJAKTIG MENING Ledamöterna Annika Åhnberg, Leif Hedman och Pia Kronqvist anser att inslaget borde kritiseras men frias. Enligt deras mening borde tredje stycket under granskningsnämndens bedömning ha följande lydelse. Av inslaget framkom att innehållet i dokumentären var kontroversiellt och att även SVT:s beslut att sända filmen var kontroversiellt. I intervjusituationen med B kunde reportern genom sitt förhållningssätt framstå som en företrädare för den kritik som han skulle rapportera om snarare än en opartisk företrädare för programföretaget. Det förhållandet att reportern upprepade namnet på den Facebook-grupp som hade bildats i protest mot beslutet att sända filmen och att han redogjorde för dag och plats för en inplanerad demonstration mot SVT kunde dessutom enligt nämndens mening, i det aktuella sammanhanget, uppfattas som en uppmaning till lyssnarna att delta i protesterna. Mot den bakgrunden anser nämnden att reporterns förhållningssätt innebar en brist i förhållande till kravet på opartiskhet. Bristen var dock inte så allvarlig att den medför att inslaget strider mot detta krav. Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.