mat, klimat och ekologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mat, klimat och ekologi"

Transkript

1 mat, klimat och ekologi i restaurang & storhushåll Naturligtvis!

2 Innehållsförteckning sid inledning 1 Hållbar utveckling genom minskad konsumtion 2-3 Matens klimatpåverkan 4-5 Ekologiskt till vilken nytta? 6-7 Hållbar ekonomi 8-9 Ät S.M.A.R.T. för hälsa och miljö Ekomatsedeln 14 ekologiskt och närproducerat möjligheter i upphandlingen 15 Lämpliga ekologiska produkter att börja med 16 Steg för steg mot klimatsmart mat 17 Klimatsmart mat är mer grönt 18 säsongens frukt & grönt det bästa för hälsa och miljö 19 Säsongsguide fortsättning säsongens frukt & grönt 22 fyra vegetariska recept från ekomatsedeln 23 Handlingsplan 24 Klimatsmart mat i praktiken 25 Goda exempel, 4 intervjuer När du är beredd att gå vidare! 30 Miljömärkningar på livsmedel 31 Annonser mer hjälp och information 36-37

3 inledning På EkoMatCentrum arbetar vi för att fler ska servera klimatsmart och ekologisk mat i restaurang och storhushåll. Under många år har vi tagit del av engagerade människors glädje och vardagliga problem i deras arbete med ekologisk mat. De erfarenheterna vill vi, tillsammans med handfasta råd och tips, föra vidare till er som arbetar i köken i förskolor, skolor, sjukhus, äldreboende, kursgårdar, lunchrestauranger, gourmetrestauranger och kvarterskrogar. I Naturligt vis hittar du argument, tips och idéer om hur du kan jobba mer klimatsmart i ditt kök. Du kan läsa från pärm till pärm eller ta del av det som du tycker hjälper dig i din situation. I mitten av broschyren finns en säsongsguide som du kan ta ut och sätta upp i köket som en hjälp i det dagliga arbetet. Det här är tredje utgåvan av Naturligt vis. Produktionen har gjorts med delvis stöd från Jordbruksverket. Sigtuna i oktober 2010 Låt dig inspireras, hälsar vi på EkoMatCentrum. 1

4 Hållbar utveckling genom minskad konsumtion Brist på vatten, reducerade fiskbestånd och minskande biologisk mångfald är tydliga bevis på överexploatering av jordens begränsade resurser. Återkommande kraftiga algblomningar i sjöar och hav är resultat av en rubbad biologisk balans. Globala epidemier av svininfluensa och fågelvirus samt sjukhussjuka är resultat av oetiskt och industriellt driven djuruppfödning. Välfärdssjukdomar som diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar kontra fattigdom och svält visar på en global obalans och orättvis fördelningen av jordens resurser. Överkonsumtion och fattigdom Listan med globala sjukdomar och problem kan göras lång. Grunden till våra problem är överkonsumtion. Vi konsumerar mer än vi behöver. Samtidigt är ökad konsumtion basen för vår välfärd i västvärlden. Ökad konsumtion leder till ökad tillväxt som leder till ökad välfärd men på bekostnad av andras välfärd. Grunden till våra problem är överkonsumtion. Vi konsumerar mer än vi behöver. Ojämn resursfördelning Vi som tillhör den rika delen av jordens be folkning utgör 20 procent av världens befolkning. Vi disponerar 80 procent av jordens resurser. De som är fattiga utgör 80 procent av världens befolkning och de får nöja sig med 20 procent av jordens resurser. Om vi fortsätter att leva som vi gör idag och om alla på jorden skulle konsumera lika mycket som vi i västvärlden gör skulle vi behöva minst tre jordklot. Var och en av oss måste tänka nytt och bidra till en rättvis fördelning av jordens begränsade resurser. Man kan fundera på hur det blir när alla kineser och indier, som tillsammans utgör en tredjedel av världens befolkning, byter cykeln mot en egen bil. Eller om alla i Kina, Indien och Afrika får tillgång till vattentoaletter och börjar använda toapapper. För att jordens skogar ska räcka liksom tillgången på rent vatten måste vi minska vår konsumtion till förmån för resten av världen. Var och en av oss måste tänka nytt och bidra till en rättvis fördelning av jordens begränsade resurser. EU och Sveriges regering och riksdag vill ha en hållbar utveckling Vi har globala miljöproblem i världen, problem som beror på överkonsumtion och rovdrift av jordens begränsade resurser. Du och jag och alla andra som lever i ett rikt land är alla mer eller mindre delaktiga i den negativa utvecklingen orsakad av överkonsumtion. Vi måste fundera över hur vi lever 2

5 idag och vad vi kan göra för att vända utvecklingen till att bli hållbar och rättvis för hela världens befolkning. EU och Sveriges regering och riksdag har funderat på detta och gjort följande: EU vill se en ökad ekologisk konsumtion och produktion i Europa. Man har utarbetat en aktionsplan för hur den ekologiska konsumtionen och produktionen ska öka. Sveriges regering har ett nationellt mål för ekologisk konsumtion. Man vill att konsumtionen av certifierade ekologiska livsmedel i offentlig sektor ska öka. Målet är att 25 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel ska vara ekologisk år Nuvarande konsumtion av ekologiskt i offentlig sektor uppskattas till ca 10,3 procent (2009). Andelen ekologiskt varierar mellan kommunerna. Några kommuner är redan idag uppe i 25 % medan andra inte köper någonting alls. Riksdagen har formulerat ett övergripande miljömål: Om en generation ska Sveriges miljöproblem vara lösta och samhället ekologiskt hållbart.. För att nå detta övergripande mål har man satt upp 16 nationella miljömål. Ett ekologiskt drivet lantbruk påverkar minst 10 av dessa 16 miljömål positivt. Faktatext Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 miljömål som beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbar på sikt. De gröna miljömålen påverkas positivt av ett miljöinriktat jordbruk. Jordbrukets miljöinriktning påverkas i sin tur av de livsmedelsval som vi konsumenter gör. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Folkhälsomål Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Två av dessa mål kan påverkas positivt av ett ekologiskt lantbruk. Sunda och säkra miljöer och produkter Goda matvanor och säkra livsmedel. 3

6 Matens Klimatpåverkan Maten har stor betydelse för klimatet. Såväl produktion, hantering, transport som beredning orsakar utsläpp av gaser som påverkar klimatet, så kallade växthusgaser. Cirka ¼ av Sveriges totala växthusgasutsläpp kommer från matkedjan där råvaruproduktionen oftast står för den största delen. Genom att välja klimatsmart mat kan vi minska utsläppen av växthusgaser. 4 Det har alltså stor betydelse vilken mat vi väljer att servera. Det är primärproduktionen som står för de absolut största utsläppen av växthusgaser. För att få en hel bild av hur våra matvanor påverkar klimatet så måste vi vidga våra vyer och ha ett globalt perspektiv. Många av livsmedlen är producerade utomlands. Även om själva produktionen är svensk så kommer mycket av foder och gödselmedel från andra håll i världen ofta tillverkade med mycket klimatpåverkande metoder. Hur påverkar produktionsmetoderna klimatet? Växtodling, djuruppfödning och mejeriproduktion svarar för procent av klimatpåverkan från jord till bord. Kött- och mejeriprodukter har den största klimatpåverkan. Därför har det stor betydelse hur livsmedlen produceras. Vad utfodras djuren med? Hur gödslas åkrarna? Odlas livsmedlet i växthus? Ekologisk odling orsakar generellt mindre utsläpp av klimatgaser än konventionell odling, där konstgödsel har använts. Det beror på att tillverkning av konstgödsel, eller handelsgödsel som det också heter, ger utsläpp av den mycket starka växthusgasen lustgas. Åkrarna ger också ifrån sig lustgas när man har gödslat. Djuruppfödning sker på olika sätt. Djuren kan gå ute och beta och vintertid fodras med konserverat gräs: hö eller ensilage. Det är en uppfödning som är skonsam och positiv för klimatet eftersom gräsbevuxen mark samlar koldioxid från luften och binder den i jorden. En annan form av djurhållning är att djuren står på stall och utfordras med en hög andel kraftfoder: havre, majs eller soja. I den här djurhållningen är foderproduktionen negativ för klimatet eftersom fodret odlas med konstgödsel. Och soja bidrar till att regnskog huggs ner och biologiskt värdefulla ekosystem förstörs. I ekologisk djuruppfödning betar djuren alltid ute under sommaren och äter mest hö och ensilage under vintern. Vilka matvaror är klimatbra och vilka är klimatbovar? Kött Djurhållning har generellt mycket negativ klimatpåverkan. Det beror dels på foderproduktionen och dels på djurens ämnesomsättning. Det behövs mycket mark för odling av foder som istället skulle kunna användas för matproduktion. Djuren andas ut koldioxid och matsmältningen ger upphov till andra växthusgaser. Kor, får och andra idisslare är de största klimatbovarna. Idisslare både rapar och fiser metangas, som är en stark växthusgas. Å andra sidan så är de betande djur

7 som håller landskapen öppna och bidrar till biologisk mångfald och betesmarker binder koldioxid från atmosfären. Många djur, insekter och växter trivs i beteshagar. Får föds ofta upp på marker som är värdefulla för mångfalden. Viltkött är ett mycket bra köttalternativ eftersom ingen åkermark har används för foderproduktion.mjölk och ost Mejeriprodukter kommer från djur men har mindre klimatpåverkan per kilo än kött. Det beror på att djuren producerar mjölk under lång tid innan de blir kött. Fisk Den vilda fiskens klimatpåverkan beror mest på fångstmetoderna. Stora fiskebåtar med trålar som släpas genom vattnet eller på botten förbrukar mycket diesel och har stor klimatpåverkan. Ändå är sådan fisk betydligt bättre ur klimatsynpunkt än nötkött. Klimatsmart fiske är stim av fisk som fångats med passiva metoder, till exempel nät och kustnära fiske med mindre redskap. Här är klimatpåverkan ungefär jämförbar med kycklingproduktion. För odlad fisk är det fångsten av foderfisk som står för närmare 90 procent av klimatpåverkan under hela livscykeln. Odlad lax är ungefär lika klimatpåverkande som fläskkött. Vegetabilier Spannmål, bönor, frukt och grönsaker produceras på olika sätt och på många håll i världen. Vegetabilier är mycket bättre för klimatet än kött. Ett undantag är risodling som har stor klimatpåverkan. Det beror på att det bildas metangas i odlingsfälten. Frilandsodlade produkter är bättre än växthusodlade eftersom växthusodling kräver uppvärmning, ofta med fossil energi. I Sverige går utvecklingen mot att byta olja mot biobränsle. Vilka förädlingsprocesser har stor klimatpåverkan? I förhållande till råvaruproduktionen så har industriprocesser och tillagning en liten betydelse ur klimatsynpunkt. Djupfrysning fordrar mycket energi, liksom matlagning på stekbord. Transporter av livsmedel Transport av livsmedel står för en mindre andel av klimatpåverkan än man ibland tror. Utsläpp av koldioxid beror på avståndet men också på transportsättet. Flygtransport ger störst klimatpåverkan, långt mer än andra transportsätt. Bäst är båttransporter. Näst bäst är tåg. Lastbil är inte bra men bättre än flyg. Inom Sverige och Europa sker de flesta transporterna med lastbil. Från andra kontinenter är båttransport vanligast. Bara känsliga produkter med kort hållbarhet flygtransporteras. Svinn Avfallshantering och svinn har en relativt stor klimatpåverkan men en ökad användning av avfall för produktion av biogas eller fjärrvärme ger minskad klimatpåverkan. 5

8 ekologiskt till vilken nytta? Ekologiska livsmedel är rena och naturliga. De innehåller inga onaturliga tillsatsmedel, varken för arom, färg eller konservering. I det ekologiska lantbruket används inga kemiska bekämpningsmedel och inget handelsgödsel. Djuren tas om hand på ett etiskt och naturligt sätt, de får ekologiskt foder till största delen odlat på den egna gården och de får röra sig fritt både ute och inne. Genmodifierade organismer, GMO, är inte tillåtet (se faktaruta sid 7). Fem skäl att välja ekologiskt Man brukar tala om fem viktiga skäl att välja ekologiskt, dessa är; miljö, hälsa, etik, kvalitet och GMO-fritt. 1. Miljö Miljön påverkas positivt av ett ekologiskt lantbruk. Frånvaron av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel gör att den biologiska mångfalden gynnas. Fler fåglar, insekter och växter trivs i och på de ekologiska jordarna. Naturligt gödsel från gårdens djur, kompost eller gröngödsling med kvävefixerande baljväxter tar tillvara de naturliga resurserna på gården. Handelsgödsel är tabu. Kvävet i handelsgödsel är energikrävande att tillverka, det går åt mycket olja i framställningsprocessen. Fosfor är en ändlig resurs som tillför giftigt kadmium till våra åkrar. Kadmium anrikas i jorden, tas upp av växterna och hamnar slutligen på våra tallrikar. 2. Hälsa Frånvaron av tillsatser i form av icke naturliga aromer, färgämnen och konserveringsmedel i den ekologiska maten känns sunt. Att inga kemiska bekämpningsmedel har använts känns ännu bättre, liksom att den fattiga lantarbetaren i främmande land slipper utsättas för giftiga kemikalier i sitt dagliga arbete. Rester av kemiska bekämpningsmedel finns i vårt grundvatten, vattentäkter, sjöar, vattendrag och det regnar ner över oss via nederbörden. Rester av kemiska medel finns i våra barns urin, i vårt blodomlopp och det stör vår förmåga att fortplanta oss. Vad vet vi egentligen om hur detta påverkar vår hälsa på lång sikt? Vi använder olika kemikalier i EU men känner bara till följdverkningar hos ett trettiotal av dessa. 6

9 3. Etik Djuren har det bra på svenska gårdar. Vi har en djurskyddslag som skyddar våra husdjur bättre än något annat land i EU. På en ekologisk gård ställs ytterligare krav och djuren har det ännu bättre. Djuren får komma ut. Grisarna får gå fritt och böka efter godsaker i jorden. Hönorna kan picka daggmask och bada sandbad. Kalven får dia sin mamma de första dagarna och tillgodogöra sig den nyttiga råmjölken som de så väl behöver. Djur som står trångt i mörka stallar blir stressade och mår dåligt. Stressade djur blir lätt sjuka och måste behandlas med t.ex. antibiotika. Långa transporter till slakterier eller andra gårdar kan vara mycket plågsamt för djuren då det kan vara både trångt och varmt. 4. Kvalitet Ekologiska livsmedel har producerats på etiska värdegrunder och ett uthålligt sätt för miljön. Det gör att det känns bra att äta en ekologisk produkt, kanske så bra att den t.o.m. smakar bättre. Tomater som stått i naturlig jord och med naturligt gödsel växer långsammare och blir sötare i smaken. Det beror på att torrsubstanshalten är högre i ekotomaten och smaken blir mer koncentrerad. Konserveringsmedel gör att sylt och saft kan stå länge i skafferiet utan att åldras, praktiskt men kanske inte så trevligt. Nitrit i kött och chark ger röd fin färg och förlängd hållbarhet. Nitrit håller också den giftiga botulinusbakterien borta men å andra sidan anses nitrit vara cancerframkallande på lång sikt. Konserveringsmedel ger överaktiva barn liksom flera av de vanligaste färgämnena som finns i våra livsmedel. 5. GMO-fritt De ekologiska organisationerna säger nej till GMO på grund av följderna för natur och miljö. Vill du undvika genmodifierad mat ska du handla ekologiskt det är garanterat fritt från GMO! Genmodifierade jordbruksprodukter ökar på marknaden. Sojafoder till nötboskap är ofta genmodifierat liksom majsprodukter till såväl djurfoder som konsumentmarknaden. Det blir allt svårare att undvika GMO i den mat vi äter. Faktatext GMO-Genmodifierade organismer Det är just likheter i uppbyggnaden av arvsmassan som gör att det går att flytta gener från en organism till en annan. Överflyttningen görs med genteknik och resultatet blir en genetiskt modifierad organism (GMO). Med hjälp av genteknik kan organismens arvsanlag förändras på ett sätt som naturen själv inte skulle kunna åstadkomma. Vad används genteknik till i livsmedelsproduktionen? Genmodifiering ger egenskaper som påverkar grödan eller odlingen. Till exempel kan sojabönor få en gen från en specifik mikroorganism som ger ökad motståndskraft mot ogräsmedel. Och bomull kan få förmågan att själv alstra ett biologiskt insektsgift som dödar skadeinsekter. 7

10 Hållbar ekonomi Hur är det möjligt att laga klimatsmart, ekologisk, näringsriktig mat utan att det blir dyrare? Det finns många olika sätt. Välj något eller några sätt som passar dig och förhållandena i ditt kök! Intervjuerna på sid ger dig fler tips. Pengar är framför allt ett psykologiskt hinder. Det blir lätt problem när man jämför priserna på konventionellt och ekologiskt. Utgå istället från budgeten och planera en ekologisk meny fri från jämförelser med de tidigare menyerna. Vet man inte vad de konventionella produkterna kostar så är det inget problem. Huvudsaken är ju att pengarna räcker och att maten är bra. (Birgitta Mårtensson Asterland, Malmö Skolrestauranger som lagar 40 % ekologiskt till portioner per dag) Planering Planera måltiderna i god tid. Då är det lättare att tänka på rätter som man kan laga själv i stället för att köpa färdiga. Det är också lättare att studera det ekologiska sortimentet och leta reda på prisvärda råvaror. Man hinner tänka på säsonger och diskutera önskemål med leverantören. Planera måltiderna enligt Ät S.M.A.R.T. Öka andelen vegetabilier och minska på köttet. Baljväxter, det vill säga ärtor, bönor och linser ger samma typ av näring som kött, proteiner. Det finns ett brett sortiment av ekologiska baljväxter. Det kött som ni ändå serverar bör oftare vara lamm och nöt i stället för griskött och kyckling. Lamm och nöt innehåller mer järn och är lättare att hitta ekologiskt än gris och kyckling. Ur klimatsynpunkt är det bättre med kyckling och gris men nöt och framför allt lamm har andra stora miljöfördelar. De är betande djur som håller landskapet öppet och gynnar den biologiska mångfalden. Köp mindre salladsgrönsaker till förmån för grövre grönsaker som rotsaker och kål. Salladsgrönsaker, till exempel gurka, tomat och sallat är oftast dyrare än rotsaker. Dessutom innehåller rotsaker och kål fler och mer näringsämnen. Genom att planera maten efter råvarornas säsong kan kostnaderna hållas nere samtidigt som kvaliteten är bra. Läs mer om Ät S.M.A.R.T. på sid Minska svinnet Tallrikssvinnet kan minskas genom att visa barnen/gästerna hur mycket som de kastar. Väg tallrikssvinnet en period och redovisa till exempel på en tavla i matsalen. På Stenhagsskolan i Kista togs soppåsarna bort samtidigt som man pratade med barnen om att inte ta så mycket på tallriken utan att eventuellt ta om istället. 8

11 Ett annat sätt att minska svinnet är att inte låta maten lämna köket. Ta inte ut ett helt bleck när det är få matgäster som ska serveras. På förskolor kan avdelningarna själva komma till köket och hämta mer mat om den tar slut i stället för att de ska få mycket från början för säkerhets skull. Prata med personalen så att de förstår varför ni har blivit snåla. Rester kan användas till matiga soppor eller pastasåser någon dag i veckan eller i månaden. Att inte beställa hem onödigt mycket är ett annat sätt att spara pengar. Kolla hur mycket som blir över av vanliga rätter och köp mindre om du märker att det inte går åt. Undvik färdigrätter och halvfabrikat Laga mer mat från grunden. Naturligtvis finns det behov av färdiga rätter och halvfabrikat. Vem kan rulla köttbullar eller steka pannkakor i ett storkök? Men mycket kan man göra själv, till exempel såser. I stället för köttbullar kan man servera köttfärslåda det går utmärkt att laga själv. inte köpa så många olika produkter. Variera istället användningen: mixade sallader, olika sallader med samma bas, naturella grönsaker i bitar Blanda in vegetabilier i kötträtter, till exempel morötter i köttfärssåsen, rotsaker och bönor i köttgrytan. Säsongsanpassa Det är framför allt grönsaker och frukt som har olika säsonger. Men även lamm deras säsong är hösten. När det är skördesäsong för grönsaker och frukt är de färska och goda och ofta billiga. En del produkter har kort säsong medan andra skördas under längre tid eller kan lagras. I Säsongsguiden, sid 19-22, kan du se när frukt och grönt har sin bästa tid. Kontrollera budgeten Sist men inte minst: är matbudgeten rimlig? Kontrollera med några kollegor hur mycket de har att röra sig med och vad som ingår i deras budget. Om din matpeng är liten ta en diskussion med din chef om hur ni ska kunna nå era ekologiska mål! Mer vegetabilier Placera salladsbordet först i matsalen. När de hungriga gästerna kommer med sina tomma tallrik tar de för sig mycket av salladerna. Sedan kommer potatis, pasta, ris, matvete, korngryn eller couscous. När gästen slutligen kommer till huvudingrediensen, till exempel kött, så finns inte plats på tallriken att lassa på för mycket. Det är ett knep som gynnar ekonomin samtidigt som gästerna påverkas att äta enligt kostrekommendationerna*. Ha alltid en laktovegetarisk alternativrätt som gästerna får välja fritt. Variera salladsbordet med rena produkter och mixade sallader med rotsaker, bönor, kål som bas. Eller inled måltiden med en eller flera grönsaker som barnen kan knapra på före den riktiga maten. Du behöver * Enligt Tallriksmodellen bör 2/5 av tallriken bestå av grönsaker, 2/5 av potatis eller dylikt och resterande femtedel (för lågstadiebarn en fjärdedel och de allra minsta barnen en tredjedel) bestå av sovlet, det vill säga kött, korv, fisk, ägg och baljväxter. 9

12 Ät S.M.A.R.T. för hälsa och miljö Ät S.M.A.R.T. för hälsa och miljö Vill du äta mat som är bra för både din kropp och för miljön? Då ska du välja S.M.A.R.T.-modellen: S M A R T törre andel vegetabilier indre tomma kalorier ndelen ekologiskt ökas ätt kött och grönsaker ransportsnålt säga ärtor, bönor och linser, ger samma typ av näring som kött. Trots att vi bör minska konsumtionen finns det fler skäl att fortsätta äta kött: Dels är kött en bra källa för järn och zink. Dels är vårt värdefulla odlingslandskap beroende av betande djur. Y Byt en fjärdedel av köttet mot baljväxter. Y I Sverige använder vi 3/4 av vårt spannmål till djurfoder. S.M.A.R.T. Mindre tomma kalorier När vi äter SMART tar vi tillsammans ett första steg mot hållbara matvanor och närmar oss de svenska miljömålen. S.M.A.R.T. Större andel vegetabilier Det går åt mycket mer resurser för att producera kött än att producera vegetabilier. Därför är det bättre om fler väljer att äta en större andel vegetabilier. Baljväxter, det vill Vi lägger nästan halva matkostnaden på varor som kroppen inte behöver, som chips, läsk, vin och godis. Dessa kallas tomma kalorier, eftersom de innehåller mycket kalorier, men har lågt innehåll av näringsämnen. 10

13 Y Nästan halva matkostnaden går till tomma kalorier. Tomma kalorier ger 1/4 av vårt kaloriintag. S.M.A.R.T. Andelen ekologiskt ökas Ett äpple kan ha besprutats med mer än 30 doser bekämpningsmedel innan det hamnar i butiken. Även om det inte syns i fruktdisken så är skillnaden stor mellan normal frukt och ekologisk frukt. Ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. KRAV- och EU-ekologiska märkena är en garanti för att maten är ekologiskt producerad och att man tar större hänsyn I konventionell produktion i andra länder används ofta mer bekämpningsmedel än i Sverige, och i fattiga länder saknas ofta skyddsutrustning i arbetsmiljön. Y Köp ekologisk mat! Y Det finns nära 4000 KRAV -märkta varor att köpa S.M.A.R.T. Rätt kött MINSKA MINSKA ÖKA ÖKA till djurens naturliga beteenden. Valet av ekologiska varor är extra viktigt när det gäller importerad mat. Vi har stora s k skuggarealer i andra länder där en stor del av vår mat produceras. Genom att äta beteskött av nöt och lamm kan du bidra till att bevara odlingslandskapet. Gris och kyckling håller inga hagmarker öppna och föds oftare upp på importerat kraftfoder. Köttet innehåller också mindre järn. Att äta importerat kött bidrar inte till att vi når de svenska miljömålen. Y Köp svenskt KRAV- eller naturbeteskött. Y Välj lika mycket nöt och lamm som gris och kyckling. 11

14 Rätt grönsaker MINSKA ÖKA Vi behöver äta grönsaker minst två gånger om dagen. De grövre grönsakerna ger mycket näring och är billiga - till exempel morötter, vitkål, broccoli och purjo. Dessutom är de mer resurssnåla än exempelvis tomat och gurka. Y Ett kilo växthusodlade tomater kräver lika mycket energi som 30 kilo morötter. Y Ät mer grövre grönsaker! S.M.A.R.T. Transportsnålt långt. Det mesta av apelsinjuicen kommer från Sydamerika. Mer än en fjärdedel av produktionsytan för vår mat ligger utomlands. När du bestämmer vad du ska köpa, låt transportsträckan vara med. Du kan till exempel oftare välja bröd bakat i den egna regionen än bröd från andra länder eller från andra delar av landet. Y Välj mer närproducerad mat. Y Minimera bilturerna till affären. Y Säsongsanpassa ditt matval. Y Medeltransportavståndet till Stockholm för vindruvor är 620 mil. För svenska äpplen är det 50 mil. Säsongsanpassning Jordgubbar i juli, inte till jul Om du säsongsanpassar matvalet så minskar du transportutsläppen. Välj i första hand svenska varor när de har säsong och i andra hand efter den europeiska säsongen. All mat som kroppen behöver kan fås från Sverige eller övriga Europa den behöver inte frukt och grönt från andra sidan jordklotet. Det är främst C-vitaminrika varor som vi behöver komplettera de inhemska varorna med: citrus, kiwi, paprika, broccoli etc. Y Matplanera med Säsongsguiden! så kan du äta mer närproducerat! Både KRAV-märkt och närproducerat är bra val! och det får gärna vara både och. Billig mat S.M.A.R.T.-maten är billig mat! Kött, växthusodlade grönsaker och tomma kalorier byts delvis mot billig mat som exempelvis baljväxter, rotfrukter och mer potatis på tallriken. Då räcker pengarna till en större andel ekologiska varor. Vet du vilken som är vår vanligaste frukt? Det är inte äpple som många tror, utan banan. Bananerna kommer från Mellanamerika. Många andra av varorna har rest lika Skaffa nya jordklot! eller ändra konsumtionen? 12

15 Miljövinster Om du väljer att äta S.M.A.R.T.-mat så hjälper du bland annat till med att: Minska påverkan på klimatet. Minska giftspridningen i naturen. Minska övergödningen. Bevara vårt värdefulla odlingslandskap. Hälsovinster Du minskar risken för övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Du behöver inte äta kosttillskott allt du behöver finns i S.M.A.R.T.-maten. Tallriksmodellen ger balanserade måltider som är bra för hälsan. Men den innebär också ett stort steg mot miljöanpassade matvanor i och med att proteinlivsmedlen får begränsat utrymme på tallriken (kött m m). BRÖD POTATIS VATTEN MILJÖVÄNLIG PROTEINKÄLLA FRUKT ROTFRUKT/ GRÖVRE GRÖNSAK Tallriken fylls till 5/4 med mat från växtriket: POTATIS (matvete, korngryn, pasta, ris) och BRÖD från lokal bagare utgör hälften av detta. GRÖVRE GRÖNSAKER, i första hand inhemska, och gärna FRUKT, svensk när det finns, utgör den andra delen. Resterande 1/5 är proteinkälla: kött, fisk ägg eller baljväxter som t ex bönor. Vegetarianer får lättare att tillgodose sitt näringsbehov om de har med baljväxter till alla lagade måltider. VATTEN till maten gör att man orkar äta mer av den näringsrika lagade maten. Kranvatten kräver heller ingen miljöbelastande förpackning eller transport - jämför med mineralvatten, läsk och öl på flaska eller burk. Fler miljöaspekter på maten Det är inte bara valet av livsmedel som avgör hur stor matens miljöpåverkan blir. Svinnet står för ett stort resursslöseri. Ofta blir ca en femtedel av maten i storhushåll till svinn. Varje matbit som går till spillo har krävt mycket energi att producera och innebär därför miljöpåverkan till ingen nytta. Med energimedveten matlagning kan mycket energi sparas. Laga hellre i ugn än på stekbord, använd rätt plattstorlek så att grytan täcker plattan och använd lock. Låt inte utrustning stå på när den inte används. Matens förpackningar kräver också mycket resurser att producera och innebär också ett avfallsproblem. Välj så enkla förpackningar som möjligt, t ex hellre krossade tomater i tetrapack än på burk. Undersök om grönsaker kan levereras i returbackar. Fundera på om det finns varor som bör väljas bort på grund av onödigt miljöbelastande förpackning. Utsläppen från transporter kan minskas om köket har möjlighet att minska antalet leveranser och om bättre typer av fordon och bränsle används. Om matavfallet kan komposteras och användas till odling fås ytterligare en miljövinst vi sluter kretsloppet. Källa: Karolinska Institutet. På uppdrag av Stockholms läns landsting Bild: Grön Idé & Visual Communication. Illustrationer: Vera Larsson 13

16 EKOmatsedeln nyttiga tjänster i ekomatsedeln Syftet med ekomatsedeln är att vara ett lättillgängligt Internetbaserat verktyg för de restauranger och storhushåll som vill lägga om sina menyer till mer klimatsmart och ekologiskt. I Ekomatsedeln finns 500 klimat smarta, ekologiska lunchrätter och förslag på miljöanpassade och ekologiska veckomenyer. Alla recept är näringsberäknade enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Ekomatsedeln bygger på konceptet Ät S.M.A.R.T. (se sid 10-13) och underlättar för kostchefer, kockar och kokerskor att göra hälsosamma, klimatsmarta och ekologiska måltider till lunchrestauranger och offentliga måltidsverksamheter. Klimat smart och ekologiskt med bibehållen budget Många kommuner och landsting är intresserade av att öka inköpen av ekologiskt till den offentliga måltidsverksamheten. Problemet är att ekologiskt kostar mer än konventionellt och att offentliga medel oftast är begränsade. Kostnaderna för att öka inköpen av ekologiska livsmedel bör därför hållas nere. Man kan införa mer ekologiskt med så gott som bibehållen budget genom att förändra recepten och matsedlarna. Lösningen är att minska på de dyra livsmedlen och öka på de billiga och oftast mer nyttiga. På så vis kan man kringgå budgetproblemet och samtidigt servera hälsosamma eller till och med hälsosammare maträtter. Prenumerera på Ekomatsedeln Ekomatsedeln ligger ständig på nätet. Den är lätt tillgänglig för varje enskild användare Genom att prenumerera på tjänsten kan kommunens eller landstingets alla kök eller restaurangföretagets alla restauranger eller restaurangskolans alla elever få tillgång till hemsidan. Prova gratis en vecka Kontakta oss på EkoMatCentrum så får du prova på Ekomatsedeln helt gratis under en vecka. Kontakta oss via så skickar vi information samt en provkod. 14

17 Ekologiskt och närproducerat möjligheter i upphandlingen Många kommuner, landsting och verksamheter vill köpa både ekologiska och närproducerade livsmedel. Det finns inga hinder att upphandla ekologiskt. Närproducerade livsmedel får varken premieras eller diskrimineras. Enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) räknas ekologiskt som en särskild kvalitet som man får fråga efter. Ekologiskt är ett skyddat begrepp med regler som EU har bestämt. Produktionen måste ha skett i enlighet med förordningen för EU-ekologisk produktion. Detta innebär också att produktionen kontrolleras och certifieras av ett kontrollorgan som är godkänt av EU. Däremot är det inte tillåtet att fråga efter KRAV-producerat eftersom det utesluter ekologiskt som är certifierat enligt andra regler. Men man får efterfråga specifika produktionsförutsättningar. Att upphandla svenskt eller närproducerat är svårare eftersom det begränsar konkurrensen mellan EU-länderna. Det är inte tillåtet enligt EU:s offentliga upphandling. Om man vill gynna lokala producenter och företag får man fråga på ett sätt som inte innebär handelshinder. Miljöstyrningsrådet arbetar med miljöanpassad, hållbar upphandling. På deras hemsida finns exempel på kommuner som på olika sätt har involverat lokala leverantörer. Upphandlare både får, kan och bör ställa krav på livsmedlens kvalitet, miljö och djurskydd. Miljöstyrningsrådet ger också information, verktyg och tips på hur en upphandlare kan gå till väga. 15

18 Lämpliga ekologiska produkter att börja För att komma igång med ekologiska pro- med dukter är det bra att ta ett steg i taget, att börja med en eller ett par produkter. Mejeri Ekologisk mjölk finns i 20-litersförpackningar och naturligtvis i enliters. Prisskillnaden är liten och hanteringen skiljer inte alls från konventionell mjölk. Andra mjölksorter, fil och yoghurt finns också i vanliga en-litersförpackningar. Lätt att börja med! Grönsaker Ekologiska rotsaker är prisvärda och nyttiga. Morötter och lök finns alltid. Vitkål är också ett säkert kort. Potatis Ekologisk potatis är en bra och prisvärd basprodukt. Det är ofta andra potatissorter som odlas ekologiskt än de vanliga konventionella King Edvard och Bintje, så kokegenskaperna kan vara annorlunda. Färdigprodukter Köttfärsprodukter, pannkakor, vegetariska biffar och mycket mer finns det flera bra ekologiska fabrikat av. Frukt Det är ont om svensk ekologisk frukt. Import av ekologiska frukter sker från när och fjärran. Köp gärna bananer. Nästan ingen prisskillnad och väldigt goda. Kött Ekologiskt nötkött, färs, strimlat och tärnat finns det gott om och det håller en hög kvalitet. Bra tillsammans med till exempel spagetti eller matvete eller matkorn och bönor. kaffe Det finns många sorter och rostningar för olika bryggoch koksätt. Havregryn Ekologiska havregryn är väl värda att ta in i sortimentet. De har så bra kvalitet att mycket av dem exporteras! 16

19 Steg för steg mot klimatsmart mat Rusta dig med tålamod, entusiasm och en rejäl portion humor när du tar de första stegen mot mer klimatsmart och ekologisk mat. Det kan behövas i dina kontakter med grossister och medarbetare. Ekologisk mat väcker känslor, positiva och negativa. Ekologisk mat går sällan obemärkt förbi. Förankra Börja med att förankra beslutet om att servera klimatsmart och ekologiskt hos all berörd personal på din arbetsplats. Finns en kostpolicy upparbetad i kommunen eller landstinget bör de klimatsmarta ambitionerna finnas med i dokumentet. Om en kostpolicy inte finns, är vår rekommendation att gå till grunden och upprätta en sådan. Samla dina medarbetare och diskutera för- och nackdelar med era ambitioner och vilka praktiska åtgärder som kan behöva genomföras. Ordna gärna en utbildning för personalen där du informerar om vad klimatsmart mat är. Se till att ha alla med på tåget innan du tar nästa steg. Handlingsplan Gör en handlingsplan (se sid 24) tillsammans med dina medarbetare för hur ni ska arbeta med att föra in mer klimatsmart mat. Är du ensam i köket kan du ta kontakt med någon annan kock eller kokerska och utbyta idéer och upprätta individuella handlingsplaner. En sak i taget Ta en sak i taget. Börja med en eller ett par produkter. Starta med en basprodukt som alltid finns hos grossisten, t.ex. ekologisk mjölk eller havregryn. Morötter, potatis och vitkål är andra säkra produkter som dessutom är odlade i Sverige. Byt ut en handfull produkter till enbart ekologiska i avtalet. Bygg sedan på med fler varor när tillfälle ges och du känner att du har kontroll på ekonomin och har säkra leveranser. Planera de ekologiska inköpen Det brukar fungera bäst om man har en öppen dialog med sin leverantör. Informera din grossist om era nya planer. Ta reda på vilka ekologiska produkter som finns med i det centrala avtalet inom upphandlingen och börja med att köpa av dem. Tänk på att många ekologiska produkter finns i beställningssortimentet och då tar det längre tid att få dem levererade. Var ute i god tid! Hur klara ekonomin? Även om ekologiska och närproducerade råvaror är dyrare behöver den färdiga rätten inte kosta mer. Läs mer i intervjuerna med några kockar och kokerskor och få tips om hur du får ekonomi i att satsa på ekologiskt. Grundläggande är att följa Ät S.M.A.R.T. modellen (se sid 10-13) och praktiskt använda ekomatsedel (se sid 14), det ger automatiskt bättre ekonomi, mer hälsosamma måltider och mer klimatsmarta livsmedel som är bäst för vår miljö. Tala om vad ni gör! Intresset för klimatsmart och ekologisk mat ökar för varje dag. Tala om för era matgäster och andra i er omgivning att ni satsar klimatsmart. Visa alla steg ni tar och vilka fördelar det ger era matgäster. Marknadsför ert arbete och ni kommer att få respons på det ni gör. 17

20 Klimatsmart mat är mer grönt Det mest klimatsmarta man kan äta är ekologiskt och närproducerat, frukt och grönsaker som odlats på friland. Morötter, potatis, vitkål, rödbetor, lök, linser, bönor, ärtor liksom äpplen, plommon och päron är några exempel på optimala klimatsmarta livsmedel. Frukt och grönsaker är dessutom bra för hälsan och inte minst ekonomin. Alla kan bidra till ett bättre klimat genom att öka sin konsumtion av frukt och grönt och minska sin konsumtion av kött. Hur mycket grönt bör man äta? En enkel och bra modell att följa är Tallriksmodellen. 1/5 av tallriken ska fyllas med kött eller fisk, 2/5 med kolhydrater som potatis, matvete, pasta, kornris eller bröd och 2/5 med grönsaker. För de som är vegeterianer ska sovlet på tallriken, dvs köttet och fisken ersättas med proteinrika bönor eller linser. Vackra grönsaker på salladsbordet frestar aptiten En inbjudande buffé med olika grönsaker är en aptitretande inledning på en vanlig lunch. Minst fem olika grönsaker bör finnas med, men ett större utbud kan fresta fler att äta ännu mer grönt. Av de fem grönsakerna som serveras som ett minimum ska två vara rika på C-vitamin och tre på fibrer. Variera grönsakerna efter säsong. Det är inte alla som gillar att grönsakerna serveras i blandform. Servera därför de fem i oblandad form och komplettera sedan med ett antal härliga blandningar för de som älskar grönt i salladsform. Vegetariskt en gång i veckan med lite fantasi Minst en vegetarisk lunch i veckan rekommenderas för de kök som vill bli mer klimatsmarta. Enklast är naturligtvis att servera en vegetarisk soppa med ett riktigt gott nybakat bröd. Men varför inte prova på något annat? Det finns många spännande nygamla vegetariska råvaror att laga till på nya sätt. Vår svenska bruna böna är en fantatisk produkt och ett klimatsmart alternativ till den amerikanska kidney-bönan. Servera bruna bönor i matiga salladsblandningar eller i kryddiga salser med tomatsås till tacosbröd, som chili sin carne, eller alternativ köttfärssås i en vegetarisk lasagne. Eller varför inte, vår fantastiskt goda gammelsvenska kulturrätt, sötsura bruna bönor med kokt potatis och lite salt fläsk. Gula ärtor är också en lite bortglömd produkt som förutom ärtsoppa kan användas istället för kikärtor i en vanlig houmus. Var kreativ, lek och använd din fantasi, skapa egna rätter av klimatsmarta vegetariska råvaror, grönsaker och rotfrukter, följ årets säsonger och ha kul! Klimatsmarta recept i Ekomatsedeln I Ekomatsedeln (sid 14) finns 500 ekologiska och klimatsmarta recept för förskola, skola, äldreomsorg och lunchrestauranger att hämta. De allra flesta recepten är helt vanliga lunchrätter men med lite mindre kött eller fisk och lite mer grönt. Det finns också förslag på helt vegetariska rätter. Alla recepten är näringsberäknade och motsvarar en fullgod näringsriktig lunch enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Faktaruta Vi äter 85 kg kött per person och år i Sverige. Vi har ökat vår konsumtion av kött med 50 % från 1990 till Totalt står nu köttet för 20 % av svenska växthusgaser och 18 % av världens växthusgaser. Ett kilo kött ger femtio gånger mer utsläpp än ett kilo bönor. 18

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan Låt maten klimatbanta Var miljösmart och minska klimatpåverkan från maten du äter Halvera klimatpåverkan från maten När maten ligger på tallriken står den för en tredjedel av din klimatpåverkan! Att föda

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,

Läs mer

Klimatsmart & ekologisk mat

Klimatsmart & ekologisk mat Klimatsmart & ekologisk mat Frågor och kommentarer att använda i undervisningen 1 Ät dig till en bättre värld! Det finns ett samband mellan det som händer i världen och det vi lägger på vår tallrik. Medvetenheten

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Nyhet! Ekologisk Nötköttbulle. Helt fri från gluten, laktos, mjölkprotein, sojaprotein och äggprotein. Garanterat!

Nyhet! Ekologisk Nötköttbulle. Helt fri från gluten, laktos, mjölkprotein, sojaprotein och äggprotein. Garanterat! Nyhet! Ekologisk Nötköttbulle Helt fri från gluten, laktos, mjölkprotein, sojaprotein och äggprotein. Garanterat! Varför ska inte alla kunna äta samma mat i skolan? Det skulle vara enklare både för mina

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

INKÖPSINFORMATION. Inköpsinformation Krischan Dokumentansvarig: Johannes Lindmark, PQS Uppdaterad 2011-06-01

INKÖPSINFORMATION. Inköpsinformation Krischan Dokumentansvarig: Johannes Lindmark, PQS Uppdaterad 2011-06-01 2011 INKÖPSINFORMATION Inköpsinformation Krischan Dokumentansvarig: Johannes Lindmark, PQS Uppdaterad 2011-06-01 Krischans Inköpspolicy I Kristianstads nations verksamheter konsumeras dagligen stora mängder

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad Innehåll: Matens betydelse mer än ett mål mat sid 5 Policy för hållbar utveckling och mat sid 9 Från policy till verklighet sid 27 Matens betydelse

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

Vegetariskt varje dag! 8 smarta vegorätter

Vegetariskt varje dag! 8 smarta vegorätter MEJERI&MAT INSPIRATION FRÅN OSS SOM ÄLSKAR VEGO NR. 3 Inspiration från SKÅNEMEJERIER STORHUSHÅLL Vegetariskt varje dag! 8 smarta vegorätter Vego varje dag? Idag är det självklart att ha ett vegetariskt

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Författare Frost-Johansson M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Författare Frost-Johansson M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Den miljövänliga och mångkulturella måltiden Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Författare Frost-Johansson M. Ingår i... Ekologiskt

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

Hållbara måltider i Trosa kommun

Hållbara måltider i Trosa kommun 2012-10-08 Hållbara måltider i Trosa kommun www.trosa.se Vision Trosa kommun erbjuder Sveriges bästa offentliga måltider där matglädjen, människan och miljön står i centrum. Inledning Ett hållbart samhälle

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 9 Recept Potatis/ris/pasta förp pasta förp quinoa Hej! Broccoligratäng med fejkon får inleda denna vintervecka. Fejkon är ett vegetariskt alternativ till bacon och passar prefekt i

Läs mer

MATSEDEL V. 51 God Jul & Gott Nytt År

MATSEDEL V. 51 God Jul & Gott Nytt År MATSEDEL V. 51 God Jul & Gott Nytt År Måndag Husman 1 Pasta Bolognese (Fullkornspasta) Husman 2 Gräddstuvad Pytt i panna serveras m. Rödbetor Vegetarisk Ouornfärs Bolognese Soppa Creme Vichosie Tisdag

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag Veckomatsedel Frukost Mellanmål Lunch Middag FRUKOST Yoghurtfrukost 2 dl naturell lättyoghurt ¾ dl müsli utan frukt och nötter (naturell) 1 banan 1 skiva, 35 g rågbröd, grovt med hela korn 1 tsk lättmargarin

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot En veckas förslagsmeny! För dig som vill gå ner i vikt; Ta bort: bröd, pasta och gryn. För dig som vill behålla vikten; Lägg till: bröd, pasta och gryn. MIDDAG Måndag! Köttbullar med gräddsås och quinoasallad

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Vinnarrecept från tävligen Recept för miljön 2014 RECEPT FÖR MILJÖN

Vinnarrecept från tävligen Recept för miljön 2014 RECEPT FÖR MILJÖN Vinnarrecept från tävligen Recept för miljön 2014 RECEPT FÖR MILJÖN Första pris i recepttävligen Recept för miljön, i Gävleborgs län har tilldelats: Luriga Köttfärssåsen Anna-Karin Johansson, Närbogårdens

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter Norrländsk veckomeny - Måndag Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter 4 port (tillagningstid ca 50-60 min) Ugnsbakade rotfrukter 2 morötter 4 potatisar 1 palsternacka

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Meny och receptbok - Vilda på Karups Nygård

Meny och receptbok - Vilda på Karups Nygård Meny och receptbok - Vilda på Karups Nygård MENY Söndag 3 augusti. Lunch: Mackor, tonfisk, skinkröra, makrill, ägg. Middag: Pyttipanna med stekt ägg och rödbetor. Måndag 4 augusti. Lunch: Korv Stroganoff

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2013 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2013 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2013 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

MATSEDEL V.47. Måndag Husman 1 Korvstroganoff m. Ris Husman 2 Chicken nuggets m. Tomatsås & Ris Vegetarisk Linsgryta m. Tomat, Paprika & Grädde

MATSEDEL V.47. Måndag Husman 1 Korvstroganoff m. Ris Husman 2 Chicken nuggets m. Tomatsås & Ris Vegetarisk Linsgryta m. Tomat, Paprika & Grädde MATSEDEL V.47 Måndag Husman 1 Korvstroganoff m. Ris Husman 2 Chicken nuggets m. Tomatsås & Ris Vegetarisk Linsgryta m. Tomat, Paprika & Grädde Soppa Gulaschsoppa Tisdag Husman 1 Köttbullar & stuvade makaroner

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 8 Recept Potatis/ris/pasta 2 sötpotatisar Hej! Välkomna till en ny vecka med vår vegetariska matkasse. Vi har en spännande meny framför oss med många härliga smaker och färgstarka rätter. Inledningsvis

Läs mer