Kvalitetsanalys för Lusthuset läsåret 2013/14

Transkript

1 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lusthuset läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett stöd för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet och omfattar de målområden Utbildningsnämnden har prioriterat. Kvalitetsanalysen ger en samlad bild av resultat och måluppfyllelse, analys av resultaten samt vilka åtgärder som förskolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. Förskolechef Ingmarie Lagne Om förskolan Antal barn på förskolan: 69 Huvudman: Pysslingen förskolor Ev profil eller inriktning: Utomhuspedagogik och tema Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete Vilka underlag används regelbundet? Har några utvärderingar av särskilt utvalda områden genomförts under året? Pysslingens interna verktyg för bedömning; LärandeIndex och Funktionell kvalitet, kommunens och Pysslingens föräldraenkäter. Innehåll, se beskrivning nedan. Hur gör förskolan för att analysera resultaten och komma fram till åtgärder? Utvärderingar av kundundersökningar, Pysslingens interna bedömning LärandeIndex av hur pedagogernas förhållningssätt utvecklar barns lärande (inom Normer och värden, utveckling och lärande och barns inflytande) samt pedagogernas egna utvärderingar. Hur har personal, barn och föräldrar deltagit i förskolans systematiska kvalitetsarbete? Pedagogerna har gjort självskattningar och utvärderingar, samtliga föräldrar har fått information via föräldramöten, brev, bjudits in att delta i kundundersökningar samt på tre förskoleråd under året. Hur dokumenteras det systematiska kvalitetsarbetet? Via digitalt styrkort (se länk på hemsidan: pysslingen.se/lusthuset

2 2 (9) Pysslingen förskolor Lusthusets analys och systematiska kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom ramen för kunskapskrav och krav på systematiskt arbete gällande diskriminering och kränkning. Att systematiskt följa upp och analysera resultat av nyckeltal och aktiviteter är därför ett ständigt pågående arbete och en förutsättning för att löpande kunna vidta rätt åtgärder för fortsatt arbete och för en förbättrad kvalitet i verksamheten och därmed i barns lärande. Utifrån resultat i de fyra perspektiven Kund, Lärande, Medarbetare och Ekonomi samt läroplanens mål görs analyser kontinuerligt. Uppföljningen sker utifrån nationella styrdokument och affärsplan lokalt på enheten och tillsammans med ansvarig verksamhetschef. Kvalitetsarbetet dokumenteras i Pysslingens digitala styrkort Inledning, viktiga händelser under året Den tidigare förskolechefen var sjukskriven fram till och med december 2013, nuvarande var tf chef fram till dess och har nu uppdraget på två förskolor. Fyra pedagoger har bytts ut på grund av föräldraledighet eller pedagoger som slutat. Vi har också haft tre vikarier under året. Tre arbetslagsledare har bytts ut under året. Det har varit svårt att fylla platserna på grund av få barn i kö, vilket gjort att inskolningar har pågått under hela året. En kvalitetsutvecklare har under vårterminen haft handledning av arbetslagen och arbetat med arbetslagsledarna om förskollärarnas uppdrag utifrån läroplanen. Kund - Trygghet och trivsel Förskolans utvecklingsområde 2013/2014: Professionella möten, trygga barn och nöjda föräldrar. Mål och mål kriterier: Föräldrarna ska uppleva att de blir lyssnade på och får ett gott och professionellt bemötande av medarbetarna - Vi har en aktiv yrkeshållning och genomför engagerande och respektfulla möten i varje situation. Ansvaret för att få ett gott möte är medarbetarens. - Föräldrar på alla avdelningar berättar att de är nöjda spontant, på utvecklingssamtalen, samt på NKI. - Varje medarbetare kan ta emot en fråga och återkoppla svar till föräldrar. Utvalda aktiviteter och processer: Inventering av målkriterier hos föräldrar på föräldramöten och förskoleråd Vi samtalar på personalkonferens utifrån Pysslingens styrdokument om uppdraget och hur vi genomför goda möten. Fattar beslut om våra gemensamma mål för läsåret

3 3 (9) Resultat, måluppfyllelse: Uppnått delvis. Vi ser att barnen är glada och trivs, vilket också 91 % av föräldrarna svarar på enkäten. Många föräldrar berömmer vår verksamhet i samtal till pedagoger och förskolechefen. Föräldrar har kontaktat oss när de haft synpunkter, men har också hört av sig och berättat att de tycker de får ett bättre bemötande nu. Vi har under året haft ett fåtal samtal med föräldrar som haft funderingar om något vi behövt reda ut. NKI Resultaten av NKI visar liksom förra året att det finns stora skillnader i hur föräldrar svarat. Våra totala värden på NKI, trivsel och rekommendation har sänkts något från tidigare år. - Resultat för Nöjdhetsgrad Förskola baseras på NKI fråga Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns förskola ligger på 75 %. - Rekommendationsgrad 84 % - Trivselgrad 91 % Analys: Det var svårt att få föräldrarna motiverade att komma på förskoleråd. Vi bjöd in, satt vid två möten och väntade utan att någon kom. På det tredje mötet kom två föräldrar som representerade alla avdelningar och var mycket positiva till när vi berättade om vår verksamhet, mål och syfte. Att ingen kom på förskolerådet kan både tyda på att de är nöjda, inte förstår syftet med, är motiverade eller har tid att gå. Vi har dock haft föräldramöten och spontana möten där vi frågat efter och tagit del av föräldrarnas synpunkter och tycker vi har en bra bild av det. Att pedagogerna mailar ut veckobrev varje vecka är uppskattat av föräldrar och bidrar till god information. De samtal vi haft på pedagogkonferens utifrån Pysslingens styrdokument Tillsammans är vi starkare samt LärandeIndex om förhållningssätt, bemötande och kommunikation med föräldrar har gjort uppdraget tydligare och bidragit till ökad samsyn och mer medvetet förhållningssätt inom förskolan. Innehållet i den årliga planen gällande diskriminering och kränkande behandling kan också bidra till målet om ett professionellt bemötande. Den behöver vi arbeta mer med i vardagen och prata om till exempel pedagogernas placering på gården så att alla pedagoger förstår och kan vara närvarande i barnens aktiviteter.

4 4 (9) Utveckling och lärande Förskolans utvecklingsområde 2013/2014: LärandeINDEX och pedagogisk dokumentation Mål och mål kriterier: Öka barnens förutsättningar till att utveckla sitt lärande med leken som redskap. - Goda relationer och positiva samspel finns mellan barn-barn och pedagog-barn, en grund för lärande. - Vi har utvecklat vår fysiska miljö så att den är mer stimulerande för lek och lärande. - Pedagogerna är aktivt närvarande i barnens aktiviteter. - Pedagogerna tillför medvetet nytt stoff, nya upplevelser och frågor Utvalda aktiviteter och processer: Vi spanar efter barns intressen och arbetar ämnesövergripande. Pedagogerna spanar och dokumenterar det. Därefter väljs ett projekt ut och dokumenteras fortlöpande. Arbete med konkretisering av hur pedagogernas förhållningssätt utmanar barns lärande genom arbete med LärandeIndex-materialet. Arbete med pedagogisk dokumentation genom hjälp av bildpedagog. Arbetslagsledarna får handledning av kvalitetsutvecklare för att säkerställa hur man arbetar med och följer upp alla mål i Lpfö. Pedagogerna arbetar medvetet med barns utveckling och lärande och ökar sin kompetens i verktyget Unikum. Alla ansvarspedagoger ska kunna skriva en värdegrundad IUP. Dokumentera verksamheten på individnivå. Görs synlig för och samtalas om med barnet. Förs in i IUP av ansvarspedagog för barnet i varje barns IUPdokumentation. Alla pedagoger dokumenterar verksamheten på gruppnivå. Dokumentationen ska synas kontinuerligt för barn, pedagoger och föräldrar. Valda delar samlas så att barn och föräldrar får ta del. Resultat, måluppfyllelse: Uppnått delvis. En kvalitetsutvecklare från Pysslingens kvalitetsteam har under cirka två dagar per månad under våren arbetat med syfte att öka förståelsen för LärandeIndex, målstyrt arbete och stärka arbetslagsledarna i förskollärarnas uppdrag utifrån läroplanen, även som ledare för sina arbetslag. Hon har vid dessa tillfällen: Medverkat del av dag på avdelningarna med återkoppling till arbetslagsledarna och arbetslagen Handledning arbetslagsledare Medverkat på pedagogkonferenser Insatserna från kvalitetsteamet har genererat i säkrare arbetslagsledare och en höjning i kvalitet så att det kommit barnen till del. Kvaliteten skiftar mellan avdelningar. Pedagogernas medvetenhet om barns omsorg, lek och lärande ökar ständigt genom arbetet med Lärandeindex. Pedagogerna uttrycker det själva i

5 5 (9) utvärderingar att de förstår och kan medvetet tillföra nytt stoff, nya upplevelser och frågor som utvecklar barnens lärande och föräldrarna är nöjda med det lärande som sker. Det ser vi också i och med att NKI-resultaten gällande lärande och undervisning är höga. Temaarbetet sker på ett lustfullt sätt där barnen ofta har inflytande över vad och hur. Det finns ett utökat och kreativt arbete främst i naturvetenskap/teknik, skapande och matematik där pedagogerna inspirerar, lyssnar in och tillför då och då nytt stoff. Verksamheten och lärandet dokumenteras och finns i Unikum, på förskolans väggar, via mail till föräldrar samt på Facebook, som utvecklats avsevärt i positiv riktning, där både syfte och utveckling i lärandet syns. Vi har en gemensam mall för planering som skrivs in i Unikum. De flesta pedagogerna hanterar verktyget Unikum. Dokumentationen på gruppnivå och individnivå är ett vardagsarbete som flyter på och som kommer att utvecklas med verksamheten. Arbetslaget Älgen, med de äldsta barnen, har fått handledning och fortbildning i pedagogisk dokumentation och skapande genom bildpedagog. Det har varit uppskattat av barn och föräldrar. Pedagogerna har fått redskap för pedagogiska lärprocesser. Analys: Lusthuset har sedan tidigare år gemensamma sätt och mallar för att planera, dokumentera och följa upp. Man gör på olika sätt på avdelningarna. Pedagogerna uttrycker att de har förstått hur man kan arbeta ämnesövergripande där man använder skapande och dokumentation som bearbetning och utvidgat lärande. Nästa år ska de andra avdelningarna få ta del av bildpedagogens handledning. Vi tycker att vi behöver arbeta mer med den pedagogiska dokumentationen och att den ska vara just pedagogisk och kommer att göra det med hjälp av bildpedagog på alla avdelningar under nästa år. För att öka förutsättningarna för barnens utveckling och lärande genom leken har chef lett samtal på avdelningsmöten där vi gått in i lekens betydelse och att skapa förutsättningar för den samt problematiserat frågeställningar där andra mål kan krocka med leken. Även arbetet med LärandeIndexmaterialet på området lek har konkretiserat och problematiserat dessa frågor. Sådana samtal är givande och pedagogerna har uttryckt att det bidragit till att de bättre kan ifrågasätta sitt eget och varandras agerande. Nationella mål Arbetet med Pysslingens verktyg Funktionell kvalité och LärandeIndex konkretiserar och täcker in läroplanens mål. Resultat och analys av Funktionell kvalité och LärandeIndex Funktionell kvalitet: Vi skattade oss och kom fram till att vi totalt i år nått nivå 4 tillräcklig på samtliga läroplansmål inom Normer och Värden, Utveckling och Lärande samt Barns inflytande. LärandeIndex: Samtliga områden har bedömts under dessa tre år och i år fick vi extern bedömning i värdegrund, matematik, skapande och naturvetenskap/teknik. Vi självskattade oss i de andra områdena. Värdegrund: 3,3 Lek: 3,3 Matematik: 2,0

6 6 (9) Skapande: 2,7 Naturvetenskap o Teknik: 2,0 Språk, Kommunikation o IT: 4,0 Från förra året har vi förbättrat värdena i Språk, Kommunikation och IT. Vi ligger lika på Naturvetenskap och Teknik samt matematik och har sänkt på de andra. Att Pysslingen är inne på det tredje året när vi samtalar om, arbetar med och bearbetar materialet samt får bedömning i LärandeIndex har medfört ökad medvetenhet och att arbetet utvecklats och är alltmer projektinriktat med en helhet i lärandet där läroplanens ämnesområden varvas och kommer in på ett sätt som hör hemma i förskolan. Det kan också göra bedömningen hårdare. Vi ser att LärandeIndex-verktyget ökar allas förståelse för vårt uppdrag och bidrar till högre kvalitet. Vi förstår också bättre vad läroplansmålen innebär och hur man kan arbeta med dem i förskolan. Det är lätt att man fortfarande är trygg i att arbeta med olika områden under särskilda tillfällen på ett sätt man kan se i skolan. Vi behöver än mer, även med de äldre barnen, arbeta mer med ett kontinuerligt lärande som naturligt pågår i vardagen på ett medvetet sätt utifrån barnens verklighet, vardagsfrågor och intressen. Arbete för flickors och pojkars lika rätt Genusperspektivet behöver alltid förstärkas i det dagliga pedagogiska arbetet. Att arbeta med ett genusperspektiv är att arbeta med sig själv. Vi har olika fördomar som är omedvetna eller tagna för givet. Vi samtalar på möten om förhållningssätt och uppfattningar. Vi ger varandra feedback på när vi hör eller ser att någon ger uttryck för fördomar. Med barnen uppmärksammar vi olika roller i yrken och poängterar att det finns både tjejer och killar i yrkena, tänker på hur man talar till barn i vardagliga situationer och samlingar. Samtalar med föräldrar på föräldramöte om hur vi arbetar och de kan bidra. Medarbetare och kompetensutveckling Förskolans utvecklingsområde 2013/2014: Arbetsglädje, samsyn, värdegrund och jämn kvalitet över avdelningarna Mål och mål kriterier: Vi har arbetsglädje, samsyn, en gemensam värdegrund och jämn kvalitet över avdelningarna. -Vi alla som arbetar på Lusthuset har roligt på arbetet och kan kommunicera och samarbeta väl. Vi upplever att tillsammans är vi starkare. - Vi ser över avdelningarnas behov och hjälper varandra gärna praktiskt för att hela förskolan ska fungera. - Vi ser till alla barn som är allas barn Utvalda aktiviteter och processer: På pedagogkonferens prata om ett gemensamt förhållningssätt Steg 2 utbildning i Human Dynamics för alla pedagoger Utbildning i FIRO-teorin om grupputveckling barn- och medarbetarperspektiv

7 7 (9) I den årliga planen utarbeta och samtala om på pedagogkonferens om gemensamma rutiner för säkerhet på gården. Pedagogerna kommunicerar: Vem är fast/rörlig pedagog, har överblick överallt där barnen är på gården Resultat, måluppfyllelse: Uppnått delvis Våra egna utvärderingar visar att det interna samarbetet varierar mellan avdelningarna på avdelningsnivå men i stort sett har man ett gott samarbete och arbetsfördelning. Värdegrund och förhållningssätt är också likartade över huset. Här anser vi ändå att vi har en hel del kvar att göra. Tvärs över avdelningarna har vi inte tillräckligt bra samarbete och behöver utveckla det mer. Boken Från jag till vi har pedagogerna tyckt om och tagit till sig och den är en grund för planeringen inför hösten NMI-områden som utvecklats: - Engagemang 83 - Mångfald och likabehandling 85 - Krav i arbetet 87 NMI-områden att utveckla: - Nöjdhet 61 - Medarbetarsamtal 73 Analys: Ny chef, nya pedagoger, arbetslagsledare och arbetslag behöver tid att arbeta tillsammans för att bli trygga, samarbeta och bli samspelta, lära av varandra så det blir jämn kvalitet mellan avdelningarna. Det har vi arbetat med och behöver fortsätta med än mer nästa år. Medarbetarsamtalen skedde i grupp med syfte att öka samarbetet och förståelsen för varandras kompetens. Arbetslagen menar att gruppsamtalen var positiva för deras samarbete men att flera saknade enskilda samtal med chef. Kanske kändes det extra angeläget när chef och medarbetare var nya för varandra? Enskilda medarbetarsamtal kommer att ske i höst. För att utveckla samarbetet gick alla under våren tillsammans en steg 2-utbildning i Human Dynamics som handlade om hur man kommunicerar och samverkar i team. Det gav en Aha-upplevelse för många och vi fick redskap i kommunikation och samarbete som kommer att vara till stor hjälp inför nästa år. Att läsa Gunilla Guvås bok Från jag till vi och bearbeta FIRO-teorin om grupputveckling var utvecklande och det blir en grund för nästa års arbete. Handledningen med kvalitetsutvecklare har bidragit till större förståelse för uppdraget och har stärkt arbetslagsledarna.

8 8 (9) Sammanfattande analys samt utvecklingsområden för kommande verksamhetsår: Kund Föräldrar kämpar idag för att få vardagen att gå ihop. För att fler föräldrar ska bli engagerade kommer vi att under nästa år bjuda in alla som vill till förskoleråden, inte bara en per avdelning som det varit tidigare. Vi ska ta reda på vad föräldrar önskar på olika sätt och fortsätta att processa och arbeta med ökad mötesmedvetenhet. Vi har hittat nya verktyg som till nästa år kan hjälpa oss arr ännu bättre arbeta med tydligt ledarskap i grupperna. Vi ska använda grundstruktur och dokumentet Från jag till vi /FIRO. Vi ska ge trygghet till barn och föräldrar och genom bilder göra verksamheten tydlig för barn och föräldrar. Lärande Arbetslagsledarna säger att de genom årets arbete och handledningen sakta men säkert blivit starkare, tydligare och säkrare i sin roll och fått större kunskap och förståelse för uppdraget utifrån läroplanen. Det har lett till att verksamheten blivit mer målstyrt än aktivitetsstyrd. Dagens syn på lärande i förskolan är ett annorlunda sätt att arbeta med mer vardagslärande där alla ämnen plockas in och det tar tid för alla att förstå och kunna utföra. Arbetslagsledarna uttrycker att man i arbetslagen nu för dialog omkring hur man ska arbeta för att inte styra projekten för mycket utan ge barnen medinflytande. De använder dokumentationen (bild, text, ljudinspelning, film) som diskussionsunderlag och har även gjort ett reflektionsunderlag. Pedagogisk dokumentation ska vidareutvecklas och kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet och målen. De berättar att de pratar om syfte och mål, om barns inflytande hur de kan vara med i beslut och att påverka. Barnen har blivit mer delaktiga. Pedagogerna märker redan att det ger resultat att arbeta efter FIRO och Från jag till vi, när man tar hänsyn till både gruppens och varje barns behov. För att öka kvaliteten i undervisningen behöver vi fortsätta utveckla arbetet på det sätt som vi börjat i år. Vi tror att det får effekter både i ökat lärande för barnen och pedagogisk utveckling för medarbetarna. Vi behöver också utveckla den didaktiska kunskapen inom olika områden. Vi ska fortsätta utveckla Lek- och Lärmiljöer genom bland annat att se hur andra förskolor gjort och genom pedagogiska samtal, avdelningsvis och gemensamt. För att lära av varandra behöver vi mer tid att samtala om pedagogiska frågor. Vi ska göra det i tvärgrupper nästa år genom forumgrupper och kollegiehandledning där alla avdelningar deltar. Vi ska fortsätta använda och förtydliga Pysslingens kvalitetsverktyg LärandeIndex och Funktionell kvalitet som blir en konkretion av Tillsammans är vi starkare via pedagogens förhållningssätt och verksamhetens kvalitet. Medarbetare Förskolan har av tradition haft en kultur av att alla pedagoger arbetat på lika villkor. Flera

9 9 (9) pedagoger har uttryckt att de saknat formen av tidigare rådgivning och man har känt sig utanför när främst arbetslagsledarna har fått handledning. Behovet av tydligare struktur och organisation samt forum för olika frågor är större när en chef har flera enheter. Likaså tydligare information, kommunikation, arbetsfördelning och stödfunktioner, roller, förutsättningar och förväntningar, arbetslagsledarnas roll som chefens förlängda arm som har mandat för sina arbetslag. På kort sikt behövs tydliga former och forum för information och kommunikation i olika frågor och mer strukturerade och inplanerade mötesformer och ordning. På lång sikt behöver vi skapa Teamkänsla att vara en del av helheten. För att utveckla hela förskolan ska vi fortsätta utveckla den positiva andan hos medarbetare, samarbete mellan avdelningarna, inom och mellan avdelningarna och skapa kultur av att hjälpa varandra. Vi ska arbeta utifrån FIRO-teorin om grupputveckling både på barn- och medarbetarnivå. Mycket tid bör prioriteras för kommunikation och att skapa ett gemensamt team av hela förskolans pedagoger. Det ska vara ett främjande och förebyggande arbete. Att tillsammans sätta spelregler och regelbundet checka av hur vi vill ha det och hur vi ska göra. Vi ska arbeta för ett ökat samarbete, känsla av sammanhang och mål för medarbetarskap. Utvecklingsområde 1. Mötesmedvetenhet Utvecklingsområde 2. Kvalitet i undervisningen Utvecklingsområde 3. Pysslingen förskolors kultur och struktur Begrepp LärandeINDEX och Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet självskattas på förskolan och är mått på i vilken mån verksamheten når läroplansmålen. LärandeIndex är ett sätt att bedöma pedagogens förhållningssätt direkt till barnen men också förhållningssättet till barns utveckling och lärande. Förskolan bedöms inom sex områden där fyra bedöms av externa bedömare och två områden självskattas. Bedömning görs utifrån fyra nivåer där värdena är 0, 2, 4 och 6. NKI Nöjd Kund Index skala 1-10, sammanställning av föräldraenkät NMI Nöjd Medarbetar Index skala 1-10, sammanställning av medarbetarenkät Tillsammans är vi starkare - Pysslingens viktiga värden förtydligade i internt styrdokument Årliga planen gällande diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling