REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Tekniker inom energibranschen i Östhammars kommun och Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Tekniker inom energibranschen i Östhammars kommun och Uppsala län"

Transkript

1 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Tekniker inom energibranschen i Östhammars kommun och Uppsala län Lucie Riad Juli 2010

2 Regionförbundet Uppsala län, Box 1843, Uppsala ,

3 Sammanfattning Inför en eventuell etablering av ett framtida slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun, kan man räkna med vissa rekryteringsproblem. Skälen är flera såsom att arbetsplatsen kommer att ligga relativt långt från befolkningscentrum, urbaniseringen fortskrider, pensionsavgångar står för dörren, ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap har minskat och viss konkurrens från andra arbetsgivare förekommer. Det behov av kompetens som kraftverket och andra arbetsgivare i norra Uppland räknar med i framtiden utgörs främst av sådana personer som idag arbetar som operatörer och tekniker. Problemet är på inget vis unikt för just den kärntekniska industrin, utan gäller generellt för så gott som hela industrin i hela Sverige. I Uppsala län finns flera industrier med behov av likartade kompetenser. För att klara kompetensförsörjningen krävs flera olika åtgärder. En hel del görs redan. Resultatet av denna studie är att man bör inrikta sig på tre mål: Försöka påverka Östhammars kommuns ungdomar så att de väljer en framtid inom industrin på hemorten, locka arbetskraft att flytta till kommunen eller underlätta pendling.

4

5 Innehållsförteckning 1. Problemet Den efterfrågade kompetensen Arbetskraftens storlek inom energiförsörjning i Östhammars kommun Arbetskraftens ålder och utbildning Rekryteringsbasen i Östhammars kommun Rekryteringsbasen i Uppsala län Slutsatser och förslag... 15

6

7 1 Tekniker inom energibranschen i Östhammars kommun och Uppsala län Inför en eventuell etablering av ett framtida slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun, kan man räkna med vissa rekryteringsproblem. Skälen är flera såsom att arbetsplatsen kommer att ligga relativt långt från befolkningscentrum, urbaniseringen fortskrider, pensionsavgångar står för dörren, ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap har minskat och viss konkurrens från andra arbetsgivare förekommer. Driften av ett eventuellt framtida slutförvar för använt kärnbränsle kommer inte att inledas ännu på många år, men när det sker kommer den största delen av arbetskraftsbehovet likna den övriga kärntekniska industrins behov. Det finns därför anledning att redan nu försäkra sig om tillgång till den framtida eftertraktade arbetskraften. Att studera kärnkraftverkens problematik ger kunskaper om branschen. Syftet med studien är att öka kunskapen om behovet av kompetens i norra Uppsala län och analysera utbud och efterfrågan på arbetskraft inom relevanta områden. Utifrån detta bör man kunna bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas framöver 1 för att exempelvis kunna bredda rekryteringsbasen. Data har huvudsakligen hämtats från Statistiska Centralbyråns (SCB) webbplats och databasen raps via Tillväxtverket. Den har bearbetats av Regionförbundet Uppsala län. 1. Problemet Problemet är att den kärntekniska industrin, som i Uppsalaregionen för närvarande utgörs av Forsmarks Kraftgrupp, har svårigheter att rekrytera och behålla tekniker med en kompetens motsvarande högskoleingenjörens. Alla kärnkraftverk i Sverige (och även många utomlands) har problem med rekrytering av tekniker. Rekryteringen till kärnkraftverk idag ser ut som följer: 1-2 doktorer/år/kärnkraftverk, 10 civilingenjörer/ år/kärnkraftverk och 50 högskoleingenjörer/år/kärnkraftverk 2. Enligt en artikel i Ny Teknik den 24 februari kommer den kärntekniska branschen att behöva anställa personer under de kommande fem åren, förutsatt att kärnkraftbolagen verkligen tänker bygga nya reaktorer. Problemet är på inget vis unikt för just den kärntekniska industrin, utan gäller generellt för så gott som hela industrin i hela Sverige. I Uppsala län finns flera industrier med behov av likartade kompetenser. Regionförbundet Uppsala läns bedömning är att även Svensk Kärnbränslehantering, kärnkraftindustrins bolag som ansvarar för slutförvaringen av det använda kärnbränslet, kommer att stå inför liknande problem, om inte förr så efter den första byggnadsfasen då slutförvaret ska tas i drift. 1 Flera åtgärder är redan på gång: Forsmarks gymnasium är delvis bekostat av Forsmarks Kraftgrupp och erbjuder ett högt kvalificerat energiprogram. Hösten 2010 drar Forsmarks Kraftgrupp igång en ettårig eftergymnasial utbildning riktad till dem som gått naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet. Uppsala universitet startar hösten 2010 ett nytt kärntekniskt år som kunde ingå som ett av de tre högskoleingenjörsåren. Östhammars kommun har anordnat en 14 veckor lång maskinförarutbildning, ett energi- och teknikcollege planeras i länet, etc. 2 Muntlig kommunikation med Per Brunzell, Aros Nuclear Management Consulting. 3

8 2 2. Den efterfrågade kompetensen Det behov av kompetens som kraftverket och andra arbetsgivare räknar med i framtiden utgörs främst av sådana personer som idag arbetar som operatörer och tekniker. De kan kallas skift- eller driftingenjörer, reaktor- och turbinoperatörer, drift- och underhållstekniker, datatekniker och -ingenjörer, säkerhetspersonal 4 m.m. De yrkesbeteckningar som förekommer i Statistiska Centralbyråns branschstatistik är delvis annorlunda (tabell 1). Tabell 1. De vanligaste yrkena hos anställda år med arbetsplats i Östhammars kommun inom energiförsörjningsbranschen 6 år Källa: SCB. Yrken inom energiförsörjningsbranschen Antal i Östhammars kommun civilingenjörer, arkitekter m.fl. 320 ingenjörer och tekniker 204 chefer för särskilda funktioner 54 drift- och verksamhetschefer 42 processoperatörer, kemisk basindistri 42 säkerhetspersonal (typ fysiskt skydd) 38 fysiker, kemister m.fl. 33 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 32 kontorssekreterare och dataregistrerare 29 maskin- och motorreparatörer 25 chefer för mindre företag och enheter 21 säkerhets- och kvalitetsinspektörer 21 dataspecialister 18 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 18 byggnadshantverkare 17 elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 16 Teknikernas kompetens motsvarar dagens högskoleingenjörers. Det tar tre år att utbilda sig till högskoleingenjör, varpå man erhåller en högskoleingenjörsexamen, som är en examen på grundnivå. Högskoleingenjörsprogrammen är till för personer som vill ha en förhållandevis kort och yrkesinriktad utbildning. Det finns flera inriktningar. Civilingenjörsutbildningar är betydligt längre. Grundutbildningen är vanligen femårig och en del civilingenjörer forsätter också med en tvåårig masterutbildning. I denna grupp ser man för närvarande inte lika stora framtida rekryteringsproblem 7. Om man skulle jämföra med annan industri så liknar den kompetens man har behov av på kärnkraftverken snarare den som finns inom processindustri än den inom verkstadsindustrin. I Östhammars kommun är just verkstadsindustrin betydande (tabell 2). 4 Med säkerhet menas i denna studie det som motsvarar engelskans security, såsom fysiskt skydd. 5 Beteckningen anställda omfattar inte företagare, vilka beräknas utgöra ca 10 procent av antalet förvärvsarbetande. 6 I Statistiska Centralbyråns yrkesstatistik används branschbeteckningen energiförsörjning; miljöverksamhet. 7 Utvärdering av verksamheten inom Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) , genomförd på uppdrag av SKC:s styrelse. Per Brunzell och Lars Högberg 2010.

9 3 Tabell 2. De vanligaste yrkena hos anställda år med arbetsplats i Östhammars kommun inom tillverkningsindustrin 8 år Källa: SCB Yrken inom tillverkningsindustrin Antal i Östhammars kommun maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 1354 ingenjörer och tekniker 190 gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 93 drift- och verksamhetschefer 65 dataspecialister 40 övrig kontorspersonal 40 yrke okänt 39 chefer för särskilda funktioner 38 övriga maskinoperatörer och montörer 31 maskin- och motorreparatörer 26 byggnads- och anläggningsarbetare 21 elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 19 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 18 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 13 civilingenjörer, arkitekter m.fl. 12 Det är generellt låg personalomsättning i kraftverken. Alla rekryterades ungefär samtidigt när varvskrisen blev ett faktum och verken började byggas på 70- och 80- talen. Samtidigt är det en del människor som inte stannar på de kärntekniska anläggningarna och flera vill egentligen sluta eller flytta. Ett skäl är troligen att de saknar lokal förankring; ett annat att andra industrier lockar mer och det kan bero på det geografiska läget (även om skogsindustrins anläggningar ligger längre från befolkningscentra än t ex kärnkraftverken). Ytterligare ett skäl tycks vara skiftgången 9. (Detta är kanske litet förvånande med tanke på att skiftgång ju förekommer på många arbetsplatser.) Kärnkraftsbranschen utmärks annars av stabilitet eftersom man inte kan flytta anläggningarna. Moderniseringarna av dagens kärnkraftverk har tagit mycket kraft och beräknas fortsätta under de närmaste tre-fyra åren. Detta sker samtidigt som de stora pensionsavgångarna inleds. Det finns nästan inga personer med längre erfarenhet att rekrytera. Kärnkraftindustrin har gjort utbildningssatsningar, men det har sedan visat sig att personerna inte vill flytta närmare arbetsplatsen och då har industrin ändå haft svårt med rekryteringen. Industrin har stöttat olika utbildningar, men vill kunna välja innehållet bättre så det verkligen ger resultat i form av fler sökande till arbetsplatserna. Jan Blomgren, som är föreståndare för Svensk Kärntekniskt Centrum 10, menar i en annan artikel i Ny Teknik 11 att den kärntekniska branschen numera kräver en ny typ av människor till kärnkraftverken. De anställda ska kunna samarbeta och kommunicera, vara kvalitetsmedvetna och flexibla, kunna leda projekt och dokumentera. En viktig aspekt är säkerhetsmedvetandet, vilket är något som de yngre har fått genom sin utbildning. Den som anställs måste också kunna vara flexibel och ha förmåga att hela tiden lära sig nya saker. Man rekryterar från olika teknikområden, t ex läkemedelsindustrin som ju präglas av ett starkt säkerhetstänkande. 8 I Statistiska Centralbyråns yrkesstatistik används branschbeteckningen tillverkning och utvinning. 9 Muntlig kommunikation med Per Brunzell, Aros Nuclear Management Consulting. 10 Svenskt Kärntekniskt Centrum bildades 1992 av den svenska kärnkraftindustrin och tillsynsmyndigheten för att gemensamt aktivt stödja en fortsatt verksamhet inom den akademiska värden när de statliga medlen strypts. KTH, Chalmers och Uppsala universitet ingår. 11

10 4 Uppsala Universitet startar hösten 2010 en högskoleingenjörsutbildning inom kärnteknik. Strategin är att utbildningen ska vara bred och att många studenter ska pröva på inriktningen. Utbildningen sker på svenska. En förenklad beskrivning av den kompetens man söker skulle kunna sammanfattas som säkerhetsmedvetna och moderna högskoleingenjörer med lokal förankring. 3. Arbetskraftens storlek inom energiförsörjning i Östhammars kommun I Östhammars kommun arbetade år 2008 ca människor (diagram 1). Antalet förvärvsarbetande 12 har ökat kontinuerligt sedan år Antal Diagram 1. Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Östhammars kommun. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Cirka personer i Östhammars kommun var år 2008 förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin 13 (diagram 2). En stor arbetsgivare är Sandvik Coromant i Gimo. Ca personer arbetade inom energiförsörjningsbranschen 14. En stor arbetsgivare inom denna bransch är Forsmarks Kraftgrupp. 12 I begreppet förvärvsarbetande ingår företagare, vilka vanligen utgör ca 10 procent. 13 I SCB:s branschstatistik används beteckningen utvinning av mineral, tillverkningsindustri. Den skiljer sig litet från branschbeteckningen i yrkesregistret. 14 I SCB:s branschstatistik används beteckningen energi- och vattenförsörjning, avfallshantering.

11 5 civila myndigheter, försvar; internat. organisationer personliga och kulturella tjänster hälso- o sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet forskning och utveckling, utbildning kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster parti-, detaljhandel, transport, magasinering byggverksamhet energi- o vattenförsörjning, avfallshantering utvinning av mineral, tillverkningsindustri jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske okänd näringsgren Antal Diagram 2. Antal förvärvsarbetande 16+ år efter bransch i Östhammars kommun år Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Jämfört med länets övriga kommuner är antalet personer som arbetar inom energiförsörjningsbranschen i Östhammars kommun stor (diagram 3). Östhammar Enköping Uppsala Tierp Heby Knivsta Älvkarleby Håbo Antal Diagram 3. Antal förvärvsarbetande 16+ år inom energiförsörjning med arbetsplats i Uppsala län år Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Vid en jämförelse med de övriga kommunerna i Uppsala län framgår att den procentuella andelen förvärvsarbetande som arbetar inom energiförsörjningsbranschen är mycket hög i Östhammars kommun (diagram 4). Nästan en tiondel av de förvärvsarbetande jobbar inom branschen. Detta visar hur betydelsefull branschen är för kommunen.

12 6 Östhammar Enköping Uppsala Tierp Heby Knivsta Älvkarleby Håbo Andel av förvärvsarbetande inom resp. kommun (%) Diagram 4. Procentuell andel förvärvsarbetande 16+ år inom energiförsörjning med arbetsplats i Uppsala län år Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. En ganska stor del av dem som arbetar inom branschen energiförsörjning bor utanför kommunen (diagram 5). Antalet sysselsatta är knappt 900 personer inom branschen i Östhammars kommun (dagbefolkning), vilket kan jämföras med de ca 650 som sysselsätts inom branschen och har Östhammar som boendekommun (nattbefolkning). Detta visar att år 2008 bodde minst 350 personer av dem som arbetar inom branschen utanför kommunen. Av diagrammet skulle man kunna gissa att en del av dem pendlar in från Tierps kommun, där de som jobbar inom branschen inom sin kommun, är betydligt färre än de som jobbar utanför. Det är ändå tydligt att inpendlingen måste ske från flera håll. Östhammar Enköping Uppsala Tierp Heby Knivsta nattbefolkning (boende i kommunen) dagbefolkning (arbetande i kommunen) Älvkarleby Håbo Antal Diagram 5. Förvärvsarbetande 16+ år inom energiförsörjning med arbetsplats i Uppsala län (dagbefolkning) och boende i Uppsala län (nattbefolkning) år Källa: Tillväxtverket (raps)/scb.

13 7 Dagligen arbetspendlade personer till och från Östhammars kommun (tabell 1) år Den absolut största inpendlingen sker från Uppsala kommun, men en ansenlig mängd sker också från Tierp, Gävle och Norrtälje. Detta illustrerar att rekryteringsbasen kan finnas i ett tämligen stort geografiskt område omkring Forsmark. Tabell 3. Den största delen av in- och utpendling till/från Östhammars kommun efter arbetsort och bostadsort år Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Östhammar inpendling utpendling Uppsala Tierp Gävle Norrtälje Älvkarleby 61 7 Stockholm Enligt en utredning som gjordes år 2005 om Östhammars utvecklingsmöjligheter 15 bodde ca 85 procent av den totala arbetskraften om 800 personer på Forsmarks kraftverk i norra delen av Uppland, sex procent pendlade från Uppsala och tio procent från Gävle. Från Forsmark är det ungefär lika långt till Gävle som till Uppsala, nämligen sju mil. Sammanfattningsvis kan man säga att energiförsörjningsbranschen är mycket betydelsefull för Östhammars kommun och sysselsätter en stor del av arbetskraften. En betydande inpendling sker till kommunen inom denna bransch. 4. Arbetskraftens ålder och utbildning Såväl Forsmarks kraftverk som andra arbetsgivare behöver rekrytera operatörer och tekniker under de närmaste åren. I diagrammen nedan förekommer gruppen civilingenjörer, arkitekter m fl främst för jämförelsens skull (diagram 6 och 7). Drygt 400 personer jobbade år 2007 som ingenjörer (motsvarande högskoleingenjörer) och tekniker i Östhammars kommun. För hela Uppsala län är den siffran Utvecklingsmöjligheter i Östhammars kommun. Micael Sandberg, Stig Björne, Tomas Stavbom och Lars Clarhäll, 2005, SKB R

14 8 ingenjörer och tekniker civilingenjörer, arkitekter m.fl. säkerhetspersonal maskin- och motorreparatörer Antal Diagram 6. Anställda år med arbetsplats i Östhammars kommun år Källa: SCB. ingenjörer och tekniker civilingenjörer, arkitekter m.fl. säkerhetspersonal maskin- och motorreparatörer Antal Diagram 7. Anställda år med arbetsplats i Uppsala län år Källa: SCB. Den utbildning som de som jobbar inom branschen har idag, visas i diagrammet nedan (diagram 8). Intressantast är den utbildning som den yngre delen av arbetskraften har, eftersom det inte är så enkelt att de som lämnar branschen inom de kommande åren kan ersättas av individer med exakt samma utbildning. Arbetet på kärnkraftverket har förändrats under årens gång och internutbildning har pågått hela tiden. De nyligen rekryterades utbildning återspeglar troligen ganska väl kommande behov av kompetens.

15 9 > 3-årig eftergymn; övr > 3-årig eftergymn; ped > 3-årig eftergymn; vård > 3-årig eftergymn; tek, nat Eftergymn < 3 år; övr Eftergymn < 3 år; ped Eftergymn < 3 år; vård Eftergymn < 3 år; tek, nat 3-årig yrkesgymn 3-årig gymn; sam, hum m.m. 3-årig gymn; tek, nat < 3-årigt gymn Antal Diagram 8. Utbildning hos förvärvsarbetande 16+ år i Östhammars kommun inom elförsörjningsbranschen 16 år Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. > 3-årig eftergymn; övr > 3-årig eftergymn; ped > 3-årig eftergymn; vård > 3-årig eftergymn; tek, nat Eftergymn < 3 år; övr Eftergymn < 3 år; ped Eftergymn < 3 år; vård Eftergymn < 3 år; tek, nat 3-årig yrkesgymn 3-årig gymn; sam, hum m.m. 3-årig gymn; tek, nat < 3-årigt gymn Antal Diagram 9. Utbildning hos förvärvsarbetande 16+ år i Uppsala län inom metallvarutillverkning 17 år Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. 16 SCB:s branschbeteckning är el-, gas- och värmeverk för statistik om utbildning. 17 SCB:s branschbeteckning är metallvarutillverkning i utbildningsstatistiken.

16 10 En fjärdedel av de ca personer som arbetade inom elförsörjningsbranschen år 2008 hade en formell utbildning, som var kortare än treårigt gymnasium. En fjärdedel hade en eftergymnasial utbildning inom teknik och naturvetenskap, som var kortare än tre år. En femtedel hade en eftergymnasial utbildning inom teknik och naturvetenskap, som var minst treårig. Detta mönster skiljer sig från mönstret för branschen metallvarutillverkning (diagram 9). Där utgör den andel som har en utbildning kortare än treårigt gymnasium ca 60 procent. Olika åldersgrupper har olika utbildningsbakgrunder (diagram 10). Inom branschen elförsörjning är detta mycket tydligt. De yngre har en högre formell utbildning än de äldre. En stor del av dem som kommer att gå i pension inom det närmaste decenniet, har en utbildning som är kortare än 3-årigt gymnasium. De har i stället internutbildats på sina arbetsplatser under sitt yrkesverksamma liv. Den fyraåriga tekniska gymnasielinjen, som fanns förr, var en vanlig bakgrund Antal < 3-årigt gymn Eftergymn < 3 år; tek, nat > 3-årig eftergymn; tek, nat Ålder Diagram 10. De största grupperna av förvärvsarbetande 16+ år inom elförsörjning i Östhammars kommun efter ålder och utbildning år Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Ungefär en fjärdedel, ca 270 personer, av alla som arbetar inom energibranschen, var år 2008 över 55 år. Det innebär att de kommer att gå i pension inom de närmaste tio åren och därmed lämna arbetsplatsen. Samtidigt pågår en modernisering av Forsmarks kraftverk, liksom av flera av Sveriges andra kärnkraftverk, för att öka produktionen och för att genomföra reparationer m.m. Detta innebär ett ökat behov av arbetskraft, dvs en expansion. Inom branschen metallvaruindustri är ca 20 procent av de förvärvsarbetande över 55 år. Det rör sig om ca 400 personer i Östhammars kommun. Industrins rekryteringsbehov är alltså omfattande för en så pass liten kommun som Östhammars. 18 Ett fjärde år erbjuds teknikstuderande gymnasieungdomar i Östhammars kommun fr o m hösten 2010 på initiativ av industrin. Åtta personer har sökt utbildningen.

17 11 5. Rekryteringsbasen i Östhammars kommun Med kännedom om de kommande behoven reser sig frågan om det finns ett rekryteringsunderlag i Forsmarks omgivningar. Låt oss först undersöka befolkningens åldersfördelning i Östhammars kommun (diagram 11). Diagram 11. Befolkningspyramider för Östhammars kommun och Uppsala län år Källa: SCB. Ett utmärkande drag för befolkningspyramiden för Östhammars kommun är den smala midjan vid åldersgruppen år. Man ser också de stora barnkullarna födda åren Mest påfallande är ändå den stora gruppen människor i åldrarna år. De kommer att ha lämnat arbetsmarknaden inom en femårsperiod. Det är över huvud taget en stor andel äldre personer som bor i Östhammars kommun. Befolkningspyramiden för Uppsala län domineras mycket av befolkningen i Uppsala kommun, med många ungdomar. Nästa fråga som infinner sig är om ungdomarna i Östhammars kommun väljer en utbildning som lämpar sig för rekrytering till kärnkraftverket eller liknande arbetsplatser. Ett sätt att bilda sig en uppfattning om det är att undersöka den utbildningsbakgrund som de som jobbar inom branschen elförsörjning idag har. Mest intressant är, som tidigare nämnts, den utbildning som de senast rekryterade personerna har. Den kan ge en uppfattning om kommande behov. Regionförbundet avser att i samarbete med Umeå universitet undersöka just denna grupp, nämligen den senast rekryterade arbetskraften inom den kärntekniska industrin i Sverige. En forskargrupp på Kulturgeografiska institutionen 19 vid Umeå universitet utvecklar en modell för att bl a kunna förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Den kärntekniska branschen kommer att utgöra ett studieområde. Preliminära resultat från registerundersökningen bör finnas tillgängliga i slutet av året (2010). 19 Det är samma grupp som gjorde studien Socioekonomiska effekter av stora investeringar i Östhammar. En framtidsstudie. Einar Holm, Urban Lindgren och Magnus Strömgren, SKB R

18 12 För att undersöka rekryteringsbasen i Östhammars kommun är det intressant att se från vilka gymnasieprogram högskoleingenjörer kan tänkas komma. Om man kände till hur många ungdomar i Östhammars kommun som valt dessa program, skulle man kunna uppskatta den lokala rekryteringsbasen 20. Man kan se vad som gäller i Sverige i största allmänhet. I diagrammet nedan visas hur en del av de ungdomar i Sverige, som gått vidare till högskolestudier inom två år efter avslutat gymnasium, valt. Studerande som påbörjat en treårig utbildning till ingenjör (läs högskoleingenjör) någon gång mellan läsåren 2004/05 och 2006/07 bör ha avslutat sin utbildning någon gång mellan 2007 och Tills vidare får vi anta att denna bild även representerar situationen i Östhammars kommun. Av de studerande som gått vidare till högskola, efter att ha gått på gymnasiets teknikprogram, väljer ca hälften en högskoleingenjörsutbildning. Från det individuella programmet väljer 27 % av dem som gått vidare en högskoleingenjörsutbildning, från industriprogrammet 26 % och från elprogrammet 25 %. Från naturvetarprogrammet väljer ca 8 % en 3-årig högskoleingenjörsutbildning, men över 30 % en 5-årig civilingenjörsutbildning. Nedanstående diagram visar data från hela Sverige! International Baccalaureate NV-pgm, matematik-data NV-pgm, miljövetenskap NV-pgm, naturvetenskap NV-pgm, lokal inriktning Naturvetenskap (NV), ospec. Specialutformat nära NV Teknikprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Individuella program Civilingenjör Ingenjör Andel från respektive program (%) Diagram 12. Andel studerande i Sverige som slutat gymnasiet läsåret 2003/04 och som påbörjat högskolestudier t o m 2006/07 fördelade efter vissa program i gymnasieskolan och vissa utbildningsinriktningar på högskolan. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. 20 Den statistiken finns till viss del tillgänglig på Skolverkets webbplats, men är inte tillräckligt detaljerad för syftet i denna studie.

19 13 International Baccalaureate NV-pgm, matematik-data NV-pgm, miljövetenskap NV-pgm, naturvetenskap NV-pgm, lokal inriktning Naturvetenskap (NV), ospec. Specialutformat nära NV Teknikprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Individuella program Antal avgångna från gymnasieskola läsåret 2003/04 Antal som påbörjat högskolestudier Antal Diagram 13. Antal studerande i Sverige som slutat gymnasiet läsåret 2003/04 och som påbörjat högskolestudier t o m 2006/07 fördelade efter vissa program i gymnasieskolan och vissa utbildningsinriktningar på högskolan. Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. Ovanstående diagram visar hur många studerande i Sverige som gick vidare till högskolan över huvud taget under den undersökta perioden studerande gick ut teknikprogrammet och hälften av dem påbörjade högskolestudier studerande gick ut det naturvetenskapliga programmet och en större andel av dem (ca 80 %) påbörjade högskolestudier. En fråga än om man måste ha gått en högskoleutbildning för att kunna jobba inom branschen. Företagen räknar med att investera stora pengar i internutbildning för den personal som rekryteras. Detta åskådliggörs bl a av de jobbannonser industrin publicerar. Man brukar räkna med att varje nyanställd kräver vidareutbildning för ca två miljoner kronor under en period av ca tio år. För att det ska fungera krävs goda grundkunskaper hos dem som anställs 21. Behovet av personal är så stort att Forsmarks kraftverk hösten 2010 startar en eftergymnasial utbildning för att höja kompetensen hos de arbetssökande till Forsmarks kraftverk. Det kommer att bli som ett fjärde år på gymnasieskolan. Satsningen görs för att fylla ett gap som finns mellan vad sökande kan efter gymnasiet respektive efter en treårig högskoleutbildning. Utbildningen riktar sig till dem som gått ett naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet. Förhoppningen är att de som gått den ska kunna rekryteras till Forsmarks kraftverk och gå vidare inom företaget. Forsmarks Kraftgrupp står för kostnaderna, men hoppas att året på sikt ska kunna integreras med gymnasieskolan. Efter genomgången utbildning ska personerna kunna jobba som stationstekniker. Åtta personer har sökt till detta fjärde teknikår. 21 Muntlig kommunikation med Per Brunzell, Aros Nuclear Management Consulting

20 14 6. Rekryteringsbasen i Uppsala län Alla som jobbar inom branschen bor inte på orten, men den absolut största delen gör det, nämligen ca 85 procent. Kartan visar hur många människor som bor inom 1-5 mils radie från Forsmark. Forsmark ligger ca två mil nordväst om Östhammar, ca sju mil nordnordost om Uppsala och ca 7 mil sydost om Gävle. Om det visar sig att den befintliga lokala rekryteringsbasen inte räcker till för att fylla industrins framtida behov, blir det desto viktigare att underlätta pendling eller att locka människor att flytta närmare arbetsplatsen. Den mentala kartan utgör en viktig faktor. Trots att Forsmark inte ligger särskilt långt från vare sig Uppsala, Gävle eller Stockholm geografiskt sett, upplevs avståndet som långt. Den förbättring som nu genomförs av väg nr 288 mellan Östhammar och Uppsala kan komma att minska detta mentala avstånd. Kompetensförsörjningsmöjligheterna måste betraktas som goda i Uppsala län jämfört med i många andra delar av landet. I hela länet finns en hel del ingenjörer och tekniker. Nedan visas deras åldersfördelning (diagram 14). Över 500 ingenjörer (motsvarande högskoleingenjörer) och tekniker kommer att pensioneras inom de kommande 5 åren eller inom de kommande 10 åren. Frågan är dels hur återväxten ser ut, dels om en del av dem kommer att rekryteras till arbetsplatser i Östhammars kommun eller inte.

21 15 Antal civilingenjörer, arkitekter m.fl. ingenjörer och tekniker säkerhetspersonal övriga maskinoperatörer och montörer Diagram 14. Anställda år med bostad i Uppsala län efter vissa yrken och ålder år Källa: Tillväxtverket (raps)/scb. 7. Slutsatser och förslag De slutsatser man kan dra av ovanstående uppgifter är att en förändring måste till för att klara kompetensförsörjningen. Det finns olika lösningar, varav några är att: Påverka Östhammars kommuns ungdomar så att de väljer en framtid inom industrin på hemorten. Locka arbetskraft att flytta till kommunen. Underlätta pendling. Ett sätt att påverka ungdomarnas val är att visa vilka konsekvenser deras val kan få. Här brister det mycket i informationen och i det underlag som ungdomar får inför sina val av fortsatta studier. Som exempel kan nämnas att den statistik som Högskoleverket levererar om vart ungdomar tar vägen efter examen endast berör en mindre del av alla som studerat på högskola. Hälften av dem tar aldrig någon examen och hälften av dem som tar examen gör inte det i anslutning till att de avslutar sina studier 22. Dessa individer kommer alltså inte med i Högskoleverkets statistik. En annan tanke är att undersöka den kompetens som finns bland immigranter. Den är ofta knapphändigt dokumenterad och det skulle kunna visa sig att det finns tillgänglig arbetskraft med lämplig kompetens. I detta sammanhang kan dock validering av olika utbildningsbakgrunder vara ett speciellt problem. 22 Årsbok 2009, Nutek mars 2009.

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer Lärande/arbetsmarknad/kompetensförsörjning Regionförbunden Kalmar, Jönköping, Östsam Presentation december 2008 Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

KARLSTAD I FICKFORMAT

KARLSTAD I FICKFORMAT KARLSTAD I FICKFORMAT 2012 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH YTA Befolkningstäthet Land Vatten 74 invånare per km 2 (Karlstad) 1 169 km 2 349 km 2 23 invånare per km 2 (Riket) ÅLDERSFÖRDELNING 2011 Antal invånare

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Rapport. Februari 2009. Befolkning, arbetskraft och pensionsavgångar i länet

Rapport. Februari 2009. Befolkning, arbetskraft och pensionsavgångar i länet Rapport Februari 2009 Befolkning, arbetskraft och pensionsavgångar i länet Underlag från kraftsamlingsuppdraget februari 2009 Omslagsbild Vy över Östersund. Foto: Fredrik Herrlander. Utgiven av, avdelningen

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen

Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen EIO 2012 1 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 1 Inledning... 6 2 Anställda i EIO:s medlemsföretag... 6 3 Resultat

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Om slutförvar i Forsmark

Om slutförvar i Forsmark Om slutförvar i Forsmark Slutförvar i Uppsalaregionen? Ett slutförvar för använt kärnbränsle från Sveriges kärnkraftverk kan komma att byggas i Forsmark. Det betyder att nära trettio års arbete med att

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan

TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING Etablering på tre år efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING Etablering på tre år efter gymnasieskolan Statistiska centralbyrån 2015 Report 2015:1 Establishment

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN

KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN Innehåll Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period... 3 Födda

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Ditt drömjobb finns i ENERGIBRANSCHEN

Ditt drömjobb finns i ENERGIBRANSCHEN Ditt drömjobb finns i ENERGIBRANSCHEN Det är vi som gör det möjligt för dig att tända lampan på morgonen! Då har vi producerat elen, sett till att ledningarna fått hem elen till dig och hjälpt ditt hushåll

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Ängelholm Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, Antal barn/person,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder uell fördelning År Antal

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Gruvnäringen Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen Fler svenska gruvor och fler jobb SVENSK GRUVNÄRING Sverige har en mer än

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer